Läsanvisning för rapporten över nettointaget av skatter

Transkript

1 Läsanvisning för rapporten över nettointaget av skatter Syftet med denna anvisning är att förtydliga dels terminologin i rapporten över nettointaget, dels årsrytmen för skatteintag och återbäringar. Begrepp Statistiken över skatteintäkternas utveckling innehåller uppgifterna om föregående månads skatteintag och återbäringar samt de kumulativa uppgifterna från kalenderårets början. Jämförelsetalen gäller motsvarande tidpunkter året innan. Kalenderårets skatteintag och återbäringar är inte samma sak som skatteårets skatteintag och återbäringar eftersom det under kalenderåret inflyter och återbetalas skatter som hänför sig till flera olika skatteår. På motsvarande sätt betalas och återbetalas ett visst skatteårs skatter under flera olika kalenderår. Exempelvis personkundernas inkomstbeskattning för skatteåret 2014 blir färdig till slutet av oktober 2015 och därför infaller förskottskompletteringen, kvarskatterna och förskottsåterbäringarna som hänför sig till skatteåret 2014 i huvudsak under skatteåret I statistiken visar spalterna med förändringsprocenttal den procentuella årliga förändringen jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. Även i analystexten syftar förändring (i eurobelopp eller procent), om inget annat särskilt nämns, på förändringen jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. Årsrytm Påföljande månader är inte direkt jämförbara sinsemellan eftersom olika skatteslag har olika intags- och återbäringsrytm beroende på skatteslagets karaktär och förfallodagarna för betalning. Det är dessutom typiskt för statistiska tidsserier att även slumpmässig variation kan orsaka rätt stora månatliga förändringar och därför ska man vara försiktig när man tolkar statistiken för enskilda månader. Det största skatteintaget kommer i en relativt jämn ström från personkundernas förskottsinnehållningar, samfundens förskottsskatter och momsen i och med att dessa förfaller månatligen. Däremot fördelar sig exempelvis fastighetsskatteintaget huvudsakligen på september och november i enlighet med fastighetsskattens förfallodagar. Även personkundernas och samfundens förskottskomplettering, kvarskatter och förskottsåterbäringar är klart säsongbundna på grund av att förfallodagarna är kopplade till årsrytmen för beskattningen. Beroende av ekonomiska konjunkturer Utvecklingen av skattintaget påverkas avsevärt av ändringar som skett i den ekonomiska aktiviteten och skattegrunderna. Såsom framgår av bild 1 följer det totala nettointaget av skatter under åren ganska exakt bruttonationalproduktens utveckling, även om de enskilda skatteslagen reagerar olika snabbt på ändringar i de ekonomiska konjunkturerna.

2 Figur 1: Utvecklingen för Skatteförvaltningens skatteintag och BNP Skatteintaget visas också i miljarder euro (axeln till höger) har det dock skett en ändring i och med att skatteintagen har vuxit även om den reella bruttonationalprodukten har sjunkit. Det finns två huvudorsaker till detta. För det första är också skatteintagen nominella och då beskriver den nominella bruttonationalprodukten som beräknats till gängse priser bättre skatteintagens ändringsriktning. På grund av inflationen har den nominella BNP ökat åren , precis som skatteintaget. För det andra spelar ändringar i skattegrunder och -förfaranden en stor roll för utvecklingen av skatteintaget. År 2013 trädde det t.ex. i kraft flera skärpningar i skattegrunderna (de mest betydande var höjningarna i momsskattesatserna) och helt nya skatter (rundradioskatten och bankskatten) vilka ledde till att skatteintagen växte klart snabbare än den nominella bruttonationalprodukten. Trots en märkbart lindrigare samfundsbeskattning år 2014, skärptes inkomstbeskattningen av personkunder ännu och dessutom ändrades skatteförfarandet i fråga om förskottsinnehållningar som olistade företag ska verkställa. Beträffande de största skatteslagen redogörs nedan för de faktorer som mest påverkar skatteintaget. Personkundernas inkomstskatt Personkunderna betalar 90 procent av sin inkomstskatt via förskottsinnehållningen. Förändringar i inkomstnivån och skattegrunden inverkar på hur förskottsinnehållningen utvecklas. Inkomstnivån påverkas särskilt av lönesummans och sysselsättningens utveckling som sällan uppvisar snabba kast. Därför utvecklas förskottsinnehållningen vanligen relativt jämnt och återspeglar den allmänna stegringen i inkomstnivån och förändringarna i skattegrunden. Via periodskattedeklarationerna får Skatteförvaltningen månadsvis information om hur inkomstnivån och lönesumman utvecklas. Arbetsgivare med det normala månadsförfarandet betalar sina arbetsgivarprestationer (förskottsinnehållningar och arbetsgivarens socialskyddsavgifter) senast den 12 i månaden efter utbetalningen av lönen. För förskottsinnehållningarnas del är tidtabellen den samma även för betalare av pensioner och andra förmåner och därför återspeglar utvecklingen hos privatkundernas förskottsinnehållning hur inkomstnivåns utvecklats under föregående månad. Personkundernas kapitalinkomstsskatter insamlas delvis genom förskottsinnehållning men även i form av förskottsskatt, förskottskomplettering och kvarskatt. Rundradioskatten som trädde i kraft i början av år 2013 insamlas huvudsakligen via förskottsinnehållningen. Samfundens inkomstskatt Samfundens förskottsuppbörd skiljer sig från personkundernas förskottsuppbörd. Skatteförvaltningen räknar i regel ut samfundens förskottsskattebelopp utgående från den senaste färdigställda beskattningen. Exempelvis samfundens förskottsskatter för skatteåret 2015 har ursprungligen beräknats enligt

3 beskattningen för skatteåret 2013 och kan därför avvika från den verkliga nivån. Skatteförvaltningen justerar regelbundet nivån för samfundens förskottsskatter på basis av nya uppgifter. Även samfund kan ansöka om ändring av förskottsskatten. Samfund brukar reagera snabbt på negativa förändringar i sin omvärld och ansöker då om sänkt förskottsskatt. När förändringen är positiv ansöker man mer sällan om förhöjd förskottsskatt eftersom samfund har möjligheten att betala den resterande delen av sin slutliga inkomstskatt i form av förskottskomplettering inom 4 månader från att räkenskapsperioden gått ut. På grund av variationen i differensen mellan förskottsskatterna och den slutliga inkomstskatten kan förskottskompletteringarna variera avsevärt årligen. På grund av ovan nämnda omständigheter bör samfundsskattens utveckling granskas specifikt för varje skatteår. Det ger en bättre komparabel konstellation jämfört med en kalenderårsvis granskning. Under kalenderåret insamlas och återbärs skatter för flera olika skatteår och dessutom försvåras bedömningen av samfundsskattens utveckling av variationerna i tajmning och optimering av skattebetalningen, dvs. just de kompletteringar som nämns ovan. Även vid en skatteårsvis granskning bör man tänka på att effekterna av enskilda stora företag enkelt märks i samfundsskatteintaget i ett litet land som Finland. Förutom enskilda toppresultat är företagens förluster från tidigare och gottgörelser av utländsk skatt sådana rörliga bitar som gör att samfundsskatten i Finland kan utvecklas i vilken riktning som helst oberoende av den rådande ekonomiska konjunkturen. Mervärdesskatt Konjunkturväxlingar återspeglas snabbast i nettointaget och återbäringarna av momsen, men även i fråga om momsen kan slumpmässig variation och ändringar i stora engångsposter inverka. Genom att momsåterbäringarna handlar om stora belopp verkar nettointaget av momsen i två motsatta riktningar mer än andra skatteslag. Momsåterbäringarna utgör vanligen nästan 50 procent av bruttointaget. Därför måste man betrakta såväl bruttointaget som återbäringarna när man analyserar momsens nettointag. Förändringen i momsens bruttointag följer utvecklingen för försäljningen inom handeln i hemlandet med två månaders dröjsmål, eftersom den momspliktiga försäljningen ska deklareras inom två månader. Därför visar exempelvis bruttointaget för momsen inte handelns julförsäljning förrän i februari. De deklarerade beloppen och de realiserade intagen är inte alltid lika stora eftersom det under en kalendermånad vanligtvis deklareras och betalas moms för två olika redovisningsmånader. All deklarerad moms betalas inte heller i tid utan den tas ut senare genom indrivningsåtgärder eller förblir obetald. På samma sätt som uppgifterna om förvärvsinkomster och lönesummorna kommer även momsdeklarationsuppgifterna för de senaste månaderna att bli något större p.g.a. försenade periodskattedeklarationer. Återbäring av moms uppstår när målperiodens avdragbara skatter är större än de skatter som ska betalas. Momsåterbäringar gäller till största delen export av varor och tjänster på vilka det enligt 0-skattesatsen inte bildas någon skatt som ska betalas. Relationen mellan exportutvecklingen och momsåterbäringarna är ändå inte lika entydig som den mellan försäljningen i hemlandet och momsens bruttointag, eftersom momsåterbäringar kan ansökas redan innan exporttransaktionen sker allteftersom anskaffningar görs för exporten. Andra typiska situationer som leder till momsåterbäringar är stora investeringar, beredning till säsonghandel samt moms som återbärs till kommuner (t.ex. när kommuner köper hälsovårdstjänster). Allt som allt påverkar exporten skatteintäkterna på två sätt: Minskade momsåterbäringar förbättrar direkt nettointaget av momsen men exportproblemen återspeglas även i större omfattning i den ekonomiska utvecklingen och minskar andra kommande skatteintag. De viktigaste ändringarna i skattegrunden för skatteåret 2016 Inkomstskatt för personkunder inkomstgränsen för den högsta inkomstklassen i statens inkomstskatteskala sänktes från euro till euro för åren 2016 och 2017 rätten till ränteavdrag för bostadslån minskades från 65 procent till 55 procent

4 den genomsnittliga kommunalskatteprocentsatsen ökade med 0,03 procentenheter den högre skattesatsen för kapitalinkomster höjdes med en procentenhet till 34 procent. statens inkomstskatteskala inflationsjusterades med 1,2 procent arbetsinkomstavdragets maximibelopp steg från 235 euro till euro grundavdragets maximibelopp i kommunalbeskattningen höjdes med 50 euro till euro Från och med skatteåret 2016 får överlåtelsevinster förutom från överlåtelsevinster även dras av från fandra kapitalinkomster. Övriga centrala ändringar i skattegrunden den nedre gränsen för skattelättnad i anslutning till moms ändras. Den nedre gränsen för momsskyldighet som beräknas utifrån räkenskapsperiodens omsättning höjs från euro till euro. Den övre gränsen för skattelättnad vid den nedre gränsen för skattskyldighet höjs från euro till euro. De viktigaste ändringarna i skattegrunden för skatteåret 2015 Inkomstskatt för personkunder den genomsnittliga kommunalskatteprocenten steg med 0,1 procentenheter, inkomstgränsen för den högsta inkomstklassen i statens inkomstsskatteskala sänktes med euro till euro, rätten att dra av kostnader för resor till och från arbetet begränsades genom att självriskandelen för kostnaderna höjdes med 150 euro till 750 euro, rätten till ränteavdrag för bostadslån minskades från 75 procent till 65 procent, Den högre skattesatsen för kapitalinkomster höjdes med en procentenhet till 33 procent och samtidigt sänktes inkomstgränsen för den högre skattesatsen med euro till euro. De tre lägsta inkomstsgränserna i statens inkomstskatteskala inflationsjusterades med 1,5 procent, arbetsinkomstavdragets maximibelopp steg med 15 euro till euro, grundavdragets maximibelopp i kommunalbeskattningen höjdes med 40 euro till euro, barnavdraget, som är ett nytt avdrag, trädde i kraft. Avdragsbeloppet är 50 euro för ett barn. Avdraget beviljas för högst fyra barn, varvid avdragsbeloppet är 200 euro. Ensamförsörjare får ett dubbelt avdragsbelopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst och nettokapitalkapitalinkomst sammanlagt överstiger euro minskas avdraget med en procent av den del med vilken nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten sammanlagt överstiger euro. Inkomstskatt för samfund o Intaget minskas av att rätten att dra av 50 procent representationsutgifter återinfördes, rätten att göra höjda avskrivningar på produktiva investeringar förlängdes med två år Andra viktiga ändringar i skattegrunden

5 Marginalskattesatserna för alla skatteskalorna i arvs- och gåvobeskattningen höjdes med en procentenhet. Det tas inte längre ut någon bankskatt. I stället för bankskatt betalar inlåningsbanker och andra inrättningar i fortsättningen stabilitetsavgifter till en stabilitetsfond. De viktigaste förändringarna i skattegrunden för skatteåret 2014 Personkundernas inkomstskatt den genomsnittliga kommunalskatteprocenten steg med 0,35 procentenheter till 19,72 procent den högre inkomstgränsen för kapitalinkomsternas skattesats (32 %) sänktes med euro till euro rätten till ränteavdrag för bostadslån minskades från 80 procent till 75 procent den andel av utdelningen (dividendinkomsten) från offentligt noterade bolag som beräknas som skattepliktig kapitalinkomst höjdes från 70 procent till 85 procent utdelningar som har fåtts från andra än offentligt noterade bolag beskattas så att 25 procent är skattepliktig kapitalinkomst av ett belopp som motsvarar en 8 procents årlig avkastning, dock högst upp till Efter denna gräns är utdelningen skattepliktig kapitalinkomst till 85 %. För den del som överskrider 8 procents årlig avkastning är utdelningen skattepliktig förvärvsinkomst till 75 %. en inflationsjustering på 1,5 % har gjorts i statens inkomstskatteskala arbetsinkomstavdragets maximibelopp har stigit med 40 euro till euro grundavdragets maximibelopp i kommunalbeskattningen har höjts med 50 euro till euro maximibeloppet på hushållsavdrag har höjts med 400 euro till euro. Samfundens inkomstskatt rätten att dra av ränteutgifter kan begränsas om ränteutgifter som överskrider ränteinkomster utgör över 25 procent av näringsverksamhetens resultat rätten till avdrag på 50 procent för representationsutgifter har tagits bort helt och hållet. samfundsskattesatsen sänktes från 24,5 procent till 20,0 procent i fråga om avdrag för arbetstagares utbildningskostnader kan arbetsgivaren göra ett tilläggsavdrag som är 50 procent av den genomsnittliga dagslönen. Övriga centrala ändringar i skattegrunden

6 De viktigaste förändringarna i skattegrunden för skatteåret 2013 Personkundernas inkomstskatt en ny inkomstklass introducerats i statens inkomstskatteskala (31,75 procent) för förvärvsinkomster som överskrider euro beskattningen av pensionsinkomster som överskrider euro skärpts med 6 procentenheter den genomsnittliga kommunalskatteprocenten stigit med 0,14 procentenheter rätten till ränteavdrag för bostadslån minskats från 85 procent till 80 procent Rundradioskatten som ersätter merparten av TV-avgiften insamlas i samband med personkundernas förskottsinnehållning, vilket till sin del kommer att öka skatteintaget i fråga år grundavdragets maximibelopp vid kommunalbeskattningen höjts från euro till euro arbetsinkomstavdragets maximibelopp stigit från 945 euro till 970 euro. Samfundens inkomstskatt aktiebolag och andelslag i det fall att vissa förutsättningar uppfylls kan göra ett extraavdrag från näringsverksamhetsinkomsten vars belopp uppgår till 100 procent av lönerna för de arbetstagare som utför forsknings- och utvecklingsarbete rätten till avskrivningar av industrins produktiva investeringar har höjts. Utgifter för anskaffning av nya fabriker och verkstäder samt maskiner och anläggningar får under högst två skatteår avskrivas dubbelt jämfört med normala avskrivningar. Mervärdesskatten skattesatserna för momsen höjts med en procentenhet. Andra viktiga förändringar i skattegrunden depositionsbankerna betalar en bankskatt som är 0,125 procent av beloppet för bankens riskavvägda poster försäkringspremieskatten har höjts med en procentenhet. Skattesatsen för försäkringspremieskatten har följt momsens allmänna skattesats och är nu 24 procent av försäkringspremierna arvs- och gåvoskatten skärpts med 3 procentenheter för arv och gåvor på över en miljon euro överlåtelseskatten för bostads- och fastighetsaktier höjs från och med mars 2013 från 1,6 procent till 2,0 procent. Dessutom läggs även skuldandelen till skattegrunden för överlåtelseskatten.