FORSKNING INNOVATION TILLVÄXT No 2 APRIL 2011nytt

Transkript

1 FORSKNING INNOVATION TILLVÄXT No 2 APRIL 2011nytt VATTEN ur luft SOLVÄRMEPANELER OCH KONDENSERINGSTEKNIK GER TILLGÅNG TILL VATTEN Ö V E R A L LT. Avgifter gör nytta ENLIGT JONAS ELIASSON BLEV NYTTAN AV TRÄNGSEL- AVGIFTERNA I STOCKHOLM STÖRRE ÄN VÄNTAT. Tema HÄLSA & SJUKVÅRD EFFEKTIVA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSTJÄNSTER KAN BLI NY SVENSK EXPORTPRODUKT NÄR FLERA DISCIPLINER SAMVERKAR BÅTMOTOR MED DELFINFENA SNABBARE DROGTEST

2 LEDARE Möjlighet att lyfta innovationsfrågorna SVERIGE ÄR ETT av de länder som investerar mest i forskning och utveckling. Men nyttiggörandet, alltså att omsätta forskningen i nya produkter och tjänster, måste öka avsevärt. Under de senaste tio åren har det kommit många idéer och förslag på vad vi ska göra, till exempel i flera forskningspropositioner, Globaliseringsrådets rapporter och projektet Innovation för tillväxt. Det är dock långt kvar innan vi kan känna oss nöjda med våra insatser. Därför är vi många som med tillförsikt ser fram emot regeringens innovationsstrategi i höst, följd av en ny forsknings- och innovationsproposition nästa höst. Det finns nu en utmärkt möjlighet att öka nyttiggörandet och att en gång för alla ta ett samlat grepp på innovationsfrågorna. VINNOVA har regeringens uppdrag att ta fram underlag och förslag inför innovationsstrategin. Vi har föreslagit ett antal konkreta områden där vi tror det är extra viktigt att sätta in statliga åtgärder. Ett område är utmaningsdriven innovation. Vi bör också satsa på offentlig innovationsupphandling, vilket kan spela en stor roll i att påskynda utvecklingen av innovativa produkter och tjänster. Två sektorer som särskilt skulle kunna gynnas är vård och omsorg samt tjänstesektorn. VINNOVA finansierar redan nu i vår några pilotprojekt i mindre skala inom förkommersiell upphandling för att underlätta framtida åtgärder. Sverige bör också satsa mer på test- och demonstrationsanläggningar. Statliga investeringar i innovationsinfrastruktur Charlotte Brogren gör att vi kan testa och verifiera nya teknologier, modeller och koncept under så verkliga förhållanden som möjligt. Detta kan ge oss konkurrensfördelar inom våra styrkeområden. Det handlar inte om att bygga stora dyra anläggningar, utan att skapa miljöer och mötesplatser där forskare och entreprenörer kan testa idéer och få snabb feedback för att utveckla nya produkter och tjänster.... konkreta områden där vi tror det är extra viktigt att sätta in statliga åtgärder. Ett fjärde viktigt område är strategisk samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle. Vi tror att de stora satsningarna på strategiska forskningsområden i den senaste forsknings- och innovationspropositionen kan vara en bra bas för att utveckla nya strategiska innovationsagendor framtagna gemensamt av näringsliv, samhällsaktörer och akademi. Givetvis behövs fler åtgärder. Det är lång väg kvar att gå, både för regeringen och för alla oss andra i det svenska innovationslandskapet. En sak är säker: vi har nu en unik möjlighet att göra en samlad svensk satsning på innovationsområdet. Charlotte Brogren, GD för VINNOVA INNEHÅLL NR KORT & KONCIST Läs mer om skydd mot vulkanaska, innovativa barn och nationell satsning på turistnäringen. 06 FRAMTIDENS HÄLSA OCH SJUKVÅRD Morgondagens vård kräver nya innovativa medicinska lösningar och hänsyn till miljön. 11 JAPAN NÄSTA Enligt Tillväxtanalys finns stora möjligheter för svenska forskare att positionera sig i Japan. 12 FORSKNING GER LÖNSAMMA BESLUT Centrum för transportstudier bakom miljardbesparingar vid investeringar i spår och vägar. 14 ENERGIEFFEKTIV NATURMETOD Delfinens egenskaper används för att utveckla miljövänlig båtmotor. 15 UTANDNING AVSLÖJAR DROGBRUK Svenska forskare bakom snabb metod för att upptäcka spår av narkotika i utandningsluft. 16 PROFILEN VINNOVAs nye styrelseordförande Hasse Johansson om utmaningsdriven innovation. REDAKTIONEN: Ansvarig utgivare Charlotte Brogren, VINNOVA Redaktion Krystyna Nilsson, VINNOVA samt Anders Nordner och Petra Lodén, Appelberg Art Director Erich Blunck, Appelberg Tryck Edita Västra Aros Papper Arctic Volume Omslagsfoto Håkan Flank Adress Telefon ISSN Tidningen ges ut fem gånger per år. För prenumeration gå in på VINNOVAnytt@VINNOVA.se 18 VINNOVA SYNS Läs om hur innovationskraften i svensk forskning kan öka och om uppsatser som gör nytta. 19 LÄSTIPS Publikationer från VINNOVA och kalendarium. 2 VINNOVA-NYTT APRIL 2011

3 Kort & Koncist LivSviKTig FiLM FoKuS på TuriSTer Sverige Tar För Sig Hopp om stopp för vulkanaska Än finns inget tekniskt system som klarar av att skydda flygmotorer mot partiklar i inloppsluften. Men nyligen startade ett svenskt projekt som ska hitta lösningar för såväl nya som befintliga motorer. TEXT YLva carlsson FOTO istockphoto Frågan aktualiserades efter askmolnets utbredning i samband med vulkanutbrottet på Island i fjol. Melker Härefors, som arbetar på avdelningen Motorsystem inom Volvo Aero, leder det VINNOVA-finansierade projektet inom ramen för Nationella flygforskningsprogrammet. Volvo Aero ska, tillsammans med Saab, G&M Norden och forskare från Uppsala universitet och Linköpings universitet, utreda möjligheterna att detektera partiklar. I uppdraget ingår också att se över hur motorerna ska kunna hantera partiklarna. Fjolårets vulkanutbrott innebar inställda flyg och risk för kraftigt ökat slitage på flygplansmotorer. Projektet pågår under ett år och senast i mars 2012 ska det presentera en slutrapport. Målet är att komma med förslag som på sikt leder till ökad tillgänglighet för flygplan om något liknande som på Island skulle hända. Vi räknar också med lägre underhållskostnader för motorerna, säger Melker Härefors. vad betyder samarbetet med universiteten för er? Att vi får möjlighet att arbeta fram lösningar på en högre teknologisk nivå än vi hade kunnat göra på egen hand. vinnova-nytt april

4 Kort & Koncist Filmen "livsviktigt" visar bland annat när robin af ekenstam, som drabbades av cancer och tvingades amputera höger hand, provar en helt ny typ av konstgjord hand med känsel inbyggd i fingertopparna. foto: folke rydén istockphoto livsviktigt Med anledning av att forskningsfinansiärerna VinnoVA, fas, formas och Vetenskapsrådet firar sitt 10-årsjubileum i år har de gett journalisten och filmaren folke rydén i uppdrag att göra en film kallad livsviktigt. filmen visar nyttan av forskning och innovationer. ett antal inslag ur filmen har visats i Vetenskapens värld under våren. Life science-industrin fortsatt viktig för svensk ekonomi istockphoto svensk life scienceindustri har fortfarande stor betydelse för svensk ekonomi. stora nedskärningar på Astra- Zeneca och pfizer har delvis kompenserats av att andra stora företag har vuxit. det visar en ny VinnoVArapport som studerat utvecklingen inom svensk life science bioteknik, läkemedel och medicinteknik under åren Branschen sysselsätter idag cirka personer i 700 företag. AstraZeneca dominerar branschen med var fjärde anställd inom svensk life science. läkemedelsbranschen har fortsatt stor betydelse svensk export. efter pappersbranschen står den för störst svensk nettoexport. Branschen har under lång tid vuxit kraftigt i antal anställda med en topp de senaste åren har antalet anställda sjunkit med nästan personer, till stor del beroende på neddragningarna på AstraZeneca och pfizer. detta har delvis kompenserats av att flera andra stora företag, till exempel Astra tech, recipharm, Quintiles, Gambro och Q-Med, har vuxit. det finns fortfarande relativt få större life science-företag i sverige cirka 25 stora och 50 mellanstora. traditionellt ses ju sverige som dominerat av några få starka storföretag. Men den verkliga bilden är att vi faktiskt har flera stora och mellanstora företag som går bra och växer, säger Anna sandström på VinnoVA. inom branschens småföretag (1 250 anställda) finns stora skillnader. det är främst de mellanstora företagen som visar bra resultat. de allra minsta företagen har ökat kraftigt i antal de senaste åren men växer sämre. Många av mikroföretagen har problem att gå vidare i sin utveckling och en del borde sannolikt inte ha startats alls. Branschen behöver fler företag som rör sig uppåt, som tar nya produkter ut på internationella marknader och som ökar antalet anställda i sverige, säger Anna sandström. Kontakt: Anna Sandström, Anna.Sandstrom@VINNOVA.se Spelplan europa JusT nu pågår planeringen av sjunde ramprogrammets efterföljare, och mycket talar för att kommande program kommer att få ett större innovationsfokus. Utformningen av framtidens europeiska forsknings- och innovationsprogram är därför temat för VinnoVAs europeiska policykonferens spelplan europa den 11 maj i stockholm. Bland talarna återfinns bland andra catharina håkansson Boman, näringsdepartementet, Jack Metthey, eu-kommissionen, luuk Borg, eureka secretariat, Mille Millnert, Vetenskapsrådet samt charlotte Brogren, VinnoVA. Mer information om evenemanget hittar du i kalendariet på 4 vinnova-nytt april 2011

5 ISTOCKPHOTO NYLIGEN INVIGDES turistnäringens nationella mötes- och informationsplats TRIP Turistnäringens Utvecklingscenter. TRIP ska sammanföra turistnäringens offentliga och privata aktörer för att underlätta ISTOCKPHOTO BARN FORSKAR VIDARE KAMRATPOSTENS prenumeranter, cirka barn och unga från hela Sverige, ska även i år kunna forska tillsammans med doktorander och forskare från Karolinska Institutet. Barnen som vill delta blir medlemmar i ett diskussionsforum, en forskarklubb på KPwebben.se och tävlar om Lilla Medicinpriset. Forskarklubben kommer att ha ett särskilt tema varje månad samt veckovisa forskningsuppdrag som består av allt från att besvara medicinska frågor till att utföra enklare experiment, laborationer och studier. FP7 INSPIRATIONSDAGAR FÖR DIG SOM VILL VETA MER om nyheterna och innehållet i nästa utlysning av EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling, FP7 som lanseras i sommar är 9 10 maj två viktiga datum. Då arrangeras Inspirationsdagarna i Stockholm av VINNOVA, Vetenskapsrådet, Tillväxtverket, Formas och Energimyndigheten. Under dessa dagar kan du diskutera din projektidé med de nationella kontaktpersonerna för FP7 samt nätverka med andra aktörer. Läs mer om evenemanget i kalendariet på [RESMÅL. Samverkan ska öka investeringarna i den svenska turistnäringen. Nationellt utvecklingscenter för turistnäringen invigt dialog kring utvecklingsfrågor och genomförande av utvecklingsprojekt. Centret ska också se till att sektorns behov av en väl fungerande infrastruktur tillvaratas, samt arbeta för att öka antalet investeringar i näringen. Bakgrunden till centret är regeringens initiativ till att samordna resurser för att främja rese- och turistnäringens tillväxt. Myndigheter som samverkar inom ramen för TRIP är Tillväxtverket, Visit Sweden, ] Rikstrafiken, Transportstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Trafikanalys, Invest Sweden, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, VINNOVA, Swedavia och Statens Fastighetsverk. SVERIGE TAR FÖR SIG I EU:S SJUNDE RAM- PROGRAM FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING SVERIGE STÅR SIG bra i den europeiska konkurrensen i EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling, FP7. Den senaste lägesrapporten visar att Sverige har kontrakterat hem närmare 6 miljarder kr (622 miljoner euro) sedan starten Sverige befinner sig bland de tio främsta länderna inom EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Fram till oktober 2010 motsvarade det svenska deltagandet 3,9 procent av samtliga beviljade medel deltaganden i beviljade projekt placerar Sverige på en åttonde plats. Sverige har också en hög framgångsfaktor i FP7, omkring 25 procent, vilket ger oss en femte placering bland EU:s 27 medlemsländer. FORTFARANDE har Cooperation störst antal deltagande och är även det största specifika programmet finansiellt sett. 71 procent av de svenska deltagandena sker i Cooperation-programmen. Denna fördelning är något högre än genomsnittet för alla deltaganden i FP7 som uppgår till 67 procent. Störst antal svenska deltaganden finns inom de tematiska områdena IKT och Hälsa. Andelen universitets och högskolors deltagande i FP7 är fortsatt störst med 54 procent. Näringslivets deltagande uppgick till drygt en fjärdedel av de svenska deltagandena, vilket visar att fördelningen bland de olika aktörerna är stabil. Kontakt: Sandra Olivera, Sandra.Olivera@VINNOVA.se VINNOVA-NYTT APRIL

6 TEMA // Framtidens hälsa & sjukvård Många olika faktorer gör att det ställs höga krav på framtidens vårdtjänster, på tekniska och medicinska lösningar och på en effektiv vårdproduktion. Och utvecklingen får inte ske på bekostnad av miljön. TEXT KATARINA AHLFORT FOTO JAVIER LARREA/SCANPIX HÄLSA FRAMTIDENS 6 VINNOVA-NYTT APRIL 2011

7 VINNOVA HAR IDENTIFIERAT fyra områden, så kallade utmaningar, som utgångspunkter för framtida insatser. Utmaningen Framtidens hälsa och sjukvård kan få stor betydelse för svensk konkurrenskraft internationellt. ± En del av det framtida vårdbehovet är direkt kopplat till demografin. I väst har vi en stigande andel äldre och sjuka, samtidigt som allt fler äldre är friska men kräver mer allmänvård, säger Maria Landgren, chefsstrateg inom Hälsa på VINNOVA. Eftersom andelen yngre personer som kan förvärvsarbeta blir allt mindre, ökar behovet av effektivisering inom vården. ± Vården måste kunna bedrivas på ett smartare sätt, exempelvis genom att man utgår från patientens behov, använder innovativa IT-lösningar, nya arbetsprocesser eller nya lösningar för en smartare hemsjukvård, säger Maria Landgren. Dessutom möter växande ekonomier, som Brasilien, en allt större efterfrågan på effektiva hälso- och sjukvårdstjänster och ser ett stort behov av nya lösningar på vårdområdet. I FORSKARVÄRLDEN ser man stora möjligheter till export av svenska innovationer inom hälsa och sjukvård. ± Vi har till exempel ett helikopterperspektiv på vårdsituationen genom vår utvecklade infrastruktur. Här ingår våra kvalitetsregister inom vården, bestående av person- och registerdata om landets befolkning, säger Maria Landgren. Registren gör det möjligt att visa och bevisa verkningsgraden av olika vårdåtgärder. Dessutom är svenskar generellt sett positivt inställda till att delta i forskningsstudier. Vårdbranschen har också en IT-mognad som anses vara viktig i sammanhanget, men här finns fortfarande en stor outnyttjad potential. EXEMPEL PÅ svenska lösningar inom området hälsa och friskvård är stamcellsapotek, havre och råg i livsmedel samt robotar i sjukvården. ± Genom utmaningen arbetar vi inte minst i preventivt syfte för att färre ska bli sjuka eller olycksdrabbade. Här ingår bland annat innovationer för ökad trafiksäkerhet. Sverige hör till de länder som har lägst andel dödliga trafikolyckor i världen, mycket tack vare svenska innovationer som krockkuddar, säkrare fordon, trafiksäkra korsningar och andra smarta trafiklösningar, säger Maria Landgren. Genom att korskoppla olika branscher och forskningsområden arbetar VINNOVA brett inom fyra utmaningsområden. ± Utmaningen hälsa och sjukvård är exempelvis kopplad till hållbara städer genom att utsläpp och buller kan orsaka sjukdom, vilket i sin tur är direkt kopplat till miljöfrågan, säger Maria Landgren. ± Vård- och miljöfrågor har hittills inte mötts i nya innovationer, men här ser vi en stor potential för samverkan i framtida forskningsprojekt. 4UTMANINGAR SKA STIMULERA FORSKNINGEN De fyra utmaningarna ska fungera som drivkrafter för innovation och hållbar tillväxt: 1 Framtidens hälsa och sjukvård 2 Konkurrenskraftig produktion, 3 Hållbara attraktiva städer, 4 Informationssamhället 3.0. Utifrån utmaningarna sker investeringar i behovsmotiverad forskning och innovation samt i effektiva innovationssystem. Utmaningarna är formulerade utifrån samhällsbehov och efterfrågan. De är gränsöverskridande mellan flera branscher, sektorer och forskningsområden, med syfte att upptäcka ny tillväxtpotential. Insatserna ska uppmuntra bransch- och sektorsövergripande samverkan mellan olika aktörer. OCH SJUKVÅRD LÄS MER OM: NORDENS STÖRSTA PRODUKT- UTVECKLINGSENHET FLADDRANDE GARDINER SOM SIGNALSYSTEM VIRTUELLA VÄRLDAR FÖR OBDUCENTER OCH LÄKARE VINNOVA-NYTT APRIL

8 tema // Framtidens hälsa & sjukvård Där goda idéer blir produkter dubbelarbetande. actilegs trampmaskin är sprungen ur sll innovation. vårdgivaren och vårdtagaren trampar samtidigt som de samtalar. Träningen ger därför såväl fysisk som mental stimulans. InnoVatIVa produkter exempel på produkter som redan finns ute på marknaden och har bidragit till utveckling av sll innovation: Benlyftsystem för steriltvättning vid operation (Clean lift). Tandemtrampmaskin för aktivering av blodcirkulation hos äldre (actileg). Transportabelt ryggstöd för whiplashskadade (respine). nålskydd som används av vårdpersonal vid injektioner (stick stop). Varje dag kommer medarbetare inom hälso- och sjukvården på goda idéer till hur det dagliga arbetet kan förenklas. Idéerna förädlas av SLL Innovation. TEXT katarina ahlfort FOTO rolf andersson illustration respine G enom sll innovation ser vi till att omvandla medarbetares idéer till nya innovativa produkter som förbättrar vården, säger Olof Hillborg, utvecklingsansvarig för projektet på Danderyds sjukhus. Alla medarbetare inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting som har en idé till förbättring på arbetsplatsen, kan kontakta SLL Innovation. Projektet är ett samarbete mellan Danderyds sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Solna, Södersjukhuset och Stockholms läns sjukvårdsområde. ± Dessutom samarbetar vi med entreprenörer och företag inom det medicintekniska området som vill nå den kliniska expertisen inom sjukvården, säger Olof Hillborg. Landstinget står för halva kostnaden för de vårdanställda som utvecklar idéer till nya innovationer. Hur har gensvaret varit från medarbetare i vården? ± Kanonbra. Många kommer till oss för att presentera sina idéer. Medarbetarna tycker det är fantastiskt att få feedback och stöd från arbetsgivaren, säger Olof Hillborg. Hittills har SLL Innovation sålt ett tiotal prototyper till medicinteknikföretag och försäljningen kan så småningom ge ekonomisk ersättning till både sjukhuset och till den enskilda uppfinnaren. sex produkter finns redan ute på marknaden och ett tiotal innovationer är på väg mot lansering. ± Vi ser enorma möjligheter till export när det gäller svenska vårdprodukter. Kvaliteten på vårt hälso- och sjukvårdssystem räknas till de bästa i världen, och produkter härifrån har givetvis hög potential, säger Olof Hillborg. Hans framtida förhoppningar är att kunna utöka projektet och utveckla fler innovationer genom att kunna ha fler anställda i projektet, och därmed kunna ta emot fler idégivare inom vården i hela landet. ± Genom SLL Innovation har vi möjlighet att bygga Nordens största produktutvecklingsenhet ± vi är vårdanställda bara i Stockholm! problemlösare respines portabla nackstöd för personer med nack -och ryggproblem. 8 vinnova-nytt april 2011

9 trygghet och gl dje med it Den mentala och fysiska hälsan hos äldre som bor hemma och lider av social och fysisk isolering förbättras genom IT-projektet AGNES. TEXT katarina ahlfort FOTO pixelio.de, istockphoto G enom det datorstyrda nätverket kan de äldre känna ökad trygghet, bli självständigare och få ökad social kontakt med omvärlden. Allt det bidrar till ökad livskvalitet, säger Eva Lindh Waterworth, projektledare och professor vid institutionen för informatik på Umeå Universitet. Det webbaserade it-projektet agnes bygger på ett socialt nätverk liknande Facebook där den äldre har digital kontakt med familjemedlemmar och närstående. Datornätverket är i sin tur kopplat till olika hjälpmedel i användarens hem. ± Projektet kan även motverka vanliga problem som kognitiv försämring, låg aktivitetsnivå och nedstämdhet, säger Eva Lindh Waterworth. ett exempel på kognitivt hjälpmedel i projektet är en gardin som hänger i rummet, kopplad till datorn. När gardinen väcker uppmärksamhet genom att lysa röd och fladdra av luft från en fläkt ska den boende genast gå till datorn för att läsa viktig information. ± Det kan gälla akuta ärenden som ett läkarbesök eller att en anhörig söker snabb kontakt. Om gardinen däremot lyser svagt grön finns ett nytt men icke brådskande meddelande på datorn, som exempelvis en hälsning från ett barnbarn. Datorn kan även aktiveras på avstånd i rummet genom en trådlös ask. Genom att knacka på asken etableras automatiskt kontakt med en närstående via datorn. om gardinen lyser svagt grön finns ett nytt men icke brådskande meddelande på datorn Eva Lindh Waterworth Om den boende däremot behöver akut hjälp kan han eller hon i stället slå larm genom att skaka på asken. Nätverket är även kopplat till en rörelsedetektor i rummet. ± Om ingen har rört sig i rummet under en längre tid skickas meddelande till kontaktpersonen om att den äldre bör sökas upp snarast, säger Eva Lindh Waterworth. En kamera är installerad i anslutning till datorn, för att registrera om den boende ser nedstämd och deprimerad ut. Om så är fallet informeras kontaktpersonen om situationen. ± Allt i projektet sker på de äldres villkor, det är de som styr utvecklingen, säger Eva Lindh Waterworth. ± Vi har lyckats bygga upp en fin relation med dem. De är aktiva och vågar uttrycka sin innersta mening och sina åsikter. AGNES it-projektet agnes syftar till att underlätta vardagen för äldre som klarar sig själva i hemmet. agnes koordineras av institutionen för informatik på Umeå universitet. användare i sverige, Grekland och spanien ska delta i varje skede av projektet som viktiga aktörer i innovationsprocessen. agnes-projektet har tilldelats cirka 25 miljoner kronor under av eukommissionens ambient assisted living (aal) Joint programme och har en total budget på 34,5 miljoner kronor. i sverige koordineras aal av VinnoVa. rött skynke. när det fladdrar till i den röda gardinen ä r det hög tid att ta del av information i datorn. VinnoVa-nytt april

10 tema // Framtidens hälsa & sjukvård kirurgi utan kniv Den svenska innovationen visualiseringsbordet används för virtuell obduktion och pre-operativ planering. TEXT katarina ahlfort FOTO sectra EfTer att ha avbildats i datortomograf/magnetkamera kan en kropp undersökas på visualiseringsbordet genom detaljerade 3d-bilder från röntgen. Utan att fysiskt behöva gå in i en kropp kan läkare nu bland annat ställa diagnoser och utföra obduktioner genom visualiseringsbordet. Bordet ger en tredimensionell översikt av röntgendata och läkaren kan snabbt och enkelt gå in i detalj vid undersökningen. Genom att helt enkelt vidröra skärmen interagerar användaren med 3d-volymer i bilden, och lager av hud och muskler kan döljas eller visas efter behov. bilden kan zoomas och roteras, och genom att dra fingret över bildskärmen är det möjligt att skära genom kroppens sektioner med en virtuell kniv. Visualiseringsbordet gör det också möjligt för läkare att i grupp utföra komplexa undersökningar och utan väntetid hantera stora mängder information. På mindre än två år har forskare från Linköping och Norrköping tillsammans med medicinteknikbolaget Sectra lyckats förvandla sin komplexa innovation till en färdig produkt för den kliniska marknaden. Bordet, som 2010 presenterades på RSNAmässan (Radiological Society of North America) i Chicago, benämns allmänt som ett virtuellt visualiseringsbord och används för obduktioner samt för medicinska analyser av levande människor. vilket av visualiseringsbordets användningsområden har rönt störst intresse? ± Möjligheten att snabbt kunna få en tredimensionell överblick av patientfall innan Ulf elmhester kirurgteamet går in i operationssalen. Det reducerar i sin tur risken för patienten eftersom läkarteamet är bättre förberett, säger Per Elmhester, produktchef på Sectra. Är virtuella medicinska bilder lika trovärdiga som en traditionell undersökning och obduktion? ± Ja, bilderna är lika trovärdiga, men annorlunda. Med hjälp av avancerad visualisering går det till viss del att kompensera för den information läkaren får genom lukt och känsel vid obduktion, men denna information kan förstås inte återskapas. Däremot är det vid en digital undersökning lättare att upptäcka detaljer som ingångsvinklar av vapen, som en kniv eller kula. Dessutom förblir bevismaterial intakt genom undersökning på visualiseringsbordet. vilken är projektets framtidsvision? ± Vi fortsätter att föra en tät dialog med våra referensgrupper inom forskningen, liksom med användare inom läkarkåren, för att utveckla visualiseringsbordet allteftersom nya användare tillkommer, säger Per Elmhester. virtuell värld. med hjälp av röntgendata och avancerad bildbehandling går det att virtuellt obducera och undersöka kroppar vid visualiseringsbordet. visualiseringsbordet Pekskärmen mäter 46 tum och visar tredimensionella bilder av levande eller avlidna personer. syftet är att underlätta läkarnas kliniska vardag inom kirurgi och obduktion. Projektet har på kort tid lanserats utomlands, mycket tack vare samarbete mellan näringsliv, akademi och forskningsinstitut. forskare har tillsammans med medicinteknikbolaget sectra skapat den färdiga produkten för den kliniska marknaden på mindre än två år. 10 vinnova-nytt april 2011

11 Japan // utblick TaG plats. svenska forskare har stora möjligheter att positionerna sig i Japan. I Japan finns plats för fler svenska forskare. Det anser Niklas Z Kviselius på Tillväxtanalys. TEXT anders nordner FOTO istockphoto vilka svenska innovationer har visat sig vara mest framgångsrika i Japan? ± De innovationer klädda i form av svenska företag som på senare år varit mycket framgångsrika är IKEA och H&M. ± Min uppfattning är att en av IKEAs viktigaste men kanske dolda innovationer inte är billiga möbler utan platta paket som minskar lager, transportkostnader och transportskador. ± H&M är ett annat företag som fört in uppskattat svenskt designtänkande i Japan ± ett högklassigt mode som inte kostar skjortan. ± Båda dessa företags framgång har i Japan stärkts av att japanerna nu är prisfokuserade, noggranna konsumenter som lägger i snitt dubbelt så lång tid på ett inköp jämfört med en kinesisk konsument. Den japanska tidigare lyxkonsumenten har blivit en prismedveten konsument. Japan Möjligheternas ett utrymme för ett mörkertal uppåt är siffrorna anmärkningsvärt låga. ± Även om Japan och Sverige har ett bilateralt forskningsavtal, som betonar att samarbete länderna mellan ska premieras, är detta endast ett ramavtal och ingen garanti för att innehåll skapas. En av de viktigaste aspekterna av det internationella samarbetet är individuella samarbeten mellan forskare på båda sidor. Jag ser det som en stor möjlighet för svenska forskare att träda in och positionera sig i denna forskningsstormakt. hur ser forskningsutbytet mellan sverige och Japan ut? ± Japan har långt att gå vad gäller sin välbehövliga internationalisering av forskningen. Gällande forskningsvistelser längre än 30 dagar ± det vill säga inte kortare konferensresor ± var under budgetåret 2006 endast japanska forskare på utbyte, varav 39 procent åkte till Europa och 34 procent till USA. Enligt OECD 2007 hade Japan, med undantag för Sydkorea, lägst andel utländska forskare av samtliga industrialiserade OECD-länder. I det svensk-japanska utbytet var då drygt 50 japanska forskare verksamma i Sverige och 70 svenska forskare verksamma i Japan. Även om det finns det är en stor möjlighet för svenska forskare att positionera sig. Niklas Z Kviselius, teknisk/vetenskaplig attaché, Tillväxtanalys, Tokyo vad kan vi lära av Japan ur ett innovationspolitiskt perspektiv? ± Japan är duktigt på att jobba med framtidsscenarier för hela nationen, att ta fram strategidokument och sedan låta dessa genomsyra flera politiska arenor. Till exempel integreras IT- och miljöpolitik mer heltäckande i industripolitiken och tvärt om. vad är intressant för Japan att ta del av när det gäller svensk innovationspolitik? ± Den av VINNOVA använda triple helix-modellen ses av många japanska beslutsfattare som attraktiv. vinnova-nytt april

12 Mer vägar och spår för pen infrastruktur // Analysmetoder Hur får man största möjliga samhällsnytta per krona som investeras i infrastruktur? TEXT SUSANNA LIDSTRÖM D FOTO HÅKAN FLANK et KAN FoRSKARNA vid CTS (Centrum för transportstudier) ge svar på. Här utvecklas prognosmodeller och analysverktyg som kommer till praktisk användning hos trafikplanerare och beslutsfattare med uppgift att bygga upp landets framtida transportsystem. Grunden för CTS är dels att koppla ihop ett antal starka forskningsmiljöer med varandra, dels att stärka kopplingen mellan tillämpning och forskning, säger Jonas Eliasson, föreståndare för CTS och professor i transportsystemanalys vid Kungliga tekniska högskolan (KTH). Centret bildades för drygt tre år sedan och har ett 50-tal forskare från KTH, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och konsultföretagen WSP och Vectura. I samarbetet ingår också Internationella handelshögskolan i Jönköping, Trafikanalys, Trafikverket och VINNOVA. Så blir vägtullarna effektiva Med hjälp av CTS trafikanalyser kunde investeringskostnaden för Göteborgs trängselavgiftssystem kapas med 40 miljoner kronor. Driftkostnaderna förväntas dessutom bli väsentligt lägre samtidigt som samhällsnyttan blir betydligt högre. I början Av 2013 införs vägtullar i Göteborg. Syftet är dels att finansiera en vägtunnel och en tågtunnel, dels att minska trängseln i trafiken och förbättra innerstadsmiljön. Vi utvärderade fem olika systemförslag innan vi kom fram till en utformning som gav mesta möjliga restidsförkortning för insamlade pengar, säger Maria Börjesson, transportekonom på CTS. Hon förklarar att det finns många fallgropar när ett trängselavgiftssystem ska planeras. En lös- ning som ser bra ut på papperet kan i praktiken leda till mer köbildningar genom att flaskhalsarna flyttas till nya ställen i vägnätet. Dessa effekter kan förutses i trafikprognosmodeller, som bland annat beräknar hur bilister väljer väg i olika situationer. Modellerna som användes i Göteborg baseras på CTS forskning kring tidsvärdering. Vi har gjort nya undersökningar av hur trafikanter värderar restid gentemot reskostnad. Resultaten används sedan i vägvalsmodellerna, som ligger till grund för exempelvis var avgiftsportarna ska placeras, säger Maria Börjesson. CTS analyser resulterade i ett system med större restidsvinster, lägre driftkostnader och en prislapp för själva investeringen som beräknas bli 40 miljoner kronor lägre än i det förslag som först presenterades. Hur stora de verkliga samhällsnyttorna blir återstår att se när vägtullarna väl träder i kraft. CTS FÖReSTÅNDARe Jonas Eliasson, som deltog vid utformningen av Stockholms trängselavgiftssystem, har i efterhand jämfört prognoserna med det faktiska utfallet.

13 garna Smart urval ger 22 miljarder större nytta När 500 föreslagna investeringar i den svenska transportinfrastrukturplanen skulle krympas till 250 bistod CTS med ekonomisk analys. Det resulterade i en beräknad samhällsnytta värd 22 miljarder kronor mer än om urvalet gjorts på traditionellt sätt. vägleder. Jonas eliasson, föreståndare för Centrum för transportstudier bidrar till bättre avkastning på investeringar i spår och vägar. Nyttorna blev något större än vi trodde. Den prognostiserade trafikminskningen stämde ganska bra, men den visade sig ge ännu mindre köer än modellerna förutsåg, säger Jonas Eliasson och konstaterar att trafikdynamiken som styr hur långa köerna blir är svårare att beräkna än folks beteende. slutsatserna från utvärderingen används nu i den fortsatta forskningen om vägavgifter. Teorierna går även att applicera på marknader utanför Sverige, och intresset för CTS kunskaper på området är stort. Vi har haft besök av trafikplanerare från i stort sett hela Europa. Och nyligen var jag i Kina och berättade om erfarenheterna från Stockholm och Göteborg. De planerar trängselavgiftssystem i fyra storstäder, bland annat Peking. Även om dessa städer är betydligt större än de svenska kan våra beräkningsmodeller användas ± det är bara att skala upp allt med någon tiopotens, säger Jonas Eliasson. De samhällsekonomiska vinsterna av en transportinvestering består huvudsakligen av tre delar: trafiksäkerhet, tillgänglighet och miljö. För att kunna jämföra nyttorna omvandlas dessa till kronor, exempelvis genom att man beräknar värdet av inbesparad restid, färre trafikskador och minskade utsläpp. Innan den senaste nationella transportinvesteringsplanen färdigställdes 2010 fanns en första lista med 500 föreslagna åtgärder, som alla bedömdes vara samhällsekonomiskt värdefulla. Samtliga fick dock inte plats i den slutliga planens budget, och för att välja från listan tog Trafikverket hjälp av forskare från CTS. med en sådan jättelista behövs kvantitativa verktyg som sätter samhällsnyttotal på alla investeringar. När politiker valde från listan använde de inte sådana verktyg, vilket resulterade i ett urval som rent statistiskt är slumpmässigt, säger Mattias Lundberg, projektledare på CTS. Trafikverkets planerare däremot använde sig av verktygen som CTS hjälpt till att utveckla för att räkna ur hur mycket nytta per krona som varje åtgärd skapar. På det sättet kunde de föreslagna investeringarna rangordnas efter sin beräknade samhällsekonomiska lönsamhet. Totalt hade de 40 miljarder kronor att fördela. Med ett slumpmässigt sätt att välja ut prioriterade åtgärder hade investeringarna genererat en samhällsnytta värd 50 miljarder kronor. Men genom att välja åtgärder som visar sig vara mer värda sina pengar fick man ihop en sammanlagd nytta på 72 miljarder kronor, förklarar Mattias Lundberg. Ett grundläggande verktyg för att göra nyttoberäkningarna är trafikprognosmodeller, som visar hur trafiken förändras vid en viss åtgärd. Dagens modeller har funnits i drygt 20 år och måste hela tiden förbättras och anpassas. Det är sådant vi bedriver forskning på. Dessutom hjälper vi till att tolka resultaten. För foto: magnus pajnert foto: trafikverket På rätt väg. Forskarna vid Centrum för transportstudier finjusterar hela tiden sina modeller och gör dem användbara inför revideringen av nästa mandatperiods nationella transportinvesteringsplan. att förstå i vilken grad man kan lita på prognoserna gäller det att vara insatt i vilka styrkor och svagheter modellerna har, säger Jonas Eliasson. Han betonar att insikter från de tillämpade projekten också kommer forskningen tillgodo på lång sikt: Genom att utsätta sig för verklighetens prövningar kan forskarna finjustera modellerna och göra dem än mer användbara i framtida tillämpningar ± till exempel när det är dags att revidera den nationella transportinvesteringsplanen under nästa mandatperiod. Kontakt: Per Norman Per.Norman@VINNOVA.se vinnova-nytt APRIL

14 MILJÖ FraMtIdens båtmotor LIknar en delfin När delfiner simmar går det fort, smidigt, tyst och energieffektivt. Nu ska principen överföras till båtmotorer som drivs med fena istället för propeller. TEXT annica hulth dolprops patenterade Fluke Propulsion device ersätter propellern med en fena. illustration istockphoto illustration Thomas JEmT M edan en ProPeller snurrar snabbt på höga varvtal, vickar delfinens fena fram och tillbaka med lägre hastighet. Det går fort och är energisnålt. En delfin kan komma upp i drygt 30 knop på bara en hästkraft. ± Får vi det här att fungera lika bra som i naturen kan det bli en ny industri med massor av arbetstillfällen. Vår utmaning är att visa att det verkligen fungerar, säger Johan Lund, vd för Dolprop Industries. Företaget bildades 2007 och förra året fick det Forska&Väx-bidrag från VINNOVA. Med en patentskyddad uppfinning i botten gäller det nu att utveckla tekniken hela vägen fram till färdig produkt. ute På ekerö i Mälaren har företaget byggt en testbassäng. I bassängen, som är 5 x 2,5 meter stor och cylinderformad, strömmar vatten kring en fast rigg. Där testas drivanordningar av olika material, storlek och konstruktion. ± Vi mäter till exempel hur många kilos dragkraft motorn genererar, vattenströmning, tryck och rörelse i olika riktningar. Det är väldigt 14 många variabler att ta hänsyn till, säger Johan Lund. Företagets styrelse på fyra personer är alla engagerade i testarbetet. Dessutom anlitas konsulter med specialkompetens i hydrodynamik, mät- och provningsteknik. Steg ett är att utveckla eldrivna utombordare för mindre motorbåtar och segelbåtar. I en tid när allt fler ser sig om efter miljövänliga alternativ finns en marknad för små elmotorer med hög prestanda, menar Johan Lund. ± Det finns mindre båtar med utombordare under 10 hästkrafter och segelbåtar bara i Sverige. Det är ju idealiskt med en eldriven motor, man slipper tanka samtidigt som färden är helt tyst. I juni 2012 ska den första elmotorn lanseras på marknaden om allt går enligt planerna. Redan i vår är det dags att börja testa kapaciteten ute på öppet vatten. ± Så fort isen släpper sätter vi testekan i sjön. Det ska bli jättespännande, säger Johan Lund. Kontakt: Claes de Serves Claes.deServes@VINNOVA.se dolprop industries Företaget grundades år 2007, sju år efter att Thomas Jemt fick idén till Fluke Propulsion device, en patentskyddad teknik som ersätter propellern med en fena. år 2010 fick företaget Forska&väx-bidrag på 1 miljon kronor från vinnova för att i samråd med chalmers testa och få en objektiv validering av produkten hos den maritima konsultfirman SSPa Sweden. fördelar med fendrift SäKrare: Propellerolyckor undviks då propellern ersätts med en mjuk fena. TYSTare: Bullret som skapas när propellern roterar med hög fart försvinner. vinnova-nytt april APB2_dolprop_3985.indd :58:20

15 Narkotikatest // TOXIKOLOGI UTANDNINGEN AVSLÖJAR I NYTT DROGTEST Snart kan ett drogtest bli lika enkelt att genomföra som ett alkotest. Forskare på Karolinska institutet har genomfört en studie där utandningsluften avslöjar om en person är narkotikapåverkad. TEXT PETRA LODÉN ILLUSTRATION ALEXANDER RAUSCHER 2 HITTILLS har tester för narkotikamissbruk genomförts med urin- eller blodprov, men det finns en efterfrågan på enklare och snabbare drogtester. Narkotikatest används inom hälso- och sjukvården, i rättssystemet, i socialt arbete, på arbetsplatser och i skolan. Nu har professor Olof Beck på Karolinska institutet utvecklat ett enkelt och säkert test via utandningsluften och som inte kräver medverkan av sjukvårdsutbildad personal. I en studie har forskarna genomfört provtagning på försökspersoner, patienter som blivit akut omhändertagna för förgiftningssymtom, och i samtliga fall påvisades spår av narkotika. Även mätningar av andra substanser i utandningen kan genomföras på liknande sätt och då för att diagnostisera andra sjukdomar som exempelvis cancer, astma och diabetes. Denna forskning sker parallellt även på Sahlgrenska och de båda forskarlagen har ett samarbete kring teknologin. Kontakt: Pontus von Bahr Pontus.vonBahr@VINNOVA.se FILTER 1Personen som ska testas får blåsa i ett munstycke i tre minuter. MUNSTYCKE MED PARTIKELSEPARATION 2 Utandningsluften samlas in och passerar ett filter där narkotiska ämnen fastnar på ytan. 3 Efter analys med hjälp av kombinerad vätskekromatografi och tandem-masspektrometri, en högkänslig och säker teknologi, kan forskarna påvisa narkotika. Ett flertal preparat är redan studerade. Forskarna ska nu gå vidare med fler narkotiska preparat som är av intresse för den här typen av utandningsprov, samt vidareutveckla provtagningsoch analysmetodik. Ett instrument motsvarande en alkometer för droger vore en optimal lösning för effektiviserad kontroll av narkotikaanvändning, exempelvis inom trafiken. 3 LÖSNINGSMEDEL FILTER RESULTAT UTANDNINGSLUFT VINNOVA-NYTT APRIL

16 PROFILEN // Hasse Johansson Idag är det ett måste för svenska företag att utvecklas även utanför landets gränser också för att växa i Sverige. I januari 2011 fick VINNOVA ny styrelseordförande. Hasse Johansson kommer närmast från tjänsten som FoU-chef på Scania och har biljättens organisationstänk som inspiration för kommande utmaningar. TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO CICCI JONSON DET KÄNNS BRA ATT ARBETA MED UTMANINGSDRIVE 16 VINNOVA-NYTT APRIL 2011

17 Vad tar du med dig till VINNOVA från tiden som FoU-chef på Scania? Jag har varit mycket engagerad i det som på Scania kallas metodstyrt ledarskap, som på ett systematiskt sätt leder fram till det resultat vi eftersträvar. Till exempel genom visualisering, att synliggöra alla resultat för hela organisationen. Vi använde bland annat ett diagram i form av en stor matris som visar varje avdelnings ansvarspunkter i respektive projekt. Det ger en snabb överblick över läget och vad som behöver åtgärdas. Kulturen med tydligt ansvar introducerades av Scanias vd Leif Östling för 10± 12 år sedan. Hans motto är att man ska älska avvikelser och det gäller hela koncernen. Det är ett elegant sätt att vända problem till utmaningar. Det tog tid innan alla vågade hurra för avvikelser, men i dag fungerar systemet mycket bra och har utvecklats till en kultur som gäller i hela världen. Intresset för metodstyrt ledarskap finns redan på VINNOVA. Självklart kräver en överföring anpassning. Berätta om din bakgrund som uppfinnare. Den måste vara en tillgång i ditt nya uppdrag? Jag har ett 30-tal patent och de flesta inom området fordonselektronik. Jag vet därför hur vanliga uppfinnare har det. Samtidigt gäller det för innovatörer att förstå att nya idéer ofta går på tvärsen mot det vedertagna. Då blir det motstånd av olika skäl. Det gäller att se sin uppfinning i en realistisk helhet. Här hoppas jag att mina erfarenheter kan vara till nytta. PERSONALIA NAMN: Hasse Johansson. BOR: I barndomshemmet i Dragsmark vid Gullmarsfjorden. FAMILJ: Fru, två vuxna barn, och tre (snart fyra) barnbarn. ANDRA UPPDRAG: Ordförande i Lindholmen Science Park, Dynamate Industrial Services AB och Alelion Batteries AB. Sitter i styrelsen för Fouriertransform, Electrolux, Skyllbergs bruk och grannens handelsträdgård C-Garden. LIVSFILOSOFI: Livet är aldrig antingen eller, det är alltid både och. Det gäller att hitta lösningar för de situationer man hamnar i. DRIVKRAFT: Att lära av sina erfarenheter medan man går vidare. Någon klok person har sagt att den som ser framåt utan att se bakåt, den måste se upp. Vi behöver älska avvikelserna, efter ett tag blir alla erfarenheter värdefulla. Hur ser du på VINNOVAs samhällsutmaningar? Att arbeta med utmaningsdriven innovation är som att komma hem för mig. Min far hade motorverkstad och jag växte nästan upp i den. Han hade visioner om att utveckla motorer till utombordare och gräsklippare som aldrig krånglade. Det pratade vi mycket om. Jag har arbetat mycket med IT genom mitt engagemang i bilbranschen. Hälsa/sjukvård och hållbarhet har jag mindre erfarenhet av, men det ska bli spännande att lära nytt. Framgångsrik industriproduktion är mycket viktigt för Sverige. För att hålla igång detta behöver vi världsledande ingenjörer. Där har VINNOVA en viktig uppgift. Vilka politiska insatser behövs för att främja ett innovationsinriktat samhällsklimat? I Sverige är det svårt att få fram investeringar från idé fram till prototyp och provkörning. Här borde skattepengar satsas med förståelse för att det finns risker med utvecklingsarbete, men också stora möjligheter till god avkastning. Statliga institutioner har många gånger för solida regelverk och för höga krav på säkerhet. Hur ser du på VINNOVAs engagemang i bilaterala innovationsinsatser? I dag har vi å ena sidan Ericsson, Atlas Copco och SKF, de innovationsdrivna företagen som startades under tidigt 1900-tal och är kända i hela världen. Å andra sidan har vi många små, duktiga företag som inte orkar växa. Det finns i dag inget mellan världsbolagen och de små med potential. Fokus för VINNOVA och skattepengarna måste vara att stötta företag även i strävan att växa utanför Sverige. I dag är det ett måste för svenska företag att utvecklas även utanför landets gränser ± också för att växa i Sverige. Vad vill du ha åstadkommit den dag det är dags att lämna över ordförandeklubban? Jag vill kunna peka på konkreta resultat tack vare VINNOVAs engagemang och på hur vi i ett tidigt skede kunnat stötta denna fantastiska verksamhet som nu världen känner till och beundrar. Det är samma känsla jag får av mina uppfinningar, att kunna lyfta på motorhuven och peka på något jag varit med om att skapa. Det är nog ingenjören i mig som är så förtjust i konkreta resultat. Vilka är 1900-talets 3 största svenska innovationer? Det är en svår fråga men jag vill nämna några exempel där ny teknik på ett spännande sätt kombinerats med en ny affärsmodell. Det handlar om storslagna innovationer som förändrat affärsklimat och samhälle. (Utan inbördes ordning.) 1. Ericssons mobiltelefoner och Telias abonnemang. Affärsmodellen att dela ut gratis telefoner och knyta till sig kunder med abonnemang var något helt nytt. Det har bidragit till en utveckling som gått från att ha en gemensam telefon hemma eller växel på jobbet till att alltid ha en telefon med eget nummer med sig i fickan. 2. IKEA. De har gjort ny och smart monteringsteknik till sin genom att flytta sista steget i en produktionsprocess hem till vardagsrummet hos kunderna. I dag kan alla hämta sina platta paket och montera möblerna själva med hjälp av enkla instruktioner. 3. Tetra Pak. Här har ny teknik och ett nytt material, kombinerats med en ny affärsmodell. Kunden hyr maskiner av Tetra Pak och betalar per tillverkad enhet. HEMVÄNDARE. VINNOVAs nye ordförande Hasse Johansson är uppväxt i en miljö där utmaningsdriven innovation hörde till vardagen. N INNOVATION VINNOVA-NYTT APRIL

18 vinnova syns Ewa gunnarsson, projektledare inom genusforskning, pekade på genus och jämställdhet som innovation. ulf lindberg, vd på Enhancer, talade om vikten av rätt person på rätt nivå i ledarskapet. Hur ökar vi innovationskraften i svensk forskning? kajsa Björn, projektledare på Fastelaboratoriets SiRiuS-projekt som är starkt kopplat till olika industrier. DRYgT hundra personer samlades på årets centrumdag på Fastelaboratoriet i Luleå, där intresserade träffade ett 30-tal centrumbildningar vid Sveriges universitet och högskolor för att diskutera hur innovationskraften kan öka i svensk forskning. Deltagarna representerade såväl näringsliv som offentliga parter och akademi. Genomgående betonades att långsiktiga och uthålliga satsningar likt centrumbildningarna är viktiga som en del för att nå framgångsrika resultat i näringslivet. Centrumen finansieras vanligtvis i upp till tio år. Annat som kom fram var att forskningen borde vara ännu mer styrd av efterfrågan och att fler småföretag borde delta i centrumsamarbetena. Fler nätverk mellan centrumbildningarna och ökat entreprenörfokus skulle också bidra till ännu bättre innovationskraft, menade deltagarna. ann-marie hermansson, vicerektor Chalmers, framhöll att centrumprogrammen är betydelsefulla för det långsiktiga strategiarbetet på Chalmers. vinnovas roll är bland annat att koppla ihop de aktörer och faktorer som behövs för ökad innovationskraft i Sverige och katalysera en positiv innovationsutveckling, sade vinnovas styrelseordförande hasse Johansson. uppsatser som gör nytta Fr v Maria Dahl Torgerson, kommunikationsdirektör vinnova, ana nordberg, handelsminister Ewa Björling, Xiangxuan Xu, Magnus aronsson, vd ESBRi. Sofia nilsson kunde inte närvara vid prisutdelningen. TRE kvinnliga studenter står som vinnare i den första omgången av uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt, som arrangeras av VINNOVA och ESBRI. Tävlingen ska uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att studera innovation. De vinnande bidragen handlar om patent inom nanoteknologi, interaktionen mellan FoU och tillväxt, samt om ett innovationskluster i mobiltelefonibranschen i Lund. 1:a pris ana nordberg, juridiska institutionen, Stockholms universitet 2:a pris Xiangxuan Xu, CiRClE, lunds universitet 3:e pris Sofia nilsson, ekonomisk-historiska institutionen, lunds universitet Priserna delades ut av handelsminister Ewa Björling. Förstapristagaren Ana Nordbergs masteruppsats Nanotechnology Patents in Europe: Patentability Exclusions and Exception ger en översikt över europeisk patentlagstiftning och redovisar hur den påverkar innovation inom forskningsområdet nanoteknik. Hon valde ämnet för att nanoteknik troligen blir nästa industriella våg och patenträtt spelar då en central roll för hur forskningen kan bedrivas. anmälningar till uppsatstävlingen för läsåret 2010/2011 lämnas in senast den 22 juni Tävlingen är öppen för uppsatser/examensarbeten framlagda vid svenska högskolor och universitet. Det grundläggande kravet för att delta är att uppsatsen har stark koppling till temat innovation och kommersialisering/nyttiggörande. De tre bästa uppsatserna får resestipendier på , respektive kronor. Mer information finns på 18 vinnova-nytt april 2011

19 VINNOVA Analys VA 2011:02 vinnova information vi 2011:04 LÄSTIPS I VINNOVAs senaste publikationer kan du läsa om framtidens personresor och utvecklingen av life science-industrin. FRAMTIDA TILLVÄXTMÖJLIGHETER FÖR SVERIGE FRAMTID MED VÄXTVÄRK Kan hållbara städer möta klimatutmaningarna? SVERIGES DELTAGANDE I FP7 Sverige står sig fortsatt bra i den europeiska konkurrensen vad gäller deltagandet i EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling, FP7, enligt den senaste lägesrapporten Sverige har kontrakterat hem närmare 6 miljarder kronor (622 miljoner euro) sedan starten FRAMTID MED VÄXTVÄRK Kan hållbara städer möta klimatutmaningarna? Trots de stora utmaningarna, inte minst de miljömässiga, finns det gott om skäl även för optimism. Det framgår av denna rapport som ingår i serien Framtida tillväxtområden för Sverige som beskriver svenska företags roll i framväxande globala tillväxtområden. VINNOVA ANALYSIS VA 2011:03 Life science companies in Sweden Including a comparison with Denmark 1 Life science companies in Sweden Including a comparison with Denmark addendi addendi LIFE SCIENCE COMPANIES IN SWEDEN Life science bioteknik, läkemedel och medicinteknik är en av Sveriges viktigaste exportnäringar. Denna nya studie från VINNOVA tar pulsen på den svenska life science-industrin och visar hur utvecklingen sett ut i företagen och regionerna under åren vinnova Årsredovisning 2010 VINNOVA ÅRSREDOVISNING 2010 En redovisning av vad VINNOVA åstadkom under sitt tionde verksamhetsår. What innovation is really about is questioning what is taken for granted challenging the norm and finding new pathways to things. In challenging the norm, we need a critical perspective and undoubtedly a gender perspective can be helpful. INNOVATION & GENDER Innovation handlar om att att utmana normen och att hitta nya vägar. För att utmana normen behöver vi ett kritiskt perspektiv och utan tvekan kan ett genusperspektiv bidra till det. VINNOVA IN f O rma t ION VI 2011:01 Framtidens personresor Projektkatalog Samtliga rapporter beställs på InnovatIon & Gender HUNDRA ÅR AV ERFARENHET Lärdomar från VINN- VÄXT Här ges en bild av programmets utveckling från att arbetet initierades vid millennieskiftet fram till programmets erfarenheter, resultat och avtryck i dag. InnovatIon & Gender FRAMTIDENS PERSONRESOR Programmet utgör en kraftsamling genom att myndigheterna Trafikverket (tidigare Banverket och Vägverket) och VINNOVA för första gången samverkar i ett forskningsprogram. I denna projektkatalog presenteras samtliga projekt som fått finansiering inom programmet sedan starten. KALENDARIUM MAJ 4 6 HSS 2011 Karlstads kommun, Region Värmland och Karlstads universitet är värdar för konferensen Högskola och samhälle i samverkan HSS SCIENTIX EUROPEAN CONFERENCE Konferens i Bryssel för den som vill lära sig mer om olika utbildningsprojekt inom naturvetenskapliga ämnen i Europa och utbyta erfarenheter med kollegor i EU FUTURE INTERNET WEEK Arrangeras i Budapest. Konferenser och seminarier om framtidens Internet. EU-kommissionen, ungerska ordförandeskapet, National Innovation Offi ce och Future Internet Assembly arrangerar OFFENTLIGA RUMMET Årlig konferens om utveckling av offentlig förvaltning. Konferensen hålls i år i Trollhättan INNOVATION IN HEALTHCARE: FROM RESEARCH TO MARKET Konferensen samlar de viktigaste aktörerna inom hälsa och sjukvård för att diskutera den politiska utvecklingen som behövs för forskning och innovation inom sjukvården på europeisk och nationell nivå. events-04_en.html JUNI ICSB 2011 BACK TO THE FUTURE. Den 56:e årliga ICSB-konferensen hålls i Stockholm. VINNOVA, Entreprenörskapsforum, Tillväxtverket, Företagarna och Tillväxtanalys arrangerar konferensen. VINNOVA-NYTT APRIL

20 TILL SIST // Livgivande Svensk uppfinning löser VATTENPROBLEM Ny produkt använder luft som färskvattenkälla. Det långsiktiga målet är storskaliga vattenparker som kan lösa problemet med vattenförsörjning. TEXT CECILIA VINELL FOTO GETTYIMAGES UPPSALABASERADE företaget Airwatergreen har utvecklat en patentsökt teknik som på ett kostnadseffektivt sätt kondenserar vatten ur luft. Redan idag testas en elektrisk version av produkten Airwaterwell på universitetsbiblioteket i Uppsala. Under året är målet att vidareutveckla produkten till en fristående värmebaserad enhet. Det sker genom att den kopplas ihop med solvärmepaneler som har en verkningsgrad som är 5 6 gånger högre än dagens fotovoltaiska solceller. Vårt mål är att kunna göra världens största färskvattenkälla, luften, åtkomlig för gemene man, säger Airwatergreens vd Jonas Wamstad. IDAG ÄR PROBLEMET att det finns ett begränsat antal färskvattenkällor. Ett alternativ är att avsalta havsvatten, men för det krävs dels att det finns en kust, dels kapitalintensiva anläggningar. Med Airwaterwell går det att producera färskvatten var som helst, med enbart luft och sol. Tekniken är enkel vilket ger en lång livslängd och gör den Kontakt: Ann-Louise Persson, Ann-Louise.Persson@VINNOVA.se billig att tillverka. Den går också att paketera på många olika sätt. Till exempel kan den användas som avfuktare eller säljas för vattenproduktion till privatpersoner och fastighetsägare. Kondenseringsanläggningar kan monteras på tak och kopplas till solpaneler. Vattnet kan sedan transporteras ner i fastigheten för att användas som dricksvatten. INOM TVÅ ÅR tror Jonas Wamstad att företaget har utvecklat tekniken tillräckligt för att bygga upp en storskalig demonstrationsanläggning. Företagets långsiktiga mål är att bygga upp omfattande vattenparker utanför storstadsområden som Kairo och Shanghai. Vattnet som produceras där kan buteljeras på plats och transporteras till städerna. AIRWATERWELL Bygger på en ny typ av värmebaserad kondenseringsteknik med syfte att producera dricksvatten från luft utan behov av elektricitet. Mekaniskt enkel teknik som gör den kostnadseffektiv och robust. Kan utnyttja solenergi upp till sex gånger effektivare än elektriska alternativ.