Finansiärsamverkan för forskning om global folkhälsa

Transkript

1 Finansiärsamverkan för forskning om global folkhälsa en kartläggning med inriktning på låg- och medelinkomstländer Christer Hogstedt och Carin Håkansta

2 Finansiärsamverkan för forskning om global folkhälsa - en kartläggning med inriktning på låg- och medelinkomstländer Christer Hogstedt och Carin Håkansta

3 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning Inledning Regeringens propositioner och skrivelser där forskning och globalisering kommenteras... 8 a) Politik för Global Utveckling... 8 b) Regeringens proposition 2008/09:50. Ett lyft för forskning och innovation... 9 c) Utbildningsdepartementets PM om Underlag för internationell strategi i svensk forskningspolitik... 9 d) Regeringens proposition om Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid (2008/09:175)... 9 e) Övrigt FAS stöd till forskningssamarbete med LMC i folkhälsofrågor a. Instruktion och regleringsbrev för FAS b. Stödformer FAS fasta samarbeten i internationella frågor Europeiska och nordiska samarbeten Sida Unesco Socialdepartementet Svenska forskningsinstitutioner med folkhälsoinriktning och samarbete med LMC a) Disputerade och doktorander från LMC vid svenska institutioner b) Samverkan med LMC vid svenska folkhälsoinstitutioner vid medicinska fakulteter Svenska och internationella organisationer som stödjer forskningssamarbete med LMC Sida Vårdalstiftelsen Östersjöstiftelsen Formas Vinnova NordForsk Statens folkhälsoinstitut Europeiska unionen European Science Foundation USA. Department of Health and Human Services (HHS) FN Sammanfattning och förslag Bilaga 1. OECD classification of Low and Middle Income Countries Bilaga 2. List of EU International Co-operation Countries Bilaga 3. Disputerade, doktorander, gästforskare, utbildningar och ekonomiska uppgifter (ofullständigt) samt redigerade enkätsvar Bilaga 4. Projekt som beviljades medel för forskning om icke-smittsamma sjukdomar från Sidas U-forsk 2008 och Bilaga 5. SCB-statistik över disputerade och doktorander vid svenska institutioner från låg- och medelinkomstländer Bilaga 6. Deltagare i arbetsmöte kring rapportutkast. FAS, Stockholm, 20 april

4 Förord Globaliseringsprocesserna påverkar i högsta grad den globala folkhälsan, både i positiv och i negativ riktning. Flera av FN:s Millenieutvecklingsmål, MDG, är hälsomål och samtliga har avgörande betydelse för folkhälsan. Den svenska regeringen och riksdagen lägger stor tonvikt vid en politik för den globala utvecklingen, PGU, som på ett effektivt sätt ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling som innebär att fattiga människor mer framgångsrikt kan dra nytta av globaliseringen. Regeringens betoning av politik för global utveckling gör att de globala främjandefrågorna knyts starkare till respektive sakdepartement och de myndigheter som verkar inom departementens arbetsfält. Under senaste året har regeringen lyft fram det globala perspektivet i flera propositioner kring forskningsfrågor. FAS har medverkat i forskningskontakter med Indien och Kina som Sverige har särskilda avtal med. Även engagemanget inom EUforskningen har återverkningar på globala hälsofrågor. Vidare är FAS ordförande i MOST-kommittén inom svenska Unesco-rådets vetenskapliga samarbete, vilket öppnar nya fönster mot globala hälsofrågor. Även Norianets inom Nordforsk lyfter fram det globala samarbetet. Vidare samverkar FAS med Sida och Vetenskapsrådet inom ramen för Research Links och ett utvidgat samarbete inom forskning om global hälsa har diskuterats FAS har ett relativt litet kansli och behöver prioritera innehåll och former i de växande kraven på internationell medverkan i globala frågor. Mot denna bakgrund har kansliet uppdragit åt professor emeritus Christer Hogstedt att biträda FAS i analysarbete och rådgivning när det gäller folkhälsoforskning i ett globalt perspektiv med tonvikt på samverkan med forskare i låg- och medelinkomstländer. I uppdraget ingår bl.a. att: biträda FAS med idéer och förslag om på vilken nivå och med vilka insatser internationell samverkan med forskare i låg- och medelinkomstländer kan stärkas inom folkhälsoområdet mot bakgrund av en enklare översikt av pågående större forskningssatsningar rörande global hälsa beskriva vilka svenska institutioner som bedriver omfattande folkhälsoforskning i samarbete med forskare i låg- och medelinkomstländer i egen regi och i samverkan med internationella forskare inom och utanför Europa för att få en bild av såväl aktivitet som kompetens inom området i Sverige. Ett utkast till rapporten diskuterades vid ett arbetsmöte i april 2009 mellan ett dussintal experter och representanter för bl.a. Socialdepartementet, Vetenskapsrådet och Vårdalstiftelsen. Deltagarförteckningen finns i bilaga 6. De synpunkter som framfördes har arbetats in i denna slutrapport. Rapporten sammanställdes i juni 2009 för FAS styrelse som underlag för en diskussion om FAS fortsatta insatser inom området. En central fråga gäller vilken roll de globala utmaningarna ska spela i FAS strategi för internationalisering, som samtidigt togs fram. Från rådets sida utgör rapporten ett värdefullt underlag för en diskussion mellan statliga och andra finansiärer om hur området kan utvecklas i framtiden. Stockholm i augusti 2009 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Erland Hjelmquist Professor och huvudsekreterare 3

5 Sammanfattning Regeringen har i flera aktuella dokument uttalat sitt stöd för utökat internationellt samarbete för global utveckling inom alla områden såväl inom som utom EU och att detta ska gälla alla statliga myndigheter. Globaliseringsprocesserna berör också all forskning och inte minst folkhälsoforskningen som under många decennier haft samarbete med låg- och medelinkomstländer, främst inom infektionssjukdomsområdet och kring mödra- och barnhälsovård. Eftersom de icke-smittsamma sjukdomarna ökar med ökad livslängd i låg- och medelinkomstländer, LMC, där 90 procent av jordens befolkning lever, så fästs allt större intresse kring orsakerna till dessa och möjligheterna till prevention. Socialdepartementet har tecknat samarbetsavtal med Kina och Indien med koppling till forskning. FAS, Vårdalstiftelsen och vissa universitet har medverkat i möten och delegationer i samband med landsamarbetena. Socialdepartementets internationella engagemang i samarbete med vissa LMC kan förväntas öka. Forskningsområden som prioriteras i de nya samarbetena är: antibiotikaresistans, folkhälsa, e-hälsa, äldrevård, cancerbehandling, funktionshinder och infektionsbekämpning. Instruktionen för FAS säger att FAS ska främja och ta initiativ till internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte utan regional precisering. I många sammanhang uppfattas det i första hand gälla Norden och EU men i ökande omfattning även vissa låg- och medelinkomstländer. FAS samarbetar med övriga forskningsråd, Sida och andra myndigheter inom Research Links och Myndighetsgruppen för Unesco. FAS stöd till Umeå Global Health Research Centre är kvantitativt omfattande i förhållande till övrigt stöd för denna typ av forskning, som annars domineras av Sidas anslag. FAS stöder främst forskning om övergripande folkhälsofrågor, till exempel sociala determinanter, ojämlikhet, och folkhälsoepidemiologi. Sida har av naturliga skäl den dominerande rollen som forskningsfinansiär och stödjer främst forskning om HIV/AIDS, andra infektionssjukdomar, mödra- och barnhälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR) och hälsosystem. Men anslagen spänner också över många andra områden, t.ex. demografiska databaser, gifter i miljön, jämlikhet i hälsa, arbetsmiljöfrågor, olycksfalls- och äldreforskning. De LMC som svenska folkhälsoforskare samarbetar med är i första hand Kina, Indien, Bangladesh, Vietnam och Sidas programländer i Afrika söder om Sahara samt Nicaragua. Programmet Globforsk inom Sida beräknas totalt satsa ca 250 miljoner kr/år på medicinsk forskning, varav 70 miljoner till svenska forskare och en fjärdedel av detta till folkhälsoområdet, dvs. ungefär 60 miljoner kr/år varav 18 miljoner till svenska forskare. Därutöver bidrar FAS med ca 8 miljoner kr/ år. Bidragen från Stiftelsen för internationalisering (STINT), EU och andra anslagsgivare kan beräknas till 3 6 miljoner kr/år. Därtill torde universiteten själva bidra med lönemedel för samarbete med LMC till uppskattningsvis 6 10 miljoner kr/år. Cirka miljoner kr/år, vilket kan beräknas var procent av anslagen till svensk folkhälsoforskning avser samverkan med LMC. Jämförelser i dessa proportioner med andra länder eller givarorganisationer har inte kunnat göras inom ramen för uppdraget. Den specialstudie av antalet disputerade och doktorander inom folkhälsomedicin som SCB genomfört för denna rapports räkning visar att av de 105 utländska doktorander som fanns registrerade under folkhälsomedicin 2007 kom 12 från låginkomstländer, 21 från medelinkomstländer och 72 från höginkomstländer. Karolinska Institutet dominerar både avseende disputerade, doktorander och Sidaanslag. Omfattande verksamhet bedrivs även vid Umeå, Lunds och Uppsala universitet men betydligt mindre vid Göteborgs och Linköpings universitet. KI och Umeå universitet genomför i samarbete ett forskarutbildningsprogram i global hälsa som finansieras av Vetenskapsrådet. Denna rapport har utgått ifrån samarbete med forskare i grupper av länder. Ett alternativt sätt att belysa svenska insatser inom global folkhälsoforskning vore att kartlägga omfattningen av forskningen inom relevanta forskningsområden, t.ex. Fattigdom, ojämlikhet och hälsa, Urbanisering och hälsa, Åldrande och hälsa, 4

6 Arbetsförmåga och klimatförändring, Migration och hälsa, Hälsosystem och privatisering m.m. En utvidgad rapport av denna typ skulle kunna omfatta allt internationellt forskningssamarbete inom folkhälsoområdet och bygga på en mer omfattande enkät till fler institutioner, fler indikatorer på samarbete, utvidgad kartläggning av finansieringens omfattning i andra länder och från internationella forskningsfinansiärer. Därutöver vore det av intresse att tillfråga relevanta myndigheter vilka kunskaper de skulle behöva för att veta hur deras insatser påverkar den globala folkhälsoutvecklingen, vilket kan omfatta allt ifrån trafikpolitikens påverkan på klimatförändringar till livsmedels-, alkohol- och migrationspolitik. Nedanstående förslag bygger på en diskussion vid ett seminarium med representanter för de ledande folkhälsoinstitutionerna och de stora forskningsråden. - Politiken för Global Utveckling, PGU, inbegriper utökat myndighetssamarbete. För FAS kan detta innebära fortsatt och närmare samarbete i globala folkhälsofrågor med bl.a. Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet, Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen, Statens naturvårdsverk, Arbetsmiljöverket, SKL, Sida. FAS kan organisera möten för utbyte av relevanta kunskaper och erfarenheter, som finns bland forskare och institutioner med anslag från FAS och som skulle kunna utnyttjas av dessa myndigheter i det globala arbetet. - Samverkan med VR, Vårdalstiftelsen, Formas, Vinnova och Sida kan fördjupas och leda till bl.a. översikter och behovsanalyser av svenska och internationella resurser för det globala samarbetet inom folkhälsoforskningen och gemensamma utlysningar. - Bland stödformerna föreslås anslag till komparativa projekt, internationella nätverk och collaborative actions, forskarutbyte mellan Sverige och LMC, forskarutbildning med handledning från såväl svenska institutioner som universitet i LMC och forskartjänster i global hälsa. - FAS kan delta i och/eller organisera sammankomster med internationella organisationer och forskningsfinansiärer för att diskutera gemensamma strategier och utlysningar, t.ex. inom EU, Nordforsk, de nordiska folkhälsoinstituten och forskningsråden, WHO, ILO, Unesco, Global Health Research Forum, NIH och CDC i USA, IDRC i Kanada, internationella stiftelser m.fl. - FAS rekommenderas att i den internationella strategin beakta utökad samverkan med LMC och satsningar på hälsoforskningsområden med relevans för att studera positiva och negativa effekter av globaliseringsprocesserna. 5

7 1. Inledning Regeringen har i flera aktuella dokument uttalat sitt stöd för utökat internationellt samarbete för global utveckling inom alla områden såväl inom som utom EU och att detta skall gälla alla statliga myndigheter. Globaliseringsprocesserna berör också all forskning och inte minst folkhälsoforskningen som under många decennier haft samarbete med låg- och medelinkomstländer, främst inom infektionssjukdomsområdet och kring mödra- och barnhälsovård. Eftersom de icke-smittsamma sjukdomarna ökar med ökad livslängd i låg- och medelinkomstländer, LMC, så fästs allt större intresse kring orsakerna till dessa och möjligheterna till prevention. Denna rapport har framställts för att ge en ungefärlig uppskattning av omfattningen och inriktningen av svenska folkhälsoforskares samarbete med forskare från LMC som ett exempel på globalt forskningssamarbete och som underlag för diskussioner i FAS styrelse samt med övriga berörda forskningsråd och svenska forskningsinstitutioner. I de fortsatta överläggningarna bör det eventuella behovet av närmare preciseringar av folkhälsoforskningen, utvidgning till andra forskningsområden och uppföljning av utvecklingen i det globala samarbetet diskuteras. I detta uppdrag ingick inte att kartlägga samarbetet inom Europa (utöver vissa länder i forna Sovjetunionen) och inte heller med höginkomstländer. OECD:s klassifikation av låg- och medelinkomstländer, som baseras på GNP/innevånare, har använts (bilaga 1). Begreppen global hälsa och global folkhälsa används ofta synonymt (se nedan). What is global public health? Global public health is the collective action we take worldwide for improving health and health equity, aiming to bring the best available cost-effective and feasible interventions to all populations and selected high-risk groups. Essential collective actions for health improvement include disease prevention, health promotion, health protection, and the provision of health care. There are many frameworks for global public health: health security, foreign policy, economic development, charity, and the broad view of public health. Only the broad view is based on the actual disease burden and has the potential to produce most equitable and sustainable health improvement. However, the notions of charity, security, and, to a lesser extent, the development focus of the MDGs have been the driving forces for recent progress in global public health. (Beaglehole R, Bonita R. Global public health: a scorecard. Lancet 2008; 372: ) The new agenda for global public health includes the rising burden of chronic non-communicable diseases, global environmental changes, and the underlying socioeconomic determinants of health. (Beaglehole, Bonita 2008) Global health refers to those health issues which transcend national boundaries and governments and call for actions to influence the global forces that determine the health of people (Kickbusch I, Lister G, eds. European Perspectives on global Health. A political glossary. European Foundation Centre 2006). I slutet av april inbjöds ett tjugotal personer (se bilaga 6) till FAS för att diskutera ett utkast av rapporten. Gruppen omfattade representanter för regeringskansliet, Sida, Statens folkhälsoinstitut, berörda forskningsråd och de större forskningsinstitutionerna med relevant inriktning för uppdraget. De förslag om tillägg och justeringar som framkom under och efter diskussionen har integrerats i den version som presenterades för FAS styrelse. Rapporten inleds med kortfattade sammanfattningar av några av det senaste årets regeringsskrivelser och propositioner av relevans för forskningens globalisering och beskriver FAS insatser och samarbeten inom området. Därefter redovisas några av de övriga finansiärernas 6

8 verksamhet inom området och resultatet av förfrågningar till de ledande forskningsenheterna med folkhälsoinriktning om samarbete med LMC. SCB har ombetts redovisa antalet utländska doktorander samt utländska forskarexaminerade efter svenskt lärosäte och grupperat ursprungsland inom medicin, socialmedicin samt folkhälsomedicinska forskningsområden. Avslutningsvis sammanfattas och kommenteras kartläggningen med förslag till fortsatta insatser. 7

9 2. Regeringens propositioner och skrivelser där forskning och globalisering kommenteras Den svenska regeringen och riksdagen lägger stor vikt vid en politik för den globala utvecklingen, PGU, som på ett effektivt sätt ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling som innebär att fattiga människor mer framgångsrikt kan dra nytta av globaliseringen. I flera olika propositioner återkommer regeringen till behovet av och åtgärder för att globalisera den svenska forskningspolitiken till att omfatta även länder utanför EU och USA. En av sex globala utmaningar i PGU är Smittsamma sjukdomar och andra hälsohot. Därutöver ingår hälsa i flera av de övriga utmaningarna, t.ex. sexuell och reproduktiv hälsa, klimatförändringar, hållbar utveckling m.m. Regeringens utvecklingspolitik inbegriper både ett effektivt bistånd och en samstämmighetspolitik som omfattar samtliga politikområden för att bidra till en rättvis och hållbar utveckling. Nedan ges exempel på ståndpunkter i mycket kortfattad form och med fokus på medicinsk forskning och folkhälsoforskning. Något längre avsnitt finns i denna rapport som bilagor för information. a) Politik för Global Utveckling Regeringens skrivelse till riksdagen om Politik för Global Utveckling (PGU) 2008 vidareutvecklar den tidigare regeringens PGUskrivelse, och anger ramen för alla globala insatser. Här citeras vad skrivelsen säger om Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Satsning på unga kvinnors utbildning är enligt Världsbanken det mest effektiva sättet att förbättra hälsan i utvecklingsländerna. För att möta de globala hoten mot människors hälsa krävs åtgärder som angriper de grundläggande orsakerna till ohälsa och för tidig död. Merparten av dessa insatser ligger utanför hälso- och sjukvården. FN:s Milleniemål lyfter särskilt fram fattigdomsbekämpning, utbildning, tillgången till mat med bra näringsinnehåll och goda miljöförhållanden. Indirekt hälsofrämjande satsningar handlar om att skapa goda uppväxtvillkor för flickor och pojkar, säker tillgång till utbildning, goda arbetsvillkor, en hållbar stads- och boendemiljö och en sund djurhållning och djurhälsa. Insatser inom dessa områden har ofta inte förbättrad hälsa som primärt syfte, men är avgörande för folkhälsan. Därför måste hälsa ses som en del av den breda utvecklingspolitiken där ansvaret för att motarbeta sjukdom och tidig död delas mellan flera samhällssektorer. Förebyggande åtgärder såsom undervisning i sexualkunskap, tester, rådgivning och smittspårning, att främja en hälsosam livsstil samt en mer förebyggande hälsovård, som inkluderar vacciner och mödra- och barnhälsovård, är också av stor betydelse. Globalt sett har insikten om vikten av att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vuxit sig allt starkare under de senaste decennierna. Samtidigt är utmaningarna fortfarande många och anknyter i många avseenden till några av de svåraste utvecklingsfrågorna. Det handlar om ekonomisk och social ojämlikhet och att inte kunna vara öppen om sjukdomar, deras orsaker och vilka beteenden som är förknippade med risker, t.ex. maktförhållandet mellan kvinnor och män, rätten till sin sexualitet, diskriminering, reproduktiv hälsa samt konsekvenserna av livsstil och levnadsvanor. Om forskning och utbildning säger skrivelsen En nära samverkan med aktörer i Sverige och i våra samarbetsländer i utformandet och genomförandet av politiken stärker genomslaget ytterligare. Här spelar utbildning och forskning i Sverige en central roll. De utgör centrala komponenter för en ökad förståelse av globala utvecklingsprocesser. Regeringen anser att utbildning på alla nivåer så långt som möjligt bör genomsyras av ett globalt perspektiv. För att forsknings- och utbildningsinsatser ska vara framgångsrika krävs internationellt samarbete, inte minst med universitet och andra forskningsinstitutioner i utvecklingsländer. Forskningsinsatser vägs mot det samlade forskningsbehov som finns och som kommer att 8

10 redovisas i den kommande forskningspolitiska propositionen. Om kunskap, analys och potentiella forskningsfrågor säger skrivelsen Kunskap och analys om global utveckling och dess drivkrafter måste integreras med olika politikområdens specifika sakkunskap. Det förutsätter en nära samverkan mellan departement och berörda myndigheter. På detta sätt sker ett ömsesidigt, kontinuerligt lärande där ett utvecklingsperspektiv präglat av kunnande och erfarenheter inom olika politikområden genomsyrar den samlade politiken. När beslut inom ett politikområde bedöms ha en påverkan på målet om en rättvis och hållbar global utveckling ska en konsekvensanalys göras. Politikens två perspektiv rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv på utveckling ska vara vägledande. Exempel på frågor som bör ställas är: Främjar eller motverkar beslutet respekten för mänskliga rättigheter i utvecklingsländer? Hur påverkar beslutet individer eller specifika grupper i utvecklingsländer? På vilket sätt har fattiga kvinnor och män varit delaktiga när beslut har fattats? Vilka andra politikområden berörs av frågan och kan synergier stärkas genom samverkan? Många myndigheter spelar en viktig och för regeringen stödjande roll i analys och bedömning av olika sakfrågor ur ett utvecklingsperspektiv. Detta visar att forskningen om Sveriges agerande måste ha en central roll för att insatsernas globala effekter ska kunna bedömas, inklusive för den globala hälsan. b) Regeringens proposition 2008/09:50. Ett lyft för forskning och innovation Forskningspropositionen innehåller mycket litet om forskningssamverkan med LMC men har sedan återkommit till frågan i propositionen om Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid (se nedan). Forskningspropositionen anger att: Inom ramen för anslagna medel bör stöd kunna ges för forskning inom internationella samarbeten med länder utanför EU och mera specifikt för samarbeten med forskare i de länder som Sverige har slutit forskningsavtal med. Vidare anges att: Epidemiologisk forskning har fått allt större uppmärksamhet internationellt och har stor betydelse för starka svenska forskningsområden som folkhälsa, samhällsmedicin och veterinärmedicin. Epidemiologi, även inriktat mot frågor om global hälsa, blev ett av de strategiska forskningsområdena och tilldelades totalt 105 miljoner kronor för åren c) Utbildningsdepartementets PM om Underlag för internationell strategi i svensk forskningspolitik Promemorian framhåller att Det grundläggande skälet till uppdraget att utarbeta ett underlag för en internationell strategi finns utanför Europas och USA:s gränser. Utredaren bedömer vidare att Den politiska och ekonomiska utvecklingen i Asien, främst Kina och Indien, innebär att ett globalt paradigmskifte är nära förestående. och att Ryssland efter ett par decenniers stora problem har börjat återhämta sig. Ett par av länderna i Latinamerika främst Brasilien är snart viktiga aktörer och fler kan komma upp på banan inom ett par decennier. I Afrika är Sydafrika redan intressant och ett par av de nordafrikanska länderna har en potential. Utredarens förslag till förbättrade förutsättningar för omvärldsanalyser m.m. framhålls positivt i nedanstående proposition. d) Regeringens proposition om Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid (2008/09:175) Propositionen behandlar främst utbildningsfrågor och studentrörlighet men berör också forskningens globalisering. Regeringen bedömer också att student- och lärarrörligheten bör öka och att marknadsföringen och informationen i andra länder om den svenska högre utbildningen och forskningen bör förbättras. Likaså bedömer regeringen att den utlandsbaserade verksamhet för omvärldsbevakning och främjande inom utbildnings-, forsknings- och innovationsområdet som olika myndigheter bedriver, bör samordnas för att göra svenska insatser mer verkningsfulla. Propositionen anger att sådana överväganden bör göras i förhållande till den verksamhet som Institutet för tillväxtpolitiska studier, ambassaderna, andra myndigheter och aktörer bedriver inom området. 9

11 e) Övrigt Forum för internationalisering skapades i slutet av 2008 på Utbildningsdepartementets initiativ. Syftet är att förbättra samordningen mellan de myndigheter och organisationer som stödjer universitetens och högskolornas internationalisering. I forumet deltar Högskoleverket, Internationella programkontoret, CSN, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Justitiedepartementet. Lärosätena (genom Sveriges universitets- och högskoleförbund), Migrationsverket, Sveriges förenade studentkårer, Sida, STINT, Svenska institutet, Utbildningsdepartementet, Utrikesdepartementet och Verket för högskoleservice. Forumets uppgift är framför allt att utbyta erfarenheter och inventera aktuella möjligheter och problem när det gäller internationaliseringen av den högre utbildningen. En annan uppgift är att skapa förutsättningar för samordning av myndigheters och organisationers arbete. Man räknar med att forumet träffas tre till fyra gånger per år. Högskoleverket och Internationella programkontoret har fått i uppgift att samordna forumets arbete. Det är oklart om forskarutbildning berörs av forumets verksamhet. 10

12 3. FAS stöd till forskningssamarbete med LMC i folkhälsofrågor a. Instruktion och regleringsbrev för FAS I instruktionerna och regleringsbrevet 1 finns inte klart definierat att FAS ska stödja samarbete med låg- och mellaninkomstländer. Däremot står det att FAS bör främja internationellt forskarutbyte och delta i olika internationella och europeiska samarbeten. I instruktionen till FAS (2007:1431 i Svensk författningssamling) finns tolv olika uppgifter, varav två är av relevans för det här uppdraget. Uppgift nummer fyra skulle kunna omfatta arbetsfördelningen mellan FAS och Sidas forskningsfinansiering: samverka med övriga forskningsstödjande organ och därvid undersöka vilka forskningsuppgifter som är av gemensamt intresse samt i samråd med dessa organ besluta om samverkan eller avgränsning mellan rådet och dessa organ i fråga om sådana forskningsuppgifter. Uppgift nummer åtta lyder: Främja och ta initiativ till internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte. Punkt 4 i FAS regleringsbrev för 2009 (S2008/10663/SK) lyder: FAS ska redovisa: motiven och kostnaderna för samt nyttan av medlemskap i de europeiska och internationella forskningsorganisationer som rådet deltar i, samordningsaktiviteter med andra nationella forskningsfinansiärer avseende deltagande i EU:s ramprogram för utveckling inom forskning och teknik, samt myndighetens egna stödåtgärder för deltagande inom respektive delprogram, samt hur rådet arbetat för att öka samverkan med forskningsfinansiärer i andra länder och för att förstärka den nationella forskningsfinansieringen med europeiska och internationella forskningsmedel samt hur mycket forskningsmedel som berörts. 1 För närvarande pågår en översyn av regelringsbrev och instruktioner för alla myndigheter inklusive FAS. b. Stödformer När det gäller fördelningen av olika stödformer har praxis hittills varit att FAS bara behandlar ansökningar för forskningssamarbete utanför Europa som gynnar Sverige på något sätt. Detta kan förekomma om forskningen har ett komparativt perspektiv som omfattar Sverige eller om forskningen leder till uppbyggnad av svensk forskarkompetens, t.ex. metodutveckling. Utgångspunkten för Sidas forskningsfinansiering är den motsatta: forskningen Sida stöder måste leda till utveckling i det andra landet ifråga. En översiktlig analys av de projekt och andra stödformer som beviljades finansiering från 2005 till slutet av 2008 inom områdena arbete och hälsa och folkhälsa visade att det nästan inte fanns några inslag av folkhälsosamarbete med LMC med ett viktigt undantag. De stödformer som undersöktes var: projekt (högst tre års finansiering), utlandsstipendier (vanligtvis konferensresor för forskare i början av sina karriärer), postdoc-stipendier (tvååriga forskartjänster efter disputation), FAS-centra (10-åriga stöd till starka forskningsmiljöer), programstöd (högst sex års finansiering till excellenta forskargrupper) och gästforskare (seniora utländska forskare som tillbringar en kortare tid på ett svenskt lärosäte). Undantagen var: 2008 Resestipendium knutet till ett postdocprojekt: Socioekonomisk status och arbetsrelaterad ohälsa 3 månaders vistelse på universitetet i Rio de Janeiro Resestipendium: Hälsa och sjukvårdssystem i Kina och Sverige. En månads vistelse på Fujian Medical School, Kina FAS stödjer Umeå Centre for Global Health Research, som har utpräglad folkhälsoinriktning, med ett centrumstöd på 5,5 miljoner kronor per år under en 10-årsperiod. Flera andra av de nya centrumsatsningarna har också samarbeten med låg- och mellaninkomstländer (LMC) i folkhälsofrågor. 11

13 En ny stödform som FAS lanserar 2009 skiljer sig från de tidigare genom att den frångår regeln att forskning stödd av FAS ska gynna Sverige. COFAS, ett program med internationella postdoc-stipendier, är delvis finansierat av EU:s program Marie Curie Cofund och pågår under fyra år: Inom projektet kommer totalt tre årliga utlysningar att ske för två typer av insatser. Dels kan forskare från hela världen söka för att komma till Sverige, dels kan svenska forskare söka medel för att åka utomlands. Behöriga att söka är forskare av alla nationaliteter som avlagt doktorsexamen inom fem år beräknat från den sista ansökningsdagen. En annan potentiell men hittills inte utnyttjad kanal för utomeuropeiskt forskarstöd är de olika nätverk och projekt som FAS medverkar i för att främja forskarrörlighet och ökat samarbete mellan forskningsfinansiärer. På europeiskt plan deltar FAS i tre s.k. ERA-NETs, dvs. fyraåriga samarbetsprojekt mellan forskningsfinansiärer i EU-länderna: ERA-AGE kring äldreforskning, NEW OSH ERA kring arbetsmiljöforskning och WORK-IN-NET kring innovativ arbetsorganisationsforskning. Samtliga tre ERA-NETs har, eller är i färd med att organisera gemensamma utlysningar, vilket skulle kunna innebära att forskare från LMC kommer med bland de vinnande ansökningarna, även om chanserna kan anses vara små. På nordisk nivå organiserar NordForsk (se nedan) så kallade Noria-nets inom olika områden. Även här finns en liten möjlighet till samarbete utanför Norden i framtiden. 12

14 4. FAS fasta samarbeten i internationella frågor Europeiska och nordiska samarbeten FAS är medlem av European Science Foundation (ESF), ett samarbetsorgan för europeiska forskningsråd och akademier och deltar i vissa utlysningar och andra samarbeten. En annan typ av samverkan med utländska forskningsfinansiärer som FAS medverkar i är europeiska nätverksprojekt (ERA-NET). FAS deltar i tre sådana, nämligen ERA-AGE inom äldreforskningen, WORK-IN-NET inom arbetslivsforskningen och NEW OSH ERA inom arbetsmiljöforskningen. På det nordiska planet deltar FAS i två liknande nätverk (Norianets): Nordic Asia Noria-net samt Development of Peer Review in the Nordic Context. Sida Även om många av de forskningsområden som FAS och Sida finansierar sammanfaller finns bara konkret samarbete genom programmet Research Links, vilket syftar till ökat forskarsamarbete mellan svenska forskare och forskare i Asien, Mellanöstern och Nordafrika (MENAregionen) samt Sydafrika. Programmet är finansierat av Sida men administreras av Vetenskapsrådet. FAS, Vinnova och Formas hjälper till med bedömningsprocessen. De länder som helt dominerar i ansökningarna för Asienregionen till Research Links är Indien och Kina. FAS och Sida arbetar även tillsammans inom ramen för det svenska Unescosamarbetet (se nedan). Unesco Vetenskapsrådet har Regeringens uppdrag att vara rådgivande när det gäller Unescos vetenskapliga program internationellt och nationellt. VR har organiserat detta arbete genom ett vetenskapligt råd som kallas Myndighetsgruppen, i vilket verkscheferna för FAS, Formas, Naturvårdsverket, SGU, Sida, SMHI, Vinnova, VR och Svenska Unescorådet deltar och möts en gång per år. Myndighets gruppens verkställande organ, arbetsutskottet (AU), omfattar representanter från myndigheterna samt en observatör från Svenska Unescorådet. AU inrättar nationella kommittéer för Unesco:s vetenskapliga program, utser ledamöter, utformar uppdrag samt tillsätter arbetsgrupper och besvarar förfrågningar från Svenska Unescorådet. FAS tog efter en omorganisering av Unescoarbetet 2008 på sig att vara ordförande i den svenska MOST-kommitteén, dvs. ansvara för ärenden som hör till Unescos samhällsvetenskapliga program MOST (Management of social transformation). MOST fokuserar på problem relaterade till social exkludering och behovet av att bekämpa social marginalisering. Som ett första steg i denna roll har FAS utarbetat ett bakgrundsdokument med framtida förslag för detta arbete. Förslagen omfattar dels allmänna insatser som stöder MOST, t.ex. att fördjupa dialogen mellan forskare och praktiker i globala utvecklingsfrågor, sprida kännedom om MOST:s verksamheter och föreslå svenska kandidater till konferenser eller andra uppdrag i Unescos regi. Dels föreslås att FAS ska bidra med stöd och stimulans till yngre forskare. Förslaget går ut på att organisera tre internationella forskarskolekurser, s.k. summer schools, inom ämnen som faller inom FAS ansvarsområden, t.ex. migration, folkhälsa och åldrande. Forskarskolorna skulle kunna organiseras tidigast 2009, 2010 och Socialdepartementet Den internationella enheten på Socialdepartementet arbetar framför allt gentemot Norden och EU samt FN-organen ILO och WHO men även, i liten men ökande omfattning, mot vissa andra länder. Ett av dessa är Japan, som Sverige haft en hel del utbyten med kring äldrevårdsfrågor. Under de senaste åren har man framför allt arbetat gentemot tre länder där Sveriges bistånd håller på att fasas ut: Kina, Indien och Vietnam. Kontakterna sker inom ramen för 13

15 PGU och handelsfrämjande politik (med aktiv medverkan från Swecare 2 ) inom hälsoområdet, med syfte att bygga upp aktörssamverkan och hållbara strukturer som kan ta vid när biståndet försvinner. Det finns även koppling till forskning inom de områden som prioriteras, vilket är anledningen till att FAS, Vårdalstiftelsen samt vissa universitet har medverkat i möten kring landsamarbetena och i delegationer till länderna i fråga. Personal från Sida och de svenska ambassaderna i dessa länder har assisterat i kontakterna. Även om samarbetsavtal slutits med Kina och Indien, kan samarbetena ändå beskrivas vara i inledningsfasen av ett nytt sätt för Socialdepartementet att arbeta internationellt som kan förväntas bli mer omfattande. Forskningsområden som prioriteras i de nya samarbetena är: antibiotikaresistans, folkhälsa, e-hälsa, äldrevård, cancerbehandling, funktionshinder och infektionsbekämpning. 2 Swecare är en svensk plattform i internationella affärer som samarbetar med ett par hundra företag och som samverkar med Social- och Utrikesdepartementen, Sveriges kommuner och landsting samt Exportrådet. Swecares uppgift är att främja tillväxt, ökad internationell konkurrenskraft samt utveckling och export för Life Science-branschen och hälso- och sjukvården i Sverige och utomlands. 14

16 5. Svenska forskningsinstitutioner med folkhälsoinriktning och samarbete med LMC Belysningen av svenska folkhälsoinstitutioners forskningssamarbete med LMC har inte haft ambitionen att vara en heltäckande kartläggning inom ramen för detta begränsade uppdrag men att ge en ungefärlig bild av omfattningen och inriktningarna. Informationen har inhämtats på två sätt. Dels har SCB ombetts redovisa antalet utländska doktorander samt utländska forskarexaminerade efter lärosäte och grupperat efter ursprungsland inom medicin (2-siffernivå), socialmedicin (3-siffernivå) samt folkhälsomedicinska forskningsområden (4-siffernivå). Dels har ett 15-antal institutioner vid medicinska fakulteter med folkhälsoinriktning svarat på en kort enkät och en del material har hämtats från hemsidor. Det har inte funnits tid att kartlägga ytterligare indikatorer på samarbete, t.ex. bibliometriska analyser. Materialet torde omfatta huvuddelen av LMC-inriktad forskarutbildning och folkhälsoforskning vid svenska medicinska institutioner men är inte komplett. Uppgifterna presenteras här i diagram och sammanfattande tabeller som summerar uppgifter från SCB-data och enkätsvar. Budgetuppgifterna är osäkra eftersom de ibland avser kalenderår och ibland hela projekttider. a) Disputerade och doktorander från LMC vid svenska institutioner Sverige lockar allt fler utländska doktorander och de utgör nu en tredjedel av alla doktorandnybörjare. Under de senaste åren har doktorander från framför allt Asien blivit fler. Många kommer från Kina, Indien, Iran och Pakistan, medan antalet doktorander från Europa minskar. Att allt fler väljer Sverige kan bero på att många högskolor sedan några år tillbaka satsar mer aktivt på att rekrytera doktorander från utlandet, bland annat erbjuder man internationella magister- och masterprogram som kan bli en inkörsport till forskarstudier. En del högskolor har även uppgett att de har svårt att rekrytera svenska studenter. Sammanlagt fanns registrerade doktorander i Sverige Därav var 19 procent (3 700) utländska medborgare 3, vilket är en ökande andel. Inom det medicinska området fanns doktorander (2 163 på KI), varav (19 %) hade utländskt medborgarskap. År 2007 disputerade personer för doktorsgrad, varav 890 inom medicinska vetenskaper (345 på KI). Av de 890 var 18 procent (163) utländska medborgare. Av de 163 var 2 procent från låginkomstländer, 38 procent från medelinkomstländer och 60 procent från övriga länder. Uppgifterna har hämtats från Högskoleregistret (SCB UF 21 SM 0801). FAS beställde speciella körningar från SCB om vilken typ av länder dessa utländska doktorander inom medicin, socialmedicin och folkhälsomedicin kommer ifrån. Uppgifter saknas om det totala antalet forskarstuderande och disputerade inom socialmedicin och folkhälsomedicin. Uppgifter om utländsk bakgrund har hämtats från Migrationsdatabasen samt Registret över totalbefolkning (RTB) och har grupperats i enlighet med OECD:s s.k. DAC-lista (bilaga 1). Svagheten med denna indelning är att vissa länder med stora folkhälsoproblem, t.ex. Ryssland, faller utanför de grupper av låg- och medelinkomstländer som DAC-listan omfattar. Däremot återfinns de flesta stora länder, t.ex. Kina, Indien, Iran, Nicaragua Thailand, Turkmenistan, Ukraina, Brasilien, Argentina, Chile, Kazakstan, Malaysia, Mexiko, Sydafrika, Turkiet och Venezuela. Folkhälsostudier bedrivs även vid andra fakulteter och alla doktorander vid medicinsk fakultet med folkhälsoinriktning kommer sannolikt inte att registreras under socialmedicin. Detta är således minimisiffror och ger främst en indikation på storleksordningen och 3 Med utländska doktorander avses personer som hos Migrationsverket angivit studier som grund för bosättning och som invandrat mindre än två år innan studierna påbörjades. Eftersom inte alla doktorander ansöker om uppehållstillstånd hos Migrationsverket så räknas även utrikes födda doktorander som invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades. De två urvalskriterierna enligt ovan går att skilja på så att man bara tar med det ena eller andra. 15

17 vilken typ av LMC som doktoranderna kommer ifrån. Diagrammen som följer visar utvecklingen av antal doktorander och disputerade från LMC inom forskningsämnena Medicin, Socialmedicin och Folkhälsomedicin. I Bilaga 5 finns samma data som i diagrammen men i mer detaljerad form i tabeller. Under åren disputerade 986 personer med icke-svenskt medborgarskap i medicin. Av dessa var 431 från LMC och 555 från övriga länder. Inom gruppen från LMC kom 298 från lower middle income countries och 84 från low income countries (L+OL). Det totala antalet forskarexaminerade i medicin (från Sverige och andra länder) varierade mellan 850 och 950 under de angivna åren. Sammanlagt kom 32 av de disputerade inom socialmedicin från LMC av totalt 99 utländska disputerade. Det totala antalet forskarexaminerade i socialmedicin (från Sverige och andra länder) varierade mellan 89 och 133 under de angivna åren. År 2007 kom således 402 doktorander i medicin från LMC-länder varav 73 från låginkomstländer. Antalet avser inrapporterade doktorander varje år och ska inte summeras över perioden. Inom Folkhälsomedicin, som registreras som en underavdelning av socialmedicin, disputerade endast 11 personer från LMC åren (av totalt 36 utländska medborgare) och av dessa elva var sex från låginkomstländer. Det totala antalet doktorander i medicin (från Sverige och andra länder) varierade mellan och under de angivna åren. Figur 1. Utländska forskarexaminerade i Medicin Låginkomstländer Mellaninkomstländer Övriga Antal personer 16

18 Figur 2. Utländska forskarexaminerade inom Socialmedicin Låginkomstländer Mellaninkomstländer Övriga Antal personer Figur 3. Utländska doktorander inom Medicin Låginkomstländer Mellaninkomstländer Övriga Antal personer 17

19 Figur 4. Utländska doktorander inom Socialmedicin Låginkomstländer Mellaninkomstländer Övriga Antal personer 57 doktorander som registrerades 2007 i Socialmedicin kom från LMC, varav 17 från låginkomstländer. 114 kom från andra ickesvenska länder. Det totala antalet doktorander i socialmedicin (från Sverige och andra länder) varierade mellan 670 och 860 under de angivna åren. Av medicindoktorander 2007 kom 73 från låg- och 329 från medelinkomstländer, dvs. 1,5 procent respektive 6 procent. Samma år var 10 procent av de registrerade doktoranderna i folkhälsomedicin från andra länder än Sverige. Av dessa 105 personer kom 12 från låginkomstländer, 21 från medelinkomstländer och 72 från andra länder utanför Sverige. Inom hela medicinområdet är 40 procent av de utländska medborgare som disputerat från LMC, medan motsvarande antal inom socialmedicin och underavdelningen folkhälsovetenskap är omkring 30 procent. Det har skett en mer markant ökning av utländska doktorander inom socialmedicin mellan 2002 och 2007 än inom hela medicinområdet. Ökningen avser dock främst doktorander från höginkomstländer och inte LMC. År 2007 rapporterade KI 45 utländska forskarstuderande från höginkomstländer inom folkhälsomedicin jämfört med 18 året innan och fem Umeå U rapporterade 24 doktorander från höginkomstländer Det registrerade antalet för varje universitet framgår av tabell 1. b) Samverkan med LMC vid svenska folkhälsoinstitutioner vid medicinska fakulteter Ett 15-antal institutioner med folkhälsoinriktning vid eller i samarbete med medicinska fakulteter har svarat på en kort enkät och en del material har hämtats från hemsidor. De angivna huvudinriktningarna och samarbetsländerna redovisas i tabell 2 och mer utförligt i bilaga 3. Underlaget medger än så länge inga kvantifierbara uppgifter om omfattningen men samarbetet med asiatiska länder, främst Kina, Indien och Vietnam förefaller dominera och även samarbete med Afrika söder om Sahara är omfattande. Samarbetet med universitet i Latinamerika är begränsat. 18

20 Tabell 1. Disputerade och doktorander 2007 vid medicinsk fakultet och med utländskt medborgarskap (SCB) Universitet Disputerade Doktorander 2007 KI Medicin LM 257 Öv 313 Socmed LM 19 Öv 43 F-vet LM 1 Öv 2 Uppsala U Medicin LM 47 Öv 88 Socmed LM 4 Öv 5 F-vet LM 4 Öv 1 Lund U Medicin LM 54 Öv 60 Socmed LM 3 Öv 1 F-vet LM 3 Öv 1 Umeå U Medicin LM 75 Öv 50 Socmed LM 1 Öv 18 F-vet LM 1 Öv 18 Göteborg U Medicin LM 26 Öv 38 Socmed LM 1 Öv 2 F-vet LM 1 Öv 2 Linköping U Medicin LM 13 Öv 4 Socmed LM 0 Öv 0 F-vet LM 0 Öv 1 Medicin LM 259 Öv 380 Socmed LM 45 Öv 82 F-vet LM 19 Öv 45 Medicin LM 34 Öv 63 Socmed LM 2 Öv 6 F-vet LM 0 Öv 2 Medicin LM 40 Öv 78 Socmed LM 4 Öv 1 F-vet LM 3 Öv 1 Medicin LM 30 Öv 60 Socmed LM 4 Öv 24 F-vet LM 4 Öv 24 Medicin LM 19 Öv 32 Socmed LM 2 Öv 1 F-vet LM 0 Öv 0 Medicin LM 14 Öv 19 Socmed LM 2 Öv 0 F-vet LM 2 Öv 0 19