genomlysning av design och konsthantverk i Göteborg Göteborgs kulturförvaltning, december 2003 Ann Bergström och Lasse Brunnström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "genomlysning av design och konsthantverk i Göteborg Göteborgs kulturförvaltning, december 2003 Ann Bergström och Lasse Brunnström"

Transkript

1 genomlysning av design och konsthantverk i Göteborg Göteborgs kulturförvaltning, december 2003 Ann Bergström och Lasse Brunnström

2 2

3 Innehåll Inledning Sammanfattning - Designstad Göteborg!? - förutsättningar - Några hinder som måste överbryggas för att målet ska nås Förslag Designstad Göteborg!? Kommentarer till förslagen Definitioner - Konsthantverk - Design Intervjuerna och deras betydelse Kartläggning Göteborg Institutioner och organisationer inom design- och konsthantverksområdet - Röhsska museet - Stadsmuseet - Svensk Form i Väst - SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) Väst Övriga ideella organisationer - Göteborgs Slöjdförening - Röhsska Konstslöjdmuseets Vänförening Design- och konsthantverksutbildningar - Högskolan för design och konsthantverk HDK - Chalmers Tekniska Högskola CTH - IT-universitetet - Handelshögskolan med GRI och CFK - prodesign - Institutionen för konst- och bildvetenskap - KY- utbildningar - Tillskärarakademin

4 Näringslivet - Business Region Göteborg BRG - Västsvenska industri- och handelskammaren - Lindholmen Science Park, Norra Älvstranden Utvecklings AB - Svenska Mässan Privata gallerier och butiker Aktörer inom konsthantverksområdet - Konsthantverkskooperativen - Konsthantverkshuset - Lerverk - Sintra konsthantverksgrupp - Galleri Hnoss - Konsthantverkscentrum i Göteborg KHVC - Konsthantverksbiennalen - Konsthantverkets dag - Konsthantverksmarknad - Konstnärernas Kollektivverkstad - Västsvenska mönster- och textilkonstnärer - Formatutredningen Aktörer inom designområdet De designintensiva storföretagen - Volvo personvagnar - Volvo 3P - GME Advanced Concepts Övriga storföretag Teknikkonsultföretagen - Caran - Semcon - Epsilon Perspectives Design AB - Talking Pictures Formtech AB (TP Formtech) Klassiska designkonsultföretag - Hampf Industrial Design - Designkonsulterna

5 - Lots Design - Stilpolisen AB - Io Nischade designkonsultföretag - Happy Forsman & Bodenfors - White Design Aktörer inom modeområdet De stora modeföretagen - Lindex - KappAhl - JC - Aqua Limone - M/T Owner: Melka och Tenson - Panos Emporio AB Uppstickarna - Nudie Jeans - Andra modemärken Sammanfattning modeområdet Kartläggning nationell nivå Staten - Statens kulturråd - Konstnärsnämnden och Bildkonstnärsfonden - Craft in Dialogue - Nationalmuseum Nationella organisationer - SVID Stiftelsen Svensk Industridesign - Föreningen Svensk Form - Designtidskriften Form - Konsthantverkscentrum KHVC - KIF Konsthantverks- och Industriformgivarnas Förening - SID Föreningen Svenska Industridesigner - FAS Fiber Art Sweden

6 Benchmarking Västra Götalandsregionen Stockholm - Stockholms kulturförvaltning - Konsthantverkskooperativen - Privata gallerier - Design- och konsthantverksutbildningar Malmö - Malmö kulturförvaltning - Malmö Konstmuseum - Form/Design Center - Formargruppen - Privata gallerier - Utbildning Oslo - Oslo kommune - Norske Kunsthåndverkere och Galleri Format - Kunstindustrimuseet - Norsk Form - Utbildning - Kommentar Intervjuer Referenser

7 Inledning Bakgrund Denna utredning är en genomlysning av design- och konsthantverksområdet i Göteborg utförd på direkt uppdrag av kulturnämnden utifrån ett fullmäktigebeslut den 29 januari Från detta datum stammar Göteborgs kulturpolitiska strategi som då antogs i full politisk enighet. I den kulturpolitiska strategin skiljs konstpolitiken från kulturpolitiken, det professionella konstutövandet från det kulturella kompetensbygget. Genomlysningarna är de kanske främsta instrumenten för att kunna bilda sig en uppfattning om tillstånden inom de olika konstområdena. Kulturförvaltningen har tidigare genomfört liknande genomlysningar för bildkonsten respektive scenkonsten. Längre fram kommer också genomlysningar över film- och fotokonst, musikområdet, litteraturen samt en som behandlar arkitekturområdet. Till genomlysningen av arkitekturområdet förs också viktiga delar av inredningsarkitektur vilket innebär att den här genomlysningen bara delvis tangerar det man också kan klassificera som inredningsdesign. Utredningen Konsthantverk och design betraktas i vissa sammanhang som två skilda konstyttringar med konsthantverket som en nära släkting till bildkonsten och designen såsom delvis tillhörande näringslivet. Här har vi av praktiska skäl valt att betrakta konsthantverk och design som två grenar på samma träd, helt enkelt konsthantverk som en form av enstycksdesign. En närmare diskussion kring terminologin följer längre fram. En tyngdpunkt i designkartläggningen utgörs av industriell design medan strategisk design och grafisk design, som även inrymmer visuella media och reklam, bara kortfattat har kunnat beröras i sammanhanget. Vi har inte heller kunnat fördjupa oss i de nya designyrkena inom den växande designfamiljen, t ex formbestämmare och webbdesigner, båda barn av en allt mognare informationsteknologi. Genomlysningen är dessutom inte allt igenom demokratiskt upplagd. Sålunda har modedesign, som under senare år har kommit att spela en allt viktigare roll för den göteborgska designscenen, begåvats med ett eget avsnitt, något som däremot inte gäller exempelvis den traditionella 7

8 textilkonsten Vi hoppas ändå att majoriteten av göteborgsläsarna kommer att kunna instämma i den bild som vi målar upp. Arbetet med genomlysningen drogs igång för ganska precis ett år sedan och har efter det bedrivits av undertecknade på deltid. Under våren fokuserades våra ansträngningar mot konsthantverket vilket medförde att vi kunde låta detta avsnitt ligga ute för remissbehandling på nätet under sommaren. En hel del synpunkter lämnades in som har beaktats i det fortsatta arbetet. Innevarande höst har därefter nästan helt ägnats åt designavsnittet. I samband med genomlysningen har vi i perspektivvidgande syfte besökt Stockholm (2 ggr) och Oslo. Den benchmarking vi har kunnat göra utöver detta baseras enbart på uppgifter erhållna via telefon och mail. Allt eftersom arbetet med designfrågorna framskridit har behovet av ytterligare iakttagelser och benchmarking på plats känts angeläget. För att kunna sätta in Göteborg i ett sådant vidgat nordiskt och europeiskt perspektiv har dock saknats både tid och medel. Genomlysningen presenteras i en tid då begreppet design nästan är på var mans läppar. Regeringen presenterade i december 2002 sitt nationella program Design som utvecklingskraft för näringsliv och offentlig verksamhet och beviljade i februari i år 20 miljoner kr till de första insatserna inom programmet; bland annat till det nationella designår som utlysts 2005 och ett göteborgsinriktat projekt med bäring på fordonsindustrin. De båda designorganisationerna Föreningen Svensk Form och SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) har tillsammans tagit fram dokumentet på uppdrag av Näringsdepartementet. Och det är ingen tillfällighet att det är just detta departement som har tagit initiativet i frågan. Design är nämligen i lika hög grad en näringslivsfråga som en kulturfråga och under senare tid har regeringen lyft fram design som något av en framtidsfråga för svenskt näringsliv. Länge har man väl anat att det tidigare så framgångsrika ingenjörslandet Sverige måste reformeras och lägga om kurs, inte minst mot bakgrund av utgången i tvekampen mellan Nokia och Ericsson inom mobiltelefonin. Lägger vi därtill uppgifter om att det bara i Kina årligen lär ska utexamineras fem miljoner ingenjörer så förstår vi att en höjning av förädlingsvärdet på våra produkter och tjänster snarast är en överlevnadsfråga. Avancerad teknik och hög kvalitet är inte 8

9 längre de självklara lagrar som svensk industri kan vila på. Nu finns också hårda fakta från en färsk dansk undersökning av Erhvervs- og Boligstyrelsen som bland annat visar att företag som under de senaste fem åren har satsat på design också har gjort vinster som är 40 procent större än företag som inte har ökat sina designinvesteringar. Designstad Göteborg!? Vi har valt att rubricera slutrapporten Designstad Göteborg!? Begreppet designstad ställd som utrop eller fråga implicerar det vägval som staden står inför. Det är ett vägval som berör både kultur och näringsliv, som handlar om växtkraft på både individuell och kommunal nivå. Att ge ett till synes enskilt konstområde som design/konsthantverk en så avgörande framtidsroll kan måhända tyckas förmätet men är i och för sig inget nytt. Flera europeiska metropoler har redan pretentioner på att identifieras som designstäder: Antwerpen, Rotterdam, Amsterdam är några i raden. På närmare håll kan vi konstatera att både Stockholm och Borås har samma ambitioner. Om Stockholm har det talats ganska länge i termer av design och upplevelseindustri. Under innevarande sommar publicerades rapporten Design som utvecklingskraft för stockholmsregionen utarbetad av ekonomen Peter Gorpe. Här presenteras en rad välmotiverade förslag ägnade att befästa Stockholms plats på den svenska designkartan och inom några år etablera Stockholm som norra Europas designhuvudstad. I Borås har man antagit en något blygsammare handlingsplan där man vill arbeta på att göra Borås till ett regionalt och nationellt centrum för design. Man vill satsa på ett centrum för design, skapa förutsättningar för ett näringsliv fokuserat på design och för att kunna leva upp till epitetet designstad sträva mot en hög kvalitet på byggnader och allmänna platser i hela Borås. I Skåne och Öresundsregionen har man sedan flera år fokuserat på designfrågorna. Diskussioner om att göra regionen till en nod för skandinavisk design har förts med både den danska och den svenska sidan kommer den stora internationella designkonferensen ICSID, som äger rum vart femte år, att arrangeras i Köpenhamn. Här är Malmö en självklar samarbetspart. Region Skåne 9

10 har tillsatt en designsamordnare som skall ansvara för detta samt de arrangemang som äger rum i samband med designåret Tidigare försök Även Göteborg har genom åren i olika sammanhang fört upp design på dagordningen. Det började med Göteborgs Slöjdförenings idoga arbete under 1800-talet som resulterade i den starka konstellationen HDK/Röhsska museet. Det fortsatte i mitten av 1900-talet med en långt gången idé till ett tidigt, stort designcenter i staden eller Nordiskt Konstens Hus som var arbetsnamnet. Detta skyltfönster för visning och försäljning av aktuell nordisk konst, hemslöjd, konsthantverk och design tänktes förlagt på den s k Gamla högskolans tomt (kvarteret som avgränsas av Avenyn, Nya Allén, Södra Vägen och Parkgatan). Inspirationen kom bl a från Den Permanente i Köpenhamn tillkommet 1931 och The Design Centre i London från Under talen verkade Stiftelsen Design Management och Stiftelsen Design Forum, i slutet av 1990-talet Design Västra Götaland som en samlande kraft för att vitalisera stadens och regionens designliv. Även om landshövdingen på ett kraftfullt sätt har engagerat sig i den senare satsningen framgår allt tydligare att det saknas en tydlig organisatorisk och fysisk plattform att verka utifrån. Positivt är också att design har lyfts fram som ett prioriterat område av stadens marknadsföringsjätte, Göteborg & Co. Tyvärr handskas många fortfarande med designbegreppet på ett alltför onyanserat sätt vilket framgår av en norsk turisthemsida som hävdar att Göteborg på senare tid har profilerat sig som en trendig designstad med moderna inredningsbutiker och små spännande design- och konsthantverksbutiker. En sådan trivialisering av designstadsbegreppet finns det anledning att reservera sig mot. Design är, som framgår av definitionsavsnittet längre fram, betydligt mer än en trend- och utseendefråga. Men särskilt originellt är det således inte att väcka tanken om en etablering av begreppet designstad. Däremot kan det, som närmare redovisas längre fram, vara mer motiverat att väcka frågan för just Göteborgs del än för vissa andra platser. I Stockholmsregionens utredning påpekas i historieskrivningen det problematiska i att vara en huvudstadsregion med många starka aktörer som konkurrerar, drar åt olika håll och blockerar beslutsprocesser. Den segdragna och ännu efter 100 år 10

11 olösta frågan om ett formmuseum i huvudstaden är exempel på detta liksom svårigheterna att etablera ett designcenter. Bedömningen är att Göteborg här befinner sig i ett bättre läge. Andrastäder, som inte har ambassader, riksbanker och lika många av storföretagens huvudkontor, tvingas också vara djärvare i sina satsningar på stora mässor och nya arenor hävdas det från Turismens Utredningsinstitut (GP 29/10 03). Vi menar vidare att Göteborg är sverigeledande när det gäller högre utbildning och forskning inom designområdet. Lägg därtill en stark och i några fall extremt designintensiv tillverkningsindustri så borde Göteborg stå väl rustad för att kunna möta paradigmskiftet från teknikkultur till designkultur. Med tanke på stadens goda anda och samarbetsklimat finns det alla möjligheter att kunna genomföra ett antal av de förslagspunkter som vi anser behövs för att positionera Göteborg som Sveriges, ja kanske Nordens designhuvudstad. 11

12 Sammanfattning Designstad Göteborg förutsättningar Samverkan Göteborg - Göteborgsandan. Få städer i Sverige är så kända för sin långtgående samverkan inom olika områden som Göteborg. För att markera detta har begreppet göteborgsandan myntats. Det ligger utanför uppdragets art att analysera hur denna samverkansanda har uppstått och vad den betyder för staden. Men en sak är säker den ska inte underskattas. Staden befinner sig både fysiskt och mentalt långt ifrån det nationella maktcentrat och har genom åren utvecklat en långgående do it yourself-mentalitet. Avstånden är förhållandevis korta, beslutsvägarna likaså. De personliga nätverken är i regel omfattande, starka och flitigt använda. Andan i staden präglas av öppenhet och hjärtlighet. Här finns också sedan gammalt en tradition att ackumulerat kapital doneras till framför allt utbildning och kulturell fostran som det hette en gång i tiden. Knappast någon annan stad i landet har tillgång till en så rik flora av stipendie- och fondmedel. Begreppet donationernas Göteborg är inte enbart av antikvariskt historisk art utan har i viss mån giltighet än idag. Utbildning och forskning Göteborg är landets mest kompletta utbildnings- och forskningsstad inom områdena design och konsthantverk. Bara Chalmers och HDK har tillsammans ca 600 designrelaterade utbildningsplatser från kandidat- till doktorandnivå inom hela det breda designområdet, från industriell design på teknisk grund till ett konsthantverk som gränsar till bildkonsten. Därtill kommer institutionen för konst- och bildvetenskap som har en lång tradition att förmedla teoretisk kunskap i ämnesområdet vid sidan av bildkonst och arkitektur. Forskarutbildning och forskning i design och konsthantverk bedrivs sedan några år på flera håll i staden men skulle ytterligare behöva stärkas och gärna samlas under ett gemensamt paraply. Nämnas bör också de speciella resurser som exempelvis Handelshögskolans nationella centrum för konsumentforskning (CFK) och Chalmers starka profilområde inom materialforskningen utgör. 12

13 Aktörerna En stor del av Sveriges designer och konsthantverkare bor och verkar i Göteborgsområdet; exakt hur många är svårt att uppskatta utan en fördjupad analys och exaktare definitioner. SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) räknar med att det finns ca 800 verksamma industridesigner i Sverige idag och att majoriteten är ganska jämnt fördelade mellan Stockholm och Göteborg. Genomlysningen förstärker bilden av en speciell göteborgsstruktur där de flesta är verksamma inom de stora designintensiva företagen. Bara antalet designer som mer eller mindre är knutna till fordonsindustrin i Göteborg torde uppgå till närmare ett par hundra. Många är samlade inom gångavstånd i det s k företagsklustret på Norra Älvstranden. Att de i allt högre grad bidrar till näringslivets utveckling är otvetydigt. Men de utgör dessutom en kreativ resurs med hög kulturell kompetens som kommunen skulle kunna vårda och utnyttja på ett bättre sätt. Konsthantverket i Göteborg håller en hög klass och i regionen finns en stor del av landets yrkesverksamma konsthantverkare, ca 300 av landets omkring 1200 registrerade. Utmärkande för konsthantverkarna i Göteborg är väl fungerande nätverk med folk som samarbetar, en god anda och en vilja att hjälpas åt. En rad gemensamma initiativ har tagits där särskilt den s k konsthantverksbiennalen måste framhållas. Årets upplaga, som var inriktad mot nordiskt konsthantverk, höll hög klass och ledsagades dessutom av en välbesökt och mycket uppskattad tvådagarskonferens med närmast nordeuropeisk inriktning. Även modedesignen är stark i Göteborg. Här finns t ex tre av Sveriges fyra största konfektionsföretag och ett flertal nya, unga uppstickare i branschen. Sammanlagt torde över 100-talet mode- och textildesigner vara verksamma i Göteborg. Till detta ska läggas ett flertal designkonsultföretag med bred uppdragsportfölj och ett antal nischade designföretag inriktade mot exempelvis strategisk design, möbler och inredning. Konsthantverksbiennalen ställdes ut på Röda sten i Göteborg medan konferensen ägde rum på Röhsska museet. Att landets enda specialmuseum för design och 13

14 konsthantverk Röhsska museet finns i Göteborg gör staden till en unik plats för framtida satsningar. Röhsskas nationella nätverksuppdrag liksom förvaltandet av ett prestigefullt nordiskt design- och konsthantverkspris har på senare år förstärkt museets möjligheter att spela en framträdande roll på både den nationella och internationella arenan. Det goda ryktet Göteborgs kommun har ett gott rykte bland allmänhet och företag när det gäller att gå iland med stora arrangemang och åtaganden. Ofta är det Friidrotts VM 1995 som brukar lyftas fram som den PR-mässiga succén, men även arrangemang som Volvo Ocean Race, Finnkampen och Blåvita veckan. Exploateringen av Norra Älvstranden och byggandet av Ostindiefararen är pågående mastodontprojekt som trots vissa motgångar ändå måste betraktas som framgångsrika projekt med stort kommunalt engagemang. Från Volvohåll framhålls kommunens förmåga att på olika sätt underlätta för verksamhetens bedrivande och bjuda till när viktiga delegationer besöker staden. Om designområdet nu ska listas högt på kommunens agenda bör det med andra ord finnas en både mental och organisatorisk beredskap att gå iland med åtaganden av större dignitet. Några hinder som måste överbryggas för att målet ska nås Värnandet om den estetiska professionaliteten Do it yourself-mentalitetens, eller om man vill spetsa till det lite, själv är bäste dräng-mentalitetens baksida är bristen på professionalitet som lyser igenom i olika sammanhang. Det kan gälla sådana saker som kommunens ibland valhänta hantering av inköp av tjänster och produkter till att implementera kulturfrågorna i stadsplaneringen. Kompetensen finns men måste användas på ett konsekventare och uthålligare sätt. Först då kommer staden att kunna sticka ut och bli mer intressant och spektakulär inom det estetiska fältet. 14

15 För att göra Göteborg till en designstad av rang behövs både bredd och topp, för att göra kopplingen till idrotten. Inom idrotten har man under senare år förstått vikten av både och, det vill säga hur den kunskap som eliten besitter inspirerar bredden om eliten bara får tillfälle att visa upp vad den kan. En huvudfråga blir alltså att på olika sätt värna den estetiska professionaliteten. Problemet är naturligtvis av nationell art men blir så mycket tydligare i en stad av Göteborgs karaktär. I någon grad handlar det om den smärtsamma omvandlingen av Göteborg från en stor småstad till en småskalig storstad. Goa Göteborg med osannolikt ohippa företagsnamn som Gôttepojkarna och Feskarbröderna får naturligtvis inte tappa sin själ. Men dessa härligt provinsiella inslag måste mixas med samtids- och framtidsyttringar om inte Göteborg ska frysas till ett Wadköpingsreservat. Ökad interaktion kultur näringsliv Samtidigt är interaktionen mellan kultur och näringsliv otillräcklig i dagens Göteborg. Kulturinstitutionerna har sedan länge alltför dåligt uppbyggda relationer med stadens näringsliv. Av tradition har arbetare och industrialister sällan ingått i kulturinstitutionernas besöksklientel. Förhållandet verkar inte ha förändrats i samband med Göteborgs förvandling från tung industristad till högteknologisk IT-stad. Saken underlättas självklart inte av att kulturfolket alltför gärna har en benägenhet att hålla sig för sig själva och dessutom stundtals intar en otidsenligt negativ attityd gentemot företagsvärlden. Det är av stor betydelse för stadens framtida utveckling att kraftsamla och på alla sätt underlätta samtalsklimatet. Detta kan ske med hjälp av olika förtroendeskapande åtgärder. Exempel på sådana presenteras under rubriken delförslag. Risken för kulturell utarmning Stadens tilltagande zonering medför kulturell utarmning inom relativt utsträckta områden med åtföljande risk för alienation, kriminalitet och framväxande teknokrati. Kulturförvaltningens framtagna strategi för en aktiv kulturplanering måste implementeras i de nygamla stadsdelarna samtidigt som kommunens satsningar på offentlig utsmyckning och konsthantverkarnas roll i detta sammanhang bör ses över. På Norra Älvstranden får kulturinsatserna göras i 15

16 efterhand. I utvecklingen av nästa stora exploateringsprojekt, Södra Älvstranden, finns ännu möjligheten att låta kulturen vara ett centralt ben i planeringsprocessen. Designern som bryggan mellan kultur och näringsliv Designavdelningarna inom företagen har de bästa förutsättningarna att fungera som kulturlänkar till övriga samhället. Designern i företagsvärlden bär med sig en kulturell kompetens redan från sin utbildning och är den som hävdar den kulturella, humanistiska dimensionen i produktplanering och produktframtagning. Designern är den som ansvarar för att produkten blir attraktiv och begriplig, visualiserar, värnar om brukarmedverkan i processen. För konsumenten blir det genom designerns skisser, modeller, datorsimuleringar och andra gestaltningsprocesser möjligt att någorlunda få en inblick i den allt mer komplexa industriella produktionen; produkterna idag tenderar att bli så komplext uppbyggda att de inte går att manuellt visualisera, endast med hjälp av datorn blir det möjligt att kunna hantera alla parametrar. Att kommunicera kring dessa frågor är en lika viktig fråga för kultur- som näringsliv. Göteborg saknar dock en neutral, samlande arena för såväl reflektion som diskussion kring dessa avgörande framtidsfrågor. 16

17 Förslag Designstad Göteborg!? Huvudförslag att etablera Göteborg som Sveriges och Nordens ledande designstad Delförslag 1. att tillskapa ett designcenter, en ny utställningsarena för upplevelser, samtal och möten kring den gestaltade formen 2. att stärka Röhsska museets roll som landets enda specialmuseum för design och konsthantverk 3. att i samverkan med universitetet och Chalmers skapa förutsättningar för samordnade forskningsinsatser inom design- och konsthantverksområdet samt att verka för tillskapandet av ett nationellt forskningsinstitut för design och konsthantverk 4. att stärka konsthantverksbiennalen i Göteborg 5. att höja designkompetensen bland kommunens upphandlings- och planeringsansvariga 6. att inrätta resestipendier och möjligheter till ateljéutbyten för Göteborgsregionens konsthantverkare 7. att vidga kontaktytan gentemot stadens och regionens fordonstillverkare. 8. att verka för en årlig större mässa för design, mode och konsthantverk 9. att verka för att kommunala förvaltningar och bolag regelmässigt införskaffar representationsgåvor, priser etc. från konsthantverkarna i Göteborg 10. att tillskapa ett s.k. kommunalt smyckeskrin 17

18 Kommentarer till förslagen Huvudförslag att etablera Göteborg som Nordens ledande designstad att förutsättningslöst fortsätta utredningsarbetet av huvudförslaget och delförslag 1 Bakom denna genomlysning finns ett begränsat uppdrag som ligger inom kulturnämndens domäner. Allt eftersom arbetet har fortskridit har vi sett att det behövs en genomlysning av designens betydelse för annat än kulturområdet. Design griper in i många politikområden och det är ingen tillfällighet att dessa frågor på nationell nivå hanteras av både närings- och kulturdepartementet. Med begränsad tid och nästan obefintlig budget har vi därför bara kunnat nudda vid vissa viktiga och svåra näringspolitiska frågeställningar. Vi har inte heller haft möjlighet att tidsätta eller prissätta de olika delförslagen. För att erhålla en fördjupad belysning av framför allt delförslag 1 föreslås ett fortsatt utredande i samverkan mellan kultur och näringsliv. Som den bästa starten för detta utredningsarbete föreslås tillskapandet av en strategigrupp med representanter från kulturförvaltningen och BRG samt tre till fem representanter för det aktiva designlivet i Göteborg. De senare måste representera det breda designområdet och bestå av utpräglat visionära personer. Strategigruppens arbete inriktas mot att närmare belysa förslagspunkt 1 samt att ytterligare fördjupa diskussionen kring Göteborgs profilering som designstad. I strategigruppens uppdrag bör ingå en relativt noggrann benchmarking mot större och viktiga europeiska designcentra. Några av de städer vi vill framhålla i sammanhanget är Helsingfors, Barcelona, Amsterdam, Antwerpen, London. Förslag Frågan föreslås att lyftas till kommunstyrelsen med förslag om att kulturförvaltningen tillsammans med BRG får i uppdrag att gemensamt och 18

19 förutsättningslöst fortsätta utreda möjligheterna för tillskapandet av ett designcenter i samarbete med näringslivet och profilera Göteborg som designstad. Målsättningen bör vara att färdiga förslag föreligger under designåret Delförslag För att föra fram Göteborg till en position som ledande designstad föreslås: 1. att tillskapa ett designcenter, en ny utställningsarena för upplevelser, samtal och möten kring den gestaltade formen Göteborgsregionen behöver ett designcenter, en ny arena och mötesplats för den gestaltade formen: konsthantverk, mode, tredimensionell konst, industriell design, arkitektur och andra upplevelsebaserade formuttryck. Detta designcenter skall placera de breda designfrågorna i ett samhällsperspektiv och fungera i samspel och dialog med samtid, dåtid och framtid. Det skall fungera i nationella och internationella nätverk och utgöra centrum i ett spindelnät som täcker in, i första hand Västsverige, men också övriga Sverige och i sin förlängning världen. Här kommer Göteborgs, av tradition goda internationella kontakter att utgöra en tillgång. Syftet skall vara att, inom det breda designområdet och den gestaltade formen utveckla, presentera, engagera, informera och vara ett nav och en plattform för olika aktörer inom området. Verksamheten skall inte ha en samlande museal uppgift. Detta täcks väl in av Röhsska museet som utgör en självklar kompletterande samarbetspart i sammanhanget. En viktig uppgift för ett sådant designcenter är att skapa oväntade möten: mellan näringsliv, forskning och utbildning, konsthantverk och industridesign, arkitektur och mode, etc. Det ska vara en plats där medborgarna på olika sätt får ta del av den kreativitet och kompetens som finns inom området. Här skall finnas möjligheter till flera parallella aktiviteter; i första hand utställningar med möjligheter att visa produkter i stora format, som exempelvis 19

20 stora textilier och kanske till och med Volvo lastvagnars senaste modell. Det ska också vara en plats där designstudenterna kan få visa upp sina idéer och arbetsprojekt, allt från dataspel till humanoidrobotar. Konsthantverket och andra verksamheter som gränsar till den fria konsten måste ha sina garanterade utrymmen i sammanhanget. Men här skall även finnas kringverksamhet i form av konferenser, föreläsningar, debattaftnar och seminarieverksamhet samt undervisning och workshops för både vuxna och barn. Dessutom skall finnas en större föreläsningslokal med modern teknik, konferenslokaler, café/restaurang och butik. Det är viktigt att mötesplatsen är en neutral aktör som inte ingår i någon av de nuvarande organisationerna, institutionerna eller företagen inom området. Detta betyder att mötesplatsen bör ha en egen huvudman och vara en fristående organisation. De centrala aktörerna inom design och konsthantverk skall erbjudas placering i samma byggnad just för att skapa det centrum som efterfrågas. Hit kan exempelvis ett nationellt forskningsinstitut för design och konsthantverk lokaliseras. Här bör finnas plats för organisationer som Svensk Form i väst, KHVC, SVID m fl, kanske också andra typer av hyresgäster som passar in i sammanhanget. En designstudio kan inredas där man kan bjuda in företagare för att diskutera designfrågor, visa upp goda exempel och argumentera kring designens betydelse för ökad lönsamhet, en verksamhet som efterlysts från näringslivshåll. Genom att kraftsamla öppnar man upp möjligheter till nya fruktbara möten och samarbeten. Den fysiska platsen för den ovan skisserade verksamheten är svår att precisera och ligger också i utkanten av genomlysningens uppdrag. Förslag se huvudförslag. 2. att stärka Röhsska museets roll som landets enda specialmuseum för design och konsthantverk Röhsska museet är Sveriges enda specialmuseum för design och konsthantverk. Dess styrka ligger i de förnämliga samlingarna, museets samlade kompetens och 20

21 det omfattande internationella kontaktnätet genom det nationella nätverksansvaret. Samtidigt står Röhsska precis som många andra museer idag inför en delvis förändrad museal roll. Diskussionen vad vi ska ha våra museer till är i högsta grad under lupp. Det nationella nätverksansvaret har gett Röhsska en central roll inom design och konsthantverk och en bättre plattform att samverka med olika parter såväl inom som utom landet. Genom samarbete med den nationella satsningen Craft in Dialogue kan Röhsska medverka till att utställningar med internationellt framstående konsthantverkare kan visas i Göteborg. Dessa kan erbjudas att medverka i Röhsskas föreläsningsprogram. För att kunna möta de behov om möjlighet till kortare utställningar och projektredovisningar är det viktigt att museet förverkligar planerna på Studio Röhss. Kontakterna med HDK bör stärkas och förnyas, exempelvis genom föreläsningar på Röhsska av skolans lärare och vice versa. Genom att satsa på att bättre än idag utnyttja den för de båda verksamheterna gemensamma gården kan man skapa nya mötesplatser för studenter och allmänhet. Här finns stora samordningsvinster att göra, exempelvis genom gemensamt bibliotek, restaurang/café och butik. Särskilt Röhsskas omfattande bibliotek bör kunna samlokaliseras med HDK:s bibliotek och tillsammans kunna utgöra ett av landets främsta och mest omfattande inom sitt område. Sammantaget skulle här kunna skapas ett starkt centralt beläget designkvarter. I det design- och konsthantverksintensiva Göteborg förväntas Röhsska museet, både av utövare och publik att spela en central roll. Det är nu som Röhsska museet kan ta initiativ och välja en väg som stärker dess unika position i landet. Detta bör ske genom att ta tillvara och utveckla kontakterna inom såväl det egna ämnesområdet som inom högskola och näringsliv i regionen. Här kan oväntade och okonventionella samarbeten uppstå. En annan viktig utmaning för museet är att hitta vägar att nå en ny publik som invandrargrupper och ungdomar, som ju är 21

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola KONSTSKOLAN UTBILDNING Grundutbildning, konstlinje och kurser startade som en kvällskola 1963 och formades om till en dagskola 1967. Västerås Konstskola har under 50-års tid utbildat personer till konstnärliga-

Läs mer

Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum

Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum Andra länder tar designfrågan på allvar Sverige tappar momentum Svenskt Designsamarbete har skapats av landets designorganisationer för att informera beslutsfattare om de mervärden som design kan skapa

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Designinkubatorn Nova Iskra, Belgrad, Serbien.

Designinkubatorn Nova Iskra, Belgrad, Serbien. Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se Designinkubatorn Nova Iskra, Belgrad, Serbien. Konstnärsnämnden utlyser ett designresidens

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Ateljéstipendium för keramiker vid The Pottery Workshop i Jingdezhen, Kina.

Ateljéstipendium för keramiker vid The Pottery Workshop i Jingdezhen, Kina. Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se Ateljéstipendium för keramiker vid The Pottery Workshop i Jingdezhen, Kina. Iaspis Konstnärsnämndens

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

EN FÄRDGUIDE FÖR DESIGNKÖPAREN

EN FÄRDGUIDE FÖR DESIGNKÖPAREN 2 Förord Innehåll Ett av de främsta konkurrensmedlen för svenska företag i framtiden är utan tvekan möjlig heten att utveckla bättre och mer intressanta produkter än konkurrenterna. En viktig komponent

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City

Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City Vistelseperiod:

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision Att i bred samverkan bygga ett nytt Nationellt Civilt Luftfartsmuseum av internationell toppklass; som håller högsta kulturella kvalitet,

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Hans Rode Trafikverket 172 90 Sundbyberg Bifogat översänds Skavstagruppens avsiktsförklaring avseende etablering av Luftfartsmuseum på Skavsta flygplats, Nyköping. Bilagor: Bilaga 3 till Skavstagruppens

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Konstnärliga uttryck. Kurser i Vadstena sommaren 2007

Konstnärliga uttryck. Kurser i Vadstena sommaren 2007 Konstnärliga uttryck Kurser i Vadstena sommaren 2007 Bygga historisk utställning, 5 poäng Kursen vänder sig till både yrkesverksamma inom utställningsområdet och studenter på linjer som har utställningsmediet

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att: AVTAL 1. Parter Mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, har denna dag träffats följande samarbetsavtal gällande regionalt växthus för ung film inom ramen för kulturnämndens

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Bilaga 2: Utblick nordiska länder

Bilaga 2: Utblick nordiska länder Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade

Läs mer