genomlysning av design och konsthantverk i Göteborg Göteborgs kulturförvaltning, december 2003 Ann Bergström och Lasse Brunnström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "genomlysning av design och konsthantverk i Göteborg Göteborgs kulturförvaltning, december 2003 Ann Bergström och Lasse Brunnström"

Transkript

1 genomlysning av design och konsthantverk i Göteborg Göteborgs kulturförvaltning, december 2003 Ann Bergström och Lasse Brunnström

2 2

3 Innehåll Inledning Sammanfattning - Designstad Göteborg!? - förutsättningar - Några hinder som måste överbryggas för att målet ska nås Förslag Designstad Göteborg!? Kommentarer till förslagen Definitioner - Konsthantverk - Design Intervjuerna och deras betydelse Kartläggning Göteborg Institutioner och organisationer inom design- och konsthantverksområdet - Röhsska museet - Stadsmuseet - Svensk Form i Väst - SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) Väst Övriga ideella organisationer - Göteborgs Slöjdförening - Röhsska Konstslöjdmuseets Vänförening Design- och konsthantverksutbildningar - Högskolan för design och konsthantverk HDK - Chalmers Tekniska Högskola CTH - IT-universitetet - Handelshögskolan med GRI och CFK - prodesign - Institutionen för konst- och bildvetenskap - KY- utbildningar - Tillskärarakademin

4 Näringslivet - Business Region Göteborg BRG - Västsvenska industri- och handelskammaren - Lindholmen Science Park, Norra Älvstranden Utvecklings AB - Svenska Mässan Privata gallerier och butiker Aktörer inom konsthantverksområdet - Konsthantverkskooperativen - Konsthantverkshuset - Lerverk - Sintra konsthantverksgrupp - Galleri Hnoss - Konsthantverkscentrum i Göteborg KHVC - Konsthantverksbiennalen - Konsthantverkets dag - Konsthantverksmarknad - Konstnärernas Kollektivverkstad - Västsvenska mönster- och textilkonstnärer - Formatutredningen Aktörer inom designområdet De designintensiva storföretagen - Volvo personvagnar - Volvo 3P - GME Advanced Concepts Övriga storföretag Teknikkonsultföretagen - Caran - Semcon - Epsilon Perspectives Design AB - Talking Pictures Formtech AB (TP Formtech) Klassiska designkonsultföretag - Hampf Industrial Design - Designkonsulterna

5 - Lots Design - Stilpolisen AB - Io Nischade designkonsultföretag - Happy Forsman & Bodenfors - White Design Aktörer inom modeområdet De stora modeföretagen - Lindex - KappAhl - JC - Aqua Limone - M/T Owner: Melka och Tenson - Panos Emporio AB Uppstickarna - Nudie Jeans - Andra modemärken Sammanfattning modeområdet Kartläggning nationell nivå Staten - Statens kulturråd - Konstnärsnämnden och Bildkonstnärsfonden - Craft in Dialogue - Nationalmuseum Nationella organisationer - SVID Stiftelsen Svensk Industridesign - Föreningen Svensk Form - Designtidskriften Form - Konsthantverkscentrum KHVC - KIF Konsthantverks- och Industriformgivarnas Förening - SID Föreningen Svenska Industridesigner - FAS Fiber Art Sweden

6 Benchmarking Västra Götalandsregionen Stockholm - Stockholms kulturförvaltning - Konsthantverkskooperativen - Privata gallerier - Design- och konsthantverksutbildningar Malmö - Malmö kulturförvaltning - Malmö Konstmuseum - Form/Design Center - Formargruppen - Privata gallerier - Utbildning Oslo - Oslo kommune - Norske Kunsthåndverkere och Galleri Format - Kunstindustrimuseet - Norsk Form - Utbildning - Kommentar Intervjuer Referenser

7 Inledning Bakgrund Denna utredning är en genomlysning av design- och konsthantverksområdet i Göteborg utförd på direkt uppdrag av kulturnämnden utifrån ett fullmäktigebeslut den 29 januari Från detta datum stammar Göteborgs kulturpolitiska strategi som då antogs i full politisk enighet. I den kulturpolitiska strategin skiljs konstpolitiken från kulturpolitiken, det professionella konstutövandet från det kulturella kompetensbygget. Genomlysningarna är de kanske främsta instrumenten för att kunna bilda sig en uppfattning om tillstånden inom de olika konstområdena. Kulturförvaltningen har tidigare genomfört liknande genomlysningar för bildkonsten respektive scenkonsten. Längre fram kommer också genomlysningar över film- och fotokonst, musikområdet, litteraturen samt en som behandlar arkitekturområdet. Till genomlysningen av arkitekturområdet förs också viktiga delar av inredningsarkitektur vilket innebär att den här genomlysningen bara delvis tangerar det man också kan klassificera som inredningsdesign. Utredningen Konsthantverk och design betraktas i vissa sammanhang som två skilda konstyttringar med konsthantverket som en nära släkting till bildkonsten och designen såsom delvis tillhörande näringslivet. Här har vi av praktiska skäl valt att betrakta konsthantverk och design som två grenar på samma träd, helt enkelt konsthantverk som en form av enstycksdesign. En närmare diskussion kring terminologin följer längre fram. En tyngdpunkt i designkartläggningen utgörs av industriell design medan strategisk design och grafisk design, som även inrymmer visuella media och reklam, bara kortfattat har kunnat beröras i sammanhanget. Vi har inte heller kunnat fördjupa oss i de nya designyrkena inom den växande designfamiljen, t ex formbestämmare och webbdesigner, båda barn av en allt mognare informationsteknologi. Genomlysningen är dessutom inte allt igenom demokratiskt upplagd. Sålunda har modedesign, som under senare år har kommit att spela en allt viktigare roll för den göteborgska designscenen, begåvats med ett eget avsnitt, något som däremot inte gäller exempelvis den traditionella 7

8 textilkonsten Vi hoppas ändå att majoriteten av göteborgsläsarna kommer att kunna instämma i den bild som vi målar upp. Arbetet med genomlysningen drogs igång för ganska precis ett år sedan och har efter det bedrivits av undertecknade på deltid. Under våren fokuserades våra ansträngningar mot konsthantverket vilket medförde att vi kunde låta detta avsnitt ligga ute för remissbehandling på nätet under sommaren. En hel del synpunkter lämnades in som har beaktats i det fortsatta arbetet. Innevarande höst har därefter nästan helt ägnats åt designavsnittet. I samband med genomlysningen har vi i perspektivvidgande syfte besökt Stockholm (2 ggr) och Oslo. Den benchmarking vi har kunnat göra utöver detta baseras enbart på uppgifter erhållna via telefon och mail. Allt eftersom arbetet med designfrågorna framskridit har behovet av ytterligare iakttagelser och benchmarking på plats känts angeläget. För att kunna sätta in Göteborg i ett sådant vidgat nordiskt och europeiskt perspektiv har dock saknats både tid och medel. Genomlysningen presenteras i en tid då begreppet design nästan är på var mans läppar. Regeringen presenterade i december 2002 sitt nationella program Design som utvecklingskraft för näringsliv och offentlig verksamhet och beviljade i februari i år 20 miljoner kr till de första insatserna inom programmet; bland annat till det nationella designår som utlysts 2005 och ett göteborgsinriktat projekt med bäring på fordonsindustrin. De båda designorganisationerna Föreningen Svensk Form och SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) har tillsammans tagit fram dokumentet på uppdrag av Näringsdepartementet. Och det är ingen tillfällighet att det är just detta departement som har tagit initiativet i frågan. Design är nämligen i lika hög grad en näringslivsfråga som en kulturfråga och under senare tid har regeringen lyft fram design som något av en framtidsfråga för svenskt näringsliv. Länge har man väl anat att det tidigare så framgångsrika ingenjörslandet Sverige måste reformeras och lägga om kurs, inte minst mot bakgrund av utgången i tvekampen mellan Nokia och Ericsson inom mobiltelefonin. Lägger vi därtill uppgifter om att det bara i Kina årligen lär ska utexamineras fem miljoner ingenjörer så förstår vi att en höjning av förädlingsvärdet på våra produkter och tjänster snarast är en överlevnadsfråga. Avancerad teknik och hög kvalitet är inte 8

9 längre de självklara lagrar som svensk industri kan vila på. Nu finns också hårda fakta från en färsk dansk undersökning av Erhvervs- og Boligstyrelsen som bland annat visar att företag som under de senaste fem åren har satsat på design också har gjort vinster som är 40 procent större än företag som inte har ökat sina designinvesteringar. Designstad Göteborg!? Vi har valt att rubricera slutrapporten Designstad Göteborg!? Begreppet designstad ställd som utrop eller fråga implicerar det vägval som staden står inför. Det är ett vägval som berör både kultur och näringsliv, som handlar om växtkraft på både individuell och kommunal nivå. Att ge ett till synes enskilt konstområde som design/konsthantverk en så avgörande framtidsroll kan måhända tyckas förmätet men är i och för sig inget nytt. Flera europeiska metropoler har redan pretentioner på att identifieras som designstäder: Antwerpen, Rotterdam, Amsterdam är några i raden. På närmare håll kan vi konstatera att både Stockholm och Borås har samma ambitioner. Om Stockholm har det talats ganska länge i termer av design och upplevelseindustri. Under innevarande sommar publicerades rapporten Design som utvecklingskraft för stockholmsregionen utarbetad av ekonomen Peter Gorpe. Här presenteras en rad välmotiverade förslag ägnade att befästa Stockholms plats på den svenska designkartan och inom några år etablera Stockholm som norra Europas designhuvudstad. I Borås har man antagit en något blygsammare handlingsplan där man vill arbeta på att göra Borås till ett regionalt och nationellt centrum för design. Man vill satsa på ett centrum för design, skapa förutsättningar för ett näringsliv fokuserat på design och för att kunna leva upp till epitetet designstad sträva mot en hög kvalitet på byggnader och allmänna platser i hela Borås. I Skåne och Öresundsregionen har man sedan flera år fokuserat på designfrågorna. Diskussioner om att göra regionen till en nod för skandinavisk design har förts med både den danska och den svenska sidan kommer den stora internationella designkonferensen ICSID, som äger rum vart femte år, att arrangeras i Köpenhamn. Här är Malmö en självklar samarbetspart. Region Skåne 9

10 har tillsatt en designsamordnare som skall ansvara för detta samt de arrangemang som äger rum i samband med designåret Tidigare försök Även Göteborg har genom åren i olika sammanhang fört upp design på dagordningen. Det började med Göteborgs Slöjdförenings idoga arbete under 1800-talet som resulterade i den starka konstellationen HDK/Röhsska museet. Det fortsatte i mitten av 1900-talet med en långt gången idé till ett tidigt, stort designcenter i staden eller Nordiskt Konstens Hus som var arbetsnamnet. Detta skyltfönster för visning och försäljning av aktuell nordisk konst, hemslöjd, konsthantverk och design tänktes förlagt på den s k Gamla högskolans tomt (kvarteret som avgränsas av Avenyn, Nya Allén, Södra Vägen och Parkgatan). Inspirationen kom bl a från Den Permanente i Köpenhamn tillkommet 1931 och The Design Centre i London från Under talen verkade Stiftelsen Design Management och Stiftelsen Design Forum, i slutet av 1990-talet Design Västra Götaland som en samlande kraft för att vitalisera stadens och regionens designliv. Även om landshövdingen på ett kraftfullt sätt har engagerat sig i den senare satsningen framgår allt tydligare att det saknas en tydlig organisatorisk och fysisk plattform att verka utifrån. Positivt är också att design har lyfts fram som ett prioriterat område av stadens marknadsföringsjätte, Göteborg & Co. Tyvärr handskas många fortfarande med designbegreppet på ett alltför onyanserat sätt vilket framgår av en norsk turisthemsida som hävdar att Göteborg på senare tid har profilerat sig som en trendig designstad med moderna inredningsbutiker och små spännande design- och konsthantverksbutiker. En sådan trivialisering av designstadsbegreppet finns det anledning att reservera sig mot. Design är, som framgår av definitionsavsnittet längre fram, betydligt mer än en trend- och utseendefråga. Men särskilt originellt är det således inte att väcka tanken om en etablering av begreppet designstad. Däremot kan det, som närmare redovisas längre fram, vara mer motiverat att väcka frågan för just Göteborgs del än för vissa andra platser. I Stockholmsregionens utredning påpekas i historieskrivningen det problematiska i att vara en huvudstadsregion med många starka aktörer som konkurrerar, drar åt olika håll och blockerar beslutsprocesser. Den segdragna och ännu efter 100 år 10

11 olösta frågan om ett formmuseum i huvudstaden är exempel på detta liksom svårigheterna att etablera ett designcenter. Bedömningen är att Göteborg här befinner sig i ett bättre läge. Andrastäder, som inte har ambassader, riksbanker och lika många av storföretagens huvudkontor, tvingas också vara djärvare i sina satsningar på stora mässor och nya arenor hävdas det från Turismens Utredningsinstitut (GP 29/10 03). Vi menar vidare att Göteborg är sverigeledande när det gäller högre utbildning och forskning inom designområdet. Lägg därtill en stark och i några fall extremt designintensiv tillverkningsindustri så borde Göteborg stå väl rustad för att kunna möta paradigmskiftet från teknikkultur till designkultur. Med tanke på stadens goda anda och samarbetsklimat finns det alla möjligheter att kunna genomföra ett antal av de förslagspunkter som vi anser behövs för att positionera Göteborg som Sveriges, ja kanske Nordens designhuvudstad. 11

12 Sammanfattning Designstad Göteborg förutsättningar Samverkan Göteborg - Göteborgsandan. Få städer i Sverige är så kända för sin långtgående samverkan inom olika områden som Göteborg. För att markera detta har begreppet göteborgsandan myntats. Det ligger utanför uppdragets art att analysera hur denna samverkansanda har uppstått och vad den betyder för staden. Men en sak är säker den ska inte underskattas. Staden befinner sig både fysiskt och mentalt långt ifrån det nationella maktcentrat och har genom åren utvecklat en långgående do it yourself-mentalitet. Avstånden är förhållandevis korta, beslutsvägarna likaså. De personliga nätverken är i regel omfattande, starka och flitigt använda. Andan i staden präglas av öppenhet och hjärtlighet. Här finns också sedan gammalt en tradition att ackumulerat kapital doneras till framför allt utbildning och kulturell fostran som det hette en gång i tiden. Knappast någon annan stad i landet har tillgång till en så rik flora av stipendie- och fondmedel. Begreppet donationernas Göteborg är inte enbart av antikvariskt historisk art utan har i viss mån giltighet än idag. Utbildning och forskning Göteborg är landets mest kompletta utbildnings- och forskningsstad inom områdena design och konsthantverk. Bara Chalmers och HDK har tillsammans ca 600 designrelaterade utbildningsplatser från kandidat- till doktorandnivå inom hela det breda designområdet, från industriell design på teknisk grund till ett konsthantverk som gränsar till bildkonsten. Därtill kommer institutionen för konst- och bildvetenskap som har en lång tradition att förmedla teoretisk kunskap i ämnesområdet vid sidan av bildkonst och arkitektur. Forskarutbildning och forskning i design och konsthantverk bedrivs sedan några år på flera håll i staden men skulle ytterligare behöva stärkas och gärna samlas under ett gemensamt paraply. Nämnas bör också de speciella resurser som exempelvis Handelshögskolans nationella centrum för konsumentforskning (CFK) och Chalmers starka profilområde inom materialforskningen utgör. 12

13 Aktörerna En stor del av Sveriges designer och konsthantverkare bor och verkar i Göteborgsområdet; exakt hur många är svårt att uppskatta utan en fördjupad analys och exaktare definitioner. SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) räknar med att det finns ca 800 verksamma industridesigner i Sverige idag och att majoriteten är ganska jämnt fördelade mellan Stockholm och Göteborg. Genomlysningen förstärker bilden av en speciell göteborgsstruktur där de flesta är verksamma inom de stora designintensiva företagen. Bara antalet designer som mer eller mindre är knutna till fordonsindustrin i Göteborg torde uppgå till närmare ett par hundra. Många är samlade inom gångavstånd i det s k företagsklustret på Norra Älvstranden. Att de i allt högre grad bidrar till näringslivets utveckling är otvetydigt. Men de utgör dessutom en kreativ resurs med hög kulturell kompetens som kommunen skulle kunna vårda och utnyttja på ett bättre sätt. Konsthantverket i Göteborg håller en hög klass och i regionen finns en stor del av landets yrkesverksamma konsthantverkare, ca 300 av landets omkring 1200 registrerade. Utmärkande för konsthantverkarna i Göteborg är väl fungerande nätverk med folk som samarbetar, en god anda och en vilja att hjälpas åt. En rad gemensamma initiativ har tagits där särskilt den s k konsthantverksbiennalen måste framhållas. Årets upplaga, som var inriktad mot nordiskt konsthantverk, höll hög klass och ledsagades dessutom av en välbesökt och mycket uppskattad tvådagarskonferens med närmast nordeuropeisk inriktning. Även modedesignen är stark i Göteborg. Här finns t ex tre av Sveriges fyra största konfektionsföretag och ett flertal nya, unga uppstickare i branschen. Sammanlagt torde över 100-talet mode- och textildesigner vara verksamma i Göteborg. Till detta ska läggas ett flertal designkonsultföretag med bred uppdragsportfölj och ett antal nischade designföretag inriktade mot exempelvis strategisk design, möbler och inredning. Konsthantverksbiennalen ställdes ut på Röda sten i Göteborg medan konferensen ägde rum på Röhsska museet. Att landets enda specialmuseum för design och 13

14 konsthantverk Röhsska museet finns i Göteborg gör staden till en unik plats för framtida satsningar. Röhsskas nationella nätverksuppdrag liksom förvaltandet av ett prestigefullt nordiskt design- och konsthantverkspris har på senare år förstärkt museets möjligheter att spela en framträdande roll på både den nationella och internationella arenan. Det goda ryktet Göteborgs kommun har ett gott rykte bland allmänhet och företag när det gäller att gå iland med stora arrangemang och åtaganden. Ofta är det Friidrotts VM 1995 som brukar lyftas fram som den PR-mässiga succén, men även arrangemang som Volvo Ocean Race, Finnkampen och Blåvita veckan. Exploateringen av Norra Älvstranden och byggandet av Ostindiefararen är pågående mastodontprojekt som trots vissa motgångar ändå måste betraktas som framgångsrika projekt med stort kommunalt engagemang. Från Volvohåll framhålls kommunens förmåga att på olika sätt underlätta för verksamhetens bedrivande och bjuda till när viktiga delegationer besöker staden. Om designområdet nu ska listas högt på kommunens agenda bör det med andra ord finnas en både mental och organisatorisk beredskap att gå iland med åtaganden av större dignitet. Några hinder som måste överbryggas för att målet ska nås Värnandet om den estetiska professionaliteten Do it yourself-mentalitetens, eller om man vill spetsa till det lite, själv är bäste dräng-mentalitetens baksida är bristen på professionalitet som lyser igenom i olika sammanhang. Det kan gälla sådana saker som kommunens ibland valhänta hantering av inköp av tjänster och produkter till att implementera kulturfrågorna i stadsplaneringen. Kompetensen finns men måste användas på ett konsekventare och uthålligare sätt. Först då kommer staden att kunna sticka ut och bli mer intressant och spektakulär inom det estetiska fältet. 14

15 För att göra Göteborg till en designstad av rang behövs både bredd och topp, för att göra kopplingen till idrotten. Inom idrotten har man under senare år förstått vikten av både och, det vill säga hur den kunskap som eliten besitter inspirerar bredden om eliten bara får tillfälle att visa upp vad den kan. En huvudfråga blir alltså att på olika sätt värna den estetiska professionaliteten. Problemet är naturligtvis av nationell art men blir så mycket tydligare i en stad av Göteborgs karaktär. I någon grad handlar det om den smärtsamma omvandlingen av Göteborg från en stor småstad till en småskalig storstad. Goa Göteborg med osannolikt ohippa företagsnamn som Gôttepojkarna och Feskarbröderna får naturligtvis inte tappa sin själ. Men dessa härligt provinsiella inslag måste mixas med samtids- och framtidsyttringar om inte Göteborg ska frysas till ett Wadköpingsreservat. Ökad interaktion kultur näringsliv Samtidigt är interaktionen mellan kultur och näringsliv otillräcklig i dagens Göteborg. Kulturinstitutionerna har sedan länge alltför dåligt uppbyggda relationer med stadens näringsliv. Av tradition har arbetare och industrialister sällan ingått i kulturinstitutionernas besöksklientel. Förhållandet verkar inte ha förändrats i samband med Göteborgs förvandling från tung industristad till högteknologisk IT-stad. Saken underlättas självklart inte av att kulturfolket alltför gärna har en benägenhet att hålla sig för sig själva och dessutom stundtals intar en otidsenligt negativ attityd gentemot företagsvärlden. Det är av stor betydelse för stadens framtida utveckling att kraftsamla och på alla sätt underlätta samtalsklimatet. Detta kan ske med hjälp av olika förtroendeskapande åtgärder. Exempel på sådana presenteras under rubriken delförslag. Risken för kulturell utarmning Stadens tilltagande zonering medför kulturell utarmning inom relativt utsträckta områden med åtföljande risk för alienation, kriminalitet och framväxande teknokrati. Kulturförvaltningens framtagna strategi för en aktiv kulturplanering måste implementeras i de nygamla stadsdelarna samtidigt som kommunens satsningar på offentlig utsmyckning och konsthantverkarnas roll i detta sammanhang bör ses över. På Norra Älvstranden får kulturinsatserna göras i 15

16 efterhand. I utvecklingen av nästa stora exploateringsprojekt, Södra Älvstranden, finns ännu möjligheten att låta kulturen vara ett centralt ben i planeringsprocessen. Designern som bryggan mellan kultur och näringsliv Designavdelningarna inom företagen har de bästa förutsättningarna att fungera som kulturlänkar till övriga samhället. Designern i företagsvärlden bär med sig en kulturell kompetens redan från sin utbildning och är den som hävdar den kulturella, humanistiska dimensionen i produktplanering och produktframtagning. Designern är den som ansvarar för att produkten blir attraktiv och begriplig, visualiserar, värnar om brukarmedverkan i processen. För konsumenten blir det genom designerns skisser, modeller, datorsimuleringar och andra gestaltningsprocesser möjligt att någorlunda få en inblick i den allt mer komplexa industriella produktionen; produkterna idag tenderar att bli så komplext uppbyggda att de inte går att manuellt visualisera, endast med hjälp av datorn blir det möjligt att kunna hantera alla parametrar. Att kommunicera kring dessa frågor är en lika viktig fråga för kultur- som näringsliv. Göteborg saknar dock en neutral, samlande arena för såväl reflektion som diskussion kring dessa avgörande framtidsfrågor. 16

17 Förslag Designstad Göteborg!? Huvudförslag att etablera Göteborg som Sveriges och Nordens ledande designstad Delförslag 1. att tillskapa ett designcenter, en ny utställningsarena för upplevelser, samtal och möten kring den gestaltade formen 2. att stärka Röhsska museets roll som landets enda specialmuseum för design och konsthantverk 3. att i samverkan med universitetet och Chalmers skapa förutsättningar för samordnade forskningsinsatser inom design- och konsthantverksområdet samt att verka för tillskapandet av ett nationellt forskningsinstitut för design och konsthantverk 4. att stärka konsthantverksbiennalen i Göteborg 5. att höja designkompetensen bland kommunens upphandlings- och planeringsansvariga 6. att inrätta resestipendier och möjligheter till ateljéutbyten för Göteborgsregionens konsthantverkare 7. att vidga kontaktytan gentemot stadens och regionens fordonstillverkare. 8. att verka för en årlig större mässa för design, mode och konsthantverk 9. att verka för att kommunala förvaltningar och bolag regelmässigt införskaffar representationsgåvor, priser etc. från konsthantverkarna i Göteborg 10. att tillskapa ett s.k. kommunalt smyckeskrin 17

18 Kommentarer till förslagen Huvudförslag att etablera Göteborg som Nordens ledande designstad att förutsättningslöst fortsätta utredningsarbetet av huvudförslaget och delförslag 1 Bakom denna genomlysning finns ett begränsat uppdrag som ligger inom kulturnämndens domäner. Allt eftersom arbetet har fortskridit har vi sett att det behövs en genomlysning av designens betydelse för annat än kulturområdet. Design griper in i många politikområden och det är ingen tillfällighet att dessa frågor på nationell nivå hanteras av både närings- och kulturdepartementet. Med begränsad tid och nästan obefintlig budget har vi därför bara kunnat nudda vid vissa viktiga och svåra näringspolitiska frågeställningar. Vi har inte heller haft möjlighet att tidsätta eller prissätta de olika delförslagen. För att erhålla en fördjupad belysning av framför allt delförslag 1 föreslås ett fortsatt utredande i samverkan mellan kultur och näringsliv. Som den bästa starten för detta utredningsarbete föreslås tillskapandet av en strategigrupp med representanter från kulturförvaltningen och BRG samt tre till fem representanter för det aktiva designlivet i Göteborg. De senare måste representera det breda designområdet och bestå av utpräglat visionära personer. Strategigruppens arbete inriktas mot att närmare belysa förslagspunkt 1 samt att ytterligare fördjupa diskussionen kring Göteborgs profilering som designstad. I strategigruppens uppdrag bör ingå en relativt noggrann benchmarking mot större och viktiga europeiska designcentra. Några av de städer vi vill framhålla i sammanhanget är Helsingfors, Barcelona, Amsterdam, Antwerpen, London. Förslag Frågan föreslås att lyftas till kommunstyrelsen med förslag om att kulturförvaltningen tillsammans med BRG får i uppdrag att gemensamt och 18

19 förutsättningslöst fortsätta utreda möjligheterna för tillskapandet av ett designcenter i samarbete med näringslivet och profilera Göteborg som designstad. Målsättningen bör vara att färdiga förslag föreligger under designåret Delförslag För att föra fram Göteborg till en position som ledande designstad föreslås: 1. att tillskapa ett designcenter, en ny utställningsarena för upplevelser, samtal och möten kring den gestaltade formen Göteborgsregionen behöver ett designcenter, en ny arena och mötesplats för den gestaltade formen: konsthantverk, mode, tredimensionell konst, industriell design, arkitektur och andra upplevelsebaserade formuttryck. Detta designcenter skall placera de breda designfrågorna i ett samhällsperspektiv och fungera i samspel och dialog med samtid, dåtid och framtid. Det skall fungera i nationella och internationella nätverk och utgöra centrum i ett spindelnät som täcker in, i första hand Västsverige, men också övriga Sverige och i sin förlängning världen. Här kommer Göteborgs, av tradition goda internationella kontakter att utgöra en tillgång. Syftet skall vara att, inom det breda designområdet och den gestaltade formen utveckla, presentera, engagera, informera och vara ett nav och en plattform för olika aktörer inom området. Verksamheten skall inte ha en samlande museal uppgift. Detta täcks väl in av Röhsska museet som utgör en självklar kompletterande samarbetspart i sammanhanget. En viktig uppgift för ett sådant designcenter är att skapa oväntade möten: mellan näringsliv, forskning och utbildning, konsthantverk och industridesign, arkitektur och mode, etc. Det ska vara en plats där medborgarna på olika sätt får ta del av den kreativitet och kompetens som finns inom området. Här skall finnas möjligheter till flera parallella aktiviteter; i första hand utställningar med möjligheter att visa produkter i stora format, som exempelvis 19

20 stora textilier och kanske till och med Volvo lastvagnars senaste modell. Det ska också vara en plats där designstudenterna kan få visa upp sina idéer och arbetsprojekt, allt från dataspel till humanoidrobotar. Konsthantverket och andra verksamheter som gränsar till den fria konsten måste ha sina garanterade utrymmen i sammanhanget. Men här skall även finnas kringverksamhet i form av konferenser, föreläsningar, debattaftnar och seminarieverksamhet samt undervisning och workshops för både vuxna och barn. Dessutom skall finnas en större föreläsningslokal med modern teknik, konferenslokaler, café/restaurang och butik. Det är viktigt att mötesplatsen är en neutral aktör som inte ingår i någon av de nuvarande organisationerna, institutionerna eller företagen inom området. Detta betyder att mötesplatsen bör ha en egen huvudman och vara en fristående organisation. De centrala aktörerna inom design och konsthantverk skall erbjudas placering i samma byggnad just för att skapa det centrum som efterfrågas. Hit kan exempelvis ett nationellt forskningsinstitut för design och konsthantverk lokaliseras. Här bör finnas plats för organisationer som Svensk Form i väst, KHVC, SVID m fl, kanske också andra typer av hyresgäster som passar in i sammanhanget. En designstudio kan inredas där man kan bjuda in företagare för att diskutera designfrågor, visa upp goda exempel och argumentera kring designens betydelse för ökad lönsamhet, en verksamhet som efterlysts från näringslivshåll. Genom att kraftsamla öppnar man upp möjligheter till nya fruktbara möten och samarbeten. Den fysiska platsen för den ovan skisserade verksamheten är svår att precisera och ligger också i utkanten av genomlysningens uppdrag. Förslag se huvudförslag. 2. att stärka Röhsska museets roll som landets enda specialmuseum för design och konsthantverk Röhsska museet är Sveriges enda specialmuseum för design och konsthantverk. Dess styrka ligger i de förnämliga samlingarna, museets samlade kompetens och 20

21 det omfattande internationella kontaktnätet genom det nationella nätverksansvaret. Samtidigt står Röhsska precis som många andra museer idag inför en delvis förändrad museal roll. Diskussionen vad vi ska ha våra museer till är i högsta grad under lupp. Det nationella nätverksansvaret har gett Röhsska en central roll inom design och konsthantverk och en bättre plattform att samverka med olika parter såväl inom som utom landet. Genom samarbete med den nationella satsningen Craft in Dialogue kan Röhsska medverka till att utställningar med internationellt framstående konsthantverkare kan visas i Göteborg. Dessa kan erbjudas att medverka i Röhsskas föreläsningsprogram. För att kunna möta de behov om möjlighet till kortare utställningar och projektredovisningar är det viktigt att museet förverkligar planerna på Studio Röhss. Kontakterna med HDK bör stärkas och förnyas, exempelvis genom föreläsningar på Röhsska av skolans lärare och vice versa. Genom att satsa på att bättre än idag utnyttja den för de båda verksamheterna gemensamma gården kan man skapa nya mötesplatser för studenter och allmänhet. Här finns stora samordningsvinster att göra, exempelvis genom gemensamt bibliotek, restaurang/café och butik. Särskilt Röhsskas omfattande bibliotek bör kunna samlokaliseras med HDK:s bibliotek och tillsammans kunna utgöra ett av landets främsta och mest omfattande inom sitt område. Sammantaget skulle här kunna skapas ett starkt centralt beläget designkvarter. I det design- och konsthantverksintensiva Göteborg förväntas Röhsska museet, både av utövare och publik att spela en central roll. Det är nu som Röhsska museet kan ta initiativ och välja en väg som stärker dess unika position i landet. Detta bör ske genom att ta tillvara och utveckla kontakterna inom såväl det egna ämnesområdet som inom högskola och näringsliv i regionen. Här kan oväntade och okonventionella samarbeten uppstå. En annan viktig utmaning för museet är att hitta vägar att nå en ny publik som invandrargrupper och ungdomar, som ju är 21

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Kulturplan

Kulturplan Dokumenttyp och beslutsinstans Plan år Dokumentansvarig Maria Bäckersten Dokumentnamn Kulturplan 2018-2020 Tjörns kommun Dokumentet gäller för [Klicka och skriv] Fastställd/Upprättad /2018-04-2 Giltig

Läs mer

K O RT V E R S I O N

K O RT V E R S I O N KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19 PM Sida 1 (5) 2018-08-23 Skapande skola för läsåret 18/19 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18 PM Sida 1 (5) 2017-11-16 Skapande skola för läsåret 17/18 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP

DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP Drakamöllan en kraftkälla för skapande Dagens samhälle bjuder på ett överflöd av kommunikation, ett konstant brus och krav på tillgänglighet. Som kontrast

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns, remissyttrande angående Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-25 Diarienummer 1415/16 Kommunikationsavdelningen Maria Norberg Telefon 031-368 02 61 E-post: maria.norberg@stadshuset.goteborg.se Göteborgs Stads medverkan i Almedalen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Kulturdepartementet STOCKHOLM

Kulturdepartementet STOCKHOLM Yttrande Vårt Dnr 294/5/103 Ert Dnr Ku2015/02481/KL Datum 2016-03-11 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad livsmiljö (SOU 2015: 88) Kulturdepartementet har översänt

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss

Läs mer

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning:

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning: 2004-05-06 2.1 Ärendebeskrivning: Region Skåne har beretts tillfälle att senast 2004-05-12 lämna synpunkter till Kulturdepartementet på betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121)

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

UTSTÄLLNINGAR. Konsthantverksmarknad. textilkonstnär katrin bawah

UTSTÄLLNINGAR. Konsthantverksmarknad. textilkonstnär katrin bawah UTSTÄLLNINGAR KONSTHANTVERKSMARKNAD på Kronhusgården 2-3/9 2006 10.00-16.00 HUVUDVÄRMARE, HALSVÄRMARE, PULSVÄRMARE, BENVÄRMARE STICKADE SMYCKEN, HALSBAND, ARMBAND OCH RINGAR STICKADE SMÅBARNSTRÖJOR I OLIKA

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

1Shantiroad, Bangalore

1Shantiroad, Bangalore Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se 1Shantiroad, Bangalore Iaspis Konstnärsnämndens internationella program för yrkesverksamma

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala

Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Skott Charlotte Dahlmann Christian Datum 2018-02-21 Diarienummer KSN-2018-0111 Kommunstyrelsen Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala 2018-2020 Förslag till beslut

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13. UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Läs mer

Evenemangsstrategi för Stockholms stad

Evenemangsstrategi för Stockholms stad STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 053-1394/2011 SID 1 (6) 2011-06-23 Handläggare: Hanna Brogren Telefon: 08 508 29 436 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets förslag

Läs mer

SMÅLAND entreprenörskap & design Entreprenörskap, med fokus på i alla avseenden hållbar utveckling, där design är tillväxtkraft.

SMÅLAND entreprenörskap & design Entreprenörskap, med fokus på i alla avseenden hållbar utveckling, där design är tillväxtkraft. Sammanfattning slutrapport SMÅLAND entreprenörskap & design Entreprenörskap, med fokus på i alla avseenden hållbar utveckling, där design är tillväxtkraft. 1 Sammanfattning En förstudie genomfördes sommaren

Läs mer

Konst och Politik. Kulturnämnden, 27 augusti 2009

Konst och Politik. Kulturnämnden, 27 augusti 2009 Konst och Politik Kulturnämnden, 27 augusti 2009 Vision för VGR Det goda livet Vision för kulturen Kulturens position ska vara stark Ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i Hur kan det

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Uppdrags- beskrivning

Uppdrags- beskrivning Uppdrags- beskrivning Kultur och utveckling 2018 2020 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Uppdragsbeskrivning 2018 2020 Kultur och utveckling Följande uppdragsbeskrivning har tagits fram för kultur och utvecklings regionala

Läs mer

Jamtli STRATEGIPLAN Stiftelsen Jamtli. Lustfyllt, levande, lärande!

Jamtli STRATEGIPLAN Stiftelsen Jamtli. Lustfyllt, levande, lärande! Jamtli Lustfyllt, levande, lärande! Stiftelsen Jamtli STRATEGIPLAN 2019 2022 1 Stiftelsen Jamtli STRATEGIPLAN 2019 2022 Stiftelsen Jamtlis viktigaste utmaningar 2019 2022 Att utnyttja och förvalta den

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP

DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP vår vision är att göra Drakamöllan till en mötesplats och plattform för forskare och vetenskapsmän från teknik till humaniora, för konstnärer, kulturarbetare,

Läs mer

Konst och Politik Del II. Hösten 2007

Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Vision för VGR Det goda livet Vision för kulturen Kulturens position ska vara stark Ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR STRATEGISK PLAN 2014 2017 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR Organisation Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR, är en ideell riksomfattande hemslöjdsorganisation med regionala hemslöjdsföreningar/

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM 2017-11-24 www.västsvenskahandelskammaren.se Övergripande synpunkter Västsvenska Handelskammaren vill börja med att tacka för möjligheten att svara

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Stadens medverkan vid skapandet av Designens Hus vid Telefonplan

Stadens medverkan vid skapandet av Designens Hus vid Telefonplan Utlåtande 2006: RI (Dnr 310-3407/2006) Stadens medverkan vid skapandet av Designens Hus vid Telefonplan Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Under förutsättning av regeringens

Läs mer

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15

Läs mer

Affärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter

Affärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter Affärsplan En affärsplan är en strategisk plan för hur ett företag ska förverkliga sin affärsidé. Detta är ett bra verktyg för att planera framåt. Den hjälper dig också att tänka långsiktigt när du stöter

Läs mer

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Bilaga KN 2012/6868 Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Konstnärsnämnden har fått regeringens uppdrag att utveckla former för internationellt kulturutbytet

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN. Konstnärligt masterprogram i konsthantverk, 120 högskolepoäng

KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN. Konstnärligt masterprogram i konsthantverk, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2017/604 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Konstnärligt masterprogram i konsthantverk, 120 högskolepoäng MFA Programme in Crafts, 120 Programkod: K2TIL 1. Fastställande Utbildningsplanen är

Läs mer

Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet

Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor, Sida 1(5) Tjänsteställe: Kommunledningskontoret Handläggare: Kerstin Guth Datum: 2015-10-14 Beteckning: KS 2015-42 140-2 Er beteckning: Underlag för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Samrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun

Samrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Elfwendahl, Magnus 2017-04-27 KTN-2017-0139 Kulturnämnden Samrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige Regionsamverkan Sydsverige Lägesrapport från kulturutskottet för representantskapet 12 april 2018 utskottet Emma Gröndahl, (L) Region Halland Ordförande Maud Lanne, (S) Region Halland Maria Ward, (S) Region

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och förståelse av samtiden.

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Internationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Internationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Internationell strategi för Jönköpings kommun Ks/2018:372 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Internationell strategi för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2018-11-22

Läs mer

Design för bättre affärer

Design för bättre affärer Design för bättre affärer En undersökning från 2008 om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen i Sverige, Svensk Teknik och Design (STD).

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer