Ett mål ett namn en organisation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett mål ett namn en organisation"

Transkript

1 till liv evangelisk-luthersk missionstidning organ för missionssällskapet bibeltrogna vänner evangelisk-luthersk mission sv nordöstra skånes missionsförening kristna ungdomsförbundet i sydsverige ägare och utgivare föreningen till liv redaktör fredrik carlsson till liv, c/o fredrik carlsson buttlegårde, buttle romakloster tel: e-post: fredrik.carlsson@mbox314.swipnet.se expedition till liv box stockholm telefon , fax e-post: ingegerd.mbv@crossnet.se ansvarig utgivare nils-göran nilsson redaktionsråd lars göran brandt roland gustafsson sam-arne nilsson grafisk form cia andersson prenumeration 11 nr med ett dubbelnummer/år 340: studerande med eget boende betalar 190: postgironummer bankgironummer annonser ring fax e-post: till.liv.design@telia.com senast den 10:e i månaden före utgivning utgivningsort stockholm tryck norra skåne offset hässleholm omslagsbild johan salomonsson 5:e årgången issn citera oss gärna, men var god ange källan Ett mål ett namn en organisation nyligen har Fyra AU arbetsutskotten från organisationerna MBV, ELMsv, NSM och KUS varit samlade för gemensamma överläggningar. Detta forum träffas en gång per år för att dryfta gemensamma angelägenheter. Ett ämne som varit uppe de senare åren faktiskt första gången redan 1996 är frågan om vår identitet, organisationsstruktur och ett gemensamt namn. Man har tillsatt en arbetsgrupp, som jobbat med frågan sedan 1999 och även avlagt en första rapport, som tryckts och distribuerats ut till de lokala föreningarna. Vid det senaste mötet presenterade arbetsgruppen olika förslag till en framtida organisationsstruktur för de fyra organisationerna. Fyra AU önskar att arbetet fortskrider och har satt som mål att år 2002 framlägga förslag och tidsplan för genomförande av ny organisationsstruktur. Varför är det då så viktigt att genomföra denna förändring? Våra verksamheter har alltmer kommit att gå in i varandra. Detta beror både på praktiska omständigheter och på att avstånden med snabbare kommunikationer blivit kortare. Jag upplever starkt att vi ägnar allt för mycket tid åt att sitta i sammanträden. Genom att strukturera upp våra organisationer över landet och speciellt i syd, där vi är som tätast, kan vi förhoppningsvis lägga mer energi på det praktiska evangeliserande arbetet. Jag är också övertygad om att det går lättare att engagera medarbetare för en ledaren ELM sv Ännu en liten tid är ljuset hos er. Vandra medan ni har ljuset, så att inte mörkret får makt med er. joh. 12:35. viss uppgift eller i ett bestämt projekt än att få folk att sätta sig i en styrelse för en period av tre år. Redan nu har vi svårigheter att hitta villiga styrelseledamöter, och detta gäller tyvärr också lokala föreningar. Vi behöver en organisationsstruktur, som fokuserar på vår främsta uppgift att göra Jesus Kristus, den korsfäste och uppståndne, känd. Då är det särskilt viktigt att ta till vara allt det goda som uppnåtts genom våra olika organisationer på olika håll i vårt land. Det kan betyda att vi inte behöver vara organiserade på samma sätt över hela landet. I Skåne ter det sig t.ex. ganska naturligt att vi blir ett distrikt, som täcker södra Sverige, där KUS, ELMsv, NSM och KUM på ett klokt sätt kan bilda en distriktsorganisation inom riksorganisationen MBV, utan att vi tappar allt det positiva som uppnåtts genom åren. Genom att ha en genomtänkt ny organisation kan vi också skapa gemensamma kanaler för insamling av missionsmedel till såväl inre som yttre mission. Härigenom ges också möjlighet att fokusera på ungdoms- och musikarbetet. Vi får vidare möjlighet att ha en gemensam administration, som har hand om de anställda och vår ekonomi. Detta minskar den totala arbetsinsatsen och kostnaderna jämfört med i dag. Låt dessa tankar bli början till förbön och eftertanke, när det gäller våra organisationer i framtiden! Det är min bön och förhoppning att vi inte ska hamna i låsta positioner som omöjliggör dessa organisatoriska förändringar. göran ask ordf. elmsv till liv april 2001

2 Fattig för vår skull till att börja med andakt Ni känner ju vår Herres Jesu Kristi nåd. För er skull blev han fattig, han som var rik, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom. 2 Kor. 8:9. Bön: Helige Ande, hjälp mig att tro och ta emot rikedomen från Gud. jesus kristus var rik. Det är sant att han föddes fattig i Betlehem, men han var till av evighet. Enligt apostlarnas undervisning är Jesus Kristus den osynlige Gudens avbild, jämlik Gud, förstfödd före allt skapat. Och själv talade Jesus om den härlighet, som han hade hos Fadern, innan världen fanns till. Han blev fattig. Rikedom kan man bli av med, det är värre med fattigdomen. Fattigdomen ropar alltid på hjälp. Jordens hjälplöshet var det nödrop som nådde himmelen. Jesus kom till oss inte för att vi var rika utan därför att vi var fattiga. Han kallar inte rättfärdiga utan syndare. Det är de sjuka som behöver läkare. Jesu uppgift var att söka upp de förlorade. Vårt nödläge väckte Jesu förbarmande. Vi människor kan hamna i fattigdom utan att vilja det. Jesus valde fattigdomen frivilligt. Ingen kunde ta ifrån honom hans härlighet eller förödmjuka honom. Han valde det själv. Han steg Han axlade bördor, som ingen annan kunde bära, för han bar våra synder. Han fick uppleva ångesten att vara övergiven av Gud. Självutgivelsens väg förde honom till döden. För din skull skedde allt detta. Genom hans fattigdom är du rik. ned djupare och djupare. Stallets krubba, Golgata kors och den lånade graven beskriver hans jordelivs villkor. Han blev förtrogen med alla våra förhållanden och t.o.m. frestades i allt. Ingen kan därför komma i ett sådant läge, att Jesus inte skulle kunna förstå och hjälpa. Evigheternas Konung blev en av oss. Jesu offentliga verksamhet hölls uppe av frivilliga gåvor. Så fattig var han att han gång efter annan fick låna. Petrus båt, bröd och fisk av en pojke, åsna att rida på till en sal som han fick låna. Korset var tänk åt Barabbas och graven var inte heller Jesu egen. Men han blev ingen något skyldig. Utblottad på allt gjorde han ändå alla rika. Jesus var fattig på vänner. Med smärta frågar han sina lärjungar om de också vill gå bort. Skärtorsdagens mörka natt överger lärjungarna Jesus, utom en, som har mod att dröja kvar vid korset. Ännu djupare steg han ner. Han blev smärtornas man och förtrogen med sjukdom. Han axlade bördor, som ingen annan kunde bära, för han bar våra synder. Han fick uppleva ångesten att vara övergiven av Gud. Självutgivelsens väg förde honom till döden. För din skull skedde allt detta. Genom hans fattigdom är du rik. martin svensson kus:s ungdomssekreterare, kristianstad Jesus för världen givit sitt liv, öppnade ögon, Herre, mig giv! aprilnumret av Till Liv kommer i år ut i passionstid. Vi följer och minns då på ett särskilt sätt Jesus i hans lidande och död. Vi anar vad vår eviga räddning kostade Guds Son. Att Guds nåd hade ett mycket högt pris. Men för oss är den gratis! Att få stanna inför korsets nödvändiga budskap är stort. Be om öppnade ögon! Låt Lina Sandells bön bli din: Jesus för världen givit sitt liv; öppnade ögon, Herre, mig giv. Mig att förlossa offrar han sig, då han på korset dör ock för mig. Det skedde för dig, för mig. Låt passionstiden forma ett Tack, Herre Jesus! i ditt inre. Artikeln på nästa uppslag, av Mats Giselsson, för oss fram till korsets budskap och själavård. I förra numret skrev Gustav Börjesson om äktenskapets kris. Nu fortsätter han med att visa på den förändring som kan äga rum, när Gud släpps in som en tredje part i äktenskapet. Gud värnar om äktenskapet. Och han hjälper. Det är en värdefull artikel makar läser den med fördel tillsammans! Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken, är svår att förstå. Samtidigt är den en viktig bok. Ofta försummar vi stora delar av den. Men den är värd vår uppmärksamhet. Tomas Bokedal, som undervisar på Församlingsfakulteten i Göteborg, ger oss vägledning till ett studium. Kenya står i fokus på yttre missionssidorna i detta nummer. Som vanligt finns det några intervjuer att ta del av. Denna gång även ett par kortare På tråden-intervjuer, förverkligade via telefon. På baksidan av spalten med bibelläsningsplanen finns några böneämnen listade. Troligen blir det en fortsättning framöver. Flera läsare har hört av sig och önskar att bönen skulle prioriteras mer bland oss alla, också i Till Liv. Vår förhoppning är att böneämnena blir föremål för er bön, att de hjälper oss i bönens arbete. Bönesvar är utlovat av Herren själv. Så får vi till sist uppmuntra varandra att följa Jesus på vägen till Jerusalem, genom hans lidande och död, fram till påskens jubel. Ropa då av hela ditt hjärta: Kristus är uppstånden ja, han är sannerligen uppstånden! redaktören om detta nummer till liv april 2001

3 Korsets själavård Vi ser kors på kyrkor, i hem, på böcker, på flaggor, på gravstenar, som smycken Vi ser kors av trä, metall, keramik, guld, silver, sten och tyg. Ändå måste vi fråga oss: Ser vi verkligen korset? Känner vi till korsets mening? Ser vi korsets förbannelse, korsets skönhet, korsets välsignelse och vårt behov av korset? foto: cecilia börjesson den romerske juristen Julius Paulus ansåg att korsfästelse var värre än att brännas på bål. Att korsfästas var mera förfärligt än att få halsen avhuggen. Det var hemskare än att dö genom att vilddjur slet delar av kroppen. Seneca skriver: Finns det någon som skulle föredra att tyna bort i smärta genom att den ena lemmen efter den andra dör, eller genom att låta livet försvinna droppe för droppe, i stället för att en gång för alltid andas ut sitt sista andetag? Bibeln talar om att smaka döden. Den som dör en långsam död smakar döden. DEN MEST KVALFULLA DÖD Innan soldaterna hängde upp den dömde på korset torterade de honom. För det mesta var det två soldater som utförde tortyren med kort piska försedd med läderremmar. På dessa remmar var små järnkulor eller skarpa benbitar fästa. Soldaterna klädde av offret, band hans händer ovanför huvudet mot en stolpe och piskade rygg och ben. Den misshandlade bar tvärbjälken till korset till en plats utanför stan, där stolpar var resta. Soldater drog kläderna av honom och fällde honom till marken, så att han låg på rygg med armarna längs korsets tvärbjälke. Med den korsfästes händer spikade i tvärbjälken lyfte soldaterna upp denna på plats. Till slut spikade de fast fötterna, oftast med den ena foten över den andra mot ett fotstöd. Varje gång den korsfäste försökte ta ett djupt andetag, var han tvungen att häva sig upp. Han hade svårt för att säga något och fick kramp. Till slut dog den korsfäste av kvävning. 4 till liv april 2001

4 VÅRA SYNDER KORSFÄSTE JESUS Är inte det kristna budskapet befängt? Hur kan något gott komma av ett grymt tortyrredskap? Är den frisk som säger att han inte vill berömma sig av något annat än Jesu kors? Hur kan vi tala om korsets själavård? Hur ska vi förstå vad korset står för, om vi inte ser något av det förfärliga som finns i hjärtat och som Jesus dog för? Jesus säger: Inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, högmod och dårskap. Dessa tankar är aktiva tankar, fula tankar, snuskiga tankar. Våra onda tankar korsfäste Jesus. En präst frågade en ung man: Tror du inte att de som varit gifta länge kan tänka på skilsmässa när de grälar? Jo, svarade han själv, inte bara skilsmässa. Det kan hända att de, när de varit som mest ilskna, har velat döda sin äkta hälft. Jesus säger: Från hjärtat kommer mord. Mord korsfäste Jesus. Inte ens de som drar sig undan vår sexfixerade kultur för att leva ett rent liv kan fly sina otuktiga tankar. Vår otukt korsfäste Jesus. Protesterar du mot att du skulle vara en tjuv, då får du ta den diskussionen med Jesus. Våra stölder korsfäste Jesus. Mycket av det vi säger gäller andra. Åtskilligt är inte sant och inte snällt. Våra falska vittnesbörd korsfäste Jesus. I vårt hjärta kritiserar vi Gud för svält, krig och annat ont i världen. Våra hädelser korsfäste Jesus. Allt det andra som Jesus nämner som girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, högmod och dårskap är orsak till Jesu död. Så förskräcklig är min synd. Jag arma människa. Vem kan frälsa mig? FÖR MIG! Gud vare tack för Jesus Kristus! Han kan det. Hemligheten är Guds kärlek. Jesus förvandlar korsets förbannelse till välsignelse, för Jesus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Athanasius säger: Guds Ord offrade sitt eget tempel och sin köttsliga kropp för alla och betalade skulden genom sin död. I Petrus och Paulus-kyrkan i Weimar hänger ett konstverk, som Lucas Cranach den äldre påbörjade. Lucas Cranach den yngre avslutade konstverket. Målningen visar Jesus på korset. Vid foten av korset mellan Martin Luther och Johannes Döparen står Lucas Cranach. Johannes Döparen pekar på Jesus, Guds Lamm, som tar bort världens synd. Luther håller en Bibel i sin hand och pekar med sitt finger på Hebr. 4:16, 1 Joh. 1:7 och Joh. 3: Vid sidan om korset uppstår Jesus från de döda och krossar döden och djävulen under sina fötter. I bakgrunden håller Mose de tio buden, medan döden och djävulen driver en syndare mot helvetet. I bakgrunden till höger tågar israeliterna genom Röda havet. I öknen hänger kopparormen på en stång. Vid sidan om sjunger änglarna för herdarna. En kraftig blodstråle, som sprutar ut från Jesu sida, verkar malplacerad. Den hamnar på Lucas Cranachs huvud. Jag förstår att Lucas Cranach vill säga att det var för honom. Jesus dör för mig. Det är korsets själavård! MIN ONDA NATUR MÅSTE KORSFÄSTAS I vår tid är det inne med själavård, krishantering, terapi m.m. Präster och andra människovårdare vill vara med sin tid och läser psykologi och vetenskapliga arbeten. Emellertid gör inga kurser och ingen själavårdsutbildning vare sig präst eller lekman lämpad till själavårdare, om inte vederbörande själv lever i Kristi kärlek och behöver syndernas förlåtelse. Gör han däremot det, går budskapet om Kristi kärlek från hjärta till hjärta. Till korsets själavård hör att vi dagligen korsfäster vår onda natur. När du vaknar på morgonen, skulle du med glädje tacka Gud för allt han gett dig till kropp och själ. Känner du olust, då är det din onda natur. Den måste korsfästas. Du blir retad. Det är din onda natur. Den måste korsfästas. Kanske lockas du att tjäna pengar på oärligt sätt. Det är din onda natur. Den måste korsfästas. Har du fallit i synd och tröstar och förlåter dig själv. Det är din onda natur. Den måste korsfästas och dödas. Synd är brott mot Gud och ofta också mot medmänniskan. Syndare kan inte ge sig själv förlåtelse och trösta sig med ursäkter. Syndaren ska vända sig till Gud och till sina medmänniskor och be om förlåtelse. Ett hjärta som är ångerfullt behöver höra: Dina synder är dig förlåtna för Jesu skull! EFTERFÖLJARENS KORS Så har vi bibelordet: Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. Till korsets själavård hör att ta korset på sig, att förneka sig själv. Det låter tungt. Så är det inte. Bakgrunden till människans kors är Kristi kors. Hans kors sträcker sina armar från den första människans första dag till den sista människans sista dag. Jesus går in i lidandet och kämpar med det onda, tills alla fiender är besegrade. På Golgata bär Jesus summan av det elände som vår bortvändhet från Gud har betytt. Varje olycka som människan råkar i, all nöd som människan hamnar i och varje sjukdom är koncentrerad i Kristi kors. Det finns ingen tortyr, inget bekymmer, ingen ångest, ingen död som inte är lagd på Kristus. Ambrosius säger: Som människa bar han hela min smärta Min var smärtan, och min var den tunga bördan han bar tillsammans med mig och för mig lider han... Ser du Jesu smutsiga purpurmantel? Den är vårt fördärv. Ser du törnekronan? I begynnelsen hade vi härlighetens krona, den krona som Kristus åter ska skänka på den yttersta dagen åt dem som vinner seger. Kungaspiran är utbytt mot en narrkungs järnstav. Jesus står där så som var och en av oss skulle stått där. Att ta korset på sig och förneka sig själv betyder att ta på sig det Kristus har gjort för oss. Han har burit varje bekymmer, varje börda, allt elände, hela vår syndaskuld i vårt ställe. Gör Paulusorden till dina: Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Amen. Halleluja! mats giselsson till liv april

5 Att rustas för livet välkommen tilll Strandhems Bibelskola Under hösten 2000 fanns det 13 elever från både norr och söder på Strandhems Bibelskola. i mer än 25 års tid har Strandhems Bibelskola fått vara med och forma flera hundra unga människors liv. Många har valt att direkt efter avslutade gymnasiestudier avsätta en eller två terminer på denna mycket vackert belägna bibelskola. Andra har hunnit se lite mer av livet både i och utanför Sverige, innan de kommit till Strandhem. Åtskilliga vänskapsband har knutits för livet. Det är också många som förändrats under sin tid på Strandhems Bibelskola genom att tanken klarnat, viljan stärkts och känslan djupnat. Man har blivit mer medveten om vad det innebär att vara en Jesu lärjunge och man har samtidigt fått en alternativ livsstil jämfört med majoriteten av Sveriges befolkning. Man har fått en god grund i livet som gör det lättare att möta livets utmaningar. En förutsättning för att kunna gör detta är att man får tid och undervisning, något de flesta inte hinner med i det normala livet. För unga kristna är det av största vikt att få avsätta tid att enskilt och i grupp studera grunderna för den kristna tron, att få uppleva styrkan i att ömsesidigt hjälpa varandra i tron och lydnaden. Du som är ung och ännu inte har bestämt vad du ska göra till hösten sök till Strandhems Bibelskola! Du som funderar på att gå en bibelskola välj Strandhems! Rusta dig för livet! När du väl är ute i livet kommer du att möta många svåra ställningstaganden som du inte kan förutse. Ta chansen nu att tänka igenom ditt liv med en öppen Bibel! Håller den kristna tron? Paulus säger: Jag vet på vem jag tror. Vet du det? Han som har börjat sitt goda verk i er skall också fullborda det intill Kristi Jesu dag. Fil. 1:6. håkan ekström ungdomsmissionssekreterare Vill du veta mer om Bibelskolan? Ring Missionsgården Strandhem, tel , , maila: strandhem@swipnet.se eller besök hemsidan: Varför inte åka dit och hälsa på? Adressen är Smålandsvägen 48, Örkelljunga. Varmt välkommen! Intervju med Johan Kalin, bibelskoleelev från Vetlanda Varför valde du att läsa på Strandhem? Jag konfirmerades på Åhus Missionsgård 1995 och hade då Lars Artman som konfirmandpräst. Jag minns den kristna gemenskap jag då fick uppleva. När Lars i slutet av augusti i fjol ringde och talade om att det fortfarande fanns plats kvar på bibelskolan, bestämde jag mig för att gå. Jag ville lära mig mer om den kristna tron. Mitt böneliv fungerade inte och jag tyckte det var svårt att svara mina kompisar, som frågade ut mig om min kristna tro. Har du upptäckt något ämne på bibelskolan som intresserar dig extra mycket? Ja, jag har upptäckt själavård och evangelisation. Själavård eftersom jag kan förstå mig på livet lite mer. Evangelisation eftersom jag får lära mig hur jag som kristen ska bemöta andra människor. Hur är miljön och trivseln? Vi har ett mycket gott kamratskap i gruppen. Det är positivt att lära känna lärarna under måltider och annan gemenskap. Man vågar prata om mer, när man fått en djupare vänskap. Kommer något i ditt liv att vara förändrat när du slutar bibelskolan i maj? Jag har förstått hur viktigt det är att vara ett föredöme och leva som en kristen efter Bibeln. Det var inte så viktigt för mig tidigare. Jag har också förstått hur viktig det är att be. Gud lyssnar när vi ber det har jag fått märka! Det är lättare att leva som kristen om man har kristna vänner. Samtidigt är det bra med icke-kristna vänner. Det är viktigt att på något sätt visa vad det är att vara en kristen. Förr kunde jag göra saker utan att reflektera över om det var rätt eller fel. Även om det förekommer fortfarande, så vänder ändå tanken till vad Bibeln säger. håkan ekström 6 till liv april 2001

6 saxat & utblickar från olika tidningar Den oevangeliserade världen krymper I WMPL Newsletter 2/01 skriver den amerikanske missionsdirektorn Chuck Lindquist att antalet onådda människor under år 2000 minskat med ungefär fyra miljoner miljoner har ännu inte nåtts av evangeliet. Men många dör utan att vi hinner nå dem. Lindquist menar att det kunde se annorlunda ut om vi prioriterade missionsuppdraget. Han avslutar med orden: Sorgligt nog kommer de onådda inte att vänta på oss hur länge som helst. De dör. De som aldrig hört evangelium dör till ett antal av 13 miljoner varje år. Det betyder om dagen eller 100 personer under den tid det tar dig att läsa detta avsnitt. Vi är nästan ifatt. Är det tillräckligt, tycker du? Vi bör påminna oss Paulus ord: Och hur skall de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur skulle de kunna höra om ingen predikar? Rom. 10:14. Utan gemensam värdegrund Artiklar nyligen i Dagen (13/3) och Kyrkans Tidning (nr 7) visar att vidskepelsen lever och frodas i Sverige. Det är forskaren Sven-Eric Morhed som i en doktorsavhandling påvisat att många svenskar tror på övernaturliga fenomen, spiritism, astrologi, tomtar och spöken. 17 procent tror att människor kan gå igen som spöken, 13 procent tror att en människas personlighet beror på vilket stjärntecken hon är född i, elva procent tror att en maskot kan ge verkligt skydd och tio procent kan tänka sig att uppsöka ett medium eller delta i seanser. Samtidigt minskar antalet personer med en traditionell kristen världsbild i Sverige. Egentligen är resultaten väntade. I en kultur utan Gud frodas relativism och allehanda vidskepelse. Även på andra sätt märks det i dag att samhället saknar en gemensam kristen värdegrund. Christian Braw uppmärksammar detta i en debattartikel i Dagen (16/2): Frågan om en gemensam värdegrund har blivit akut viktig för det svenska samhället. Företeelser som huliganism och nynazism visar tydligt var man hamnar utan värdegrund. Utan en gemensam uppfattning av det goda faller en kultur och ett samhälle sönder. Liknade frågor ställer sig oväntat Aftonbladets ledarsida 3 mars. Med tanke på hysterin kring galna-ko-sjukan konstaterar man att många känner förvirring och förlamning. Man undrar: Hur har vi människor handskats med livet egentligen? Vem ska vi lita på? Köttkrisen i Europa är en ekologisk och ekonomisk kris, men också en existentiell! Undergångsstämningarna sätter demokratin och människors tillit till samhället på prov. Ja, kan man lita på en demokrati och ett samhälle utan värdegrund? Vem kan man lita på? Braw konstaterar i den nämnda artikeln att den svenska grundlagen säger att all offentlig makt utgår från folket, vilket är en konstruktion som bygger på föreställningen om människans godhet. Folket sätter sig i Guds ställe och tror sig kunna avgöra vad som är gott och ont. Nu märker människor att den föreställningen inte håller och att samhällets grund rämnar. Men var kan vi då söka en hållbar gemensam värdegrund? Braw menar att vi kristna bör komma med svaret! Han hänvisar till dokumentet Grund och gränser II som gavs ut i samband med Linköpingsmötet i oktober år Utifrån det skriver han: Det finns verkligen en sanning. Den sanningen har en fast grund, som är Gud själv. Kring den sanningen finns gränser, och utanför gränsen finns endast halvsanning eller lögn. Vår gemensamma värdegrund går inte att finna i tanken på människors godhet det är en falsk föreställning. Men genom att tillägna oss trons grundinsikt, att Jesus är Herren, med dess gränser och konsekvenser, finner vi en hållbar gemensam värdegrund. Den kan vi lita på. Med uppdrag att rekrytera Ordets förkunnare I Kyrka och Folk (nr 8) intervjuas Bengt Birgersson, som har börjat en ny tjänst med uppdrag att främja rekrytering och utbildning av Ordets förkunnare. Det är en mycket angelägen uppgift han går in i utan uppmuntran och vägledning avstår många unga bibeltrogna i dag från att läsa teologi, eftersom möjligheterna att bli prästvigd i Svenska kyrkan verkar stängda. Det är därför ett gott initiativ att Peter Isaac Beens Utbildningsstiftelse, som bl.a. driver Församlingsfakulteten, nu inträttat en missionssekreterartjänst med målet att ge nya Ordets förkunnare åt Kristi kyrka. Bengt Birgersson tar gärna emot kallelser att komma ut och besöka församlingar och organisatio- forts. s. 13 månadens förklaring i kristen tro Kristi kropp och blod till syndernas förlåtelse När en sak blir föremål för missbruk och förvanskning leder det ofta till att också det goda bruket ställs i dålig dager och misstänkliggörs. Realpresensen att det verkligen är Kristi kropp och blod vi tar emot i nattvarden har för somliga kristna blivit en lära som man inte frimodigt vågar tro. Man tycker att den för mycket liknar den romersk-katolska spekulationen om brödets och vinets förvandling och är rädd att därmed gå en bit på väg mot läran att vi i nattvarden på nytt bär fram Kristus som ett offer. På ett liknande sätt har nattvarden som en måltid till minne av Kristus misstänkliggjorts. Man tänker att den läran kanske bär iväg på den reformerta vägen, där nattvarden blir endast en andlig delaktighet av Kristus, och att det skulle kunna gå så fel, att nattvarden bara blir en måltid, då vi minns Jesu höga exempel och bereder oss att följa det. Men både realpresensen och åminnelsemotivet i nattvarden är Bibelns lära och Jesu egna ord, 1 Kor. 11: Vi får inte lägga något till Ordet, men inte heller dra något ifrån. Om vi håller fast vid Guds Ord kan vi inte ledas fel. Det är just Ordet som bevarar oss från de ovan nämnda dikena. Realpresensen får vi tacksamt tro p.g.a. Jesu ord: Detta är min kropp, mitt blod. Vi får inte förandliga nattvarden genom att förneka Kristi kropp och blod. Detta offer är ju grunden för vår frälsning. Åminnelsen är också den en del av nattvardens innersta mysterium. Den hänger samman med trons mysterium. Det är inte den där kvällen i övre salen som lärjungarna främst skall minnas, utan Kristus själv och hur han denna första kristna påsk en gång offrade sig själv för hela mänskligheten. Vi återupprepar inte Kristi offer i nattvarden, utan vi får del av det offer som har skett en gång för alla. När nattvardens instiftelseord läses, proklameras för församlingen Kristi evigt gällande offer till syndernas förlåtelse och att vi blir delaktiga av hans kropp och blod, när vi äter brödet och vinet. När vi äter Kristus och tror detta löfte ges oss syndernas förlåtelse, liv och salighet. olof göransson bjurholm till liv april 2001

7 ARTIKEL II Äktenskapet i dag kris och förnyelse I en tidigare artikel har vi sett på krisen för äktenskapet i vår tid. Nu frågar vi: Finns det en väg ut ur krisen? Kan det bli en förnyelse? illustration: christina swartling ja, det kan ske därför att äktenskapet är från Gud. Han har inrättat det i begynnelsen. Han var med när makarna förenades i vigseln. Och han stannar inte med detta. Han är Skaparen som håller sin skapelse vid makt. Det gäller också äktenskapet. Det som Gud har skapat och inrättat håller han också vid makt, som det står i Förklaringen till Första trosartikeln. Dag för dag låter han sin sol gå upp över både onda och goda. Dag för dag förnyar han livet i våra kroppar. På samma sätt är han också verksam i äktenskapet för att hålla det vid makt, för att driva och hjälpa makarna att leva i trohet och kärlek. GUDS FÖRSYN ÄKTA MAKARS HJÄLP Denna Skaparens makt och vilja möter vi mitt i vardagen, fast ofta på ett fördolt sätt. Som exempel kan vi ta det som hände en ung försäljare i karriären. Redan när han rakade sig på morgonen hade han huvudet fyllt av planer för dagen. När han skulle gå hemifrån muttrade han ett knappt hörbart hej då. Hans vän och medarbetare som ett par gånger i veckan hämtade honom, märkte detta. En dag i bilen tog han upp det med honom: Jag har svårt att säga det, men jag tycker faktiskt att du bär dig oartigt åt mot din fru på morgnarna. Den unge försäljaren lyssnade. Han insåg att vännen hade rätt. Nästa morgon gick han ut i köket och gav sin fru en kyss. Och ett par dagar senare kände han att han ville göra lite mer. Han lade armen om henne och sade: Du är en kvinna, som man gärna kommer hem till. Jag väntar på dig, svarade hon med en glad blick. Kanske kan jag komma tidigare, sade han då. Efter en tid sade han till vännen: Du ska ha tack för att du var så ärlig mot mig. Vi har faktiskt fått ett helt annat förhållande i vårt äktenskap. Jag kan bara inte fatta att sådana små saker kan göra en sådan skillnad. Det som kom till försäljaren den dagen då vännen talade med honom i bilen, var äktenskapets bud, budet att älska. Skaparen var där fast ingen av dem märkte det. Sådan är Gud. Han värnar om äktenskapet. När mannen tog budet till sig, och på nytt började visa sin hustru kärlek, skedde något med äktenskapet. RÄKNA MED GUD! Men Gud kan göra mer. Mycket mer. Det sker när han får ingång med sitt ord. När människor börjar räkna med honom och be om hans hjälp i äktenskapet. Jag har funnit ett gott exempel på detta i en bok som den lutherske prästen Larry Christenson och hans maka Nordis skrivit tillsammans. De har i sin församling i Kalifornien rådgivning för äkta makar och ordnar seminarier kring äktenskap och familj. En dag blev Christenson uppsökt av ett par unga makar, Stefan och Judith. De hade upplevt en stark förälskelse. Nu, efter att ha varit gifta i två år, hade de problem, som de först uttryckte det. Men knappt hade samtalet börjat, förrän Judith slog båda händerna för ansiktet och snyftade: Han säger att han inte älskar mig längre. Prästen lugnade dem med att läget inte behövde vara så farligt som de trodde: Han sade dem att äktenskapet inte står och faller med känslorna. Grunden ligger hos Gud, i det som han befaller och ger. Och Gud riktar sig mer till viljan än till känslorna. För att göra detta konkret gav prästen Stefan papper och penna och bad honom skriva tre saker som han visste att Judith önskade av honom. Efter någon tvekan började mannen skriva, och det blev inte tre utan fem saker: 8

8 Att jag ska hänga upp mina kläder på kvällen Att jag ska vara hygglig mot hennes bror Att jag ska lägga armen om henne när vi ser på TV Att jag ska prata mer med henne Att jag ofta ska gå ut med henne. Är detta saker du tror att du kan göra? frågade prästen Stefan. Jo, det tror jag, svarade han. Ingen av dem såg lycklig ut när de gick. Men de lovade försöka, och komma igen om två veckor. När de kom tillbaka hade just inget ändrat sig. Och Christenson insåg att det var något som fattades i det råd han gett dem. Det sade han också till Stefan: Jag gav dig något att ta dig för. Men jag sade inget om tron. Jag sade inget om att ni behöver be Gud att han gör något för er. Nu fick Stefan rådet att närhelst han skulle göra något för sin hustru han också skulle be över det, be att Gud skulle använda detta för att åstadkomma en förändring. Och förändring blev det. Fast den kom mycket sakta. Och på ett sätt som prästen inte väntat. Makarna fick ett nytt förhållande till Gud. Stefan hade inte bett förut. Nu började Kärnfamiljen vanlig Tre av fyra barn bor tillsammans med båda sina biologiska föräldrar, visar ny statistik från SCB. 87 procent av Sveriges barn mellan 0 och 17 år lever i en situation där de bilogiska föräldrarna har gemensam vårdnad om dem. I genomsnitt lever tre fjärdedelar av barnen (74 procent) fortfarande tillsammans med båda föräldrarna. Ingen färsk statistik säger hur många barn som bor växelvis med separerade föräldrar. dagen,6 mars 2001 han lägga fram sina behov i bön, först och främst det som gällde hans förhållande till hustrun, men snart också annat, det som gällde hans arbete och hans relation till Gud. Makarna kom regelbundet i församlingens gudstjänst. Och efterhand skedde något med äktenskapet. Det började hos Stefan, medan det tog längre tid för Judith. Så en dag ett par år efter det första samtalet hade församlingen utflykt och Christenson kom att sitta vid samma bord som Judith. När han frågade som man brukar: Hur står det till? tog hon det inte som en rutinfråga. Hon lutade sig fram och svarade: Det är som om vi fått en andra smekmånad. Men så tillade hon: På vår första smekmånad var det bara vi två. Men det går inte. Gud är verkligen en nitälskande Gud. Så är det. Äktenskapet kan förnyas. Också i vår tid. Ty Gud lever. Och han värnar om äktenskapet också där människor ännu inte söker honom. Detta är det första nutidsmänniskan behöver höra. Hon behöver höra det så att hon kan våga tro på Gud och räkna med Gud. Hon behöver se att Gud är med henne i hennes äktenskap. Att han är där före henne själv. Att han är beredd att hjälpa henne att älska, komma vidare och vara trogen. FÖRTRÖSTA PÅ GUDS HJÄLP! Men ännu mera sker om vi öppnar oss för Gud. När vi öppnar hjärtat för hans Ord. När vi vågar tro på honom som vår Gud och Fader. När vi tar emot Kristi Ande med hans nya kärlek. När vi ber över det som vi har svårt med och släpper in Gud i problemen. Då får vi det vi behöver till att älska, till att vara trogna. Då sker en förnyelse både med oss och vårt äktenskap. gustav börjesson prost, sätila Ny ungdomssekreterare Sedan lite drygt en månad tillbaka har Janna Sjödahl börjat som ungdomssekreterare för KUS. Hur gammal är du, och vad har du gjort tidigare? Jag är 23 år och har sysslat med olika saker varje läsår sedan jag slutade gymnasiet. Jag har varit au-pair i USA, gått bibelskolan på Strandhem, läst affärsjuridik och varit korttidare för KUS. I höstas gick jag en termin på en socionom-utbildning i Stockholm. Varför nappade du på förfrågan att bli ungdomssekreterare? Den kom vid rätt tidpunkt. Jag hade precis bestämt att jag skulle avbryta mina studier och göra något helt annat när telefonsamtalet kom och det kändes som Gud var med och ledde det hela, så efter en del funderande tackade jag ja. Efter mitt år som korttidare har jag också känt att jag vill fortsätta att engagera mig. Hur känns det att vara i gång? Det tar lite tid att komma in i arbetsuppgifterna och jag trevar mig fram lite ännu, men det känns ändå bra att vara i gång. Vad kommer du främst att syssla med? Det blir de vanliga uppgifterna för ungdomssekreterarna. Hela tiden handlar det om att föra människor till Jesus. Att vara på skolor med korttidarna, ungdomsgrupper, konfirmandläger osv. I BV:s missionshus vid gymnasiet i Ängelholm har vi ett kristet café Café Engel för eleverna, med runt 100 besökare varje gång. Det kräver lite engagemang. Med tiden hoppas jag att det ska bli en del samtal och själavård. Som kvinna kommer jag ju inte att gå in i predikouppgiften, som de manliga sekreterarna har. Men det finns många andra sätt att vara med i arbetet. I vilket område kommer du främst att arbeta? Det blir i nordvästra Skåne. Min utgångspunkt och mitt hem kommer att vara i Ängelholm. Något du vill hälsa läsarna? Det behövs mycket förbön för allt som sker i KUS, hör gärna av er till någon av oss för något specifikt att be för. Vad hoppas du på att få vara med om i arbetet, vilka förhoppningar/förväntningar har du? Jag hoppas att jag i mitt arbete kommer att få se ungdomar som växer i sin tro på Jesus, och att få finnas till för den som kan tänkas behöva det. Att få se att det händer saker, hur smått det än kan tyckas, det sätter guldkant på tillvaron. Janna Sjödahl når ni på tel. nr intervju: fredrik carlsson till liv april

9 MBV:s årskonferens 2001 En välkomsthälsning från de lokala arrangörerna Låt Jerusalem vara i era hjärtan, skriver profeten Jesaja (51:50). För Guds folk är löftet om hemlandet ett avgörande perspektiv på tillvaron i den här världen. Här är vi främlingar, vandringsmän på genomresa. Vårt medborgarskap har vi i himlen, och får Herren leda och bevara oss i tron på Jesus, så är vi snart där. Den juni är det dags för MBV:s årskonferens. Missions- och ungdomshemmet Fridhem i Vännäs har fått förmånen att bära stafettpinnen. Planeringen är i full gång. Lördagens festafton står ungdomsgruppen för och kommittéer i stort antal har tillsatts. Det är ett spännande uppdrag! tycker Katrine W Bertelsen och Charlotta Mikko, som sitter med i dekoreringsgruppen. Vi vill att årskonferensen ska bli en årsfest! Det finns mycket kreativitet och Missions- och ungdomshemmet Fridhem. idéer. Målet är att alla ska bidra med något de är bra på, säger Jakob Andertun, som jobbar med en IT-presentation. Arrangörerna eftersträvar att årskonferensen ska ge tillfälle till uppbyggelse och god andlig gemenskap. Eftersom Fridhem är en lägergård, får årskonferensen också lägerkaraktär till ökad gemenskap och trevnad för deltagarna. Att sång och musik har stor plats på Fridhem kommer förhoppningsvis att märkas under årskonferensen. Ungdomskören Glädjebud och Fridhems manskör sjunger. Hemlandstonen vill arrangörerna ska prägla dagarna. Och Norrland är inte bara Fridhem. Djupa skogar, forsande älvar och ljusa nätter är viktiga element i den norrländska identiteten. Det är något vi är stolta över. En resa upp till Vännäs är ett utmärkt tillfälle att uppleva Västerbottens vackra natur i försommardräkt! hälsar David Burman, med en rejäl vink till Till Livs läsare att ta tillfället i akt att gästa en värdefull del av vårt avlånga Sverige. Glöm inte att be för konferensen! Välkommen i Jesu namn! henrik åström, daniel brandt foto: per runeson MBV INFORMATION Tack, Per-Martin! Per-Martin Hjort lämnar MBV för Kina. För oss har Per-Martin varit en frisk fläkt och en stor tillgång i missionens tjänst. Hans stora kännedom och goda kunskaper i missionsarbete utanför hemlandet har gjort honom till en verklig resursperson. Vi kommer att sakna Per-Martin men tillönskar honom och hans hustru Gunnel Guds rika välsignelse i deras nya arbete (se nedan). Tack, Per-Martin, för det arbete och de krafter Du under många år lagt ned på Missionssällskapet Bibeltrogna Vänners mission! nils-göran nilsson och bengt larsson personalansvariga den 25 mars avslutade Per-Martin Hjort på egen begäran sin tjänst som MBV:s missionssekreterare. Anledningen är att han och Gunnel någon foto: per runeson gång under sommaren reser till Kina som missionärer i Svenska kyrkans regi. Per-Martin skriver: Jag har fr.o.m fram till i dag haft förmånen att på olika sätt få stå i MBV:s tjänst. Herren har under denna tid varit både god och trofast. Honom ske ära och pris! Jag vill också rikta mitt varma tack till missionsvänner, missionärer, kolleger, styrelse och missionsråd för dagar som gått och samtidigt passa på att önska fortsatt rik välsignelse från Gud över Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner. Framåt i Jesu namn, tiden är kort! Det behöver knappast påpekas att Gunnel och jag nu behöver extra många förebedjare när vi går ut som missionärer till Kina. Du får mer än gärna bli en av dem! Du är också hjärtligt välkommen till sändningsgudstjänsten i Vinslövs kyrka den 10 juni kl roland gustafsson MBV:S SVAR PÅ KONTROVERSIELLT FÖRSLAG En arbetsgrupp inom Svenska kyrkan, ledd av ärkebiskop emeritus Gunnar Weman, har arbetat fram ett förslag till en ny Evangeliebok och en ny Kyrkohandbok. Resultatet präglas av antihierarkism (jämlikhet) och inkluderande (könsneutralt) språk. MBV har fått de nya böckerna på remiss och med hjälp av teologikommittén har styrelsen nu avgivit sitt svar. Svaret utgörs av en sjusidig genomgång av texter och liturgi och utmynnar i ett avståndstagande. Den som är intresserad kan ta del av MBV:s svar. Kontakta Thomas Nilsson, , ahusmissionsgard@hotmail.com 10 till liv april 2001

10 Ut ur Egypten en introduktion till Andra Mosebok i första mosebok har vi läst om Guds utvalda folks första historia. Patriarkerna har varit huvudpersonerna. I och med Andra Mosebok är Mose själv huvudpersonen i Moseböckerna. Mellan Första och Andra Mosebok ligger en tidsrymd på mer än 400 år. Abrahams efterkommande, som genom Josef kom att hamna i Egypten, har växt från en släkt på 70 personer till ett folk på över två miljoner! Med tiden har Egyptens makthavare börjat betrakta Jakobs ättlingar som en säkerhetsrisk. Därför görs de till slavar och deras nyfödda söner dödas. Men Herren kallar Mose till att leda folket ut ur träldomen i Egypten till det utlovade landet. Andra Mosebok kan delas in i tre delar: UTTÅGET UR EGYPTEN, KAP 1 18 Bokens första del handlar om hur Gud i sin nåd stiger ned för att befria sitt folk ur slaveri och nöd. Det är ett mäktigt Guds under i historien, som för alla tider varit ett vittnesbörd om Guds frälsande makt. Men det är också en bild av hur Kristus befriar människor från syndens skuld och makt, och från världens träldom (Rom. 8, Gal. 4). LAGEN OCH FÖRBUNDET PÅ SINAI, KAP Efter uttåget ur Egypten sluter Gud förbund med folket vid Sinai. Det är en bekräftelse av det förbund som redan ingåtts med Abraham, Isak och Jakob. Förbundet vilade på Guds nåd och löften på den grunden tillhörde folket Gud och fick Guds goda lag till Jag vill lovsjunga Herren, ty högt är han upphöjd. Häst och ryttare störtade han i havet. Herren är min starkhet och min lovsång, han blev mig till frälsning. 2 mos 15:1 2 vägledning, att leva efter. Av tron på Guds nådelöften och frälsningsingripande följer goda gärningar efter lagen. Förbundet med Mose är ett evangeliskt nådesförbund, som förebildar det Nya förbundet genom Kristus. TABERNAKLET I ÖKNEN, KAP I bokens tredje del ser vi att Gud, som tidigare steg ned för att befria Israels folk, nu också stiger ned för att i härlighet bo mitt ibland sitt befriade folk i uppenbarelsetältet, tabernaklet. Den noggranna beskrivningen av tabernaklet visar dess stora betydelse i Gamla förbundet. Här ville Herren på ett särskilt sätt bo mitt ibland sitt folk. Uppenbarelsetältet är en förebild till Jesus själv, genom vilken Gud på ett nytt sätt tältade (uppenbarade sig) ibland oss (se Joh. 1:14). Tabernaklet och det följande templet är också en bild av 1) Kristi kyrka, församlingen, som nu är Herrens tempel på jorden (Ef. 2:22) 2) den enskilde troende, som är ett tempel för Guds Ande, (1 Kor. 6:19, 2 Kor. 6:16) 3) himlen (Hebr. 9:24). YTTERLIGARE FÖREBILDER Mose som liksom Jesus räddade sitt folk, ledde dem som en herde och gav dem Guds ord. Påskmåltiden nattvarden. Påskalammet, översteprästen, mannat och klippan som är förebilder till Kristus. fredrik carlsson redaktör Tips inför bibelläsningen A Be om ett öppet hjärta och att Gud öppnar sitt Ord för dig. B Läs texten. Välj nivån MER eller MINDRE efter vad som passar dig. Dela upp det angivna textavsnittet som du vill under veckan. C Fråga dig själv: Vad vill texten säga? Kan den lära mig något om Gud? Hur kan texten tillämpas i mitt liv? D Gör en bön av det som bibeltexten talat till dig. Vecka 15, 9 15 april MER: Apg. 1:1 2:47 NT MINDRE: Apg. 1:1 11, 2:1 47 MER: 2 Mos. 6:28 10:29 GT MINDRE: 2 Mos. 6:28 8:15, 10:1-29 Vecka 16, april MER: Apg. 3:1 5:42 NT MINDRE: Apg. 4:1 31, 5:17 42 GT MER: 2 Mos. 11:1 15:21 MINDRE: 2 Mos. 11:1 10, 11:21 15:2 Vecka 17, april MER: Apg. 6:1 8:1a NT MINDRE: Som MER. MER: 2 Mos. 15:22 18:27 GT MINDRE: 2 Mos. 15:22 17:16 Vecka 18, 30 april 6 maj MER: Apg. 8:1b 9:43 NT MINDRE: Apg. 8:1b 3, 8:14 9:31 MER: 2 Mos. 19:1 24:18 GT MINDRE: 2 Mos. 19:1 20:21, 23:10 24:18 APRIL 2001 BIBELLÄSNINGSPLAN De aktuella bibelböckerna Andra Mosebok och Apostlagärningarna finns introducerade genom artiklar på sidorna till liv april

11 Alltsammans förlät du HERRE, jag vill älska och tacka dig för att du har förlåtit allt. Din nåd, Gud, fick min stora skuld att smälta och försvinna som is i eld. Jag älskade synden för dess egen skull. Jag var i stånd till allt. Ja, sådant har mitt hjärta varit, Gud. Jag var långt borta från dig. Ingen har någonsin behövt större förlåtelse. Men alltsammans förlät du, både det onda som jag av egen vilja gjort och det onda som jag tänkt göra, men tack vare dig inte gjort. Du eviga rättfärdighet, du glans och fägring för rena blickar, du helige Gud, du har utplånat allt. Amen. augustinus ( ) Förbönsämnen aktualiserade i detta nummer av Till Liv: De fyra organisationera bakom Till Liv och deras samtal om ny organsiationsstruktur (s. 2) Strandhems Bibelskola, den nuvarande gruppen och den kommande (s. 6) KUS' ungdomssekreterare särskilt Janna Sjödahl som nyligen börjat sin tjänst (s. 9) MBV:s årskonferens i juni på Fridhem (s. 10) Kristna friskolan som planeras i Vännäs (s.15) Den Evangelisk-lutherska Kyrkan i Kenya och de c:a kristna i kyrkans 600 församlingar, samt för kyrkans medarbetare 90 präster och 180 evangelister (s ) MBV och ledning i de fortsatta insatserna i Kenya, både vad det gäller misionärsinsatser och ekonomiska åtaganden (s ) Det bästa sinnelaget för bön är att vara bedrövad, övergiven och berövad allt. augustinus Kyrkan för Jesu verk vidare en introduktion till Apostlagärningarna apostlagärningarna är den andra delen av Lukas dubbelverk, fortsättningen på Lukas evangelium. Evangeliet som ni som följer bibelläsningsplanen nyligen har läst skildrar vad Jesus gjorde och lärde under sin tid på jorden. I början av Apostlagärningarna läser vi om hur Jesus lämnar jorden för sin himmelska tronbestigning (himmelsfärden). Sedan följer berättelsen om hur den Helige Ande utgjuts (pingsten) och den första kristna församlingen bildas. Lukas visar sedan i Apostlagärningarna hur den Uppståndne fortsätter sitt verk på jorden genom församlingen, i kraft av den Helige Ande. Även den andra delen av Lukas dubbelverk handlar alltså om vad Jesus gör och lär men nu genom församlingen, som är hans kropp. Nu har Kristi kyrka del av den nådegåveutrustning som Jesus hade under sin tid på jorden. Det mesta i Apostlagärningarna känner vi därför igen från evangelierna där var Jesus själv rustad med alla nådegåvorna, men nu är gåvorna fördelade på församlingens olika lemmar. EVANGELIUM TILL HEDNINGAR Boken kan naturligt delas i två huvuddelar. Den första, kap. 1 12, handlar i stort sett om judemissionen och här är Petrus den viktigaste personen. Den andra delen, kap , skildrar den begynnande hednamissionen med Paulus som huvudperson, bl.a. hans tre missionsresor. En röd tråd genom boken är hur evangeliets segertåg går från Jerusalem, från trakt till trakt (Judéen, Samarien, Syrien, Mindre Asien, sydöstra Europa) till hjärtat i det dåtida världsväldet, Romarrikets huvudstad Rom (dvs. till jordens yttersta gräns, Apg. 1:8). I Apostlagärningarna läser vi om hur de första kristna blir klara över att evangelium är ett glatt budskap även för icke-judar. Löftet till Abraham, att utväljandet av Abraham och Israel skulle bli till välsignelse för alla folk, förverkligas. Men evangeliets utbredande bland hedningar var inte omedelbart självklart för de första kristna. Med tiden rätades dock frågetecknen ut och vi ser hur evangeliet förkunnades först för judar, sedan också för samarier och hedningar. Och när ett nytt riktigt steg tas i missionsarbetet bekräftas det mycket tydligt bl.a. så att Anden manifesterar sig på ett särskilt sätt. Det kan vara värt att notera att Apostlagärningarna endast förmedlar en del av kyrkans historia under dess första tid, c:a e. Kr., nämligen evangeliets erövringar norrut och västerut. Däremot inte dess spridning österut och söderut i de riktningarna kan (enligt traditionen) flera apostlar ha verkat. EN SMITTANDE BERÄTTELSE Apostlagärningarnas berättelse börjar med en liten grupp lärjungar. Utrustade med Andens kraft predikade, undervisade och botade de sjuka. De bevisade Guds kärlek i synagogor, i hem, inför rätta i domstolar, på städernas gator och torg, på landsbygdens kullar och till havs. Guds Ord hade framgång. Nya församlingar bildades. Och hela tiden var det Jesus Kristus själv som förhärligades i förkunnelse och handling. Lägg märke till dessa vittnens hängivenhet och frimodighet trots lidande och dödsfara. De tog varje chans att vittna om sin korsfäste och uppståndne Herre. I dag är vi lemmar i samma kropp som urkyrkans kristna. Med samma uppdrag. Nu är det vi som har kallelsen att föra vidare vad Jesus gjorde och lärde. Vi får i vår tid vara de första lärjungarnas efterföljare! fredrik carlsson redaktör 12 till liv april 2001

12 själavård när du grubblar Frågar du så svarar vi dvs. Lena A. Artman och Gustav Börjesson är beredda att för Till Livs räkning besvara själavårdsfrågor. Du som funderar på något någon bibelvers, något som rör din ställning inför Gud eller ditt förhållande till någon medmänniska gå inte ensam och grubbla utan skicka frimodigt in din fråga under adress: Till Liv, Buttlegårde, Buttle, Romakloster. fråga: Måste man, om man begått ett mindre eller större brott, erkänna det för polisen eller be den berörda parten om förlåtelse, innan man kan få Guds förlåtelse? Eller tvärtom: Måste man erkänna det och be om förlåtelse, sedan man fått förlåtelse av Gud? Kräver Gud att man gör upp med det för att få leva vidare och räkna med att man har Guds nåd? fundersam svar: Förlåtelsen börjar hos Gud. Evangeliet är det glada budskapet att Gud för Kristi skull inte tillräknar oss våra synder. I stället får vi, när vi bekänner våra synder, förlåtelse för dem alla. Det är till denna nåd vi är döpta, det är i den vi som kristna får leva, dag för dag. När vi tar detta till oss, drivs vi till att leva i förlåtelse. Såsom vi hos Gud får hämta förlåtelse, är vi kallade till att bland våra medmänniskor förlåta och be om förlåtelse. När en människa börjar leva av Guds förlåtelse, blir det snart så, att det faller nytt ljus över en relation hon har till en annan människa. Förut har hon mest sett den andras fel. Nu ser hon också sina egna. Då är Guds Ande där. Och när hon låter sig drivas till att fast det känns svårt be den andra om förlåtelse, då får hon en ny glädje. Hon blir mer än tidigare viss om Guds förlåtelse. Märk detta: Gud har redan förut förlåtit henne, men när hon ber sin medmänniska om förlåtelse, blir hon mer viss om förlåtelsen från Gud. Nu kan det vara så, att det som en kristen kommer att tänka på gäller något som ligger längre tillbaka i tiden, kanske i ett sammanhang som hon har lämnat. Också då kan hon, t.ex. i ett brev, be den personen om förlåtelse, och det kan bli ett vittnesbörd för denne. Men här finns ändå anledning att närmare pröva saken. Om man anar att man med ett sådant brev bara skulle riva i något gammalt och kanske såra den andre, då skall man enligt min mening låta bli att göra något. Guds förlåtelse står ändå fast, han har ju kallat oss att leva i frid. När det handlar om oärlighet, skall det stulna lämnas tillbaka. Då detta inte är möjligt, får ersättning lämnas i pengar, till det stulnas fulla värde. Om det gäller ett tillgrepp, t.ex. på en arbetsplats eller i en affär, och saken inte är föremål för polisundersökning, anser jag inte att den som felat skall erkänna det för den det rör eller anmäla sig själv hos polisen. Återlämnandet kan ändå ske. Jag har som präst fått förmedla sådan ersättning. Jag hoppas att detta svar kan vara dig till hjälp. Av ditt brev framgår att du vill göra rätt för dig. Denna vilja har Gud verkat i dig. Samme Gud kommer också att leda dig till att handla på rätt sätt (Fil. 2:13). gustav börjesson saxat & utblickar från olika tidningar från s. 7 ners sammankomster till samråd och att tala om det som gäller Guds rikes framtid i Sverige (tel ). Och genom förkunnelse och själavård hoppas han att Guds kallelser skall väckas. På frågan hur de som utbildas ska komma ut i tjänst och bli prästvigda, svarar han: Det är inte min direkta uppgift. Å andra sidan är tanken att jag ska vara en förbindelselänk mellan fria organisationer och studenter och jag hoppas att jag ska kunna ta med mig studenter ut på predikoresor till olika sammanhang. Jag gläder mig åt de gudstjänstgemenskaper (ibland även kallade koinonior, red anm) som växer fram på olika håll och där jag hoppas att några ska kunna få en uppgift. Han hoppas också på att fler kan bli prästvigda i exempelvis lettiska kyrkan. Vad det annars gäller prästvigningsfrågan hänvisar han till att det snarare är en uppgift för Svenska Kyrkans fria konsistorium, tillsammans med de olika organisationer som står med i kyrkokampen. Konsistoriets uppgifter utökas I nr 10 av Kyrka och Folk intervjuas den nya ordföranden i Svenska kyrkans fria konsistorium, Sture Hallbjörner. Konsistoriet är bildat av Kyrklig Samling och består av personer som representerar de olika sammanhang som står med i kyrkokampen. Det kom till 1997 för att på evangelisk-luthersk grund pröva, godkänna och stötta kandidater som erfarit en Guds kallelse till präst, men som Svenska kyrkans biskopar vägrat att erkänna bland annat p.g.a. ämbetsfrågan. Sex prästkandidater har prövats och godkänts. Nu avser konsistoriet också att erbjuda andlig tillsyn av de gudstjänstgemenskaper ( koinonior ) som växer fram i Sverige. På frågan om varför det behövs fler gudstjänstgemenskaper svarar Sture Hallbjörner att många kristna i dag inte känner sig önskvärda i sina församlingars gudstjänstliv, om de inte bejakar Svenska kyrkans avsteg från Guds ord. Guds ord uppmuntrar tydligt dessa som är som främlingar i sin egen kyrka att inte ge upp sin tro. För att kunna vara trogna bildas gudstjänstgemenskaper inom Svenska kyrkan, då man inte vill lämna kyrkan och bilda någon ny. På frågan om vad som är viktigt för framtiden säger Sture Hallbjörner först att en avgörande sak är att de som betjänar Guds folk förkunnar ett rent och klart evangelium. Min andra önskan gäller både enskilda och gudstjänstgemenskaperna: mission. Gud kallar oss inte till att gräva ner vårt pund eller bevaka vårt revir och nöja oss med den krympande skaran. Vi måste se vår uppgift att i vårt land driva en inre mission. Det är i linje med dessa intentioner som konsistoriet vill verka. Konsistoriets preses är biskop Bertil Gärtner. Ny arbetande ordförande är Sture Hallbjörner. Göran Giselsson (ordinarie) och Anders Månsson (suppleant) representerar sammanhangen bakom Till Liv. Kandidater som examinerats är Anders Appelqvist, Per-Anders Grunnan, Hans Jönsson, Stefan Nyholm, forts. s. 16 till liv april

13 Uppenbarelseboken en svårtolkad skrift Uppenbarelseboken är inte lätt att förstå. Tomas Bokedal hjälper oss att närma oss den på ett riktigt sätt. Läs gärna artikeln med Bibeln i din hand. foto: maria hellman är uppenbarelseboken bara svårbegriplig, skrämmande science fiction, eller är den rent konkret Bibelns sista bok om tidernas fullbordan? Tolkningarna av den bildspråkstäta profetian går vitt isär, även vad gäller det allra mest centrala; är det verkligen evangeliets Kristus, som möter i denna bok, eller är det något annat ett framtidsscenario tömt på Guds kärlek? DEN DRIVER KRISTUS Redan i inledningen till Uppenbarelseboken knyts starka band till kärnan i evangeliet om Kristus: Han som älskar oss och har löst oss från våra synder med sitt blod och som har gjort oss till ett kungadöme, till präster åt sin Gud och fader, honom tillhör härligheten och väldet i evigheters evighet (Upp. 1:5). Kristus Lammet mottar här sådan ära och tillbedjan som endast tillkommer Gud. Han är den som sitter på tronen bredvid Fadern (3:21; 22:1, 3). Han är ett med Gud (11:15; 22:3f), den förste och den siste, världshistoriens Herre, den ende Guden (1:8, 17; 21:6; 22:13; jfr Jes. 44:6), som i tidernas fullbordan slutligen driver ut ondskans andemakter. Med den försoningsteologi som innesluts i namnet Lammet (omnämnt 28 gånger) vågar vi därför på reformatoriskt språk om boken säga det enkla, att den driver Kristus. Det slaktade lammet, som samtidigt är det segrande lejonet, lovsjungs med en ny sång: du har blivit slaktad, och med ditt blod har du åt Gud köpt människor av alla stammar och språk, folk och folkslag (5:9). BAKGRUND Enligt kyrkofäderna Justinus Martyren och Irenaeus, som verkade under andra århundradet, var det aposteln Johannes som mottog och skrev ner Uppenbarelsebokens profetia. Johannes hade för bekännelsens skull (1:9) blivit förvisad till straffarbete i gruvorna på ön Patmos mot slutet av kejsar Domitianus regeringstid (81 96 e.kr.; alternativt under kejsar Nero, e.kr.). Efter inledningen (1:1 8), Johannes kallelse (1:9 20) och sändebreven till de sju församlingarna, som berör det som nu är (kap. 2 3), behandlar huvuddelen av boken (4:1 22:5) framtiden, vad som måste ske härefter (4:1). Vid tiden för nedtecknandet ansågs boken därför på ett konkret sätt behandla den yttersta tidens händelser. Den tidiga kyrkan, representerad av bl.a. de tre kyrkofäderna Justinus, Irenaeus och Hippolytos, föredrog med en sådan bokstavlig utläggning av skriften också en litteral tolkning av profetian om tusenårsriket i Upp. 20. Man förstod den som en profetia om ett Kristi härlighetsrike på jorden före den slutliga domen och den allmänna uppståndelsen (Olaf Moe). Senare i kyrkans historia, bl.a. hos kyrkohistorikern Eusebios (c:a e. Kr.) och i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, intog man en mer 14 till liv april 2001

14 Med rätta har det sagts att Bibeln utan Uppenbarelseboken skulle sakna avslutning. Men vilken avslutning får den inte med denna bok! På Bibelns första blad läser vi om hur Gud skapar himmel och jord, på dess sista om hur han nyskapar himmel och jord. I begynnelsen läser vi om hur djävulen ödelägger människans liv och frid, hur synden och döden kommer in i världen. I Uppenbarelseboken skildras hur djävulen kastas i den brinnande sjön och hur syndens och dödens makt brytes. I begynnelsen ser vi paradiset stängas och tillträdet till livets träd spärras. I avslutningen återvänder paradiset, livets träd förmeras och är tillgängligt för alla. I begynnelsen utlovas frälsningen, och alla bibelns blad berättar om hur den förbereds och fullbordas. I Bibelns sista bok ser vi frälsningen fullbordad. FRÅN ILLUSTRERAT BIBELLEXIKON kritisk hållning till en alltför bokstavlig läsning av denna omdiskuterade profetia. GENRE Att Bibelns sista bok är en profetia överensstämmer väl med helheten: såväl gamla som nya förbundets folk lever i hoppet. Även kyrkan väntar på profetians fullbordan, Messias återkomst i härlighet. Förutom profetia är Uppenbarelseboken också en apokalyps (= uppenbarelse; 1:1). Kännetecknande för den apokalyptiska skriftgenren, som även Daniels bok utgör exempel på, är bl.a. det symboliska bildspråket och detaljbeskrivningar av framtida händelser. Ytterligare en litterär genre är kännetecknande för Uppenbarelseboken, nämligen brevets. Detta framgår redan i inledningen, där Johannes adresserar sitt budskap till de sju församlingarna i Asien (kap. 2 3). Att de är just sju talsymbolen för helhet och fullkomlighet är betecknande. Adressaten är hela den världsvida kyrkan i alla tider, men också naturligtvis de sju mindreasiatiska lokalförsamlingarna och kyrkan under det första århundradet. I detta spänningsfält mellan det universella och det lokala, det tidsligt och rumsligt begränsade, ligger en nyckel till bokens många bottnar och tolkningar. Uppenbarelseboken är skriven som en profetisk tröstebok både för sin samtids lokala församlingsförhållanden och för framtidens världsvida kyrka. Såväl en tidshistorisk (profetian uppfylld redan i den tidiga kyrkan), kyrkohistorisk (profetia om kyrkans historia), idealistisk (tidlös symbolisk profetia) som en futuristisk tolkning (profetia om den yttersta tiden) är ofta möjlig exempelvis med avseende på de två odjuren, som söker likna Lammet, eller talet 666 i Upp. 13. Den futuristiska tolkningen torde dock vara den som tydligast svarar mot bokens syfte. Först vid tidens slut kommer gåtan kring odjurets tal och Antikrist att lösas. BIBELANSPELNINGAR OCH BILDSPRÅK En oumbärlig tolkningsnyckel till Uppenbarelsebokens symbolspråk är grundregeln att låta skrift tolka skrift; Uppenbarelsebokens 404 verser innehåller nämligen inte mindre än c:a 350 anspelningar på Gamla testamentet. Gamla testamentets kompletterad av Jesu eskatologiska undervisning ger viktiga tolkningsramar. Anspelningar görs särskilt på profeterna Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Daniel och Sakarja, inte minst på Dan. 7 i avsnitten om Människosonen (Upp. 1:13; 14:14), världsrikena, som avlöser varandra, och odjuret, världsrikets siste härskare (11:7; 13:1ff; 17:7 18). Johannes ger dessutom själv några av de viktigaste tolkningsnycklarna. Den vitklädda skaran är de som har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod (7:13f); den stora draken är satan, som bedrar hela världen (12:9); och stjärnorna som kastas ner från himlen tillsammans med draken är änglar (12:4, 9). TALSYMBOLIK Den ständigt återkommande talsymboliken är också viktig för förståelsen. Tretalet är Guds tal (1:4) och fyrtalet skapelsens (7:1); sextalet, som inte riktigt når upp till fullkomlighetens Kristen friskola i Vännäs I april år 2000 ansökte Vännäs Kristna Skolförening om att få starta en kristen friskola på Missions- och Ungdomshemmet Fridhem. En bit in på innevarande år i början av februari kom ett positivt besked från Skolverket. Till Liv ringde upp skolföreningens ordförande Rolf Smetana för att ställa några frågor: I tidningsnotiser nyligen har vi kunnat läsa att ansökan har gått igenom, men också att Vännäs kommun överklagat. Stämmer det? Jo, det stämmer. De har överklagat till länsrätten. De har varit emot vår ansökan hela vägen, men det har inte hindrat oss från att få tillstånd att starta från Skolverket. Och det är inga nya skäl som kommunen nu för fram i sin överklagan. Gud har svarat på våra böner hittills, och han hjälper oss säkert även i fortsättningen. Varför har de motsatt sig er ansökan? Främsta skälet är nog ideologiskt och ekonomiskt. Det kostar dem pengar eftersom de skall betala en skolpeng för varje elev på friskolan. Andra skäl som förs fram är att vår bibelsyn skulle hindra oss att undervisa enligt skolplanens mål och värderingar. De har pekat på sådant som vår syn på homosexuella, jämlikhet, evolution, sambo osv. Men Skolverket menar att vårt upplägg ligger i linje med skolplanen. Vilka årskurser kommer skolan att omfatta och hur många elever hoppas ni på? Vi tänker börja med de lägre årskurserna och erbjuder upp till tio elever i varje årskurs 0 4 med start till hösten. Men på sikt hoppas vi på elever i alla årskurser, 0 9, och cirka 80 elever. På vilket sätt kommer friskolan att skilja sig från den kommunala? Vi hoppas förstås att den blir bättre. Det blir en mindre skola där lärarna får mer tid till varje elev. Skolan kommer också att genomsyras av vår kristna profil och etik. I schemat har vi utöver läroplanen lagt till morgonbön och ämnet kristendom. Hur länge har ni funderat på att starta friskola? Det är egentligen ingen ny tanke. Den har nog funnits med ända sedan Fridhem kom till Men det är först nu det blivit riktigt aktuellt att starta. Den kommunala skolan har blivit sämre de senare åren och nu finns det en efterfrågan från de unga kristna familjerna i bygden. intervju: fredrik carlsson till liv april

15 tal, är människans och ondskans tal (13:18). Beträffande det fullkomliga sjutalet är bokens disposition byggd kring detta tal, som står för helhet, den helhet som Guds frälsningsplan kommer att ha uppnått med bl.a. de sju sigillens brytande (6:1 8:1), de sju basunerna (8:2 11:19) samt de sju skålarna med Guds vredesdomar (15:1 16:21). Talet tio eller (10 x 10x 10) kan också stå för fullhet, exempelvis för att ange den oändliga skara troende genom tiderna som enligt en tolkning omfattas av de i Upp. 7:1 8 (10 x10 x10 x12 x12). Siffran tolv är gudsfolkets tal, och tolv gånger tolv (144) kan då stå för gudsfolkets tal i alla tider. DE SJU SIGILLEN, BASUNERNA OCH SKÅLARNA Kapitel 6 16 intar en central roll för boken som helhet. Frågan är hur relationen mellan visionerna av de sju sigillen, basunerna och vredesskålarna ska förstås. Handlar det om en kontinuerlig serie av händelser, som leder fram till änden? Kommer sigillen, basunerna och skålarna i kronologisk ordning, överlappar de eller är det samma händelser beskrivna utifrån olika perspektiv? Återigen går tolkningarna isär. Den kronologiska tolkningen måste ändå sägas vara den rimligaste. Enligt denna följer visionerna kronologiskt på varandra med undantag för det sjunde ledet i föregående serie; det sjunde inseglet får därför sitt konkreta innehåll först i den följande synen av de sju änglarna med de sju basunerna. GAMLA OCH NYA FÖRBUNDET I egenskap av Bibelns sista bok låter Uppenbarelseboken det gamla och det nya förbundet smälta samman till en enhet, en tvåenhet. I kap. 21 kallas staden Jerusalem, som kommer ner från himlen, för Lammets brud och hustru; stadens portar, vid vilka namnen på Israels tolv stammar är skrivna, är öppna för alla folkslag; på stadsmuren står namnen på Lammets tolv apostlar tecknade. Vidare utgörs äldsterådet i kap. 4 tämligen säkert av de 12 stamfäderna och de 12 apostlarna, dvs. representanterna för Israel resp. kyrkan, som nu är förenade till ett (Rune Söderlund). Föreningen av förbunden möjliggörs av Gud själv, historiens Herre, han som är A och O, Begynnelsen och Änden, han som är och som var och som skall komma (1:8; 21:6; 22:13). tomas bokedal lärare på ffg, doktorand, göteborg saxat & utblickar från olika tidningar Magnus Olsson och Ingemar Andersson. En avgörande strid I Göteborgs Stifts-Tidning (9/3) skriver Patrik Toräng om en bok som har haft stor betydelse för de förslag till ny evangelie-, hand- och bönbok för Svenska kyrkan som nyligen varit ute på remiss, fram till första april. Boken heter Gud bortom genus och är skriven av den amerikanska feministteologen Gail Ramshaw. Den belyser de teologiska förutsättningarna bakom ett s.k. inklusivt språk vilket innebär att ord som Herre, Fader och konung inte bör brukas om Gud, eftersom de inte stämmer med dagens jämlikhetsideologi. Bokens kristendomsförståelse har varit vägledande för dem som arbetat fram förslagen till de nya böckerna. Ramshaw menar, enligt Toräng, att Bibeln blott återger människors uppfattningar om Gud, färgade av den kulturella miljö som Bibelns författare levde i. Hon talar om konservativa lutheraner som tror att Bibeln är Guds uppenbarelse och anmärker att dessa naturligtvis inte kan dela hennes kristendomsuppfattning, men menar att de tillhör ett utdöende släkte. Med denna grundtanke tar hon bara fasta på sådant i Bibeln som hon finner godtagbart i vår tid. Kärnan i kristen tro blir för Ramshaw följande: Kärnan i den kristna traditionen har karakteriserats av en deklaration om den jämlikhet som ges i dopet. [ ] Skriften återspeglar urkyrkans kamp för att vidmakthålla den i dopet grundade jämställdheten mellan könen, samtidigt som de kristna själva levde i en androcentrisk (= mansfixerad) kultur och använde ett androcentriskt språk. Toräng kommenterar: Den nåd som ges i dopet, ja målet med hela kristendomen skulle alltså vara en deklaration om jämlikhet! Kristendomens kärna skulle alltså utgöras av den moderna jämställdhetsideologin. Förslaget till nya böcker har tagit ett första steg mot att förändra kyrkans tro i Ramshaws anda, bort ifrån biblisk troslära. Förslagsställarna verkar vilja ta fler steg så småningom. Men det vore illa redan om det första steget blir verklighet. Men det är många som reagerar. Se nedan. Börja om från början Debatten om förslaget till Svenska kyrkans nya böcker är följdriktigt mycket livlig, särskilt i Kyrkans Tidning. Flest är rösterna mot förslaget. Så skriver exempelvis biskop Biörn Fjärstedt i en insändare (8/3) att förslagen ger intryck av att främst försöka få folk att tänka rätt i vissa aktuella frågeställningar. Han slutar med: Ett förslag är ett förslag och ger utrymme för ändringar. Men, om jag förstått vad en noggrann läsning ger i form av stark obehagskänsla, måste ett befriande drag vara att börja om från början. Det finge då bli med den tydliga uppgiften att först och främst utforma förslag som kan bära människor i deras strävan att få se och smaka Gud. En gudstjänstordning måste vara så fri som möjligt från mänsklig beräkning. I Budbäraren (nr 10) berättar en rubrik att EFS sågar förslaget till ny bönbok. Artikeln redogör för EFS och Johannelunds teologiska högskolas gemensamma svar på bönboksförslaget (som skulle vara inne till första februari för evangeliebok och kyrkohandbok gick remisstiden ut första april). Budbäraren skriver: Trots en del förtjänster så anser EFS att bönboken i remissutförandet varken i urval, språk eller i några fall teologiskt avseende, kan vara hela Svenska kyrkans bönbok. Man är bl.a. kritisk till att skuld-förlåtelse-temat fått för lite utrymme och efterlyser fler böner som speglar Svenska kyrkans lutherska arv och de 16 till liv april 2001

16 Uppdrag Kenya det turbulenta 90-talet År 1948 inledde Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner missionsarbete i Kenya. Den Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Kenya (ELCK) har sedan 1963 haft ansvar för verksamheten och MBV har tillsammans med fyra andra missionsorganisationer bistått kyrkan. Söndagen den 11 februari samlades ett 80-tal missionsintresserade på Åhus Missionsgård. Under temat Kenya i fokus förmedlades historiska tillbakablickar, aktuella rapporter från missionärer på hemmavistelse samt tankar och visioner inför framtiden. Roland Gustafsson höll ett inledningsanförande med rubriken: Uppdrag Kenya det turbulenta 90-talet, som här återges i förkortad form. Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss. 2 Kor. 4:7. skatten är given, tillgänglig och förmedlad det är evangelium! Gud vare tack, lov och pris! Bräckliga, syndiga människor frälsta av nåd, genom tron är kallade att vara redskap, att föra skatten vidare. Gud har i sin vishet valt att låta uppdraget utföras på ett sådant sätt. Hans väldiga kraft kommer till synes just genom att han använder det som ingenting är. När vi nu skall stanna inför ett turbulent 90-tal i Kenyamissionens historia, får vi, som tidvis blir mer fokuserade på lerkärlet och lätt glömmer bort skatten och Guds väldiga kraft, se det hela utifrån detta Guds ords perspektiv: Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss. EXPANSION ELCK hade i början av 90-talet c:a medlemmar i omkring 270 församlingar. Arbete bedrevs i de flesta delar av landet. Församlingsarbetet stod i centrum. Ett trettiotal pastorer och drygt 70 evangelister var verksamma i kyrkan. Trots stagnation i vissa områden har verksamheten utökats även under senare delen av 90-talet. I dag räknar man med c:a medlemmar i mer än 600 församlingar. Det finns drygt 90 präster och c:a 180 evangelister. Detta är den kvantitativa bilden av ELCK med en uppmuntrande och glädjande tillväxt! MOTGÅNGAR ELCK har under 80- och 90-talet brottats med en hel del problem. Som vi redan nämnt är den kvantitativa aspekten uppmuntrande. Men det finns också faktorer av mer kvalitativ art, som är bekymmersamma. Vi vill försöka peka på ett antal fenomen och försöka analysera och tolka dem. SJÄLVSTÄNDIGHET OCH BEROENDESTÄLLNING Ett vardagligt exempel: Många av oss har nått den ålder då något av våra barn blivit vuxna och vi måste nog erkänna att det är svårt att som förälder acceptera att det kära lilla barnet nu blivit en vuxen och mogen person! Det finns två röster inom föräldern: Äntligen är mitt barn nu vuxet och klarar sig på egen hand! och Nej, det kommer han eller hon aldrig att klara av! Jag brottades själv som tonåring med samma frågor: Tänk, att jag äntligen är vuxen och både kan och får klara mig på egen hand! och Nej, detta kommer jag inte att klara själv, jag behöver fortfarande hjälp! Just sådan har situationen varit i förhållandet mellan mission och kyrka. Missionen har från sin sida konstaterat att ELCK är en självständig foto: ann-mari wiberg MBV:s orförande Nils-Göran Nilsson och Jacob Waldemarson på temadagen Kenya i fokus. kyrka med rätt och mandat att ha ansvar för sina egna förehavanden, men samtidigt har missionen haft möjligheter att stå för fortsatt ekonomiskt stöd till kyrkan, vilket i sin tur medfört en viss kontrollerande attityd. ELCK har från sin sida upplevt det på motsvarande sätt: Vi är vuxna och står på egna ben, men dessvärre är vi ännu i hög grad beroende, inte minst ekonomiskt. Det är således en på en och samma gång skön och jobbig situation! Denna kontakt mellan föräldern och den vuxne tonåringen riskerar att emellanåt bli ansträngd, och risken för kollisioner är påtaglig. Förhållandet kan tidvis bli rent av outhärdligt, med risk för separation och isolering. Men det skall också sägas att det går att lära sig att hantera situationen, med ödmjukhet, kärlek och respekt, där parterna så att säga får lära sig att både ge och ta. MLTC I ELCK finns det otaliga exempel på att just denna problematik lett till turbulens. Ett sådant är den institution som jag själv under 80-talet fick arbeta vid: det teologiska seminariet på Matongo (MLTC). Det var en underbar uppgift att få undervisa och träna kyrkans blivande medarbetare. till liv april

17 Med tacksamhet och glädje minns jag många elever som så småningom blev predikanter, evangelister och präster! Men just här har nog mission kyrka-relationen varit som mest ansträngd. Missionerna har betraktat MLTC som sitt särskilda skötebarn. Det gäller ju det viktigaste av allt: att forma och träna blivande tjänare och medarbetare i Guds rike! Full mobilisering av ekonomiska medel och kvalificerade lärare sådan har missionernas paroll varit! Dessvärre har problemen inte uteblivit. Risken för korruption har varit påtaglig. Somliga frestas att dra nytta av missionernas frikostighet. Varför inte utnyttja de resurser som ställs till förfogande? Om någon från mission eller kyrka börjar påtala behovet av och det rimliga i att de lokala sammanhangen blir mer ekonomiskt självförsörjande, tystas sådana röster systematiskt ner. Därför är det också ganska symptomatiskt att det fram till dags dato, med undantag för några kortare perioder, varit missionärer som stått i ledande ställning vid MLTC. Missionerna har sett detta som sin plikt och sin ära och då har det varit följdriktigt att också bidra med erforderlig personal och ekonomiska resurser. Kyrkans kenyanska medarbetare har, trots att de blivit mer och mer kvalificerade för uppgiften, mer eller mindre tvingats att ställa sig vid sidan om. 90-talet har kännetecknats av åtskillig turbulens i ELCK och MLTC har på många sätt varit pulsådern i denna för alla parter krampaktiga process. KONSTITUTION OCH LEDARSKAP En kyrka i stark tillväxt och utveckling behöver givetvis förändras. Den första ELCK-konstitutionen formulerades och skrevs för sin samtid (på 60-talet). Det har varit ett utmärkt dokument i sin tid! Kyrkans andliga överhuvud kallades först president och senare ordförande. På 80-talet var dock denna titel förlegad, inte så mycket internt som i samhällssituationen. När den dåvarande ELCK-ordföranden sökte audiens på presidentens kontor i Nairobi (för att bistå svältdrabbade områden i landet) ställdes frågan: Har ELCK ingen biskop? Därmed såddes ett frö, som så småningom skulle komma att utsätta såväl ELCK som relationerna mellan mission och kyrka för mycket svåra påfrestningar. I ett antal år arbetade man målmedvetet med frågor om kyrkans ledarskap, om vad som utgör en biskops roll samt med att göra en revision av kyrkans konstitution. Triumfen och tragiken blev verklighet år Då utsågs och ordinerades nämligen den förste biskopen i ELCK, trots att kyrkans konstitution ännu inte hunnit bli reviderad och godkänd av kyrkans årsmöte. ELCK splittrades i ett antal politiska fraktioner och den ekonomiska situationen i kyrkan blev kaotisk. Missbruk av pengar i samband med biskopskampanjen ledde till en alltjämt otillfredsställande ekonomisk redovisning. Missionsorganisationerna har varje år tvingats ge uttryck för sitt missnöje med bristfällig ekonomisk redovisning och revision. Roland Gustafsson är missionsföreståndare i MBV. ANALYS OCH LÄRDOMAR När jag tänker tillbaka på detta så finns det, förefaller det mig, vissa likheter med hur kungadömet infördes i Israel. Folket begärde en kung så som alla andra folk hade det. Så blev det till stora delar en stor och tung börda för land och folk. Om vi människor tar saker och ting i egna händer och agerar självsvåldigt, blir resultatet därefter. Det finns emellertid ytterligare en lärdom i Israels historia: Gud kunde vända det i och för sig icke önskvärda till en välsignelse, när han fick fylla kärlet med substans och ett äkta innehåll. Det är såväl kung David som vår Frälsare och Kung, Jesus Kristus, förunderliga exempel på! Därför är vi förvissade om att Gud förmår fylla ELCK:s biskopsämbete med ett gott innehåll. Må Gud kalla och utrusta biskopar som blir herdar för hjorden för Guds folk i ELCK! Trots svagt ledarskap och dåliga rutiner i arbetet finns det glädjeämnen. På gräsrotsnivå, i församlingarna, kan man mitt i turbulensen finna glädjande och positiva tecken. Visst har de kristna på många sätt fått lida p.g.a. oegentligheterna, men samtidigt har besvärligheterna medfört tillväxt, mognad och ett större ansvarstagande. På så sätt har faktiskt många församlingar blivit mer självständiga och delvis kommit bort från beroendesyndromet för att mer få erfara sin frihet och sitt ansvar, i en innerligare och djupare förtröstan till Herren. VÄGEN FRAMÅT Vid en i och för sig stormig överläggning i Nairobi 1998 mellan ELCK och de understödjande missionsorganisationerna nåddes full samstämmighet om vissa grundläggande principer för ELCK:s fortsatta verksamhet Vi citerar något från det undertecknade dokumentet: Vi Guds folk inom ELCK erkänner oss ha följande förpliktelser: Gud har försett och ska förse ELCK med tillräckliga mänskliga, ekonomiska och andliga resurser för att tjäna dess eget folk och gå ut i mission intill jordens ändar. (Fil.1:6). ELCK behöver uppmuntras och stödjas till att ta ansvar för sig själv och för sina utåtriktade kyrkliga uppgifter. ELCK önskar sprida ökat medvetande om den lokala församlingen såsom grundläggande enhet för verksamhet och ansvar inom kyrkan. Insikten om 18 till liv april 2001

18 att evangelieförkunnelse är alla troendes förmån och ansvar understryker vikten av att de som församlingen kallat till heltidstjänst i detta arbete också får en rimlig försörjning. (1 Kor. 9:14). Även om detta dokument är teoretiskt, finns det åtskilligt att ta fasta på och bygga vidare på inför framtiden. Initiativet flyttas mer och mer till den nationella kyrkan. Som missionsorganisation inbjuds vi emellertid till partnerskap, att på ELCK:s villkor, i mån av behov och tillgängliga resurser, bistå med personal och ekonomiskt stöd. Jag tycker mig i detta se något, som också finns förebildat i NT: Johannes Döparen som överlämnar stafettpinnen till Jesus. Han säger: Han måste bli större och jag mindre, Joh. 3:30. Samtidigt får vi glädjas över Guds verk alltsammans är av Gud säger aposteln Paulus om försoningens tjänst. Och vi har, för Jesu skull, syskongemenskap med många kenyanska kristna. roland gustafsson missionsföreståndare, mbv På väg från beroende till samarbete Då tog Samuel en sten och reste den mellan Mispa och Sen och gav den namnet Eben-Haeser, och han sade: Ända tills nu har Herren hjälpt oss. 1 Sam. 7:12. den evangelisk-lutherska Kyrkan i Kenya (ELCK) och dess samverkande missionsorganisationer bör verkligen tacka Herren för att han ända tills nu har hjälpt dem var och en, men också för att han hittills har bevarat de ömsesidiga relationer som på det hela taget varit goda, även om de ibland också varit ansträngda. Med samma tillförsikt kan vi blicka såväl bakåt på vår gemensamma historia som framåt på nya utmaningar, eftersom vi vet att verket är Herrens, och att vi endast är tjänare. Det är vår kallelse och vårt uppdrag att ta vara på vår broder. Därför måste det livgivande budskapet oavbrutet predikas ut över hela världen. ELCK BORDE VARA OBEROENDE Den kyrka som i dag kallas ELCK grundades redan 1948 av missionärer från Sverige tillhörande Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner. Under årens lopp har därefter fyra andra understödjande missionsorganisationer tillkommit. Efter alla dessa år borde vi i dag rimligtvis ha att göra med en fullfjädrad, d.v.s. en självstyrande och ekonomiskt helt oberoende, kyrka. Men nu förhåller det sig inte alls på det sättet. Frågan blir: varför inte? Från första början har förhållandet mellan missionsorganisationerna och kyrkan präglats av en paternalistisk (dvs. fader-son) attityd. Denna tar sig FAKTA Namn: Peter Ndung u Yrke: Pastor i kyrkan vid Uhuru Highway, Nairobi (ELCK) Bosatt: Nairobi, Kenya Ålder: 35 år Familj: fru och fyra pojkar framför allt uttryck i en nationell kyrkas totala beroende av ekonomiska anslag från utlandet, t.o.m. för att få driftsbudgeten att gå ihop. Åskilliga gånger har man vid konferenser och konsultationer försökt att på olika sätt tackla den problematik som hänger samman med detta osunda beroende. Man har då bl.a. dryftat ekonomiska s.k. övergångsplaner, ökad självförsörjningsgrad samt jämlika och respektfulla kyrka missionrelationer. Man kan då med rätta fråga sig, varför det ändå händer så lite. BÅDA SIDOR HAR BIDRAGIT Både missionerna och kyrkan har bidragit till att det ser ut som det gör. Missionerna genom att bistå med pengar på ett otydligt och kravlöst sätt, som ofta missförståtts av de lokala kyrkorna och genom att alltför ofta ge dem signalen: Ni kan vara lugna, vi kommer i vilket fall som helst ändå att ställa upp med pengarna. Det ligger i och för sig inget negativt i att vilja ge, men den brännande fråga jag skulle vilja ställa är: Kan ett enkelriktat givande mottagande-förhållande leda till en i grunden jämbördig och god relation? Svaret är ett otvetydigt nej. De nationella kyrkorna har en alldeles för undermålig träning i och är alldeles för dåliga på att ta itu med och lösa de problem som de faktiskt själva borde kunna lösa. Det finns hos dem liksom en genomgående mentalitet att de egentligen inte själva har något att bidra med. Är det verkligen på det sättet att vi i de afrikanska kyrkorna inte har någonting alls som vi skulle kunna ge till våra bröder och systrar i norr? Måste vår relation alltid bestå i att de ger, och vi tacksamt får ta emot? Är det inte just av denna anledning som kyrkans viktigaste fråga alltid blir hur man ska kunna få någon utifrån som betalar alla löpande utgifter? Detta är ingen bra grund för ett fritt och sunt förhållande. Det heter nämligen i ett ordstäv: Du måste dansa i enlighet med dens vilja, vars bröd du äter. VIKTIGT ATT GE SIG SJÄLV I det seminarium som hölls i Arusha, Tanzania, i november i fjol kom deltagarna från nord och syd fram till att det viktigaste (något som är fullt tillräckligt) för en god och sund kyrka mission-relation är att parterna ger sig sjäva dvs. att de ger av sin tid och är beredda att leva och samarbeta sida vid sida. Kanske tiden snart är mogen för kyrkan i Kenya att skicka ut pastorer och evangelister, som skulle kunna hjälpa till i de västerländska kyrkorna? FÖRÄNDRINGAR KRÄVS I linje med vad som redan sagts förhåller det sig så, att när ELCK gör upp sin budget, man alltid har de samar- till liv april

19 betande missionsorganisationerna för ögonen och inte som det borde vara de enskilda medlemmarna i kyrkan. Detta är ett förhållande som kräver en förändring. Om man vid utarbetandet av budgeten alltid måste ta väldigt stor hänsyn till de understödjande missionernas önskemål och krav, blir följden att dessa praktiskt taget kommer att styra inriktningen och omfattningen av kyrkans arbete, något som väldigt ofta blir tydligt i samband med t.ex. styrelsemöten, då större vikt tillmäts de samarbetande utländska organisationerna än de vanliga kyrkomedlemmar som faktiskt valt styrelsemedlemmarna till sina representanter. Att ELCK är alldeles för beroende av utländskt stöd då det gäller samtliga projekt kan man tydligt se, eftersom ett projekt alltid kollapsar, så fort den samarbetande missionsorganisationen upphör att finansiera det. En verkligt självständig kyrka vore förmögen att driva alla sina projekt utan minsta assistans utifrån. MEDLEMMAR ENDA SÄKRA INVESTERINGEN I ELCK:s Nairobidistrikt insåg vi för sex år sedan behovet av förändringar. Vi var tvungna att vidta en del genomgripande åtgärder, som bl.a. ledde till att en del missionärer inte längre stod ut med situationen utan fann för gott att ge sig av. Vi hamnade i en situation då vi verkligen fick anstränga oss till det allra yttersta för att undervisa våra kristna bröder och systrar om vad det innebär att ge. Det var oerhört svårt och motigt i början, men vi har nu insett att medlemmarna är vår enda säkra och hållbara investering. Nairobidistriktet är nu så pass självförsörjande att vi i år t.o.m. kan hjälpa till att understödja den centrala kyrkan. Och det är precis så det ska vara: de olika församlingarna inom ELCK ska om inte annat stå för huvuddelen av kyrkans budget. Anslagen från de understödjande missionsorganisationerna får då endast en kompletterande funktion. SAMARBETE NÖDVÄNDIGT Det är sant att ingen kan leva ett fulllödigt liv i isolering, och vår Bibel talar också om att vi ska älska varandra. Därför är kontakten och samarbetet kyrka mission helt nödvändiga. Dock måste relationen alltid utvärderas, och det måste ständigt finnas en beredskap från båda sidor att vidta nödvändiga förändringar, åtgärder som kanske inte är särskilt populära i nuet, men som kommer att visa sig väldigt kloka i framtiden. peter ndung u dean (prost) och distriktspastor i central deanery (elck:s centrala kontrakt) översättning: per-martin hjort missionsnytt från MBV:s mission i utlandet I e-post av den 28 februari skriver NLM-missionären Leif Tingbø om arbetet i West Pokot under rubriken: I Karapokot mognar fälten till skörd I drygt sex timmar hade vi färdats de 18 milen från Kapenguria och nu befann vi oss längst ut i hörnet av Pokot. Det är ett på allt sätt underutvecklat område även när det gäller missionsarbete. Anledningen härtill är nog i huvudsak att det gränsar till både turkana-stammen i norr och Uganda i väster, och pokoterna är fiender med båda. Här har skett många boskapsstölder i båda riktningar. Det finns en automatkarbin i vart och vartannat hus, folk har tagit försvaret i egna händer, för polisen vågar inte ta upp kampen mot fienden. Området har varit ockuperat av Uganda men återlämnades då Kenya fick sin frihet Det är nästan lika stort som det övriga Pokot men folkmängden uppgår inte till mer än c:a Vi kom oanmälda till Kasei men blev mottagna av ledarna på ett helt otroligt sätt. Äntligen kommer ni! Vi har hört om ert arbete, och för tre år sen bestämde vi oss för att bygga en 15 kilometer lång väg upp längs berget, där merparten av folket bor. Vi samlade in shillings och sa till människorna att om vi bara ordnar med en väg, så kommer den lutherska kyrkan och arbetar på berget. Man kunde inte låta bli att tänka, att här ligger en fullmogen åker som väntar på att skördas. Inom en timmes tid hade ledarna samlat folket, att när de fick höra att det var vi, så reste sig den ene efter den andra och bad oss enträget att inte dröja ytterligare tre år med nästa besök. Jag kom att erinra mig hur det var i Sok-området för tio år sen. Hövdingar och ledare erbjöd tomter överallt. I dag finns det 17 församlingar i Sok med långt över kristna. Vi följde den väg de byggt ända upp på berget. De 15 kilometerna tog två timmar, så vägen hade knappast ens samma standard som en norsk skogsstig. Det var underligt att se, att det i Pokot fortfarande finns trakter där människor går utan kläder. Ingen skola, inga fruktträd, inga toaletter Allt sådant har förändrats i bygder där vi fått arbeta. Det fanns ingen församling. Under loppet av en dag lyckades ledarna och de äldste visa oss fyra tomter de bästa platserna, och vi kunde få så stora arealer vi behövde. Sådana förhandlingar behövde vi flera år till den första tiden. När vi kom upp till bergets topp bar man fram till vägen en dödssjuk man i årsåldern. Han hade uppenbarligen hjärninflammation. Det var inte mycket med honom och han låg medvetslös den mesta tiden på vägen till sjukhuset. Färden tog fem timmar men vid framkomsten vaknade han till liv och fick till vår glädje fram några matta ord. Vi fick skäl att tacka Gud för hans hjälp. Mannen hade nog förstått att det var missionärer som hjälpt honom. Själv hade han ingen möjlighet att ta sig till sjukhus. Vi ber om att han ska få leva och bli den förste i Korokow som kommer till tro och ger Gud tack och ära för livet. Det var en märklig resa. Vi kände att Jesus gick framför oss hela vägen. Vi mötte riklig nederbörd var gång vi kom in i ett nytt område och regn betyder välsignelse i Pokot men när vi for vidare blev det uppehållsväder. Nu blir det spännande att se vad vi kan orka göra, för här behövs både ett evangelisationsprogram och några hus vi kan bo i. Följ arbetet i bön om att det som Gud vill ha utfört i detta folk också måtte lyckas! 20 till liv april 2001

20 INFORMATION FRÅN VALBEREDNINGEN FÖR ELM SV Ordinarie ledamöter i styrelsen i tur att avgå är: Göran Johansson (avsägelse), Nils-Göran Nilsson (avsägelse) och Rune Månsson. Inför årsmötet 11 maj 2001 föreslår valberedningen följande personer till styrelsen: Ordinarie ledamöter (tre ledamöter för tre år): Rune Månsson, Klippan Ola Hector, Örkelljunga Gert Johansson, Löddeköpinge Paul-Ingvar Paulsson, Förslöv Ersättare (en ledamot för tre år): Tomas Henriksson, Magnarp Dessutom föreslås den av de fyra ovanstående som inte blir vald till ordinarie ledamot. Förslagen till övriga val lämnas vid årsmötet. ARNE ENGSTRÖM, BO SJÖDAHL, SVEN GUNNAR GUNNARSSON ALLTID VID DIN SIDA, ett häfte med tio nyskrivna bröllopssånger, sammanställt av Jonas Engström. TIRmusik. Nothäfte och CD. Pris c:a 200 kr. Beställ den från hemsidan eller från BV-Förlag. Går du i bröllopstankar? Kanske någon kompis? Eller hör du kanhända till dem som ofta tillfrågas om att sjunga vid bröllop? Då kan jag rekommendera dig att köpa detta material med sånger som passar att sjungas vid bröllop. Texterna speglar det stora beslut bröllopsparet tagit, när de svarat ja till att dela resten av livet med varandra under bön om Guds ledning på vägen som ligger framför, såväl som glädjen i att alltid ha någon som finns vid ens sida. Denna dubbla trygghet att få en livskamrat i glädje och sorg, men också att Gud själv alltid finns där och ger hjälp och stöd, även när det blir motigt kommer särskilt fram i sången Aldrig ensam en av de fyra sånger Jonas skrivit själv. Bland övriga medverkande finns Pernilla Johansson och Karna Persson, som står för text respektive musik till Sång om kärlek. Melodierna är varierande; här finns lugna ballader såväl som mer fartfyllda sånger, och influenser av jazz, gospel och folkmusik. Några är enkla, andra kräver lite mer. Sättningarna är gjorda för sång: solo, duett eller kör, med komp av piano eller gitarr och ibland något kompletterande instrument. Till hjälp vid valet av sånger finns en CD för dem som inte får musiken att ljuda bara genom att titta på notskriften. Genom att lyssna på CDn får man även idéer till hur sångerna kan varieras. REBECKA KARLSSON SOMMARPLANER DU SOM VILL KOPPLA AV i gammal miljö hyr Bodsjögården, Svensbyn, Piteå. Bo i ett äldre hus med stort kök. Rinnande vatten (kallt), vedspis, elspis, kyl och full köksutrustnig finns. Stort allrum med öppen spis och möbler i sekelskiftesstil. Sovplatser för åtta personer. Medtag sänglinne. Naturskönt läge där möjligheter ges till fiske, bad, strövtåg, bärplockning m.m. Uthyres veckovis eller längre. Upplysningar: Anna-Greta och Folke Jonsson, tel: FALKETORP MISSIONSGÅRD FALKETORP VIKBOLANDET TEL O FAX: , PG GÅVORAPPORT FÖR MBV februari 2001 Miss. i allmänhet :50 Miss. i utlandet :00 Miss. i hemlandet 8 100:00 Anslag från BV:s fond :00 Testamentsmedel : :50 Hjärtligt tack för gåvorna! INGEGERD JOHANSSON MÅNADSGÅVA TILL KUS Månadsredovisning: Februari 2001: : Totalt 2001: : Samma per föreg. år: : Hjärtligt tack för gåvorna! SVEN GUNNAR GUNNARSSON GUD HAR OMSORG OM OSS Gemenskapsdag kring temat Värt att vänta på den 2 juni på Breanäs Missionsgård. Välkommen du som är mellan student och bröllop. Boka in redan nu! Mer info i nästa nummer. VIKBOLANDET Besök Vikbolandet, "landet mellan vikarna", i sommar och bo billigt och bra (självhushåll) på Falketorp Missionsgård. Nära till Kolmårdens djurpark, vacker skärgård, mindre än två tim till Stockholm. Boka logi , 32055, poa@telia.com. MISSIONSGÅRDARNAS ÖVERSIKTSPLAN BREANÄS April 7 Förträff för konfirmander (01) 8 Gudstjänst Kyrklunch Påskläger 30 Vårbrasa Maj 1 Arbetsdag och storstädning Vårläger Juni 11 Konfirmandläger 7 juli 22 Midsommarfirande FALKETORP April 6 Tonårsträff Påskläger 20 Tonårsträff Gemensam bön Hobby Valborgsfirande 19 Maj 1 Symöte 4 Tonårsträff 19 5 Per-Anders Einarsson Hobby Erik Wiberg, Profeten Hosea Hobbyavslutning Gemensam bön Juni 11 Pingstdagspredikan Gemensam bön Sommarläger 1 juli FRIDHEM April 8 Gudstjänst Nattvardsgudstjänst Påskläger 15 Påskgudstjänst med HHN Dagar kring Guds ord Maj 1 Fridhemsdag (städdag) 6 Gudstjänst Gudstjänst HHN Kristi Himmelfärds dag Fridhems offerdag Loppmarknad 10 Juni 10 Pingstafton Pingstdagen 11 Familjedag MBV:s årsmöte 17 HHN Midsommarmöten och bibeldagar STRANDHEM April 7 Lägerdag för barn 12 Nattvardsgång Påskläger Bibeldagar 30 Vårsamling Maj 5 Loppmarknad och auktion 17 Nattvardsgång 23 Bibelskoleavslutning Juni 11 Loppmarknad och auktion 28 Nattvardsgång ÅHUS April Påskläger 16 Gudstjänst 21 Lägerdag för barn Maj Bibeldagar Juni 4 Åhusdagen 11 Konfirmandläger 6 juli 17 Gudstjänst till liv april

Sjätte Påsksöndagen - år B

Sjätte Påsksöndagen - år B 651 Sjätte Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning Vi är omslutna

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter Veckan efter pingst Den vecka som börjar med pingstdagen talar om det liv som väcks av Anden. Den heliga Andens verk begränsades inte till Jerusalem utan började spridas ut över hela världen. Andens och

Läs mer

Tredje Påsksöndagen - år B

Tredje Påsksöndagen - år B 595 Tredje Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Ps 66:1-2) Höj jubel till Herren, alla länder. Lovsjung hans namn, ge honom ära och pris. Halleluja. Inledning Vi har församlats här idag till firandet

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

Sjunde Påsksöndagen - år A

Sjunde Påsksöndagen - år A 685 Sjunde Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren

Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren 1 Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping 190407 5 i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren Påsken ligger ju väldigt sent i år, och det innebär att det får konsekvenser också i kyrkoårets texter. Idag är det femte

Läs mer

1. Skapad till Guds avbild

1. Skapad till Guds avbild Introduktion Detta material är tänkt som ett samtalsunderlag i frälsningsoch dopsamtal. Steg för steg går man igenom de 10 stegen och samtalar om den kristna trons grunder. När alla har förstått ett av

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL. Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen

FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL. Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen EVANGELIUM ÄR: - Det glada budskapet om vår Frälsare Jesus Kristus (Mark 1:14-15). - Något som skall presenteras klart och

Läs mer

FYREN. En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara

FYREN. En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara FYREN En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara JESUS Ingen kan lägga en annan grund än den som är lagd, Jesus Kristus. (1 Kor 3:11) Kom till honom, den levande stenen, förkastad av människor

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Kristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp

Kristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp 673 Kristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp till himlen, så skall han komma åter. Halleluja. Inledning

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Fjärde Påsksöndagen - år C

Fjärde Påsksöndagen - år C 621 Fjärde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 33:5-6) Jorden är full av Herrens nåd, himmelen är skapad genom hans ord, halleluja. Inledning Den Uppståndne Herren församlar oss idag till firandet

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Leif Boström

Leif Boström Predikan Grindtorpskyrkan 206-06-26 Att hålla Jesu bud Joh :5-2:0 Joh :5-7 5 Detta är det budskap som vi [apostlarna] har hört från honom [Jesus] och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker

Läs mer

Första läsningen - 4 Mos 21:4-9 (Kopparormen)

Första läsningen - 4 Mos 21:4-9 (Kopparormen) 1529 14 september - Det heliga korsets upphöjelse Ingångsantifon Jfr Gal 6:14 Vi vill beröma oss av vår Herre Jesu Kristi kors, som är vårt liv och vår uppståndelse, vår räddning och befrielse. Inledning

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Jesu offer och vårt hopp

Jesu offer och vårt hopp Jesu offer och vårt hopp Heb. 10:10b-25 10b Jesu Kristi kropp har offrats en gång för alla. 11 Alla andra präster står och förrättar sin tjänst dag efter dag och bär gång på gång fram samma offer som aldrig

Läs mer

Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt

Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: Sök mitt 697 Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte

Läs mer

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop!

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop! 1033 13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop! Inledning Idag skall vi få höra Jesu varning till oss, en varning som kräver

Läs mer

UPPSTÅNDELSEN & LIVET

UPPSTÅNDELSEN & LIVET UPPSTÅNDELSEN & LIVET JESUS SADE: JAG ÄR UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET. DEN SOM TROR PÅ MIG SKALL LEVA OM HAN ÄN DÖR, OCH VAR OCH EN SOM LEVER OCH TROR PÅ MIG SKALL ALDRIG NÅGONSIN DÖ. TROR DU DETTA? JOH. 11:25-26

Läs mer

24 söndagen 'under året' - år B

24 söndagen 'under året' - år B 1261 24 söndagen 'under året' - år B Ingångsantifon (jfr Syr 36:18) Herre, skänk din frid åt dem som hoppas på dig, bekräfta profeternas ord. Hör vår bön, ty vi är dina tjänare, ditt eget folk. Inledning

Läs mer

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön 691 Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte

Läs mer

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2): TAL vid sommarfest i Pörtom kyrka 9.8.2008 Bön Om sakramenten och vi kristna Käre himmelske Fader. Vi tackar dig för att du har sänt oss Jesus Kristus. Vi tackar dig för frälsningen genom hans blod. Öppna

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

21 söndagen under året år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

21 söndagen under året år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1195 21 söndagen under året år A Ingångsantifon (jfr Ps 86:1-3) Herre, böj ditt öra till mig och svara mig, ty jag är betryckt och fattig. Du min Gud, fräls din tjänare, som förtröstar på dig. Var mig

Läs mer

Fjärde Påsksöndagen - år B

Fjärde Påsksöndagen - år B 615 Fjärde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Ps 33:5-6) Jorden är full av Herrens nåd, himmelen är skapad genom hans ord, halleluja. Inledning Vi är kyrkan, Kristi fårahus. Jesus, den gode Herden,

Läs mer

På flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det.

På flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det. På flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det. 1 Rom 16:25-26. Hemligheten var dold innan Jesus Kristus avslöjade den.

Läs mer

Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19)

Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19) 785 Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19) Hans hjärtas tankar består från släkte till släkte, han vill rädda vår själ från döden och behålla oss vid liv i hungerns tid. Inledning Dagens

Läs mer

14 söndagen 'under året' - år C

14 söndagen 'under året' - år C 1065 14 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (jfr Ps 48:10-11) Vi tar emot din nåd, o Gud, i ditt tempel. Som ditt namn, o Gud, så når också ditt lov intill jordens gränser. Din högra hand är full

Läs mer

Predikan Påskdagen 2016 i Strängnäs

Predikan Påskdagen 2016 i Strängnäs Predikan Påskdagen 2016 i Strängnäs Filipperbrevet 3:7-11 7 Men allt det som förr var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. 8 Ja, jag räknar allt som förlust, för jag har funnit

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son...

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son... 1381 30 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (jfr Ps 105:3-4) Gläd er av hjärtat, ni som söker Herren. Fråga efter Herren och hans makt, sök hans ansikte ständigt. Inledning Liksom tullindrivaren

Läs mer

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A. Första läsningen - 1 Mos 22:9-18 (Vår fader Abrahams offer)

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A. Första läsningen - 1 Mos 22:9-18 (Vår fader Abrahams offer) 727 Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15) Kristus, det nya förbundets Förmedlare, behåller för alltid sitt prästämbete, eftersom han är till i evighet.

Läs mer

Första söndagen i fastan - år B

Första söndagen i fastan - år B 285 Första söndagen i fastan - år B Ingångsantifon (jfr Ps 91:15-16) När han åkallar mig, skall jag svara honom. Jag är med honom i nöden. Jag skall rädda honom och låta honom bli ärad. Jag skall mätta

Läs mer

Femte söndagen i fastan - år B

Femte söndagen i fastan - år B 375 Femte söndagen i fastan - år B Ingångsantifon (Ps 43:1-2) Skaffa mig rätt, o Gud, och utför min sak mot ett folk utan fromhet, rädda mig från falska och orättfärdiga människor. Ty du är den Gud som

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år A

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år A 1503 6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år A Ingångsantifon (jfr Matt 17:5) I det lysande molnet blev Anden synlig och hördes Faderns röst: Detta är min älskade Son, han är min utvalde, lyssna till honom.

Läs mer

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern 231 Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern lät höra sin röst: Detta är min älskade Son, han är

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Tredje söndagen i advent - år C

Tredje söndagen i advent - år C 69 Tredje söndagen i advent - år C Ingångsantifon (Fil 4:4, 5b) Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Herren är nära. Inledning Denna tredje söndag i advent som i Kyrkans tradition

Läs mer

Bilaga 2. Vigselordning

Bilaga 2. Vigselordning . Vigselordning I denna bilaga visas hur vigselordningen i praktiken utformas i enlighet med de föreslagna anvisningarna enligt bilaga 1. Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen Den helige Mikaels dag Himmelens port Psalmer: 1:1-3, L30, 167, L207, L179, 16 Texter: 1 Mos 28:10-22, Upp 12:7-12, Matt 18:1-11 Västerås 2015-10-03, Norrköping 2015-10-04 1/5 Nåd vare med er och frid

Läs mer

Kristi Himmelsfärdsdag - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Kristi Himmelsfärdsdag - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 679 Kristi Himmelsfärdsdag - år C Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp till himlen, så skall han komma åter. Halleluja. Inledning

Läs mer

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år C

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år C 1515 6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år C Ingångsantifon (jfr Matt 17:5) I det lysande molnet blev Anden synlig och hördes Faderns röst: Detta är min älskade Son, han är min utvalde, lyssna till honom.

Läs mer

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat K J S King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat www.nyatestamentet.nu Kapitel 1 1 Det som var från begynnelsen, som vi har hört, som vi har sett

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer

7 söndagen under året år A

7 söndagen under året år A 911 7 söndagen under året år A Ingångsantifon (Ps 13:6) Herre, jag förtröstar på din nåd, mitt hjärta fröjdar sig över din frälsning. Jag vill sjunga till Herrens ära, ty han har gjort väl mot mig. Inledning

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Maria, Guds Moders högtid 1 januari år B

Maria, Guds Moders högtid 1 januari år B 171 Maria, Guds Moders högtid 1 januari år B Ingångsantifon (Sedulius) Gläd dig, Moder till Gud, till den som i evighet råder över himmel och jord, över alla oändliga världar. Inledning Man ville i Rom

Läs mer

välkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST

välkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST välkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST VÄLKOMSTHÄLSNING SAMLINGEN KLOCKRINGNING * INGÅNGSPSALM INLEDNINGSORD BÖN OM FÖRLÅTELSE En: Livets Gud, genom din Son, öppnar du din famn för oss. Alla: Du

Läs mer

Femte Påsksöndagen - år C

Femte Påsksöndagen - år C 639 Femte Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 98:1-2) Sjung till Herrens ära den nya sången, ty Herren har gjort under. Han har låtit folken få se hans rättfärdighet, halleluja. Inledning I egenskap

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. 805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden

Läs mer

Påskdagen - Kristi Uppståndelse - år A

Påskdagen - Kristi Uppståndelse - år A 539 Påskdagen - Kristi Uppståndelse - år A Ingångsantifon (jfr Ps 139:18, 5-6) Jag är uppstånden, jag är ännu hos dig, du håller din hand över mig. Underbart har din kunskap blivit uppenbarad, halleluja.

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Inför det nyfödda Ljuset och Heligheten låt oss bekänna att vi är omslutna av syndens mörker.

Inför det nyfödda Ljuset och Heligheten låt oss bekänna att vi är omslutna av syndens mörker. 135 Juldagen år C Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

Läs mer

Hoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen

Hoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen Hoppet Nr 9 i serien Kristusvägen 1 KÄRLEKEN ÄR STARKARE ÄN DÖDEN Kärleken övervinner allt! Det är påskens budskap om Jesu död och uppståndelse. Eftersom döden inte är det sista i Jesu historia, är inte

Läs mer

31 söndagen 'under året' - år B

31 söndagen 'under året' - år B 1393 31 söndagen 'under året' - år B Ingångsantifon (jfr Ps 38:22-23) Överge mig inte, Herre min Gud, lämna mig inte, skynda dig att hjälpa mig, Herre, du som räddar mig. Inledning Vi står inför Gud som

Läs mer

Om livet, Jesus och gemenskap

Om livet, Jesus och gemenskap #Lärjunge Om livet, Jesus och gemenskap Barnhäfte Frälsningsarméns Programkontor 2018 #Lärjunge En lärjunge är en person som tror på Jesus och vill ha honom som sin förebild. Du kan vara en lärjunge till

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Vi för vår del kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Vi för vår del kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört 1 Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping 190630 Vi för vår del kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört Apg 4:13-31 Lärjungen Petrus kunde se tillbaka på många händelser med Jesus. En dag när

Läs mer

Fjärde Påsksöndagen - år A

Fjärde Påsksöndagen - år A 609 Fjärde Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:5-6) Jorden är full av Herrens nåd, himmelen är skapad genom hans ord, halleluja. Inledning Söndagens eukaristi är den stund, då Kristus själv står

Läs mer

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska Publikationer från Evangelisk-lutherska

Läs mer

18 söndagen 'under året' - år B

18 söndagen 'under året' - år B 1141 18 söndagen 'under året' - år B Ingångsantifon (Ps 70:2, 6) Gud, kom till min räddning. Herre, skynda till min hjälp. Min hjälp och min befriare är du, Herre, dröj inte. Inledning Som uthungrade pilgrimer

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen Ande och gemenskap Nr 5 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GEMENSKAP Människan är skapad till gemenskap med andra människor och med Gud. Vi är med i många gemenskaper: i familjen, i skolan eller

Läs mer

Heliga Trefaldighets dag - år B

Heliga Trefaldighets dag - år B Ingångsantifon 751 Heliga Trefaldighets dag - år B Välsignad vare Gud: Fadern och den enfödde Sonen och den helige Ande. Ty han har visat barmhärtighet mot oss. Inledning Varje firande av Eukaristin börjar

Läs mer

4 söndagen 'under året' - år B

4 söndagen 'under året' - år B 855 4 söndagen 'under året' - år B Ingångsantifon (jfr Ps 106:47) Fräls oss, Herre, vår Gud, och församla oss från folken, så att vi får prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. Inledning Vi

Läs mer

Första söndagen i advent - år C Ingångsantifon (Ps 25:1-3)

Första söndagen i advent - år C Ingångsantifon (Ps 25:1-3) 27 Första söndagen i advent - år C Ingångsantifon (Ps 25:1-3) Till dig, Herre, upplyfter jag min själ, min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över

Läs mer

22 söndagen under året år A

22 söndagen under året år A 1215 22 söndagen under året år A Ingångsantifon (Ps 86:3, 5) Var mig nådig, o Herre, ty hela dagen ropar jag till dig. Du, o Herre, är god och förlåtande och stor i nåd mot alla som åkallar dig. Inledning

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Mos 31:6-8. Från påsk till pingst

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Mos 31:6-8. Från påsk till pingst 1 Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping 180513 5 Mos 31:6-8 Från påsk till pingst Var inte rädda, Herren din Gud går själv med dig! Så lät hälsningen till folket som vi läste tidigare i gudstjänsten. Herren

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

Påskdagen - Kristi Uppståndelse - år B

Påskdagen - Kristi Uppståndelse - år B 547 Påskdagen - Kristi Uppståndelse - år B Ingångsantifon (jfr Ps 139:18, 5-6) Jag är uppstånden, jag är ännu hos dig, du håller din hand över mig. Underbart har din kunskap blivit uppenbarad, halleluja.

Läs mer

Andra Påsksöndagen - år B Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag

Andra Påsksöndagen - år B Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag 571 Andra Påsksöndagen - år B Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag Ingångsantifon (1 Pet 2:2) Som nyfödda barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken, för att växa genom den och bli räddade.

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer