BARNPLANTABLADET. Kulturministern: Jag är gärna informationsambassadör. Ove Sandin: Fritt val frigör resurser till barnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNPLANTABLADET. Kulturministern: Jag är gärna informationsambassadör. Ove Sandin: Fritt val frigör resurser till barnen"

Transkript

1 BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Ekonomiskt stålbad för specialskolorna väntar Öppet brev till Barnplantorna om teckenspråk Ove Sandin: Fritt val frigör resurser till barnen Kulturministern: Jag är gärna informationsambassadör december 2011 ISSN

2 Mia 7 år, bär Ponto Pro på soft band som en tillfällig lösning Ponto - Valfrihet för brukare av benförankrade hörapparater Fokus på brukaren Ponto är en ny benförankrad hörapparat utvecklad med fokus på användarnas behov. Ta utseendet till exempel. Ponto har en elegant utformning som smidigt följer vänster- eller högerörats naturliga kontur och är den mest estetiska lösningen som finns idag. En hörapparat måste vara lätt att använda och därför har Ponto en lättåtkomlig tryckknapp som man enkelt kan byta program eller tillfälligt stänga av ljudet med. Optimal ljudkvalitet Brukarna förtjänar bästa möjliga ljudkvalitet, och det får de genom RISE. Detta är en plattform för signalbehandling som verkligen kan hjälpa användarna att höra naturligt och klara vardagen utmärkt även i svåra lyssningssituationer. Personlig anpassning ett måste När det gäller hörselnedsättningar och personliga preferenser är alla olika. Därför tycker vi att alla brukare förtjänar en personlig anpassningsprocess. Genie Medical är ett utprovnings program baserat på den välkända Genie-plattformen. Programmet har specialutvecklats för Ponto och benledning och ger möjlighet att enkelt anpassa Ponto för olika brukare. Ponto-systemet består av ett brett sortiment med avancerade hörapparater och tillbehör, implantatkomponenter samt kirurgiska instrument. Innehåll september 2011 Styrelsen Ordföranden har ordet: Ekonomiskt stålbad för specialskolorna väntar Kulturministern: Jag är gärna informationsambassadör Teknik- och Kommunikationsmässan i Stockholm lockade celebra gäster.. 12 Filmproduktion benförankrade hörapparater Skolstöd Sverige AB introducerar välbehövligt nytänkande Rapport från CoMO-konferensen Pedagogiskt Kafé, hösten 2011 från Halmstad till Härnösand Familjen där alla har ett stort musikintresse Tankarna jag tänker påverkar hur jag mår! AVT-kompetens alltmer rikstäckande Zotterman Lecture 2011 Graeme Clark en av upphovsmännen till CI Öppet brev till Barnplantorna Fritt Val frigör resurser till barnen Silviaskolan samma krav, men större möjligheter Junseleträff favorit i repris med Barnplantorna Norr Medlem i Barnplantorna I egenskap av medlem, stödmedlem eller prenumerant erhåller du Barnplantabladet tre gånger om året. Medlemsavgift för år 2012 är 250 kronor (inkluderar hela familjen). Stödmedlemsavgiften är 50 kronor. Inbetalning sker till Barnplantornas postgiro: Är du förälder till barn med CI, hörapparat eller Baha märk talongen förälder. Är du stödmedlem märk talongen stödmedlem. Glöm inte att i båda fallen uppge både namn och adress. Du kan även registrera dig som medlem eller stödmedlem via Barnplantornas hemsida Annonspriser, exempel: 1/4-sida i satsytan: : 1/2-sida, utfallande: : 1/1-sida, utfallande: : Mittuppslag, utfallande: : Fler annonsstorlekar finns, kontakta Barnplantorna för mer information eller hämta foldern med priser och annonsstorlekar på (Barnplantorna är inte momspliktiga.) Utgivningsplan maj 2012, september 2012, december 2012 Manusstopp: 1 april 2012, 15 augusti 2012, 10 november 2012 senaste nytt! Barnplantorna flyttar till Lilla Bommen (Läppstiftet) Den 2 januari slår Barnplantorna upp portarna till vårt kontor på Lilla Bommen, mera känt som Läppstiftet centralt i Göteborg. Lilla Bommen har ett bra läge centralt med goda kommunikationsmöjligheter (tåg, buss och spårvagn) nära Centralstationen och Nils Ericssonsplatsen. Det gör det lätt att besöka oss. Ny adress (fr.o.m ): Barnplantorna Lilla Bommen 1, vån Göteborg Barnplantabladets redaktion Ansvarig utgivare: Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram Redaktör: Ann-Charlotte Gyllenram Grafisk produktion, layout och original: Xtrovert Media Bengt E Karlsson, Jens Enström, Eda Salihov Tryck: Billes Tryckeri AB Omslagsfoto: Karim Hatoum ISSN Besök gärna Barnplantornas hemsida: 3

3 Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Lilla Bommen 1, vån Göteborg Telefon: +46(0) Fax: +46(0) E-post: Postgiro: Organisationsnummer: Medlemsavgift 2012: se sidan 3 Styrelse Ordförande Ann-Charlotte Gyllenram telefon: , fax: Vice ordförande/ekonomiansvarig Christina Ryberg Magnus Lindahl Viktoria Fredriksson Lotta Waller Helene Lundahl Adam och Helena Högstedt Charlotte Enjin Foto: Karim Hatoum Ledamot Simon Oud Ledamot Ola Rosling Sekreterare Louise Wermé Suppleant Birgitta Skog *Ordförandena i de regionala organisationerna är ledamöter i riksorganisationen i egenskap av distriktsrepresentanter. Regionala organisationer Barnplantorna Öst *Ola Rosling Per Wassgren Helena Engman Gudrun Hellström Patrick Kampmann Mia Kerstis Barnplantorna Väst *Simon Oud Bo Sundestrand Louise Wermé Christoph Oesterreich Barnplantorna Sydost *Tove Johansson Carola Nilsson Jonas Pettersson Linda Nilsson Magnus Ivarsson Barnplantorna Syd *Johanna Stadmark Åsa Holmgren Ingegerd Kadhim Thomas och Maria Jeppson Barnplantorna Norr *Lars Eriksson Ulf Lindahl Anders Engström Helena Hildebrandsson Gunlög Sennström Granquist Barnplantorna Linköping *Frida Rosén Jens Rosén Rebecka Karlström Eleonore Petersson Ulf Åberg Barnplantorna Jämtland/Härjedalen Ulrika Persson Ylva Eriksson ORDFÖRANDEN HAR ORDET Ekonomiskt stålbad för specialskolorna väntar Under ett flertal decennier har specialskolorna levt under en ekonomiskt bekväm tillvaro med gott om pengar till sina verksamheter. Förutsättningar och behov hos elevgruppen har dessutom varit mindre komplex än idag. Elevgruppen har bestått av döva och gravt hörselskadade barn. Innebörden av tvåspråkighet har varit teckenspråk och skriven svenska. Specialskolans elevgrupp är homogen I början av 1990-talet beskrevs målgruppen av rektorer vid specialskolan som homogen. Det fanns tydligen ringa kunskap om att procent av döva (gravt hörselskadade) barn har någon annan typ av funktionsnedsättning också utöver dövhet/ hörselnedsättning. Idag finns det överlag ett större medvetande om att undervisning ska individualiseras. Alla barn är individer. Därför får inte heller gruppen döva barn med flerfunktionsnedsättning tas som en ursäkt för bristande måluppfyllelse i specialskolorna av SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Frågan kvarstår hur många barn i gruppen döva och hörselskadade med ytterligare funktionsnedsättningar som har flerfunktionsnedsättningar av kognitiv art, som därmed kan påverka lärandet och inhämtningen av kunskap. Är det 25 procent? Varför vi ser så många olika procentsiffror på andel döva/gravt hörselskadade barn med ytterligare funktionsnedsättningar torde bero på vilka kriterier som används vid beräkning av andelen barn, till exempel huruvida flerfunktionsnedsättningar av icke-kognitiv art omfattas eller ej i statistiken. Cochleaimplantat på barn har utmanat undervisningen för döva! Idag är undervisningen av döva/gravt hörselskadade barn om möjligt komplexare än någonsin. Vi har en annorlunda grupp döva idag barn som hör och behöver få utveckla hörsel och tal i en utvecklande språkmiljö. Några behöver få utveckla teckenspråk. Kan vi sluta att se detta som en intressepolitisk fråga?! SPSM bör snarast se till att etablera en bra teckenspråkig miljö för den grupp barn som av olika skäl är hänvisad till teckenspråk för kommunikation och lärande, inte av intressepolitiska skäl utan utifrån individuella behov. Detta är en stor och omfat- 4 5

4 tande uppgift för SPSM. Därför ser vi fram emot att SPSM snarast skiftar fokus från hur ska vi utöka målgruppen och behålla antalet specialskolor -perspektivet till hur ska vi erbjuda en kvalitativ undervisning för teckenspråkiga elever. Barnplantorna välkomnar delbetänkandet Med rätt att välja En lång rad organisationer, skolor, kommuner samt SPSM (!) har inkommit med remissvar på delbetänkandet av Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. I det stora hela var delbetänkandet ett stort kliv framåt även om utredarna inte nådde ända fram så att säga. Det konstateras i en statlig utredning (vilket är bra) att antalet elever vid de statliga specialskolorna minskar och kommer att fortsätta att minska. Barnplantorna konstaterar att storleken på elevgruppen gör det svårt att bilda smågrupper av elever med likartade behov, d.v.s. både entusiasmera och stödja. Barnplantorna tydliggör och uppmärksammar i sitt remissvar hur utvecklingen ser ut genom att redovisa ökningen av barn som CI-opereras. År Totalt Summa Antal CI-opererade barn, årsvis och åldersgrupper. (Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas) Hur tydligt behöver det bli för att SPSM ska indikera till Regeringen att antal specialskolor åtminstone bör halveras! När gör (eller åläggs) SPSM en behovsanalys för att planera verksamheten? Det handlar om barns rätt till fullgod undervisning oberoende av skolform. Här har staten ett ansvar; d.v.s. Barnplantorna vänder sig mot fortsatt ensidigt statligt stöd till specialskolorna! SPSM: Staten släpper sitt historiska ansvar I pressmeddelande i anledning av remissvar avseende nämnda utredning anger SPSM att staten släpper sitt historiska ansvar att garantera en teckenspråkig miljö för elever som är döva eller har nedsatt hörsel. Pressmeddelandet förvånar/förvånar inte! SPSM tycks fast i historien. Åtminstone tycks det finnas stridiga motsatta åsikter inom SPSM bakåtsträvare och framåtsträvare. Hur många elever handlar det om som är döva utan hörhjälpmedel (CI) och hur många kommer det att handla om i en nära framtid? Det är väl det som en eventuell behovsanalys bör handla om. I pressmeddelandet anges också Allas rätt till kommunikation är avgörande för att åstadkomma en likvärdig utbildning. Frågan är hur många som är i behov av en teckenspråkig miljö? Specialskolan har anpassat sig till utvecklingen utifrån att SPSM själva har ändrat sin definition av tvåspråkighet från att omfatta teckenspråk och skriven svenska till att innebära teckenspråk och talad svenska. Frågan är hur det beslutet påverkar de få elever som är i behov av en teckenspråkig miljö? Hur liten kan elevgruppen bli på respektive skola för att göra anspråk på en tvåspråkig miljö (utifrån SPSM:s definition av tvåspråkighet 2011)? SPSM stöder en fortsatt statlig särbehandling av värdkommunerna Att en statlig myndighet i ett remissvar så flagrant gör ett ställningstagande för värdkommunerna (där specialskolorna är belägna) förvånar/förvånar inte (!) Barnplantorna har tidigare påpekat att värdkommuneras låga ersättning till SPSM för elev i specialskolan per år ( kr att jämföras med andra kommuners ersättning på kr) uppfattas som orättfärdiga kommunalpolitiska ställningstagande för värdkommunerna. Denna särbehandling har tidigare redovisats av Statskontoret i rapport 2010:1 Kommuners ersättning för elever i specialskolan. Orättfärdigheten bör även förarga Sveriges Kommuner och Landsting samt alla rektorerna vid hörselskolorna (Silviaskolan, Kannebäcksskolan, Alviksskolan m.fl.). SPSM skjuter långt över målet! När SPSM slutligen konstaterar i remisssvaret att Den tvåspråkiga lärmiljön är således både en språklig miljö och ett pedagogiskt verktyg för tvåspråkighet, får man lätt intrycket av att SPSM glömmer att en majoritet av döva barn idag hör. Att läsa och skriva är auditiva processer och inte visuella processer (Connie Mayer, professor, Toronto University, Kanada). En rad myndigheter har passerat revy genom åren Bara sedan Barnplantorna bildades 1995 och stegvis förundrades över föråldrat synsätt/arbetssätt gällande barn med hörselnedsättning och dövhet har en rad myndigheter slukat statliga pengar utan att undervisningen för det enskilda barnet i grundskolan fått del av pengasäcken. Låt oss rekapitulera bildades SIH (Statens Institut för Handikappfrågor i Skolan) för att ge hjälp och stöd till kommunerna att underlätta skolgången för elever med funktionshinder. Efter SIH kom SIT (Specialpedagogiska Institutet) och SPSM (Specialpedagogiska Myndigheten) in på arenan. En maktkamp utbröt till viss del. En statlig utredare tillsattes att utreda en eventuell ny myndighet. Det resulterade i att SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) bildades. Har alla dessa olika myndigheter inneburit att barn med hörselnedsättning/dövhet har fått en bättre skolgång? Har det varit utvecklande inom döv/hörsel området? Tveksamt! Enligt Barnplantorna avgörs barnens skolgång ute i kommunerna fortfarande av starka föräldrar och hängivna engagerade pedagoger. Vi fortsätter att plädera för riktade statliga pengar till den enskilda eleven i den skola föräldrarna valt. En ny skolorganisation kommer aldrig att generera: kompetens till pedagoger, en bättre ljudmiljö för alla barn i skolan, elevmikrofoner eller högtalarsystem för en bättre lärandemiljö för alla barn. Låt inte pengar till skolan försvinna in i byråkratiska organisationer som inte har någonting med Kalles eller Lisas lärandesituation att göra. SPSM bör snarast åter (?) läsa boken Vem snodde osten? Hur vi tacklar förändring (sammandrag se Barnplantabladet juni 2009). Där anges utmanande för de förändringsobenägna: förändring sker; förutse förändringen; övervaka förändringen; anpassa dig snabbt till förändringen; förändras och tyck om förändring; var beredd på att förändras snabbt om och om igen. En sak är i vart fall säker. Föräldrar kommer att fortsätta att söka kunskap och vara effektiva påtryckare till förändring av förskola, skola och habilitering. Vilken förälder kommer att acceptera verksamheter anpassade för gårdagens döva och hörselskadade barn?! Nyckelord: Förändring och up-to-date! Text: Ann-Charlotte Gyllenram Barnplantornas remissvar avseende Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans elevgrupp, se Ekonomiskt stålbad väntar... (Foto: Matton Images) 6 7

5 Kulturministern: Jag är gärna informationsambassadör I våras bestämde sig kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth för att ett EAS-implantat (Elektro Akustisk Stimulering) skulle kunna vara en möjlighet till ytterligare hörsel. EAS-implantat kan hjälpa personer med en grav diskanthörselnedsättning att höra högfrekventa ljud bättre. Lena Adelsohn Liljeroth lät Dagens Nyheter följa operationen. På så sätt spreds information inte bara om Lena Adelsohn Liljeroths operation, utan också om att modern hörselteknik kan hjälpa många fler. Hörselskador är ett ofta dolt handikapp som hela 1,3 miljoner människor lider av. Enligt Eva Karltorp, överläkare och sektionschef för CI-verksamheten i Stockholm råder det en stor underbehandling. Kanske kan vi hjälpa människor med diskantskador att höra bättre. Utifrån detta är det välkommet att Lena Adelsohn Liljeroth gärna är informationsambassadör för ny hörselteknik. I Barnplantorna är vi väl medvetna om processen för hjärnan att anpassa sig till ny och ökad möjlighet att höra genom cochleaimplantat, eller som i detta fall EAS-implantat. Därför valde vi att avvakta med att kontakta Lena Adelsohn Liljeroths pressekreterare för en intervju. Vi blev väl mottagna på Regeringskansliet i början av oktober. Pappa upptäckte hennes hörselnedsättning Det blev en avslappnad intervju med ett mycket positivt mottagande från både Lena Adelsohn Liljeroth och hennes pressekreterare. Lena Adelsohn Liljeroth berättade om sin personliga hörselresa från barndomen. Fram skymtade också starka och kloka föräldrar och en målmedveten flicka. Lena Adelsohn Liljeroth är född med hörselnedsättningen, fast den upptäcktes inte förrän hon var ungefär tre år. Det var pappa som upptäckte att jag inte hörde allt. Jag var tre till fyra år och satt i hans knä när han bad mig lyssna på klockan som sa tick-tack och jag hörde förstås inte det. Under uppväxten gick hon på regelbundna hörselkontroller på Södersjukhuset hos professor Bengt Barr. Det blev rutin. Jag har tränat hos talpedagog från första klass till sista ring i gymnasiet för att få ett bra tal. Jag behövde träna mycket på s-ljudet. Dessutom kunde jag tidigare inte skilja på k-, p- och t-ljuden, eller m- och n-. Det var naturligt att gå till talpedagog och det gjordes ingen stor dramatik runt detta. I skolan satt hon alltid längst fram i klassrummet. Lena Adelsohn Liljeroth ler när hon konstaterar: Det gjorde kanske att jag aldrig blev något busigt barn utan istället blev klassens ordningsman och elevrådsrepresentant. Det var också svårt att lära sig engelska, men med rätt stöd och träning gick det också. Jag tyckte om att läsa I Barnplantorna har vi alltid uppmanat föräldrar att entusiasmera barnen att läsa mycket för att få ett bra ordförråd. Som hörselskadad missar man ju mycket och läsningen är därför en väg till ett bra språk. Lena Adelsohn Liljeroth bekräftar detta genom att konstatera: Jag tyckte om att läsa och det har naturligtvis hjälpt mig mycket både i skolan och i övriga livet. 8 9

6 Om jag kan hjälpa andra hörselskadade genom att informera om min situation så vill jag naturligtvis göra det. Fakta Elektro Akustisk Stimulering Hörapparat (EAS) En del hörselskadade har sin hörselnedsättning i de höga frekvenserna (ljusa toner) medan de hör lågfrekventa ljud (de mörka tonerna) bra. Elektroakustiska hörselimplantatsystem kan hjälpa personer med en grav diskanthörselnedsättning att höra högfrekventa ljud bättre. Detta är viktigt för att kunna förstå tal och kunna kommunicera. Det var emellertid först i vuxen ålder, som hon talade om för folk att hon har en hörselnedsättning. Yrkesvalet styrdes inte av hörselskadan Hon har valt två yrken, journalist och politiker, där hon kan ställas inför krävande kommunikativa situationer. Nyfikenheten är stor hur hon löst detta. Vilka hörselstrategier har hon använt? Lena Adelsohn Liljeroth berättar: När jag arbetade som journalist valde jag bort stora presskonferenser. Där visste jag att min hörselskada skulle vara en stor nackdel. Istället koncentrerade jag mig på enskilda intervjuer. Hon berättar vidare att hon ställdes för ytterligare hörselutmaningar som politiker och beslöt sig för att pröva hörapparater. Vissa situationer försöker hon undvika som hörselskadad, som till exempel slamriga restaurang- och konferensmiljöer. Information om ny hörselteknik ingav hopp För inte så länge sedan informerade ÖNHläkare Björn Barr (son till professor Bengt Barr) henne om ny hörselteknik, som kan innebära bättre hörsel. Lena Adelsohn Liljeroth säger: Dagens Nyheter fick följa operationen. Om jag kan hjälpa andra hörselskadade genom att informera om min situation så vill jag naturligtvis göra det. Exponeringen i Dagens Nyheter gjorde att många hörselskadade på olika sätt fick upp ögonen för möjligheten med EAS vid en hörselskada i diskanten. Lena Adelsohn Liljeroth påpekar gärna: Jag är så nöjd med det engagemang och hänsyn, som jag fått på CI-kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Inkoppling och uppföljning fungerar mycket bra. Vi pratar om detta och jag berättar att föräldrar till barn med cochleaimplantat känner sig väl mottagna på CI-klinikerna i Sverige. Det är viktigt när man kanske befinner sig i en utsatt situation. Men säger Lena Adelsohn Liljeroth Det är naturligtvis lite pyssel med utrustningen och jag fick en smärre chock när jag skulle hämta utrustningen som låg i en större väska. Den bär jag inte på hela dagarna utan jag har plockat ut det viktigaste som jag kan ha med i en liten påse i min väska. Helt plötsligt öppnas en ny värld av ljud Naturligtvis har det varit tröttande med alla nya ljud som hon hör. Ljud som Lena Adelsohn Liljeroth aldrig har hört förut. Prassel av papper, höga klackar som trippar på marken, bestickslammer och många andra högfrekventa ljud. Lena Adelsohn Liljeroth är kulturminister så slutfrågan måste bli om hon uppskattar musik. Hennes vidgade njutning av musik med en delvis artificiell hörsel tydliggör hon med en tragisk händelse med solglimtar. Endast två veckor efter inkoppling av ljuden skulle jag och min man på begravning. En nära släkting hade gått bort vid en ålder av 100 år. Ett vackert stycke av Mozart spelas i kyrkan på violin och cello. Jag hade hört stycket förut men ändå inte! De höga tonerna som var så vackra, hade jag aldrig hört förut. Där sitter jag och ler Många hörselskadade vittnar om liknande hörselupplevelser i en förnyad hörselresa möjlig med modern hörselteknik. Tack Lena Adelsohn Liljeroth för en trevlig intervju. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Karim Hatoum Funktion Elektrisk ljudväg 1. En extern ljudprocessor fångar upp ljud och omvandlar det till digitala signaler. 2. Ljudprocessorn skickar högfrekvent ljud med digitala signaler till implantatet. 3. Implantatet omvandlar signalerna till elektrisk energi som skickas till eletrodraden i snäckan. 4. Hörselnervens respons, som orsakas av elektrisk och akustisk stimulering, skickas till hjärnan. Akustisk ljudväg A. Den externa ljudprocessorn skickar lågfrekventa ljud till ljudkomponenten. B. Här förstärks de lågfrekventa ljuden och skickas vidare den normala ljudvägen. C. Det förstärkta ljudet aktiverar hörselnerven. D. Hörselnervens respons, som orsakas av både elektrisk och akustisk stimulering, skickas till hjärnan som kombinerar dem till det ljud du uppfattar. Källor: Bild: Cochlear 10 11

7 Nästa steg för ditt barn Uppgradera till Cochlear Nucleus -systemet. Ljudhjältarna underhöll de yngre... Teknik- och Kommunikationsmässan i Stockholm lockade celebra gäster Teknik- och Kommunikationsmässan är idag ett resultat av ett etablerat samarbete mellan Barnplantorna, hörselvård, SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) Råd och Stöd och UHiS (Unga Hörselskadade i Stockholm). Den sistnämnda aktören avseende mässan i Stockholm. Brett utbud av utställare I Stockholm arrangerades mässan för fjärde gången. I början av oktober gick mässan av stapeln för andra gången på Kulturhuset mitt i city. Uppskattningsvis 400 besökare hade hörsammat inbjudan för att ta del av bland annat modern hörselteknik, hörapparater, cochleaimplantat och Baha (benförankrade hörapparater). Besökarna fick också möjlighet att se pedagogiskt material, anpassade skolmöbler samt vad ljussättning och ljudsanering kan innebära i förskolan, skolan och på arbetsplatsen. Folkhögskolor, förskolor, skolor och intresseorganisationer profilerade sig på olika sätt. Stockholmsmässan lockade celebra gäster Oväntat, men glädjande besök fick Teknikoch Kommunikationsmässan i Stockholm av kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth, som kom tillsammans med sin pressekreterare för att uppdatera sig. Hon hör numera med hjälp av ett EAS-implantat. Hon styrde snabbt stegen bort mot Cochlears monter för att få mer information om det EAS-implantat, som hon fått inopererat i somras. Professor Hans Rosling, som har ett barnbarn med CI dök upp tillsammans med sonen Ola Rosling (tillika ordförande i Barnplantornas regionala organisation i Stockholm) och två av barnbarnen. Vetgiriga föräldrar medlemmar i Barnplantorna uppdaterade sig med kunskap Barnplantorna hade många besök i sin monter. Glädjande kunde vi konstatera att de flesta föräldrar som anlände var Barnplanta-föräldrar, d.v.s. medlemmar i Barnplantorna. Men vi undrar naturligtvis hur uppdaterade med kunskap är andra föräldrar till barn med hörselnedsättning!? Text och foto: Ann-Charlotte Gyllenram Cochlear tillkännager med glädje att Cochlear Nucleus 5-ljudprocessor nu är tillgänglig för alla Freedom - och Nucleus 24-användare. Connecting people Global leader Passionate visionaries Solutions for life Beställ broschyren Ta nästa steg genom att skicka e-post till eller besök vår hemsida. Med denna uppgradering får ditt barn ta del av fördelarna med det prisbelönta Cochlear Nucleus -systemet. Bättre taluppfattning i svåra lyssningsmiljöer och större frihet att njuta av livet med en mindre och lättare ljudprocessor, som är mer tålig och vattentät. Kontakta din CI-klinik för att ta nästa steg mot bättre hörsel med en ny ljudprocessor. 12 Freedom, Cochlear och den ovala logotypen är varumärken från Cochlear Limited. Nucleus är ett registrerat varumärke som tillhör Cochlear Limited. N35077F ISS1 NOV11 Swedish translation 13

8 Profilera dig med en ny kostym Reklambyrån Xtrovert Media är den färgstarka fullservicebyrån i Göteborg med de stora resurserna kontakten med oss räcker för de flesta typer av uppdrag inom reklam, marknadsföring och informationsproduktion. Fler barn skulle kunna få höra, om föräldrar fick information om benförankrade hörapparater Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Barnplantorna har tidigare producerat en informationsfilm om cochleaimplantat, Cochleaimplantat att återskapa ett sinne. Det finns idag en rad olika typer av hörapparater som kan hjälpa barn att höra bättre, men föräldrar behöver information. Lars Persson och Marie Rehnberg från Xtrovert Media som gjorde filmen Cochleaimplantat att återskapa ett sinne. Scen från inledningen med Radi Jönsson och Ann-Charlotte Gyllenram i Botaniska trädgården. optimalt, eller inte alls. En av projektledarna, Radi Jönsson överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset säger: Det finns ett mörkertal över hur många barn som är möjliga kandidater till benförankrade hörapparater men där föräldrar inte får nödvändig information. hemma, kan de fatta välgrundade beslut för habilitering och val av förskola och skola för sitt barn. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Bengt Karlsson Vi kan bland annat stå till tjänst med: Grafisk design och produktion Original och trycksaker Bildbehandling och foto Illustration 3D-visualisering Textproduktion och copywriting Tidningsproduktion Mässmaterial och event Profilreklam Strategisk kommunikation Webbdesign och webbproduktion Filmproduktion Butikskommunikation Informationsproduktion Projektsamordning Slå oss en signal på , eller maila Intressepolitiskt och professionellt perspektivsamverkar Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Barnplantorna visar åter hur samverkan utifrån intressepolitiska och professionella perspektiv kan resultera i produktion av en informationsfilm. Nu påbörjas arbetet igen tillsammans med fullservicebyrån Xtrovert Media med att ta fram en informationsfilm, som riktar sig till föräldrar med barn aktuella för behandling med benförankrade hörapparater (Baha). Baha, benförankrade hörapparater kan hjälpa barn med hörselnedsättning av ledningshindertyp, då mellanörat inte fungerar Projektet har flera finansiärer Filmen om cochleaimplantat finansierades genom statliga medel, vilket inte varit möjligt med den nu påbörjade filmproduktionen. Utifrån stöd bland annat från en dansk fond blir det möjligt att realisera produktionen. Ann-Charlotte Gyllenram, ordförande i Barnplantorna påpekar hur viktigt det är att föräldrar till barn med en hörselnedsättning, som ibland är kopplad till ett flerfunktionshinder, får information. Föräldrars medverkan i hörselhabiliteringen avseende sitt barn är viktigt. Via en informationsfilm, som föräldrar kan se Fakta: Benförankrad hörapparat Baha är en svensk uppfinning, som utvecklat professor Brånemarks upptäckt att titan växer ihop med omgivande ben (osseointegration). Ett titanimplantat sätts in i benet bakom örat. Med en distans och en specifik hörapparat utnyttjas benledning för de personer som har ett ledningshinder i mellanörat opererades den första patienten i världen med Baha på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 14

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Baha en svensk uppfinning Brist på information om Baha Filippa fick höra vid tre månaders ålder 1 Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i Göteborg av fyra

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra Foto: Lasse Burell Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga

Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga Av Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram Ordförande Från Konferensen Listening to Learn i Köpenhamn till David Legas motto Jag letar inte efter

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BARNPLANTORNAS ÄNDAMÅL Att tillvarata barn och ungdomars intressen i en kraftigt föränderlig värld utifrån fokus på varje individs möjligheter, utmaningar

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården VIBRANT SOUNDBRIDGE ett mellanöreimplantat Information för Hörselvården Denna informationsskrift 2010 är framtagen i samarbete med: Konrad S. Konradsson, Hörselsektionen, VO-ÖNH Neurodivisionen, Akademiska

Läs mer

perspektiv och insikter?

perspektiv och insikter? Rapport från Nordisk konferens Är vi redo för nya perspektiv och insikter? Samarbetet mellan Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Barnplantorna har återigen resulterat i en väl genomförd konferens fokuserad

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

BARNPLANTABLADET. Maja först med mellanöreimplantat. Barn med ensidig dövhet bortglömd grupp?

BARNPLANTABLADET. Maja först med mellanöreimplantat. Barn med ensidig dövhet bortglömd grupp? BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat 11th International Conference on Cochlear Implants i Stockholm Hörselscreening ställer

Läs mer

Världens första digitala minimottagare

Världens första digitala minimottagare Världens första digitala minimottagare Comfort Digisystem Receiver DT10 Receiver DT10 är minimottagaren med Comfort Digisystems unika ljudkvalitet. Den är enkel att använda, smidig att konfigurera och

Läs mer

Nya möjligheter att höra bättre med Comfort Digisystem

Nya möjligheter att höra bättre med Comfort Digisystem Nya möjligheter att höra bättre med Comfort Digisystem Det moderna samhället kräver nya lösningar Att kunna samspela med andra och ha förmåga att delta aktivt är viktigt i vår tid. I dagens samhälle finns

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 BARNPLANTORNAS ÄNDAMÅL Att tillvarata barn och ungdomars intressen i en kraftigt föränderlig värld utifrån fokus på varje individs möjligheter. Barn med olika hörhjälpmedel som

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Dagligen vistas miljontals människor i offentliga miljöer som

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 BARNPLANTORNAS ÄNDAMÅL Att tillvarata barn och ungdomars intressen i en kraftigt föränderlig värld utifrån fokus på varje individs möjligheter. Barn med olika hörhjälpmedel som

Läs mer

PRODUKTKATALOG I. MED-EL Cochlea implantat system med kroppsburen processor CisPro +.

PRODUKTKATALOG I. MED-EL Cochlea implantat system med kroppsburen processor CisPro +. PRODUKTKATALOG I MED-EL Cochlea implantat system med kroppsburen processor CisPro +. Möllerström Medical AB Slagthuset 211 20 Malmö Tel: 040 17 63 50 Fax: 040 17 63 59 kundtjanst@mollerstrommedical.com

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

BARNPLANTABLADET. Är vi redo för nya perspektiv och insikter? Barnplantorna utser hedersmedlemmar vid Nordisk Konferens

BARNPLANTABLADET. Är vi redo för nya perspektiv och insikter? Barnplantorna utser hedersmedlemmar vid Nordisk Konferens BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Förhandsvisning av filmen Benförankrad hörapparat en väg till hörande Engagerade föräldrar

Läs mer

Roger på jobbet. Nya möjligheter för kommunikation

Roger på jobbet. Nya möjligheter för kommunikation Roger på jobbet Nya möjligheter för kommunikation Koncentrera dig på att dina arbetsuppgifter, inte på din hörsel En modern arbetsplats kan vara en komplicerad lyssningsmiljö, med dålig akustik, gruppmöten,

Läs mer

BARNPLANTABLADET. Teckenspråk? Ja, utifrån behov men inte grupptillhörighet! I djungeln görs valet

BARNPLANTABLADET. Teckenspråk? Ja, utifrån behov men inte grupptillhörighet! I djungeln görs valet BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Kajsa har benförankrade hörapparater Vi ser en ljus framtid I djungeln görs valet Barn

Läs mer

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet Hörsel- och dövundervisningen i Sverige är i stark förändring. En överväldigande majoritet

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Cochleaimplantat (CI) hos vuxna

Cochleaimplantat (CI) hos vuxna Cochleaimplantat (CI) hos vuxna Vårdprogram för Landstinget i Jönköpings läns vuxna CI-patienter. 2014-01-21 Inledning Vårdprogrammet för CI-patienter är länsövergripande och har tagits fram i länets CI-team.

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015

PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 PROGRAM Minnen från Sundsgården 2013 Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat. Söndag den 26 juli

Läs mer

BARNPLANTABLADET. Drottning Silvia inviger barn-ci-konferens i Rom. Smittskyddsexperter på konferens i Istanbul. Döva familjer väljer CI för sina barn

BARNPLANTABLADET. Drottning Silvia inviger barn-ci-konferens i Rom. Smittskyddsexperter på konferens i Istanbul. Döva familjer väljer CI för sina barn BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat CI blir rikssjukvård Döva familjer väljer CI för sina barn Smittskyddsexperter på konferens

Läs mer

BARNPLANTABLADET. Svensk-italiensk familjs erfarenheter av flerspråkighet och CI. Barnplantorna i sociala media stärker föräldrarna

BARNPLANTABLADET. Svensk-italiensk familjs erfarenheter av flerspråkighet och CI. Barnplantorna i sociala media stärker föräldrarna BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat He Is Not Me A deaf childhood. A hearing adulthood. One life. Förälder rapporterar: Vägen

Läs mer

Jag fick kämpa för att få ett cochleaimplantat

Jag fick kämpa för att få ett cochleaimplantat Jag fick kämpa för att få ett cochleaimplantat Bakgrund År 1986 till 1993 arbetade jag på ett daghem Snäckan. På den tiden fanns där det första barnet i Sverige som fick CI. När hon kom till oss var hon

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Comfort Digisystem Microphone DM90. - Återupptäck glädjen med att tala i telefon

Comfort Digisystem Microphone DM90. - Återupptäck glädjen med att tala i telefon Comfort Digisystem Microphone DM90 - Återupptäck glädjen med att tala i telefon Välkommen till den mobila revolutionen Idag är mobiltelefonen en stor del av vår vardag, vi använder den i arbetet, på fritiden

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Neurofibromatos, typ1, ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem

Läs mer

BARNPLANTABLADET. Barnplantorna pläderar för regionala specialpedagogiska skolstödsenheter. Svensk välfärd ger inte alla bilateral hörsel

BARNPLANTABLADET. Barnplantorna pläderar för regionala specialpedagogiska skolstödsenheter. Svensk välfärd ger inte alla bilateral hörsel BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Pedagogiskt Kafé i Borlänge lockade... Hej! Jag heter Linnéa... Svensk välfärd ger inte

Läs mer

BARNPLANTABLADET. Malin Wass Marie Curie stipendiat i Australien. Berättande och läsförståelse hos ungdomar med CI och hörapparat

BARNPLANTABLADET. Malin Wass Marie Curie stipendiat i Australien. Berättande och läsförståelse hos ungdomar med CI och hörapparat BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Framgångsrik inkludering ett resultat av samverkan Barnplantornas sommarläger världens

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

BARNPLANTABLADET. Rapport från Barnplantornas sommarläger 2013

BARNPLANTABLADET. Rapport från Barnplantornas sommarläger 2013 BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Ruben trivs på Grantomta Montessoriskola Forskning på Göteborgs universitet om barns kommunikativa

Läs mer

Barnplantabladet. Graeme Clark på besök i Stockholm Utbildning i Auditory-Verbal Therapy En rapport från Nordisk Forskardag VÅREN 2006 ISSN 1401-8543

Barnplantabladet. Graeme Clark på besök i Stockholm Utbildning i Auditory-Verbal Therapy En rapport från Nordisk Forskardag VÅREN 2006 ISSN 1401-8543 Barnplantabladet VÅREN 2006 Graeme Clark på besök i Stockholm Utbildning i Auditory-Verbal Therapy En rapport från Nordisk Forskardag ISSN 1401-8543 en värld av ljud! Nucleus Freedom Stänksäker Vattenavvisande

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Vibrant Soundbridge (VSB) Mellanöreimplantatsystem

Vibrant Soundbridge (VSB) Mellanöreimplantatsystem 3.6 Vibrant Soundbridge (VSB) Mellanöreimplantatsystem Vibrant Soundbridge (VSB) mellanöreimplantat har använts sedan 1996 för att behandla personer med mild till grav sensorineural hörselnedsättning,

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

TILDA 1 år från operation till inkoppling

TILDA 1 år från operation till inkoppling TILDA 1 år från operation till inkoppling Bakgrund Carola och Peter Nilsson från Karlshamn är ett föräldrapar, som tidigt tog kontakt med Barnplantorna redan i samband med att det upptäcktes att Tilda

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

BARNPLANTABLADET. Sjukvården missgynnar CI i västra Sverige. Hörsel på båda öronen men inte CI! Hörselhabilitering för barn målet?

BARNPLANTABLADET. Sjukvården missgynnar CI i västra Sverige. Hörsel på båda öronen men inte CI! Hörselhabilitering för barn målet? BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Audionom ett framtidsyrke Hörselhabilitering för barn målet? Hörsel på båda öronen men

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Hål i gula fläcken. makulahål

Hål i gula fläcken. makulahål Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Lite inspiration om Internetbaserat stöd och coaching chatt med patienter inom habilitering Habiliteringen Skövde: Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Hörselreda Södra regionen

Hörselreda Södra regionen Hörselreda Södra regionen Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län Mars 2011 Förskolor, skolor, gymnasier Habiliterande och rådgivande instanser För barn, unga och vuxna som är döva eller har hörselnedsättning

Läs mer

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968 Foto: Megapix / ACE Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan 196 Specialskolan ger hörsel- och synskadade barn ett eget tal- eller skriftspråk, skolan är alltså

Läs mer

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist Nytt år och nya boktips från Martina och Petra! Skriv gärna till oss och lämna förslag eller kommentarer genom att skicka ett mail till petra.ljungberg@laholm.se Kalle med klänning och Kalle som Lucia

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Få ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör

Få ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör Få ut mer av dina hörapparater Phonaks trådlösa tillbehör Modern hörapparatsteknik gör det bekvämt att lyssna och höra i de flesta situationer. Men när du talar i telefon, ser på TV eller befinner dig

Läs mer

Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000.

Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000. Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000. Av Helen Carlbom Kannebäcksskolans rapportserie: nr 3, Göteborg, september 2000 Cochlea Implantat

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Att vara förälder till ett hörselskadat barn

Att vara förälder till ett hörselskadat barn Att vara förälder till ett hörselskadat barn 2 FOTO: MIKAEL BERTMAR, LENA PATERSON, KIM NAYLOR, STEN DIDRIK BELLANDER/TIOFOTO Att upptäcka en ny värld Att bli förälder är en av livets mest fantastiska

Läs mer

Rettvisan. Nyhet 2013. QR kod? Kalendarium 2013. Svårt att se alla träden i appskogen. Familjevistelse på Ågrenska 4-8 november

Rettvisan. Nyhet 2013. QR kod? Kalendarium 2013. Svårt att se alla träden i appskogen. Familjevistelse på Ågrenska 4-8 november Rettvisan Julnumret 2012 Svårt att se alla träden i appskogen Nyhet 2013 Ridläger för UNGDOMAR med Rett syndrom Familjevistelse på Ågrenska 4-8 november 2013 Intervju med SANDRA SENBY personlig assistent

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer