aktuellt från Malmö stads gatukontor nr MARTIN BLEV STATY I MALMÖ

Transkript

1 stadsliv aktuellt från Malmö stads gatukontor nr ROSENS RÖDA MATTA MARTIN BLEV STATY I MALMÖ ATT MÄTA ATTRAKTIVITET

2 [ annons ] stadsliv 3/13 Nyheter och information från Malmö stads gatukontor. Nr 3 sept 13. Utgiven v 39. Adress: Gatukontoret, Malmö. Ansvarig utgivare: Kerstin Gustafsson, gatudirektör tel Redaktör: Anna-Karin Jangmark, tel , anna-karin.jangmark@ malmo.se. Redaktionsgrupp: Annika Abrahamson, Annika Blomquist, Johan Edgren, Monika Nilsson. Grafisk produktion: kommunikation&design i malmö ab, Omslagsbild: Johan Bavman Upplaga: ex. Tryck: CA Andersson. Röda mattan rullas ut Kerstin Gustafsson, gatudirektör i Malmö foto: Jenny Leyman Nu rullar vi ut den röda mattan - och jobbar vidare med att utveckla mötesplatser i nära samarbete med boende och näringsidkare i staden. Ett gott stadsliv är så mycket mer än den härliga folkfesten på Malmöfestivalen. Vi måste vara bra på väldigt många områden för att nå vår vision om att skapa ett Malmö där det är bättre att vara ute än inne varje dag, året runt. Hur ska vi mäta ett gott stadsliv? Vi letar i nära dialog med forskare efter de bästa nyckeltalen. Utan bra mätmetoder är det svårt att följa upp om vi är på rätt väg eller behöver justera vår planering. Efter sommaren har det varit många tillbakablickar i filmer, teve och nyhetsmedier mycket nostalgi; och vi som varit med ett tag kanske suckar lite och tycker att det var bättre förr? På talet, 70-talet eller innan millennieskiftet. Oavsett tidshorisonterna bakåt så måste vi satsa framåt, tänka och göra nytt därför att vi har helt andra förutsättningar och förväntningar idag än för länge sedan. Givetvis ska vi ta med oss en del erfarenheter från de gångna åren. Därför är jag så mån om att medarbetare som med ålderns rätt nu lämnar gatukontoret får gå omlott ett tag med sina efterträdare, för att vi ska kunna ta med oss all den kunskap och klokskap som de byggt upp under många år. Hjälpas åt är ett uttryck som hörs allt oftare i höst här i stadshuset. Nu är det samarbete som gäller, i en tidsanda där det goda stadslivet skapas när de duktigaste inom olika kompetenser får jobba tillsammans på ett sätt som var otänkbart för år sedan. stadsliv 3 / 13 3

3 Med ett foto: Berne Lundkvist, Magnus Ahlcrona och Lars Bendroth EM i bagaget I slutet av augusti avgjordes EM i fälttävlan i Malmö. Ett internationellt mästerskap, 15 timmars TV-sändning och stor publik men hur ser det ut bakom kulisserna egentligen? Viveca Byhr Lindén har varit show director och börjar så smått hämta sig. - EM:et var förstås kronan på verket för mig, och nu känner jag mig både lycklig och trött, säger hon. Det som glädjer mig mest är att allt löpte så friktionsfritt och allt beröm vi har fått ta emot för ett bra ordnat mästerskap. Redan 2007 började Malmö drömma om att få anordna EM i fälttävlan och 2013 uppfylldes drömmen. - Vi har anordnat världscuptävlingar flera år i rad, så det kändes som en naturlig utveckling, berättar Viveca. Vi har kontinuerligt byggt hinder och utvecklat banan för att hålla EM-standard. Dessutom har vi haft stor hjälp av Giuseppe Della Chiesa, vår banbyggare och tillika ordförande i internationella fälttävlanskommittén. Han har hjälpt oss framåt med vad vi måste ha på plats för att få ett stort mästerskap. Viveca menar att ett mästerskap skiljer sig rätt markant från de internationella tävlingar som hon tidigare varit med och anordnat. - Framför allt hade vi en stor sponsor till EM, vilket ju gör att vi är begränsade gentemot andra sponsorer. Och vi hade också väldigt mycket TV-sändningar från EM:et, något som har varit tufft. Totalt sände SVT 15 timmar från Ribersborg. Något som förstås är glädjande, såväl för Malmö som för sporten, men som blir tungt för Malmö stad. - I avtalet står att Malmö stad ska stå för kabeldragning och plattformar åt TV-bolaget, och eftersom SVT valde att storsatsa blev detta en stor utgift för oss. Å andra sidan Malmö och EM har synts på ett fantastiskt sätt i TV. En handfull heltidsanställda vid gatukontoret och ca 300 frivilliga funktionärer gjorde EM:et till verklighet. Och som en extra bonus tog svenska laget EM-silver i lagtävlingen. - Jag är oerhört stolt över vad vi åstadkom. Banan blev så vacker och vi har fått så mycket beröm! Jag fick faktiskt höra av en nestor inom fälttävlan att detta var det bästa EM:et någonsin, ler Viveca. Fakta: Banlängd 6000 meter Antal hinder 40 + ett flertal alternativhinder Hastighet 570 m/min Antal tävlande 65 Publiksiffror ca stadsliv 3 / 13 stadsliv 3 / 13 5

4 i korthet Malmö en stad som växer Den 31 december 2012 hade Malmö invånare. Befolkningen ökade med (+1,6%) under Malmös befolkning ökade för 28:e året i rad. Malmö är en ung stad nästan halva befolkningen är under 35 år (49%). I Malmö finns 177 länder och cirka 150 språk representerade. (Källa: Malmöläget - Statistik och fakta om näringslivet i Malmö) Teknologie doktor i beläggning? Gatukontoret i Malmö kommer inom en snar framtid att ha några medarbetare som doktorerar inom sina områden. - Det är ett sätt för oss att dels bli en mer attraktiv arbetsgivare, men också ett sätt för oss att bidra till forskningen, säger Christian Resebo, utvecklingschef på gatukontoret. Doktoranderna kommer att ha sin anställning på gatukontoret, men kommer att förlägga sina doktorandstudier på respektive högskola (SLU, Lunds universitet och Malmö högskola) på minst 50% av sin arbetstid. Det innebär att det kommer att ta cirka 8 år att doktorera. - Det är ett ganska stort åtagande för våra medarbetare förstås men samtidigt är det en stor möjlighet också, menar Christian. Dessutom får vi som förvalting en chans att knyta akademin närmre oss och kunskapen om våra verksamhetsområden ökar. Vill du veta mer? Kontakta Christian Resebo, christian.resebo@malmo.se 2811 nya företag i Malmö nya företag startades i Malmö under En hög siffra, trots en minskning mot föregående år. 62% av de nya företagen var enskilda firmor och 32% aktiebolag. De nya företagen sysselsatte personer. Branscher som ökade under året var reklam/marknadsföring, samt finans-, försäkrings-, fastighetsverskamhet. Alla vill bo i en attraktiv och levande stad. Men hur vet de som jobbar med stadsplanering hur väl de lyckas med sina intentioner? Enkäter, rankingar och antal gästnätter på hotell säger förstås en del. Nu vill Malmö testa ett habitability index, som använts i den spanska staden Vitoria-Gasteiz. Läs mer Om Vitoria-Gasteiz på sök på Vitoria Gasteiz Hur mäter man attraktivitet? - Syftet är att kartlägga gaturummets kvalitet avseende vistelse, berättar Christian Resebo, utvecklingschef på gatukontoret. Indexet innehåller 12 objektiva parametrar, såsom skyview factor och greenview factor, och ger ett mått på hur mycket gaturummet bjuder in till vistelse inte bara transport. - Indexet är intressant, tycker jag, eftersom parametrarna utgår från den som använder staden. Vad ser han eller hon i stadsrummet? Tävling ska ge handbok Under sommaren har gatukontoret haft ute en tävlingsförfrågan där konsulter bjudits in att lämna in förslag på hur man skulle kunna anpassa parametrarna till de lokala förhållandena i Malmö och även precisera och definiera hur mätningarna kan utföras. Fyra stycken konsulter är utvalda och ska presentera sina förslag för en jury i november och därefter kommer två av dem att gå vidare med ett test av sin modell. Detta för att kunna göra en uppskattning av vad det skulle kunna kosta att kartlägga hela, eller större delar av, Malmö. I slutändan kommer försöket med Habitability Index att generera en handbok för hur kommunen ska kunna inventera och kartlägga attraktiviteten i stadsmiljön. Anpassa till Malmö - Vi behöver anpassa metodiken till våra förhållanden. Vitoria-Gasteiz är en stad med breda gator, höga hus och varmt klimat för att bara nämna några skillnader. foto: IBL Här får vi ta hänsyn till mörker, kyla och nederbörd på ett annat vis till exempel, säger Christian. I Vitoria-Gasteiz genomförde man kartläggningen av staden inom ramen för ett Civitas-projekt och kartläggningen blev underlag till stadsplaneringen, vilket i slutändan resulterade i så kallade super blocks. - Super blocks är helt enkelt kvarter som har extra hög vistelsekvalitet, områden där man vill vara. Det kan t ex handla om att man plockat bort parkering från gatans ena sida och öppnat upp för uteserveringar eller lekplatser, förklarar Christian. Vill du veta mer? Kontakta Christian Resebo, christian.resebo@malmo.se 6 stadsliv 3 / 13 stadsliv 3 /13 7

5 Malmö stad har sedan en tid tillbaka en önskan om att börja utnyttja den så kallade kontinentalbanan, som går genom östra Malmö, för persontrafik. I dagsläget går enbart godstrafik på banan, men genom att släppa på persontrafik skulle Malmös infrastruktur få ett attraktivt lyft. Och nu ser man över kostnaderna för utökade bullerskydd utmed kontinentalbanan. - Kontinentalbanan utgör en del en del av de godstrafikspår genom Europa som EU pekat ut som särskilt viktiga, berättar Klas Nydahl, projektledare för Malmöringen på Malmö stad. Men vi har också insett att vi kan få en Malmöring om vi öppnar kontinentalbanan för persontrafik. Då kommer Malmös spårbundna infrastruktur att knytas ihop på ett nytt sätt. Svedab *) och Trafikverket har bedömt att man måste rusta upp kontinentalbanans bullerskydd, vilket i förlängningen kan innebära att persontrafiken på banan rycker närmre. Svedab, Trafikverket och Malmö stad har skrivit på avsiktsförklaring där Svedab och Trafikverket ska finansiera bullerskydden och Malmö stad ska bygga station Rosengård. Fakta om Malmöringen: Det är tänkt att Malmöringens tåg ska stanna på: Malmö central Östervärn Rosengård (ny station) Persborg Svågertorp Hyllie Triangeln Enligt planerna ska det gå ett tåg i vardera riktningen en gång i halvtimmen dagtid mellan klockan och Trafiken sker med nya Pågatåg. Malmöbor får tycka till - Vi skriver just nu en miljökonsekvensbeskrivning där illustrationer över hur bullerskydden kan se ut, ingår. I början av oktober kommer vi att bjuda in Malmöbor till en samrådsträff i Folkets hus. Därefter kommer Trafikverket och Svedab att ansöka hos länsstyrelsen om att få trafikera banan även med persontåg, beskriver Klas. Malmöringen kan knyta ihop Malmö Station Rosengård kommer att ta cirka 1,5 år att bygga. Stationen har två syften: att fånga upp resenärer från östra Malmö och avlasta busslinjer. - Station Rosengård är också en viktig symbol för hoplänkningen av Malmö alla i Malmö ska ha bra kommunikationsmöjligheter. Om allt går som det ska skulle vi kunna starta persontrafik på Malmöringen sommaren 2015, avslutar Klas. *) Det statliga bolaget Svedab äger de svenska landanslutningarna av Öresundsbron. Tillsammans med sin danska motsvarighet A/S Øresund, äger de Öresundsbrokonsortiet, företaget som äger bron och sköter den dagliga driften. 8 stadsliv 23 /13 stadsliv 23 / 13 9

6 Tänk spårvagn, kör buss text: Johan Edgren Linje 5 i Malmö är Skånes största stadsbusslinje. Antalet resenärer har ökat för varje år, vilket är glädjande. Dock blir det trångt på vissa avgångar och bussarna hinner ifatt varandra med täta avgångar. Från juni 2014 sätter Skånetrafiken in nya, extra långa bussar. Konceptet heter MalmöExpressen. Dagens bussar är redan ledbussar som kör med 3,5-minuterstrafik. Vissa avgångar fylls med resenärer, som alla ska gå på framme hos chauffören, vilket tar tid. Detta innebär att nästa buss kan hinna ifatt framförvarande buss och kolonnen kan korka igen trafikflödet vid t ex en trafiksignal. - Vi vill med det nya konceptet skapa en snabbare och en mer bekväm resa för Malmös bussresenärer, säger Per Wisenborn, projektledare från gatukontoret i Malmö. Det nya med MalmöExpressen är att flera åtgärder ihop skapar en på helheten bättre resa. Det nya med linjen är bl a nya dubbelledbussar, 24 meter långa påstigning i alla dörrar mittförlagda busskörfält på Amiralsgatan specialbyggda busshållplatser signalpriotering i korsningar annan grön färg på linjen Enklare resa Syftet är att utveckla dagens busstrafik enligt devisen tänk spårvagn, kör buss, för att kunna erbjuda kunderna en enklare, snabbare och mer komfortabel resa. Längs en 2 kilometer lång sträcka på Amiralsgatan, centralt i Malmö, byggs mittförlagda busskörfält och nya hållplatser. Farthinder undviks på flera ställen eftersom ISA (automatisk fartkontroll) installeras på bussarna, vilket leder till färre inbromsningar och behagligare resa. Påstigning i alla dörrar minskar väntetiden vid hållplatserna. Det ska märkas att du åker med MalmöExpressen! Färre körfält för övriga fordon Med de nya busskörfälten försvinner ett körfält i vardera riktningen längs stora delar av Amiralsgatan. Detta ligger helt i linje med Malmös målsättning att minska biltrafiken i Malmö men den ställer stora krav på att hur vi kommunicerar ut till allmänheten om förändringen. I slutet av oktober eller början av november startar ombyggnaden, innan dess ska boende, företagare samt de som passerar i området vara välinformerade om vad som ska ske. Fakta: MalmöExpressen är ett gemensamt projekt mellan Malmö stad, Skånetrafiken och trafikbolaget Nobina, som köper in bussarna. Trafikstart är planerad i juni En del av finansieringen kommer från Europeiska Unionens Regionala Utvecklingsfond och Delegationen för Hållbara städer. i korthet Fönsterbyten ska minska buller Rådmansgatan i centrala Malmö kommer att byggas om till bussgata i samband med att området kring Station Triangeln färdigställs helt. Detta kommer givetvis att påverka de boende utmed gatan. Malmö stad ersätter i gengäld fönsterbytena i fastigheterna utmed gatan. Rådmansgatan går från att vara en lågtrafikerad gata till att bli en av de viktigaste gatorna för Malmös busstrafik. Cirka bussar kommer att passera gatan varje dygn, när ombyggnaden är klar våren Detta kommer att påverka bullernivåerna för de boende förstås. - Det är tio fastigheter med fasad direkt mot Rådmansgatan som fått erbjudande om ersättning, berättar Jens Karlsson, trafikmiljöhandläggare på gatukontoret i Malmö. Totalt rör det sig om cirka personer i fastigheterna som påverkas. Bullerberäkningar och fönsterinventering som genomförts i området ligger till grund för de åtgärdsförslag som presenterats för fastighetsägarna. Utefter dessa utredningar har också kostnadsbedömningar gjorts. - Vi kommer att täcka de merkostnader fastighetsägarna får i samband med fönsterbytena, till en rimlig kostnad förstås, säger Jens. Sopsortering pågår I förra numret av Stadsliv berättade vi om ett försök med sopsortering i Malmö Folkets Park. Det är ett samarbete mellan Malmö, Helsingborg, Hässleholm, Burlöv, VA Syd och organisationen Håll Sverige Rent som möjligheterna att källsortera på allmän mark undersöks. - Hittills ser försöket ut att falla väl ut, säger Arne Mattsson på gatukontorets drift- och underhållsavdelning. Det verkar som att besökarna i Folkets Park är duktiga på att sortera! 10 stadsliv 3 / 13 stadsliv 3 / 13 11

7 En del i tävlingen gick ut på att avsluta meningen Om 20 är Malmö:. Martins bidrag löd: Om 20 år kommer Malmö att vara en stad som genom miljökloka val av beslutsfattare och malmöbor är en lite bättre, lite renare och lite skönare stad att bo i. Stadens puls & landets lugn i ett! Martin Wendt är enligt honom själv en helt vanlig Malmöbo. Och ändå blev han odödlig genom att bli en staty! Statyn avtäcktes under pompa och ståt under Malmöfestivalen. Martin blev staty i Malmö - Det känns helt sjukt, säger han. I vanliga fall är det ju någon som gjort något storartat som blir staty, allt jag gjorde var att delta i tävlingen Malmö på väg. Malmö på väg är ett samlingsnamn från Malmö stad, som ska underlätta att kommunicera kring stadens trafikutveckling. Tidigare i år fanns en tävling kring framtidens Malmötrafik där förstapriset var en porträttlik helkroppsstaty i bronsliknande material. Och den tävlingen vann alltså Martin. - Jag brukar ju aldrig vinna något, och så går jag och vinner en staty av mig själv! Jag och mina vänner kan knappt fatta det är sant, säger Martin. Martin är en 37-årig Malmöbo som flyttade hit Tidigare bodde han i Göteborg och Borås. - Men jag lämnar inte Malmö. Det är något med känslan i stan som lockar. Stockholm har den inte, Göteborg har vissa delar av den. Martin jobbar med webbdesign och på fritiden cyklar han gärna. Han har cyklat Vättern runt ett par gånger till exempel. - Malmö är en bra cykelstad, och den blir snart ännu bättre när den nya cykelbanan på Kronborgsvägen, i närheten av där jag bor, blir klar. Jag har inget körkort, så jag är beroende av bra cykelvägar och kollektivtrafik. Något som han tycker att Malmö har. För mer information: Till sommaren nästa år ska en ny temalekplats stå klar i Pildammsparken. Temat blir teater och här kommer barnen att kunna stå på scen, prova masker och klättra på rekvisitaförrådets hattar. illustrationer: Annika Carlsson Plats på scen Elin Einarsson, landskapsarkitekt vid gatukontoret i Malmö, är projektledare för den nya temalekplatsen. - När temat teater kom upp som idé kontaktade jag Malmö Sommarscen och Malmö stadsteater. De tyckte båda att idén lät spännande och började fundera över hur de skulle kunna bidra med aktiviteter framöver. Då kände vi att vi var något bra på spåret. Samarbete med scenograf Det är i samband med 100-årsjubileet av Baltiska utställningen i Pildammsparken nästa år som teaterlekplatsen ska vara färdig att leka på. Idéerna och skisserna har tagits fram av Elin och scenografen Annika Carlsson. - Det har varit otroligt roligt att samarbeta med en professionell scenograf och vi har tack vare det fått lekredskap som är unika och som kommer att locka barnen till nya lekar. Pildammsparkens nya temalekplats kommer att få en scen för barnföreställningar, en snurrteater med musikinstrument och en spegelpyramid. Lekparkens utformning gör det möjligt att ta del av hela teaterns värld, både framför och bakom scenen, med hjälp av specialdesignade lekredskap (såsom flyttbara kulisser). När det inte hålls föreställningar på scenen finns det möjlighet för lek och klättring, bakom scenen ska det till exempel byggas ett landskap med kullar. Lekparken ska också få en foajé där besökarna kan ha picknick, leka kiosk eller lära sig mer om vilka barnförställningar som visas i Malmö för tillfället. I det så kallade rekvisitaförrådet kan leksugna barn leka i en sandlåda som omgärdas av ett pärlhalsband och klättra på stora hattar. - Det är otroligt roligt att jobba med teaterlekplatsen och jag ser verkligen fram emot invigningen nästa år, avslutar Elin. Läs mer: 12 stadsliv 3 / 13 stadsliv 3 / 13 13

8 i korthet Öresundsmetro Köpenhamn Malmö Malmö stad undersöker tillsammans med Köpenhamns kommun möjligheterna för en helt ny trafikförbindelse under Öresund. Öresundsbron har medfört många möjligheter till hela Öresundsregionen, med en Öresundsmetro tar vi nästa steg för ett mer effektivt och förbättrat samarbete mellan länderna och framförallt i regionen. Med en Öresundsmetro frigörs även plats på bron för att utveckla godstrafiken och den interregionala snabbtågstrafiken. Den 4:e december presenterar projektet sina slutsatser på en heldagskonferens i Köpenhamn. Läs mer: malmo.se/oresundsmetro Malmö Tweed Ride Tweed Ride är den senaste trenden i cykelvärlden. Fenomenet uppstod 2009 i London där en grupp cyklister klädde sig i tweedkostym och cyklade en runda på gamla, renoverade cyklar. Loppet fick snabbt stor genomslagskraft och evenemanget i London säljer snabbt slut. Tweed Rides har sedan dess anordnats i städer som San Francisco, New York, Tokyo, Riga, Wien, Berlin och Stockholm. Den 28 september kommer Tweed Ride första gången till Malmö. Tweed Ride är ingen tävling utan cyklas som en sällskapsrunda. Läs mer: Ny vågad bro i Malmö Kaptensbron i centrala Malmö har byggts om. Här passerar cirka cyklister varje dag. För att få plats till ännu fler cyklister, gående och möten breddades bron till 12 meter (från 8). Dessutom fick bron ett attraktivt utseende, med vågformationer, snygga sittplatser och häftig belysning. Projektledaren Abbas Khayyami på gatukontoret är glad över resultatet. - Bron är så vacker att man måste stanna och beundra. Bättre kan det inte bli, säger han. Foto: Johan Edgren Rosens röda matta I slutet av september invigs aktivitetsytan Rosens Röda Matta i östra Malmö. Dialog och delaktighet har varit en viktig del ända sedan starten. Läs mer: foto: Anna-Karin Jangmark, Annika Blomquist och Anders Dahlbäck. Angélica Persson (t v) och Vlora Makolli. - Att se platsen bli verklighet känns nästan overkligt efter allt arbete vi lagt ner, säger Vlora Makolli, från EIM (Engagerad i Malmö). EIM består av unga tjejer i åldrarna 16 till 25 år. De har varit väldigt involverade i arbetet med aktivitetsytan. Engagerade unga kvinnor - Vi vet att den här typen av offentliga platser sällan tas i anspråk av unga kvinnor, och därför engagerades unga kvinnor tidigt i planeringsarbetet, säger Angélica Persson, som tillsammans med EIM är ansvarig för invigningen i september. EIM bildades som ett led i de delaktighetprocesser som skedde under sommaren unga tjejer anställdes som sommarpraktikanter och arbetade med både gestaltningen av platsen och genomförande av ett testarrangemang. Aktivitetsytan har anlagts på det som tidigare var en gammal parkeringsplats och har fått sin utformning genom workshops och dialogprocesser mellan de som ska använda ytan och de som bygger den. - Ungdomar tänker faktiskt lite annorlunda än vuxna, menar Vlora. Om man vill locka ungdomar till en plats måste man få in dem tidigt i processen! - Men vårt mål är inte bara att locka unga, utan att platsen ska vara för alla unga, gamla, tjejer och killar från hela Malmö. Redan innan ombyggnaden startade, ordnade EIM aktiviteter på platsen, just med syfte att locka en blandning av människor. - Testarrangemanget vi anordnade innehöll bland annat en basketturnering där lagen bestod av fyra personer: två vuxna och två ungdomar. Mottot var Vi tillsammans, inte Vi mot dem och det blev väldigt lyckat, säger Vlora. Brukargrupp driver En brukargrupp ska driva Rosens Röda Matta och se till att den fylls med aktiviteter. Tanken är att det ska vara en yta för både spontana möten och ordnade arrangemang. EIM är en av aktörerna som sitter i brukargruppen. - Jag hoppas att så många som möjligt kommer att använda Rosens Röda Matta. Att det blir en plats för alla och att det kommer att hända mycket här, säger Angélica. - Och jag hoppas att hela Malmö kommer till oss, fyller Vlora i. Fakta Rosens Röda Matta: Byggarbetet påbörjades vintern 2012/13. Under hösten 2012 arrangerades en namntävling där alla Malmöbor fick vara med och tävla med sina förslag på vad platsen ska heta. Flera hundra förslag samlades in och det vinnande förslaget är Rosens Röda Matta. Tanken är att platsen ska erbjuda något under dygnets alla timmar. Här finns gott om plats att sitta och spana på folk, läsa en bok eller sola. Aktivitetsytan Rosens Röda Matta har dessutom en scen som är utrustad med högtalare och en interaktiv mikrofon; så att den som vill kan ha en liten minikonsert, där publiken hittar sin självklara plats på läktaren. Ett dansgolv möjliggör såväl spontandans som träningspass under bar himmel. Projektledare och landskapsarkitekt för aktivitetsytan är Anders Dahlbäck, gatukontoret i Malmö. Projektet har stöd från Delegationen för Hållbara städer och EU. 14 stadsliv 3 / 13 stadsliv 3 / 13 15

9 Returadress: Gatukontoret, Malmö Stad, Malmö B PORTO BETALT Årets Stadsbyggnadpris Årets Stadsbyggnadspris 2013 gick till Malmö Centralstation med Jernhusen AB och Trafikverket som byggherrar. Medverkande arkitekter är Metro Arkitekter, KHR Arkitekter samt SWECO Architects AB. Läs mer malmo.se/stadsbyggnadspris Nästa nummer av stadsliv kommer ut i september Nästa nummer av stadsliv kommer ut i december 2013.