e-bokens lov mats cavallin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "e-bokens lov mats cavallin"

Transkript

1 mats cavallin e-bokens lov Med e-boken närmar vi oss drömmen om det universella biblioteket. Men romanläsaren kommer under överskådlig tid att vilja bläddra i sin pappersbok, skriver Mats Cavallin, chef för Digitala biblioteket i Göteborg. jag har varit verksam vid Göteborgs universitetsbibliotek i över 30 år, men har aldrig i mitt yrkesliv varit med om en så genomgripande förändring som när själva den tryckta boken sätts i fråga. Det har varit märkligt och spännande att få uppleva så mycket känslor kring ett föremål som på ett sätt är en mycket alldaglig företeelse. Artikeln utgår från mina praktiska erfarenheter, och mina kontakter med bibliotekskolleger, läsare i universitetsmiljö och med förlag. Jag kommer därför att till största delen fokusera på den vetenskapliga litteraturen och inte på skönlitteratur eller massmarknadslitteratur. Med denna utgångspunkt redogör jag för mina erfarenheter från införandet av e-böcker i större skala och ger vissa reflexioner i skärningspunkten mellan tryckta och e-publicerade böcker. det tryckta verket är sedan renässansen den västerländska kulturens viktigaste idébas och utgör idag en stor del av vår intellektuella identitet. Sker det stora förändringar inom dessa system påverkas hela vårt sätt att assimilera nya tankar och kanske också vårt sätt att tänka. 4

2 »Allt som är fast förflyktigas, allt heligt profaneras«, förutspådde Marx Engels när de i Kommunistiska manifestet beskrev det borgerliga samhällets obarmhärtiga utvecklingskraft. Deras ord kan illustrera vårt nuvarande läge och hur modeller som byggts upp under århundranden för att hantera samspelet mellan olika aktörer påverkas vid en övergång från papper till elektronik. Det gäller hela flödet: texten själv, författare, läsare, bibliotek, bokhandel, förlag och lagstiftning. Man kan säga att det i teknikskiftet uppstår oro i vår nuvarande»publiceringsekologi«. Vad händer när man måste se på boken och det tryckta ordet på ett helt nytt sätt? Dynamiskt redan före datoriseringen Det tryckta ordet har inte alltid varit så självklart fast och fixerat som man vid första tanken skulle kunna tro. Blickar man tillbaka har det egentligen varit ganska många nyheter under bokens levnad och förändringarna har varit många och avgörande. Nya tekniska uppfinningar har kommit till under seklernas gång och lagts till denna bokliga diskurs. Som W. J. Ong framhåller i sin bok Muntlig och skriftlig kultur (2 uppl. 1991):»Skrivandet i ordets strikta betydelse, dvs. den teknologi som givit den moderna människans intellektuella verksamhet dess form och makt, är en mycket sen företeelse i människans historia«(ong, s. 100). All vidare utveckling av skriften inklusive boktryckarkonst är således ett led i den vidare tekniska utvecklingen av dessa system. E-boken är en del i denna utveckling precis som övergången från bokrulle till codex, d.v.s. det fyrkantiga ting vi i dag kallar en bok. Den tryckta textens hegemoni När läskunnigheten var allmän och boktryckarkonsten vitt spridd blev den tysta läsningen den generella formen för att tillgodogöra sig en text. Det var under denna tid som den textliga kulturen fullbordades, de allmänna biblioteken växte upp och vårt andliga arv i tryck blev var mans egendom. R. Chartier illustrerar denna process i The practical impact of writing som ingår i Book history reader (2001). under denna textliga hegemoni fram till och med första hälften av 1900-talet var en tryckt text inte bara en privat sak utan också en publik angelägenhet. Det fanns i samhället en utbredd läskunnighet och offentliga bibliotek och bokhandlare som förutsättning för spridning av texter. På något sätt är den tryckta texten alltid kopplad till en offentlighet som ger 5

3 FORM: MATERIAL: ÅTERGIVNING: legitimitet åt texten. Det finns alltså en tillgänglighet åtminstone i den västerländska världen. Alla kunde i stort sett utan kostnad få tag på en eftersökt skrift. Sätten att tillgodogöra sig en text har ju varierat och samexisterar fortfarande även om man kan skönja en slags utveckling från olika typer av mer eller mindre offentliga högläsningar till tyst och meditativ läsning. Vid högläsning fungerar rösten som en uppspelningsmaskin och den nedskrivna texten är så att säga Bokrulle codex (bok) det inspelade bandet. Allt efter Papyrus pergament papper som läskunnigheten tilltog ökade den tysta läsningen även om Memorering handskrifter tryck inspelning högläsning samexisterar i olika Högläsning tyst läsning typer av framföranden. (Deklamationer, liturgi, teater m.m.) Kyrkan stat mecenat copyright Bibliotek tryckare bokhandel Den tysta läsningens kultur med förlag vikten lagd på helheten i en större sammanhängande text representerar det mest fullödiga stadiet av texthegemonins tid. Kanske är just denna form den mest känsliga av alla för förändringar av textmediet. Detta mogna texthegemoniska samhälle skapade fasta regler för utnyttjandet av böcker och de allmänna biblioteken en jämlikhetens och beståendets idyll som är mycket vacker och trösterik. Det är inte underligt att läsarnas trygghet, förtjusning, för att inte säga kultifiering av den tryckta boken växte fram. Inte minst i vårt svenska, bibliska, protestantiska samhälle passade en sådan föreställning mycket väl in. Hur kommer nya it-baserade förändringar att påverka denna bestående idyll och aktörerna inom området? Vad händer med texter, författare, läsare, och förmedlare (bibliotek, förlag, boktryckare m.m.)? NÅGRA FÖRÄNDRINGAR I SKRIFTENS EKOLOGISKA SYSTEM: LÄSNING: FINANSIÄRER: FÖRMEDLARE: Komplikationer Kanske glömde man under hegemonitiden bort många av de idémässiga komplikationer kring text och läsande, som hölls levande under olika gångna tidevarvs hantering av skrivna texter. Redan under antiken tvekade Platon (tydligast formulerat i Phaidros) inför det skrivna ordet som envägskommunikation i förhållande till en talad dialog, där man faktiskt i samtalet kunde försäkra sig om att man förstod varandra. Platon vände sig mot den fixering som det skrivna ordet innebar. Trycktekniken vidgade ytterligare gapet mellan det talade ordet och det nedtecknade. 6

4 Vad kan då trycktekniken användas till mer än att mångfaldiga texter? Är avsikten att fixera en text så att man slipper alla variationer av den? Detta var säkert ett av huvudmotiven för kyrkan med sina teologiska och liturgiska texter men även för statsmakterna med sina juridiska texter. Eller är trycktekniken ett utmärkt sätt att ständigt kunna revidera sina texter en slags renässansordbehandling? Att notera är Erasmus av Rotterdams tveksamhet till bokens fixerade form (Jonathan Sawday s i The KJELL JOHANSSON, HUSET VID FLON, S. 144: Renaissance computer, 2000) och de stora problemen med Mamma läste mycket, mer än vanligt den här helgen, och 1500-talstryck som fortlöpande stack in nya sidor utan blivit tvungen att börja städa igen, men då hon inte varför ville ingen veta. Hon hade som jag berättat specifikationer att något hade arbetade borta eller hemma satt hon i sin fåtölj, förändrats sedan tidigare tryck i en liten ljuskokong spunnen av hennes av samma titel (McKerrow, An förhoppningar, läste och förundrade sig över hur introduction to bibliography for students 1927, s ). det kunde vara Det fanns även invändningar av mer formellt slag. Idén att man skulle benämna och presentera ett enskilt handskrivet eller tryckt verk i någon slags standardiserad form med uppgifter om författare, tryckare, år, kapitel, index m.m. har ju absolut inte varit självklar utan utvecklats och förfinats alltmer under tidens gång. Filosofen John Locke oroade sig över nymodigheterna i Bibeln (versnumrering och kapitelindelning). Detta var ett sätt att fragmentisera texten som var farligt för textens helhet. under 1700-talet fixerades upphovsmannabegreppet och delar av copyrighten. Denna utveckling fortsatte in till 1900-talet och viss oreda finns fortfarande kvar kring kopieringsfrågorna. Roger Chartier skildrar i Böckernas ordning (1995) i kapitlet Författarbilder framväxten av författarbegreppet och copyrightdiskussionerna fram till och med 1700-talet. Frågorna kring upphovsmannens ideella och kommersiella rättigheter och bokhandlarnas och förlagens kommersiella rättigheter diskuterades vidare och väcktes till liv vid varje teknisk förändring, t.ex. när torrkopieringen kom i bruk. oron över den tryckta litteraturens omfattning och oöverblickbarhet det vi idag kallar informationsexplosionen är inte ett nytt tema som uppfunnits av Derek Solla Price i hans Little science, big science (1963). Även här finns det rötter bakåt sedan antiken. Under renässansen tillkom en genre 7

5 som bestod av stora citat- och textsamlingar och system för att navigera i en text (index m.m.) för att hantera den som man då tyckte väldiga informationsmängd som kommit till genom boktryckarkonstens massupplagor. För en kortfattad genomgång se vidare Roger Chartiers Böckernas ordning i kapitlet Bibliotek utan väggar. Mellan tryck och datorisering Under 1900-talet fick ett antal uppfinningar såsom film, radio och tv allt större utrymme och betydelse. Genom dessa media uppstod tillfällen till nya reflexioner över den återvändande muntligheten i förhållande till tidigare totalt dominerande skriftlighet i tryck. Film, radio och tv ändrade på detta och ursprungligen skrivna texter blev åter en del av en framförandets och lyssnandets kultur. M. McLuhan analyserade de nya mediernas inverkan på samhället (Media. Människans utbyggnader, 2 uppl. 1999). W. J. Ong tog senare upp frågan om muntlighetens återkomst och McLuhan profeterade redan på 1960-talet om den tryckta bokens hädanfärd i konkurrensen med starkare elektroniska medier. redan på trettio- och fyrtiotalen tänkte man sig att ersätta den tryckta boken med mikrofilmteknik. Mycket stora boksamlingar överfördes till mikrofilm och stora förhoppningar fästes vid denna platsinbesparande teknik. Särskilda läsapparater med kilometervis med mikrofilmade böcker skisserades. Tekniken finns kvar men fungerar mera som lagringsform för dagstidningar och arkivalier. Den blev aldrig en succé att läsa på mikrofilm utom i nödlägen. en av de större omstruktureringarna av den vetenskapliga kommunikationen har varit kopieringsteknikens framväxt från 1970-talet. Plötsligt kunde man utan inblandning av förlag kommunicera direkt och cirkulera artiklar, utkast och preprints av olika slag direkt mellan forskare. Detta har varit en av orsakerna till stigande priser på vetenskapliga tidskrifter och olika strider kring rätten att kopiera. Denna strid pågår delvis ännu idag. Vi vet också att en stor kopiering med tillhörande försäljning av kursböcker sker. Förlagen ser sina rättigheter och vinster hotade och bevakar därför noggrant kopieringkänsliga uppfinningar. Elektronisk litteratur tillhör naturligtvis detta område. 8

6 Den tidiga datoriseringen Så fort de första datorerna konstruerades kom tankarna att med datorkraft befria texten från sina pärmar och göra texter sökbara direkt på sitt innehåll. Jag hänvisar här till sidorna i Johan Svedjedals utmärkta översikt i Den sista boken (2001). De vetenskapliga biblioteken blev motor i utvecklingen mot en övergång från tryckt till elektronisk litteratur. Utvecklingen mot e-boken är ett led i en lång process av digitalisering av olika sökhjälpmedel och vetenskapliga texter. Mycket av det som har gått över till elektronisk form har i sin tidigare tryckta form haft väldigt få köpare utanför vetenskapliga bibliotek och universitetsvärlden. Den första förändringen var att löpande ämnesbibliografier ersattes av databaser. Detta är nu nästan en avslutad fas. Nästa område var de vetenskapliga tidskrifterna. De flesta universitet har idag via sina bibliotek tillgång till tidskrifter i elektronisk form. Naturligtvis är inte omdaningen helt genomförd, men ett universitetsbibliotek utan dessa samlingar har mycket stora handikapp. Ett uppslagsverk som produceras idag ersätts eller blir ofta parallellt tillgängligt över nätet. Idag finns både Nationalencyklopedin och Encyclopædia Britannica tillgängliga över nätet vid de flesta universitetsbibliotek. Så fort ett fungerande datornätverk etablerats började texter, s.k. fulltexter, läggas ut på nätet. Texterna kom till datorn i olika steg, inskrivna först, sedan inskannade, på cd-rom och på nätet: Först i tristaste grått i Gopher, sedan på webben i ett lite trevligare format. På något sätt blev det en slags uppdelning av begreppen. Texter»som låg på nätet«kallades åtminstone i bibliotekskretsar för fulltexter fast det egentligen var fråga om böcker som varit tryckta. Egenheten med dessa var, att de alltid var äldre texter, klassiker av olika slag, som inte längre var belagda med copyright. E-boken kommer E-böcker är väl något som många har hört talas om, men inte så många använt. Ofta förknippas e-boken med en tidigare tryckt bok som lagts in i en dator. Och det är väl egentligen en definition som i all sin enkelhet håller ganska bra. E-boken hade i alla fall nu ett eget namn i kraft av ett litet»e-«som vi lägger till våra gamla invanda begrepp och föremål när itrevolutionen stormar fram. Det nya med e-boken i förhållande till fulltexter var att den var en modern, förlagsutgiven bok som kom ut på diskett, på cd-rom och sedan på 9

7 JÄRNVÄG OCH E-BOK En metafor: När järnvägarna introducerades var de tidiga järnvägsvagnarna utformade som sammansvetsade hästvagnar. På samma sätt svetsas också gamla och nya begrepp språkligt och fenomenologiskt samman: Analogt blir det e-bok precis som järn-väg av tidigare kända begrepp. För att fortsätta på järnvägsmetaforen: Många känner till reaktionären Rääfs motstånd mot järnvägarnas införande. Vem är bara bakåtsträvare och vem har en djupare reflexion inför en sådan förändring? Man vet vad man har, men inte vad man får. Vad blir effekten av att de tidigare begreppen blir förenade med en ny verklighet? nätet. E-boken var ett fysiskt ting och inte bara något på nätet. Förlagen satte igång med utgivning av diskettböcker att läsas på dåvarande släpbara laptops. Sedan blev det böcker på cd-rom. Under 90-talets senare hälft kom den verkliga euforin. Särskilda e-bokläsare presenterades på marknaden. De kunde härbärgera flera böcker och läsas såväl horisontellt som vertikalt. De små handdatorerna gav plats för e- böckerna. Ledda av yra it-analytiker skulle nu e-boken ut på massmarknaden. En lysande (ekonomisk) framtid inom området förutspåddes. Men det blev inte en blixtsnabb övergång till elektroniskt format. De stora pengarna frös inne. Den uteblivna framgången hade inte så mycket med sekelskiftets it-krasch att göra: Det är något särskilt med böcker som man efterhand har upptäckt särskilt när en så uppseendeväckande förändring hotar. På något sätt fanns det ett inneboende motstånd och en tvekan: Den tryckta boken vår kulturs viktigaste idébas ville inte riktigt förnya sig. Erfarenheter från ett vetenskapligt bibliotek Faktum är att e-bokverksamheten inte fick en rejäl volym eller egentlig etablering förrän den knöts till biblioteken. Återigen visar det sig att biblioteken spelar en särskild roll som en andra publiceringsnivå efter tryckningen. För några veckor sedan fick jag ett meddelande från en e-bokleverantör i usa att det levererats katalogposter i marc-format från e-bokleverantören Ebrary. En redan lite alldaglig händelse vid vårt Digitala biblio- 10

8 tek, men denna vardagliga händelse speglar en dramatisk förändring i våra arbetsvillkor och vad vi ger våra låntagare nya titlar på ett bräde! Skulle vi fått nya tryckta böcker på en gång till biblioteket skulle det varit litet av en myrstack på våren med många bestyr. Hade det varit frågan om tryckta böcker skulle de med avsevärd möda fått packas upp, kontrolleras, katalogiseras, etiketteras och placeras på hyllor. Efter bara tre dagar kan e-böckerna däremot inte bara användas från vår egen bibliotekskatalog utan också sökas in i hela texten och i alla böckerna på en gång! göteborgs universitetsbibliotek var tidigt ute (februari 2001) med att skaffa e-böcker (ca 500 st.) från NetLibrary av sammanlagt tillgängliga titlar. I samarbete mellan 10 svenska forskningsbibliotek (SamKon) utökas samlingarna ytterligare skrev gub som första europeiska bibliotek avtal med Ebrary (f.n. med ca tillgängliga titlar). Dessutom har leverantören Questia testats. Under 2002 beräknas gub:s samling e-böcker uppgå till omkring förlagsutgivna, moderna vetenskapliga e-böcker, tillgängliga för studenter och forskare vid Göteborgs universitet. Biblioteket arbetar också tillsammans med Studentlitteratur ab för att tillgängliggöra deras e-böcker via bibliotek. Användningen av e-böcker är mycket god där vi kunnat jämföra användningssiffror för de verk biblioteket äger i tryck och i e-bokformat (NetLibrary). Efter 15 månaders användning kan konstateras att e-böckerna används mellan två och tre gånger mer än sina tryckta motsvarigheter. För ytterligare läsning om bibliotekets NetLibrary-projekt hänvisar jag till Cavallin, M. & Björklund, C., Introducing electronic books at Göteborg. University. Paper presented at ICCC/IFIP Conference- ELPUB 5 7 July (http://www.ub.gu.se/gdig/projekt/paperfinalrev.pdf). En tidig enkät- och intervjustudie med läsarreaktioner m.m. om användning av e-böcker och fulltexter gjordes under 2001 av Ingrid Stenström (Stenström, I., E-böcker på bibliotek, 2001, (http://www.ub.gu.se/gdig/ebok/stenstrom.pdf). Reflexioner De stora leverantörerna med närmare titlar i sina samlingar (Net- Library, Ebrary, Questia m.fl.), som jag benämner»e-bokhotell«sätter genom sin storlek en standard. Svagheten är att leveransen av e-böckerna bara är trygg så länge företagen kommersiellt kan hålla uppe sin service. Databaser förgår, men data består kanske. En e-bok garanteras inte sitt 11

9 fortbestånd på samma sätt som boken i sin pappersexistens. (Lynch, Clifford, The battle to define the future of the book in the digital world. First Monday, volume 6:6, June 2001, (http://firstmonday.org/issues/issue6_6/lynch/index.html). Andra aktörer som förlag och bokhandlare förmedlar också e-böcker fast i mindre skala. Giganterna Microsoft och Adobe levererar programvara för e-bokläsare, handdatorer och vanliga persondatorer. Men bokens offentliga existens, garanterad genom biblioteksinnehav, är svår att upprätthålla om utlåningsbar läsapparatur saknas och användningen av e- böcker inte är reglerad i generella avtal. E-böckerna har samma arkivproblem som andra digitala medier. Det finns alltså inte någon inbyggd garanti för fortbestånd på lång sikt. En tryckt bok finns lagrad i en form som består i hundratals år. Klara riktlinjer finns hur tryckt material skall lagras för framtiden, t.ex. i nationalbibliotek. läsbarhet: Dagens skärmar motsvarar inte ett tryckt pappers läsbarhet. Det har gjorts en del studier som pekar på detta. Att analysera en text på skärm uppfattas fortfarande som ett stort problem för den enskilde läsaren. Beroendet av en teknik för att läsa en text (dator, nätanknytning, elförsörjning) är en klar begränsning i förhållande till en bok som bara behöver ljus och läskunnighet för att läsas. Jag har under samtal och föreläsningar mött stor tvekan från forskare, studerande, förlag och vanliga bokläsare.»jag kan inte läsa på en skärm, Har inte råd med en läsare, Jag tycker om att hålla i en text.«när det gällde andra typer av texter (artiklar, uppslagsverk) har det blivit mycket mera positiva reaktioner. e-bokens juridik: Kanske går några decenniers kopieringsfrihet av hela eller delar av en skrift, musik från skivor, band, cd eller över nätet för enskilt bruk mot sitt slut. Det finns en uppenbar risk att det gamla»ekosystemet«rasar samman. Lagen täcker oftast bristfälligt den nya situationen. Om en leverantör konstruerar ett kopieringsskydd så finns inte de tidigare lagliga rättigheterna för utlån eller kopiering. Nya, generella regler och avtal för användning, betalning och avtal mellan olika aktörer måste därför utarbetas. E-bokens utformning konventionell layout: Själva e-bokens layout är än så länge föga revolutionerande. E-böcker ser ut, för att inte säga anstränger sig för att se 12

10 ut som en vanlig tryckt bok. Alla bokens element ned till paginering återfinns noggrant i den elektroniska versionen. Den är bara något mindre läsbar och krångligare att läsa än den tryckta. Nästan litet spöklikt tycks däremot de gamla orden från en tidigare epok dyka upp: Att skrolla, att rulla sig ned för en webbsida, har ofta inom webbdesign varit en styggelse. En sida åt gången! Parabeln är bildskärm = boksida. Precis som i böcker med vänster höger- läsning fast en sida åt gången. Men att skrolla är ju det gamla ordet för en bok en bokrulle. Det tycks idag fortfarande vara väldigt svårt att se något annat än en bläddringsbar sida som det riktiga. Riktigt svårt är det tydligen att återgå till den äldre»skrolltekniken«. bokens anatomi: Den tryckta boken har genom historien utvecklat ett antal element (titelblad, författare, kapitel, noter, index, bibliografier m.m.) för att göra den mer lättåtkomlig. En ny situation inträder med e- boken, när man i fullt sökbar text inte längre är lika beroende av särskilda register för att hitta vissa ord. Vidare kan bibliografierna bli ett citeringsindex, fotnoter klickbara till sin referens. På så sätt kan e-boken, med samma textinnehåll som sin tryckta motsvarighet, tillföras ett innehållsligt tilläggsvärde. Nya funktioner kan dessutom byggas in i det elektroniska formatet. Man kan lägga hänvisningar och bilagor på nätet utanför boken. Detta finns t.ex. i uppslagsverk (Encyclopædia Britannica och i Ebrarys e-böcker.) Rörliga bilder och ljud och andra multimediafunktioner och interaktivitet kan också läggas till. Hittills kan man nog ändå säga att de flesta e-böcker är minutiösa kopior av tryckta böcker. Sammansvetsade järnvägsvagnar alltså. En järn-väg utvecklad från en dammig hjulfårad landsväg. Sökning den stora förnyelsen Det finns många olika sätt att läsa en bok. En roman t.ex. läser man som vanlig läsare igenom från pärm till pärm (s.k. sekventiell läsning). En forskare som forskar på en text vill återkomma, gå in och ut i texten allt efter behov. Han vill under sin läsning kunna gå vidare till andra texter m.m. Datoriseringen gav ju bl.a. upphov till forskning kring den artificiella intelligensen. En amerikansk filosof, Hubert Dreyfus, har i sin bok What computers can t do : the limits of artificial intelligence (1979) kritiserat aiforskningen. Han anser att denna forskning inte riktigt har insett betydelsen av att det mänskliga tänkandet fundamentalt påverkas av att människan har en kropp med plastiska och sensuella beroenden. Att bläddra i papper så att det rasslar, att minnas en högersida i mitten på boken, hur 13

11 tjock en bok är alla dessa saker, viktiga delar av läsupplevelsen, försvinner in i datoriseringens inbyggda abstraktioner. Det blir andra saker som gör att e-boken är ett attraktivt medium. Just för forskning och studier blir den stora förnyelsen att tusentals titlar från olika förlag buntas ihop till ett»e-bokhotell«med alla texter sökbara i en sökning. Då har man förverkligat gamla drömmar från renässansen, barocken och de tidiga datortänkarna: ett bibliotek som består av en stor mängd böcker utan pärmar. En sökbarhet och en ständig närvaro av texter i tid och rum. Kan man jämföra ett sådant sökbart bokkollektiv med att tala med en lärd person som har läst samma tusentals titlar i tryck? Naturligtvis kan den lärda personen ge mer än bara innehållet genom att lägga till kreativa associationer till dessa texter. Möjligen glömmer en aldrig så lärd person bort delar av innehållet, men det gör inte datorn. En vetenskaplig bok läses inte alltid från pärm till pärm, utan är ofta något som konsulteras för citat, eller för enstaka kapitel eller sidor. En stor sökbar textsamling på ca 2,5 miljoner sidor (Ebrary) har ett eget liv och rum i kraft av sin storlek. För den enskilde användaren blir denna kollektiva text en slags jättelik, personlig och spontan encyklopedi med levande litteraturhänvisningar. På något sätt blir det både sökning och läsning titlar ständigt på plats över nätet, aldrig utlånade, mina viktiga verk med mina noteringar, understrykningar och bokmärken. Både en stor massa och interaktivt personlig. Ganska nära drömmen om det universella biblioteket! läsaren väljer: Bibliotekets egna erfarenheter av användningen av bibliotekens e-tidskrifter visar att de tidskrifter som en gång ägdes i tryck och som hade förvärvats en och en, fick mycket stor konkurrens. Det gällde de nya e-tidskriftstitlarna som hade kommit med på köpet i samband med förvärvet av paket av e-tidskrifter. När man kan söka sig»genom pärmarna«på e-litteraturen blir detta en styrande faktor för det en student väljer att läsa. En sådan samling kan alltså ge andra impulser och auktoriteter än dem som en handledare ger ifrån sig. Detta bekräftar tidigare rön från USA. (Luther, Judy, White Paper on Electronic Journal Usage Statistics. Appendix A. 2000, (http://www.press.umich.edu/jep/06-03/luther.html). Avslutning och framtid När texterna går över till elektronisk form förflyktigas alla fasta förutsättningar och vi går in i en nyskapande och otrygg period för läsare och hela bokbranschen. Framtiden är inte given av att det finns tekniska möjlighe- 14

12 ter eller olika aktörers ekonomiska resurser utan i sista hand beror den på läsarnas reaktioner på att ta till sig förändringen. Men bokens offentlighet måste bevaras. Denna offentlighet är till fördel för alla parter, även i en värld av enbart e-böcker. Därför behövs det någon form av e-bokhotell som kan leverera e-böcker så att de i trygga former för förlagen kan utlånas eller åtminstone korttidsuthyras. En e-bok kommer i annat fall att förlora sin publika existens och bara vara till för dem som har råd att betala. En teknisk utveckling av kopieringsskydd är en mycket aktuell fråga när det gäller musikdistribution och konsekvensen av ett gott skydd är att de lagliga möjligheter man tidigare haft för kopiering av tryck och inspelningar för enskilt bruk försvinner. En av de ganska tydliga framtida scenarier som finns är s.k. luftburna nät där man från en bärbar dator kan nå Internet och få tillgång till de datatjänster man har rätt till (t.ex. universitets databaser och e-böcker). Man får t.ex. Ebrary rakt ned i datorn eller e-bokläsaren, en bokkasse med tusentals titlar direkt i handen. Dagens skärmar räcker inte till för att ge en fullgod läsförståelse. Men bildskärmstekniken utvecklas oerhört snabbt. Elektroniska papper eller bildskärmar med»tryckkvalitet«kommer att finnas allmänt tillgängliga inom ganska få år. Idag är samlingarna av e-böcker mycket anglosachsiskt betonade. Det behövs därför stora nationella aktörer som kan grunda e-bokhotell för den egna nationens litteraturproduktion och där olika svenska förlag samsas om en gemensam plattform för distribution till köpare, bibliotek m.m. jag tror inte att det blir totala och snabba övergångar från tryckta böcker till e-böcker. Det kommer finnas flera parallella utgivningar. En avhandling kan ges ut och samexistera i tryck, print on demand eller i e- bokformat och även ingå i någon form av e-bokhotell. Olika publikationsformer ger möjlighet att samma publikation dyker upp i olika format, som man redan kan se på Amazons webbsidor. Det är onekligen inte lätt att reda ut alla ovissa trådar i denna förändringshärva. Får man vara litet milt optimistisk och tro att efter en tid reder saker och ting ut sig. I sista hand är denna textbransch ett eget ekologiskt system där man sinsemellan är beroende av varandra och därför drivs till samverkan och förnuft. Med eller mot sin vilja kanske men ändå? Mats Cavallin är chef för Digitala biblioteket vid Göteborgs universitetsbibliotek. Artikeln publiceras inklusive fullständig källförteckning på Biblis hemsida (www.kb.se/biblis). 15

Upphovsrätt i förändring

Upphovsrätt i förändring Upphovsrätt i förändring Mötesplats inför framtiden Borås 2005-10-12 Susanna Broms Kungl. biblioteket 1 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen direktiv från EU-rådet nationell lagstiftning avtal 2

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Lathund i informationssökning

Lathund i informationssökning Lathund i informationssökning Att söka efter material, bearbeta det samt därefter skriva en rapport eller uppsats är en process i olika faser. Den här lathunden är tänkt att vara en hjälp för dig som behöver

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Musik och bibliotek - upphovsrätt

Musik och bibliotek - upphovsrätt Musik och bibliotek - upphovsrätt Musikmuseet den 17 april 2007 Susanna Broms Om det är något man vill göra, är det troligtvis förbjudet! 2007-04-17 Susanna Broms 2 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek

Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek INNEHÅLL: ATT BÖRJA SÖKA:... 2 DATABASER MM:... 2-5 NE BIBLIOTEKSKATALOGEN LIBRA.SE ARTIKELSÖK MEDIEARKIVET/RETRIVER ALEX

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Litteraturförteckning/Källförteckning

Litteraturförteckning/Källförteckning Litteraturförteckning/Källförteckning Ditt skriftliga arbete måste innehålla en förteckning över alla källor du hänvisar eller citerar till i den löpande texten. En litteraturförteckning kan se ut på olika

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten.

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten. Källhänvisningar Källhänvisningar görs för att den som läser ditt arbete ska kunna se varifrån du hämtat informationen men också kunna leta fram källan och läsa vidare. Alla källor som du refererar till

Läs mer

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Introduktion till biblioteket och informationssökning Språk och litteraturer

Introduktion till biblioteket och informationssökning Språk och litteraturer Introduktion till biblioteket och informationssökning Språk och litteraturer HT 2014 Göteborgs universitetsbibliotek Humanistiska biblioteket Böcker och tidskrifter inom humaniora Kursböcker inom de humanistiska

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

BLDSC British Library Document Supply Centre - det största utlåningsbiblioteket i Europa

BLDSC British Library Document Supply Centre - det största utlåningsbiblioteket i Europa VÄGAR TILL TEKNISK VETENSKAPLIG INFORMATION ORDLISTA ABSTRACT, ABSTRAKT referat eller referatpublikationer BELÄGGA i bibliotekssammanhang att med hjälp av kataloger eller andra bibliografiska hjälpmedel

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

En lathund om att. Sverige

En lathund om att. Sverige En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

När kommer boomen? E-boksutredningen. En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk. Biblioteksförening

När kommer boomen? E-boksutredningen. En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk. Biblioteksförening När kommer boomen? E-boksutredningen En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk Biblioteksförening Göran Konstenius Kungliga biblioteket Avd. för nationell samverkan Sidnummer 1 Varför en

Läs mer

Informationssökning inför uppsatsen

Informationssökning inför uppsatsen Informationssökning inför uppsatsen Vetenskapliga förhållningssätt, 2010-05-19 Anna Prymka, Högskolebiblioteket 1 Vi har två timmar för: Informationskompetens ett komplext begrepp Vetenskaplig information

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

NÄR DU SÖKER FAKTA OM

NÄR DU SÖKER FAKTA OM Hersby gymnasium Biblioteket NÄR DU SÖKER FAKTA OM EN HJÄLP VID INFORMATIONSSÖKNING 1 Det första Du söker information i är förmodligen ett allmänt uppslagsverk, bara för att få en uppfattning om ämnet

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Upphovsrätt och undervisning

Upphovsrätt och undervisning Upphovsrätt och undervisning En utredning över materialet som lärare använder sig av i sin undervisning samt om upphovsrättsliga problem de har upplevt Kopiosto ry 30.6.2015 sammandra g Kopiosto rf utförde

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1 Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Innehåll Allmänt om undersökningen Erfarenheter av e-böcker och läsplattor Attityder till e-böcker och läsplattor Piratkopiering Tankar om framtiden 1011 personer

Läs mer

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html & ' ( ( ) * +, ', -. / ' 0! 1 " 2 # 3 / /! 1 $ 4, % 5 # 3, http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html Andreas Tips och trix till sökningar i Cyberrymnden Här försöker jag att gå igenom

Läs mer

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord.

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Titel Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Eventuell undertitel Undertitel ska ej upprepa vad som sägs i huvudtiteln. Högst två rader Namn/klass

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar frågor

FÖA110 Informationssökningsövningar frågor FÖA110 Informationssökningsövningar frågor De här övningsfrågorna syftar till att du skall bli bekant med sökfunktionerna på bibliotekets webbsidor. Söka böcker och artiklar är förstås bra att kunna. Men

Läs mer

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Manual för Stockholms stadsbiblioteks talbokslåntagare STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK den 6 februari 2013 Framtagen av: Stockholms stadsbibliotek Ladda ner en

Läs mer

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare 300 telefonintervjuer med användare De som under de senaste 12 månaderna besökt Linköpings stadsbibliotek eller dess webbplats. (inklusive närbibliotek/bokbuss,

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Handledning Sherpa/RoMEO

Handledning Sherpa/RoMEO Handledning Sherpa/RoMEO 1. När får jag lov att göra min artikel fritt tillgänglig?... 2 2. Förklaring av ord & begrepp i Sherpa/RoMEO... 3 Pre-print... 3 Restrictions (restriktioner)... 3 Post-print...

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar facit

FÖA110 Informationssökningsövningar facit FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, ht 2015 Innehåll Källkritik Vetenskapliga

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm En dag i november 2015 lämnade delar ur personalen på Gagnefs kommunbibliotek Dalarna för att åka till huvudstaden och besöka Internationella biblioteket

Läs mer

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet Källor och källhantering enligt Harvardsystemet INNEHÅLL Att ange källa... 1 Källförteckning... 1 Tryckta källor... 1 Uppslagsverk... 1 Böcker... 1 Artikel i antologi... 2 Artikel i tidskrift... 2 Artikel

Läs mer

Källhänvisningar enligt parentessystemet

Källhänvisningar enligt parentessystemet Källhänvisningar enligt parentessystemet 1. WWW 7. Böcker 2. Elektroniska böcker 8. Tidskrifter 3. Elektroniska tidskrifter 9. Tidningar 4. Elektroniska tidningar 10.Uppslagsverk 5. Filmer 11. Muntliga

Läs mer

POLITIK och DEBATT svenska + SO

POLITIK och DEBATT svenska + SO POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

Material från

Material från Svenska 3 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav i ämnesplanen I det centrala innehållet för svenska 3 anges litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och

Läs mer

Användning av bilder, texter och noter i undervisningen HÖGSKOLEAVTALET 2014

Användning av bilder, texter och noter i undervisningen HÖGSKOLEAVTALET 2014 Användning av bilder, texter och noter i undervisningen HÖGSKOLEAVTALET 2014 Avtalet gäller alla lärosäten Avtalet omfattar högskoleutbildning enligt högskolelagen samt sådan utbildning som kan leda fram

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

- Att söka litteratur - en liten vägledning

- Att söka litteratur - en liten vägledning - Att söka litteratur - en liten vägledning Fredrik Fahlander Institutionen för arkeologi och antikens kultur Stockholms universitet 2013 Att söka litteratur Att hitta rätt sorts litteratur är nyckeln

Läs mer

Användning av bilder, texter och noter i undervisningen

Användning av bilder, texter och noter i undervisningen Uppdaterad 2016-01-18 Användning av bilder, texter och noter i undervisningen HÖGSKOLEAVTALET 1 Undervisningsområden Avtalet omfattar högskoleutbildning enligt högskolelagen samt sådan utbildning som kan

Läs mer

Bibliotekets resurser för filosofistudenter vt Catrin Andersson Umeå universitetsbibliotek

Bibliotekets resurser för filosofistudenter vt Catrin Andersson Umeå universitetsbibliotek Bibliotekets resurser för filosofistudenter vt 2009 Catrin Andersson Umeå universitetsbibliotek Allmänt hemsidan Öppettider Kartor UB Boka grupprum Resurslabb Lånekort Urval referensböcker Filosofilexikonet

Läs mer

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet Källhänvisningar enligt fotnotssystemet 1. WWW 7. Böcker 2. Elektroniska böcker 8. Tidskrifter 3. Elektroniska tidskrifter 9. Tidningar 4. Elektroniska tidningar 10.Uppslagsverk 5. Filmer 11. Muntliga

Läs mer

Avslutande träff 14 maj 2014. Distanskurs i Tillgänglig IT

Avslutande träff 14 maj 2014. Distanskurs i Tillgänglig IT Avslutande träff 14 maj 2014 Distanskurs i Tillgänglig IT Apple-id och grundfunktionalitet Flera Apple-ID Nätverk Grundläggande hantering av en surfplatta Multitaskgester Skärmdumpar VoiceOver Svårt komma

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 INTERNATIONELLA

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

10.30-11.00 LibNet 3.0 - nya funktioner och utveckling. 11.00-11.40 Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker

10.30-11.00 LibNet 3.0 - nya funktioner och utveckling. 11.00-11.40 Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker Program 10.30-11.00 LibNet 3.0 - nya funktioner och utveckling 11.00-11.40 Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker 11.40-12.30 Lunch 12.30-13.00 360 Counter användarstatistik, få färdiga rapporter

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet)

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) INSTRUKTIONER FÖR REFERENSHANTERING (Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) 2012-01-10 Katarina Ayton När du skriver en examination,

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Författare: Dietrich Bonhoeffer Förlag: Libris förlag, 2016 Studieguide: Lina

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området

Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området KUNSKAPSÖVERSIKT = en sammanställning av vetenskaplig och/eller erfarenhetsbaserad kunskap inom ett område Vetenskapligar publikationer

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer