e-bokens lov mats cavallin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "e-bokens lov mats cavallin"

Transkript

1 mats cavallin e-bokens lov Med e-boken närmar vi oss drömmen om det universella biblioteket. Men romanläsaren kommer under överskådlig tid att vilja bläddra i sin pappersbok, skriver Mats Cavallin, chef för Digitala biblioteket i Göteborg. jag har varit verksam vid Göteborgs universitetsbibliotek i över 30 år, men har aldrig i mitt yrkesliv varit med om en så genomgripande förändring som när själva den tryckta boken sätts i fråga. Det har varit märkligt och spännande att få uppleva så mycket känslor kring ett föremål som på ett sätt är en mycket alldaglig företeelse. Artikeln utgår från mina praktiska erfarenheter, och mina kontakter med bibliotekskolleger, läsare i universitetsmiljö och med förlag. Jag kommer därför att till största delen fokusera på den vetenskapliga litteraturen och inte på skönlitteratur eller massmarknadslitteratur. Med denna utgångspunkt redogör jag för mina erfarenheter från införandet av e-böcker i större skala och ger vissa reflexioner i skärningspunkten mellan tryckta och e-publicerade böcker. det tryckta verket är sedan renässansen den västerländska kulturens viktigaste idébas och utgör idag en stor del av vår intellektuella identitet. Sker det stora förändringar inom dessa system påverkas hela vårt sätt att assimilera nya tankar och kanske också vårt sätt att tänka. 4

2 »Allt som är fast förflyktigas, allt heligt profaneras«, förutspådde Marx Engels när de i Kommunistiska manifestet beskrev det borgerliga samhällets obarmhärtiga utvecklingskraft. Deras ord kan illustrera vårt nuvarande läge och hur modeller som byggts upp under århundranden för att hantera samspelet mellan olika aktörer påverkas vid en övergång från papper till elektronik. Det gäller hela flödet: texten själv, författare, läsare, bibliotek, bokhandel, förlag och lagstiftning. Man kan säga att det i teknikskiftet uppstår oro i vår nuvarande»publiceringsekologi«. Vad händer när man måste se på boken och det tryckta ordet på ett helt nytt sätt? Dynamiskt redan före datoriseringen Det tryckta ordet har inte alltid varit så självklart fast och fixerat som man vid första tanken skulle kunna tro. Blickar man tillbaka har det egentligen varit ganska många nyheter under bokens levnad och förändringarna har varit många och avgörande. Nya tekniska uppfinningar har kommit till under seklernas gång och lagts till denna bokliga diskurs. Som W. J. Ong framhåller i sin bok Muntlig och skriftlig kultur (2 uppl. 1991):»Skrivandet i ordets strikta betydelse, dvs. den teknologi som givit den moderna människans intellektuella verksamhet dess form och makt, är en mycket sen företeelse i människans historia«(ong, s. 100). All vidare utveckling av skriften inklusive boktryckarkonst är således ett led i den vidare tekniska utvecklingen av dessa system. E-boken är en del i denna utveckling precis som övergången från bokrulle till codex, d.v.s. det fyrkantiga ting vi i dag kallar en bok. Den tryckta textens hegemoni När läskunnigheten var allmän och boktryckarkonsten vitt spridd blev den tysta läsningen den generella formen för att tillgodogöra sig en text. Det var under denna tid som den textliga kulturen fullbordades, de allmänna biblioteken växte upp och vårt andliga arv i tryck blev var mans egendom. R. Chartier illustrerar denna process i The practical impact of writing som ingår i Book history reader (2001). under denna textliga hegemoni fram till och med första hälften av 1900-talet var en tryckt text inte bara en privat sak utan också en publik angelägenhet. Det fanns i samhället en utbredd läskunnighet och offentliga bibliotek och bokhandlare som förutsättning för spridning av texter. På något sätt är den tryckta texten alltid kopplad till en offentlighet som ger 5

3 FORM: MATERIAL: ÅTERGIVNING: legitimitet åt texten. Det finns alltså en tillgänglighet åtminstone i den västerländska världen. Alla kunde i stort sett utan kostnad få tag på en eftersökt skrift. Sätten att tillgodogöra sig en text har ju varierat och samexisterar fortfarande även om man kan skönja en slags utveckling från olika typer av mer eller mindre offentliga högläsningar till tyst och meditativ läsning. Vid högläsning fungerar rösten som en uppspelningsmaskin och den nedskrivna texten är så att säga Bokrulle codex (bok) det inspelade bandet. Allt efter Papyrus pergament papper som läskunnigheten tilltog ökade den tysta läsningen även om Memorering handskrifter tryck inspelning högläsning samexisterar i olika Högläsning tyst läsning typer av framföranden. (Deklamationer, liturgi, teater m.m.) Kyrkan stat mecenat copyright Bibliotek tryckare bokhandel Den tysta läsningens kultur med förlag vikten lagd på helheten i en större sammanhängande text representerar det mest fullödiga stadiet av texthegemonins tid. Kanske är just denna form den mest känsliga av alla för förändringar av textmediet. Detta mogna texthegemoniska samhälle skapade fasta regler för utnyttjandet av böcker och de allmänna biblioteken en jämlikhetens och beståendets idyll som är mycket vacker och trösterik. Det är inte underligt att läsarnas trygghet, förtjusning, för att inte säga kultifiering av den tryckta boken växte fram. Inte minst i vårt svenska, bibliska, protestantiska samhälle passade en sådan föreställning mycket väl in. Hur kommer nya it-baserade förändringar att påverka denna bestående idyll och aktörerna inom området? Vad händer med texter, författare, läsare, och förmedlare (bibliotek, förlag, boktryckare m.m.)? NÅGRA FÖRÄNDRINGAR I SKRIFTENS EKOLOGISKA SYSTEM: LÄSNING: FINANSIÄRER: FÖRMEDLARE: Komplikationer Kanske glömde man under hegemonitiden bort många av de idémässiga komplikationer kring text och läsande, som hölls levande under olika gångna tidevarvs hantering av skrivna texter. Redan under antiken tvekade Platon (tydligast formulerat i Phaidros) inför det skrivna ordet som envägskommunikation i förhållande till en talad dialog, där man faktiskt i samtalet kunde försäkra sig om att man förstod varandra. Platon vände sig mot den fixering som det skrivna ordet innebar. Trycktekniken vidgade ytterligare gapet mellan det talade ordet och det nedtecknade. 6

4 Vad kan då trycktekniken användas till mer än att mångfaldiga texter? Är avsikten att fixera en text så att man slipper alla variationer av den? Detta var säkert ett av huvudmotiven för kyrkan med sina teologiska och liturgiska texter men även för statsmakterna med sina juridiska texter. Eller är trycktekniken ett utmärkt sätt att ständigt kunna revidera sina texter en slags renässansordbehandling? Att notera är Erasmus av Rotterdams tveksamhet till bokens fixerade form (Jonathan Sawday s i The KJELL JOHANSSON, HUSET VID FLON, S. 144: Renaissance computer, 2000) och de stora problemen med Mamma läste mycket, mer än vanligt den här helgen, och 1500-talstryck som fortlöpande stack in nya sidor utan blivit tvungen att börja städa igen, men då hon inte varför ville ingen veta. Hon hade som jag berättat specifikationer att något hade arbetade borta eller hemma satt hon i sin fåtölj, förändrats sedan tidigare tryck i en liten ljuskokong spunnen av hennes av samma titel (McKerrow, An förhoppningar, läste och förundrade sig över hur introduction to bibliography for students 1927, s ). det kunde vara Det fanns även invändningar av mer formellt slag. Idén att man skulle benämna och presentera ett enskilt handskrivet eller tryckt verk i någon slags standardiserad form med uppgifter om författare, tryckare, år, kapitel, index m.m. har ju absolut inte varit självklar utan utvecklats och förfinats alltmer under tidens gång. Filosofen John Locke oroade sig över nymodigheterna i Bibeln (versnumrering och kapitelindelning). Detta var ett sätt att fragmentisera texten som var farligt för textens helhet. under 1700-talet fixerades upphovsmannabegreppet och delar av copyrighten. Denna utveckling fortsatte in till 1900-talet och viss oreda finns fortfarande kvar kring kopieringsfrågorna. Roger Chartier skildrar i Böckernas ordning (1995) i kapitlet Författarbilder framväxten av författarbegreppet och copyrightdiskussionerna fram till och med 1700-talet. Frågorna kring upphovsmannens ideella och kommersiella rättigheter och bokhandlarnas och förlagens kommersiella rättigheter diskuterades vidare och väcktes till liv vid varje teknisk förändring, t.ex. när torrkopieringen kom i bruk. oron över den tryckta litteraturens omfattning och oöverblickbarhet det vi idag kallar informationsexplosionen är inte ett nytt tema som uppfunnits av Derek Solla Price i hans Little science, big science (1963). Även här finns det rötter bakåt sedan antiken. Under renässansen tillkom en genre 7

5 som bestod av stora citat- och textsamlingar och system för att navigera i en text (index m.m.) för att hantera den som man då tyckte väldiga informationsmängd som kommit till genom boktryckarkonstens massupplagor. För en kortfattad genomgång se vidare Roger Chartiers Böckernas ordning i kapitlet Bibliotek utan väggar. Mellan tryck och datorisering Under 1900-talet fick ett antal uppfinningar såsom film, radio och tv allt större utrymme och betydelse. Genom dessa media uppstod tillfällen till nya reflexioner över den återvändande muntligheten i förhållande till tidigare totalt dominerande skriftlighet i tryck. Film, radio och tv ändrade på detta och ursprungligen skrivna texter blev åter en del av en framförandets och lyssnandets kultur. M. McLuhan analyserade de nya mediernas inverkan på samhället (Media. Människans utbyggnader, 2 uppl. 1999). W. J. Ong tog senare upp frågan om muntlighetens återkomst och McLuhan profeterade redan på 1960-talet om den tryckta bokens hädanfärd i konkurrensen med starkare elektroniska medier. redan på trettio- och fyrtiotalen tänkte man sig att ersätta den tryckta boken med mikrofilmteknik. Mycket stora boksamlingar överfördes till mikrofilm och stora förhoppningar fästes vid denna platsinbesparande teknik. Särskilda läsapparater med kilometervis med mikrofilmade böcker skisserades. Tekniken finns kvar men fungerar mera som lagringsform för dagstidningar och arkivalier. Den blev aldrig en succé att läsa på mikrofilm utom i nödlägen. en av de större omstruktureringarna av den vetenskapliga kommunikationen har varit kopieringsteknikens framväxt från 1970-talet. Plötsligt kunde man utan inblandning av förlag kommunicera direkt och cirkulera artiklar, utkast och preprints av olika slag direkt mellan forskare. Detta har varit en av orsakerna till stigande priser på vetenskapliga tidskrifter och olika strider kring rätten att kopiera. Denna strid pågår delvis ännu idag. Vi vet också att en stor kopiering med tillhörande försäljning av kursböcker sker. Förlagen ser sina rättigheter och vinster hotade och bevakar därför noggrant kopieringkänsliga uppfinningar. Elektronisk litteratur tillhör naturligtvis detta område. 8

6 Den tidiga datoriseringen Så fort de första datorerna konstruerades kom tankarna att med datorkraft befria texten från sina pärmar och göra texter sökbara direkt på sitt innehåll. Jag hänvisar här till sidorna i Johan Svedjedals utmärkta översikt i Den sista boken (2001). De vetenskapliga biblioteken blev motor i utvecklingen mot en övergång från tryckt till elektronisk litteratur. Utvecklingen mot e-boken är ett led i en lång process av digitalisering av olika sökhjälpmedel och vetenskapliga texter. Mycket av det som har gått över till elektronisk form har i sin tidigare tryckta form haft väldigt få köpare utanför vetenskapliga bibliotek och universitetsvärlden. Den första förändringen var att löpande ämnesbibliografier ersattes av databaser. Detta är nu nästan en avslutad fas. Nästa område var de vetenskapliga tidskrifterna. De flesta universitet har idag via sina bibliotek tillgång till tidskrifter i elektronisk form. Naturligtvis är inte omdaningen helt genomförd, men ett universitetsbibliotek utan dessa samlingar har mycket stora handikapp. Ett uppslagsverk som produceras idag ersätts eller blir ofta parallellt tillgängligt över nätet. Idag finns både Nationalencyklopedin och Encyclopædia Britannica tillgängliga över nätet vid de flesta universitetsbibliotek. Så fort ett fungerande datornätverk etablerats började texter, s.k. fulltexter, läggas ut på nätet. Texterna kom till datorn i olika steg, inskrivna först, sedan inskannade, på cd-rom och på nätet: Först i tristaste grått i Gopher, sedan på webben i ett lite trevligare format. På något sätt blev det en slags uppdelning av begreppen. Texter»som låg på nätet«kallades åtminstone i bibliotekskretsar för fulltexter fast det egentligen var fråga om böcker som varit tryckta. Egenheten med dessa var, att de alltid var äldre texter, klassiker av olika slag, som inte längre var belagda med copyright. E-boken kommer E-böcker är väl något som många har hört talas om, men inte så många använt. Ofta förknippas e-boken med en tidigare tryckt bok som lagts in i en dator. Och det är väl egentligen en definition som i all sin enkelhet håller ganska bra. E-boken hade i alla fall nu ett eget namn i kraft av ett litet»e-«som vi lägger till våra gamla invanda begrepp och föremål när itrevolutionen stormar fram. Det nya med e-boken i förhållande till fulltexter var att den var en modern, förlagsutgiven bok som kom ut på diskett, på cd-rom och sedan på 9

7 JÄRNVÄG OCH E-BOK En metafor: När järnvägarna introducerades var de tidiga järnvägsvagnarna utformade som sammansvetsade hästvagnar. På samma sätt svetsas också gamla och nya begrepp språkligt och fenomenologiskt samman: Analogt blir det e-bok precis som järn-väg av tidigare kända begrepp. För att fortsätta på järnvägsmetaforen: Många känner till reaktionären Rääfs motstånd mot järnvägarnas införande. Vem är bara bakåtsträvare och vem har en djupare reflexion inför en sådan förändring? Man vet vad man har, men inte vad man får. Vad blir effekten av att de tidigare begreppen blir förenade med en ny verklighet? nätet. E-boken var ett fysiskt ting och inte bara något på nätet. Förlagen satte igång med utgivning av diskettböcker att läsas på dåvarande släpbara laptops. Sedan blev det böcker på cd-rom. Under 90-talets senare hälft kom den verkliga euforin. Särskilda e-bokläsare presenterades på marknaden. De kunde härbärgera flera böcker och läsas såväl horisontellt som vertikalt. De små handdatorerna gav plats för e- böckerna. Ledda av yra it-analytiker skulle nu e-boken ut på massmarknaden. En lysande (ekonomisk) framtid inom området förutspåddes. Men det blev inte en blixtsnabb övergång till elektroniskt format. De stora pengarna frös inne. Den uteblivna framgången hade inte så mycket med sekelskiftets it-krasch att göra: Det är något särskilt med böcker som man efterhand har upptäckt särskilt när en så uppseendeväckande förändring hotar. På något sätt fanns det ett inneboende motstånd och en tvekan: Den tryckta boken vår kulturs viktigaste idébas ville inte riktigt förnya sig. Erfarenheter från ett vetenskapligt bibliotek Faktum är att e-bokverksamheten inte fick en rejäl volym eller egentlig etablering förrän den knöts till biblioteken. Återigen visar det sig att biblioteken spelar en särskild roll som en andra publiceringsnivå efter tryckningen. För några veckor sedan fick jag ett meddelande från en e-bokleverantör i usa att det levererats katalogposter i marc-format från e-bokleverantören Ebrary. En redan lite alldaglig händelse vid vårt Digitala biblio- 10

8 tek, men denna vardagliga händelse speglar en dramatisk förändring i våra arbetsvillkor och vad vi ger våra låntagare nya titlar på ett bräde! Skulle vi fått nya tryckta böcker på en gång till biblioteket skulle det varit litet av en myrstack på våren med många bestyr. Hade det varit frågan om tryckta böcker skulle de med avsevärd möda fått packas upp, kontrolleras, katalogiseras, etiketteras och placeras på hyllor. Efter bara tre dagar kan e-böckerna däremot inte bara användas från vår egen bibliotekskatalog utan också sökas in i hela texten och i alla böckerna på en gång! göteborgs universitetsbibliotek var tidigt ute (februari 2001) med att skaffa e-böcker (ca 500 st.) från NetLibrary av sammanlagt tillgängliga titlar. I samarbete mellan 10 svenska forskningsbibliotek (SamKon) utökas samlingarna ytterligare skrev gub som första europeiska bibliotek avtal med Ebrary (f.n. med ca tillgängliga titlar). Dessutom har leverantören Questia testats. Under 2002 beräknas gub:s samling e-böcker uppgå till omkring förlagsutgivna, moderna vetenskapliga e-böcker, tillgängliga för studenter och forskare vid Göteborgs universitet. Biblioteket arbetar också tillsammans med Studentlitteratur ab för att tillgängliggöra deras e-böcker via bibliotek. Användningen av e-böcker är mycket god där vi kunnat jämföra användningssiffror för de verk biblioteket äger i tryck och i e-bokformat (NetLibrary). Efter 15 månaders användning kan konstateras att e-böckerna används mellan två och tre gånger mer än sina tryckta motsvarigheter. För ytterligare läsning om bibliotekets NetLibrary-projekt hänvisar jag till Cavallin, M. & Björklund, C., Introducing electronic books at Göteborg. University. Paper presented at ICCC/IFIP Conference- ELPUB 5 7 July (http://www.ub.gu.se/gdig/projekt/paperfinalrev.pdf). En tidig enkät- och intervjustudie med läsarreaktioner m.m. om användning av e-böcker och fulltexter gjordes under 2001 av Ingrid Stenström (Stenström, I., E-böcker på bibliotek, 2001, (http://www.ub.gu.se/gdig/ebok/stenstrom.pdf). Reflexioner De stora leverantörerna med närmare titlar i sina samlingar (Net- Library, Ebrary, Questia m.fl.), som jag benämner»e-bokhotell«sätter genom sin storlek en standard. Svagheten är att leveransen av e-böckerna bara är trygg så länge företagen kommersiellt kan hålla uppe sin service. Databaser förgår, men data består kanske. En e-bok garanteras inte sitt 11

9 fortbestånd på samma sätt som boken i sin pappersexistens. (Lynch, Clifford, The battle to define the future of the book in the digital world. First Monday, volume 6:6, June 2001, (http://firstmonday.org/issues/issue6_6/lynch/index.html). Andra aktörer som förlag och bokhandlare förmedlar också e-böcker fast i mindre skala. Giganterna Microsoft och Adobe levererar programvara för e-bokläsare, handdatorer och vanliga persondatorer. Men bokens offentliga existens, garanterad genom biblioteksinnehav, är svår att upprätthålla om utlåningsbar läsapparatur saknas och användningen av e- böcker inte är reglerad i generella avtal. E-böckerna har samma arkivproblem som andra digitala medier. Det finns alltså inte någon inbyggd garanti för fortbestånd på lång sikt. En tryckt bok finns lagrad i en form som består i hundratals år. Klara riktlinjer finns hur tryckt material skall lagras för framtiden, t.ex. i nationalbibliotek. läsbarhet: Dagens skärmar motsvarar inte ett tryckt pappers läsbarhet. Det har gjorts en del studier som pekar på detta. Att analysera en text på skärm uppfattas fortfarande som ett stort problem för den enskilde läsaren. Beroendet av en teknik för att läsa en text (dator, nätanknytning, elförsörjning) är en klar begränsning i förhållande till en bok som bara behöver ljus och läskunnighet för att läsas. Jag har under samtal och föreläsningar mött stor tvekan från forskare, studerande, förlag och vanliga bokläsare.»jag kan inte läsa på en skärm, Har inte råd med en läsare, Jag tycker om att hålla i en text.«när det gällde andra typer av texter (artiklar, uppslagsverk) har det blivit mycket mera positiva reaktioner. e-bokens juridik: Kanske går några decenniers kopieringsfrihet av hela eller delar av en skrift, musik från skivor, band, cd eller över nätet för enskilt bruk mot sitt slut. Det finns en uppenbar risk att det gamla»ekosystemet«rasar samman. Lagen täcker oftast bristfälligt den nya situationen. Om en leverantör konstruerar ett kopieringsskydd så finns inte de tidigare lagliga rättigheterna för utlån eller kopiering. Nya, generella regler och avtal för användning, betalning och avtal mellan olika aktörer måste därför utarbetas. E-bokens utformning konventionell layout: Själva e-bokens layout är än så länge föga revolutionerande. E-böcker ser ut, för att inte säga anstränger sig för att se 12

10 ut som en vanlig tryckt bok. Alla bokens element ned till paginering återfinns noggrant i den elektroniska versionen. Den är bara något mindre läsbar och krångligare att läsa än den tryckta. Nästan litet spöklikt tycks däremot de gamla orden från en tidigare epok dyka upp: Att skrolla, att rulla sig ned för en webbsida, har ofta inom webbdesign varit en styggelse. En sida åt gången! Parabeln är bildskärm = boksida. Precis som i böcker med vänster höger- läsning fast en sida åt gången. Men att skrolla är ju det gamla ordet för en bok en bokrulle. Det tycks idag fortfarande vara väldigt svårt att se något annat än en bläddringsbar sida som det riktiga. Riktigt svårt är det tydligen att återgå till den äldre»skrolltekniken«. bokens anatomi: Den tryckta boken har genom historien utvecklat ett antal element (titelblad, författare, kapitel, noter, index, bibliografier m.m.) för att göra den mer lättåtkomlig. En ny situation inträder med e- boken, när man i fullt sökbar text inte längre är lika beroende av särskilda register för att hitta vissa ord. Vidare kan bibliografierna bli ett citeringsindex, fotnoter klickbara till sin referens. På så sätt kan e-boken, med samma textinnehåll som sin tryckta motsvarighet, tillföras ett innehållsligt tilläggsvärde. Nya funktioner kan dessutom byggas in i det elektroniska formatet. Man kan lägga hänvisningar och bilagor på nätet utanför boken. Detta finns t.ex. i uppslagsverk (Encyclopædia Britannica och i Ebrarys e-böcker.) Rörliga bilder och ljud och andra multimediafunktioner och interaktivitet kan också läggas till. Hittills kan man nog ändå säga att de flesta e-böcker är minutiösa kopior av tryckta böcker. Sammansvetsade järnvägsvagnar alltså. En järn-väg utvecklad från en dammig hjulfårad landsväg. Sökning den stora förnyelsen Det finns många olika sätt att läsa en bok. En roman t.ex. läser man som vanlig läsare igenom från pärm till pärm (s.k. sekventiell läsning). En forskare som forskar på en text vill återkomma, gå in och ut i texten allt efter behov. Han vill under sin läsning kunna gå vidare till andra texter m.m. Datoriseringen gav ju bl.a. upphov till forskning kring den artificiella intelligensen. En amerikansk filosof, Hubert Dreyfus, har i sin bok What computers can t do : the limits of artificial intelligence (1979) kritiserat aiforskningen. Han anser att denna forskning inte riktigt har insett betydelsen av att det mänskliga tänkandet fundamentalt påverkas av att människan har en kropp med plastiska och sensuella beroenden. Att bläddra i papper så att det rasslar, att minnas en högersida i mitten på boken, hur 13

11 tjock en bok är alla dessa saker, viktiga delar av läsupplevelsen, försvinner in i datoriseringens inbyggda abstraktioner. Det blir andra saker som gör att e-boken är ett attraktivt medium. Just för forskning och studier blir den stora förnyelsen att tusentals titlar från olika förlag buntas ihop till ett»e-bokhotell«med alla texter sökbara i en sökning. Då har man förverkligat gamla drömmar från renässansen, barocken och de tidiga datortänkarna: ett bibliotek som består av en stor mängd böcker utan pärmar. En sökbarhet och en ständig närvaro av texter i tid och rum. Kan man jämföra ett sådant sökbart bokkollektiv med att tala med en lärd person som har läst samma tusentals titlar i tryck? Naturligtvis kan den lärda personen ge mer än bara innehållet genom att lägga till kreativa associationer till dessa texter. Möjligen glömmer en aldrig så lärd person bort delar av innehållet, men det gör inte datorn. En vetenskaplig bok läses inte alltid från pärm till pärm, utan är ofta något som konsulteras för citat, eller för enstaka kapitel eller sidor. En stor sökbar textsamling på ca 2,5 miljoner sidor (Ebrary) har ett eget liv och rum i kraft av sin storlek. För den enskilde användaren blir denna kollektiva text en slags jättelik, personlig och spontan encyklopedi med levande litteraturhänvisningar. På något sätt blir det både sökning och läsning titlar ständigt på plats över nätet, aldrig utlånade, mina viktiga verk med mina noteringar, understrykningar och bokmärken. Både en stor massa och interaktivt personlig. Ganska nära drömmen om det universella biblioteket! läsaren väljer: Bibliotekets egna erfarenheter av användningen av bibliotekens e-tidskrifter visar att de tidskrifter som en gång ägdes i tryck och som hade förvärvats en och en, fick mycket stor konkurrens. Det gällde de nya e-tidskriftstitlarna som hade kommit med på köpet i samband med förvärvet av paket av e-tidskrifter. När man kan söka sig»genom pärmarna«på e-litteraturen blir detta en styrande faktor för det en student väljer att läsa. En sådan samling kan alltså ge andra impulser och auktoriteter än dem som en handledare ger ifrån sig. Detta bekräftar tidigare rön från USA. (Luther, Judy, White Paper on Electronic Journal Usage Statistics. Appendix A. 2000, (http://www.press.umich.edu/jep/06-03/luther.html). Avslutning och framtid När texterna går över till elektronisk form förflyktigas alla fasta förutsättningar och vi går in i en nyskapande och otrygg period för läsare och hela bokbranschen. Framtiden är inte given av att det finns tekniska möjlighe- 14

12 ter eller olika aktörers ekonomiska resurser utan i sista hand beror den på läsarnas reaktioner på att ta till sig förändringen. Men bokens offentlighet måste bevaras. Denna offentlighet är till fördel för alla parter, även i en värld av enbart e-böcker. Därför behövs det någon form av e-bokhotell som kan leverera e-böcker så att de i trygga former för förlagen kan utlånas eller åtminstone korttidsuthyras. En e-bok kommer i annat fall att förlora sin publika existens och bara vara till för dem som har råd att betala. En teknisk utveckling av kopieringsskydd är en mycket aktuell fråga när det gäller musikdistribution och konsekvensen av ett gott skydd är att de lagliga möjligheter man tidigare haft för kopiering av tryck och inspelningar för enskilt bruk försvinner. En av de ganska tydliga framtida scenarier som finns är s.k. luftburna nät där man från en bärbar dator kan nå Internet och få tillgång till de datatjänster man har rätt till (t.ex. universitets databaser och e-böcker). Man får t.ex. Ebrary rakt ned i datorn eller e-bokläsaren, en bokkasse med tusentals titlar direkt i handen. Dagens skärmar räcker inte till för att ge en fullgod läsförståelse. Men bildskärmstekniken utvecklas oerhört snabbt. Elektroniska papper eller bildskärmar med»tryckkvalitet«kommer att finnas allmänt tillgängliga inom ganska få år. Idag är samlingarna av e-böcker mycket anglosachsiskt betonade. Det behövs därför stora nationella aktörer som kan grunda e-bokhotell för den egna nationens litteraturproduktion och där olika svenska förlag samsas om en gemensam plattform för distribution till köpare, bibliotek m.m. jag tror inte att det blir totala och snabba övergångar från tryckta böcker till e-böcker. Det kommer finnas flera parallella utgivningar. En avhandling kan ges ut och samexistera i tryck, print on demand eller i e- bokformat och även ingå i någon form av e-bokhotell. Olika publikationsformer ger möjlighet att samma publikation dyker upp i olika format, som man redan kan se på Amazons webbsidor. Det är onekligen inte lätt att reda ut alla ovissa trådar i denna förändringshärva. Får man vara litet milt optimistisk och tro att efter en tid reder saker och ting ut sig. I sista hand är denna textbransch ett eget ekologiskt system där man sinsemellan är beroende av varandra och därför drivs till samverkan och förnuft. Med eller mot sin vilja kanske men ändå? Mats Cavallin är chef för Digitala biblioteket vid Göteborgs universitetsbibliotek. Artikeln publiceras inklusive fullständig källförteckning på Biblis hemsida (www.kb.se/biblis). 15

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar facit

FÖA110 Informationssökningsövningar facit FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare 300 telefonintervjuer med användare De som under de senaste 12 månaderna besökt Linköpings stadsbibliotek eller dess webbplats. (inklusive närbibliotek/bokbuss,

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

En lathund om att. Sverige

En lathund om att. Sverige En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta

Läs mer

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet Källhänvisningar enligt fotnotssystemet 1. WWW 7. Böcker 2. Elektroniska böcker 8. Tidskrifter 3. Elektroniska tidskrifter 9. Tidningar 4. Elektroniska tidningar 10.Uppslagsverk 5. Filmer 11. Muntliga

Läs mer

Läsplattor är gjorda för att läsa på

Läsplattor är gjorda för att läsa på Läsplattor är gjorda för att läsa på om skillnaden mellan dataskärmar, läsplattor, surfplattor och smartphones? Gustaf Öqvist Seimyr, är doktor i datorlingvistik och expert på ögonrörelsemätningar, vid

Läs mer

Handledning Sherpa/RoMEO

Handledning Sherpa/RoMEO Handledning Sherpa/RoMEO 1. När får jag lov att göra min artikel fritt tillgänglig?... 2 2. Förklaring av ord & begrepp i Sherpa/RoMEO... 3 Pre-print... 3 Restrictions (restriktioner)... 3 Post-print...

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om

Läs mer

HUR DU LADDAR HEM E-BÖCKER FRÅN V8BIBLIOTEKENS HEMSIDA

HUR DU LADDAR HEM E-BÖCKER FRÅN V8BIBLIOTEKENS HEMSIDA HUR DU LADDAR HEM E-BÖCKER FRÅN V8BIBLIOTEKENS HEMSIDA En lathund En lathund om hur man laddar hem e-böcker från v8bibliotekens hemsida: www.v8biblioteken.se. På V8bibliotekens hemsida får du tillgång

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Innehåll Allmänt om undersökningen Erfarenheter av e-böcker och läsplattor Attityder till e-böcker och läsplattor Piratkopiering Tankar om framtiden 1011 personer

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL Del 2 RESURSERNA 13. Kartan, kompassen och verkligheten... 58 14. Den färska webben exempel... 63 15. Den försvunna webben exempel... 69 16. Den fria synliga webben exempel... 72 17. Den osynliga fria

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

E-böcker i svenska universitetsoch högskolebibliotek en rapport om tillstånd och utveckling

E-böcker i svenska universitetsoch högskolebibliotek en rapport om tillstånd och utveckling E-böcker i svenska universitetsoch högskolebibliotek en rapport om tillstånd och utveckling Eva Lunneborg Kungl. biblioteket, BIBSAM www.kb.se/bibsam/ September 2003 Innehållsförteckning Inledning Definition

Läs mer

10.30-11.00 LibNet 3.0 - nya funktioner och utveckling. 11.00-11.40 Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker

10.30-11.00 LibNet 3.0 - nya funktioner och utveckling. 11.00-11.40 Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker Program 10.30-11.00 LibNet 3.0 - nya funktioner och utveckling 11.00-11.40 Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker 11.40-12.30 Lunch 12.30-13.00 360 Counter användarstatistik, få färdiga rapporter

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek.

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek. Välkommen till 2009 års forskningsbiblioteksstatistik! Tack för att du loggat in i frågeformuläret om 2009 års forskningsbiblioteksstatistik!!! sbiblioteksstatistik!!! Titta hur mycket klockan är, du behöver

Läs mer

Föreläsning 150831. Kerstin Annerbo & Åsa Falkerby Linköpings universitetsbibliotek

Föreläsning 150831. Kerstin Annerbo & Åsa Falkerby Linköpings universitetsbibliotek Föreläsning 150831 Kerstin Annerbo & Åsa Falkerby Linköpings universitetsbibliotek 3 SEPTEMBER 2015 2 Vad är informationskompetens? inse när man behöver information identifiera möjliga informationskällor

Läs mer

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller

Läs mer

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/ Ann Ingberg 0660-292518 Processoperatörsprogrammet ht -13 Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovikubumuse/ 4 2 1 5 3 1 2 3 Söka böcker Örnsköldsviks

Läs mer

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet Källor och källhantering enligt Harvardsystemet INNEHÅLL Att ange källa... 1 Källförteckning... 1 Tryckta källor... 1 Uppslagsverk... 1 Böcker... 1 Artikel i antologi... 2 Artikel i tidskrift... 2 Artikel

Läs mer

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Manual för Stockholms stadsbiblioteks talbokslåntagare STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK den 6 februari 2013 Framtagen av: Stockholms stadsbibliotek Ladda ner en

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

TABELL 1. Webbhotellverksamhet

TABELL 1. Webbhotellverksamhet TABELL 1 BILAGA L Punkt 1 A. Tillhandahållande och härbärgering av webbplatser samt distansunderhåll av programvara och utrustning Webbhotellverksamhet Automatiserat distansunderhåll on-line av programvara

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

LÄS E-BÖCKER MED BLUEFIRE READER PÅ IPAD

LÄS E-BÖCKER MED BLUEFIRE READER PÅ IPAD LÄS E-BÖCKER MED BLUEFIRE READER PÅ IPAD Bluefire Reader Manualen går igenom: - Skapa Adobe Konto - Låna en e-bok (text) från Mölndals Stadsbibliotek. Kräver lånekort och pinkod från biblioteket. http://bibliotek.molndal.se/web/arena/e-bocker-barn

Läs mer

Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria

Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria UPPSALA STUDENTKÅRS INFORMATIONSPOLITISKA PROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige 2008-05-20, reviderat 08-10-28, reviderat 13-01-22, reviderat 14-04-01 Definitioner Följande definitioner gäller

Läs mer

Lathund Olympus DM-5

Lathund Olympus DM-5 Iris Hjälpmedel Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Spelarens olika delar... 3 Inledning... 4 Batteri... 4 Ladda batteriet... 4 Sätta på och stänga av spelaren... 4 Sätta på... 4 Stänga av...

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

En databas över förlagens policies

En databas över förlagens policies 1 av 7 Högskolebiblioteket i Halmstad Sherpa/RomEO manual En databas över förlagens policies Innehållsförteckning 1. Vad innebär parallellpublicering? (sid.2) 2. Sherpa/RoMEO begrepp och färger (sid.2)

Läs mer

Den här manualen tar upp läsplattans olika läsfunktioner, samt hur man laddar ner bibliotekets e-böcker via datorn och via wifi.

Den här manualen tar upp läsplattans olika läsfunktioner, samt hur man laddar ner bibliotekets e-böcker via datorn och via wifi. Manual E600 Den här manualen tar upp läsplattans olika läsfunktioner, samt hur man laddar ner bibliotekets e-böcker via datorn och via wifi. För att du ska kunna låna böcker behöver du ha ett Adobe id.

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b Tv:ns utveckling Jonathan T och Jonatan B 9b DEN FÖRSTA TV:N Den första Tv-apparaten var en radio med en Tv-enhet bestående av ett neonrör och en snurrande skiva som kunde visa en bild i rödskala stor

Läs mer

http://www.sdv.de/digital East German BOD producer

http://www.sdv.de/digital East German BOD producer 1 of 5 2/26/2006 12:43 PM http://www.sdv.de/digital East German BOD producer http://www.das-syndicat.com/ Crime writers association (interesting discussions on BOD, German language) Drama Direkt DramaDirekt

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Resultat brukarundersökningen hösten 2010

Resultat brukarundersökningen hösten 2010 Resultat brukarundersökningen hösten 2010 Om du tänker på bemötandet i stort. Hur nöjd är du då med personalens bemötande? Bemöter personalen dig lika bra som du hoppades? Tänk dig ett perfekt bemötande.

Läs mer

2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM

2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM 1(5) 2003-09-22 02-461-2003 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Grundläggande datorkunskap

Grundläggande datorkunskap Grundläggande datorkunskap Vissa nybörjare känner sig väldigt osäkra Man kan förstora texten på skärmen genom att trycka på Ctrl + SeniorNet Lidingö 2014-11-10 Mamma får en gammal dator av sin son men

Läs mer

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html & ' ( ( ) * +, ', -. / ' 0! 1 " 2 # 3 / /! 1 $ 4, % 5 # 3, http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html Andreas Tips och trix till sökningar i Cyberrymnden Här försöker jag att gå igenom

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes.

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes. UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan N Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-05-28 Plats: Akvariet, Geocentrum Närvarande: Roger Herbert Marie Ottosson Eva Nordgren (ordf.) Cecilia Natvig

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Stora konferensrummet, Centralbiblioteket

Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Stora konferensrummet, Centralbiblioteket Biblioteksnämnden Håkan Carlsson ÄRENDELISTA 145 1 / 1 2012-03-19 Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Lokal: Stora konferensrummet, Centralbiblioteket 1. Mötets öppnande samt utseende

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mina favoritrecept uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui En samling Carina Backsell opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

Läs mer

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben! Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer Har du en idé? Vi hjälper dig vidare Skydda dina idéer Välkommen till PRV:s bibliotek PRV:s bibliotek är ett expertbibliotek inom immaterialrätt och patentinformation. Det fungerar som en kanal där allmänheten

Läs mer

6XVDQQD%URPV.XQJOLJDELEOLRWHNHW (powerpoint-presentation finns på http://www.skane.se/default.aspx?id=5686) %LEOLRWHNHWRFKOnQWDJDUQD

6XVDQQD%URPV.XQJOLJDELEOLRWHNHW (powerpoint-presentation finns på http://www.skane.se/default.aspx?id=5686) %LEOLRWHNHWRFKOnQWDJDUQD %LEOLRWHNVMXULGLN Anteckningar från Länsbibliotek Skånes dag om biblioteksjuridik Malmö 10 februari 2006 6XVDQQD%URPV.XQJOLJDELEOLRWHNHW (powerpoint-presentation finns på http://www.skane.se/default.aspx?id=5686)

Läs mer

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign Vad är en webbtext? Webbtexter är inte en specifik texttyp i likhet med protokoll, rapporter eller artiklar. Istället kan webbtexter vara precis vilken texttyp som helst, och det enda som förenar dem är

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN 1 Inom kommunalförvaltningen kopieras årligen över 500 miljoner sidor, varav 100 miljoner i samkommuner. Av dessa kopior tas 4,4 % av material som

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Manual för att skapa nyheter och nyhetsbrev på internwebben samt skicka ut nyhetsbrev till alla anställda

Manual för att skapa nyheter och nyhetsbrev på internwebben samt skicka ut nyhetsbrev till alla anställda Sida 1 (10) 110418 Manual för att skapa nyheter och nyhetsbrev på internwebben samt skicka ut nyhetsbrev till alla anställda Innehåll: Inloggning i Polopoly Om nyheter och nyhetslistor Skapa nyheter Nyhetsbrevens

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer