Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
|
|
- Christer Viklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för fackspråk och informatik Lisa Wolff Foster Termlista samt svarsmall Dnr: 27796/2011 Bilaga 1 Svar lämnat av: (kommun, landsting, organisation etc.): Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Begreppen redovisas i Socialstyrelsens terminologimall som är i tabellform med följande fält: o Fältet term innehåller termen för begreppet i fråga. o Fältet definition innehåller begreppets definition. Definitionen beskriver innebörden av begreppet och ska vara oberoende av hur en verksamhet är organiserad eller vilka ekonomiska ersättningssystem man arbetar med. En definition bör kunna bytas ut mot termen i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. Definitionen inleds med det överordnade begreppet. o Fältet kommentar och användningsområde innehåller eventuell information om hur och i vilket sammanhang begreppet kan användas. o Fältet synonym innehåller information om eventuell synonym och avrådd term. o Fältet källa anger ursprunget till definitionen. Om källfältet är tomt betyder det att det inte finns någon skriftlig källa, resultatet har arbetats fram av arbetsgruppen. För mer information om terminologiska skrivregler och om skillnaden mellan definition och ordförklaring, se dokumentet Informationsblad terminologiremiss. Vänligen skicka synpunkterna senast till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se
2 Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för fackspråk och informatik Lisa Wolff Foster Termlista samt svarsmall Dnr: 27796/2011 Bilaga 1 term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker term tillstyrker def ja nej ja nej standardiserad vårdplan vård- och omsorgsplan som på förhand fastlagts utifrån definierat kunskapsunderlag och som beskriver rekommenderade åtgärder för hälso- och sjukvård för patienter med ett eller flera hälsoproblem En standardiserad vårdplan används av berörd hälso- och sjukvårdpersonal som stöd för kunskapsbaserat arbete, som stöd för planering av aktiviteter och resurser, för en effektiv dokumentation och för registrering och datainsamling för uppföljning. synpunkter på term, definition och kommentar
3 Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för fackspråk och informatik Anna Flöjte Termlista samt svarsmall Dnr: 27796/2011 Bilaga 3 Svar lämnat av: (kommun, landsting, organisation etc.): Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Begreppen redovisas i Socialstyrelsens terminologimall som är i tabellform med följande fält: o Fältet term innehåller termen för begreppet i fråga. o Fältet definition innehåller begreppets definition. Definitionen beskriver innebörden av begreppet och ska vara oberoende av hur en verksamhet är organiserad eller vilka ekonomiska ersättningssystem man arbetar med. En definition bör kunna bytas ut mot termen i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. Definitionen inleds med det överordnade begreppet. o Fältet kommentar och användningsområde innehåller eventuell information om hur och i vilket sammanhang begreppet kan användas. o Fältet synonym innehåller information om eventuell synonym och avrådd term. o Fältet källa anger ursprunget till definitionen. Om källfältet är tomt betyder det att det inte finns någon skriftlig källa, resultatet har arbetats fram av arbetsgruppen. För mer information om terminologiska skrivregler och om skillnaden mellan definition och ordförklaring, se dokumentet Informationsblad terminologiremiss. Vänligen skicka synpunkterna senast till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se
4 Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för fackspråk och informatik Anna Flöjte Termlista samt svarsmall Dnr: 27796/2011 Bilaga 3 term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker term tillstyrker def ja nej ja nej samverkan övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte Samverkan kan ske inom och mellan t.ex. enheter, myndigheter och samhällsaktörer och t.ex. gälla aktivt utbyte av information eller att planera gemensamma aktiviteter. TNC förslag synpunkter på term, definition och kommentar samarbete gemensamt bedrivet arbete som gäller en väl avgränsad uppgift Samarbete kan ske både på ett organisatoriskt och mellanmänskligt plan. Exempel på ett organisatoriskt samarbete är att två organisationer ordnar och genomför ett gemensamt seminarium. Exempel på ett mellanmänskligt samarbete är när vård- och omsorgspersonal hjälps åt med insatser till den enskilde. TNC förslag samordning 1 koordination av resurser och arbetsinsatser i syfte att erhålla högre kvalitet och större effektivitet samråd överläggning för att om möjligt enas om ett gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt synkronisering process för att åstadkomma att något sker samtidigt Ett exempel samordnad vård- och omsorgsplanering där vård- och omsorgsplanering utförs gemensamt av berörda inom olika verksamheter 2 Synkronisering kan utgöra en del av samordningen TNC förslag TNC förslag TNC förslag 1 Den kommentar om samordning som finns i termbanken ska (om förslaget till definition och kommentar accepteras) revideras. 2 Se definition och kommentar till begreppet samordnad vård- och omsorgsplanering i termbanken
5 Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för fackspråk och informatik Anna Flöjte Termlista samt svarsmall Dnr: 27796/2011 Bilaga 3
6 Dnr 27796/2011 Regler och tillstånd Fackspråk och informatik Anna Flöjte Bilaga 5 Terminologicentralen (TNC): Tillvägagångssätt för att ta fram definitionsförslagen till begreppen samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering För att komma fram till de definitioner som föreslagits så har excerpter över begreppen tagits fram ur diverse källor, t.ex. från Rikstermbanken, TNC-ordlistor och Nationalencyklopedin. Utifrån excerpterna har man kunnat vaska fram särskiljande kännetecken för begreppen och dessa har sedan använts för att bygga upp definitionerna. Kommentarer till begreppsdiagrammet: Relationerna mellan de fem begreppen är egentligen endast associativa, och det säger inte alltid så mycket med ett begreppsdiagram i sådana fall. Jag har ändå försökt att åskådliggöra på vilket sätt begreppen (utifrån excerpterna och definitionerna) kan tänkas associera till varandra, genom att lägga in förklaringar vid sidan av de associativa pilarna. Begreppen samverkan och samarbete kan tänkas ha samma överbegrepp i ett samlande (och för tillfället skapade) gemensamt handlande/arbete när man tittar på deras definitioner, och det ger en generisk relation. Samverkan sker på organisatorisk nivå, medan samarbete kan ske på både organisatorisk och mellanmänsklig nivå. Överläggningar i syfte att enas om det gemensamma handlandet/arbetet (samråd) kan tänkas föregå samverkan och samarbete. När t.ex. enheter och myndigheter handlar gemensamt på en övergripande, organisatorisk nivå (samverkar), så kan man tänka sig att detta främjar den nödvändiga koordination av resurser och arbetsinsatser (samordning) som behövs för att man på ett bra sätt ska kunna bedriva ett gemensamt arbete avseende väl avgränsade uppgifter (samarbete). Att samordna något kan innefatta att man ser till så att något (kanske två verksamheter) agerar samtidigt (synkronisering), men många gånger handlar det i organisatoriska sammanhang mer om att koordinera resurser och arbetsinsatser (samordna) på annat sätt (t.ex. i rätt följd snarare än samtidigt).
7 Excerpter: samverkan samverkan gemensamt handlande för visst syfte Nationalencyklopedin samverkan Samverkan avser den dialog och samarbete som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål. 2) Regeringens skrivelse 2009/10:124 samverkan att handla eller fungera för ett visst gemensamt syfte, gäller ofta organisationer 4) Stockholms stad och SLL samverkan Samverkan ses som ett samlingsbegrepp för samordning och samarbete. 5) Socialstyrelsen samverkan Att verka samman parallellt. Ett organisatoriskt fenomen. 6) Kommun- och Landstingsförbundet samverkan kontext: För att underlätta detta samarbete behövs en samverkan mellan myndigheter på organisatorisk nivå; en samverkan som undanröjer hinder för samarbetet. Det kan vara att stimulera de personer som bedriver samarbete genom olika incitament. Det handlar också om att ha god kännedom om respektive myndighetsuppdrag och förutsättningar för samarbete. Ett ledarskap som kan ta hänsyn både till den egna myndighetens uppdrag och till de gemensamma behoven är avgörande för denna samverkan. 1) SKL samverkan aktörer som samarbetar eller bedriver samordnad verksamhet Till skillnad från samråd kräver inte samverkan att alla aktörerna är överens innan t.ex. ett beslut kan fattas. 7) Energimyndigheten samverkan kontext: Begreppet samverkansnivåer kan definieras på en mängd olika sätt, men i princip kan det sammanfattas som att det i ändarna på en skala finns fokus på integration respektive transaktion och att det däremellan finns olika former av samarbete, se Figur 1. Inom varje samverkansnivå kan dessutom ett antal olika undernivåer identifieras. De kan ses som olika typer av samverkan. 3) Uppsats av Backstrand och Wikner
8 samverkan kontext: Samordning är ett organisatoriskt begrepp som kan beskrivas utifrån graden av överlappning mellan organisationer (se figur 2). [ ] Samexistens är den första graden [ ] Samverkan är den andra graden och innebär att organisationerna börjar handla gemensamt. Vid samverkan bibehåller de agerande sina ursprungsmål. Samverkan sker parallellt. Aktörerna verkar gemensamt men går inte in i varandras sfärer. Tydliga gränser mellan aktörerna betonas. 6) Kommun- och Landstingsförbundet samarbete samarbete att bedriva arbete gemensamt. Samarbete är både ett organisatoriskt och ett mellanmänskligt fenomen, vilket gör att normer och värderingar kan påverkas 4) Stockholms stad och SLL (ursprunglig Ta ansvar för samverkan, Socialstyrelsen ) samarbete former för gemensamt ansvarstagande 5) Socialstyrelsen (ursprunglig källa från lagtext) samarbete att arbeta tillsammans vilket gör att värderingar och normer ändras. Ett organisatoriskt och medmänskligt fenomen. 6) Kommun- och Landstingsförbundet samarbete kontext: Med samarbete menas det arbete som sker gemensamt mellan handläggare som möter medborgaren, exempelvis vid kartläggning av individens samlade behov. Vidare avses att insatser planeras tillsammans så att de koordineras rätt i tid. Det kan innebära att vissa insatser görs parallellt i stället för i serie. Insatser planeras utifrån behov och inte utifrån de mål som gäller för respektive myndighet. 1) SKL samarbete kontext: Samarbete används då för att beteckna (horisontella) mellanmänskliga relationer med och kring enskilda brukare till exempel i informella nätverk. Samordning betecknar stödstrukturer för sådant samarbete, som till exempel övergripande (samordnings-)rutiner, ledningsgrupper för principiella frågor etcetera. Definitionen eller modellen ska också illustrera att samarbets- och samordningsperspektiven samspelar och i verkligheten är beroende av varandra om samverkan ska bli långsiktigt framgångsrik. Processen i sin helhet måste också bygga på gemensam diskussion om värdegrund och etik 5) Socialstyrelsen
9 samarbete kontext: Vid samarbete är inte avsikten att ta bort den befintliga strukturen, utan att bygga in nätverk över myndighetsgränser samtidigt. Kommunen, landstinget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen finns fortfarande kvar som huvudorganisationer. Här utgår man från det som sker inom varje myndighet. Inom dem tydliggörs ansvar och befogenheter samt organisatoriska gränser. Samarbete innebär att över gränser organisera insatser efter behov. Då möts olika kulturer som ofta har en mycket lång historia. 6) Kommun- och Landstingsförbundet samarbete kontext: Samordning är ett organisatoriskt begrepp som kan beskrivas utifrån graden av överlappning mellan organisationer (se figur 2). [ ] Samexistens är den första graden [ ]Samverkan är den andra graden [ ] Samordning, den tredje graden av överlappning [ ] Samarbete är den fjärde graden av överlappning vilket kan innebära att också värderingarna förändras. Men samarbete är inte bara ett organisatoriskt fenomen utan också ett mellanmänskligt. Det innebär att människors egen vilja och ambition till stor del påverkar vad som händer mellan olika aktörer. Relationer är kärnaktiviteten. Kvaliteten i den enskilda situationen är avgörande för hur man lyckas. 6) Kommun- och Landstingsförbundet samordning samordning att gemensamt arrangera sina olika verksamheter och resurser. För att nå gemensamma normer utformas regler och mål gemensamt. 4) Stockholms stad och SLL samordning att ordna samman personal, politik eller resurser 6) Kommun- och Landstingsförbundet samordning samordning, att samordna, är att se till att händelser eller arbetsinsatser som hänger ihop i fråga om tid eller plats blir utförda i rätt följd och på rätt sätt. Om till exempel flera ska ordna en fest måste var och en veta vad han eller hon ska köpa, så att allt som ska finnas på festen verkligen finns där. Det är att samordna inköpen. I stora projekt är det väldigt viktigt med samordning. Nationalencyklopedin samordning kontext: Samordning avser aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan. 2) Regeringens skrivelse 2009/10:124
10 samordning kontext: Samordning betecknar stödstrukturer för sådant samarbete, som till exempel övergripande (samordnings-)rutiner, ledningsgrupper för principiella frågor etcetera. 5) Socialstyrelsen samordning kontext: Samordning är ett organisatoriskt begrepp som kan beskrivas utifrån graden av överlappning mellan organisationer [ ] Samordning, den tredje graden av överlappning, innebär att aktörer genomför sina verksamheter eller arbetsuppgifter tillsammans. Det betyder att de skapar ett gemensamt arrangemang. Samordning kan jämföras med partnerskap, där aktörerna bestämmer sig för att tillsammans göra olika uppgifter. Det förutsätter att gemensamma normer finns och att mål utformas gemensamt. Samordning kan stödja ett samarbete. 6) Kommun- och Landstingsförbundet samordning ansvar för att händelser eller arbetsinsatser som hänger ihop i fråga om tid eller plats blir utförda i rätt följd och på rätt ställe 9) AB Svensk Byggtjänst finansiell samordning kontext: I den finansiella samordningen är det individens behov och samhällets krav som styr resurstilldelningen. Samordningsförbundets uppgift är att bedöma hur de gemensamma insatserna gör bäst nytta för individen och samhället och att fördela resurserna till de insatser som främjar samarbetet. 1) SKL finansiell samordning kontext: Vid finansiell samordning tas ytterligare ett steg genom att huvudmännen förutom en gemensam budget också har ett gemensamt kostnadsansvar. Om en huvudmans verksamhet går med förlust har huvudmännen ett gemensamt ansvar att täcka dessa kostnader. Resurserna kan inom ramen för den gemensamma budgeten omfördelas mellan huvudmännen på lokal nivå. 6) Kommun- och Landstingsförbundet politisk samordning kontext: Politisk samordning innebär att en formell politisk arena skapas som tar ansvar för att prioritera över organisationsgränser. Styrningen blir gemensam med politiker från olika huvudmän. Dessa är politiskt valda genom huvudmännen. 6) Kommun- och Landstingsförbundet
11 samråd samråd samarbete som kräver att aktörerna är överens innan beslut kan fattas 7) Energimyndigheten samråd överläggning för att enas om gemensamt handlande ofta i formellare sammanhang Nationalencyklopedin Synkronisering synkronisera göra samtidig(a) Nationalencyklopedin synkronisering process vid vilken två periodiska förlopp, med grundfrekvenser i något enkelt förhållande, bringas i takt med varandra 8) TNC Källor: 1) Rapport från SKL som innehåller definitioner av samarbete, samverkan och samordning. 2) Regeringens skrivelse 2009/10:124. Excerpt i MSB-dokument. 9% pdf 3) Uppsats med modell över grader av samverkan (s. 42). 4) Stockholms stad och SLL; innehåller definitioner av samverkan, samordning och samarbete. (5) Socialstyrelsens meddelandeblad om samverkansbegreppet.
12 6) Skrift från Kommun- och Landstingsförbundet om samordning utifrån ett individperspektiv mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun och landsting. 7) Energimyndigheten (ur 8) TNC 53: Rymdordlistan (1973) 9) AB Svensk Byggtjänst (ur
13 Fackspråk och informatik Bilaga 6 Informationsblad terminologiremiss Tänk på skillnaden mellan definition och ordförklaring! En definition är en språklig beskrivning som ska avgränsa begreppet mot relaterade begrepp. En ordförklaring är en förklaring av ords betydelse. Definitionen speglar begreppet och avgränsar mot andra begrepp, vilket inte krävs av ordförklaringen, som utgår från ordet och ger dess betydelser. Det främsta syftet med definitionen är att förebygga tolkningstvister, medan ordförklaringen är till för att utvidga kunnande om begreppet. Ordförklaringar och definitioner är inte alltid detsamma. Man kan säga att dessa två typer av beskrivningar används i olika syften och har olika innehåll. I termlistan återfinns endast definitioner med kommentarer och användningsområden. Terminologiska skrivregler o En term skrivs normalt i grundform, dvs. ental och obestämd form för substantiv, oböjd form för adjektiv och infinitivform för verb. o Termen skrivs med liten begynnelsebokstav, utom när den alltid annars skrivs med stor bokstav (t.ex. om den inleds med ett egennamn). o En definition bör kunna bytas ut mot termen i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. o Inledande bestämd eller obestämd artikel bör undvikas, om det inte finns särskilda skäl att använda det. Termlistans olika fält Begreppen redovisas i Socialstyrelsens terminologimall som är i tabellform med följande fält: o Fältet term innehåller termen för begreppet i fråga. o Fältet definition innehåller begreppets definition. Definitionen beskriver innebörden av begreppet och ska vara oberoende av hur en verksamhet är organiserad eller vilka ekonomiska ersättningssystem man arbetar med. En definition bör kunna bytas ut mot termen i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. o Fältet kommentar och användningsområde innehåller eventuell information om hur och i vilket sammanhang begreppet kan användas. o Fältet synonym resp. avrådd term innehåller information om eventuell synonym alternativt avrådd term. o Fältet källa anger ursprunget till definitionen. Om källfältet är tomt betyder det att det inte finns någon skriftlig källa, resultatet har arbetats fram av arbetsgruppen. För mer information se Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer.
14 Dnr 27796/2011 Avdelningen för regler och tillstånd Fackspråk och informatik Anna Flöjte Enligt sändlista Remiss Två olika terminologiprojekt har tagit fram definitionsförslag, dessa sänds ut samtidigt Arbetet med att definiera begrepp och termer genomförs inom Socialstyrelsens terminologiuppdrag som är en del av det nationella fackspråket inom vård och omsorg. Målet är att interna och externa intressenter lägger samma innebörd i de enskilda begreppen och använder de rekommenderade termerna på ett enhetligt sätt. De slutgiltiga definitionerna publiceras i Socialstyrelsens termbank. 1) Begreppet standardiserad vårdplan har definierats i projektet Nationell Informationsstruktur för Standardiserade vårdplaner vars syfte har varit att ta fram en referensmodell som beskriver informationsstrukturen för alla typer av standardiserade vårdplaner. Projektet har initierats av Center för ehälsa i samverkan (CeHis). För mer information, se RIV-specifikation, Nationell Informationsstruktur för Standardiserade vårdplaner, version 25. 2) Begreppen samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering har definierats efter ett internt initiativ på Socialstyrelsen. Eftersom begreppen inte är fackspecifika för vård och omsorg har definitionsförslagen tagits fram med hjälp av befintligt källmaterial av Terminologicentrum (TNC), se bilaga 5. Vi vill få era synpunkter på termer och definitioner för begreppen och på tillhörande kommentar och användningsområde. I termlistan finns utrymme för remissmottagarens svar och synpunkter. Sänd in ert svar senast den 30 september 2011 till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Frågor angående standardiserad vårdplan besvaras av Lisa Wolff Foster lisa.wolff.foster@socialstyrelsen.se., Frågor angående samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering. besvaras av Anna Flöjte anna.flojte@socialstyrelsen.se
15 Bilagor 1) Svarsmall för definitionsförslag standardiserad vårdplan 2) Begreppsdiagram, standardiserad vårdplan 3) Svarsmall för definitionsförslag samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering. 4) Begreppsdiagram, samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering. 5) Underlag till förslagen samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering. 6) Informationsblad för terminologiremiss För att få återkoppling på hur remissynpunkter har beaktats, gå in under fliken avslutade terminologiarbeten på efter den 23 september 2011
Bilaga 2 1(5) Resultat av remiss för begreppen samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering
2011-11-17 Bilaga 2 1(5) Resultat av remiss för begreppen,,,, Begreppen i denna remiss har definierats efter ett internt initiativ på Socialstyrelsen. Eftersom begreppen inte är fackspecifika för vård
Läs merBakgrund till förslagen i remissen. Definitionen av överkänslighet har förtydligats.
Bilaga 1 2015-09-16 Bakgrund till förslag i terminologiremiss Bakgrund till förslagen i remissen Definitionerna för observandum, varningsinformation och överkänslighet har reviderats. När det gäller observandum
Läs merEfter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande.
2013-08-21 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begreppen vårdprocess och hälsoärende, dnr 4.2.1-30811/2013 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation, som arbetar
Läs merResultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan
2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet
Läs merSkrivreglerna är hämtade från ISO 704 Terminology work Principles and methods.
Avdelningen för regler och behörighet Informationsblad Informationsblad terminologiremiss Vad är en definition? En definition är en språklig beskrivning som ska avgränsa begreppet mot relaterade begrepp.
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merSvarsmall vårdprocess och hälsoärende
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Famna Riksorganisationen för non-profit idéburen vård och social omsorg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen och (inition) och eventuella synpunkter
Läs merNamnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.
Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar
Läs merSvarsmall vårdprocess och hälsoärende
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Remiss Remissvar lämnas i kolumnen och (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen. Du kan även lämna övriga
Läs merNamnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.
Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
Läs merMed vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad
1(1) Stefano Testi R/Fackspråk och Till remissmottagare enligt sändlista Missiv externremiss Begrepp inom området I Socialstyrelsens uppdrag nationellt fackspråk, inom den nationella ITstrategin, ingår
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Läkemedelssäkerhet 1(6) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Farmaceuter Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.
Läs merResultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning, sluten vård, öppen vård, hemsjukvård
Dnr 3875/2012 1(8) Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning,, öppen vård, hemsjukvård Begreppen i denna remiss är resultatet från fortsättningen av det terminologiarbete som är en del
Läs merProcess för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Läs merTill: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.
Till: Läkarförbundet Stockholm 2011-04-18 Susann Asplund Johansson REMISS Begrepp för god palliativ vård Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss. Den övergripande frågan
Läs merDatum Äldrenämnden
Uppsala ^IKOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Hedberg Jenny Datum 2013-03-06 Diarienummer ALN-2013-0061.30 Äldrenämnden Yttrande till Socialstyrelsen över remiss för begreppet brukare
Läs merResultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation
2015-11-30 Dnr:23846/2015 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation Begreppen i denna remiss är resultatet från terminologiarbete i ett projekt kring uppmärksamhetsinformation.
Läs merNamnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.
Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): FSS (Föreningen Sveriges Socialchefer) 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.
Läs merResultat av remiss för begrepp kring vårdplatser, överbeläggning och utlokaliserad patient
2011-11-21 Dnr 32505/2011 1(9) Resultat av remiss för begrepp kring er, överbeläggning och utlokaliserad patient Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet
Läs merResultat av remiss för begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete
2017-01-25 Dnr 4.2.1-1958/2017 1(9) Resultat av remiss för begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Begreppen i denna remiss är resultatet från terminologiarbete i ett projekt
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare hälso- och sjukvårdsfrågor Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka
Läs merMissiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(1) Karin Ahlzén Regler och tillstånd/fackspråk och Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp I samband med regeringsuppdraget att ta fram en nationell källa för ordinationsorsak, i
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
Läs merTerminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete
Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Externremiss, begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt
Läs merResultat av terminologiremiss om distanskontakt och relaterade begrepp
2017-03-15 Dnr 32041/2016 1(5) Resultat av terminologiremiss om och relaterade begrepp Begreppen i denna sammanställning är resultatet av ett terminologiarbete. Begreppen har förankrats dels internt på
Läs merResultat av remiss för begrepp inom området välfärdsteknologi
2015-12-03 Dnr 4.2.1-25012/2015 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom området välfärdsteknologi Begreppen i denna remiss är resultatet från terminologiarbete i ett projekt kring välfärdsteknologi. Begreppen
Läs merResultat av remiss för begrepp inom området hjälpmedel
2018-09-21 Dnr 4.5-27353/2018 1(5) Resultat av remiss för begrepp inom området hjälpmedel Begreppen i denna remiss är resultatet från terminologiarbete kring begreppet hjälpmedel för vård och behandling.
Läs merResultat av remiss för diagnosbegrepp
2011-11-17 Dnr 17770/2011 1(7) Resultat av remiss för diagnosbegrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg.
Läs merResultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap
2018-10-18 Dnr 4.5-10601/2018 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap Begreppen i denna remiss är resultatet av ett terminologiarbete inom projektet Implementering av gemensamma
Läs merEasyresearch - Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete. Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete
Page 1 of8 ~ Socialstyrelsen Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Externremiss, begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsen ansvarar
Läs merRiktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog
Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum
Läs merResultat av remiss för begreppet brukaret
2013-04-09 1(10) Resultat av remiss för begreppet brukaret Socialstyrelsen rekommenderar brukare som samlande begrepp för alla de som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten, tillsammans
Läs merTermlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5)
Regl och tillstånd/fackspråk och Tmlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Psykiatriska Föreningen Döp det ifyllda
Läs merSvenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och sjukvård.
2011-04-20 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begrepp och er inom palliativ vård Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och
Läs merNationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad
Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin
Läs merSå här använder du termbanken
Lathund 2014-05-055 Dnr 1.3-25607/2014 1(5) Regler och behörighet Emma Leeb-Lundberg emma.leeb-lundberg@socialstyrelsen.se Så här använder du termbanken Sök i termbanken På ingångssidan kan du söka i termbanken
Läs merRemiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011
2011-09-30 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation,
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merTillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Läs merSocialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Terminologiremiss Terminologiremiss Terminologiremiss, övergripande vård- och omsorgsterminologi Socialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar
Läs merDokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1
Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets
Läs merSamverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Läkaresällskapet Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad
Läs merEfter synpunkter från Svensk Förening för Medicinsk Informatik samt från Svenska Psykiatriska Föreningen lämnar SLS följande yttrande.
2011-06-17 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begrepp kring klassifikation och diagnos Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation, som arbetar för förbättrad
Läs merResultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg
2016-02-29 Dnr 4.2.1-31217/2015 1(9) Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg Begreppen i detta dokument är resultatet från terminologiarbete i ett projekt om övergripande
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Försäkringskassan genom ylva.bernrup@forsakringskassan.se, verksamhetsansvarig, HK Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och
Läs merNationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merResultat av remiss för begrepp för handläggning inom socialtjänsten
2011-09-13 1(14) Resultat av remiss för begrepp för handläggning inom socialtjänsten Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Gemensam informationsstruktur
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merSocialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer
Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär
Läs merResultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak
Dnr 17769/2011 1(17) Resultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak Begreppen i denna sammanställning är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Ordinationsorsak. Begreppen
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merSocialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer
Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merjlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi
jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen
Läs merÖverenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP
Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP 2017 SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 ANSVARIG FÖR DOKUMENTET... 3 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 3 HEMSIDA... 3 UPPRÄTTAD... 3 REVIDERAD OCH GODKÄND...
Läs mer(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2012-05-16 S2007/4754/FS (delvis) Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att underhålla ochh förvalta arbetet med nationell informations-- struktur och nationellt
Läs mergemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merSkillnaden mellan terminologilärans begrepp och informationsstrukturens klasser
Skillnaden mellan inologilärans och informationsstrukturens klasser En praktisk guide Termkonferensen 2011 Goda ord för god vård och omsorg Åsa Holmér Terminologicentrum TNC 3 oktober 2011 Den kognitiva
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merSocialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon
REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merOm samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)
Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar Linda Almqvist (jurist) - Jag har en plan!..eller? Begreppsdiagram planer inom vård och omsorg mål för att uppnå
Läs merStrategisk färdplan Kortversion
Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens
Läs merModell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Läs merUppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund
BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås
Läs merUppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merDen kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10
Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin
Läs merDagmaröverenskommelsen 2007
Dagmaröverenskommelsen 2007 I den nationella strategin för God vård slås fast att verksamheten inom hälso- och sjukvården skall vara av god kvalitet det vill säga säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik,
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merVerksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge
Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge SAMORDNINGSFÖRBUNDET ÅNGE Beslutat av förbundsstyrelsen 2016-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Uppgifter... 3 Organisation...
Läs merKunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL
Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet
Läs merNationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Läs merSå här använder du begreppsdiagram i termbanken
Dokumentbeteckning 2016-04-28 Dnr 1.3-8718/2015 1(5) Statistik och jämförelser Carl Strömbäck carl.stromback@socialstyrelsen.se Så här använder du begreppsdiagram i termbanken Som komplement till termbankens
Läs merRapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna
Läs merKunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015
Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015 Överenskommelse God och jämlik hälsa, vård och omsorg Samspel mellan staten,
Läs merNationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Pensionärers Riksförbund SPRF genom vice förbundsordförande Gunvor Petersson Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och
Läs merSammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka
Läs merNSK, fjärde steget och tankar kring behov och prioritering
NSK, fjärde steget och tankar kring behov och prioritering Tony Holm, samordnare för Nationella Samverkansgruppen för Kunskapsstyrning tony.holm@skl.se, 070-540 5670 Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning
Läs merYTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016
YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar
Läs merStockholms stads riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)
Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.7.1-393/2017 Sida 1 (6) 2017-09-19 Handläggare Eva Sandberg Telefon: 08-508 25091 Till Socialnämnden 2017-09-19 Stockholms stads riktlinjer
Läs merUppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk
Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Läs merTerminologins terminologi: begreppsdiagrammen
Terminologins terminologi: sdiagrammen Förord Terminologins terminologi: sdiagrammen är en samling av sdiagram som åskådliggör relationer mellan alla som finns i Terminologins terminologi: ordlistan. Förklaringar
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merÖverenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
' Kommuner OVERENSKOMMELSE VBrt dnr Överenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner h ena sidan och Kommunerna i Blekinge
Läs merOH bilder. Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt. Margareta Liljeqvist, SKL
OH bilder Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt Margareta Liljeqvist, SKL Samverkan i gemensam nämnd Landstingets uppgifter enligt Hälso- och sjukvårdslagen Tandvårdslagen Smittskyddslagen
Läs mer