Motioner Riksstämma, Göteborg 2015

Transkript

1 Motioner Riksstämma, Göteborg 2015

2 Innehåll 1. Politiskt arbete nå politiska segrar Huvudmål 1. Djurs rättigheter ska respekteras i lagstiftningen Motion 1. Djurens juridiska status Motion 2. Juridiska rättigheter Motion 3. Stadgeändring 2 Riktningsmål 1.1 Partier, kandidater och väljare ska ta hänsyn till djurfrågor i riksdagsvalet 2018 och i valet till Europaparlamentet 2019 Motion 4. Djurrätt för människorätt Riktningsmål 5.1 Djuren i livsmedelsindustrin ska ha bättre förhållanden under sina liv och vid slakt Motion 15. Religiös slakt Riktningsmål 5.1 Fler ska välja veganskt Motion 16. Hemsida för praktisk konsumentinformation Motion 17. Angående internetbaserade självtester för djurvänliga val och coaching Motion 18. Informationskampanj om köttindustrin Motion 19. Angående samarbete med likasinnade organisationer Motion 20. Angående Djurens Rätts opinionsbildning och samarbete med religiösa institutioner Riktningsmål 1.5 Skyddet för djuren ska stärkas genom ny djurskyddslagstiftning Motion 5. Främja jaktkritiken Motion 6. Information om hundar Motion 7. Gällande hästfrågor i verksamhetsinriktningen Motion 8. Angående ohälsosam/skadlig avel Motion 9. Nej till att Sverige via vårt jordbruksstöd ska stödja den spanska tjurfäktningen Motion 10. Angående trafikpåverkan på djur/viltolyckor 2. Opinionsbildande arbete förändra normer i samhället Huvudmål 2. Det ska finnas en stark opinion för att djur ska ses som individer med rätt till sina egna liv Riktningsmål 2.5 TNR-M (trap, neuter, return, manage) ska vara accepterad som den bästa metoden för att minska lidandet för förvildade tamkatter Motion 11. Skydda vilda djur från katter som hålls för sällskap Aktivism tillsammans är vi starka Huvudmål 6. Djurens Rätt ska vara en folkrörelse som engagerar hundratusentals personer aktivt och vara ledande inom utåtriktat arbete för djurs rättigheter Motion 21. Angående Djurens dag i svenska almanackor Motion 22. Angående djurrättsläger Motion 23. Angående att skapa förutsättningar för och material till mindre event Motion 24. Angående tillvaratagande av medlemmar som resurs Motion 25. Insatser för språklig tillgänglighet Motion 26. Förslag om förändrad policy för val av färdmedel Motion 27. Angående språkanvändning, material i lyrik och musik som publiceras och säljs i Djurens Rätts namn och sammanhang Motion 28. Titanjärven uppmärksamma unga djurrättare Motion 29. Förslag för att öka andelen av idag underrepresenterade grupper Motion 30. Om uppföljning av lokalavdelningarnas beaktande av Verksamhetsinriktningen för Djurens Rätt och Djurens Rätts idé och handlings-program Motion 31. Angående utställningsverksamhet Motion 32. Förslag om förtydligande av verksamhetsrevisorernas rätt till insyn Göra skillnad göra så stor skillnad som möjligt för så många djur som möjligt Motion 12. Angående fond för forskning Motion 13. Angående hållbarhet inkluderande djur Huvudmål 3. Alla djurförsök ska ersättas Riktningsmål 3.1 Göra skillnad vid etisk prövning av djurförsök Motion 14. Om Djurens Rätts arbete mot djurförsök Huvudmål 4. Handeln ska vara pälsfri Huvudmål 5. Inga djur ska användas som livsmedel Medlemmar Djurens Rätt ska växa Huvudmål 7. Djurens Rätt ska ha ett sexsiffrigt medlemsantal Huvudmål 8. Djurens Rätt ska ha resurser för att kunna nå framgångar på lång sikt Motion 33. Fördelning av medlemsavgifter Motion 34. För ett mångkulturellt samhälle fritt från djurförtryck Motion 35. Utökad logotyp Motion 36. Angående medlemsavgifter OBS Djurens Rätts namn Det råder viss förvirring kring Djurens Rätts namn som ibland förkortas DR, DjR eller kallas för förbundet. Det kan vara bra att veta att Djurens Rätt heter bara Djurens Rätt. När Djurens Rätt ändrade den grafiska profilen 2006 tog vi också bort epitetet Förbundet så det korrekta namnet är bara Djurens Rätt. Förkortningar kan ibland vara skönt att använda, men skriv alltid ut hela Djurens Rätts namn

3 Motion 1. gäller kvinnor och barn, som historiskt har betraktats som husbondens egendom. Nu är det dags att arbeta långsiktigt och strategiskt för att flytta djur från saksidan till personsidan i lagstiftningen. Verksamhetsinriktningen: Politisk arbete. Politiskt arbete Nya mål: Jobba för djurens juridiska rättigheter Minkar på pälsfarmer tvingas leva i små gallerburar trots att de är simmande rovdjur med stora revir i fritt tillstånd. Kycklingar hålls instängda i burar inte större än A4-ark. Transporter med grisar som skadas allvarligt eftersom de packas ihop så tätt. Kor i mjölkindustrin tvingas föda kalvar som tas ifrån dem direkt efter födseln för att människor vill ha mjölken. Råttor och möss utsätts för plågsamma försök utan smärtlindring. Hundar och katter misshandlas i familjer eller relationer där även partnern (oftast kvinnan) är våldsutsatt, utan att förövaren (oftast mannen) straffas för brottet. Listan av flagranta brott mot djurskyddslagen eller djurplågerier där djuren är rättslösa är lång. Varför är det så? Det grundläggande problemet handlar om speciesism och det ojämlika maktförhållande som råder mellan mänskliga och ickemänskliga djur, och hur detta avspeglas i lagstiftningen. Den politiska frågan om djurens rättigheter hänger ihop med djurens juridiska status. I svensk lag har djuren status som saker och ägodelar. Det påverkar hur vi värderar djur och bidrar till att djur prioriteras ner i rättssystemet. Straffvärdet för brott mot djur är relativt lågt och djur ses inte som brottsoffer i lagens mening. Exempelvis i polisärenden gällande våld mot människor och djur i samma familj väcks inte åtal för brottet mot djuret eftersom det inte leder till längre straff i slutändan, trots att djurplågeribrott faller under allmän åtalsplikt. Djuren i päls- läkemedels- och livsmedelsindustrin exploateras som förbrukningsvaror, och djur har inga rättigheter i samma grundlag som skyddar egendomsrätt och näringsfrihet som mänskliga rättigheter. Det är dessa rättigheter som djurindustrin lutar sig mot för att slippa lägga ner sina verksamheter eller motsätta sig kostsamma åtgärder som syftar till ökad välfärd för djuren. På senare tid har vi t.o.m. sett exempel på hur den industriella djurhållningen använder argument som djuromsorgsprogram för att ge sken av att man vill förbättra grisarnas situation när det egentligen handlar om att öka vinsterna i grisnäringen. Förslaget till ny djurskyddslag (SOU 2011:75) innehåller en portalparagraf som säger: 1 kapitlet 1 Denna lag syftar till att säkerställa ett gott djurskydd inklusive en god djurhälsa. Den syftar också till att främja respekten för djur och deras välfärd, då djur har ett egenvärde oavsett den nytta människan har av dem. Jag yrkar - att Djurens Rätt ska anta som nytt riktningsmål att verka för en lagstiftning som säger att djur är levande kännande individer. - att Djurens Rätt ska anta som nytt huvudmål att djur fullt ut ska tillerkännas juridisk personstatus. Eva Diesen Medlem nr: Förbundsstyrelses yttrande motion 1. Djurens juridiska status Att arbeta för att djur ska tillerkännas juridisk personstatus i samhället är något som förbundsstyrelsen anser vara ett mycket viktigt steg på vägen mot ett samhälle fritt från djurförtryck. I förslag till ny djurskyddslag föreslås en skrivning om att djur ska ha ett egenvärde oavsett den nytta människan har av dem vilket ger oss konkret underlag i vårt politiska påverkansarbete inför den nya propositionen om djurskyddslag som förhoppningsvis kommer att läggas fram under denna mandatperiod. Erkännande av djur som kännande individer diskuteras redan nu bland politiker och vi bör agera genom att utarbeta strategier för att påverka lagstiftaren i arbetet med den nya propositionen. Internationellt har det funnits ett upprop för en FN-resolution om djurs rättigheter som Djurens Rätt stödjer. Ett strategiskt arbete på nationell nivå vore ett positivt bidrag till det internationella uppropet. Att bifalla motionen 4 Det intressanta är nyheten att djur ska tillmätas ett egenvärde. I exempelvis Frankrike och Schweiz har lagstiftningen ändrats så att djur erkänns som kännande individer. Förslaget till ny djurskyddslag är bordlagt på obestämd framtid och innehåller visserligen ingenting om att djur ska få individuella rättigheter, men det finns ett symbolvärde i att djur ska betraktas och behandlas som något annat och något mer än saker och varor för människor att exploatera och konsumera. På sikt kan detta leda till att samhällets normer om djur förändras. Enligt nuvarande lagstiftning ses djur enbart som ägodelar och då väger äganderätten tyngre än djurens intressen av ett liv på egna villkor. Om djur får juridisk status som levande och kännande individer istället för saker ökar möjligheten att de exempelvis i brottmål kan behandlas som brottsoffer med rätt till egna juridiska ombud. En viktig följd av detta är att djur kan få ersättning ur Brottsofferfonden, en ersättning som kan gå till de djurhem som tar hand om dem och användas till rehabilitering av skadade djur. En viktig följd av att djur får personstatus (som är mycket mer långtgående och revolutionerande än status som kännande individer ) inte kommer att omfattas av egendomsrätten och näringsfriheten i grundlagen. Ekonomiska intressen av att utnyttja djur väger då inte självklart tyngre än djurens intressen av att slippa exploatering. En sådan utveckling mot personrättigheter har vi sett när det 5

4 Motion 2. Angående handlingsprogram juridiska rättigheter för djur Förbundsstyrelsens yttrande motion 2. Juridiska rättigheter En av Djurens Rätts sakfrågor är juridiska rättigheter för djur. I dagsläget kan det se ut som att juridiska rättigheter för djur möjligen ligger i en avlägsen framtid. Om frågan blir verklighet gör det en enorm skillnad för djur och det sätt som de idag utnyttjas och kränks på. Det skulle vara ett litet kliv för människan men ett jättesteg för djur-ligheten. För att öka möjligheten att frågan blir verklighet tidigare än någonstans i en dimhöljd framtid finns möjligheten att använda en plan med systematiskt arbete och handlingsprogram. Rätt utformat kan det påskynda processen och visa vägen framåt till mål. En sådan plan med systematiskt arbete och handlingsprogram kan exv innebära att det i andra planerade aktiviteter och satsningar görs bedömning, prioritering och eventuella justeringar för att leda till målet juridiska rättigheter för djur. Den bedömningen och planen i dagsläget kan innebära allt från närmast ingen aktivitet i frågan till att det skapas ett kraftfullt handlingsprogram på flera plan. Förbundsstyrelsen ser positivt på motionens innehåll. Motionen är likartad motion 1 om juridiska rättigheter, varför förbundsstyrelsen föreslår att riksstämman avslår yrkandena i motion 2 till förmån för yrkandena i motion 1. Förbundsstyrelsen föreslår för riksstämman Att avslå motionens yrkanden till förmån för följande yrkanden i linje med vad som anförts i motion 1: Att Djurens Rätt ska anta som nytt riktningsmål att verka för en lagstiftning som säger att djur är levande kännande individer. Att Djurens Rätt ska anta som nytt huvudmål att djur fullt ut ska tillerkännas juridisk personstatus. I andra länder finns exempel på att djur uppnått viss juridisk status ex hundar i Frankrike. Förslagsvis kan man undersöka omständigheter runt detta. Därför föreslås - att Djurens Rätt utformar en plan med handlingsprogram och tillämpar systematiskt arbete avsett att leda arbetet framåt till att djur uppnår juridiska rättigheter. Denna motion har antagits av Sundsvall-Timråavdelningens årsmöte

5 Motion 3. Djurens Rätt Gävle-Sandviken vill till stämman föreslå ett tillägg till förbundets stadgar med avseende på 2 Arbetsinriktning Förbundsstyrelsens yttrande till motion 3. Angående stadgeändring 2 Nuvarande lydelse: 2 ARBETSINRIKTNING Utöver vad som anges i 1 arbetar Förbundet Djurens Rätt även för att avskaffa övriga former av förtryck mot djur. Ny föreslagen lydelse: 2 ARBETSINRIKTNING Utöver vad som anges i 1 arbetar Förbundet Djurens Rätt även för att avskaffa övriga former av förtryck mot djur, oavsett om det gäller husdjur, tamdjur eller vilda djur. Djurens Rätt arbetar med miljöfrågor eftersom dessa har stor betydelse i arbetet för de vilda djuren. Bakgrund till förslag om tillägg till 2: Djurens Rätt är nu en viktig del i rovdjursförvaltningen genom sitt framgångsrika engagemang när det gäller jakt på rödlistade rovdjur. Därför finns anledning att i paragraf som anger förbundets arbetsinriktning bli mer tydlig om vad som är Djurens Rätts arbetsområde. Ett nödvändigt förtydligande av förbundets verksamhet vid överklaganden till myndigheter och juridisk instans i frågor som rör jakt. Gävle Djurens Rätt Gävle/Sandviken Emma Ekman Ordförande Förbundsstyrelsen har följt Djurens Rätt Gävle-Sandvikens framgångsrika arbete som tillfälligtvis stoppade lodjursjakten men där vi sedan inte kunde överklaga. Det är bara de föreningar som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata natur och miljö som har rätt att överklaga jakt på djur som omfattas av artskyddet och där beslut fattas med bland annat utgångspunkt i Miljöbalken. Det gör att Djurens Rätt inte omfattas eftersom vårt huvudsakliga ändamål är att arbeta mot djurförsök och andra former av förtryck mot djur. Förbundsstyrelsen delar motionens andemening om att Djurens Rätt ska kunna överklaga beslut om jakt, men vi anser att vi samtidigt i organisationens viktigaste dokument, stadgarna, måste behålla Djurens Rätts identitet och fokus som djurrättsorganisation. Förbundsstyrelsen bedömer att det är en mer framkomlig väg att driva frågan om att djurskyddsorganisationer ska tillerkännas talerätt i frågor som avgörs med stöd av jaktlagstiftningen, och helst att det blir en samlad lagstiftning kring djur i form av en djurbalk under vilken jakten skulle inordnas. Att avslå motionens yrkande till förmån för Att Djurens Rätt driver frågan om att djurskyddsorganisationer ska tillerkännas talerätt i frågor som avgörs med stöd av jaktlagstiftningen. Att Djurens Rätt driver frågan om en djurbalk under vilken jakten inordnas. 8 9

6 Motion 4. Yrkanden - att Djurens Rätt inte ska inkludera Sverigedemokraterna och dess företrädare i valinformation och partienkäter - att Djurens Rätt inte ska utföra ett påverkansarbete mot Sverigedemokraterna Djurrätt för människorätt Martin Ortega Engström, Diana Zanzi Ferrando, Jennifer Cordova, Alessandro Aiello, Stig Johnell I den föreslagna verksamhetsinriktningen är det första huvudmålet att djurs rättigheter ska respekteras i lagstiftningen. För detta huvudmål är ett delmål att en miljon människor ska nås med information om de olika partiernas djurpolitik inför nästa riksdagsval. Ett annat delmål är att Djurens Rätt ska få prioriterade frågor att finnas med i de viktigaste partiernas partiprogram inför kommande riksdagsval. Ur ett antirasistiskt perspektiv är det dock problematiskt att exempelvis informera en miljon människor om alla riksdagspartiers politik, om det avgränsas till endast djurfrågor. Detta då Sverigedemokraterna särskiljer sig från de övriga partierna sett till rasismen i politik, partikultur och historia sedan 90-talet. Rasismen är partiets främsta kännetecken, från dess högsta toppnamn till dess väljarkår i stort. Public service har avslöjat hur partiledaren Jimmie Åkesson sjöng nazistiska texter från 30-talet bara ett år innan partiet kom in i riksdagen. Under valrörelsen 2010 rörde sig partiets rättspolitiske talesperson, Kent Ekeroth, runt i Stockholm city med ett järnrörsbeväpnat gäng till partikollegor -vilka då kallade en rasifierad person för babbe och en protesterande kvinna för lilla h*ra. Idag är Ekeroth partiets ledamot i riksdagens justitieutskott. Då partiet medverkade i Almedalsveckan 2014 bar ordföranden för Sverigedemokraterna Stockholms län, idag sittande riksdagledamot, en nazistisk symbol -bara dagar efter att två afrosvenska politiker hotats av nazister under samma arrangemang. Det var också under samma valrörelse ifjol som Ekeroth ansökte om att varumärkesskydda Avpixlat, en rasistisk hatsajt. Förbundsstyrelsens yttrande motion 4. Djurrätt för människorätt Djurens Rätt är en partipolitiskt- och religiöst obunden organisation. I vårt politiska arbete kartlägger vi och granskar alla riksdagsaktuella politiska partiers djurpolitik och informerar om detta till våra medlemmar. Vi är i princip den enda aktör som granskar partiernas djurpolitik och vi anser att det skulle vara oförsvarbart att utesluta något parti ur denna granskning eftersom våra medlemmar och andra vi informerar då ställs inför att själva tolka och försöka granska deras politiska dokument. Detta är ingen enkel uppgift för enskilda individer och risken med att utesluta partier från Djurens Rätts granskning är att partiernas egna djurpolitiska formuleringar får stå oemotsagda och undviks att bli problematiserade i exempelvis en valrörelse. Att avslå motionen I en studie från 2014 har forskare inom sociologi visat att Sverigedemokraternas väljare utmärker sig i jämförelse med andra partiers väljaregällande främlingsfientliga attityder. Forskarna fastslår: stödet för SD är knappast förknippat med individernas missnöje med det politiska etablissemanget. Däremot finns det ett mycket kraftigt samband mellan negativa attityder till minoriteter och röstande för SD. Sverigedemokraterna är idag det tredje största partiet i Sveriges riksdag. I jämförelse med resultatet i riksdagsvalet 2014 och enligt det senaste halvårets opinionsmätningar så har partiets väljarstöd ökat ytterligare. Det är ett uttryck för en samhällsutveckling där rasism normaliseras. Under fler års tid har hatbrotten, ett av rasismens mest extrema utryck, ökat mot minoriteter i Sverige. Vårt förbund måste göra ett tydligt val inför valen 2018 och Djurens Rätt bör ta ställning för mänskliga rättigheter och inte bidra till normaliseringsprocessen av rasism i vårt samhälle. Förbundets arbete kring riksdagsval och Europaparlamentsval bör inte ge Sverigedemokraterna en plattform att föra ut sakpolitik, där partiets förhållande till mänskliga rättigheter riskerar att bli en parentes. Vårt förbund bör inte heller arbeta för att få in frågor i ett rasistiskt partis program eftersom arbetet för djurrätt omöjligen kan gå genom människorättsfientliga krafter. I början av 2015 mottog Sverige väldig kritik av FN för den rasistiska diskrimineringen och våldet mot främst afrosvenskar, muslimer, judar och romer -och FN:s människorättsråd uppmanade att konkreta åtgärder bör vidtas.under den senaste valrörelsen valde intresseorganisationer som Rädda Barnen och Diakonia att inte ha med Sverigedemokraterna i deras valinformation av dessa anledningar. Vårt förbund bör också välja att inte legitimera en politisk organisation som främjar bland annat muslimhatiska attityder och fientlighet mot andra diskriminerade samhällsgrupper

7 Motion 5. Främja jaktkritiken Förbundsstyrelsens yttrande till motion 5. Främja jaktkritiken Jakten innebär ett stort lidande för flera miljoner djur i Sverige, där vanliga metoder för infångande och dödande ofta är väldigt plågsamma för de enskilda individerna. Vad gäller jakten som utförs med skjutvapen så är det vanligt att de attackerade djuren får utstå enutdragen död eller lever vidare med kulor i kroppen, organ och skadade lemmar. Forskare somundersökt rävar har funnit att omkring var tredje äldre individ levt med kulhagel i sin kropp. Svenska Jägareförbundets egna undersökning har visat att bland de älgar som skötsflydde var sjunde individ iväg och var tjugonde skottskadad älghittades aldrig. Vad gäller många andra djur som tillåts jagas så saknas statistik och dessutom räknas inte alla de djur som föds upp i fångenskap, bara för att släppas ut och skjutas direkt. Många djurs ungar blir föräldralösa på grund av jakten och möter då själva en plågsam död -ett stort mörkertal i statistiken över jaktens offer. Det finns också mycket att ifrågasätta kring de siffror som finns kring jagade djur. Alla arter behöver inte rapporteras och för de som det krävs så är det jägarna själva som anger hur många djur som de dödar. En inrapportering som sker både frivilligt och anonymt. Förbundsstyrelsen anser att yrkandena i motionen går i linje med förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning. Delmålen att påverka regelverket för jakt, att vilda djur ska omfattas av djurskyddslagen samt förbud mot användande av grävlingar vid träning av hundar för grytjakt finns med i verksamhetsinriktningen under riktningsmål 1.5 Skyddet för djuren ska stärkas genom ny djurskyddslagstiftning. Delmål om att medvetenheten om fiskars upplevelseförmåga och att det faktum att fiskar är individer ska öka finns under riktningsmål 2.4 i verksamhetsriktningen. Jaktfrågor faller även under riktningsmål 2.6 Vara ledande aktörer i media i frågor som går i linje med verksamhetsinriktningen. Dessa redan existerande mål kan kompletteras i enlighet med motionärernas yrkanden. Att bifalla motionen Det så kallade fiskandet framställs ofta som något särskilt från jakten. Trots den omfattande jakten på dessa vattenlevande djur så räknas de inte in i statistiken. En undersökning från Havs-och Vattenmyndigheten har visat att minst 1,6 miljoner svenskar ägnar fritid åt att skada, kväva och döda vilda, vattenlevande djur. Varje år spenderar denna del av befolkningen 13 miljoner dagar åt fiskjakt, som så kallad hobby, under vilka miljoner vattenlevande djur plågas ihjäl med krokar och andra redskap. I dagsläget trendar djur fri mat och i samhällsdebatten kretsar mycket av kritiken mot animaliekonsumtionen kring den industrialiserade djurhållningen. Många som väljer att äta mindre djurkött gör det av miljöetiska skäl. Detta i kombination med allmänhetens skyhöga acceptans för stora delar av jakten gör att vilda djur förefaller som mer lovliga byten. Jaktintressena arbetar redan efter strategier för att öka konsumtionen av vilda djurs kroppar med miljö argument och djurhållningskritik. Det är också något som vår regering vill hjälpa jägarna med; i höstens budgetproposition framhölls viljan att skapa distributionskanaler för att göra det så kallade viltköttet mer tillgängligt. Vårt förbund använderargument mot köttätandet utifrån djurhållningens klimatpåverkan, lyfter kritik mot djurtransporter till slakterier och djurs knappa möjligheter att få utlopp för naturligt beteende inom djurhållningen. För att dessa viktiga frågor inte ska skapa en debatt som spelar jaktintressena i händerna, och utifrån situationen för de vilda djuren, bör vårt förbund lyfta jakt frågorna i högre grad. Yrkanden - att Djurens Rätt har ett särskilt riktningsmål för att det ska finnas en stark opinion mot jakt - att Djurens Rätt har delmålet att öka medvetenheten om lidandet som jakt orsakar vilda djur, vilket ska innefattade vattenlevande djur som jagas - att Djurens Rätts kanaler i sociala medier har tematiskainlägg under minst fem dagar per år, då jaktsäsonger börjar. Efter liknande upplägg ska minst två dagar per år ägnas nöjesjakten på fiskar. Martin Ortega Engström, Diana Zanzi Ferrando, Jennifer Cordova, Alessandro Aiello, Stig Johnell 12 13

8 Motion 6. Information om hundar Förbundsstyrelsens yttrande motion 6. Information om hundar Det finns alltför många ensamma hundar instängda i en hundgård som inte håller måttet enligt lag. Hundar är beroende av en flock men de står där ensamma och har ingen kontakt med någon annan levande varelse. Skäller när någon passerar, inte bara för att vakta utan för att väcka uppmärksamhet. De är understimulerade och söker kontakt. Många får inte komma ut på en enda promenad under dagen och göra sina behov utanför rastgården. De måste göras inne i den ofta ganska lilla hundgården. Vilken tristess de lever i! Dag ut och dag in, i värme eller kyla. Möjligen att de får komma ut när det är jakttid om det är en hund som används till jakt. Jag tycker att Djurens Rätt ska arbeta med att påverka djuruppfödare att informera hundköpare om vad det innebär att ha en hund. Att hunden är en social individ som behöver både mat och motion och sällskap. Att man inte ska skaffa hund om man inte kan ställa upp och ge hunden den omsorg den behöver. Inte bara ställa ut den i en hundgård och tro att det är tillräckligt, då får ju hunden vara ute i alla fall! Det finns vissa regler i djurskyddslagen om hur husdjur ska/bör tas omhand och jag tycker att Djurens Rätt ska verka för att dessa regler efterlevs. Jag yrkar att riksstämman beslutar om att arbeta med information i samhället, i första hand djuruppfödare om vikten av information till köpare men även till intresseföreningar såsom jaktföreningar, brukshundsklubbar, djursjukhus, affärer där man säljer foder osv, samt att verka för att de regler som redan finns om hundars omvårdnad ska efterlevas. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det är viktigt att alla som tar hand om ett djur vet vad det innebär och vad som krävs för att djuret ska må bra. Djurens Rätt bedriver redan ett informationsarbete riktat till enskilda personer, intressegrupper och beslutsfattare om vikten av god hundhållning som tar hänsyn till det enskilda djurets behov och rasspecifika egenskaper. Några av de krav som Djurens Rätt driver: - att en obligatorisk hundutbildning måste till. - att det i lagtext ska regleras att uppfödning av hundar såväl renrasiga hundar som blandraser endast ska få bedrivas av auktoriserade uppfödare. - att uppfödning av hundar och försäljning av dessa ska ses som ett mycket stort ansvar och tydligt bör regleras i lagtext. - att ansvarig myndighet får i uppdrag att ta fram föreskrifter för att bli auktoriserad uppfödare och vilka kriterier som ska gälla för uppfödning samt ett upprättande av offentligt register över dessa. En del i Djurens Rätts arbete är att informera om hur allmänheten anmäler brott mot djur till Länsstyrelsen, som ansvarar för att bestämmelserna i djurskyddslagstiftningen följs, och vi ger rådgivning till de som hör av sig om misstänkt vanvård eller djurplågeri. Utöver detta har vi inlett ett arbete med årliga Adoptionsveckor där vi, samtidigt som vi hjälper hemlösa djur till en ny framtid, informerar om vad djuren behöver så att fler ska tänka till innan de tar på sig det ansvar som ett djur innebär. Förbundsstyrelsen föreslår för riksstämman Att anse motionen besvarad Piteå den 13 Mars 2015 Ann-Charlotte Jonsson medlem i Djurens Rätt 14 15

9 Motion 7. Gällande hästfrågor i verksamhetsinriktningen Bakgrund I Sverige finns det idag drygt hästar. Hästens roll i samhället har gått från arbetsdjur inom lantbruket till tävlingsdjur, vilket har medfört nya djurskyddsproblem. Djurens Rätt gjorde för några år sedan en satsning på ett faktabasprojekt, då det visstidsanställdes en etolog som skrev två hästrapporter tillsammans med några andra sakkunniga inom hästområdet. Rapporterna blev mycket väl mottagna, och projektet ledde i förlängningen till att hästfrågorna fick en väl befäst plats i organisationen genom att en arbetsgrupp för hästfrågor bildades. Under drygt fem års tid har Djurens Rätt, genom arbetsgruppen för hästfrågor, varit en effektiv och drivande kraft för en ökad medvetenhet och kunskap om djuretik och djurskydd inom hästsporten. Arbetsgruppen består av ideellt arbetande personer med särskild sakkunskap inom hästområdet. Under de år som arbetsgruppen har funnits har man framgångsrikt samverkat med myndigheter, politiker, banveterinärer, hästsportutövare, journalister och enskilda medlemmar. Framgångar Djurens Rätt har genom arbetsgruppen för hästfrågor medverkat till flera viktiga förändringar i Hästsverige. Bland annat har reglementet blivit mer tillåtande av mer hästvänlig utrustning inom ridsporten, hästar lottas inte längre ut som vinster på Göteborg Horse Show, Jordbruksverket har dragit igång ett banveterinärprojekt och riksanläggningen Strömsholm har förbättrat sin hästhållning. Djurens Rätts betydelse för utvecklingen av de djuretiska resonemangen inom hästsporten är tydlig. Detta visar sig bland annat genom att man blivit utsedd till bubblare på listan över ridsportens mäktigaste röster av tidningen Hippson. Förbundskaptenerna i hoppning och fälttävlan har uttalat sig positivt om Djurens Rätts verksamhet och välkomnar debatten. Dessutom uttrycker banveterinärer, journalister och hästsportutövare sin tacksamhet över att arbetsgruppen lyfter djurskyddsproblemen inom hästsporten. Ett hästvänligt förhållningssätt fritt från våld och tvång är numera något som diskuteras öppet bland unga hästsportutövare på bloggar, forum och webbsidor mycket tack vare Djurens Rätts arbete. Hästfrågorna har tidigare av organisationen betraktats som ömtåliga att arbeta med då många av våra nuvarande medlemmar och potentiellt blivande medlemmar är hästintresserade. Att organisationen växer samtidigt som hästfrågorna fått större utrymme visar att arbetssättet är framgångsrikt. Arbetsgruppen för hästfrågor har lyckats med utmaningen att lyfta de djuretiska frågorna inom hästsporten utan att fjärma sig från Djurens Rätts sympatisörer. En beskrivning av vad vi anser är de största problemen: - Okunskap kring hästens biologiska behov och naturliga beteende gör att många hästar av tradition och praxis hålls i miljöer där deras rörelsebehov, sociala behov och specialiserade ätbeteende inte tillgodoses. Många hästar utvecklar stereotypa beteenden och/eller magsår till följd av felaktig hästhållning. - Smärtsam och skarp utrustning används i stor utsträckning. En svensk studie visade att 90 % av alla ridhästar har skador i munnen orsakade av utrustningen. Skarp utrustning som orsakar smärta och skador står fritt för vem som helst ja till och med barn att använda. Inom kapplöpningssporten finner man särskild uppfinningsrikedom och åtskilliga vanligt förekommande utrustningsdetaljer bryter mot djurskyddslagen, som säger att utrustningen inte får orsaka smärta och obehag. - Djur får endast genomgå kirurgiska ingrepp om det är veterinärmedicinskt motiverat. Trots detta ägnar man sig rutinmässigt, främst inom trav- och galoppindustrin, åt veterinära ingrepp för att hålla hästarna tävlingsdugliga. Man gör ingrepp i könsorganen på ston för att de ska bli mer villiga att springa/hoppa, man opererar luftstrupen för att kapplöpningshästar lättare ska kunna andas och man behandlar hårt ansträngda och inflammerade leder med NSAID-preparat för att hästarna snabbt ska kunna tävla igen. Denna utveckling sprider sig och blir vanligare även inom ridsporten. - Hästar tvingas starta på tävling utan att vara friska. Banveterinärernas kontroller av djurskyddet på tävlingar får tummen ner i en statliga tävlingsdjurskyddsutredningen. Även på elitnivå misslyckas banveterinärer att skydda hästarna. Som exempel startade travhästen Commander Crowe framför miljonpublik i Elitloppet på Solvalla med en uppenbar hälta. En enskild tävlingsdag på Solvalla 2013 kunde man i ett tävlingsreferat räkna till åtta kuskar som anad e att den häst de hade startat var sjuk. Djurens Rätts verksamhetsinriktning I den verksamhetsinriktning som förbundsstyrelsen har föreslagit saknas hästfrågorna helt. Det är därför oklart om arbetsgruppen för hästfrågor kommer att fortsätta sin verksamhet eller inte. Det vore mycket beklagligt om hästfrågorna försvinner från organisationens agenda då vi står inför en tid där stora omvälvningar inom hästsporten står inför dörren och där Djurens Rätt bör fortsätta att finnas med i och medverka till denna utveckling. Nedan följer några exempel på områden där Djurens Rätt har pågående insatser, eller där insatser planerats för kommande år: - Svensk travsport dras med dålig ekonomi och djurskyddet sviktar något som fler och fler får upp ögonen för. Opinionen för spel på hästar är inte längre lika tydlig. Arbetsgruppen för hästfrågor har planerat en uppdatering av det tryckmaterial om travsporten som nu har några år på nacken, samt att man avsett att fortsätta att kartlägga dödsfall och olyckor vid landets trav- och galoppbanor, driva på Jordbruksverket i banveterinärfrågan och bilda opinion genom inlägg och debatter i tidningar och på sociala medier. - Gällande ridsporten så är dialogen mellan Djurens Rätt och sportens organisationer mycket god och konstruktiv något som har tagit arbetsgruppen många år att bygga upp. Förändringar i reglementen kring tävling och träning har visat sig vara möjligt att få till, och Djurens Rätt är en viktig röst för att processen mot vänligare träningsmetoder och utrustning ska kunna fortsätta. Dialog med flera hästsportorganisationer pågår. - Sett till hästhållningens utveckling och förbättring är Djurens Rätt en viktig drivkraft även här. Djurens Rätts webbsidor med tema hästhållning och hästhantering är mycket välbesökta, och vi ser en stor efterfrågan på artiklar och fakta i detta ämne något som arbetsgruppen för hästfrågor ständigt arbetar med att författa och sprida. I Sverige sker också en positiv utveckling mot bättre hästhållning. Arbetsgruppen för hästfrågor har nyligen inlett ett projekt kring good practice på hästanläggningar och ridskolor i Sverige som man avsett att arbeta vidare med under kommande år. Även på den internationella arenan är Djurens Rätt engagerade i hästhållningsfrågor. Organisationen ingår i Eurogroup for Animal Welfare och arbetsgruppen för hästfrågor är engagerade i EU-projektet Eurogroup for Horse Welfare. Yrkande Baserat på de stora djurskyddsproblem som hästvärlden omfattas av, varav några nämns i denna motion, samt det framgångsrika arbete Djurens Rätts arbetsgrupp för hästfrågor hittills lyckats bedriva för att förbättra för djurskyddet i hästsporten så yrkar vi på att: Hästfrågorna skall omfattas av Djurens Rätts verksamhetsinriktning för , med beaktande av vad som anförts i denna motion. Laban Carlsson Emelie Deboussard Louise Hernander Gunnel Söderback 16