Projektmaterial. ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial. ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Innehållsförteckning ITIS-rapport för Röda Korsets folkhögskolas arbetslag Att gestalta barnkonventionen med hjälp av IT HT-02/VT Grundidé för projektet: Att gestalta berkonventionen med hjälp av IT... 2 Form:... 3 Praktiska ramar för arbetet:...3 Arbetets gång: Vad blev resultatet? Utvärdering av projektet... 4 Utvärdering gjord av kursdeltagarna... 4 Lärarlagets utvärdering Litteraturdiskussion Slutsats... 6 Källförteckning... 6

3 Vår rapport innehåller fem delar: 1. Grundidé för projektet 2. Genomförande och resultat 3. Utvärdering av projektet 4. Litteraturdiskussion 5. Slutsats 1. Grundidé för projektet: Att gestalta berkonventionen med hjälp av IT Här följer den grundidé som vi i arbetslaget tog fram tillsammans med kursdeltagarna i början av höstterminen 02: Syfte: Kompetensutveckling för ovanstående lärare i form av ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat utvecklingsarbete tillsammans med eleverna. Tid: HT-2002 och VT-2003 (sammanlagt 3 veckors arbete för lärarna) Arbetslag: Karin Björelid, Lasse Euler, Ariane Winberg och Jeannette Persson Stüben tillsammans med kurserna DuR, Kom och VB. Idé/uppgift: Elever och lärare skall tillsammans lära sig att gestalta Barnkonventionen på många olika sätt, i många olika former, med hjälp av IT. Arbetet, som kommer att vara kursöverskridande, kommer att integreras i den vanliga undervisningen. ITIS-område/målbeskrivning: IT i praktiken (enl. lärarnas studiehandledning) kommunikation med omvärlden via hemsidan aktivt informationssökande dialog med människor i samhället utnyttja olika verktyg; IT som verktyg för att insamla, bearbeta, lagra och presentera information, samt för simulering och kommunikation IT som ett pedagogiskt stöd och läromedel Elevaktivt, ämnesövergripande, problembaserat Utveckla kontakterna utanför skolan (t ex föräldrar, myndigheter, organisationer, medier) Använda IT för att stärka internationaliseringen Förslag till innehåll: Ämne: Barnkonventionen Delteman: Enligt Barnkonventionens artiklar. Nedan kortfattad beskrivning av de flesta artiklarna: Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets Bästa ska alltid komma i främsta rummet. Artikel 4: Förverkligande av BK utifrån resurser. Internationellt samarbete. Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Artikel 7: Rätt till namn och nationalitet. Rätt att veta vilka föräldrarna är. Artikel 9: Rätt till båda föräldrarna. Artikel 10: Återförening av familjer över statsgränser. Artikel 12-15: Barnets rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Domstolar och myndigheters barnfall att höra barnet och sätta dess intresse i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Artikel 18: Föräldraansvaret och barnets uppfostran, utveckling och barnets bästa. Artikel 19: Rätt till skydd mot fysiskt och psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande.

4 Artikel 20-21: Rätt till alternativ omvårdnad. Adoption. Artikel 22: Flyktingbarnens rätt till skydd och hjälp. Artikel 23: Rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv för barn med fysiskt eller psykiskt handikapp. Möjliggörande av aktivt deltagande i samhället. Artikel 24: Rätt till hälso- och sjukvård. Artikel 28-29: Rätt till gratis grundskoleutbildning. Artikel 30: Rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion för barn som tillhör minoriteter eller ursprungsfolk. Artikel 31: Barnet har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 32: Rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa. Artikel 33: Rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika. Artikel 34: Rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Artikel 35: Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras. Artikel 37: Rätt att inte utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Frihetsberövande. Livstids fängelse. Dödsstraff. Artikel 38: Deltagande i väpnade konflikter. Gerillarörelser. Artikel 39: Rätt till rehabilitering och social återanpassning för barn som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling. Artikel 40: Brottsanklagade eller dömda barns rätt till behandling som främjar barnets känsla för värdighet, andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Artikel 41: Barnkonventionen i relation till de nationella lagarna. Artikel 42: Att göra barnkonventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn. Artikel 43-45: Förverkligandet av BK. FNs övervakningskommitté. FN-organ och frivilligorganisationers deltagande med information till FN. Form: Hemsida (alt. flödesschema till en hemsida) Intervjuer/porträtt/enkäter Skapande/färg och form Radio och ljud Video/foto/bildspel Utställningar ÖVRIGT: text, power-point, drama, musik, trycksaker Praktiska ramar för arbetet: 6 grupper, helst bestående av kursdeltagare från de tre olika klasserna (Kommunikationoch Media deltar fullt ut efter v. 43) var grupp får en eller två handledare gemensam tid avsätts på schemat för att kunna kommunicera via First Class och arbeta praktiskt över kurserna (förslagsvis måndag eftermiddag ). handledning sker på måndag e.m. eller när det passar handledaren/gruppen. Arbetets gång: Första träff VB-DuR, vecka 36 i Göteborg. Uppstart. V. 39: DuR i Mariefred. Möjlighet för alla tre grupper att träffas och formera sig V. 39: Grupperna spånar idéer, avgränsar och planerar grupparbeten. First Class förbereds.

5 HT: Underlag skaffas informationssökning (ex. läroböcker, digitala källor, tryckta källor, övriga källor intervjuer, undersökningar, studiebesök, estetiskt underlag). HT: Loggbok förs regelbundet på First Class (RK Mötesplats/Kurser/RK ITiS BK) HT: Bearbetning och analys av kunskapen och informationen. Skapande/produktion. HT: Eventuell praktisk redovisning i olika former och med hemsidebyggande sker löpande. Mars-03: Utvärdering och uppföljning. 2 Vad blev resultatet? De tre olika kurserna, ca 50 elever, delade in sig i sex integrerade grupper, nämligen: 1. ITIS-hemsidegrupp 2. ITIS-skapandegrupp 3. ITIS-intervjuer/porträttgrupp 4. ITIS-utställningsgrupp 5. ITIS-video-, foto-, bildspelsgrupp 6. ITIS-radiogrupp Under hela höstterminen jobbade sedan de sju olika grupperna med sina specifika projekt. Varje måndageftermiddag chattade de samt skrev i sina respektive konferenser. Däremellan utförde de vad de bestämt, t ex intervjua barn. För att åskådliggöra detta har vi bifogat utdrag från deras konferenser och loggbok (se bilaga). Vi i lärarlaget har gått in och handlett i konferenserna och naturligtvis på plats vid datorerna. För en del grupper har arbetet flutit på, medan andra grupper har haft svårare med kommunikationen och planeringen. Det som verkligen blev en nytändning, var de hemsidor som gjordes inför fältstudierna i Nicaragua, Filippinerna samt Eritrea. Hemsideadresserna är samt Utdrag från dessa finns som bilagor xx-xx Projektet ska slutföras i april/maj 2003 då kurserna sammanstrålar i Göteborg. 3 Utvärdering av projektet Ja, hur blev det då? Eftersom inte projektet kommer löpa på under resten av terminen och förhoppningsvis fortsätta nästa läsår, blir detta en utvärdering av hur det fungerat fram till nu. Vi ska först höra vad kurdeltagarna tycker, för att sedan presentera vår egen utvärdering. För att se både på för- och nackdelar med projektet, har vi delat upp utvärderingen i två delar. Utvärdering gjord av kursdeltagarna För att göra denna genomgång mer levande hämtar vi direkta citat från kursdeltagarnas utvärderingar. Det vi tar upp ska ses som generella för gruppen. Naturligtvis kan ett projekt både ha negativa som positiva sidor. Detta ges det uttryck för i följande: Fördelar: Itisdagen var bra, då vi kom igång. Kör ett litet eget race med radion. Just nu lite trött men det är kul särskilt om det går att genomföra.. Har gått bra glad att vi inte tog så stort projekt. Svårt att se något mål men när vi kom igång med skapandet var det faktiskt kul. Jätteroligt att göra hemsidan inför vår fältpraktik. Hoppas många använder den. Det har varit kul. Och bra att hålla kontakt med de i Mariefred, men det känns som om syftet har varit en aning otydligt. Men kanske hur man ska använda resultatet. Dock har det varit trevligt, förutom vissa problem med vårt arbete, men det har ju bara med oss i gruppen att göra. Ganska bra att lära sig samarbeta över Internet.

6 Nu kan jag chatta och använda internet! Rolig idé, men lite överambitiöst. Bra handledning. Vilken tur att vi hade hemsidan på vår resa så vi kunde hålla kontakten. Kul att läsa vad de andra klasserna gjorde på sin praktik. Nackdelar: Itis har varit en liten börda eftersom man inte haft tid för det. Jobbigt! Svårt att arbeta på distans. Kändes som om det hamnade i skymundan. Övriga arbetet gick före. Det funkar inte att ha det så utdraget i tid. Bättre med en veckas intensivt Itisarbete. För mycket att prestera tillsammans med redan pressat schema. Förväntningarna sprack. Verkade som ett bra projekt. Datorerna räcker ej till alla. Samarbetet med Mariefred har inte varit så bra. Ofta när vi var ute på nätet var inte de där, och tvärtom. Väldigt svårt att komma till skott. Bra grundide, men det har varit lite oklart med vad vi ska prioritera. Prata med Mariefredarna på chatten eller jobba med det praktiska. Tanken var väl att vi skulle kombinera detta, men det har inte riktigt gått. Lärarlagets utvärdering Fördelar: Roligt att samarbeta med sina kollegor trots avstånd i mil. Jag har lärt mig mer om datorer och använder definitivt min dator mer än förr. Häftigt att arbeta problemorienterat med IT. Det blev ett utmärkt interaktivt arbete med hemsidorna. Eleverna kunde flexibelt skräddarsy sin uppgift efter intresse och tema. Hemsidorna blev ett oumbärligt verktyg under fältstudierna. Nackdelar: Svårt att hinna med allt. Vi kanske var lite väl överambitiösa. Ibland svårt att motivera för kursdeltagarna när mycket annat ska göras. Svårt att schemalägga tre kurser. För många komponenter. 4 Litteraturdiskussion Vi har löpande under ITIS-projektet använt oss av litteratur som behandlar problembaserat lärande, t ex Dahlgrens artikel och Henry Egidius "Pedagogik för 2000-talet" (se källförteckningen), eftersom det är denna pedagogik med arbetsformen, med smågrupper plus handledare som vi använt oss av. Vi har fått idéer om hur man kan jobba med PBL och IT utifrån ovan nämnda litteratur. Huvuddelen av litteraturen var böcker om barnkonventionen från Rädda Barnen, Barnombudsmannen och UD (se källförteckningen), eftersom det var innehållet i själva projektet. Vi som handledare har själva läst in oss på ämnet men också använt litteraturer tillsammans med de studerande. De har fördjupat sin kunskap i sina respektive artiklar. Den IT-inriktade litteraturen vi har haft anledning att titta på rör sig inom fältet IT, IKT och distansstudier, First Class, samt hemsideskapande. Vad gäller hemsideskapande har vi använt oss av

7 Folkbildningsnätets information kring hemsideskapande samt källan Datakonsult Ulf Johansson som föreläste för oss kring detta tema och delgav oss sin kunskap och sitt material (se källförteckningen). 5. Slutsats I det stora hela är vi nöjda med det arbete som vi har genomfört tillsammans med kurdeltagarna. Vi vill dock lista några tankar som vi lärt oss under processens gång: Perioden för projektet har varit/är för utspritt. Bättre med en kortare tid. Då hade planeringen, genomförandet och kommunikationen med största sannolikhet fungerat bättre. Vi borde planerat allt tidigare. Lagt in det i respektive kursplan och skapat större utrymme för projektet. Alla smågrupper skulle kunnat bestämt sin egen tid att chatta och arbeta i konferenserna. Datorerna i Göteborg räckte inte till för hela gruppen vilket skapade irritation. Likaså det faktum att någon kurs då och då inte fanns på plats. Rent pedagogiskt har det varit roligt, kreativt och utvecklande att handleda de olika gruppernas arbete. De kursdeltagare som inte haft datavana går nu med lätthet in och konfererar på folkbildningsnätet. De har fått större självförtroende vad det gäller att använda datorer. Arbetet på en folkhögskola hänger mycket på kursdeltagarnas egna ansvar. Ibland har det varit svårt att motivera ITIS-projektet framför andra skoluppgifter. Vi skulle kunnat ha dragit i nödbromsen när vi började känna att projektet var för utdraget och koncentrerat arbetet under en kortare period. Att frångå grundidéen/planeringen helt enkelt. Källförteckning Barnkonventionen. Rättigheter för världens barn och ungdomar. Rädda Barnen, 1998 Carlsson, Sven E. First Class Guld Manual till First Class klient Östersund: Xfo Publishing Dahlgren, Lars Owe. Problembaserat lärande Idé, Praktik och effekter. Linköpings universitet, Egidius, Henry. Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur Erichs, Peter. Att intervjua Hammarberg, Thomas. Barnet och den politsika viljan. Rädda Barnen 1994 Hobohm, Susanna. Barnens rätt handbok för vuxna. Juridik och samhälle1996 ITIS. Delegationen för IT i skolan Larsson, Sören. Att skriva tidning. Natur och kultur Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. UD, 2000 Utställningar med stort U ett kursmaterial om produktion och drift.

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Vem är barn i vår verksamhet? Vilka barn möter vi i vår

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll 1 Barnets bästa Material Time Age A4 45 min 10-12 Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling Innehåll En gruppdiskussion där eleverna får diskutera vilka behov ett barn har för att vara trygga, lyckliga

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA

Läs mer

Tunets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. vt 2014/vt 2015

Tunets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. vt 2014/vt 2015 Tunets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling vt 2014/vt 2015 Innehållsförteckning Bakgrund 3 1. Uppföljning av föregående plan 4 2. Medverkan av barn och föräldrar 5 3. Främjande arbete

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola Projektmaterial MIND-MAP Klarälvdalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Mind-map - Ett ITiS-projekt

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

unga örnars barnmanifest 1

unga örnars barnmanifest 1 unga örnars barnmanifest 1 Unga Örnars Barnmanifest I Barnmanifestet hittar du en start för att påverka din vardag, fritidsverksamhet och samhälle. Du har bäst koll på hur villkoren för barn och unga ser

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

BARNS RÄTTIGHETER SOM TEMA

BARNS RÄTTIGHETER SOM TEMA BARNS RÄTTIGHETER SOM TEMA Ett skolmaterial om barnkonventionen INNEHÅLL BAKGRUND TILL SKOLMATERIAL... 3 ÖVNINGAR... 4 KURSPLANER... 5 STEG 1... 7 STEG 2... 8 CAFÉBORD 1... 9 CAFÉBORD 2... 10 CAFÉBORD

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28, 31. Barnplan för Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28, 31. Barnplan för Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28, 31 Barnplan för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 FN s barnkonvention... 1 Trygga och goda uppväxtförhållanden...

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter. handlingsplan för Landstinget i Värmland

FN:s konvention om barnets rättigheter. handlingsplan för Landstinget i Värmland FN:s konvention om barnets rättigheter handlingsplan för Landstinget i Värmland 2014 2017 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Barnets rättigheter och barns hälsa... 5 Lagar och styrdokument...

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

Material för årskurs 7-9

Material för årskurs 7-9 Material för årskurs 7-9 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention

Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2015-06-12 xxx Arbetsgruppen för barnkonventionen Kommunfullmäktige Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention Förslag till

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Barnkonventionen och kulturen

Barnkonventionen och kulturen Barnkonventionen och kulturen - En översikt av artikel 13, 17 och 31 Susann Swärd Rättighetsfokus www.rattighetsfokus.se Maj 2013 Källor: FN:s Kommitté för barnets rättigheter samt UNICEF 1 Yttrandefrihet

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Mänskliga rättigheter i klassrummet Mänskliga rättigheter i klassrummet Vem gäller det? Är det en mänsklig rättighet att få vara med på skolkortet? Konventionen om barnets rättigheter Artikel 3.1 barnets bästa i främsta rummet 3.3 personalens

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND...2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE...2 3 PEDAGOGIK...2 4 GENOMFÖRANDE...2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING...2 4.2 ÄMNEN...2 4.3

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Tunets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Tunets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tunets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling VT 2016/ VT2017 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 1. Uppföljning av föregående plan 4 2. Medverkan av barn och vårdnadshavare 5 3. Främjande

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

I lektionen kommer eleverna att spela en modifierad variant av Fia-med-knuff utifrån barns rättigheter.

I lektionen kommer eleverna att spela en modifierad variant av Fia-med-knuff utifrån barns rättigheter. i Lektionshandledning #9 Tema: Barns rätt i familj, skola och samhälle Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 4 6 Lektionslängd: 30 40 minuter Barns rätt i familj, skola och samhälle 1/5 Material och förberedelser:

Läs mer

Estetik, kultur och skapande i undervisningen demokrati, normer och värden. Ett diskussionsunderlag

Estetik, kultur och skapande i undervisningen demokrati, normer och värden. Ett diskussionsunderlag Estetik, kultur och skapande i undervisningen demokrati, normer och värden Ett diskussionsunderlag 1 Film och skapande ger Barnkonventionen liv Lärare, elever, skolledning, författare, konstnärer och kommunens

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Att vara utanför 1/5. Lektionshandledning #32. Tema: Att vara utanför Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 5 7 Lektionslängd: minuter

Att vara utanför 1/5. Lektionshandledning #32. Tema: Att vara utanför Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 5 7 Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #32 Tema: Att vara utanför Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 5 7 Lektionslängd: 40 80 minuter Att vara utanför 1/5 Material och förberedelser: Läs igenom och ta med handledningen.

Läs mer

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

LÄRARSTUDERANDE OCH IT LÄRARSTUDERANDE OCH IT Enkät med svar Rapport 1a 1 OBS denna redovisning är en punktskattning i procent inom 95%-iga konfidensintervall utan variation samt antal uppgift saknas. Totalsiffror hämtade från

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Förskoleklassens verksamhetsplan

Förskoleklassens verksamhetsplan Förskoleklassens verksamhetsplan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande citat

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16 Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16 Innehållsförteckning BAKGRUND... 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE... 2 PEDAGOGIK... 2 GENOMFÖRANDE... 2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING... 2 4.2 ÄMNEN... 2 4.3 INRIKTNINGAR

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. barn födda 2006-2010 Ur Lpfö-98, Förskolans uppdrag: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Har du någon erfarenhet av distansstudier tidigare? Hur ofta och på vilket sätt förväntar du dig att ha kontakt med din lärare?

Har du någon erfarenhet av distansstudier tidigare? Hur ofta och på vilket sätt förväntar du dig att ha kontakt med din lärare? Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Olof Borgeke borgeke@hi.is Termin: Ht 2005 Förväntningar En av dina första uppgifter i Studiebrev 1 är att

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl. Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.se Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Stat Landsting SKL överenskommelse

Läs mer