Projektmaterial. ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Innehållsförteckning ITIS-rapport för Röda Korsets folkhögskolas arbetslag Att gestalta barnkonventionen med hjälp av IT HT-02/VT Grundidé för projektet: Att gestalta berkonventionen med hjälp av IT... 2 Form:... 3 Praktiska ramar för arbetet:...3 Arbetets gång: Vad blev resultatet? Utvärdering av projektet... 4 Utvärdering gjord av kursdeltagarna... 4 Lärarlagets utvärdering Litteraturdiskussion Slutsats... 6 Källförteckning... 6

3 Vår rapport innehåller fem delar: 1. Grundidé för projektet 2. Genomförande och resultat 3. Utvärdering av projektet 4. Litteraturdiskussion 5. Slutsats 1. Grundidé för projektet: Att gestalta berkonventionen med hjälp av IT Här följer den grundidé som vi i arbetslaget tog fram tillsammans med kursdeltagarna i början av höstterminen 02: Syfte: Kompetensutveckling för ovanstående lärare i form av ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat utvecklingsarbete tillsammans med eleverna. Tid: HT-2002 och VT-2003 (sammanlagt 3 veckors arbete för lärarna) Arbetslag: Karin Björelid, Lasse Euler, Ariane Winberg och Jeannette Persson Stüben tillsammans med kurserna DuR, Kom och VB. Idé/uppgift: Elever och lärare skall tillsammans lära sig att gestalta Barnkonventionen på många olika sätt, i många olika former, med hjälp av IT. Arbetet, som kommer att vara kursöverskridande, kommer att integreras i den vanliga undervisningen. ITIS-område/målbeskrivning: IT i praktiken (enl. lärarnas studiehandledning) kommunikation med omvärlden via hemsidan aktivt informationssökande dialog med människor i samhället utnyttja olika verktyg; IT som verktyg för att insamla, bearbeta, lagra och presentera information, samt för simulering och kommunikation IT som ett pedagogiskt stöd och läromedel Elevaktivt, ämnesövergripande, problembaserat Utveckla kontakterna utanför skolan (t ex föräldrar, myndigheter, organisationer, medier) Använda IT för att stärka internationaliseringen Förslag till innehåll: Ämne: Barnkonventionen Delteman: Enligt Barnkonventionens artiklar. Nedan kortfattad beskrivning av de flesta artiklarna: Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets Bästa ska alltid komma i främsta rummet. Artikel 4: Förverkligande av BK utifrån resurser. Internationellt samarbete. Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Artikel 7: Rätt till namn och nationalitet. Rätt att veta vilka föräldrarna är. Artikel 9: Rätt till båda föräldrarna. Artikel 10: Återförening av familjer över statsgränser. Artikel 12-15: Barnets rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Domstolar och myndigheters barnfall att höra barnet och sätta dess intresse i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Artikel 18: Föräldraansvaret och barnets uppfostran, utveckling och barnets bästa. Artikel 19: Rätt till skydd mot fysiskt och psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande.

4 Artikel 20-21: Rätt till alternativ omvårdnad. Adoption. Artikel 22: Flyktingbarnens rätt till skydd och hjälp. Artikel 23: Rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv för barn med fysiskt eller psykiskt handikapp. Möjliggörande av aktivt deltagande i samhället. Artikel 24: Rätt till hälso- och sjukvård. Artikel 28-29: Rätt till gratis grundskoleutbildning. Artikel 30: Rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion för barn som tillhör minoriteter eller ursprungsfolk. Artikel 31: Barnet har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 32: Rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa. Artikel 33: Rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika. Artikel 34: Rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Artikel 35: Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras. Artikel 37: Rätt att inte utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Frihetsberövande. Livstids fängelse. Dödsstraff. Artikel 38: Deltagande i väpnade konflikter. Gerillarörelser. Artikel 39: Rätt till rehabilitering och social återanpassning för barn som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling. Artikel 40: Brottsanklagade eller dömda barns rätt till behandling som främjar barnets känsla för värdighet, andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Artikel 41: Barnkonventionen i relation till de nationella lagarna. Artikel 42: Att göra barnkonventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn. Artikel 43-45: Förverkligandet av BK. FNs övervakningskommitté. FN-organ och frivilligorganisationers deltagande med information till FN. Form: Hemsida (alt. flödesschema till en hemsida) Intervjuer/porträtt/enkäter Skapande/färg och form Radio och ljud Video/foto/bildspel Utställningar ÖVRIGT: text, power-point, drama, musik, trycksaker Praktiska ramar för arbetet: 6 grupper, helst bestående av kursdeltagare från de tre olika klasserna (Kommunikationoch Media deltar fullt ut efter v. 43) var grupp får en eller två handledare gemensam tid avsätts på schemat för att kunna kommunicera via First Class och arbeta praktiskt över kurserna (förslagsvis måndag eftermiddag ). handledning sker på måndag e.m. eller när det passar handledaren/gruppen. Arbetets gång: Första träff VB-DuR, vecka 36 i Göteborg. Uppstart. V. 39: DuR i Mariefred. Möjlighet för alla tre grupper att träffas och formera sig V. 39: Grupperna spånar idéer, avgränsar och planerar grupparbeten. First Class förbereds.

5 HT: Underlag skaffas informationssökning (ex. läroböcker, digitala källor, tryckta källor, övriga källor intervjuer, undersökningar, studiebesök, estetiskt underlag). HT: Loggbok förs regelbundet på First Class (RK Mötesplats/Kurser/RK ITiS BK) HT: Bearbetning och analys av kunskapen och informationen. Skapande/produktion. HT: Eventuell praktisk redovisning i olika former och med hemsidebyggande sker löpande. Mars-03: Utvärdering och uppföljning. 2 Vad blev resultatet? De tre olika kurserna, ca 50 elever, delade in sig i sex integrerade grupper, nämligen: 1. ITIS-hemsidegrupp 2. ITIS-skapandegrupp 3. ITIS-intervjuer/porträttgrupp 4. ITIS-utställningsgrupp 5. ITIS-video-, foto-, bildspelsgrupp 6. ITIS-radiogrupp Under hela höstterminen jobbade sedan de sju olika grupperna med sina specifika projekt. Varje måndageftermiddag chattade de samt skrev i sina respektive konferenser. Däremellan utförde de vad de bestämt, t ex intervjua barn. För att åskådliggöra detta har vi bifogat utdrag från deras konferenser och loggbok (se bilaga). Vi i lärarlaget har gått in och handlett i konferenserna och naturligtvis på plats vid datorerna. För en del grupper har arbetet flutit på, medan andra grupper har haft svårare med kommunikationen och planeringen. Det som verkligen blev en nytändning, var de hemsidor som gjordes inför fältstudierna i Nicaragua, Filippinerna samt Eritrea. Hemsideadresserna är samt Utdrag från dessa finns som bilagor xx-xx Projektet ska slutföras i april/maj 2003 då kurserna sammanstrålar i Göteborg. 3 Utvärdering av projektet Ja, hur blev det då? Eftersom inte projektet kommer löpa på under resten av terminen och förhoppningsvis fortsätta nästa läsår, blir detta en utvärdering av hur det fungerat fram till nu. Vi ska först höra vad kurdeltagarna tycker, för att sedan presentera vår egen utvärdering. För att se både på för- och nackdelar med projektet, har vi delat upp utvärderingen i två delar. Utvärdering gjord av kursdeltagarna För att göra denna genomgång mer levande hämtar vi direkta citat från kursdeltagarnas utvärderingar. Det vi tar upp ska ses som generella för gruppen. Naturligtvis kan ett projekt både ha negativa som positiva sidor. Detta ges det uttryck för i följande: Fördelar: Itisdagen var bra, då vi kom igång. Kör ett litet eget race med radion. Just nu lite trött men det är kul särskilt om det går att genomföra.. Har gått bra glad att vi inte tog så stort projekt. Svårt att se något mål men när vi kom igång med skapandet var det faktiskt kul. Jätteroligt att göra hemsidan inför vår fältpraktik. Hoppas många använder den. Det har varit kul. Och bra att hålla kontakt med de i Mariefred, men det känns som om syftet har varit en aning otydligt. Men kanske hur man ska använda resultatet. Dock har det varit trevligt, förutom vissa problem med vårt arbete, men det har ju bara med oss i gruppen att göra. Ganska bra att lära sig samarbeta över Internet.

6 Nu kan jag chatta och använda internet! Rolig idé, men lite överambitiöst. Bra handledning. Vilken tur att vi hade hemsidan på vår resa så vi kunde hålla kontakten. Kul att läsa vad de andra klasserna gjorde på sin praktik. Nackdelar: Itis har varit en liten börda eftersom man inte haft tid för det. Jobbigt! Svårt att arbeta på distans. Kändes som om det hamnade i skymundan. Övriga arbetet gick före. Det funkar inte att ha det så utdraget i tid. Bättre med en veckas intensivt Itisarbete. För mycket att prestera tillsammans med redan pressat schema. Förväntningarna sprack. Verkade som ett bra projekt. Datorerna räcker ej till alla. Samarbetet med Mariefred har inte varit så bra. Ofta när vi var ute på nätet var inte de där, och tvärtom. Väldigt svårt att komma till skott. Bra grundide, men det har varit lite oklart med vad vi ska prioritera. Prata med Mariefredarna på chatten eller jobba med det praktiska. Tanken var väl att vi skulle kombinera detta, men det har inte riktigt gått. Lärarlagets utvärdering Fördelar: Roligt att samarbeta med sina kollegor trots avstånd i mil. Jag har lärt mig mer om datorer och använder definitivt min dator mer än förr. Häftigt att arbeta problemorienterat med IT. Det blev ett utmärkt interaktivt arbete med hemsidorna. Eleverna kunde flexibelt skräddarsy sin uppgift efter intresse och tema. Hemsidorna blev ett oumbärligt verktyg under fältstudierna. Nackdelar: Svårt att hinna med allt. Vi kanske var lite väl överambitiösa. Ibland svårt att motivera för kursdeltagarna när mycket annat ska göras. Svårt att schemalägga tre kurser. För många komponenter. 4 Litteraturdiskussion Vi har löpande under ITIS-projektet använt oss av litteratur som behandlar problembaserat lärande, t ex Dahlgrens artikel och Henry Egidius "Pedagogik för 2000-talet" (se källförteckningen), eftersom det är denna pedagogik med arbetsformen, med smågrupper plus handledare som vi använt oss av. Vi har fått idéer om hur man kan jobba med PBL och IT utifrån ovan nämnda litteratur. Huvuddelen av litteraturen var böcker om barnkonventionen från Rädda Barnen, Barnombudsmannen och UD (se källförteckningen), eftersom det var innehållet i själva projektet. Vi som handledare har själva läst in oss på ämnet men också använt litteraturer tillsammans med de studerande. De har fördjupat sin kunskap i sina respektive artiklar. Den IT-inriktade litteraturen vi har haft anledning att titta på rör sig inom fältet IT, IKT och distansstudier, First Class, samt hemsideskapande. Vad gäller hemsideskapande har vi använt oss av

7 Folkbildningsnätets information kring hemsideskapande samt källan Datakonsult Ulf Johansson som föreläste för oss kring detta tema och delgav oss sin kunskap och sitt material (se källförteckningen). 5. Slutsats I det stora hela är vi nöjda med det arbete som vi har genomfört tillsammans med kurdeltagarna. Vi vill dock lista några tankar som vi lärt oss under processens gång: Perioden för projektet har varit/är för utspritt. Bättre med en kortare tid. Då hade planeringen, genomförandet och kommunikationen med största sannolikhet fungerat bättre. Vi borde planerat allt tidigare. Lagt in det i respektive kursplan och skapat större utrymme för projektet. Alla smågrupper skulle kunnat bestämt sin egen tid att chatta och arbeta i konferenserna. Datorerna i Göteborg räckte inte till för hela gruppen vilket skapade irritation. Likaså det faktum att någon kurs då och då inte fanns på plats. Rent pedagogiskt har det varit roligt, kreativt och utvecklande att handleda de olika gruppernas arbete. De kursdeltagare som inte haft datavana går nu med lätthet in och konfererar på folkbildningsnätet. De har fått större självförtroende vad det gäller att använda datorer. Arbetet på en folkhögskola hänger mycket på kursdeltagarnas egna ansvar. Ibland har det varit svårt att motivera ITIS-projektet framför andra skoluppgifter. Vi skulle kunnat ha dragit i nödbromsen när vi började känna att projektet var för utdraget och koncentrerat arbetet under en kortare period. Att frångå grundidéen/planeringen helt enkelt. Källförteckning Barnkonventionen. Rättigheter för världens barn och ungdomar. Rädda Barnen, 1998 Carlsson, Sven E. First Class Guld Manual till First Class klient Östersund: Xfo Publishing Dahlgren, Lars Owe. Problembaserat lärande Idé, Praktik och effekter. Linköpings universitet, Egidius, Henry. Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur Erichs, Peter. Att intervjua Hammarberg, Thomas. Barnet och den politsika viljan. Rädda Barnen 1994 Hobohm, Susanna. Barnens rätt handbok för vuxna. Juridik och samhälle1996 ITIS. Delegationen för IT i skolan Larsson, Sören. Att skriva tidning. Natur och kultur Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. UD, 2000 Utställningar med stort U ett kursmaterial om produktion och drift.