Utbildning som handelsvara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning som handelsvara"

Transkript

1 Malmö Högskola Lärarutbildningen Individ och Samhälle Examensarbete 15 hp Utbildning som handelsvara Om internationell studentmobilitet och rörlighetens motiv och mål ur individperspektiv Education as a commodity About international student mobility and the motives and objectives from an individual perspective Patrick Liljekvist Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Marita Flisbäck Höstterminen 2007 Handledare: Alan Harkess

2 Sammanfattning Den internationella studentrörligheten har de senaste femton åren ökat i snabb takt. Omfattningen av utländska studerande som läser vid svensk högre utbildning på grundläggande nivå har tredubblats sedan mitten av nittiotalet och svenska universitet och högskolor förbereder sig på ytterligare ökning av inresande studenter. I takt med att svenska universitet och högskolor börjat erbjuda kurser på engelska har också Sverige som studieland blivit mer attraktivt. Att kurser kan erbjudas på ett internationellt gångbart språk har gjort Sverige konkurrenskraftigt på en växande marknad. Detta i kombination med enklare ansökningsförfaranden har gjort att utländska studenters ansökningar till svenska utbildningar ökat med nästan 500 % från ht-07 till ht-08. Internationaliseringen av högre utbildning väcker frågor som inte alltid är lätta att besvara, främst eftersom studenters orsaker för att studera utomlands ofta sträcker sig utanför alla klassiska humankapitalteorier och förklaringar som söker svaren i ekonomiska och nyttomaximerande faktorer. Forskningen är eftersatt på området vilket är underligt med tanke på aktuella diskussioner om braindrain, braintraining, det livslånga lärandet och utväxlingen av humankapital i en global värld. Den snabba internationaliseringen av högre utbildning har gett studenter idag helt andra valmöjligheter än för bara en generation sedan. Hur tänker egentligen studenten när han ska välja ur utbildningsmarknadens smörgåsbord? Studien har syftet att undersöka studentmobilitetens motiv och mål ur individperspektiv och avser att ge möjliga förklaringar till vilka faktorer som påverkar val av utbildningsland. Studien visar också på särskiljande strategier beroende på studentens hemland. Undersökningen bygger på en enkätstudie av 164 studenter på två universitet och en högskola utskick gjordes till gäststuderande utbytesstudenter och free-movers på Lunds universitet, Malmö högskola samt Stockholms universitet. Resultaten finner stöd i den tidigare forskning som finns att tillgå. De akademiska motiven väger lätt för de europeiska studenterna. Personlig utveckling, äventyret, resandet, språkinlärning och möte med nya kulturer värderas högre än eventuella akademiska meriter. Strategierna är dock olika beroende på hemland. Asiatiska och nordiska studenter har en mer utpräglad akademisk strategi. Resultaten av undersökningen visar att det är en kombination av tillgången på engelskspråkiga kurser, den avgiftsfria utbildningen, personlig utveckling och svensk kultur som lockar utländska studenter till Sverige. Studien bygger på ett litet urval av våra internationella studenter och en större empirisk studie behövs för att noggrannare kartlägga studentmobilitetens orsaker. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Begreppsförklaringar Studiens disposition Syfte och frågeställningar 9 2. KUNSKAPSBAKGRUND Den internationella studenten Free-movers Utbytesstudenter Internationalisering på svensk högre utbildning Laissez-faire eller utbildning åt alla? FORSKNINGSLÄGE Personlig utveckling viktigare än akademiska meriter Individualisering och interkulturell identitet Internationell mobilitet och braintraining TEORETISKA PERSPEKTIV Humankapital Kommodifiering Den gränslösa utbildningen och 24 det livslånga lärandet som diskurs 4.4 Migrationsteorier Self-Concept, Life-Span, Life-Space 30 3

4 5. METOD Val av undersökningsmetod Urval Utformning av enkät Etiska överväganden Validitet och reliabilitet Metodkritik RESULTAT Bakgrundsdata Världsdel och hemland Fördelning Utbildningsfrågor Undervisningsspråk Del av program Andra kurser än hemuniversitet Utbildningsnivå Utbildningsvärde Assistence of program Finansieringsfrågor Finansiering av studier Acceptans för studieavgifter Acceptans för avgiftsnivå Upplevelser och personlig utveckling personlighetsutveckling Resande och kultur Utbildning som investering Kunskap om och anknytning till Sverige Kunskap om kultur 44 4

5 6.5.2 Kunskap om utbildningssystem Anknytning till Sverige Första kontakt med Sverige Andra alternativ Framtidsplaner Orsaker till val av Sverige ANALYS OCH DISKUSSION Teoretisk bakgrund och empiriskt material Förslag till vidare forskning 55 KÄLLFÖRTECKNING 56 BILAGOR 5

6 1. Inledning Idag har vi mycket kunskap om den internationella studentmobiliteten mellan världens universitet och högskolor, vi vet vilka länder som är export respektive importländer och kan efter tendenser idag spå hur rörligheten kommer att se ut i framtiden. Studentströmmarna mellan världens universitet är väl kartlagda. Det vi vet mindre om är effekterna, inhämtandet av kunskap och humankapital, distribution och värdering. Huruvida studenten har nytta av sina studier när han återvänt till hemlandet och vilka motivationsfaktorer som driver studenten att utbilda sig i ett annat land, är mobilitetsaspekter som är mycket lite undersökta. Med senmodernitetens (se Beck, 3.2) internationalisering och globalisering har utbildning blivit tillgänglig över nationsgränser och skapat en växande marknad där svenska högskolor och universitet idag konkurrerar inte bara på en nationell utan också på en internationell scen där kvalitet och attraktionskraft jämförs med framför allt amerikanska, brittiska, kanadensiska och australiska universitet. Samtidigt börjar asiatiska nationer lägga grunden för en egen universitetsverksamhet. Med denna studie vill jag skapa en översiktlig bild av den internationella studentmobiliteten, dess orsaker och undersöka hur det kommer sig att utländska studenter söker sig till just Sverige för att studera på högre utbildning. Man brukar säga att forskaren gärna forskar om sig själv. Olika kunskapsmiljöer präglas ofta av en konformitet som påverkar sättet att se på problem och frågeställningar. Utbildning, social- och socio-ekonomisk bakgrund påverkar värderingar och de glasögon med vilka man ser världen. Denna för-förståelse driver frågor och teori, val och definition av problemområde. Efter många års erfarenhet av studier och arbete i andra länder är min syn färgad av ett internationellt perspektiv på utbildnings- och arbetsmarknad. Det är ett vidsträckt område jag gett mig in på, ett område där man lätt tappar orienteringen därför att en fråga genast ger upphov till nya frågor, nya tankar och perspektivskiften. Med tanke på undersökningens reliabilitet ska resultatdelen läsas med försiktighet. Det är ändå min förhoppning att denna studie ska ge läsaren en översiktlig bild av den internationella studentmobiliteten och fungera som en introduktion till ämnet. 6

7 1.1 Begreppsförklaringar Internationalisering Vår vardag präglas alltmer av internationalisering och globalisering, ett internationellt utbyte av varor och tjänster på en global marknad. Världens ekonomier integreras och avstånden krymper. Men någon egentlig global ordning är det inte tal om. Utbytet sker framförallt inom redan etablerade ekonomiska zoner som Europa, USA och delar av Asien (Beck 1998, s 37). Att tala om ett globalt utbyte är därför missvisande. Ordet internationalisering täcker bättre upp de frågor jag diskuterar i denna studie. Det finns också andra aspekter att ta hänsyn till. När internationalisering och globalisering diskuteras i utbildningssammanhang behandlas dessa begrepp ofta synonymt men är internationalisering och globalisering samma företeelse eller är det begrepp som beskriver olika processer? Jane Williams-Siegerfredsen, internationell koordinator på Viborg Seminarium, anser att sammankopplingen är fel eftersom globaliseringen saknar humanistisk grund. Globaliseringen bygger på ekonomisk terminologi och hotar med att underminera fundamentet för vårt utbildningssystem genom att placera utbildningen och omsorgen av barn och unga på den öppna marknaden" (Acatiimi 9/01). Min syn är mer instrumental än Siegerfredsens. Mycket litteratur och forskning på området (bl a HSV 2004:25 R och 2008:7 R) beskriver en sektor där utvecklingen rör sig i en kommersiell riktning som går hand i hand med utbildningens internationalisering. En indikator på att så är fallet är att utbildning tillhör de tjänstesektorer som inkluderas i frihandelsförhandlingarna för tjänster, GATS (HSV 2004:25 R s 11). Eftersom mitt huvudintresse i denna studie är studentmobilitetens orsaker ur individperspektiv använder jag här internationaliseringsbegreppet som beskrivande rörligheten inom utbildningssektorn. Det är framförallt den transnationella rörligheten jag är intresserad av och närmare bestämt den internationella studentmobilitetens orsak och verkan. Internationella studerande i Sverige Det finns i huvudsak tre sätt för en utlandsstudent att antas till svensk utbildning: genom hemuniversitetets utbytesavtal eller utbytesprogram (utbytesstudent), genom organisationer som tillhandahåller utbildningsplatser i Sverige eller genom att ordna allt på egen hand (freemover). 7

8 Antalet utländska studenter som söker sig till Sverige har ökat markant de senaste åren. År 2003 studerade utbytesstudenter på svenska universitet och högskolor, en ökning med per år sedan 2001 och läsåret 2004/05 var totala antalet inresande studenter (HSV 2007:9 R, s 5). HSV:s statistik bygger på OECD:s publikation education at a glance som definierar utländska studenter som studenter med utländskt medborgarskap, vilket kan inkludera invandrare utan medborgarskap och därför innebära en överskattning av antalet inresande studenter. Statistiken har ytterligare ett inbyggt problem eftersom det bland freemovers bara finns uppgift om ursprungsland för (2004/05), detta beror på att personer från Norden och EU inte behöver uppehållstillstånd och därför inte alltid registreras som freemovers vid universiteten. Om studenter som en homogen grupp menas kommer jag att använda begreppet internationella studerande i fortsättningen om ingen distinktion görs. Definition av utbytesstudent Inresande student från ett land utanför Sverige som med hjälp av utbytesprogram eller universitetsavtal sökt sig till och studerar vid svensk högre utbildning (Ramstedt 2003, s 5). Definition av Free Mover Inresande student från ett land utanför Sverige som utan hjälp av ett avtalsuniversitet eller utbytesprogram på egen hand sökt sig till och studerar vid svenska universitet och högskolor (Ramstedt 2003, s 5). 1.2 Studiens disposition Studien inleds med begreppsförklaringar, syfte och problemformuleringar och vidare i kapitel två en kunskapsbakgrund med en beskrivning av den internationella studenten, resonemang kring den internationella utbildningsmarknaden och en granskning av den pågående debatten om ett införande av studieavgifter på svensk högre utbildning. I kapitel tre behandlas i korthet tidigare forskning som har betydelse för studiens ämnesområde. Här tar jag upp King/Ruiz forskning om europeisk studentmigration, Balaz/Williams studie om studentmigration och språkkapital, samt sociologiska studier om senmodernitetens människa, vilkor och möjligheter (Beck, Giddens, Ziehe). 8

9 Kapitel fyra innehåller teoribakgrund med humankapitalteori, migrationsteori och studentmobilitet, utbildningens kommodifiering, diskursproduktion utifrån kontexten det livslånga lärandet, och för att belysa studentens strategier och valsituation; Donald E Supers karriärteori om self-concept, life-space och life-span. I kapitel fem behandlas metod. Det metodologiska avsnittet visar hur det empiriska resultatet insamlats, vilka ramar studien förhåller sig inom, samt understryker studiens begränsningar. Resultatet av undersökningen redovisas i kapitel sex i löpande tabeller med bifogade kommentarer. Slutligen avslutas studien med en diskussion och analys samt förslag till vidare forskning i kapitel sju. 1.3 Syfte och problemformulering Studie- och yrkesvägledningen står inför stora utmaningar med en växande internationalisering på utbildningsområdet och snabbt ökande studentströmmar mellan världens universitet och högskolor. Samtidigt som utbildning är ett individuellt livsprojekt kan man inte bortse från de samhälleliga nationalekonomiska mekanismer som uppmuntrar till högre studier. Den internationella studenten är en viktig del i detta samhällsekonomiska pussel och här vill jag undersöka utbildning som ett samhällsekonomiskt fundament parallellt med utbildning som individuellt självförverkligande och livsprojekt. Jag har här avgränsat mitt undersökningsområde till internationella studerande på högre utbildning i Sverige och motivationsfaktorer till valet av Sverige som utbildningsland. Undersökningen vilar på följande frågeställningar: - Vilka faktorer påverkar valet av Sverige som utbildningsland? - Vilka strategier har studenten när han väljer utbildningsland? 9

10 2. KUNSKAPSBAKGRUND I följande avsnitt vill jag visa vem vår internationella student är, vilka grupper som reser utomlands för att studera och inom vilka ramar studentrörligheten befinner sig. Internationaliseringsarbetet på svensk högre utbildning behandlas liksom den edukationalistisk-humanistiska synen på utbildning versus den ekonomiska dimensionen av internationaliseringsarbetet. Men vi börjar med den internationella utvecklingen på högskoleområdet. 2.1 Den internationella studenten Alltfler studenter söker sig utanför det egna landets gränser för att studera på högskola och universitet. Den internationella studentmobiliteten ökar i snabb takt där asiatiska ekonomier står för merparten av ökningen. För att illustrera hur stor ökningstakten varit tjänar USA som ett bra exempel läste asiatiska studenter på amerikanska universitet. Tio år senare hade antalet ökat till (Ramstedt 2003, s 7). En studie av australiska IDP, en icke-vinstdrivande studentrekryterings- och rådgivningsorganisation ägd av 38 statliga australiska universitet (http://www.idp.com), ger en prognos att antalet internationella studenter globalt kommer att vara över 7 miljoner år 2025, främst är det studerande från Asien som kommer att öka markant och stå för 70 % av efterfrågan på internationell högre utbildning (HSV 2004:25 R, s 12). Enligt OECD-rapporten Education at a glance studerade år miljoner studenter i ett annat land än hemlandet och ökningstakten är i genomsnitt nio procent/år sedan år Även om det råder en tydlig anglosaxisk dominans när det gäller mottagarländer av studenter har också Sverige de senaste åren blivit ett större mottagarland. Var femtonde student i Sverige idag är en utländsk student. Antalet utländska studenter vid svenska lärosäten har mer än fördubblats från läsåret 1997/ /07 till studenter som studerade på grundläggande högskoleutbildning i Sverige (HSV 2008:7 R s 7). Enligt ansökningsstatistik från VHS sökte utländska studenter ett svenskt utbildningsprogram höstterminen Inför höstterminen 2008 har ansökningarna ökat till (VHS ). Detta är en kraftig ökning som enligt Pierre Bastin, enhetschef för VHS antagningsenhet, beror på tillgången på engelskspråkiga kurser, bättre marknadsföring och gratis utbildning. Lunds Universitet har utländska sökanden till höstterminen Dimensionerna är för stora 10

11 för ett universitet av Lunds storlek: Vi har sagt att vi kan anta cirka tusen personer, det är en fråga om infrastruktur det är med de dimensionerna som det fungerar bra (Vicerektor Eva Åkesson, Sydsvenskan 4/5 2008). De svenska siffrorna är blygsamma i internationella sammanhang men omfattningen ökar med en takt om i genomsnitt 13% /år och idag tar vi emot 1.4 % av alla internationella studenter (Se bilaga, fig 2:1). De flesta utländska studenterna inkluderat kursstudenter finns på Lunds Universitet (2968), följt av KTH (2015) och Uppsala Universitet (1725) (SVD ). De inresande studenterna utgör idag 7% av totala antalet studerande i Sverige på högskolenivå. De flesta är europeiska studenter men gruppen asiatiska studenter ökar snabbt och är idag tredje största grupp (se fig 1:1, HSV 2008:7 R). fig 1:1 Studerande i Sverige 2005/ Norden 9847 Europa utom Norden 5162 Okänt inom Norden och Europa 1180 Afrika 4699 Asien 1429 Nord- och Mellanamerika Sydamerika Oceanien 2.2 Free-movers Till gruppen free-movers hör de studenter som på egen hand sökt sig till och studerar på högskola. Läsåret 2006/07 kom studenter till Sverige som free-movers (en tredubbling sedan 1997/08). Av gruppen free-movers kom ca två tredjedelar från Europa och Norden och en femtedel från Asien. Som jag tidigare nämnt finns statistik-bias när vi talar om gruppen free-movers eftersom studerande från Europa inte behöver uppehållstillstånd för sina studier i Sverige. HSV har gjort en uppskattning av denna grupp. I fig 1:1 är dessa registrerade som okänt inom Norden och Europa. Asiatiska free-movers är den grupp som ökar mest, sedan mitten av nittiotalet har denna grupp ökat tiofalt till läsåret 2005/06. Fem länder står för över 40% av gruppen free-movers. Dessa länder är Indien, Pakistan, Finland, Kina och Norge. 11

12 Antal inresande har ökat särskilt mycket från Pakistan, Nigeria, Kina, Iran och Bangladesh. Ca 80% av de inresande studenterna är under 29 år. Könsfördelningen på de som kommer hit på egen hand skiljer sig i jämförelse med samtliga studerande i Sverige. Av gruppen freemovers är 58% män medan andelen män bland samtliga studerande i Sverige är 40%. En möjlig förklaring till könsfördelningen kan vara val av utbildning. Över en fjärdedel av gruppen free-movers läser teknikorienterade program och kurser men den vanligaste inriktningen är fristående kurser inom juridik och samhällsvetenskap (HSV 2007:9 R). För att få uppgifter om antalet studerande utanför EU är migrationsverket en bra källa. Migrationsverket beviljade år ansökningar om uppehållstillstånd för studier (Migrationsverket ). Free-movers utanför EU som vill studera i Sverige längre tid än tre månader måste ha uppehållstillstånd. Dessa studenter måste dessutom kunna visa att man kan försörja sig under studietiden. I dagsläget måste en studerande visa att man har tillgång till minst kronor/månad i tio månader för att kunna få uppehållstillstånd för heltidssstudier (migrationsverket.se ). 2.3 Utbytesstudenter Universitet och högskolor i Sverige har utbytesavtal med andra lärosäten i världen och studenten kan även utnyttja olika utbytesprogram. Genom avtalen har studenterna möjlighet att ta del av partnerskolornas kursutbud och dessa högskolepoäng tillgodoräknas i hemuniversitetets examen. Idag finns förutom universitetens egna avtal, flera intereuropeiska utbytesavtal som Sokrates, Erasmus, Comett, Linnaeus-Palme och andra program som administeras via programkontoret och svenska institutet. Erasmus är ett samarbetsprogram för EU- länder på högskolenivå och en del av Sokrates samarbetsprogram på alla utbildningsnivåer. Erasmusprogrammet startades 1987 som en del av europeiska kommissionens mål mot ett ökat europeiskt studentutbyte. Ett tioprocentigt mål (tio procent av Europas studenter ska studera i annat land än hemlandet) sattes 1987 och verifierades igen Ett utbyte på Erasmusprogrammet kan vara mellan tre och tolv månader där finansieringen ordnas med ett stipendium som studenten får från sitt hemuniversitet (HSV 2007:9 R). Nordplus är ett program som Nordiska ministerrådet tillhandahåller för lärare och studenter på högskolenivå. Syftet är att länka samman och stärka de nordiska utbildningarna. Studenten får högst studera halva sin studietid med nordplus studiemedel (Nordplus.se). 12

13 De bilaterala avtalen har ökat kraftigt de senaste åren. Som exempel kan Lunds Universitet nämnas som idag har ca 600 avtal med universitet från 50 länder (inkluderat avtal om enskilda studenter) och deltar i ett stort antal internationella program (lu.se ). Antalet utresande studenter som studerar inom ramen för Erasmus har stagnerat de senaste åren medan de inresande studenterna ökar i snabb takt (se bilaga fig 2:2). Inresande studenter inom utbytesavtal har mer än fördubblats de senaste tio åren. Europa (71%), Norden (10%) och Nordamerika (10%) står för merparten av utbytesstudenterna. Den grupp som ökar mest är studerande från Asien med en sexfaldig ökning sedan mitten av nittiotalet. Fem länder står för hälften av de inresande utbytesstudenterna: Tyskland, Frankrike, Spanien, Finland och Nederländerna. Ca 90% av utbytesstudenterna är under 25 år och andelen kvinnor är något högre än andelen män, 52 respektive 48%. Två av tre utbytesstudenter läser kortare fristående kurser inom juridik, samhällsvetenskap, teologi eller humaniora (HSV 2007:9 R). 2.4 Internationaliseringsarbetet på svensk högre utbildning I takt med att studenterna blivit rörligare har de också blivit betydelsefulla för länder och enskilda lärosäten. Låt oss titta på motiven för att locka studenter till svensk utbildning. I många länder är utbildningen avgiftsbelagd för utländska studenter och avgifterna har blivit en viktig del av lärosätenas intäkter. Studenterna bidrar också till den lokala ekonomin genom sina levnadsomkostnader. Andra motiv är akademiska. En ökad rekrytering stärker det egna landets utbildning, forskning och status i världen (HSV 2004:25 R s 7). Internationaliseringen används också strategiskt av studenter som vill behålla sitt försprång på arbetsmarknaden. Mikael Börjessons avhandling Transnationella utbildningsstrategier vänder sig mot uppfattningen att internationaliseringsarbetet främst har internationella motiv. Börjesson menar att rekryteringen av utländska studerande och nätverksskapandet med universitet utomlands används som ett nationellt konkurrensmedel som stärker rangordningen. Svenska universitet och högskolor med högt anseende sluter avtal med dominerande universitet utomlands och bildar på så sätt exklusiva nätverk. När allt fler sociala grupper kommer in på universitet och högskolor har internationaliseringen blivit ett medel att distansera sig från andra grupper. Börjesson menar att eliten för att behålla sina komparativa fördelar måste skaffa sig en mer prestigefylld utbildning från ett prestigefyllt universitet utomlands. Teorierna torde också kunna överföras till studerande som kommer till Sverige: 13

14 Det är den sociala eliten som kan göra de stora vinsterna på internationaliseringen. De har de resurser som behövs, språkkunskaper, världsvana, förmåga att orientera sig. Det är också en ekonomisk fråga, det kan vara dyrt att studera utomlands. -- De som studerar vid elituniversitet i till exempel USA kan med sin utbildning som avstamp göra en internationell karriär. De som studerar vid ett mindre känt lärosäte utomlands kommer däremot troligen bara att använda sin examen för att försöka stärka sin konkurrenskraft när de kommer tillbaka till Sverige. Men det är inte säkert att deras examen är användbar efter hemkomsten (Sulf.se ). Ett annat akademiskt skäl kan vara att behålla volymer på utbildningarna. Charlotte Ejsing, utredare på Högskoleverket, skriver i rapporten IKT-utbildning Efter Bubblan (HSV 2004) att svenska universitet har svårt att fylla sina platser på IT-utbildningar. Att erbjuda internationella mastersprogram inom informations- och kommunikationsteknologi på engelska har blivit universitetens överlevnadsstrategi (Ejsing 2004, s 32). Många studenter kommer till Sverige eftersom USA inte längre tar emot studerande från Pakistan och Kina och för att kurserna är avgiftsfria. Ejsing beskriver dessutom en situation som kan beskrivas som braintraining : Med dagens regelverk får dessa studenter inte stanna och arbeta i Sverige efter avslutad utbildning. Följden blir att Sverige idag subventionerar kvalificerad högskoleutbildning inom IKT för en rad länder i Sydostasien (Esjing 2004, s 36). Internationellt studentutbyte kan också ses som en utrikes- och säkerhetspolitisk tillgång. De som utbildas kan antas vara välvilligt inställda till värdlandet och detta kan också ge handelspolitiska fördelar när dessa studenter tar positioner i näringsliv och offentlig sektor i sitt hemland. Inrikespolitiska skäl brukar också nämnas i sammanhanget liksom demografiska orsaker. Problemen med arbetskraftsbrist och en åldrande befolkning kan vägas upp av utbildning av utländska studenter och öka arbetskraftsutbudet på längre sikt (HSV 2004:25 R s 7f). 14

15 2.5 Laissez-faire eller utbildning åt alla? Det kommer att krävas tuffare marknadsföring (om avgifter införs). Det är naturligtvis en fördel idag att vi kan säga till indiska och kinesiska studenter att våra utbildningar är avgiftsfria (Anders Flodström, rektor KTH, Ny teknik ). I Sverige pågår sedan länge en debatt om den avgiftsfria högskolan och ämnet är idag högaktuellt då gruppen free-movers utanför EU och EES ökar kraftigt. En viktig fråga att ställa i det här sammanhanget är hur viktig kursavgiften är för studenten. Ska Sverige fortsätta använda den avgiftsfria högskolan som konkurrensmedel eller ansluta sig till majoriteten av länder som infört kursavgifter? Här ställs två olika synsätt eller om man så vill, ideologiska perspektiv, mot varandra. Å ena sidan kan avgifter ses som en kvalitetsmarkör av utbildningen och bidra till att öka universitetens intäkter, å andra sidan finns en stark solidaritets och jämlikhetssyn när det gäller utbildning (se 4.3). Vilka länder som idag tar ut kursavgifter är en fråga som inte är helt lätt att svara på. Systemet vilar på ett komplext nätverk med bilaterala avtal, utbytesprogram, stipendier och hemuniversitetens kursavgifter. Många länder baserar sitt studiemedelsystem på ett socialt inkomsttak där föräldrarnas inkomst avgör om studenten har rätt till studiemedel. Även om utbildningen är gratis i Sverige måste den studerande inom utbytesavtal och utbytesprogram i vissa fall betala kursavgift till sitt hemuniversitet om reglerna är sådana i hemlandet. En del studenter får en del av sina studier betalda genom universitetens egna stipendier, andra lånar till uppehället i Sverige. Det finns strukturella hinder i systemet som gör att frågan om kursavgifter kan uppfattas på många olika sätt och kan se olika ut för studenter från samma universitet. Min studie berör frågan endast fragmentariskt. För frågan om kursavgifter behövs en större studie som utreder nätverken, de strukturella hindren och den enskilda studentens syn och värderingar kring kursavgifter. Om vi bortser från olika bilaterala avtal finns det ändå en del att säga om avgifterna. De flesta länder tar ut avgifter för utomeuropeiska studenter som inte reser inom ramen för ett utbytesavtal. I Storbritannien, USA och Australien, stora mottagarländer av asiatiska studenter, kan vi tala om en mångmiljardindustri (HSV 2004:25 R). När Thatcher-regeringen 1980 införde fulla avgifter för studenter utanför dåvarande EG halverades antalet utländska studenter på sju år. När statsbidragen minskade till universiteten blev följden ekonomiska svårigheter och det blev då en vanlig strategi att rekrytera studenter som var villiga att betala full avgift för sina studier. Efter att de brittiska universiteten 1993/94 fick möjligheter att 15

16 själva sätta avgiftsnivåerna för studenter utanför EU/EES växte industrin explosionsartat. Värdet av brittisk utbildningsexport beräknades under läsåret 2001/02 till mer än fyra miljarder pund, varav direkta avgifter stod för mer än 1.25 miljarder (HSV 2004:25 s 19f). Flera länder arbetar strategiskt med riktad marknadsföring för att locka studenter från framförallt Asien, bland andra Storbritannien, USA och Australien. De asiatiska studenterna är idag en mycket viktig ekonomisk faktor på utbildningsmarknaden. De europeiska länder som tar ut kursavgifter för högskolestudier i dagsläget är: Belgien, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Holland, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, och Österrike. I Tyskland är det upp till varje delstat om man vill införa kursavgifter. Danmark, Irland, Slovakien och Slovenien är länder som har gratis grundutbildning, men som tar ut avgifter för studenter från utomeuropeiska länder. I Estland, Island, Norge och Ungern är studier gratis, men en del högskolor tar ut avgifter för högskolestuderande (HSV 2004:25 R). Högskoleverket framhåller särskilt tre konkurrensfördelar för svensk utbildning: Att Sverige erbjuder många program och kurser på engelska, att högskolorna arbetar aktivt med utbytesprogram och att utbildningen i Sverige än så länge är avgiftsfri även för utländska studenter. Svenska Institutets marknadsföring utomlands av studier i Sverige bidrar också till intresset (HSV 2004:25 R). Universitetens hållning i avgiftsfrågan är fortsatt delad: Frågan om införande av avgifter delar universiteten. En del anser att de skulle kunna förbättra kvalitén på utbildningen, andra menar att de skulle tappa försprånget till andra länder om man införde kursavgifter. Från studerandehåll finns farhågor att ett införande av avgifter skulle vara det första steget mot ett övergripande införande av avgifter till alla studenter. (HSV 2005, En gränslös högskola? s 83). Högskoleverkets betänkande om studieavgifter (SOU 2006:7) avstyrker förslag om att införa avgifter för enskilda studenter utanför EES. Man lämnar dock en öppning för införandet av anmälningsavgifter: Högskoleverket tillstyrker utredarens förslag att högskolorna bör ges rätt att ta ut anmälningsavgifter av sökande till avgiftsfinansierad utbildning. Högskoleverket anser i likhet med utredaren att det är ett problem att många utländska studenter som ansökt till en svensk högskola inte fullföljer sina ansökningar. Ett sätt att komma till rätta med detta problem är att införa anmälningsavgifter. Högskoleverket anser dock, till skillnad från utredaren, att det är angeläget att sådana avgifter fastställs på en nationell och enhetlig nivå (SOU 2006:7). 16

17 Man framlägger också kritik mot antagandet att ett införande av kursavgifter skulle öka rekryteringen: Högskoleverket instämmer i förslaget om att det bör upprättas en strategi för att rekrytera fler studenter från länder utanför EES och att den bör innehålla fler delar. Verket vänder sig dock mot att avgiftssystemet skulle kunna ses som en grundbult i en sådan strategi. Det finns i stället skäl att anta att ett avgiftssystem kommer att leda till ett minskande antal studenter från länder utanför EES (SOU 2006:7). En regeringsproposition kommer att avgöra frågan om kursavgifter/anmälningsavgifter under Forskningsläge 3.1 Personlig utveckling viktigare än akademiska meriter Det har forskats mycket lite om internationella studentströmmar. Sociologer och samhällsgeografer har inte intresserat sig för internationell studentmobilitet annat än fragmentariskt och då endast ur makroekonomiska perspektiv (King,Ruiz 2003, s 230). Samhällsgeograferna Russel King och Enric Ruiz-Gelices studie International migration and the year abroad (2003) fokuserar på studentmigration och identitetsskapande. Det empiriska materialet är hämtat från enkätsvar av brittiska Erasmusstudenter och deras värderingar kring ett års studier utomlands. Migrationsforskningen kan ge en del svar som förklarar studentrörligheten. King/Ruiz ser studentmigrationerna som en viktig komponent av the new map of European migration (King,Ruiz 2003, s 231). King ser bortom de ekonomiska incitamenten när det gäller studenters migration och menar att motivationsfaktorerna istället är av utbildnings-, fritids-, resande-, och experimentell karaktär. Den personliga utvecklingen väger tyngre än den eventuella ekonomiska vinsten. Humankapital blir med detta synsätt ett bredare begrepp där den personliga utvecklingen och identitetsskapandet blir en del av begreppet. Författarna menar att fyra diskurser driver den europeiska studentmigrationen. På en första generell nivå ligger tanken om europeisk integration och gemensamma europeiska kulturella värden som en gemensam historia, det grekisk-romerska arvet, kristendomen och 17

18 upplysningen. Den ekonomiska dimensionen är den andra drivande faktorn. En mobil arbetskraft med språkliga och interkulturella kunskaper ses som essentiell för ekonomisk integration och för att Europa ska behålla sin position som en global aktör. Den tredje diskursen är utbildningen och det livslånga lärandet som ska göra medborgarna mobila och anställningsbara. På en individuell nivå ligger bildandet av Europas unga där en ökad standardisering (Bologna) och incitanment till rörlighet (Erasmus) är instrument som stimulerar mobilitet och integration. På en samhällelig nivå eftersträvas en utbildning som är au service de la construction européenné (s 233). De brittiska studenter på University of Sussex som ingick i studien värderade språkmässiga och kulturella aspekter högre än akademiska. Utbildning utomlands leder till självkännedom och höjer förväntningar både när det gäller framtida social- och transnationell mobilitet (King,Ruiz 2003, s 246). Studenter som väljer att studera utomlands tar ett stort steg mot att förverkliga sitt individuella livsprojekt. I studien framgår att studerande som läser utomlands är mer benägna att vid ett senare tillfälle söka arbete i ett annat land än hemlandet. Ett studieår utomlands kan sålunda betraktas som en praktik inför arbetssökande på den europeiska marknaden. Med en interkulturell kunskap ökar sannolikheten för en karriär utanför det egna landets gränser och högutbildade examinerade med språkkunskaper och kulturella kunskaper är eftertraktade och fyller ett gap på den europeiska arbetsmarknaden (s 245). Ett av resultaten i studien som författarna lägger särskilt stor vikt på är att brittiska Erasmus- studenter värderar språkmässiga och kulturella aspekter högre än de akademiska. Högskoleverkets rapportserie kompletterar bilden. I en undersökning från 2005 dras slutsatsen att studenterna söker meriter för kommande arbetsliv men inte i första hand akademiska meriter. Språkinlärning och upplevelsen av ett nytt land och kultur värderas högst. Själva utbildningen var inte ett huvudskäl till att studera utomlands (HSV 2005:1, s 103). 18

19 3.2 Individualisering och interkulturell identitet Vi är inte det vi är, vi är det vi gör oss till (Giddens 1991, s 95) Även om Ulrich Becks och Elizabeth Beck-Gernsheims forskning (Beck,Gernsheim 2002, individualization) inte behandlar just studenten i det postmoderna samhället kan teorierna appliceras på mitt ämnesområde. Beck, Gernsheim analyserar hur individen i det postmoderna samhället blivit åtskild (disembedded) från klassiska västerländska institutioner samhälle, nation, etniska grupper, familj, arbete etc. Individualiseringen har skapat valmöjligheter som inte var möjliga för en generation sedan. Den nya generationen benämner Beck, Gernsheim som frihetens barn. Det är en generation som är sökande efter nya roller, som omprövar gamla ideal och normer, som kännetecknas av lika delar altruism som egoism och som, när de basala behoven är täckta, arbetar för ett självförverkligande liv där identitetsskapande och självutveckling är de viktigaste pelarna. Det handlar om ett nytt sätt att förhålla sig till världen som bryter mot gamla traditioner där individen är eklektisk i ett skapande av en ny omvärldsoch frihetssyn (Beck, Gernsheim 2002, s 157ff). Traditionella roller och ett predestinerat liv har ersatts av en individualismens valfrihet och studier utomlands kan bli det första steget i en intercultural life-world, en livssyn eller omvärldssyn där individen betraktar sig själv som del i en internationell kontext där kulturella och geografiska avstånd har allt mindre betydelse för vilka valmöjligheter och prioriteringar individen står inför. (Beck,Gernsheim 2002, s 93). Den moderna människans livsprojekt handlar om att skapa sitt livsöde, ett sökande efter mening som åtskiljer den moderna individualiserade människan från tidigare generationer. Den moderna människans frihet ger stora möjligheter men med detta följer också svårigheter. Med åtskiljandet från familj, samhälle, nation etc kommer kravet att fylla sitt liv med mening. Självförverkligandet blir det stora livsprojektet. Individualiseringen hänger samman med internationaliseringen och den ökande internationella studentmobiliteten (King,Ruiz 2003, s 232). Med europeiska utbytesprogram och andra bilaterala avtal har individen idag möjlighet att skapa en biografi ( do-it-yourself-biography, Beck,Gernsheim 2002, s 24) byggd på ett aktivt val, skapa egna förutsättningar och skapa en egen identitet i en utsträckning som andra generationer inte haft möjlighet till. Kultursociologen Thomas Ziehe bekräftar bilden av att det är en generationell fråga. Vår generation har fler valmöjligheter än våra föräldrar hade. Med valfriheten följer att familjens strukturer och mönster har förändrats. När vi inte längre har självklara roller måste vi 19

20 uppfinna oss själva. Utan färdigstöpta mallar om hur framtiden ser ut, läggs hela ansvaret (och möjligheten) på individen att forma sitt arbetsliv (Ziehe 1993, s 33). Samtidigt är det en frihet belagd med bojor. Intrycken från omgivande institutioner och media ger oss en bild av hur man ska leva. Identitetsskapandet blir en process som ständigt omprövas och påverkas av omgivning. Med detta följer att den moderna människan är utsatt för prestationsångest som ger en social och psykisk press på individen (Ziehe 1993, s 34). Anthony Giddens beskriver det som en balans mellan möjligheter och risker. Genom att släppa greppet om det förflutna, konfronteras med risker och bryta beteendemönster, blir världen full av potentiella sätt att leva och handla (Giddens 1991, s 98). Senmodernitetens internationalisering och individualisering har vidgat ramarna, möjligheterna och lagt hela ansvaret för att skapa sitt liv på den enskilda människan. När inga ramar finns att förhålla sig till blir också individen ensam ansvarig att skapa sitt livsrum. Samtidigt är valfriheten betingad med ett ansvar, eller som Sartre uttryckte det så är människan dömd att vara fri och med denna frihet kommer ett ansvar och konditionaliserat villkor att ta det bästa beslutet inom möjligheternas ramar. Identitetsskapandet är ett reflexivt projekt som är betingat med en otrygghet, lever jag mitt liv som jag vill leva?, frånvaron av ideal och ramar lämnar människan ensam med sina beslut och identitetsskapandet blir en ständigt pågående process. Människan har inte en identitet utan flera och sökandet efter en identitet är individualiseringens och globaliseringens biverkningar (Bauman 2001, s 58). För vår internationella student finns alltså parallellt med valfriheten ett ansvar att ta det bästa beslutet, att arbeta för ett självförverkligande liv och skapa sig en biografi som stämmer med självuppfattning och identitet. Internationella studier kan ses som en identitetsskapande process där studierna är en del av livsrummet eller biografin. 3.3 Internationell mobilitet och braintraining Balaz,Williams har i sin studie Been there, done that: International student migration and human capital transfers from the UK to Slovakia (2004) undersökt återvändandet och hur studenter förvaltar sitt humankapital efter en begränsad period på utländskt universitet. Författarna menar att de med sin studie fyller en lucka i forskningen då mycket av migrationsforskningen fokuserar på högutbildad migration inom näringslivet. Andra grupper av högutbildade emigranter, inklusive internationella studenter, är mycket lite undersökta (s 217). Även om deras forskning är platsbunden: As with all migration studies, the impacts are place-contingent (s 219), är forskningen värdefull för min studie då den visar specifika värderingar och motivationsfaktorer av studier utomlands som kan anses allmängiltiga. De 20

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift. En rapport från Svenska institutet

Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift. En rapport från Svenska institutet Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift En rapport från Svenska institutet Innehåll Förord av generaldirektör Olle Wästberg s. 3 Om undersökningen s. 4 Sverigeintresserade studenter mer

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Internationell mobilitet 53

Internationell mobilitet 53 Internationell mobilitet Efter att ha ökat i tio år minskade antalet inresande studenter till Sverige läsåret med nästan 3 procent och det beror framför allt på införandet av studieavgifter. Det är främst

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering av högre utbildning är nödvändig i takt med den ökade globaliseringen. Det innebär bland annat att det blir allt viktigare för människor att

Läs mer

Internationella utbildningssamarbeten 2014/15

Internationella utbildningssamarbeten 2014/15 Universitetens, högskolornas och de enskilda utbildningsanordnarnas Internationella utbildningssamarbeten 2014/15 - ett urval uppgifter och slutsatser från rapporten. Anna Lundh, utredare vid UKÄ Internationella

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1603 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16 I korta drag

Läs mer

Internationell UKÄ ÅRSRAPPORT

Internationell UKÄ ÅRSRAPPORT Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Möjligheter till utlandsstudier vid Göteborgs universitet

Möjligheter till utlandsstudier vid Göteborgs universitet Karolina Sahlin, International Office, Göteborgs universitet SYV temadag 11 mars 2009 Internationell organisation på GU Varför utbytesstudier? Möjligheter, mobilitetsprogram Statistik och nationella trender

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier 1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier Fastställda av Utbildningsnämnden den 18 september 2002. 1. STUDENTUTBYTEN 1.1 Studentutbyten inom Erasmus Erasmus ingår i Sokrates

Läs mer

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19

Läs mer

Rapport 2007:9 R. Studentmobilitet. högskolestuderandes internationella rörlighet

Rapport 2007:9 R. Studentmobilitet. högskolestuderandes internationella rörlighet Rapport 2007:9 R Studentmobilitet högskolestuderandes internationella rörlighet Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Internationellt kandidatprogram i kemi

Internationellt kandidatprogram i kemi 2015-11-17 Dnr SU Carl-Johan Högberg Utbildningskoordinator Kemiska övningslaboratoriet Internationellt kandidatprogram i kemi Bakgrund kemi har under de senaste åren haft ca 30 registrerade studenter

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Handlingsplan för internationalisering Läkarprogrammet 2012 2013 INLEDNING Högskolor och universitet styrs av omvärldens direktiv och internationalisering har blivit en kvalitetsindikator. Attraktiva och

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Utbytesstudier under 2012/2013. Information för läkarprogrammets studenter December 2011

Utbytesstudier under 2012/2013. Information för läkarprogrammets studenter December 2011 Utbytesstudier under 2012/2013 Information för läkarprogrammets studenter December 2011 Innehåll Möjligheter till utbyte Regler Ansökan Urval och nominering Vem gör vad? Mer information LINK Information

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom

Läs mer

Fyra år med studieavgifter

Fyra år med studieavgifter STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning /löpnummer 2015-09-22/5 Analysavdelningen Handläggare Keili Saluveer 08-563 086 80 keili.saluveer@uka.se Fyra år med studieavgifter Universitetskanslersämbetets statistiska

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott. Hans Grönlund

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott. Hans Grönlund Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014 05 20 Hans Grönlund Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010.

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Intresserad av att studera utomlands? Så går du tillväga! - En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Till dig som har tänkt åka utomlands och studera: det är glädjande att du har

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Det akademiska värdet av mobilitet

Det akademiska värdet av mobilitet Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter 2016-05-11 Anders Ahlstrand Bakgrund På forummötet i oktober 2013 diskuterades hinder och möjligheter

Läs mer

NORDENS UTBILDNINGSMARKNAD

NORDENS UTBILDNINGSMARKNAD NORDENS UTBILDNINGSMARKNAD ÖPPEN MEN MED BEGRÄNSNINGAR Inom de nordiska länderna verkar överenskommelsen om öppen utbildningsmarknad där nordiska studenter får söka till högre utbildning i annat nordiskt

Läs mer

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

internationellt perspektiv 95

internationellt perspektiv 95 Internationellt perspektiv Hög utbildningsnivå som instrument för konkurrens och tillväxt har stått på agendan i många år i och internationellt. Avtrycken i utbildningsstatistiken är tydliga med ökande

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Erasmusprogrammet läsåret 2010-2011: vad siffrorna betyder

Erasmusprogrammet läsåret 2010-2011: vad siffrorna betyder MEMO/12/310 Bryssel den 8 maj 2012 Erasmusprogrammet läsåret 2010-2011: vad siffrorna betyder Europeiska kommissionen har idag offentliggjort nya uppgifter om antalet studenter, lärare och annan högskolepersonal

Läs mer

Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning

Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning Promemoria 2014-06-04 U2014/3798/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning 1. Inledning Denna promemoria har

Läs mer

Utbytesstudier 2012/2013. The world is my oyster /Shakespeare

Utbytesstudier 2012/2013. The world is my oyster /Shakespeare Utbytesstudier 2012/2013 The world is my oyster /Shakespeare Idag: USBE information - Utbytesmöjligheter - Avtal/Stipendier - Behörighet - Ansökan - Urval - Tillgodoräknande - Praktisk information Utbytesstudenter

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Högre Utbildning Trender i Sverige och Världen

Högre Utbildning Trender i Sverige och Världen Högre Utbildning Trender i Sverige och Världen En genomgång av aktuella trender inom internationalisering och högre utbildning. STÖDJANDE DOKUMENT TILL INTERNATIONELL STRATEGI Innehållsförteckning Högre

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Nordisk statistik om studerande utomlands 2013/14

Nordisk statistik om studerande utomlands 2013/14 om studerande utomlands 2013/14 Utlandsstuderande med studiestöd Antal utlandsstuderande på gymnasial nivå (10 12 skolår) Antal utlandsstuderande på gymnasial nivå (10 12 skolår) som studerar med studiestöd

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Nordisk statistik om studerande utomlands 2014/15

Nordisk statistik om studerande utomlands 2014/15 om studerande utomlands 2014/15 Utlandsstuderande med studiestöd Antal utlandsstuderande på gymnasial nivå (10 12 skolår) Antal utlandsstuderande på gymnasial nivå (10 12 skolår) som studerar med studiestöd

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Annika Holm 013-282615 Jessica Yeh 013-281202 Origo, rum 2201 international@lith.liu.se Vilka är vi och vad gör vi? Vi är internationella

Läs mer

Utbilda för framtiden

Utbilda för framtiden Jusek i korthet Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personal vetare och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och är partipolitiskt obundet. Jusek har cirka 77 000

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Svenska studenter utomlands

Svenska studenter utomlands Svenska studenter utomlands Först 1989 tilläts svenska studenter ta med sig studiemedlen utomlands, något som gjorde att svenska studenter i utlandet blev allt fler. Under 2000-talet har antalet varit

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Greg Neely International Office Det internationella perspektivet ska vara en självklar del i all

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv

Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv Anna-Lena Bucher, Terminologicentrum TNC Seminarium i Bergen den 26 november 2013 Terminologicentum

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 BÄTTRE BISTÅND: KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 TIMBRO Författaren och Timbro 2012 ISBN 978-91-7566-910-6 www.timbro.se info@timbro.se http://www.timbro.se/innehall/?isbn=9175669106&flik=4

Läs mer

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program 2012-03-02 1 1. Inledning Svenska lärosäten ska enligt regeringens direktiv bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Betänkandet (SOU 2011:28) cirkulär migration och utveckling förslag och framåtblick

Betänkandet (SOU 2011:28) cirkulär migration och utveckling förslag och framåtblick Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för migration och asylpolitik 103 39 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer