Barnfattigdomen i Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnfattigdomen i Göteborg"

Transkript

1 Datum Påverkansgruppen, Rädda Barnens lokalförening i Göteborg Barnfattigdomen i Göteborg Kartläggning Jag känner varje dag att jag vill göra saker som andra gör men som jag inte har råd med. Jag är tyst om det. Folk kan tycka att det a r konstigt om man sa ger att man vill go ra en massa saker och sedan inte go r na gonting. Jag säger alltid att jag inte vill följa med när kompisarna gör saker som kostar. Citat från undersökningen Ung Röst 2011 RB LKF v Rädda Barnen Lokalföreningen i Göteborg Gyllenkroksgatan 10B Göteborg Plusgiro

2 Förord Påverkansgruppen inom Rädda Barnens lokalförening i Göteborg har sedan hösten 2011 arbetat med att kartlägga barnfattigdomen i Göteborgs stadsdelar. Utifrån Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport, statistik och intervjuer med tjänstemän från Göteborgs Stad och andra efterforskningar, har nu denna kartläggning blivit klar. Syftet med vår kartläggning är att väcka frågan om de ojämlikheter som finns i vår stad och skapa en debatt kring hur vi bemöter barnfattigdomen som finns i vårt samhälle, men också att lyfta fram goda exempel och bidra till att sprida den kunskap och de erfarenheter som finns på olika ställen i Göteborg. Vi hoppas att beslutsfattare, tjänstemän och andra berörda tar del av den här kartläggningen och arbetar vidare med att bemöta sociala och ekonomiska svårigheter i Göteborg och i resten av vårt land. Påverkansgruppen, Rädda Barnens lokalförening i Göteborg 2 (35)

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Bakgrund... 5 Rädda Barnens barnfattigdomsrapport Göteborg... 6 Syfte Tillvägagångssätt... 8 Resultatredovisning Centrum Västra Göteborg Östra Göteborg Västra Hisingen Norra Hisingen Lundby Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Örgryte-Härlanda Angered Slutsatser Bilaga 1 -Intervjumall Bilaga 2 Sammanfattning (35)

4 Tabellförteckning Tabell 1. Barnfattigdomen i storstäderna 2009 Tabell 2. Förändring per stadsdel Tabell 3. Statistik över Göteborg som helhet Några faktorer som relaterar till barnfattigdom Tabell 4. Stadsdelen Centrum Tabell 5. Stadsdelen Centrum och andelen fattiga barn Tabell 6. Stadsdelen Västra Göteborg Tabell 7. Stadsdelen Västra Göteborg och andelen fattiga barn Tabell 8. Stadsdelen Östra Göteborg Tabell 9. Stadsdelen Östra Göteborg och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 10. Stadsdelen Västra Hisingen Tabell 11. Stadsdelen Västra Hisingen och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 12. Stadsdelen Norra Hisingen Tabell 13. Stadsdelen Norra Hisingen och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 14. Stadsdelen Lundby Tabell 15. Stadsdelen Lundby och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 16. Karta över medelinkomster i Askim-Frölunda-Högsbo Tabell 17. Stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo Tabell 18. Stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 19. Stadsdelen Majorna-Linné Tabell 20. Stadsdelen Majorna-Linné och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 21. Stadsdelen Örgryte-Härlanda Tabell 22. Stadsdelen Örgryte-Härlanda och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 23. Stadsdelen Angered Tabell 24. Stadsdelen Angered och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 25. Barnfattigdomen i storstäderna Tabell 26. Förändring per stadsdel Tabell 27. Statistik över Göteborg som helhet 4 (35)

5 Bakgrund Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard 1. Sverige har upprepade gånger fått internationell kritik gällande de stora skillnaderna mellan olika kommuner, och mellan olika stadsdelar gällande barnfattigdomen. Detta till trots visar Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport att barnfattigdomen i Göteborg ökade från 17,2 till 18,8 procent mellan 2008 och Totalt rör det sig om barn, vilket är en ökning med 1712 barn sedan förra årets rapport. Siffrorna ligger högre både 2008 och 2009 än för hela Sverige (11,5 respektive 13 procent). Rapporten visar att den största gruppen är barn till ensamstående föräldrar och barn där minst en av föräldrarna är född utomlands 2. Den nya rapporten visar även att barnfattigdomen blir mer och mer ett storstadsproblem, med faktorer som boendesegregation och socialt och ekonomiskt utanförskap. Studier visar att barn som lever i ekonomisk utsatthet löper större risk att drabbas av sjukdomar som diabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. De riskerar också i större utsträckning att bli utsatta för våld utanför hemmet eller bli mobbade i skolan. Barn i ekonomiskt utsatta familjer blir ofta diskriminerade i skolan på grund av avgifter som tas ut vid studiebesök och friluftsdagar, man utgår t. ex från att alla har cykel och skridskor och skolan kräver ofta att man har tillgång till dator och internet för att göra hemläxor. Socioekonomiskt utsatta områden har också ofta sämre skolresultat än andra delar av landet. 1 Artikel 27, FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen. Där framgår att alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Enligt artikel 4 ska staten dessutom använda det yttersta av sina tillgängliga resurser för att säkerställa rättigheterna i konventionen, vilket konkret betyder att i ett sådant rikt land som Sverige inte ska barnfattigdom existera. Staten har också ansvar över att se till att inget barn diskrimineras på något sätt på grund av sina föräldrars sociala ställning (artikel 2). 2 Läs hela Barnfattigdomsrapporten på 5 (35)

6 Rädda Barnens barnfattigdomsrapport Göteborg I Sveriges storstäder finns både landets minst och mest ekonomiskt välmående områden. Skillnaderna inom dessa städer är betydligt större än skillnaderna mellan Sveriges kommuner. Jämför man kommuner låg Göteborg på plats nummer 277 av 290 kommuner år Mellan stadsdelarna i Göteborg varierar det från 2,1 procent (Torslanda) till 57,7 procent (Bergsjön). Barnfattigdomen i Rosengård i Malmö var 64,3 procent år 2009, nästan fem gånger så hög som i riket i stort. Torslanda i Göteborg är den andra extremen, med en successivt minskande barnfattigdom som år 2009 var nere på 2,1 procent. Detta visar att utvecklingen i landets storstäder varit mycket ojämn de senaste årtiondena. Tabell 1. Barnfattigdomen i storstäderna , ,3 18,8 13 Barnfattigdom i % Stockholm Göteborg Malmö Hela landet Kommentar: I det långa tidsperspektivet, under hela tidsperioden från 1991 till 2009, har den ekonomiska utsattheten minskat något i Göteborg, från 20 till 18,7 procent. Dock ligger siffrorna högre i Göteborg (17,2 procent) än för riket i stort (13 procent) och har som sagt börjat öka igen. I nedanstående tabell är andelen barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll per stadsdel redovisade, grupperade efter sammanslagningen som skett Generellt ser man en ökning av andelen ekonomiskt utsatta barn i samtliga stadsdelar i Göteborg. Man ser även hur stora skillnaderna är mellan stadsdelar, 6 (35)

7 och inom de sammanslagna stadsdelarna. I Torslanda (tillhörande Västra Hisingen) är barnfattigdomen lägst i Göteborg med 2,1 procent men har ändå ökat något sedan förra årets rapport. I Bergsjön (tillhörande Östra Göteborg) är barnfattigdomen högst i Göteborg med 57, 7 procent. Tabell 2. Förändring per stadsdel Förändring per stadsdel (A-F-H) Högsbo Askim Frölunda (Västra Göteborg) Älvsborg Tynnered Styrsö (Västra Hisingen) Torslanda Biskopsgården Lundby (Norra Hisingen) Tuve-Säve Backa Kärra rödbo (Angered) Gunnared Lärjedalen (Östra Göteborg) Bergsjön Kortedala (Örgryte- Härlanda Örgryte Centrum (Majorna-Linne) Linnéstaden Majorna Nedan redovisas några av de faktorer vi har valt att titta på i kartläggningen av Göteborgs stadsdelar. Anledningen till att det är just dessa faktorer vi har valt ut är för att de har betydelse för hur barnens situation ser ut. Exempelvis har Rädda Barnens barnfattigdomsrapport visat att barn till föräldrar med utländsk bakgrund i högre grad lever i fattigdom, likaså är risken större om föräldrarna är ensamstående. Barnfattigdom påverkar dessutom hälsan på flera sätt, varför vi väljer att även redovisa ohälsotalen. Tabellen nedan visar Göteborg som helhet, för att sedan användas i jämförandesyfte i kartläggningen av stadsdelarna då vi använder samma faktorer. 7 (35)

8 Tabell 3. Statistik över Göteborg som helhet och några faktorer som relaterar till barnfattigdom Göteborg Antal År Invånare Invånare under Familjer med försörjningsstöd Arbetslöshet 7,4 % 2010 Utländsk bakgrund 29,9 % 2010 Utrikes födda 22,4 % 2010 Ohälsotal Kommentar: De här siffrorna bygger på Göteborgs Stads egen insamlade statistik utifrån folkbokföring och den fastighet man bor i. Syfte Göteborgs stad har efter en stor omorganisation 2011 slagits ihop till tio stadsdelar. Därför har vi i denna rapport valt att kartlägga hur barnfattigdomen bemöts i de olika stadsdelarna, då många beslut som gäller barn fattas på stadsdelsnivå. Syftet med kartläggningen är att ta reda på stadsdelarnas medvetenhet om barnfattigdomen i stadsdelen samt vilka åtgärder man gör för att bemöta barnfattigdomen. Detta vill vi göra i syfte att skapa en debatt i frågan på lokal nivå och i förlängningen hoppas vi såklart på ett förbättrat arbetssätt för att bemöta barnfattigdomen och se till barns behov och rättigheter genom ökad informations- och kunskapsspridning. Tillvägagångssätt För att få så kvalitativa svar som möjligt intervjuades nyckelpersoner inom de olika stadsdelarna som arbetar med sociala frågor och barn. Då Göteborgs stad nyligen genomgick en stor omorganisation och till viss del har börjat arbeta på ett nytt sätt, har vi vänt oss till utvecklingsavdelningarna inom respektive stadsdel som första kontakt. Vi har bland annat pratat med personer som arbetar med utvecklingsfrågor, individ- och familjomsorg och folkhälsofrågor. Kontakten med stadsdelarna skedde via personliga intervjuer, telefonintervjuer, en workshop i samarbete med Rädda Barnen i SDF Lundby och informationssamlande genom att omvärldsbevaka och delta på möten. Genom att redovisa både kvalitativa svar från våra nyckelpersoner och genom statistik, försöker vi förmedla en övergripande bild av situationen i varje stadsdel. Vi vill lyfta fram hur stadsdelens förutsättningar ser ut och vad man har satt in för åtgärder riktade mot barn. 8 (35)

9 Göteborgsbladet kallas den statistik som Göteborgs Stads enhet för samhällsanalys och statistik tar fram. Siffrorna grundas sig på personer som är folkbokförda i kommunen och som därmed är anknutna till en fastighet som i sin tur är kopplad till ett geografiskt område i kommunen. Områdena är indelade i stadsdelar, primärområden och basområden där basområden är den minsta enheten. I vår kartläggning har vi valt att fokusera på stadsdelsnivå. Stadsdelarna har egna förvaltningar och politiska nämnder, och därför blir den nivån mest överskådlig att belysa. Trots detta finns det stora skillnader både på primäroch basområdesnivå som vi tycker är viktiga att man har i åtanke när man pratar om barnfattigdom. Ofta kan ojämlikheten i sig bli ett stort problem för en stadsdel. I den första stadsdelen vi redovisar, Centrum, ser vi till exempel att endast drygt en procent (1,72 procent) av invånarna har fått försörjningsstöd under minst tio månader I verkligheten är dock denna enda procent nästan tusen (983) familjer som bor i en av stadens mest välmående stadsdelar, vilket säkert kan göra att man känner sig mer utsatt som barn, när ens klasskamrater har det mycket bättre ställt ekonomiskt. Vi gör inget anspråk på vetenskaplighet i denna kartläggning och vi är väl medvetna om den metodologiska svårighet som uppstår när svaren har varit av varierande karaktär, även om en gemensam mall har använts för intervjuerna. 3 Trots detta anser vi att kartläggningen sammanställt information på så sätt att innehållet kan användas som bas för fortsatt arbete. Kartläggningen påvisar på goda exempel på projekt som bedrivs ute i stadsdelarna, såväl som bristen på ett övergripande arbetssätt för att bemöta barnfattigdomen. Fokus har legat på tre områden/teman: 1) Stadsdelarnas upplevelse av hur utbredd barnfattigdomen är 2) Samverkan/samarbetspartners och 3) Ekonomiskt bistånd. Statistiken som ingår i rapporten är hämtad från Rädda Barnens barnfattigdomsrapport som kom ut 2012 och de nyaste siffrorna från Göteborgs Stads enhet för samhällsanalys och statistik, som presenteras i Göteborgsbladet. 4 3 Se bilaga 1 för intervjufrågorna 4 Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport grundar sig på siffror från 2008 och 2009, då Göteborg fortfarande hade 21 stadsdelar. Därför kan siffrorna vara annorlunda i vår rapport när det gäller vissa stadsdelar, som även har bytt namn i de flesta fall. Skillnaderna redovisar vi i separata tabeller i varje stadsdels avsnitt. 9 (35)

10 Resultatredovisning I det här avsnittet redovisas resultatet stadsdel per stadsdel. Varje stadsdelsredovisning baseras på utlåtanden från tjänstemän inom stadsdelen och statistik från Göteborgs Stads analysenhet samt mätetal på andelen utsatta barn 0-17 år per stadsdel, från Rädda Barnens Barnfattigdoms stadsdelsbilaga 3. Centrum Presentation från Göteborg Stads hemsida: Centrum är den folktätaste stadsdelen i Göteborg - cirka personer bor i Centrum. Av dem är cirka 14 procent pensionärer och cirka 8 procent är barn och ungdomar under 15 år. Centrum tillhör de stadsdelar i Göteborg som har flest högutbildade invånare, andelen vuxna som arbetar liksom medelinkomsten ligger något över snittet för Göteborg medan andelen utländska medborgare ligger under genomsnittet. Centrum har ingen handlingsplan gällande barnfattigdom. Det finns en insats att kartlägga behovet av stöd som riktar sig mot barnfamiljer som uppburit försörjningsstöd under en längre period. I övrigt tipsas barnfamiljerna om att söka stöd hos Statsmissionen, kyrkans diakoner samt att söka fondmedel från social resurs. Det finns möjlighet till tillägg till försörjningsstödet, då det finnas att per barn per år bevilja på det så kallade förebyggandekontot till t.ex aktiviteter i form av simskola, fotbollskola eller andra stimulerande aktiviteter. SSPF 5 : Samarbete har påbörjats under våren 2012 med regelbundna möten och avses utvecklas mera. Fritid: Det som nämns som kostnadsfri fritidssysselsättning är biblioteksverksamheten. Nedan presenteras stadsdelen Centrum i siffror. Under den första tabellen kommenterar vi statistiken och på samma sätt redovisar vi respektive stadsdel i de kommande avsnitten, och belyser några av de utmärkande dragen för varje stadsdel. Den andra tabellen redogör för andelen barn som lever i familjer med ekonomisk utsatthet utifrån Rädda Barnens senaste rapport. Tabell 4. Stadsdelen Centrum Centrum Antal År Jfr Göteborg 5 SSPF = samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet. 10 (35)

11 Invånare Invånare under 18 år Familjer med försörjningsstöd Arbetslöshet 4,8 % ,4 % Utländsk bakgrund 20,8 % ,9 % Ohälsotal 17, Kommentar: Vi har utgått från några faktorer som Göteborg Stad för statistik över, så som andelen familjer med försörjningsstöd, arbetslöshet, utländsk bakgrund och ohälsotal. I kolumnen längst till höger presenteras statistiken för Göteborg som helhet i jämförelsesyfte. Centrum har låg arbetslöshet och ett ohälsotal som ligger en bit under genomsnittet för Göteborg. Drygt tio procent av invånarna är under 18 år. Tabell 5. Stadsdelen Centrum och andelen fattiga barn År Centrum 10,9 12,1 Kommentar: Siffrorna från Rädda Barnens rapport visar att inom Centrum har barnfattigdomen ökat mellan 2008 och Västra Göteborg Presentation från Göteborg Stads hemsida: Stadsdelsnämndens geografiska område sträcker sig i princip från Röda Sten över Hagen och Grimmered, genom västerleden till avfarten mot Billdal sedan genom Stora Ån som rinner ut i Välenviken. Allt väster och söder om denna linje tillhör Västra Göteborg. Stadsdelen består av områdena Fiskebäck, Långedrag, Hagen, Grimmered, Södra Skärgården, Bratthammar, Guldringen, Skattegården, Ängås, Önnered, Grevegården, Näset och Kannebäck. I Västra Göteborg bor ca personer fördelade på ca hushåll. Jämfört med övriga staden har Västra Göteborg fler invånare under 15 år och fler över (35)

12 Västra Göteborg har inte gjort någon kartläggning och har ingen handlingsplan mot barnfattigdom. Enligt vår källa i Västra Göteborg är det vissa delar av Tynnered som är mest utsatta. Tynnered anses vara ett segregerat område och man upplever ett stort utanförskap. Andra problem som belyses är brist på tillgången till fritidssysselsättningar. I stadsdelen finns medborgarservice, dit man kan vända sig för bland annat fondansökningar men det skulle behövas en mer generell handlingsplan. Fritid: Kyrkor (exempelvis Svenska Kyrkan) anordnar gratis heldagsutflykter för barn och föräldrar. Fritidsgården ordnar aktiviteter för barn och ungdomar. Även frivilligföreningar finns som t.ex. Ensamma Mammor. Samarbetet mellan skola, polis och socialtjänst (SSPS) fungerar väl i Västra Göteborg. Man samarbetar även med BUP barn- och ungdomspsykiatrin dock finns inget samarbete med Försäkringskassan. Angående bedömningen av försörjningsstöd behövs det uppföljning från annan sektor, då barn- och ungdomsenheten inte arbetar med detta. Tabell 6. Stadsdelen Västra Göteborg Västra Göteborg Antal År Jfr Göteborg Invånare Invånare under Familjer med försörjningsstöd Arbetslöshet 5,6% ,4 % Utländsk bakgrund 19,7% ,9 % Ohälsotal 25, Kommentar: Västra Göteborg är en av de stadsdelar som har lägst arbetslöshet och ett något lägre ohälsotal än genomsnittet för Göteborg. En mycket liten del av invånarna har försörjningsstöd. Tabell 7. Stadsdelen Västra Göteborg och andelen fattiga barn Västra Göteborg Älvsborg 2,7 3,0 Tynnered 15,2 17,8 Styrsö 6,4 7,1 Kommentar: Siffrorna från Rädda Barnens rapport visar att inom Västra Göteborg har barnfattigdomen ökat i de olika delarna (innan sammanslagning) av stadsdelen mellan 2008 och (35)

13 Östra Göteborg Presentation från Göteborg Stads hemsida: Östra Göteborg består av områdena Bergsjön, Gamlestaden, Kortedala, Kviberg och Utby. Befolkningsmässigt skiljer sig områdena åt sinsemellan, men de förenas i det rika föreningslivet och den kulturella mångfalden. Kännetecknande för stadsdelen är en större andel invånare födda utomlands. Medelinkomst, förvärvsintensitet och utbildningsnivå är lägre än Göteborgssnittet. Stadsdelen har närmare invånare. Enligt befolkningsprognoserna kommer stadsdelen att växa med nästan personer de närmaste åren. Östra Göteborg har en något högre andel barn än genomsnittet för staden. Antal yngre pensionärer förväntas öka medan antalet äldre pensionärer förväntas minska. Östra Göteborg har ingen direkt handlingsplan mot barnfattigdom. Dock har det påbörjats en samordnad strategisk plan (gemensam för samtliga Göteborgs 10 sektorer inom Kultur och Fritid), där en viktig fråga är att forma mötesplatser för barn och ungdomar som underlättar integrationen. Fritid: Stadsdelen samarbetar med flertalet föreningar för lägerskolor. I sin budget har stadsdelen definierat att införa barnombudsmän, att få in barnperspektivet i samhällsplaneringen och att förbättra öppettiderna på fritidsgårdar. Tabell 8. Stadsdelen Östra Göteborg Östra Göteborg Antal År Jfr Göteborg Invånare Invånare under Familjer med försörjningsstöd Arbetslöshet 11,8 % ,4 % Utländsk bakgrund 53,7 % ,9 % Ohälsotal 41, Kommentar: I Östra Göteborg är arbetslösheten högre än snittet för Göteborg, ohälsotalet är markant högre. Andelen personer under 18 år ligger på 21,5 procent vilket är något högre än snittet för Göteborg i sin helhet som är 20 procent. Tabell 9. Stadsdelen Östra Göteborg och andelen fattiga barn 2008 och (35)

14 Östra Göteborg Bergsjön 55,1 57,7 Kortedala 21,3 23,1 Kommentar: Siffrorna från Rädda Barnens rapport visar att inom Östra Göteborg har barnfattigdomen ökat i de olika delarna (innan sammanslagning) av stadsdelen mellan 2008 och Observera att den dåvarande stadsdelen Bergsjön 2009 hade det högsta procentantalet utsatta barn inom Göteborg. Västra Hisingen Presentation från Göteborg Stads hemsida: Västra Hisingen är den geografiskt näst största stadsdelsförvaltningen i Göteborg, med cirka invånare. Stadsdelsförvaltningen består av två huvudområden: Biskopsgården och Torslanda. Torslanda har en ung befolkning med få födda utomlands, mycket hög andel småhus och litet antal hyresrätter, många höginkomsttagare och låga värden för försörjningsstöd, arbetslöshet och ohälsa. Biskopsgården har en stor andel födda utomlands, en låg andel småhus och stor andel hyresrätter, få höginkomsttagare och höga tal för försörjningsstöd, arbetslöshet och ohälsa. Stadsdelen har fler barn än genomsnittet för Göteborg. Antalet yngre pensionärer förväntas öka, medan de äldre pensionärerna minskar. Antalet barn i grundskoleåldrarna förväntas öka kraftigt. Ingen officiell kartläggning är gjord av barnfattigdomen på Västra Hisingen, dock är Norra Biskopsgården definierat som ett problemområde i stadsdelen. När försörjningsstöd regleras försöker man alltid fråga om barnens behov och satsa speciellt på extra stöd till fritidssysselsättning. Annars försöker man att alltid ha med barnperspektivet vid olika beslut inom stadsdelen. Angående riktade stöd till utsatta barn, så görs hembesök för att få en helhetsbild. Skolprev är ett projekt som det arbetas med där det görs utredningar om barn i skolan behöver extra stöd, detta vänder sig till barn som lever i utsatta positioner. I Västra Hisingen definierar man det som familjer som har fått försörjningsstöd i mer än 10 månader. Samarbete med myndigheter: Samarbete finns mellan Försäkringskassan, BUP och frivilliga organisationer. Stadsdelen jobbar även nära Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen. Tabell 10. Stadsdelen Västra Hisingen Västra Hisingen Antal År Jfr Göteborg 14 (35)

15 Invånare Invånare under Familjer med försörjningsstöd Arbetslöshet 8,3% ,4 % Utländsk bakgrund 32,9% ,9 % Ohälsotal 30, Kommentar: Västra Hisingens siffror ligger relativt nära Göteborgssnittet vad gäller arbetslöshet, personer med utländsk bakgrund och ohälsotal. 26 procent av befolkningen är under 18 år jämfört med 20 procent i Göteborg totalt sett. Tabell 11. Stadsdelen Västra Hisingen och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Västra Hisingen Torslanda 1,9 2,1 Biskopsgården 31,2 34,9 Kommentar: Siffrorna från Rädda Barnens rapport visar att inom Västra Hisingen har barnfattigdomen ökat i de olika delarna (innan sammanslagning) av stadsdelen mellan 2008 och Störst ökning skedde inom den då kallade Biskopsgårdens stadsdel. Norra Hisingen Presentation från Göteborg Stads hemsida: I Norra Hisingen bor 9 procent av Göteborgs befolkning. År 2010 var invånarantalet personer och prognosen visar personer år Här bor människor med ursprung i olika länder. Här finns barnfamiljer, pensionärer samt människor med olika ekonomisk standard och utbildning. Utbildningsnivån hos de boende i Norra Hisingen är något lägre än Göteborgssnittet. Invånarnas medelinkomst är dock något högre än snittet i Göteborg. Norra Hisingen har inte gjort någon egen kartläggning av barnfattigdom och har ingen handlingsplan. Förvaltningen har använt sig av Rädda Barnens kartläggning av barnfattigdomen från 2008, baserat på de tre före detta stadsdelarna Tuve-Säve, Kärra-Rödbo och Backa. Resultatet i Rädda Barnens kartläggning har använts i en barnhälsorapport som tagits fram för Norra Hisingen under (35)

16 Norra Hisingen har inga aktiviteter eller åtgärder för att specifikt bemöta barnfattigdom. Stadsdelen arbetar med större grepp och sammanhang, som i förlängningen kan ha en positiv inverkan på barnfattigdomen. Socialtjänsten verkar på olika sätt för att människor ska kunna återgå till arbetsmarknaden. Utöver ordinarie verksamhet inom socialtjänsten pågår ett antal projekt: Projekt NoHALC är ett treårigt arbetsmarknadsprojekt som startade i februari Det riktar sig till personer i Norra Hisingen som står långt ifrån arbetsmarknaden och som uppbär ersättning via socialtjänsten och/eller Försäkringskassan. Idé-projektet startade i januari 2012 och syftar till att boende, i första hand mammor, i Backa Röd ska nå eller närma sig arbetsmarknaden, samt till att skapa mötesplatser för dialog, socialt nätverkande och diskussion om aktiv meningsfull delaktighet i samhället och för familjen. I början av 2012 kommer en ny projektorganisation att startas upp i Norra Hisingen vilken benämns Backa i fokus, även om vissa insatser kommer att innefatta hela stadsdelen Norra Hisingen. Det kortsiktiga målet med projektet är att skapa en attraktiv, livfull och trygg stadsdel för alla. Sedan 2011 har stadsdelen börjat använda sig av barnkonsekvensanalys i stadsplaneringen. Detta skall man försöka sprida även till andra sektorer under IFO-Funktionshinder arbetar med att verka för att människor ska återgå till arbetsmarknaden, olika former av ekonomiskt bistånd, föräldrastöd med mera. Utbildningssektorn möter alla barn som bor i stadsdelen och kan därmed fånga upp barn som kan behöva extra stöd, men som ännu inte har kommit i kontakt med IFO-Funktionshinder. Fritid: Kultur & Fritid arbetar bland annat med att säkerställa att det finns kostnadsfria och subventionerade fritidsaktiviteter för barn och unga i stadsdelen, både i förvaltningens regi och i ideell regi. På så sätt är även föreningslivet en aktör i detta arbete. Svenska kyrkan erbjuder i ett eget spår ekonomisk hjälp till familjer med särskilda behov. SSPF finns med en styrgrupp och en samverkansgrupp med representanter från respektive verksamhet. Samverkansgruppen träffas regelbundet, minst en gång i månaden och arbetar utifrån tre olika fokusnivåer: 1. Generellt om barn- och ungdomssituationen i stadsdelen 2. Oro för riskbeteende hos enskilda individer 3. Individuella handlingsplaner efter vårdnadshavarens samtycke. 16 (35)

17 Stadsdelen har öppna förskolor för de minsta barnen och deras föräldrar. Vidare finns det fritidsklubbar för barn i mellanstadieåldern och fritidsgårdar för de äldre barnen. Tabell 12. Stadsdelen Norra Hisingen Norra Hisingen Antal År Jfr Göteborg Invånare Invånare under Familjer med försörjningsstöd Arbetslöshet 7,5 % ,4 % Utländsk bakgrund 31,3% ,9 % Ohälsotal 31, Kommentar: Norra Hisingen har liknande sammansättning som Göteborg när det gäller arbetslöshet, utländsk bakgrund och ohälsotal, som dock är något högre. Tabell 13. Stadsdelen Norra Hisingen och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Norra Hisingen Tuve-Säve 9,4 10,4 Backa 13,9 16,4 Kärra-Rödbo 3,2 3,8 Kommentar: Siffrorna från Rädda Barnens rapport visar att inom Norra Hisingen stadsdel har barnfattigdomen ökat mellan 2008 och Störst ökning mellan 2008 och 2009 har skett i det då kallade Backa stadsdel. 17 (35)

18 Lundby Presentation från Göteborg Stads hemsida: [Den] 30 september 2011 hade Lundby invånare och antalet fortsätter att öka. Lundby är den stadsdel i Göteborgs Stad som växer snabbast. Invånarantalet beräknas öka till cirka fram till år Orsaken till befolkningsökningen är att det byggs mycket nya bostäder i Lundby, främst på Norra Älvstranden men också i andra områden som förtätas eller förnyas var andelen svenska och utländska medborgare i Lundby födda i utlandet 20,7 procent, det är strax under Göteborgsgenomsnittet som var 22,4 procent. Andelen personer över 65 år är cirka 14 procent av befolkningen. I stadsdelen ökar antalet barn och ungdomar. Lundby har ingen direkt handlingsplan mot barnfattigdom. Stadsdelens eget arbete gällande barn och ungas rättigheter betonas i den lokala budgeten för Lundby 2012: Förvaltningen ska identifiera områden i stadsdelen där det bor en hög andel barn i familjer med försörjningsstöd, familjer med många barn samt ensamstående föräldrar med barn. Aktiva insatser inom alla sektorer ska göras för att kompensera barn och unga med små ekonomiska resurser. Arbete för egen försörjning för alla vuxna ska fortsätta. Utvecklingsavdelningen i Lundby fick 2011 i uppdrag av förvaltningsledningen att genomföra en workshop på temat barnfattigdom och integration. Detta ledde till ett samarbete med Rädda Barnen där syftet var att öka kunskaperna om barnfattigdom. Enligt spektrum 6 finns störst andel barnfamiljer med försörjningsstöd i Kvillebäcken. Lägst andel bor i Kärrdalen, där andelen med socialbidrag är mindre än en fjärdedel av motsvarande siffra för Kvillebäcken. På enheten för ekonomiskt bistånd såg det ut enligt följande, augusti 2011: 903 hushåll var aktuella för försörjningsstöd. Sammantaget var det 1335 personer i dessa hushåll varav 411 personer är under 18 år. 121 ärenden har varit aktuella i fem år eller mer. I dessa ärenden är 111 personer som är under 18 år. Fritid: I Lundby erbjuds kostnadsfria kulturupplevelser för de mindre barnen under skoltid, dessa når 600 barn. Dans erbjuds för barn som inte kan betala. Lundby har fritidsgårdar, bibliotek, föreningsstöd, mat/bamba och kulturskola. Terminsavgiften för kulturskolan är 200 kronor per elev. Om flera syskon 6 Spektrum, socioekonomisk profil av befolkningen i Lundby. Kunskap om olika gruppers livsvillkor genom statistik, sammanlagt har 68 av 94 basområden analyserats. 18 (35)

19 går i kulturskolan betalar familjen högst 400 kronor per termin. I ämnena bild, teckning och keramik tillkommer 100 kronor materialkostnad. Fritidsgårdarna tar en avgift på 40 kronor per läsår. Biblioteket erbjuder olika kostnadsfria kurser riktade till barn i olika åldersgrupper och olika funktionsnedsättningar. Tabell 14. Stadsdelen Lundby Lundby Antal År Jfr Göteborg Invånare Invånare under Familjer med försörjningsstöd Arbetslöshet 7,3% ,4 % Utländsk bakgrund 27,7% ,9 % Ohälsotal 25, Kommentar: Lundby liknar Göteborg som helhet, andelen arbetslösa och personer med utländsk bakgrund är nästan identiskt med snittet. Ohälsotalet är något lägre än genomsnittet. Tabell 15. Stadsdelen Lundby och andelen fattiga barn 2008 och 2009 År Lundby 14,8 15,1 Kommentar: Siffrorna från Rädda Barnens rapport visar att inom Lundby stadsdel har barnfattigdomen ökat mellan 2008 och Askim-Frölunda-Högsbo Presentation från Göteborg Stads hemsida: Askim-Frölunda-Högsbo ligger i den södra delen av Göteborg och är indelat i primärområdena Askim, Hovås, Billdal, Frölunda Torg, Järnbrott, Ruddalen, Tofta, Flatås, Kaverös, Högsbohöjd, Högsbotorp och Högsbo industriområde. Stadsdelsförvaltningen erbjuder service till invånare. I Askim-Frölunda- Högsbo finns olika typer av bostadsområden och varierad bebyggelse, villor, flerfamiljshus och storstadsbebyggelse. Här finns också ett stort industri-, handels- och företagsområde i Högsbo-Sisjön. Frölunda Torg är ett viktigt regionalt centrum med handel och offentlig service. 19 (35)

20 I stadsdelen används följande ekonomiska indikatorer på primärområdet: medelinkomst, familjer med försörjningsstöd, barn med ensamstående förälder och öppet arbetslösa. Området omkring Frölunda Torg är det mest utsatta när det handlar om fattiga barn. I nuläget finns 541 familjer med försörjningsstöd i området omkring Frölunda Torg. Barnfattigdomen är ett ganska nytt begrepp för stadsdelen. Man jobbar mer utefter jämlika livsvillkor men det finns en medvetenhet om att många inte har råd att betala sina barns fritidsaktiviteter. Därför erbjuds många gratis eller billiga aktiviteter för barn som bor i stadsdelen. Samtidigt får föreningar stöd för att de ska kunna erbjuda gratis eller billiga aktiviteter för barnen. Det finns inga tillägg utöver försörjningsstödet riktade mot barn, stadsdelen och enheten följer riksnormen som är beslutad. Individuell bedömning görs dock alltid vid varje ansökan om ekonomiskt bistånd till ex glasögon, datorer och fritidssysselsättningar. I stadsdelen finns samarbete mellan skola, socialtjänsten, polisen och fritidsgårdar (SSPF) på två nivåer: lokalt- och på stadsdelsnivå. På lokalnivå diskuterar man enskilda barn och ungdomar som behöver särskilt samarbete. Samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Europeiska Socialfonden (ESF) är central i stadsdelens arbete för att öka sysselsättningen för personer som är långvarigt beroende av försörjningsstöd. ESF bedriver ett arbete riktat till att öppna vägar till arbetsmarknaden för arbetslösa kvinnor, Idéprojektet, tillsammans med Lundby och Norra Hisingen. Fritid: Vad gäller samverkanspartners samarbetar stadsdelen med föreningar och lokala kyrkor, särskilt Svenska Kyrkan. Stadsdelen ger ekonomiska bidrag för aktiviteter riktade till barn och unga. 20 (35)

SDN Statistik. Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008

SDN Statistik. Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008 SDN Statistik Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008 Översiktsplaneavdelningen februari 2008 Stadsbyggnadskontoret s kommun Följande sidor är ett särtryck ur de stadsdelsvisa beskrivningarna.

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR BARN OCH UNGAS FRITIDSVANOR 2014

FRÅGEFORMULÄR BARN OCH UNGAS FRITIDSVANOR 2014 FRÅGEFORMULÄR BARN OCH UNGAS FRITIDSVANOR 2014 1. Är du kille eller tjej? 1 Kille 2 Tjej 2. Var bor du i för stadsdel? 1 Angered 2 Askim-Frölunda-Högsbo 3 Centrum 4 Lundby 5 Majorna-Linné 6 Norra Hisingen

Läs mer

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed

Läs mer

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen...

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen... 1-211 Från 2 till 1 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika Skillnaderna mellan stadsdelarna är mindre med 1 stadsdelar Skillnaderna inom stadsdelarna är större Det finns fortfarande stora skillnader

Läs mer

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna 1:1 hur välkommen du känner dig när du besöker biblioteket? 2:2 den hjälp du fick? 3:2 tiden då biblioteket öppnar på vardagar? 8-10 91 88 93 8-10 94 93 95 8-10 71 64 74 5-7 8 12 6 5-7 6 7 5 5-7 18 23

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Socialtjänsten i Göteborgs Stad

Socialtjänsten i Göteborgs Stad Socialtjänsten i Göteborgs Stad Trender, statistik och utmaningar Kunskapsseminarium 17 maj 2017 Insatser och del av kostnaden Vilka insatser har vi inom individ-och familjeomsorg/funktionshinder?och hur

Läs mer

VÅRDTAGARE ÄLDREBOENDE, 2012 NKI och kvalitetsfaktorer mot bakgrundsfrågor

VÅRDTAGARE ÄLDREBOENDE, 2012 NKI och kvalitetsfaktorer mot bakgrundsfrågor Göteborg Är du man eller kvinna Hur gammal är du din kontaktperson Man Kvinna 64 år eller yngre 65-84 år 85 år eller äldre Ja Nej 73 73 74-71 74 74 71 80 79 80-79 81 80 77 73 71 74-72 73 74 68 75 73 75-73

Läs mer

Äldres boende områdesfakta

Äldres boende områdesfakta Äldres boende 213 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige OR Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige Varför arbetar vi mot barnfattigdom i Sverige? Enligt artikel 27 i Barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Rädda Barnen har velat

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Innehåll Välfärdsbilder

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSE AVDELNINGEN SID 1 (5) ANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT Namn på projekt: Lokal utveckling i Östberga Sökande Nämnd: Enskede-Årsta-Vantör Adress: Slakthusplan 4 Epost:

Läs mer

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Revidering av riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd

Revidering av riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-11-26 Handläggare Joanna Millares Rosell Telefon: 08-508 25 402 Till Socialnämnden 2016-12-13 Revidering

Läs mer

Göteborgsbladet 2013 områdesfakta 140

Göteborgsbladet 2013 områdesfakta 140 Göteborgsbladet 213 områdesfakta 14 131 I Göteborgsbladet hittar du den mest efterfrågade statistiken som beskriver Göteborg och dess delområden. Produkten har funnits sedan 1997 och sett ungefär likadan

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Motion 32 Motion 33. med utlåtanden

Motion 32 Motion 33. med utlåtanden Motion 32 Motion 33 med utlåtanden 90 Motion 32 Barns utsatthet på bostadsmarknaden På förbundsstämman 2012 beslutades att uppdra till förbundsstyrelsen Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2013. Enligt

Läs mer

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-05-17 167 Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS 2015-376 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Göteborgsbladet 2014 områdesfakta 140

Göteborgsbladet 2014 områdesfakta 140 Göteborgsbladet 214 områdesfakta 14 131 I Göteborgsbladet hittar du den mest efterfrågade statistiken som beskriver Göteborg och dess delområden. Produkten har funnits sedan 1997 och sett ungefär likadan

Läs mer

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom -Vad kan och bör man göra för att minska Malmöbarns ekonomiska utsatthet? Spridningskonferensen 10 september 2013 Anna Angelin Tapio Salonen Intervjuer med

Läs mer

Analyser för handläggare. Hur kan jag använda GIS som verktyg i mitt arbete?

Analyser för handläggare. Hur kan jag använda GIS som verktyg i mitt arbete? Västsvenska GIS-dagarna Analyser för handläggare Hur kan jag använda GIS som verktyg i mitt arbete? Marie Strandevall och Jon Norin, naturgeografi, Göteborgs universitet Introduktion Program Analyser med

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Tankarna bakom styrkortet. Pia Borg, planeringsledare Stadsledningskontoret 2013-01-11

Tankarna bakom styrkortet. Pia Borg, planeringsledare Stadsledningskontoret 2013-01-11 Tankarna bakom styrkortet Pia Borg, planeringsledare Stadsledningskontoret 2013-01-11 Varför ett styrkort? En del av ordinarie uppföljning Skarp uppföljning och verksamhetsutveckling Balanserad styrning

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Sammanfattning av huvudrapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Hela staden socialt hållbar Det här är en sammanfattning av rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg,

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

2012-06-19. Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012. Seminarium. Jämlikhet i Hälsa. Tema; Barnfattigdom. Livsvillkor Livsmiljö Hälsa

2012-06-19. Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012. Seminarium. Jämlikhet i Hälsa. Tema; Barnfattigdom. Livsvillkor Livsmiljö Hälsa Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012 Livsvillkor Livsmiljö Hälsa Seminarium Jämlikhet i Hälsa Tema; Barnfattigdom Lena Beime (s), förtroendeval Eva Järliden, utveckling (Hållbar) Förvärvsinkomst

Läs mer

2012-03-13. Motion om upprättande av handlingsplan för minskad barnfattigdom. (AU 43) Dnr KS 2011-401

2012-03-13. Motion om upprättande av handlingsplan för minskad barnfattigdom. (AU 43) Dnr KS 2011-401 kommunstyrelsen i Falkenberg 2012-03-13 53 Motion om upprättande av handlingsplan för minskad barnfattigdom. (AU 43) Dnr KS 2011-401 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets Förslag.

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet.

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Juni 2010 / Rapport 2010:22 Vi skulle på läger med simning. Alla kunde åka förutom jag. Sommarlovet

Läs mer

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat Granskningen Bakgrund KF mål att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska stärkas och redovisas varje år. Riksdagens nationella strategi ska vara en utgångspunkt. Barnrådet ska bidra till

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Tillsammans skapar vi trygghet i Biskopsgården

Tillsammans skapar vi trygghet i Biskopsgården Tillsammans skapar vi trygghet i Biskopsgården Detta gör Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen för att skapa trygghet Den 16 september ordnade förvaltningen ett öppet möte om trygghet efter skottlossningarna

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXNA TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-11-16 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-12-17 Svar på skrivelse från (s),

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen

FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen FRÖLUNDA FUTURE - ett samarbete för hela stadsdelen Frölundaskolan. Foto: Jennifer Hankins Frölunda Future Nyhetsbrev Nr 16 Mars-Maj 2015 VÄLKOMNA TILL FRÖLUNDA FUTURES NYHETSBREV! Frölunda Future (FF)

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Äldres boende områdesfakta

Äldres boende områdesfakta Äldres boende 214 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) 2014-08-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/175-609 Kommunstyrelsen Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg

Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg Resultat från Väst-SOM-undersökningen 1992-2005 Oktober 2006 Lennart Nilsson 031-773 1595 (lennart.nilsson@spa.gu.se) Rudolf Antoni 031-773

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

Göteborgsbladet 2012 områdesfakta 140

Göteborgsbladet 2012 områdesfakta 140 Göteborgsbladet 212 områdesfakta 14 131 I Göteborgsbladet hittar du den mest efterfrågade statistiken som beskriver Göteborg och dess delområden. Produkten har funnits sedan 1997 och sett ungefär likadan

Läs mer

KS 24 23 MAJ 2012. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 24 23 MAJ 2012. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 24 23 MAJ 2012 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Handläggare Fichtel Åsa Datum 2012-05-15 Diarienummer KSN-2011-0444 Kommunstyrelsen Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska i Göteborgs Stad. Verktyg och rekommendationer för fortsatt arbete

Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska i Göteborgs Stad. Verktyg och rekommendationer för fortsatt arbete Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska i Göteborgs Stad Verktyg och rekommendationer för fortsatt arbete www.goteborg.se 1 Under 2014 har SDF Angered, SDF Askim-Frölunda-Högsbo

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

FAQ nya platser för temporära bostäder

FAQ nya platser för temporära bostäder FAQ nya platser för temporära bostäder 161214 Denna fil kan uppdateras löpande Varför behöver Göteborg fler temporära bostäder? Nu kommer de nyanlända göteborgare hit som anvisats till Göteborg. Det är

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Motion (2012:33) om handlingsplan mot barnfattigdom

Motion (2012:33) om handlingsplan mot barnfattigdom Skärholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänsten Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-02 Handläggare Samuel Svan Telefon: 08 508 24 836 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från Kommunstyrelsen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

NÖJD BIBLIOTEKSBESÖKARE 2010 GÖTEBORGS STAD

NÖJD BIBLIOTEKSBESÖKARE 2010 GÖTEBORGS STAD NÖJD BIBLIOTEKSBESÖKARE 200 GÖTEBORGS STAD DECEMBER 200 ScandInfo Marketing Research AB 200-2-03 Jonas Persson Josefine Björnsson Pnr. 4398 SCANDINFO MARKETING RESEARCH Innehåll Information om undersökningen...

Läs mer

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH

Läs mer

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-07-05 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-08-28 Förslag till

Läs mer

MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014

MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014 MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014 En måluppföljning ska göras per tertial 2 augusti 2014. Samtliga mål som ska mätas under 2014 och finns i Kommunplanen ska följas upp och kommenteras. Samtliga

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

Vad styr våra prioriteringar?

Vad styr våra prioriteringar? Vad styr våra prioriteringar? Nationellt: Folkhälsomålet med prioriterade målområden Regionalt: Vision och Folkhälsopolitisk policy med sex utmaningar samt avtal med HS Vision 2025 Uppdrag och mål i Borås

Läs mer

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom Sammanställning 1 februari 2016 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Anton Olofsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Projektet... 4 2.1 Genomförda aktiviteter under

Läs mer

tro hopp kärlek Ny i Sverige - Integrationsarbete i Angereds, Bergsjöns och Lundbys församlingar

tro hopp kärlek Ny i Sverige - Integrationsarbete i Angereds, Bergsjöns och Lundbys församlingar tro hopp kärlek Ny i Sverige - Integrationsarbete i Angereds, Bergsjöns och Lundbys församlingar Ny i Sverige I våra dagliga möten med de som är nya i Sverige formas Ny i Sveriges verksamheter. Utifrån

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti 2016 Styrdokumentstyp: Riktlinjer Dnr 2/6 Innehållsförteckning Bakgrund och inriktning på arbetet... 3 Generella förebyggande

Läs mer