Kan vi välja rätt vård och omsorg på äldre dar? Carina Löfström

Transkript

1 Kan vi välja rätt vård och omsorg på äldre dar? Carina Löfström

2 Vad vet vi?

3 1 jan Lag om valfrihetssystem LOV Ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Kan tillämpas på bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster. Valfritt för kommunerna att införa kundval, tvingande för landstingen att införa vårval.

4 Vårdvalssystem ska vara infört senast 1 januari okt 2009: Vårdval införs i Västra Götaland. - Alla ges möjlighet att välja vilken vårdcentral man vill tillhöra. - Den som inte vill välja listas på den vårdcentral som ligger närmast bostaden. - En ersättning till vårdcentralen följer med patientens val. - Det är möjligt att ändra sitt val av vårdcentral när man vill. - Vårdcentralerna får inte neka någon patient.

5 Dir 2007:38 Utredning om Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen Regeringen vill stärka den enskildes möjligheter till inflytande över den egna vardagen. Genom att det finns fler utförare på dessa områden kan individen själv välja, vilket gör att den offentligt finansierade servicen blir mer lyhörd för den enskildes behov och önskemål. Att öka valfriheten är ett sätt att öka tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten inom såväl äldreomsorgen som i stödet till personer med funktionshinder. Det innebär att makt flyttas från politiker till medborgare och de enskildas önskemål kommer i fokus

6 Marknadsekonomin Om marknaderna lämnas så fria som möjligt uppstår perfekt konkurrens Människor agerar rationellt och strävar alltid efter mesta möjliga nytta (economic man) Adam Smith

7 Företagiseringens former i offentlig sektor från 1980-talet Utläggning av verksamheter - Entreprenörer - Avknoppning - Bolagisering - Privatisering Interna organisationsförändringar - Ekonomistyrning - Internprissättning/prestationsersättning - Resultatenheter - Beställar- Utförarorganisationen - Mål- och resultatstyrning Förändringar gentemot avnämarna - Ökad och differentierad användning av avgifter - Kundvalssystem (Forsell & Jansson, 2000)

8 NPM Det moderna sättet att organisera offentlig sektor Bygger på idén om medborgarnas valfrihet. Kunden i centrum Hon har makten att besluta Kundernas efterfrågan som skall styra organisering och inriktning

9 Kundval inom Nordisk äldreomsorg Danmark 2003 Finland 2004 Sverige 2009 (LOV)

10 Kundval 177 kommuner sökt stimulansmedel. (okt 2008) Ansökan avsåg antingen kostnader för att förbereda ett eventuellt införande av valfrihetssystem eller kostnader för att anpassa eller utveckla redan införda eller beslutade valfrihetssystem. Drygt 60 procent av de kommuner som sökt stimulansbidrag tänker i första hand införa valfrihetssystemet inom hemtjänsten.

11 I december kommuner hade infört kundval för hemtjänst 55 kommuner planerade att införa kundvalssystem enl LOV inom hemtjänst 135 kommuner skulle utreda (SKL, 2009)

12 LOV inom GR Ansökt/infört Inte ansökt Ale X Alingsås X kundval sedan 4 år Göteborg X Härryda X Kungsbacka X infört mars 2009 Kungälv X infört 2009 Lerum X inför okt 2009 Lilla Edet X Mölndal X kundval sedan 4 år Partille X inför 2010 Stenungsund X Tjörn X inför 2010 Öckerö X inför 2010

13 Myndigheternas uppdrag Socialstyrelsen ska senast juni 2010 lämna en delredovisning till regeringen om hur kommunernas arbete med valfrihetssystem har utvecklats. Slutrapporten om uppdraget inkl en redovisning av användningen av stimulansmedlen ska lämnas till regeringen senast dec SKL arbetar med råd och stöd vid förberedelse och införande Kammarkollegiet upprättar nationell databas för annonsering av valfrihetssystem inom hälso- & sjukvård och socialtjänst Tillväxtverket ansvarar för informationssatsning gällande LOV med målet att fler skall starta företag inom hälso- & sjukvård och socialtjänst Konkurrensverket tar fram informationsmaterial om LOV och är tillsynsmyndighet för LOV

14 Saknas studier Finns få studier om kundvalssystemens funktion och effekter i svensk äldreomsorg - hittills begränsad kunskap kring frågor som berör brukarnas roll i kundvalssystemen. - hittills saknas utvärderingar om vilken information som brukarna, i synnerhet inom äldreomsorgen, bedömer som viktig för att kunna göra bra och medvetna val av till exempel utförare i hemtjänsten. (SKL, 2009)

15 Kommuner med kundval: upplevda effekter hos socialchefer (n=27) Upplevd effekt av kundvalet Ökning Oförändrat Minskning Ej svarat Kvalitet 59% (16) 11% (3) 0% (0) 30% (8) Valfrihet för brukare 70% (19) 0% (0) 0% (0) 30% (8) Brukarnöjdhet 37% (10) 19% (5) 4% (1) 41% (11) Kommunala kostnader 11% (3) 48% (13) 7% (2) 33% (9) Egenföretagande 41% (11) 15% (4) 0% (0) 44% (12) Administration 67% (18) 11% (3) 0% (0) 22% (6) (SKL, 2009)

16 Dilemman med offentlig marknad Styrning komplicerad: Konflikt mellan medborgarnas individuella valfrihet och allmänintresset leder ofta till olika former av regleringar. (Noren, 2003) Tycks finnas en diskrepans mellan viljan att välja och de äldres faktiska förutsättningar att välja. T ex brist på tillräcklig information eller kognitiv och fysiskt oförmåga (Eskelinen m fl, 2006; Hjalmarson, 2006; Socialstyrelsen, 2004) Olika värdesystem kolliderar: service (kund har makten) omsorg (personal har makten över patient/brukare). T ex valfrihet visavi rehabiliterande förhållningssätt. Kapacitetstak, geografiska begränsningar, ojämn information, biståndshandläggarnas roll mer komplex (SKL, 2009)

17 Vad betyder orden? Valfrihet innebär att vi kan välja och fatta beslut och att det är vi själva som väljer Inflytande möjlighet att påverka en viss utveckling eller dylikt Självbestämmande rätt att bestämma över sig själv (

18 Kundval inom hemtjänsten Val av utförare ( valfrihet ) Inflytande kring insatsen, val mellan insatser ( inflytande, självbestämmande )

19

20

21 Askimsmodellen Syftet var: - att ge de äldre ökad valfrihet, större självbestämmande och ett direkt inflytande över de serviceinsatser som de blev beviljade - att tillvarata personalens kompetens och engagemang och förbättra arbetsmiljön genom att bland annat utveckla och renodla nya yrkesroller.

22 Exemplet valfrihet/inflytande i hemtjänsten Foto: Mats Udde Jonsson Möjlighet att välja mellan serviceinsatser utifrån beviljade timmar

23 Undringar Upplevde de äldre i Askim större valfrihet/inflytande och självbestämmande? Hur upplevdes och användes de olika insatserna i servicemenyn?

24 Hjälp till läkare och tandläkare Övrigt Avlösarservice Matleverans Ledsagning COOP År 2005 År 2006 Uppvärmning av mat Promenader Sy i knapp, byta glödlampa, vattna växter mm Rasta hund, tömma kattlåda Inköpsrunda Transporter till och från dagcentral Andra ärenden Bank- och postärende Apoteksärende Inköp av dagligvaror Tvätt Strykning Mangling i samband med tvätt Avfrostning kyl och frys Fönsterputs Städning

25 Påståenden om trygghet, inflytande & valfrihet

26 Önskan om inflytande kring Vem, Vad, När & Hur

27 Upplevelse av valfrihet Trygghet Inflytande Valfrihet

28 Vem som helst kan städa ett golv men vem som helst kan inte städa ett golv i en ömsesidig relation till en vårdtagare. (Drugge, 2003, s. 16)

29 Vad tänker ni?

30 Det här planerar vi

31 Några intressanta frågor Hur utvecklas samverkan mellan aktörerna? Underlättas eller försvåras samverkan mellan aktörerna? T ex kontinuitet på läkare i primärvården som skall vara patientansvariga för äldre i kommunen eller samarbetet mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal. Information till medborgarna? Hur når man ut till olika grupper? T ex äldre som inte har tillgång till Internet. Behövs det särskilt stöd riktat till äldre? Om det införs Lots, hur utvecklas den rollen? Kvalitetskonkurrens i stället för priskonkurrens. Hur utvecklas och fungerar kvalitetsmätningssystemen? Leder de nya systemen till ökad kvalitet? Hur utvecklas styrning och ledning i systemen? Underlättas eller försvåras verksamheternas arbete? Hur förändras ledarskapet? Blir det någon skillnad för personalen? Upplever brukarna ökad valfrihet och tillgänglighet?

32 Frågor kring kundval Biståndshandläggarnas nya roll. Hur kan de arbeta värdeneutralt och agera lots när kundval aktualiseras? Förstärks eller försvagas deras roll? Vem betraktas som beställare till utförarna, biståndshandläggaren eller den äldre? Vad händer med inflytande över innehållet i biståndsbedömda insatser? Kan det finnas särskilda omständigheter vid kundval som inte finns vid vårdval eller skolval, till exempel att äldre som ställs inför val ofta har försämrade förmågor eller nyligen har råkat ut för försämring som innebär att de behöver kommunens vård och omsorg. Hur kan kommunen tillse att alla får möjlighet och rätt till likvärdig service och omsorg?

33 Frågor kring vårdval Hur utvecklas och samordnas hjälpmedelsförsörjningen till funktionshindrade? Hur blir möjligheterna till rehabiliteringsinsatser från arbetsterapeuter och sjukgymnaster? Hur sker valen för äldre och funktionshindrade?

34 Om satsningarna i regeringens budget på socialtjänstområdet För att stärka kunskapsbasen, höja kvaliteten och ge bättre underlag för fria val inom socialtjänsten intensifierar regeringen arbetet med utveckling av register, kvalitetsindikatorer, öppna jämförelser samt brukarundersökningar inom socialtjänstområdet. För att påskynda utvecklingen av öppna jämförelser satsar regeringen 10 miljoner kronor För 2010 och 2011 tänker regeringen avsätta 5 miljoner kronor per år för ändamålet.

35 Bild: Robert Nyberg

36 Referenser Hjalmarson, I (2006) Valfrihet och inflytande inom äldreomsorg, i Thorslund, M & Wånell, S-E (red.) Åldrandet och äldreomsorgen, Lund: Studentlitteratur. Drugge, C (2003) Omsorgsinriktat lärande. En studie om lärande i hemtjänsten, Luleå tekniska universitet. Norén, L (2003) Valfrihet till varje pris. Om design av kundvalsmarknader inom skola och omsorg, Handelshögskolan vid GU: Bokförlaget BAS. SKL (2009). Kundval i hemtjänsten erfarenheter av information och uppföljning. Socialstyrelsen (2004) Att välja hemtjänst, Underlag för experter.