Vinn kokbok! BBQ glödande gott från grillen kan bli din. intervju

Transkript

1 Läs mer på Vinn kokbok! BBQ glödande gott från grillen kan bli din. öppna upp ditt fönster! Svenska träfönster håller hög kvalitet, och exporten förutspås öka. Forum kopplar greppet om marknaden såhär i fönsterbytenas absoluta högsäsong. Nu är även tiden då svensk natur är som allra mest tillgänglig. Vi har samlat äventyr i hela landet för alla smaker och plånböcker. Så ut och njut i denna ljuva sommartid! marknad, sid 6 7 jakt & fiske, sid skogsbruk Märkning för framtiden Barnboksförfattaren Gunilla Ingves har varit skogsägare hela sitt vuxna liv. För henne var det självklat att FSC - certifiera sin skog (info om FSC på sidan 2). sidan 10 tema Tre myter om skog Vi kopplar greppet om tre vanliga myter om det svenska skogsbruket. Och ger här Sveaskogs syn på saken. sidan 18 intervju Skog och storstad hör ihop Möt Stockholms läns landshövding Chris Heister i ett samtal om skogens roll för storstäder. sidan 24

2 Nr Vi ser positiva resultat i skogen Vi är stolta över vårt naturvårdsarbete. P å temasidorna i det här numret tar vi upp vanliga myter om skog och ger vår syn på utvecklingen. Vi menar att stora delar av det svenska skogslandskapet är på väg att förändras i en positiv riktning. Vi ökar mängden riktigt gammal och värdefull skog genom våra naturvårdsavsättningar och skapar en större artrikedom i morgondagens produktionsskogar genom ett ansvarsfullt skogsbruk. Sveaskog använder 20 procent, eller hektar, av våra produktiva skogar till naturvård. Av dessa omfattar 12,5 procent ekoparker som är stora landskap med höga naturvärden, naturreservat och naturvårdsskogar. 7,5 procent är naturhänsyn i brukad skog. När vi avverkar skog lämnar vi i genomsnitt 36 träd per hektar, som ger varierad skog och förutsättningar för ökad biologisk mångfald. Vi är stolta över vårt naturvårdsarbete som bygger på den svenska skogsbruksmodellen. Arbetet utgår från en utvecklad strategi som är väl förankrad och fått positivt gensvar från myndigheter, forskare och miljöorganisationer. Att vi har höga mål och en bra strategi betyder inte att vi är ofelbara. Det förtroende vi byggt upp måste vi förtjäna varje dag. Men vi ska glädjas åt positiva resultat. Sveaskog har under de senaste åren inventerat hektar skogsmark och vi kan se att antalet gamla träd, döda träd och naturvärdesträd ökar i både brukad skog och naturvårdsskogar. Det är goda nyheter för rödlistade arter. Vårt naturvårdsarbete gynnar även andra näringar och aktiviteter såsom rennäring, jakt, friluftsliv och en utvecklad naturturism. De flesta aktiviteterna sker i produktionsskogarna som är lättillgängliga genom våra mil skogsbilvägar. Samtidigt hoppas vi att fler ska besöka våra ekoparker, som erbjuder unik och värdefull svensk natur. Vi kan bättre ta vara på de ekosystemtjänster som skogen erbjuder genom att tilldela tjänsterna ett ekonomiskt värde och erbjuda dem på en marknad. Exempel på ekosystemtjänster är skogens skapande av biodiversitet, vattenrening eller inbindning av koldioxid. I ett demonstrationsprojekt i Övertorneå har Sveaskog och LKAB genomfört handel med kolsänkekrediter, baserat på extra skogsskötselåtgärder som vi har gjort för att öka skogens klimatnytta. Att utveckla denna och liknande affärsmöjligheter är positivt för miljön, skogsägare som får en ökad intäkt och för näringsliv och samhälle. Ett område där vårt utvecklingsarbete ska fortsätta oförtrutet är säkerhet och arbetsmiljö. I tidigare ledare har jag berättat att vi driver utvecklingen av ny teknik för att öka produktiviteten i skogsbruket. Dessa frågor går hand i hand. Utvecklad teknik och nya arbetsmetoder ger möjligheter att förbättra arbetsmiljön i skogen. Här kan vi öka kunskapen och bli bättre på att tillämpa best practice i Sveaskog och i branschen. Med önskan om en riktigt skön sommar! Impregnerat och klart. 10 Skog i sinnet. Klart för plantering! Den här årstiden putsas och fejas det som aldrig förr. Både slott och koja genomgår ansiktslyft såsom nya trädäck, staket och fönster. Vi har därför besökt sågverket BooForssjö, vars tryckimpregnerade virke har en enorm efterfrågan just nu. Även hur marknaden ser ut för svenska träfönster kan du läsa mer om i det här numret. på inatur.se finns äventyr i hela landet. Vi har samlat ett urval i en guide. Hitta de aktiviteter som passar dig bäst! I övrigt kopplar vi greppet om tre vanliga myter om svenskt skogsbruk samt besöker Redaktionen Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fem gånger per år. Tf chefredaktör: Caroline Wejstorp, caroline.wejstorp@sveaskog.se. Ansvarig utgivare: Linda Andersson, linda.andersson@sveaskog.se. prenumeration 26 8 Heister om skog och stad. Har du synpunkter eller vill prenumerera på Forum Sveaskog, mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se, eller ring Sveaskogs kundcenter på tel: Sommarkänsla barnboksförfattaren Gunilla Ingves som FSC -certifierat sin skog (mer info om FSC i redaktionsrutan). till sist berättar Stockholms nya landshövding Chris Heister, senast landshövding i Västerbotten, om hur hon ser att skogslänen drar storstaden framåt. Om detta och mycket mer, kan du läsa i det här numret av Forum Sveaskog. Nästa nummer utkommer i slutet av september. Ha en upplevelserik sommar! annonsering Vattenfröjder. Sommar, sommar sommar! Du vet väl om att du även kan följa oss facebook? Tveka inte att besöka oss på redan idag! Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel: , info@adviser.se, 15 Caroline Wejstorp Tf ansvarig extern information, Sveaskog. Produktion: OTW Communication, tel: Redaktör: Katarina Sjöström, katarina.sjostrom@otw.se. Grafisk form: Sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se. Repro: Done. Tryck: Edita, Västerås. ISSN: per-olof wedin, vd för Sveaskog Forest Stewardship Council, FSC, en symbol för ett ansvarsfullt skogsbruk. Märket finns på bland annat byggmaterial, möbler och grillkol. 2 forum sveaskog

3 Rädda skogen Stoppa rotrötan! cloco.se Stubbehandla vid slutavverkning! Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats i södra Sverige sedan 70-talet. Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad. Vid avverkning över 5 C ökar risken för att rottickan etablerar sig på färska stubbar. Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprida sig till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar och du riskerar att förlora upp till kronor/ha helt i onödan! Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är det viktigt att veta att behandling med Rotstop vid slutavverkning skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt eller hur? Läs mer om rotröta på: Eliselund Södra Sandby Telefon Telefax info@interagroskog.se forum sveaskog 3

4 aktuellt foto: Björn Palovaara Trädgårdsris värmer boende i Örebro I höst tredubblar Sveaskog biobränsleaffären med E.ON för Åbyverket i Örebro. Det blir resultatet när E.ON inviger en egen stationär kross. E.ON:s målsättning är att allt skogsbränsle som kommer till Åbyverket ska gå via den nya krossen. För de som bor i Örebro innebär detta att de får tillbaka värme och el från det egna trädgårdsriset, som Sveaskog tidigare kört till massa- och kartongbruket i Frövi. Stor mångfald i ny ekopark Sveaskog invigde den 14 juni sin trettionde ekopark, Ekopark Forsmark i Östhammars kommun i norra Uppland. Ekoparken är 2900 hektar stor och kännetecknas av kalkrika barrskogar, sumpskogar, lövskogar och fina vatten. I den kalkrika marken trivs en stor artikedom och den varierade naturen skapar också ett rikt fågelliv, både vad gäller sjöfåglar och rovfåglar. Sveaskog värd för europeisk konferens Varje år genomför de statliga skogsbolagen i Europa en konferens. I år är Sveaskog värd för arrangemanget European State Forest Conference, som hålls den juni i Storforsen i norra Sverige. Konferensen tar bland annat upp den den svenska skogsbruksmodellen, skogsbruk i samklang med rennäring och turism, samt användningen av grot som biobränsle. Slam blir nanofibrer Restprodukter från cellulosaindustrin som idag inte används kan ge både en ekonomisk och miljömässig vinst. Det visar forskare från Luleå tekniska högskola, LTU, som på ett effektivt sätt tagit fram nanofibrer ur slam från tillverkningen av specialcellulosa vid Domsjö fabriker i Örnsköldsvik. Nanofibrerna kan ge billigare och mer miljövänliga pappersoch förpackningsprodukter. Förmodligen är det här en väldigt lönsam produktion som fler cellulosabruk borde intressera sig för, säger Kristiina Oksman, professor vid LTU. Inspiration till trädgårdsbygget Funderar du på att bygga ett utekök, en altan eller en grind? Inspiration, praktiska tips och ritningar finns i boken Snickra mera till trädgården av Anna och Anders Jeppsson. (Ica Bokförlag). Virkesterminalen i Nattavaara är Sveaskogs nordligaste och ligger ca 6 mil söder om Gällivare. Sveaskog har investerat 10 miljoner kronor i terminalen och äger själva den ca 400 meter långa rälsen, signalsystemet och växeln. Ett tågset transporterar 1000 kubikmeter virke vilket motsvarar samma mängd som 25 lastbilar. Nu går virket som på räls Sveaskog har under våren börjat transportera virke på järnväg från sin nya virkesterminal i Nattavaara, några mil söder om Gällivare i Norr bottens inland. Terminalen ska fungera som skogsindustrins skogsbana att jämföras med gruvindustrins malmbana och innebär både minskad belastning på miljön och lägre transportkostnader. Stigande bränslepriser har medfört att kostnaderna för virkestransporter ökat de senaste åren. Sveaskog har därför gjort en översyn av sin transportverksamhet och hittat andra lösningar till mer kostnadseffektiva transporter av virke än med lastbil. Virkestransporter med tåg blir lönsamma vid avstånd längre än 20 mil jämfört med lastbil. Ett tågset kan lasta kubikmeter virke eller lika mycket som 25 lastbilar. Det blir både kostnadseffektivt och samtidigt minskar vi belastningen på miljön, säger Anders Järlesjö, logistikchef på Sveaskog. Terminal och spår i helt egen regi Utifrån skogsinnehavet i norra Sverige kartlades möjliga lastplatser och det visade sig att i Nattavaara var det lämplig att placera en virkesterminal. Härifrån är det långa transportavstånd till kusten och samtidigt nära till markerna och virket. Det är dessutom ett väl utbyggt vägnät till stationen i Nattavaara där den elektrifierade järnvägen passerar. Anders Järlesjö, logistikchef på Sveaskog. Fakta Skogens malmbana Virkesterminalen i Nattavaara är Sveaskogs nordligaste och ligger 6 mil söder om Gällivare. Investering: 10 miljoner kronor. Transporter startade i april i år med ett provtåg i veckan. Terminalen invigdes i maj Under sommaren 2012 kommer rälsen förlängas och därefter kommer två tåg att avgå mot kusten varje vecka. Ett tågsätt lastar 1000 kubikmeter virke och motsvarar samma mängd som 25 lastbilar. Terminalen i Nattavaara blir en viktig länk för att minska lastbilstransporterna. Här lastas virket av från lastbilar som kör in virke från närliggande avverkningar. Därefter mäts virket in och lastas om till det eldrivna tågsättet. Sveaskog har investerat 10 miljoner kronor i terminalen och äger själva den cirka 400 meter långa rälsen, signalsystemet och växeln som leder in från stambanan till virkesupplägget. Arbetet med terminalen startade under 2010 i samprojekt med Trafikverket, Infra Nord och anläggningskonsulten WSP. Det handlar om ett komplext regelverk att äga och driva en terminal i egen regi med eget spår och växel som ansluts till stambanan. Det är inte bara att lägga ner en räls och börja köra. Når fler kunder i Europa Under våren har man startat verksamheten med köra ett tåg i veckan i samarbete med den lokala entreprenören Bröderna Mathiassons åkeri som står för avlastning av lastbilarna och omlastning till tågvagnarna. Nästa steg i arbetet är att under sommaren förlänga spåret och utveckla signalsystemet för att klara fler vagnar per tåg. Vi räknar med att inom kort kunna köra 1-2 tåg i veckan mot kusten. Det mesta av virket kommer att gå till Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå. Det är samtidigt en långsiktig logistiklösning som gör det möjligt att nå fler kunder utmed kusten och även ut i Europa, säger Anders Järlesjö. Björn Palovaara 4 Forum Sveaskog

5 Vi brinner för biobränsleproduktion! I mer än 35 år har vi levererat utrustningar för produktion av skogsbränslen och avfallsbränslen. Nu lanserar vi nästa generation kvarnar! Marknadens första lastbilsmonterade kvarn, ABAB 5800, drivs av lastbilens motor. Drift via lastbilsmotor ger lägre underhåll och bränsleförbrukning Lättflyttad mellan små objekt Ej föroreningskänslig Kräver endast en förare Besök oss på eller ring Köpa, äga eller sälja gård? Vi har under många år samlat på oss erfarenhet för att vara den bästa kontakten för dig som önskar köpa och äga en gård. Eller för dig som funderar på att sälja. Välkommen till Areal.

6 marknad Glasklart. Hur energieffektivt ett fönster är beror på fönstermodell och typ av glas (ett, två eller tre lager) och eventuella gasfyllningar mellan glasen. U-värden på fönster på den svenska marknaden ligger mellan 0,76 och 1,5 ju längre värde, desto mindre värme läcker fönstret. Det naturliga knackar på rutan skogsnäringen i siffror avverkningsanmälningar april 2012 Tusen hektar Naturligt direkt från stan Vem kan tro att materialet till möblerna och mattan enbart kommer från Stockholms innerstad? Pilträd från Norr Mälarstrand har omvandlats till knöliga dörrstoppar. De har också fått bli delar i bord och soffa tillsammans med en alm från Östermalm. Kungens får, som brukar beta på Gärdet, står för skinnen i soffan och mattans ull. Efter en utbildning i hållbar miljövänlig produktion ville designern Emma Olbers göra produkter med 100 procent samma ursprung. Jag ställde mig två frågor: Går det? Är det roligare att få ett bord om det är från ett specifikt träd? Kanske gör det att vi konsumerar med lite mer omtanke, berättar Emma Olbers, som visade upp sina alster vid i utställningen Stockholm Wood på Design galleriet tidigare i år. Ta i trä vilken musik! Tyske konstnären Bartholomäus Traubeck, 25, gör musik av trädens årsringar. Han har kapat till en skiva trä, som får utgöra själva musik skivan. En skivspelare som med hjälp av en kamera, istället för stift, avläser årsringarna kopplas till en dator. Och ut kommer stillsam konstmusik. Rytmen i musiken avgörs av ringarnas omväxlande ljus och svärta samt av träets olika hårdhet. Och det låtar faktiskt inte riktigt lika konstigt som det låter. Vill du själv se hur det går till samt förstås lyssna på verket Years, gå in på: krönika marknad Ökningspotentialen finns Räcker skogsråvaran till de behov som finns? För att svara på det kan man inte bara titta på Sverige. Andra länder påverkar också utbud och efterfrågan genom en pågående virkeshandel över större geografier. Sett till hela Europa är tillväxten i skogarna betydligt högre än avverkningsnivåerna. Det som ändå begränsar avverkningarna är alternativ användning av skogsmarken, olika restriktioner, fragmenterad uppdelning av skogsfastigheterna och dålig infrastruktur. Försök görs att prognostisera efterfrågeutvecklingen i området och dessa pekar på ett svagt ökat behov av industriell rundved men en relativt kraftig ökning av trädbränsle för energiproduktion. De länder som påverkar Sverige mest är länder runt Östersjön inklusive nordvästra Ryssland och Norge. I dessa kan man teoretiskt räkna fram en avverknings potential som är högre än den verkliga men med stora variationer. Sverige liksom Polen, Baltikum och Norge hör till de länder där möjligheten att öka avverkningarna är begränsade. Tyskland, Finland och nordvästra Ryssland har relativt stora möjligheter men begränsas ändå av de faktorer beskrivna ovan. En ökad inhemsk konsumtion av skogsråvara i flera av dessa länder kommer sannolikt att minska handeln i Östersjöområdet. I Sverige utnyttjas den teoretiska avverkningspotentialen i relativt hög grad i jämfört med skogsvårdslagen. Tillväxten i skogarna totalt är dock större än denna, liksom i de flesta länderna runt omkring oss. De framtidsbedömningar som görs på efterfrågan pekar mot en ökning för sågtimmer, i stort oförändrat på massaved och en tydligt ökad efterfrågan på trädbränsle. Finns skillnader inom Sverige? Utgår man från skogsstyrelsens avverkningsberäkningar finner man en ökningspotential i alla delar i landet utom söder. Ser man till de traditionella rundvirkessortimenten är möjligheten att öka avverkningsvolymerna störst för sågtimmer medan möjligheten för massaved till och med minskar. anders dahlqvist är försäljningschef på Sveaskog. Ljust, fräscht och naturligt det är vad svenskarna föredrar i valet av inredning och fönster. Och med hårda miljökrav från EU kommer sannolikt fler byggföretag i Europa att välja svenska fönster framöver. Svenska fönster är energisnåla och hållbara. Förhoppningsvis kan vi se en ökad export framåt, säger Lars-Göran Johansson, på Trä- och Möbelföretagen, TMF. Den svenska marknaden för fönster och glasdörrar omsatte förra året 4,1 miljarder kronor, en minskning med två procent sedan Av alla fönster som tillverkas i Sverige har 90 procent en ram av furu från svenska tallar. Fönstertillverkningen är viktig för svensk träindustri. Här arbetar personer och vi ligger långt framme vad gäller energisnåla fönster. Svenska treglasfönster har ett mycket lågt u-värde, en enhet för energieffektivitet. Därför tror jag också att exporten kommer att öka de kommande åren, eftersom EU har stränga miljökrav i sitt byggande, säger Lars- Göran Johansson, fönsterexpert på bransch- och arbetsgivarorganisationen Trä- och Möbelföretagen, TMF. Vändbart är vanligast Marknaden för fönster har följt världskonjunkturens upp- och nedgångar, men räknat i omsättning har den ändå vuxit sakta de senaste tio åren. Att omsättningen ökat, även när det byggts relativt lite i Sverige, beror främst på utvecklingen mot mer energieffektiva fönster fönster med treglas kostar mer att tillverka än tvåglasfönster. Treglasfönster i fururam utgör 80 procent av alla fönster som säljs i Sverige. Tvåglasfönster används fortfarande till friggebodar, garage och vissa förråd. Den vanligaste fönstermodellen är vändbara fönster, som kan öppnas och vändas runt 180 grader, men även fönster med fasta karmar är vanliga. De går inte att öppna alls. Lars-Göran Johansson igen: En tydlig trend är att allt fler byggföretag och konsumenter väljer fönster som kläs med aluminium på utsidan, men kärnan består av furu. För tre år sedan utgjorde försäljningen av aluminiumfönster 40 procent av den totala fönsterförsäljningen i Sverige, men den siffran har ökat till 60 procent. Orsaken är sannolikt att dessa fönster kräver mindre underhåll. Ännu inga krav på miljömärkning Marknaden för fönster har länge varit nationell, även globalt sett. Av svenska Fakta Omsätter 4,1 miljarder kronor Den svenska marknaden för fönster och glasdörrar omsatte 4,1 miljarder kronor år procent av alla fönster som tillverkas i Sverige har en kärna av furu. Det mest hållbara virket kommer från tallar som fått växa 130 år, i norra Sverige. Av tradition mäts fönster och glasdörrar i enheten luft. Namnet är bildligt när ett hus byggs bildas gluggar, eller luft, där senare fönster och dörrar ska monteras. 1,6 miljoner luft tillverkades i Sverige 2011 (alla typer av fönster och dörrar i glas). Så många fönster exporterades 2011: 3,6 procent. (Motsvarar cirka luft). De tre största fönstertillverkarna i Sverige är Inwido (Elitfönster och Outline), Svenska Fönster (SP, Mockfjärd och Trarydfönster) och Nordan Sverige (Tanumsfönster och Kvillsfors). Siffror är hämtade ifrån SCB och skriften TMF i siffror. Läs mer om FSC på sidan 2. Malin Lindgärde, marknadschef på Inwido Sverige. fönster går cirka fem procent på export, en siffra som minskade under 2011 på grund av världskonjunkturen. Att exporten av fönster är låg beror bland annat på att fönstermått och önskemål om material skiljer sig åt mellan länderna. Men exporten kommer sannolikt att öka i takt med att EU-länderna måste bygga mer energieffektivt för att nå uppsatta miljömål. Kunskapen om att det finns energisnåla fönster har ökat hos konsumenterna, men än så länge är det få som frågar efter miljömärkning på trädelarna, exempelvis FSC eller PEFC (mer info om PEFC på sid 11). Varken byggföretagen eller konsumenterna ställer några krav på miljömärkningar på trädelarna i fönstren än så länge, men förhoppningsvis kommer det, säger Per Gabrielsson, kundansvarig på Setra Group. Vill återvinna alla delar Sveriges största fönstertillverkare, Elitfönster, släppte nyligen en trendrapport där de tagit reda på vad konsumenterna föredrar vad gäller fönster och glasdörrar. Rapporten bygger på intervjuer med husägare i Norden. Svenskarna är besatta av naturligt ljus och vill gärna ha naturliga material som ger en behaglig känsla, inte minst interiört. Kunskapen om att man kan spara pengar genom att använda energisnåla fönster har också ökat. En del konsumenter kan tänka sig att låna pengar för att köpa nya fönster, berättar Malin Lindgärde, marknadschef på Inwido Sverige. Hon tror på fönster som är ännu skonsammare för miljön framöver. Allt fler konsumenter tänker på energi och miljö ur många olika aspekter. Vi jobbar med att hela tiden utveckla allt mer energisnåla fönster. På sikt vill vi att glaset, träet och alla övriga delar i våra fönster ska kunna återvinnas. ULRIKA NYBÄCK jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec = 2009 = 2010 = 2011 = 2012K källa: Skogsstyrelsen Den anmälda avverkningsarealen steg med en halv procent eller 69 hektar under mars 2012, jämfört med motsvarande period Skillnaderna är stora över landet, med en ökning på 40 procent i Svealand och en minskning med 20 procent i Götaland och Norra Norrland. Under årets första kvartal steg den anmälda avverkningsarealen med 20 procent. Stormen Dagmar medförde en kraftig ökning av anmäld avverkningsareal i Gävleborgs län och Dalarnas län. Trävaror april 2012 Prisindex, basår 2000 = Källa: SCB Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror, gran och tall, var 1,6 procent lägre i april 2012 jämfört med april trädbränsle kvartal 1, 2012 Sek per MWh = Briketter och pellets = Skogsflis Källa: SCB och Energimyndigheten Värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad för förädlade trädbränslen (briketter och pellets) under det första kvartalet 2012 var 294 kronor/ MWh. Det var 2,6 procent lägre än under föregående kvartal. Priset för skogsflis till värmeverken låg på 226 kronor/mwh under det första kvartalet, vilket var ökning med 5 procent jämfört med föregående kvartal. pappersmassa april 2012 USD per ton april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april Källa: FoeX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FoeX Indexes AB. Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. = långfibermassa = kortfibermassa 6 Forum Sveaskog forum sveaskog 7

7 kund foto: Ulla-Carin Ekblom Högtryck på BooForssjös impregnering Altandäck, staket och bryggor. För många av sommarens byggprojekt i utsatt miljö krävs tryckimpregnerat virke. Det innebär i sin tur högtryck för sågverkskoncernen BooForssjös nya anläggning i Hjortkvarn. Text: Nils Sundström B ooforssjös satsning på en anläggning för tryckimpregnering i Hjortkvarn i södra Närke har visat sig vara en lyckad vidareförädling. Under våren och försommaren har produktionen gått i treskift för att klara beställningarna från bygghandlarna. Framgången är viktig för brukssamhället Hjortkvarn, där Boo- Forssjö fram till i höstas hade ett sågverk. Nedläggningen av sågverket innebar att ett stort antal arbetstillfällen försvann. Flexibiliteten vår styrka Idag jobbar 15 personer på hyvleriet och den nya impregneringsanläggningen. Vi har ett tufft år bakom oss och det har varit en stor omställning för bygden och företaget. Nu ser det bättre ut, konstaterar Roger Landström, marknadschef på BooForssjö AB. För två år sedan invigde träindustrikoncernen sin impregneringsanläggning i Hjortkvarn. Anläggningen är utformad för att klara en flexibel produktion och har två tuber för produktion av både grönt och brunt impregnerat virke i två NTR-klasser* (se faktaruta nedan). Fakta Växande marknad för utsatt trä Totalt producerades drygt 1,3 miljoner kubikmeter tryckimpregnerat virke i Sverige under Den största andelen består av sågat och hyvlat virke. Drygt hälften av produktionen går på export, enligt Svenska Träskyddsföreningen statistik. Vi har haft ett tufft år, och det har varit en stor omställning för bygden och företaget. Nu ser det bättre ut. Sammanlagt finns ett knappt 70-tal företag inom den svenska träimpregnerings industrin, vilket är en halvering sedan början av 1990-talet. I träskyddsmedlen används ofta koppar för att öka träets rötskydd. I NTR-klasserna A och AB är Flexibiliteten är vår styrka. Vi kan snabbt ställa om sortimentet efter de beställningar vi får. Om en kund vill ha en speciell räfflad profil på sin trall ordnar vi det här i hyvleriet, säger Roger Landström. Cirka hälften av produktionen går på export, främst till Danmark, Storbritannien, Frankrike och Norge. Trall som är impregnerad brun ger en lyxigare känsla som påminner om ädelträ. Den ser vi en ökad efterfrågan på i Sverige. Det enda som skiljer mot grön impregnering är ett färgpigment, säger Roger Landström. Anläggningens årsvolym är cirka kubikmeter virke. Råvaran som först går till hyvleriet anländer från olika håll, från både BooForssjös sågverk i Forssjö och leverantörer som Holmen och Setra. Majoriteten blir trall och reglar Sveaskog levererar cirka en fjärdedel av det totala behovet för sågverket i Forssjö, i år cirka kubikmeter. BooForssjö är duktiga på att förädla fururåvaran från Sörmland och Närke. Satsningen på impregneringen är ytterligare ett sätt att höja virkesvärdet och vi vattenlösliga medel det vanligaste. För dörr- och fönstersnickerier används vanligtvis oljelösliga medel, medan kreosot är tillåtet i Sverige för ledningsstolpar och slipers. Impregneringsanläggningen i Hjortkvarn har visat sig vara en lyckad satsning för BooForssjö. Här Mats Tegmyr, säljare på Sveaskog i Bergslagen, och till höger Roger Landström, marknadschef på BooForssjö. Bilden nere till höger visar en av anläggningens två tuber där tryckimpregneringen sker. Tryckimpregnerat virke har av tradition varit grönt. Brunt är en ny trend. Operatören Kjell Karlsson är en av dem som övervakar processen. hjälper till med att aptera virket i särskilda längder som lämpar sig för impregnering, säger Mats Tegmyr, säljare på Sveaskog i Bergslagen och kundansvarig för Boo- Forssjö. Impregneringsprocessen i Hjortkvarn är helautomatiserad. Från att de hyvlade virkesbuntarna lastas på rälsen in till anläggningen tar det tre dygn innan det impregnerade virket är klart för utleverans. I de två impregneringstuberna, som vardera är tolv meter långa, får virket ligga i två timmar. Först utsätts virket för undertryck för att ta bort luft och vatten. Därefter pumpas impregneringsvätskan in under tryck och tränger in i träets alla celler. Tuberna lutas så att vätskan kan rinna igenom träet. Koncentrationen av impregneringsvätska avgör vilken NTR-klassning som virket får. Virket får sedan dropptorka och fixeras därefter i magasin. Att processen sker inomhus möjliggör produktion även under vintertid. Ett vanligt trallvirke i dimensionen 28x120 millimeter med längden 4,2 meter väger efter impregneringen cirka 50 procent mer, runt 12 kilo. Det är viktigt att tänka på vid utleveranserna, säger Kjell Karlsson som jobbar vid anläggningen och som tidigare arbetade med utlastningen på sågverket. Det mesta som impregneras i Hjortkvarn används till trall och reglar. Vi säljer även impregnerat virke till Norge som används som utvändig panel. Den kan bemålas efter ytterligare torkning, säger Roger Landstöm. Fakta Träskyddssystem NTR träskyddssystem med 20 års garanti Nordiska Träskyddsrådet, NTR, har sedan 1976 ett system för klassificering av impregnerat trä som är baserat på europeiska standarder. Trä som är impregnerat enligt NTR-systemet finns i fyra träskyddsklasser. En rödskyddsgaranti på 20 år gäller för klasserna NTR-A och NTR-AB i Sverige. Så här ser träskyddsklasserna ut: M För träkonstruktioner som riskerar att angripas av marina trädskadegörare, det vill säga trä i kontakt med havsvatten såsom bryggor och hamnanläggningar på västkusten. A Trä i varaktig kontakt med mark och sötvatten, i bryggdäck och sötvattensanläggningar, staketstolpar samt trä ovan mark i konstruktioner som är svåra att byta ut, till exempel reglar under altan. AB Trä ovan mark som är utsatt för väder och vind eller kondens och där utbyte av skadade delar eller personsäkerheten inte är av avgörande betydelse. Till exempel altandäck, vindskivor och staketbrädor. B Trä impregnerat enligt klass B är endast avsett för utvändiga snickerier som fönster och dörrar. 8 Forum Sveaskog forum sveaskog 9

8 skogsbruk foto: Magnus Glans Från glasverandans arbetsbord har Gunilla Ingves nära till den skog hon vårdat i femtio år. Numer är skogen fsc-certifierad. Varje dag ger sig Gunilla Ingves och hennes man Bruno ut i skogen. Där trivs både människa, hund och småkryp. I Gunillas skog trivs både träd och kryp Barnboksförfattarinnan Gunilla Ingves lever som hon lär. I sina böcker har hon alltid berättat om vikten av att värna skogens alla träd och djur. Och sin egen skog har hon skött som ett lindebarn. Att få skogen certifierad kändes därför självklart, säger hon. I ett vitt och vackert hus från 1914 i Nykil utanför Linköping bor Gunilla Ingves med sin man Bruno. Och här har de bott i femtio år, ända sedan hon ärvde huset av sin farfar. Gunilla tillbringade dessutom alla sin barndoms sommarlov här. Det vita huset är också Gunillas arbetslokal. I den tillbyggda ateljén har hon skapat alla de barnböcker om skog och natur som hon har publicerat: om daggmaskar, spindlar, svampar, myror, gräshoppor och nyckelpigor. Nalle Bruno anlände i våras Det var när Gunilla Ingves barn började ställa frågor om hur det förhöll sig med alla träd och småkryp som de hittade ute i skogen som hon började skriva och teckna. Och det har hon fortsatt med. Hennes senaste bok kom ut så sent som i våras, Det var så roligt när jag fick min skog certifierad. Det var ett kvitto på att jag gjort rätt under alla år. Nalle Brunos vår, och handlar om blåsippor, vårstädning och fåglar som bygger bo. Och Nalle Bruno, ja, det skulle mycket väl kunna vara hennes man. Jag har läst och ställt frågor Till huset hör också 120 hektar skog. Det är där Gunilla Ingves hämtar inspirationen till sina böcker. Hon kan varje stig och glänta och vet hur skogen ska skötas på bästa sätt. Jag har vänner som har lärt mig mycket om skogsvård, berättar hon. Jag har läst och ställt frågor. Man kan nog säga att jag är en tämligen engagerad skogsägare. Skogsintresset tog fart på riktigt när hon 1981 skrev en bok för barn om vikten av att sköta naturen på rätt sätt, Akta naturen i skogen. Där berättar hon bland annat om hur kretsloppet fungerar och att man måste vara rädd om träden så att fåglar och insekter kan leva kvar. Därför var det så roligt när jag häromåret fick min skog FSC -certifierad. Det var ett kvitto på att jag hade gjort rätt under alla år. (Mer info om FSC på sid 11 och 2). Till sin hjälp att sköta skogen har hon haft entreprenören Anders Nilsson som arbetar på uppdrag av Sveaskog. Han och kollegan Ove Karlsson har sett till att det röjts och gallrats och att uttag av virke gjorts enligt konstens alla regler. Fler certifieras varje år Alla avtal om virkesköp, skogsskötsel och certifiering har hon tecknat med Sveaskogs virkesköpare Per Svensson Utan deras hjälp hade skogen inte varit lika fin som den är idag, försäkrar Gunilla Ingves: De har varit till ovärderlig hjälp. Anders Nilsson konstaterar också att Bruno och Gunilla är två sällsynt engagerade och intresserade skogsägare som är ute och går i skogen varje dag. De har alltid tagit hand om sin skog och månat om vårdträd och åkerholmar, säger han. Att de nu fått sin skog FSC-certifierad gör egentligen ingen skillnad, förutom att de får lite bättre betalt när de avverkar. Antalet skogsägare som blir certifierade ökar också för varje år. Av Sveaskogs uppemot femtontusen virkesleverantörer är idag cirka 170 FSC-certifierade. Vi satsar inte på att certifiera så många som möjligt, utan på att våra stora leverantörer och de vi har långvariga relationer med är det, förklarar Martin Lindgren som är fältköpssamordnare på Sveaskog. Dessutom, tillägger han, är Sveaskogs egen skog certifierad. Det innebär att den absoluta merparten av det virke som Sveaskog säljer har sitt ursprung i ett kvalitetssäkrat och ansvarsfullt skogsbruk. Från början var det mest på papperssidan FSC-certifieringen efterfrågades. Fakta Till exempel var det noga att böckerna om Harry Potter trycktes på papper från certifierad råvara. Välmående skog ger god avkastning Men en trovärdig miljöprofil har blivit allt viktigare även när det gäller sågat virke. Och FSC är en global standard som finns över hela världen. Efterfrågan på certifierat virke ökar stadigt, även om det inte utgör något krav för att skogsägare ska få sälja sin råvara. Där är vi inte än, konstaterar Martin Lindgren. Men i alla led, från träd till trästol, börjar FSC-certifieringen användas som ett säljargument. Och skogen utgör första länken i kedjan. Organisationer som certifierar skogsbruk Det finns i Sverige två organisationer som certifierar skogsbruk: Forest Stewardship Council, FSC, är en oberoende, internationell medlemsorganisation som uppmuntrar till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. FSC bildades i Toronto 1993 för att uppmuntra till ett ansvarsfullt skogsbruk. Programme for the Endorsement of Forest Certification, PEFC, är en global och fristående paraplyorganisation som verkar för ett uthålligt skogsbruk. PEFC tar sin utgångspunkt i det småskaliga familjejordbrukets villkor för att sköta sin skog. Världsnaturfonden, WWF, stödjer enbart skogscertiferingssystemet FSC. Jag har läst och ställt frågor. Man kan nog säga att jag är en tämligen engagerad skogsägare. Gunilla Ingves senaste bok Nalle Brunos vår. Förutom att bidra till ett ansvarsfullt skogsbruk utgör ekonomin ett viktigt argument för skogsägaren att certifiera sitt skogsbruk. Skogen ska må bra för att ge en god avkastning. Dessutom: 25 kronor extra per kubik är ett vanligt påslag om virket hämtas i skog med FSC-stämpel. All inspiration från naturen Nu är det också meningen att det ska bli lättare för den mindre skogsägaren att bli FSC-certifierad, med samma krav men med minskad byråkrati och en förenklad procedur. Med en gruppcertifiering går det också att få processen både billigare och mer effektiv. Det går till så att ett FSC-certifierat skogsföretag kan få mandat att bli gruppledare och samla andra skogsägare till en gemensam certifiering, förklarar Martin Lindgren. För Gunilla Ingves, som vandrat i sin skog i hela sitt liv, är det viktigast att träd, djur och småkryp mår bra. Det är ju de som har gett mig all inspiration till mina böcker, avslutar Gunilla. Mats Wigardt 10 Forum Sveaskog forum sveaskog 11

9 FASTIGHETSFÖRMEDLING LRF Konsult är Sveriges ledande mäklare av jord- och skogsfastigheter LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet. TX.pdf TX logistik har sedan starten 2005 i Sverige haft en stor fokusering på virkestransporter. TX Logistik kan med duktiga medarbetare samt moderna lok och vagnar erbjuda konkurrenskraftiga virkestransportlösningar i Sverige. För ytterligare information gå in på eller på telefon

10 teknik Skogsbilvägarna näringens blodomlopp De finns kors och tvärs över landet och nyttjas av både allmänhet och skogens djur. För skogsnäringen är skogsbilvägarna helt avgörande. Nu ökar kraven på tillgänglighet året runt. A vverkningsvolymerna stiger och uttaget av biobränsle ökar kraftigt. Samtidigt pekar klimatprognoserna mot ökade mängder nederbörd och fler tjällossningsperioder. Det ökar belastningen på skogsbilvägarna. Våra kunder vill ha stadiga leveranser året runt. Det ställer krav på tillgängligheten och bärigheten i det skogliga vägnätet, säger Karl-Åke Kjellberg, vägchef på Sveaskog. För att smidigt uppdatera och få information om skogens vägnät har skogsnäringen sedan något år en egen webbaserad vägdatabas. Ajourhållningen av vägdata är avgörande för effektiva skogstransporter. Databasen är också ett viktigt verktyg för våra vägmästare i arbetet med prioriteringar och kostnadsberäkning av olika åtgärder, säger Karl-Åke Kjellberg. Sveaskog har i snitt 15 meter väg per hektar produktiv skog. Men de geografiska skillnaderna är stora. I Götaland finns närmare 29 meter per hektar mot 10,5 i Norrbotten. Det innebär att Sveaskog årligen behöver bygga mellan mil nya skogsbilvägar, främst i Norrland. Korta skotningsavstånd det vill säga avstånd från avverkningsplatsen till skogsbilväg är direkt avgörande för att minska skogsbrukets transportkostnader. Att skota virke en kilometer i skogen kostar cirka 65 kronor per kubikmeter. Samma volym och sträcka på en lastbil kostar 70 öre, förklarar Karl-Åke Kjellberg. NILS SUNDSTRÖM Nytt system ger intelligent vägval Skogsnäringen har utvecklat IT-systemet Krönt vägval för att automatiskt beräkna det mest effektiva vägvalet för skogstransporter. Systemet ska vara betalningsgrundande för åkare och Sveaskog testar nu modellen skarpt i några pilotområden. Systemet tar hänsyn till vägarnas bärighet, hur breda de är och hur fort man kan köra. Sammanlagt kostar transporterna av råvara från skogen till industrin cirka fem miljarder kronor varje år. Det motsvarar en femtedel av skogsnäringens totala råvarukostnader. Så klassas skogsbilvägarna Skogsbilvägarna måste klara av en timmerbil på 60 ton, men alla vägar har inte denna bärighet året om. A-väg: Väg som kan användas året om av timmerbil B-väg: Kan användas året om, utom under tjällossning C-väg: Väg som inte kan köras under tjällossning eller under långvariga regnperioder D-väg: Vägen måste vara frusen för att bära en timmerbil. Korta fakta om vägnätet Isvägar: Ungefär varannan vinter bygger Sveaskog isvägar för att nå känsliga och svåråtkomliga avverkningsplatser. Isarna spolas till 120 centimeters tjocklek i en hundra meter bred väg. Det håller för ett timmerekipage på 60 ton. Höjd bärighet: Sveaskogs mål är att höja bärigheten med 2 3 procent per år på det befintliga vägnätet för att göra skogsråvaran tillgänglig större del av året. Många vägar uppgraderas till B-väg. Samarbete: Skogsbolagen samarbetar kring skogens vägnät och kör också på varandras vägar. Väghållaren får betalt per kubikmeter och använd kilometer. Störst på vägar: Sveaskog är Sveriges största enskilda väghållare. Över mil skogsbilvägar sträcker sig över Sveaskogs marker. Mer än mil väg är egna vägar och samfälligheter där Sveaskog ingår. Resten är allmän väg. Investeringar: Sveaskog satsade 145 miljoner kronor på sitt vägnät under Cirka 50 miljoner kronor gick till byggandet av nya skogsbilvägar och 95 miljoner kronor till underhåll och upprustningar. Byggtid: Tre år tar det för att bygga en skogsbilväg på billigaste sätt. Första året sker grovbrytning. Andra, tredje året färdigställs vägen beroende på väderlek. Öppna vägar: Sveaskogs egna skogsbilvägar är öppna för allmänheten. Det skapar stor tillgänglighet till skogen. Men att använda en enskild väg sker under eget ansvar hinder och fara kan förekomma. Sveaskog stänger vägarna vid avverkning och om vägen är sönderkörd. illustration: mats jerndahl Skogsbilvägar är en viktig del i skogsnäringens virkesflöden. Så här ser timmertransporterna i Sverige ut räknat efter volym, i det allmänna och enskilda vägnätet. Ju tjockare streck, desto större volymer. Motsvarande bild finns även för transport av massaved. Källa: Skogforsk, forum sveaskog 13

11 Skogsaffärer på nya sätt. Vi har hela färgskalan av skoglig kompetens. Våra virkesköpare finns alltid nära dig. Och de har hög kompetens inom alla viktiga områden ekonomi, ekologi, teknik och marknad. Sveaskog utvecklar skogens värden. Det tjänar både du och din skog på när du säljer virke till oss. Peter Granberg Leif Randeblad Patrik Fredriksson Bror Olofsson Åke Kalla Harry Niemi Leif Risberg Jan-Erik Berglund Tommy Lundberg Erik Furmark Arvidsjaur och Arjeplog Luleå, Boden och Jokkmokk Gällivare och Överkalix Kalix och Haparanda Pajala utom Korpilombolo församling Pajala Piteå Piteå och Luleå Älvsbyn Övertorneå och Korpilombolo församling Anna-Maria Eriksson Erik Alnersson Christine Johansson Urban Hellgren Melker Johansson Petter Johansson Anders Johnsson Sture Roslund Marcus Helletun Lycksele Lycksele Malå och Sorsele Norsjö Storuman Vindeln, Umeå och Robertsfors Skellefteå Skellefteå Åsele och Bjurholm Christer Westh Peter Häger Jonny Carlsson Jakob Bäckman Ronnie Andersson Rikard Fjällman Mikael Hedin Henrik Hammar Tomas Larsson Martin Bäck Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker Sa Jämtland, Ljusdals kommun och Härjedalen Askersund Uppland Norra Uppland Avesta och Sala Hedemora, Säter, Falun, Borlänge och Ludvika Kristinehamn Karlskoga Nora och Lindesberg Henrik Jansson Karlstad Carl Westerberg Katrineholm Håkan Bäcke Fagersta, Smedjebacken och Ludvika Irene Björklund Skinnskatteberg, Ljusnarsberg Anders Ekeblad Västerås Håkan Andersson Örebro Therése Knutsson-Dermer Arboga och Eskilstuna SEMESTERSTÄNGT Virkesadministrationen i Örebro och Piteå har stängt veckorna Vi önskar er en trevlig sommar! Roger Johansson Jonny Edvardsson Per Svensson Anders Rydell Olof Liedberg Skaraborg Vimmerby Forum Sveaskog Vimmerby Vimmerby Jönköping

12 jakt & fiske Möt äventyret i Sommarsverige! Låt sommaren bjuda på äventyr i naturen. Ta en tur på en timmerflotte eller bli guidad till skogens vilda djur. På inatur.se väntar mer än 300 utvalda upplevelser. D en svenska naturen lockar allt fler besökare. Det märks bland annat på antalet företag som arbetar med naturturism och omfånget på deras verksamhet. Intresset för genuina upplevelser gör att fler är beredda att betala för att få se allt från orrspel till björnar i sin naturliga miljö, forsränna eller nyttja de bästa fiskevattnen. Det som lockar är kontrasten mot vardagen. Allt fler bor i städer och lever ett urbant liv med xbox, ipad och datorskärmar runt omkring oss. Det skapar en längtan att på helger och ledigheten få uppleva det motsatta i naturen, säger Ulf Lovén, generalsekreterare för Svenska Ekoturismföreningen, som verkar för att utveckla en lönsam turism med respekt för naturen och traktens människor. Längtan efter äkta naturupplevelser handlar inte bara om att rena själen och skingra tankarna, enligt Ulf Lovén: Kunskapsaspekten är också viktig. Det finns en ökad miljömedvetenhet och många är nyfikna på att förstå hur naturen fungerar, resonerar han. En växande trend är folk vill uppleva vilda djur som björn, varg, bäver och kungsörn. Likaså lockar jakt, bland annat av kronhjort och vildsvin. Många vill samtidigt kunna äta ekologisk och lokalproducerad mat när de reser. Sveaskog driver inatur.se, som är landets bredaste portal för att boka naturupplevelser. Portalen rymmer idag cirka 300 produkter från 50 olika leverantörer. Vi vill inspirera och visa hur enkelt det är att boka naturupplevelser i hela Sverige. Under första kvartalet i år gjordes cirka 400 köp på portalen, vilket var mer än dubbelt så många som under samma period ifjol, säger Gunilla Andersson, marknadsansvarig för inatur.se. En tydlig trend är att paketerade produkter blir mer vanliga: upplevelser kombineras med boende, mat och guidning. Intresset är stort bland såväl svenska som utländska besökare. Ett område som lockar många fiskeintresserade är Kronfiske Malingsbo-Kloten i Bergslagen. Området bjuder på ett varierat fiske i ett tiotal sjöar och strömmande vatten. Varje år säljer vi fiskekort för en miljon kronor för Kronofiske Malingsbo-Kloten. Vi sätter också regelbundet ut öring och regnbåge i området, berättar Erik Blomkvist, kundansvarig för fiske i Mellansverige. Fiskekorten kan numera enkelt köpas online på inatur.se, vilket fler också gör. Malingsbo-Kloten är ett spännande område där vi har avtal med ett tiotal turistföretag som arrangerar olika aktiviteter, bland annat fiske- och jaktupplevelser, boende och kanot- och kajakuthyrning, säger Erik Blomkvist. NILS SUNDSTRÖM Fakta Naturupplevelser året runt Inatur.se är en webbportal som marknadsför och säljer produkter inom jakt, fiske och naturturism. Användaren kan enkelt söka olika aktiviteter under rubrikerna Se & Göra, Jakt, Fiske samt Boende. En kartfunktion gör det enkelt att hitta produkter inom valfritt område. Bakom satsningen står Sveaskog. Norska Statskog driver sedan 2003 en norsk version inatur.no. Klipp ut och spara! forum sveaskog 15

13 jakt & fiske Sommaraktiviteter från norr till söder passar alla medel utmaning sammanställning: mickel halvarsson passar alla medel utmaning Stugor vid sjön Lappland Vid sjön Laggträsket i mellersta Lappland finns stugor och båtar att hyra för naturupplevelser. Kom och upplev tystnaden och lugnet, fiska eller jaga småvilt, plocka bär eller bara njut. Pris: 200 kr/dag per person. Forsfärd Hälsingland Fiske i Hornslandet Hälsingland Upplev Ekopark Hornslandet där du kan fiska i flertalet sjöar. Sjöarna är små men många. Arter som Abborre, Gädda och Karp finner du i dessa vatten. Pris: 60 kr/dygn. foto: Kurt Rodhe Kungajaktmuseum Hunneberg Västergötland Laxfiske Norrbotten Upplev laxfiske i Ängesån och Kalixälv. Jockfall är känd som laxfiskarens paradis. Anläggningens läge vid den fritt brusande Kalixälven och Jockfallet med 9 meters fallhöjd är oslagbart. Pris: kr/person (minst 4 personer per bokning). Camp Svanis Norrbotten Vistelsen i campens stugor och i kåtan präglas av ett avkopplande och avstressande boende en miljö för nedvarvning och reflektion. Pris: från 400 kr. Gäddfiske Norrbotten I sjön Teurajärvi, belägen i hjärtat av skogslandet, finner du ett varierat och avskilt gäddfiske i absolut toppklass. Gäddor på över tio kilo är vanliga i dessa vatten och tillsammans med guider och fiskevatten utlovas en fiskeupplevelse utöver det vanliga. Pris: kr/person (2 till 6 gäster). Paddla kanot Norrbotten Välkommen till Sveriges längsta skogsälv, Råneälven. Färden går längs hela älven utanför Luleå genom ett naturskönt område. Pris: kr/person. Flottfärd Västerbotten Bygg din egen flotte av timmer och bege dig ut längs Umeälven. En stillsam upplevelse av naturen på nära håll utlovas. Pris: 650 kr/vuxen, 160 kr/barn. Fiskecamp Västerbotten Borgjaure Fiskecamp ligger i Nalovardo fjällskogsreservat. Fyra enklare stugor med vardera fyra bäddar, vedeldad bastu samt grillkåta. Pris: 650 kr/dygn Upplev den trolska hälsingeskogen från vattnet. Ett dygnspaket från Lassekrog gästgiveri inkluderar mat, forsfärd på Ljusnan och övernattning i äkta skogsarbetarkoja med sprakande eld. Pris: kr/person. Småviltjakt Dalarna Åk på småviltjakt på barrskogsdominerat område vid Nyforsberget. Här finns sedan generationer tillbaka stam av rådjur, hare och skogsfågel. Området disponeras av en jägargrupp om 1 3 jägare per dygn under augusti september. Pris: 350 kr/jägare och dygn Jägarexamen Dalarna Varmt välkommen på en intensivkurs i jägarexamen där du får en komplett examen på endast 3 dagar. Kursdatum i juli. Allt ingår i paketet och inga kostnader tillkommer för att du ska få din jägarexamen. Pris: kr/person Kronofiske Dalarna I hjärtat av Bergslagen ligger det populära friluftsområdet Malingsbo-Kloten som är ett höglänt och kuperat skogsområde med stora skogar och gott om sjöar och tjärnar. Kronofiske Malingsbo Kloten erbjuder ett varierat fiske för både erfarna sportfiskare och nybörjare. Pris: Från 150 kronor per dag och person. Upplev Kungsörn Dalarna Följ med på någon av turerna där du får möjlighet att möta skogens vilda djur som kungsörn, orre och björn. Här finns ett stort utbud av aktiviteter och utflykter, så passa på att möta äventyret i några timmar. Pris: kr/person, beroende på djur. Alla äventyr hittar du på inatur.se Älgsafari Västmanland Upplev Bergslagen som är ett av Sveriges vilttätaste område. Här lever skogens konung, älgen, i sitt naturliga tillstånd. Följ med våra erfarna guider på en resa i älgens värld. Start från Kolarbyn utanför Skinnskatteberg. Pris: 995 kr/person Vargvandring Västmanland Upplev vargen som ylar i natten. Arrangören Wildsweden tar hjälp av vargforskarnas sändarrapporter för att planera en nattlig exkursion i vargens spår. Pris: kr/person. Hjälmare Kanal Västmanland Se Hjälmare kanal på nära håll. Kanalen började byggas 1629 och var klar 1639 och är idag landets äldsta farbara, konstgjorda vattenväg. Den binder samman Mälaren och Hjälmaren. Pris: 450 kr. Skogsfågeljakt Närke Svenska Jaktportalen erbjuder Skogsfågeljakt i Kloten-området. Jakten bedrivs både som höstjakt, augusti september, med eller utan hund och som toppfågeljakt över cirka hektar mark. Pris: 500 kr/person per dag. Flugfiske Närke Ekosafari har den här våren påbörjat ett projekt att plantera ut regnbåge i Svartån. Nu är fisken ute och fiskekort finns att köpa. Rengbågsfisket i Svartån bedrivs som Catch and Release med hullinglös krok. Pris: 170 kr/dag. Gåsjakt Östergötland Tåkern/Vättern är en av Sveriges största fågelsjöar. Känd för sina stora mängder gäss under höstarna. Passa på att upplev riktig gåsjakt där ni jagar på egen hand under augusti september. Pris: kr/person. Ekopark Halle-Hunneberg bjuder på storslagen natur och spännande historia. Där lever myter om Valhall med Oden själv som blickar ur berget. På Kungajaktmuseet Älgens Berg berättas om bergens geologi, kulturhistoria och kungajakt. Pris: 60 kronor för vuxna. Regnbågsfiske Småland Välkomna till Stora Råsgöl i natursköna Ekopark Hornsö med lättillgängligt fiske för metaren, spinn- och flugfiskaren då båtar finns att tillgå. Stor grillplats på en höjd med utsikt över sjön. Pris: 250 kr/dag per person. Bäcköringsfiske Småland Prova på Strömfiske i Alsterån som omfattar en åsträcka på cirka 15 kilometer. Den ligger i djupaste Småland mitt i Glasriket, cirka 35 minuters bilfärd från Växjö. I denna vackra och rofyllda miljö fiskar du i huvudsak bäcköring. Pris: kr/person. Asa Herrgård Småland Fräsch och modernt boende i en riktigt vacker herrgårdsmiljö utanför Lammhult. Några aktiviteter: bastu och badtunna, fiske, kanotpaddling, cykling och turridning. Pris: Enkelrum från 550 kr. Fiske i Bjärrödssjön Skåne Fiska i ett naturskönt område präglat av gamla bokar och ekar. Bjärrödssjön ligger i Klippans kommun, cirka 6 km söder om Perstorp. I sjön finns det gädda, abborre, braxen, sutare och ål. Pris: Årskort 400 kronor. 16 Forum Sveaskog forum sveaskog 17

14 TEMA myter Mot ljusare framtid Urskogen skövlas och arter försvinner. Så framställs ofta situationen i det svenska skogsbruket. Men bilden stämmer inte. Skogarna med höga naturkvaliteter blir allt fler och hotade arter ges möjlighet att komma tillbaka. B ehovet av naturvård och skyddad skog är en het fråga i Sverige. Debatten i media visar att skogsnäringen och miljöorganisationer har olika syn på vad som är ett ekologiskt uthålligt skogsbruk. Naturvården inte problemfri Samtidigt beskriver lagar och regler tydligt hur skogsbruket ska bedrivas. Produktion och miljö är sedan länge två jämställda mål i den svenska skogspolitiken, men det praktiska arbetet i skogen bygger på frihet under ansvar och det skapar diskussion om hur målbilderna i detalj ska tolkas. Naturvården i det svenska skogsbruket är inte problemfri och därför är det viktigt att vi tillsammans diskuterar vad som kan göras för att förbättra tillståndet i skogen. Situationen är dock inte så drastisk svart eller vit som många pratar om. Vi kan visa att utvecklingen på Sveaskogs marker är på väg mot något betydligt ljusare än den bild av skogsbruket som ofta målas upp i media, säger Stefan Bleckert, naturvårdschef på Sveaskog. Han framhåller att det är samma principer som gäller för många aktörer inom skogs- Fakta Sveaskogs naturvårdsarealer Areal naturvård Definition (hektar) Ekoparker Naturvårdsskogar Naturhänsyn vid avverkning Summa nedanför fjällen Fakta Naturvårdsarealer Sveaskog använder 20 procent, eller hektar, av sin produktiva skogsmark nedanför fjällskogen som naturvårdsareal. Stora sammanhängande ytor är koncentrerade i ekoparker och naturvårdsskogar. I naturvårdsarealen ingår också den naturhänsyn som tas i produktionsskogen. När Sveaskog inventerar sina skogar för olika skogsåtgärder upptäcks ibland nya nyckelbiotoper, som kan vara allt från ett enskilt jätteträd till ett urskogsliknande område. Nyckelbiotopen lyfts in i naturvårdsarealen och andra avsatta områden som inte har lika stora naturvärden byts ut. Reservat och nyckebiotoper är inte utbytbara. På Sveaskogs mark utanför ekoparkerna finns sammanlagt över kända nyckelbiotoper som omfattar hektar. bruket, till exempel vad gäller generell hänsyn i produktionsskogen. När det gäller den naturvårdande skötseln av naturvårdsskogar så har Sveaskog ett omfattande program, som också intresserar många andra markägare, kommenterar Stefan Bleckert. fakta Inväxande gran hot mot många arter Vi hugger bort inväxande gran Redan 2002 beslutade Sveaskog att 20 procent av den produktiva skogsarealen skulle klassas som naturvårdsareal. Det innebär att naturvården har högsta prioritet på hektar från norr till söder nedanför fjällskogen. Det här är grunden för vårt sätt att bedriva ett aktivt och hållbart skogsbruk. Det handlar inte om att välja ut vilka 20 procent som helst, utan om att identifiera de skogar som har de högst naturvärden och där vi också tillåter naturliga processer som brand och översvämning för att skapa död ved. Vi satsar också stort på att återskapa lövskogar genom att hugga bort inväxande gran, säger Stefan Bleckert. Han erkänner utan omsvep att skogsbruket de senaste cirka hundra åren har påverkat skogarna på ett väldigt dramatiskt och omfattande sätt. Gigantiska hyggen och metoder som besprutning med hormoslyr har visat sig vara helt förkastliga. Det tidigare industriella sättet att sköta skogarna är en viktig bakgrund till vårt 20 procentsmål. Vi måste ta i ganska mycket för att utveckla en balans mellan produktion och miljö, konstaterar Stefan Bleckert. Få förstår att situationen förbättrats Tillsammans med den generella naturhänsynen i produktionsskogarna ska satsningen på naturvårdsskogar skapa framtida skogslandskap som, efter en viss ekologisk leveranstid, har en betydligt rikare biologiska mångfald än dagens skogar. Stefan Bleckert är övertygad om riktningen för utvecklingen: Stefan Bleckert. Vi är på väg mot en förbättrad ekologisk situation som jag tror att få av oss inser. Istället för att bara jämföra med historien måste vi också vända blicken framåt för att förstå vilka naturvärden vi idag skapar och vilken betydelse dessa kommer att få i framtidens skogar, säger han. NILS SUNDSTRÖM Ur naturvårdssynpunkt är unga granskogar ingen bristvara. Däremot är inväxande gran ett problem för andra skogstyper. Den täta granen skapar kallare och mörkare skogar som på sikt tar kål på andra naturmiljöer, genom inväxning i till exempel ekskog. Därför skapar granen problem för 40 procent av de rödlistade arterna i skogen, enligt Artdatabanken. Skogsskötseln väcker känslor. Fel och bristande naturhänsyn visas ofta upp i skräckexempel. Men är situationen så nattsvart? Stefan Bleckert, naturvårdschef på Sveaskog, reder ut hur Sveaskog bedriver sitt skogsbruk. Myt 1: De sista gammel skogarna skövlas Andelen gamla skogar ökar på Sveaskogs marker. Idag klassas tio procent av skogarna som gamla. Om 50 år kommer den andelen att vara 13 procent. Men det är viktigt att inte bara titta på åldern i sig, utan även att analysera de biologiska kvaliteterna. P å Sveaskogs mark kommer den gamla skogen öka med omkring 30 procent de närmsta 50 åren. Främst kommer ökningen från avsatta naturvårdsskogar och ekoparker, och då är inte naturhänsynen i produktionsskogen medräknad. För Sveaskog är det viktigt att inte bara sätta ett ålderskriterium på vad som ska räknas som skyddsvärd skog. All gammal skog behöver inte vara skyddsvärd. Det är de biologiska kvaliteterna samt läget i landskapet som avgör vilka skogar som behöver skydd, vilka som kan klara sig med anpassad skötsel och vilka som kan klassas som produktionsskogar med generell eller förstärkt naturhänsyn. De skogar som har högst naturvärden har också ett inslag av död ved, olika trädslag samt naturvärdesträd från olika skogsgenerationer. De skogarna skyddar vi som naturvårdsskogar. I många landskapsavsnitt kan även lite yngre skogar innehålla naturvärden värda att utveckla. Detta gäller främst lövrika skogar med stora inslag av aspar och sälgar. Det finns även skogar med hög ålder som saknar höga naturvärden och som därför kan klassas som produktionsskogar. Främst gäller detta delar av landet där skogen av naturliga skäl växer extremt långsamt och där det ofta kan ta år innan skogen når slutavverkningsålder. Träden är då ungefär lika stora som en 60-årig tallskog i andra delar av landet. Dessa skogar ska vi bruka även om de är gamla. Att skydda skog genom att lämna den orörd ger inte alltid den bästa utvecklingen av naturvärdena. En naturvårdsbränning i en gammal tallskog ökar kraftigt den ekologiska funktionaliteten. Därför kan det rent ekologiskt vara viktigare att bränna den skog man har, istället för att avsätta en ny gammal tallskog. Andelen gammal skog kommer att öka med 30 procent på Sveaskogs marker de närmsta 50 åren. 18 Forum Sveaskog forum sveaskog 19

15 Myt 3: Det ser I den uppväxande framtidsskogen kommer kvarlämnade solitära träd och hänsynskrävande biotoper få ett allt större naturvärde. De framtida produktionsskogarnas naturvärden ökar med tiden. mörkt ut Myt 2: Dagens skogsbruk skapar likriktade för hotade arter produktionsskogar Vi skapar framtida skogar som får en betydligt större biologisk mångfald än vad vi kan visa upp i dagens produktionsskogar. Den ekologiska leveranstiden är lång, men vi kan redan se goda effekter av arbetet. D agens avverkningsmogna produktionsskogar är resultatet av det skogsbruk som bedrevs på talet. Det skogsbruk som Sveaskog bedriver idag, enligt svenska modellen har en väsentligt mer utvecklad naturhänsyn. Under de senaste åren har Sveaskog genomfört en av de större naturinventeringarna som gjorts i landet. Vi har studerat hektar skog varav hektar produktionsskog. Statistiken visar att det finns i snitt fyra riktigt gamla träd per hektar i produktionsskogarna, det vill säga i de skogar där vi bedriver skogsbruk. I samma inventering ser vi att i de skogar som har ett högt naturvärde står det i snitt 16 naturvärdesträd per hektar. Sedan tio år tillbaka lämnar Sveaskog i snitt 36 träd per hektar genom generell hänsyn i avverkningen. Några av de träden kommer att dö: vissa blir vindfällen, andra blir torrakor, men en stor andel, kanske hälften, kommer att bli naturvärdesträd. Det innebär att i nästa generation avverkning kommer stora delar av produktionsskogen att innehålla lika höga naturvärden knuta till gamla träd som finns i de skogar som vi idag avsätter som naturvårdsskogar. Självklart har vi en lång tid av förverkligande framför oss för att nå det här målet på hela vårt innehav, men även externa biologer ser att vårt skogsbruk kommer att öka de ekologiska kvaliteterna i stor mängd. Det är också viktigt att betona att den biologiska mångfalden är beroende av olikartade skogar. I norra Sverige finns värdefulla skogar som ibland kallas för urskogar, där människan haft liten eller ingen påverkan. I södra Sverige finns det värdefulla trädbärande marker som skapats genom människans aktiviteter. Dessa historiska nyckelbiotoper är också viktiga att värna. En grov sparbanksek växer inte upp i Sverige utan människans hjälp. Grenverket får rymd tack vare den öppenhet som betande djur och återkommande skötsel ger. Våra avsättningar och naturvårdsåtgärder gynnar många hotade arter. Vi ser redan tydliga tecken på att situationen förbättrats för en del hotade arter, såsom de stora rovfåglarna och vissa hackspettar. A rtdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet kartlägger vilka arter som är rödlistade eller hotade i Sverige. Resultatet visar att situationen är allvarlig för en del arter kopplade till skogsbruk. Utvecklingen har på senare år varit positiv för flera däggdjur, fåglar och groddjur, men sämre för många insekter, svampar och lavar. Sveaskog blundar inte för de negativa tecken som finns för en del arter, men det är också viktigt att lyfta fram det som är positivt. De är delsegrar i naturvårdarbetet. Stora rovfåglar som havsörn och kungsörn går framåt och de är beroende av gamla träd som bo-träd. Likaså utvecklas tjädern bra ett viktigt byte för kungsörnen. Tretåig hackspett och gråspett har en gynnsam utveckling och är beroende av olika insekter, som lever i döende och döda träd. På många av Sveaskogs marker handlar det bara om tid och mognad innan ytterligare många hotade arter kommer att få bättre livsmiljöer. Sveaskog studerar den biologiska mångfalden i projektet Effekt20. En nulägesbeskrivning av mångfalden i några av våra ekoparker jämförs med referenslandskap. Studien är i ett tidigt skede, men har redan börjat ge intressanta data. Jättepraktbaggen, som nästan var borta från Sverige, hittar vi i Ekopark Hornslandet i Hälsingland. I Ekoparkerna Hornsö och Hornslandet ser vi att den rödlistade raggbocken är på väg tillbaka. Den trivs i äldre liggande och barkfria barrträdstammar. Det är tecken på att vårt naturvårdsarbete ger resultat. Men mångfaldsförändringarna i Sverige sker inte bara på Sveaskogs mark. De positiva tecknen syns även hos andra markägare och det är viktigt att alla markägare tar ett gemensamt ansvar för den biologiska mångfalden. Det är de samlade insatserna som avgör hur ljus framtiden blir för våra hotade arter på nationell nivå. Framtiden för hotade arter är kanske ljusare än vi anar? Idag är både kungsörn och havsörn på frammarsch i landet, likaså flera hackspettar. Sveaskog förväntar sig dessutom stora positiva effekter av sin satsning på 20 procent naturvårdsareal. 20 Forum Sveaskog forum sveaskog 21

16 RIKTIGA REDSKAP SÄLJS INTE PÅ BYGGMARKNADER. Ord :- NU: 1.590:- STIHL RE 98 Ord :- NU: 3.990:- VIKING MB 248 T NYHET! NYHET! Ord :- NU: 1.690:- STIHL FS 38 Ord :- NU: 1.990:- STIHL MS D Samtliga priser är inkl. moms och eventuella erbjudande gäller t.o.m Kvalitetsmaskiner från STIHL och VIKING säljs bara av Servande Fackhandlare som kan sin sak och ser till att du får rätt redskap för dina behov. Hos dem kan du dessutom få hjälp att hålla maskinerna i toppskick så att de behåller sin höga prestanda år efter år. Oavsett om du väljer en kraftfull motorsåg från STIHL eller en testvinnande VIKING-klippare får du den alltid levererad färdigmonterad och startklar. Självklart med vår Nöjd-kund-garanti för att verkligen vara på den säkra sidan. Så sätt igång och vårstäda som proffsen med redskap som håller vad de lovar. Hitta din närmaste återförsäljare på Riktiga redskap säljs bara av experter Från det ena Tiden går fort när man har roligt, heter det som bekant. Kanske har du redan tänkt tanken att du vill göra något annat än att förvalta din skogs- och lantbruksfastighet. Du kanske känner för att varva ner och jobba lite mindre. Eller så vill du helt enkelt lämna över hela din verksamhet till någon annan. Någon som får ta vid och börja förbereda sin stora framtida satsning. En nystart med tradition. När du har tänkt den tanken hör av dig till oss. Vi hjälper dig oavsett om det ska ske i morgon eller om några år. Vill du veta mer besök ditt lokala kontor eller gå in på

17 synpunkt pressröster Skogen omskrivs flitigt i medier. Här är ett axplock från de senaste veckorna. Finsk skogsindustri i topp Svensk skogsindustri hamnar på sjätte plats i produktivitet. Bäst är den finska skogsindustrin som har högst produktivitet i världen enligt konsultföretaget Indufor. Svensk produktivitet ligger 300 ton lägre än i Finland räknat i årston per anställd. En anledning till skillnaden kan vara att det finns fler små, mindre produktiva pappersbruk kvar i drift här än i Finland där många små lagt ner. I sågverksindustrin däremot har Sverige högre produktivitet än Finland. Här är produktionen kubikmeter per år och anställd, jämfört med kubikmeter i Finland. (Källa: Processnet) Nätverk för utveckling Skogsstyrelsen har samlat kvinnor från Östersjöregionen i ett möte om entreprenörskap i skogsbruk. Det ska bidra till ett internationellt nätverk för intresserade kvinnor i området. En bransch dominerad av ett kön är inte optimal. Kvinnor och män kan har olika erfarenheter och ibland tänker annorlunda. Det kan ge nya perspektiv och utveckla branschen, säger Marja Gustafsson, Skogsstyrelsen. (Källa: Skogsaktuellt) Bemanningsjätte skogssatsar Röjningsbranschen domineras av tillfälliga jobb Därför satsar Proffice på arbetskraft till skogen i pilotprojektet Proffice Forest. Syftet: Röjare ska ha åretruntanställning. Det går om de i lågsäsong har andra jobb i Proffice. Kanske kan vi hitta de som tackat nej till skogsröjning på grund av att det bara varit säsongsarbete, säger initiativtagaren Petter Myhlback. (Källa: Skogsland) inlägget Anders dahlberg Vilket hot utgör inväxande gran för skogens mångfald? Basera på Frågan är både omfattande och komplex. faktisk nytta Vi bad tre branschrepresentanter att ge sin syn på saken. Här är vad de svarade. Många skogslevande rödlistade arter, närmare 800 av drygt 2000, missgynnas av igenväxning och av att produktionsskogar blir alltmer virkesrika och tätvuxna. För den biologiska mångfalden är det därför ofta bra att hugga bort inväxande gran, i synnerhet i södra Sverige. På så sätt kan befintliga naturvärden bevaras och förstärkas. Det kan gälla att friställa grova träd, ta bort gran som invaderat lövskogar eller att hålla tillbaka granens frammarsch längs vattendrag och sjöar där tidigare översvämningar upphört på grund av vattenreglering. I skogsbrandens frånvaro kan det också vara skäl att bibehålla öppna äldre tallskogar genom att hålla undan förtätande gran och tall. Det är utmärkt att dessa åtgärder börja utföras. Men detta får absolut inte bli slentrian. Man måste alltid utgå ifrån de naturvärden som finns Granar är granna men kanske mer dominanta än vad de flesta faktiskt känner till? och vilka som vi vill ska förvaltas. Naturvårdande skötsel måste baseras på kunskap om faktiskt nytta. Ibland är skötsel ett bra alternativ, men i andra fall är det bättre att lämna områdena för fri utveckling. Det stora hotet för skogens mångfald är inte granens framfart utan framförallt att kontinuitetskogar fortsatt avverkas och ersätts med likåldriga produktionsskogar som, i ett biologiskt perspektiv, har korta omloppstider. Var rädd om gamla granar, de blir alltmer ovanliga och har som regel höga naturvärden oavsett var de växer. foto: Leif Öster Gran längs vattendrag skall inte heller alltid tas ner där finns också naturliga och värdefulla granbestånd. Tyvärr finns flera exempel där såväl skogsbolag som myndigheter gjort granskötsel i naturvårdens namn med mer skada än nytta som resultat. Det är viktigt att inte per automatik ta bort inväxande gran utan att ta fasta på vilka naturvärden som faktiskt finns och hur de kan skötas på ett bra sätt. Mångfalden i morgondagens skog avgörs av att det finns tillräckligt mycket skyddad skog, att skogsbruk tar funktionell naturhänsyn och funktionella frivilliga avsättningar. Allt kompletterat med verkningsfulla restaureringar. anders Dahlberg, Artdatabanken SLU vad tycker du? Hans Liedholm, Skogsstyrelsen Människan har idag sett till att naturliga störningar som brand och översvämning inte får skada skog. Det gör att fri utveckling som skötselinriktning i skyddade områden successivt leder till grandominans på de flesta marktyper, eftersom granen är mycket konkurrenskraftig och gärna växer upp i skuggan av mer ljuskrävande trädslag. Om vi vill värna arter som är mer eller mindre beroende av lövträd och tall är det därför nödvändigt med anpassad röjning och gallring av inväxande gran i många formellt skyddade och frivilligt avsatta områden. Det gäller inte minst om syftet med den skyddade skogen är att bevara den biologiska mångfalden. Naturvårdsbränning, dämning, skapande av död ved och borttagande av inväxande gran bör vara naturliga åtgärder i vården av skogar med höga löv- och tallvärden. Naturen skapar själv aldrig jämna och likåldriga monokulturer av gran. kristoffer stighäll, Naturskyddsföreningen. Lövskog och naturliga störningar som brand och översvämning är stora brister i dagens skogar. För många arter som är knutna till störningar och lövskog är framtiden mörk. Många av lövskogens arter, framförallt insekter, behöver värme för att trivas. I naturskogslandskapet är det inget problem, men i den extrema bristsituation vi nu befinner oss i så är gamla lövskogar av avgörande betydelse. I de skogarna innebär inväxande gran ett problem för många arter. Från Finland kommer nyligen intressanta studier som visar samband mellan förekomst av vitryggig hackspett och avsaknad av gran. Finska vitryggsprojektet har systematiskt huggit ur gran i äldre skog för att återfå lövskogar. För att återfå vitryggen i ett område skall andelen gran aldrig överstiga 25 procent av skogsvolymen. I ett landskap med stor brist på naturskogar och naturliga störningar kan alltså vidmakthållandet av äldre lövskogar genom granuthuggning starkt bidra till att bevara mångfalden forum sveaskog 23

18 intervju reportage Hon är före detta landshövding i Västerbottens län, och nu ny landshövding i Stockholm. Här, i storstaden, efterlyser hon ett ökat träbyggande. Skogens råvara spelar en viktig roll i att klara samhällets klimatmål, säger Chris Heister. Skog och storstad föder varandra Fakta Älskar bärplock Namn: Gun Christina Chris Heister. Ålder: 61 år. Yrke: Landshövding i Stockholms län, styrelseordförande för Skansen och Tillväxtverket. Familj: Barn och barnbarn. Bor: Tessinska palatset, Stockholm. Bakgrund i korthet: Riksdagsledamot för moderaterna , ledamot av näringsutskottet och vice partiordförande. Landstingsråd i Stockholms läns landsting Landshövding i Västerbotten Favoritskog: Mina föräldrars skog i norra Roslagen. Jag älskar att plocka svamp och bär där. 24 Forum Sveaskog en nya landshövdingen i Stockholms län har en lång karriär bakom sig som moderat politiker och ämbetsman. Chris Heister är också väl insatt i skogsnäringens utveckling, efter fyra år som landshövding i Västerbotten. Det är intressant att som landshövding i Stockholms län ha en kunskap från andra delar av landet och inse vilken betydelse som våra naturresurser har, inte bara för den regionala ekonomin utan för Sveriges som helhet, säger Chris Heister. Hon ser flera likheter mellan Västerbottens och Stockholms län. I båda länen finns ett starkt entreprenörskap men även glesbygdsfrågor. I Stockholm handlar det om att kombinera storstadens möjligheter med landsbygdens utmaningar. Stockholm är mer än området runt Sergels torg. I länet finns en skärgård med öar och nordöstra delen är utpräglad landsbygd, påminner Chris Heister som själv är född och uppvuxen i ett skärgårdshemman i norra Roslagen. Skog ger el åt storstaden Stockholmsregionen står nu inför stora utmaningar. Regionen växer så det knakar med nära människor per år. Allt fler vill bo och arbeta i storstaden. Det ställer krav på infrastruktur och boende, energifrågor och miljö. Inom alla dessa områden kan skogliga produkter få stor betydelse. Biobränsle från skogen spelar redan en stor roll för produktion av fjärrvärme och även el i storstäderna, säger Chris Heister. Man kan också nyttja skogen för att ta fram drivmedel och för att ersätta bomull med viskos. Jag tror att det kommer att hända mycket inom forskningen vad gäller skogen framöver. Skogen kommer att vara en viktig komponent för att klara samhällets klimatmål. På kort sikt kan det handla om att använda mer trä för klimatsmart byggande. I Stockholm byggs nu miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden, som är ett av de mest omfattande stadsutvecklingsområdena i Europa. Området ska byggas med miljöprofil och målet för Stockholms stad är att med den nya stadsdelen befästa sin position som en ledande huvudstad i klimatarbetet. Här kan det finnas utrymme för innovativ upphandling som också kan beröra skogliga produkter, anser Chris Heister. Växjö och Skellefteå goda exempel Som landshövding i Västerbotten var hon djupt engagerad i projektet Trästad 2012 som utvecklades i samarbete med fyra regioner i landet. Industriellt träbyggande och modern träteknik gör det möjligt att bygga högt och stort i trä, men Stockholm har hittills inte legat i framkant inom området. Andra delar av landet har gått före. Växjö har tidigt profilerat sig som en stad som vill utvecklas med miljö som utgångspunkt. Skellefteå är ett annat exempel, säger Chris Heister som nu vill verka för ett ökat träbyggande i Stockholms län. Hon hoppas att kommunledningarna är öppna som beställare för att det finns nya alternativa byggmetoder: Jag berättar gärna om de fördelar som industriellt träbyggande innebär, att det går att bygga klimatsmart, effektivt och med hög kvalitet och samtidigt få ner byggkostnaderna. Det gynnar bostadskonsumenterna. Ett exempel på ett företag som utvecklat det industriella byggandet är Lindbäcks Bygg i Piteå, som redan har en betydande marknad i Mälardalen. Ett annat företag är Martinsons i västerbottniska Bygdsiljum utanför Skellefteå. Chris Heister ger beröm åt de båda familjeföretagen, men hon önskar att någon av de större etablerade byggföretagen också vågade ta steget och utveckla det industriella byggandet. Byggmetoden innebär att merparten av byggandet sker inomhus på fabrik. Det frestar mindre på närboende och närsamhället där byggnaden ska stå, framhåller Chris Heister: Storstadsområdena står inför en gigantisk utmaning att renovera miljonprogrammet och förtäta staden. Här är de industriella byggprocesserna och träbyggandet ett bra alternativ. Men att storstaden växer och förtätas innebär också ett hot mot de stadsnära skogarna. Det är en målkonflikt, det är bara att erkänna. Det gäller att vara eftertänksam och verkligen se till att behålla gröna lungor, att se till att de landsbygdsnära områdena till storstaden finns kvar. Det är också en viktig del i att stärka storstadens attraktionskraft, säger Chris Heister. Nya affärsmöjligheter i skogslänen I takt med att allt fler flyttar till storstäderna förändras också skogsägandet. En tredjedel av de privata skogsägarna är utbor, som inte bor vid sin skog. Fler och fler skogsägare bor i städerna. Många har ärvt sin skog och alla har inte tid eller kunskap om hur skogen ska skötas. Det öppnar för nya företag och affärsmöjligheter i skogslänen, säger Chris Heister. Hon lyfter också fram behovet av innovation inom både skogsbruket och förädlingen av skogens produkter: Sverige är en stark forskningsnation på skogens område, men vi behöver anstränga oss ytterligare för att öka förtjänsten på skogen. Ju mer vi kan förädla och nyttja råvaran, desto mer kan vi stärka den regionala och nationella ekonomin. NILS SUNDSTRÖM Skogen är viktig för storstadens utveckling. Chris Heister, ny landshövding i Stockholms län, ser skogen som en enorm förnyelsebar tillgång för hela landet. Foto: Thomas forum Oneborg/Scanpix sveaskog 25

19 arbetsliv en dag på jobbet hanna aminder Titel: Distributör på Svenska Skogsplantor i Häggeby, norr om Stockholm. Ålder: 29 år. Bor: I Enköping. Familj: Sambo och två barn, 12 och 3 år. Fritid: Lär mig spinna garn från ull och ska ta jägarexamen med min syster så snart jag får tid och råd. Favoritårstid: Sommaren eftersom det är fullt upp på jobbet och att jag kan njuta av sol och bad när jag är ledig I försökshuset sparas plantor från varje packat parti, för att se att de växer som de ska. Här håller Hanna en låda med 276 tallplantor. foto: jennifer nemie Här får många frön slå rot Det är högsäsong på Lugnets Plantskola utanför Bålsta. Distributören Hanna Aminder jobbar intensivt för att kunderna ska få rätt plantor med sig hem. Det är roligt att jobba nära kunderna och så gillar jag variationen i mitt arbete, säger hon. N är vi träffas har Hanna Aminder fullt upp med att hjälpa kunder från olika delar av landet att lasta plantor på släp, ta emot samtal om nya order och stämma av med kunder att de plantor de beställt finns på plats. Sedan några veckor har hon fått en ny tjänst som distributör, en roll som hon trivs bra med: Distribution och kundkontakt är nytt för mig, och det känns väldigt stimulerande. De allra flesta kunder är nöjda, och det ger energi till vardagen. Dessutom gillar jag att vara ute i friska luften och röra på mig, även om vissa dagar kräver en hel del kontorsarbete. Driver åtta plantskolor När Hanna Aminder tackade ja till jobbet som distributör hade hon provat på de flesta delar av verksamheten på plantskolan sådden, sorteringen och ogräsrensningen. Jag hade ingen skoglig utbildning, men jag har fått lära mig alla moment här på plats. Och det var med ogräsrensning det började, för tio år sedan. Hanna arbetade då på bemanningsföretaget Adecco och blev uthyrd till Svenska Skogsplantor över sommaren. Här trivdes hon bra, så när hon fick frågan om en fast anställning tvekade hon inte. Det passade mig perfekt. Jag hade ingen skoglig utbildning, men jag har fått lära mig alla moment här på plats. Det har varit väldigt utvecklande. Svenska Skogsplantor driver totalt åtta plantskolor i Sverige och har över kunder varje år. Bland de största är bland andra moderbolaget Sveaskog samt Mellanskog, Norrskog, Norra Skogsägarna, Södra Skogsägarna med flera. De flesta kunderna är små och mellanstora privata skogsägare. Behandlas med limliknande medel Produkt- och teknikutvecklingen inom företaget sker kontinuerligt. Just nu är det fokus på förädlade plantor, produktionstekniker som gör verksamheten effektivare samt plantskydd utan kemikalier. Conniflex är ett effektivt och miljövänligt plantskydd som Svenska Skogsplantor lanserat. Det består av ett limliknande medel och sand som plantorna behandlas med för att stå emot angrepp av skadedjuret snytbaggen. Det började användas för tre år sedan och resultaten har varit goda. Vi började använda Conniflex på Lugnet i höstas, så vi har inte hunnit fått respons från kunderna ännu, men andra delar av företaget har sålt det längre med goda resultat, berättar Hanna Aminder. Mikroplantor sparar energi De förädlade plantor som Svenska Skogsplantor satsar på har en tillväxt som är mer än 20 procent högre än den skog som växer i stora delar av Sverige idag. Vad gäller effektiva produktionstekniker utvärderar företaget just nu en så kallad omskolningsrobot, som planterar om små mikroplantor till något större krukor. Mikroplantorna gör att det får plats fler plantor i växthusen, vilket sparar energi, och omskolningsroboten gör det dagliga arbetet effektivare. Finns det fortfarande jobb att göra för människor på plantskolor i framtiden? Hanna Aminder igen: Det tror jag. Jag ser maskinerna som ett komplement som effektiviserar vår verksamhet. Men den mänskliga omsorgen, planeringen och kundkontakten måste vi människor stå för. Ulrika Nybäck Våren och försommaren är den mest hektiska perioden på plantskolan. Här kör Hanna Aminder ut plantor till Bert Gunnarsson, en privat skogsägare, som ska plantera täckrotsplantor av gran i Roslagen. Skogsägaren Bert Gunnarsson tar med sig täckrotsplantor hem idag. Han hämtar lika många om några veckor igen. Hanna Aminder hjälper till att stuva plantorna rätt på släpet. Hanna Aminder och kollegan Ulrik Nordfors arbetar vid mikrosådden. När plantorna blivit större planterar en omskolningsrobot om dem till större krukor. Svenska Skogsplantor driver totalt åtta plantskolor i landet. De har drygt kunder varje år. De flesta kunderna är små och mellanstora privata skogsägare. Hanna Aminder, här på plats i försökshuset, trivs med sitt jobb på Lugnets plantskola. Såmaskinen ser till att det hamnar ett frö i varje minikruka. Sedan täcks varje kassett med Vermiculite, ett lätt och luftigt material som skyddar fröet. Både tall- och granplantor har mjuka barr när de är såhär små. De anställda på plantskolan håller koll på när det är dags att plantera om plantorna till större krukor. 26 Forum Sveaskog forum sveaskog 27

20 annonstorget 30 år i Svenska skogsbrukets tjänst! Det firar vi med 24 månaders garanti (Gäller Kesla producerade delar, ej slitdelar) Patu skogsvagnar & kranar för effektiv transport av virket med traktor. Mer än 30 kombinationer för att passa dina behov Med Patu stegmatare kapar, kvistar och lägger du upp virket snabbt och effektivt rosenqvistmaskin.se Keslas flishugg för effektiv flisning. Finns i två storlekar C645 och C1060 Ryhovsgatan 2, Jönköping Tfn AVESTA-VAGNEN Tillverkad i Avesta Avesta MS :- Avesta MS :- Avesta MS :- Avesta MS :- Se Filmer och hela sortimentet på Avesta-Vagnen AB, Högboleden 47, Avesta, tel Klipp till på något som fungerar! Naarva är energiklippen som används av de som ställer krav. Alltid skyddad kniv kan när som helst användas för klippning, lastning och lossning. Mer information hos din MOWI-handlare eller på Barrsäter.pdf FTG Cranes AB. Blästergatan 2, Vänersborg. Tfn: Fax: info@ftgforest.com UPPROP TILL SVERIGES SKOGSENTREPRENÖRER Ulf Sandström, vd SMF. Är du skogsentreprenör och vill vara en fri företagare som utvecklar och driver din verksamhet själv. Bli då medlem i SMF Skogsentreprenörerna om du inte redan är det! SMF Skogsentreprenörerna står för: Att en förbättrad lönsamhet i entreprenörsföretagen är ett måste för en bra framtida rekrytering i branschen. Att det måste skapas bättre affärsmässiga villkor för entreprenörerna i skogsbruket. Att ingen annan än entreprenörerna själva kan uttala sig om vilket förarbehov man har i sina egna företag. Att det är entreprenörerna själva som ska bestämma om sitt företags utveckling, inte kunderna. Att vi är entreprenörernas språkrör i en av Sveriges tuffastebranscher, och vi rapporterar direkt från verkligheten utan att ta hänsyn till andra än våra medlemmars åsikter. VILL DU VETA MER OM HUR SMF KAN HJÄLPA DIG I DIN VERKSAMHET ELLER DISKUTERA ENTREPRENÖRERNAS VILLKOR I SKOGSBRANSCHEN? BESÖK OSS I VÅRT TÄLT PÅ FÄVIKEN GAME FAIR JULI OCH MELLANSKOGSMÄSSAN AUGUSTI MÄSSERBJUDANDE Bli medlem så bjuder SMF på halva medlemsavgiften första året. Om du blir kund hos SG Finans bjuder de på andra halvan. Lönsammare skogsbruk med effektiv informationshantering En konferens för dig som vill veta mer om nyttan med GIS-lösningar inom skogsnäringen. Extra lyft under 2012! Tid: oktober Plats: Scandic Grand Central, Stockholm Söker du kunskap, idéer och inspiration för att utveckla användningen av din GIS-lösning? Vår konferens har ett fullspäckat program som kretsar kring ämnen som informationsspridning, mobilitet och 3D skräddarsytt med innehåll med skoglig inriktning. Besök esri.se/skog2012 för mer information och anmälan. Varmt välkommen! Lån i Landshypotek kan ge lönande lyft Nu kan alla jord- och skogsägare både låna och investera i Landshypotek. Medlemslyftet innebär en möjlighet att investera och få en årlig utdelning baserad på Landshypoteks resultat. Bundna insättningar som görs under 2012 erhåller både Landshypoteks Sparkontoränta och en premie samt att du får en utdelning För mer information vad en investering kan betyda för dig, kontakta Landshypotek på telefon eller via Mobil agne@barrsaterskogṣ co m 28 Forum Sveaskog forum sveaskog 29