Dags att fundera på exjobb?

Transkript

1 Dags att fundera på exjobb? Vill du lära dig mer om hur djur fungerar och vad som händer i kroppen i olika situationer? Här kan du läsa lite om våra olika forskningsprojekt inom zoofysiologi och hur du kan bli en del av något av dem

2 Marinbiologi? Neurobiologi? Endokrinologi? Ekotoxikologi? Inom zoofysiologi finns alltid en mängd spännande och aktuella projekt att välja mellan. De spänner över allt från studier på cell och molekylärnivå till integrativ fysiologi, med heldjursstudier in vivo. Hos oss kan du kan du göra ett längre eller kortare examensarbete oavsett om du är på kandidat eller masters nivå. Du jobbar i någon av våra forskargrupper och ditt projekt blir en viktig kugge för att föra forskningen framåt. Kanske något för dig? Hur klarar marina djur av en ökad temperatur samtidigt som havet blir surare? Inom forskningsplattformen GRIP studeras bla hur temperatur och ph, enskilt och tillsammans, påverkar olika marina organismer. Under 2011 genomför en stor studie på Kristineberg som omfattar allt från heldjursmätningar till cellulära processer. Vi söker därför med ljus och lykta efter studenter som kan delta experimentet är omfattande, så här finns alla möjligheter att hitta något som du kan forma ett exjobb av! Kontaktperson: Lisa Jönsson Bergman

3 Kontaktperson: Albin Gräns & Catharina Olsson Hur utvecklas kontrollen av magtarmkanalens motilitet? Zebrafisk används som en vanlig modell för utveckling av ryggradsdjur. I det här projektet studeras tarmrörelser och de faktorer som styr dem (nerver, hormon mm) under olika utvecklingsstadier. Zebrafisklarver är genomskinliga och tarmrörelserna kan studeras in vivo med hjälp av videomikroskopi. Med hjälp av immunohistokemi undersöker vi även hur nervsystemet och dess olika signalsubstanser utvecklas. Kontaktperson: Catharina Olsson Vad händer i magen på en fisk när vattentemperaturen stiger? Fiskar är växelvarma djur och en höjning av vattentemperaturen avspeglas direkt i högre kroppstemperatur. Detta påverkar kroppsfunktioner som matsmältning både direkt och indirekt. I det här projektet studeras muskelaktivitet i magtarmkanalen före och efter att fiskarna har ätit, för att få en bättre bild av dels vad som händer normalt vid födointag, dels hur rörelsemönstren i mage och tarm förändras när temperaturen ändras.

4 Hur påverkas hjärtkärlsystemet i vila, under arbete och vid födointag? Grunden för projektet är nyfikenhet på hur olika arter och djurgrupper reglerar hjärta och blodflöde. Vi undersöker effekterna av olika yttre och inre stimuli och framför allt kombinationer av dessa som stress/födointag eller arbete/födointag. Avancerad kirurgisk teknik och mätmetodik används för att studera bla metabolism och reglering av blodflöde till olika organ i det intakta djuret. Studierna bidrar med information om olika arters förutsättningar att klara tex miljöförändringar. För att kunna besvara nya frågeställningar arbetar vi kontinuerligt med utveckling av mätmetoder och kirurgi. Kontaktperson: Michael Axelsson Vad händer i fisken när havet blir surare? När koldioxidhalten i atmosfären stiger blir haven surare. Fiskar har antagits vara relativt tåliga mot havsförsurning men vi har nyligen visat att både utvecklingshastighet och beteende hos fisklarver kan påverkas. I det här projektet undersöks mer i detalj de fysiologiska, morfologiska och etologiska effekterna av lågt ph på fisk. Kontaktperson: Fredrik Jutfelt

5 Fiskendokrinologi, tillväxt och metabolism Kontaktpersoner: Björn Thrandur Björnsson & Lisa Jönsson Bergman Osmoreglering hos fisk och evertebrater Kontaktpersoner: Snuttan Sundell & Ingibjörg Einarsdottir Tarmen som första försvarslinje, fiskimmunologi/infektion Kontaktpersoner: Snuttan Sundell & Henrik Sundh Vad gör hormonet ghrelin i laxfisk? Hormonet ghrelin anses generellt stimulera aptiten hos de flesta djur. Studier hos fisk ger dock ingen entydig bild. Inte heller vet man särskilt mycket om ghrelins övriga fysiologisk funktioner. I detta projektet studerar vi därför ghrelins roll i bl a regleringen av födointag och fettmetabolism, och försöker förstå dess verkningsmekanismer i olika arter av laxfisk. Kontaktperson: Lisa Jönsson Bergman

6 Vad händer när fiskar blir utsatta för blandningar av ämnen? Fiskar lever och förökar sig i en miljö där de blir utsatta för blandningar av ämnen t.ex. hormoner, läkemedel, bekämpningsmedel och andra miljögifter. I det här projektet studerar vi samverkansmekanismer i odlade fisklever celler. Vi undersöker avgiftningsmekanismer och hur de regleras, med hjälp av biokemiska och molekylära tekniker. Kontaktperson: Malin Celander Akvatisk ekotoxikologi Kontaktpersoner: Joachim Sturve Redoxreglering av celldelning och celldifferentiering Det har under senare år blivit allt tydligare att många proteiner inte minst transkriptionsfaktorer regleras via sina thiolgrupper (SH grupper), och det finns resultat som tyder på att celldelning och celldifferentiering delvis regleras genom att proteiners thiolgrupper reduceras eller oxideras. Projektet studerar thiolgruppernas tillstånd hos cellens proteiner i samband med delning och differentiering hos odlade celler. Kontaktpersoner: Lars Johan Erkell

7 Vill du veta mer kontakta Catharina Olsson, kursledare eller någon av forskarna direkt. Adresser och telefonnummer hittar du på vår hemsida Där hittar du också mer information om de olika forskningsprojekten samt tidigare exjobb. Du hittar även information om möjliga projekt på öppna sidorna på GUL (Examenskurser zoo och humanfysiologi). Vilka kurser bör jag ha läst innan mitt exjobb? Förutom godkänd Biologi, baskurs, 60 hp, eller Molekylärbiologi I och II, baskurs, 60 hp måste du ha läst minst en fördjupningskurs inom fysiologi 1. Är du osäker på om du uppfyller kraven eller hur du bäst planerar din väg till exjobbet, ta kontakt med studievägledarna i biologi. 1 T.ex. Marina djur: jämförande fysiologi 15 hp, Humanfysiologi 15 hp, Neurobiologi 15 hp, Zoologisk cellfysiologi 15 hp, Ekotoxikologi inriktning mot fysiologi 15 hp Beroende på vilken inriktning du väljer på ditt exjobb kan du dessutom ha stor nytta av kurser i tex molekylärbiologi, zooekologi & immunologi

8 Examenskurser i zoofysiologi Om du vill göra ett examensarbete med inriktning mot fysiologi kan du välja mellan följande kurser: Grundläggande nivå Examenskurs i zoologi, 15 hp eller 30 hp Kursledare: Kristina Snuttan Sundell, k.sundell@zool.gu.se Kontaktperson Zoofysiologi: Catharina Olsson, c.olsson@zool.gu.se Avancerad nivå Zoofysiologi, examenskurs, 30 hp, 45 hp & 60 hp Kursledare: Catharina Olsson, c.olsson@zool.gu.se Sök den kurs du vill gå via studera.nu. Du behöver inte ha bestämt projekt innan kursstart, utan det löser vi första veckan! Dessutom finns även Humanfysiologi, examenskurs, 30 hp, 45 hp & 60 hp Här får du hitta projekt på egen hand, inom tex läkemedelsindustrin eller medicinska institutioner Zoologiska institutionen Göteborgs universitet 2010