Konsumenters möjlighet att byta bredbandsleverantör. Rapport 2012:9

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumenters möjlighet att byta bredbandsleverantör. Rapport 2012:9"

Transkript

1 Rapport 2012:9 Konsumenters möjlighet att byta bredbandsleverantör En granskning av avtalsvillkor och marknadsföring avseende uppsägningsoch bindningstid för bredbandstjänster.

2 2 (31) 2012:9 Konsumenters möjlighet att byta bredbandsleverantör En granskning av avtalsvillkor och marknadsföring avseende uppsägnings- och bindningstid för bredbandstjänster Konsumentverket 2012 Utredare: Cecilia Norlander (projektledare) och Elin Häggeborn

3 3 (31) Sammanfattning När en konsument ska jämföra erbjudanden om bredbandsabonnemang på olika webbplatser har han eller hon mycket omfattande och komplex information att ta ställning till, bland annat vilken bindningstid och uppsägningstid som gäller för abonnemanget. En förutsättning för att konsumenten ska kunna jämföra produkterna på marknaden och därefter göra ett aktivt och välinformerat val är att den information som lämnas är tydlig och lättillgänglig. På en marknad där de tekniska förutsättningarna snabbt ändras och nya tjänster ständigt dyker upp är det viktigt för konsumenten att kunna byta mellan olika leverantörer. De två största hindren för detta är abonnemangets bindningstid och uppsägningstid. För att kundrörligheten inte ska begränsas för mycket är det därför viktigt att villkoren för avslutande och byte av abonnemang är skäliga. Det är också viktigt att informationen om bindningstid och uppsägningstid presenteras tydligt, så att konsumenten kan väga in uppgifterna inför ett avtalsingående. Syftet med rapporten är att granska villkoren för uppsägnings- och bindningstid för bredbandstjänster. I granskningen ingår villkor för såväl fasta som mobila bredbandstjänster hos nio utvalda bolag. Under 2011 infördes nya regler i lagen om elektronisk kommunikation. De nya reglerna innebär att ett erbjudande till en konsument om att ingå avtal om en elektronisk kommunikationstjänst måste innefatta ett alternativ med en längsta bindningstid om tolv månader att den inledande bindningstiden i ett avtal mellan en leverantör och en konsument inte får överstiga 24 månader. Inget av de granskade bolagen erbjuder abonnemang med en inledande bindningstid som överstiger den längsta tillåtna bindningstiden på 24 månader. Konsumentverket anser dock att även 24 månader är för lång tid för en konsument att binda upp sig på en marknad i snabb utveckling. Flera bolag erbjuder en bindningstid på 12 månader eller kortare, men bara på vissa abonnemang eller under vissa förutsättningar. Enligt Konsumentverkets uppfattning bör lagens konsumentskyddande krav inte anses uppfyllda när möjligheten för konsumenten att tillgodogöra sig det skydd som lagstiftningen avses utgöra, förutsätter en viss hårdvara eller innefattar begränsningar av något slag. För majoriteten av de erbjudanden som granskats gäller en uppsägningstid på tre månader. Enligt Konsumentverkets uppfattning är en uppsägningstid på tre månader för lång på en marknad i snabb utveckling.

4 4 (31) Inget av de granskade bolagen saknar helt information om vilken uppsägningstid som gäller. På åtta av elva granskade webbplatser presenteras emellertid informationen på ett sätt som varken kan anses lättillgängligt eller tydligt för konsumenten. Ett flertal av de granskade bolagen kräver att uppsägning av avtal ska ske på visst sätt. Det förekommer såväl krav på skriftlighet som krav på att uppsägning ska ske på annat sätt, exempelvis via telefon. Ett avtalsvillkor som föreskriver viss form för uppsägning är oskäligt enligt Marknadsdomstolens praxis. Information om bindningstid och uppsägningstid är väsentlig för konsumenten och måste därför ges på ett klart och lämpligt sätt. En konsument ska inte behöva leta efter väsentlig information, vilket blir fallet om den ges i olika flikar och länkar. För att säkerställa att konsumenten ges information om bindningstid och uppsägningstid på ett tydligt och tillgängligt sätt bör den därför ges tillsammans med övrig information, när erbjudandet presenteras för konsumenten. Med rapporten som underlag ges branschen förutsättningar att självmant rätta till de brister som uppmärksammats. En tid efter att rapporten publicerats kommer Konsumentverket att följa upp vilka förändringar branschen genomfört.

5 5 (31) Abstract When comparing broadband subscriptions on various websites, a consumer has to consider very extensive and complex information, for example, about the commitment periods and the notice period for a contract. To be able to compare the offers and to make an informed decision a consumer needs clear and accessible information. On a market where the technical conditions change rapidly and new services are constantly occurring, it is important for a consumer to be able to switch between suppliers. The two biggest obstacles to such a switch are the commitment period and the notice period. To ensure that the market mobility is not limited more than necessary it is important that the conditions for termination and replacement of subscriptions are fair. It is also essential that the information is presented in a clear manner so that the consumer can consider it thoroughly before concluding a contract. The purpose of this report is to examine the terms and conditions regarding commitment periods and notice periods of broadband services. The review includes terms for both fixed and mobile broadband services from nine selected companies. In 2011 new rules were introduced in the Electronic Communications Act, which states that: A consumer should be offered a contract for an electronic communications service with a maximum duration of 12 months and An agreement may not have an initial term of more than 24 months. None of the reviewed companies offer subscriptions with a duration in excess of the maximum term of 24 months. However, the Consumer Agency believes that 24 months is too long for a consumer to commit themselves on a rapidly changing market. Several companies offer a duration period of 12 months or less, but only on certain subscription or on certain conditions. It is questionable that the law s requirement can be so easily met that it is enough to offer a contract which requires a specific hardware or imposes restrictions of any kind. For the majority of the offers reviewed there is a notice period of three months. However, the Consumer Agency does not consider that such a long notice period is reasonable on a rapidly changing market There is no company that completely lack information about the notice period applicable to its broadband services. Although, eight of the eleven reviewed websites present the information in a manner that is neither readily available nor clear to the average consumer.

6 6 (31) Several of the websites impose formal requirements for the termination notice. For instance, requirements that the notice of termination should be made in written as well as by other means, such as via telephone, can be found. A contractual term which requires a certain form of notice of termination is unfair. Information about the commitment period and the notice period is essential for the consumer and must be given in a clear and timely manner. The Consumer Agency is of the opinion that a consumer should not have to search for essential information which is often the case when it is hidden behind different tabs and links. To ensure that the consumer is given the information in a clear and accessible way, it should be given with the other information when the offer is presented to the consumer. With this report as a basis the companies will be given the opportunity to voluntarily change the deficiencies noted. The report will be followed up after its publication.

7 7 (31) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Abstract... 5 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Metod och urval Avgränsningar Den fortsatta framställningen Rättslig reglering Avtalsvillkorslagen Marknadsföringslagen Lagen om elektronisk kommunikation Granskningen Bindningstid Bindningstidens längd Konsumentverkets utgångspunkter Bedömning Informationens tydlighet och tillgänglighet Konsumentverkets utgångspunkter Bedömning Uppsägningstid Uppsägningstidens längd Konsumentverkets utgångspunkter Bedömning Informationens tydlighet och tillgänglighet Konsumentverkets utgångspunkter Bedömning Formkrav vid uppsägning Konsumentverkets utgångspunkter Bedömning... 29

8 8 (31) 4. Slutsatser Bindningstid Uppsägningstid... 30

9 9 (31) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Marknaden för elektroniska kommunikationstjänster präglas av ett stort antal erbjudanden med ett flertal olika parametrar för konsumenten att ta ställning till. Vid köp av ett bredbandsabonnemang är informationen som lämnas ofta omfattande och komplex. Konsumenten ska inför ett avtalsingående värdera prisuppgifter såväl som teknisk information om de överföringshastigheter och datamängder som ingår. Av stor betydelse för konsumenten är även den bindningstid och uppsägningstid som gäller för avtalet. För att konsumenten ska kunna ta till sig alla uppgifter krävs att informationen som lämnas är tydlig och lättillgänglig. Detta är också en förutsättning för att konsumenten ska kunna jämföra produkterna på marknaden och därefter göra ett aktivt och välinformerat val. Utöver tydlig och lättillgänglig information förutsätts, för att konsumenten ska kunna tillgodogöra sig produkterna på denna marknad i snabb utveckling, att möjligheten att byta tjänsteleverantör inte är för begränsad. Det finns ofta villkor i de standardavtal som används som hindrar konsumenten från att ta del av andra erbjudanden. De två största hindren för byte till ny tjänsteleverantör är avtalets bindningstid och uppsägningstid. Post- och telestyrelsen (PTS) har i en rapport påtalat negativa inlåsningseffekter på grund av långa bindningstider och uppsägningstider för elektroniska kommunikationstjänster. Enligt uppgifter i rapporten är det i Sverige generellt sett både dyrare och svårare att byta tjänsteleverantör inom detta område än i övriga nordiska länder. 1 Även Konsumentverket har i två rapporter 2 uppmärksammat att långa avtalsperioder och uppsägningstider för elektroniska kommunikationstjänster kan utgöra ett problem. Genom bland annat de angivna rapporterna har regeringen uppmärksammat problemen med kundrörligheten på marknaden. En utredning 3 har därför tillsatts för att undersöka vilka konsekvenser kortare uppsägnings- och bindningstider skulle kunna medföra. Enligt en rapport beställd av Regeringskansliet från konsultföretaget Gartner, skulle kortare uppsägningstider få positiva konsekvenser för marknaden. Rapporten pekar dock också på vissa nackdelar med kortare bindningstider, framförallt ökade priser på 1 PTS-ER-2010:22. Möjligheten att byta En kartläggning och analys av villkor som påverkar kundrörligheten på marknaden för elektronisk kommunikation, s Konsumentverkets rapport 2009:5. Kundrörlighet exempel på hinder för konsumenter inom några viktiga marknader och Konsumentverkets rapport 2011:18. Fördjupad analys av marknaden för mobiltelefoni, bredband och sampaketerade telekomtjänster. 3 Protokoll vid regeringssammanträde , N2012/2609/ITP (delvis)

10 10 (31) mobiltelefoner samt en bromsande effekt på den tekniska utvecklingen på marknaden. 4 På europeisk nivå har rörligheten på marknaden för elektronisk kommunikation uppmärksammats genom det så kallade telekompaketet. Telekompaketet omfattar en översyn och uppdatering av ett antal EG-direktiv som behandlar marknaden för telefoni och internet. Ett av flera syften med översynen var att förbättra konsumenternas möjligheter att byta tjänsteleverantör. För att åstadkomma detta infördes bland annat nya regler angående bindningstid för elektroniska kommunikationstjänster. I Sverige infördes reglerna 2011 i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Reglerna föreskriver bl.a. att ett avtal mellan en konsument och en tjänsteleverantör inte får ha en inledande bindningstid som överstiger 24 månader samt att det alltid ska vara möjligt att ingå avtal med en längsta bindningstid på 12 månader. Medlemsstaterna har vidare att se till att det inte förekommer villkor och metoder vid uppsägning av avtal som hämmar konsumentens möjlighet att byta tjänsteleverantör. 5 Den snabba tekniska utvecklingen gör att konsumenten ofta befinner sig i ett kunskapsunderläge vid köp av bredbandstjänster. Konsumenten saknar ofta kunskap om vad han eller hon bör fråga om eller upplysa leverantören om innan avtal ingås. 6 Inför köpet har konsumenten att värdera komplexa uppgifter om sådant som överföringshastighet, täckning och datamängder. Detta gör det svårt för konsumenten att fatta ett väl avvägt beslut. Vid köp av ett abonnemang för mobilt bredband är det fråga om en tjänst vars kvalitet varierar beroende på ett flertal omständigheter, exempelvis kringliggande byggnader, naturformationer, väderförhållanden, avstånd till mobilmast och antal samtidiga användare. Risken med långa bindningstider i dessa fall är att konsumenten fastnar i ett långt avtalsförhållande med en tjänst som inte motsvarar vad han eller hon efterfrågade. 7 Av en konsumentundersökning som Konsumentverket genomfört framgår att konsumenten lägger stor vikt vid säljarens rekommendationer. Om konsumenten då inte tydligt upplyst säljaren om sina förväntningar på tjänsten, eller om säljaren av annan anledning rekommenderar en produkt som inte motsvarar konsumentens behov, är risken även i dessa fall stor att konsumenten blir bunden av ett långt avtal med en produkt han eller hon inte är nöjd med. 8 Vid försäljning av elektroniska kommunikationstjänster är det vanligt med tidsbegränsade kampanjerbjudanden. I dessa fall förutsätts att konsumenten agerar snabbt. Risken för impulsköp är stor. Det förekommer även säljmetoder 4 A Report for the Ministry of Enterprise, Energy and Communications. Impact analysis of changes in certain consumer rights in the Swedish Telecommunications market. August 2 nd Engagement Gartner. 5 Ds 2010:19. Bättre regler för elektroniska kommunikationer, s. 209 ff. 6 Konsumentverkets rapport 2009:5. Kundrörlighet exempel på hinder för konsumenter inom några viktiga marknader, s Ibid., s.12 8 Ibid., s. 191 f.

11 11 (31) som kan upplevas som överrumplande, där konsumenten ges kort betänketid, såsom vid telefonförsäljning och gatuförsäljning. 9 Kort betänketid kombinerad med en avancerad produkt och svåröverskådliga villkor kan lätt leda till att en konsument ingår ett långt avtal som inte motsvarar hans eller hennes behov och önskemål. Även i de fall konsumenten inledningsvis har gjort ett välinformerat val kan det föreligga stor risk att den tjänst som köpts på sikt inte motsvarar konsumentens önskemål. Det är svårt för konsumenten att förutse sitt framtida konsumtionsmönster ett till två år framåt i tiden, på ett område där den tekniska utvecklingen går väldigt fort. Det kan även inträffa andra omständigheter som gör att konsumentens behov av tjänsten påverkas, exempelvis en flytt. 10 Som framgår ovan finns det flera faktorer på marknaden för elektronisk kommunikation som gör att en konsument lätt kan hamna i ett avtal som inte motsvarar hans eller hennes behov. En lång bindningstid och/eller uppsägningstid hindrar vidare konsumenten från att dra nytta av de snabba förändringar i tjänsteutbud och priser som sker på marknaden. Avtal med bindningstid och uppsägningstid har i sig en inlåsande effekt. Det är därför viktigt att villkoren för avslutande och byte av abonnemang inte i för hög grad ytterligare begränsar kundrörligheten. Det är även viktigt att informationen om bindningstid och uppsägningstid presenteras tydligt, så att konsumenten kan värdera uppgifterna innan han eller hon ingår ett avtal. År 2011 publicerade PTS i samarbete med Konsumentverket rapporten Transparenta internetaccesser. 11 Rapporten visar att informationen till konsumenter om bindningstid och uppsägningstid för bredbandsabonnemang ofta är så otydlig och otillgänglig att den riskerar att stå i strid med marknadsrättslig reglering. Rapporten visar vidare att det är vanligt förekommande att säljande budskap om abonnemangens fördelar lyfts fram i marknadsföringen medan andra viktiga villkor ges en mer undanskymd placering. 12 Mot bakgrund av de problem med inlåsningseffekter som uppmärksammats, och med anledning av att tidigare undersökningar visar att information om bindningstid och uppsägningstid för bredbandstjänster inte presenteras på ett tillfredsställande sätt, har Konsumentverket skäl att granska området närmare. 9 Konsumentverkets rapport 2011:18. Fördjupad analys av marknaden för mobiltelefoni, bredband och sampaketerade telekomtjänster, s. 176 ff. 10 Ibid., s. 187 ff. 11 PTS-ER-2011:29. Transparenta internetaccesser 12 Ibid., s. 42 ff.

12 12 (31) 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att granska villkoren för uppsägnings- och bindningstid för bredbandstjänster både ur ett oskälighetsperspektiv och ett marknadsföringsperspektiv. Granskningen ska identifiera eventuella konsumentproblem på området samt behovet av att åtgärda dessa. Syftet är vidare att informera branschen om vad som enligt Konsumentverket utgör oskäliga och otydliga villkor samt att branschen, med rapporten som underlag, ska ges förutsättningar att självmant rätta till de brister som uppmärksammas. 1.3 Metod och urval De bolag som Konsumentverket granskat är: Bahnhof AB Bredband2 AB B2 Bredband AB (Bredbandsbolaget) Com Hem AB Glocalnet Scandinavia AB Hi3G Access AB Telenor Sverige AB Tele2 Sverige AB (även innefattande varumärket Comviq) TeliaSonera Sverige AB (även innefattande varumärket Halebop) I granskningen ingår villkor för såväl fasta som mobila bredbandstjänster. Av de nio utvalda bolagen erbjuder ett bolag endast fast bredband, två bolag erbjuder enbart mobilt bredband, medan övriga bolag erbjuder såväl fasta som mobila bredbandstjänster. Konsumentverket har inledningsvis använt PTS prisjämförelseverktyg Telepriskollen 13 för att ta fram bolag som erbjuder internetaccesstjänster på den svenska marknaden. Dessa bolag har sedan samkörts med PTS statistik för 2010, för att Konsumentverket ska få en uppfattning om företagens ungefärliga marknadsandel. De bolag som slutligen valts att ingå i granskningen är de vars marknadsandel översteg 1 % år Bolag med tydlig lokal inriktning omfattas inte av granskningen, oavsett marknadsandel. Det granskade materialet utgörs av leverantörernas allmänna och särskilda avtalsvillkor, information i prislistor samt övrig information som lämnas inför ett avtalsingående på bredbandsleverantörernas webbplatser. Respektive bolags webbplats har granskats under perioden 1 april 2012 till och med 31 maj Granskningen har skett utifrån bestämmelserna i lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, AVLK, marknadsföringslagen (2008:486), MFL, och bestämmelserna om bindningstid och uppsägningstid i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, LEK. 13 PTS beslutade att stänga Telepriskollen den 30 april 2012 för att istället fokusera mer på annat konsumentskyddande arbete.

13 13 (31) I rapporten redovisas de brister som påträffats vid granskningen. Hos vilka bolag bristerna uppmärksammats redovisas inte. 1.4 Avgränsningar Hur de bolag som ingår i granskningen valts ut framgår under punkten 1.3. Det blir allt vanligare att olika tjänster sampaketeras, det vill säga att abonnemang säljs som består av flera tjänster inom ramen för ett och samma avtal. Ett exempel kan vara när bredband, TV och IP-telefoni säljs tillsammans som en paketlösning, en s.k. triple-play. Det är också vanligt att det i abonnemang för mobiltelefoner ingår datasurf eller att tilläggspaket kan köpas där datatrafik ingår. Försäljning av abonnemang där man samtidigt erbjuder någon form av vara, till exempel en mobiltelefon eller en surfplatta, ökar också stadigt. Att granska alla dessa olika former av kombinationserbjudanden och tilläggstjänster skulle kräva mycket stora resurser. En sådan undersökning ryms inte inom ramen för detta projekt. I den granskning som ligger till grund för rapporten ingår därför endast erbjudanden om bredbandstjänst. Det enda undantaget har gjorts för erbjudanden där terminalutrustning i form av en router eller ett modem medföljer. Förutom avtalsvillkor som reglerar bindningstid och uppsägningstid finns det även andra villkor som kan leda till inlåsningseffekter för konsumenter, exempelvis villkor om operatörslåsning. 14 Eftersom bindningstid och uppsägningstid uppmärksammats som de två största faktorerna som kan leda till inlåsningsproblem, är det dessa som Konsumentverket valt att behandla i rapporten. Konsumentverkets granskning omfattar de villkor som gäller för konsumenten när denne vill byta tjänsteleverantör. Rapporten behandlar inte de villkor som bolagen tillämpar när det gäller bolagens egen möjlighet att säga upp ett avtal. 1.5 Den fortsatta framställningen Rapporten inleds i kapitel 2 med en beskrivning av den rättsliga reglering som granskningen utgår från. Därefter följer i kapitel 3 en redogörelse av Konsumentverkets granskning av förekommande villkor och information om bindningstider och uppsägningstider. Kapitlet innehåller även en redovisning av Konsumentverkets utgångspunkter och bedömningar. Rapporten avslutas i kapitel 4 med en sammanställning av de slutsatser som granskningen gett upphov till. 14 Ett operatörslås innebär att terminalutrustning som sålts tillsammans med ett abonnemang under en viss tid bara får användas med den operatör som sålt varan.

14 14 (31) 2 Rättslig reglering 2.1 Avtalsvillkorslagen AVLK bygger på ett EG-direktiv från 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal. 15 Lagen gäller avtalsvillkor som näringsidkare använder när de erbjuder varor, tjänster eller andra nyttigheter till konsumenter. AVLK syftar till att skydda konsumenter mot sådana villkor som ensidigt gynnar näringsidkaren på konsumentens bekostnad. Lagen är enbart tillämplig på avtalsvillkor som inte varit föremål för individuell förhandling. Sådana villkor förekommer främst i så kallade standardavtal. Dessa avtal har vanligtvis utarbetats ensidigt i förväg av en näringsidkare för att kunna användas generellt vid försäljning. Enligt 3 AVLK får en näringsidkare förbjudas att i framtiden använda ett avtalsvillkor som är oskäligt mot konsumenten med hänsyn till pris och övriga omständigheter. Ett villkor ska bedömas utifrån dess lydelse och inte utifrån vad som egentligen kan ha åsyftats. Vid en civilrättslig prövning spelar omständligheterna i det enskilda fallet normalt en avgörande roll. Sådana enskilda omständigheter har ingen betydelse vid en marknadsrättslig prövning av ett villkors oskälighet enligt AVLK. Då görs istället en allmän bedömning av hur villkoret påverkar konsumenterna som kollektiv. 16 Det finns tre större grupper av avtalsvillkor som kan anses oskäliga enligt AVLK. Den första gruppen omfattar villkor som strider mot tvingande konsumenträttsliga regler eller mot allmänna rättsprinciper. Ett villkor som avviker från lagstiftning som inte är tvingande kan också anses oskäligt. Då krävs emellertid att avvikelsen ger näringsidkaren en förmån eller berövar konsumenten en rättighet och att detta åstadkommer en sådan snedfördelning mellan näringsidkarens och konsumentens rättigheter att det inte blir en rimlig balans i avtalet. Vid bedömningen av den snedfördelning som uppstår ska hänsyn tas inte bara till det aktuella avtalsvillkoret, utan även till balansen i avtalet mellan parterna totalt sett. Slutligen kan ett avtalsvillkor också anses oskäligt om det utformats på ett vilseledande eller oklart sätt. 17 Marknadsdomstolen, MD, kan förbjuda en näringsidkare att fortsättningsvis använda samma eller väsentligen samma oskäliga avtalsvillkor. För att ett villkor ska förbjudas krävs att förbudet är påkallat från allmän synpunkt eller att det annars ligger i konsumenternas eller konkurrenternas intresse. Ett förbud ska vanligtvis förenas med vite. 18 Om det handlar om ett fall av mindre vikt får 15 Rådets direktiv 93/13/EEG om oskäliga villkor i konsumentavtal 16 Prop.1994/95:17, s. 23 och Ibid., s. 64 f. 18 Ibid., s. 89 ff.

15 15 (31) Konsumentombudsmannen, KO, enligt 7 AVLK istället förbjuda ett villkor genom att utfärda ett förbudsföreläggande. Om näringsidkaren godkänner föreläggandet gäller det som ett förbud meddelat av MD Marknadsföringslagen MFL bygger huvudsakligen på ett EG-direktiv om otillbörliga affärsmetoder. 20 Lagen syftar till att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Med marknadsföring avses sådana åtgärder som sker i syfte att främja försäljningen av produkter. Begreppet marknadsföring ska tolkas brett och omfattar i princip alla slags kontakter mellan en näringsidkare och en konsument vid marknadsföring och försäljning. Även näringsidkarens handlande efter ett köp omfattas av lagen. 21 Vid bedömningen av om en marknadsföringsåtgärd är otillbörlig utgår man från det intryck marknadsföringen ger en genomsnittlig konsument i den aktuella målgruppen. Genomsnittskonsumenten förutsätts vara en person som är normalt informerad, rimligt uppmärksam och upplyst. 22 Enligt rättspraxis ska bedömningen göras utifrån det budskap som materialet förmedlar till konsumenten vid en flyktig granskning. 23 MD har fastslagit att det vid marknadsföring på internet inte kan förutsättas att en genomsnittskonsument gör en mer ingående granskning än vad som gäller vid annan marknadsföring. 24 I 5 MFL finns en generalklausul som stadgar att all marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed. Med god marknadsföringssed avses främst utomrättsliga regler som utvecklats inom näringslivet i form av olika uppförande- och branschkoder. God marknadsföringssed utgörs även myndigheters allmänna råd och föreskrifter samt domstolspraxis. Av betydelse i sammanhanget är vidare den s.k. lagstridighetsprincipen som innebär att marknadsföring som står i strid mot annan lagstiftning även strider mot god marknadsföringssed. 25 Av 6 MFL följer att marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed är otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Utöver generalklausulen finns flera regler i MFL som behandlar bland annat vilseledande marknadsföring. Av 10 1 st. följer att en näringsidkare inte får använda sig av felaktiga påståenden eller andra vilseledande framställningar i fråga om sin egen eller andra näringsidkares verksamhet. I 10 2 st. anges att 19 Ibid., s Direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder 21 Prop. 2007/08:115, s. 62 f. 22 Ibid., s. 66 f. 23 Bl.a. MD 2009:2 24 MD 2010:14 25 Ibid., s. 69 f.

16 16 (31) detta särskilt gäller framställningar som rör exempelvis produktens utmärkande egenskaper (1 p.) och konsumentens rättigheter enligt lag eller annan författning (10 p.). Av 10 3 st. MFL följer att marknadsföring även kan anses vilseledande om väsentlig information saknas. Att presentera väsentlig information på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt anses också som ett vilseledande utelämnande. Marknadsföring som är vilseledande är inte alltid att anse som otillbörlig. Enligt 8 MFL är vilseledande marknadsföring otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Detta innebär att konsumenten på grund av den aktuella marknadsföringen sannolikt skulle fatta ett affärsbeslut som han eller hon annars inte skulle ha fattat. 26 Med affärsbeslut avses inte bara konsumentens val att köpa eller avstå från att köpa en produkt. Begreppet täcker flera andra beslut som en konsument kan fatta fram till själva köpbeslutet och även beslut som konsumenten fattar efter köpet. Ett affärsbeslut kan exempelvis utgöras av att konsumenten väljer att gå vidare på en webbplats för att söka mer information. 27 En näringsidkare kan förbjudas av MD att fortsätta använda viss marknadsföring som är otillbörlig. MD kan även ålägga en näringsidkare att lämna sådan väsentlig information som har uteslutits i marknadsföringen. Ett förbud eller ett åläggande ska vanligtvis förenas med vite. I fall som inte är av större vikt får istället KO utfärda ett förbudsförläggande eller ett åläggande att lämna information. Om näringsidkaren godkänner föreläggandet eller åläggandet gäller det som en dom meddelad av MD Lagen om elektronisk kommunikation LEK infördes i Sverige Lagen bygger på ett antal EG-direktiv. Målet var att skapa ett gemensamt regelverk för alla typer av nätverk för elektronisk överföring med tillhörande tjänster. En utgångspunkt var att tekniken och infrastrukturen på områdena telefoni, datakommunikation, radio och TV sammanlänkas allt mer. 29 Under 2011 infördes ett flertal ändringar och tillägg i lagen. PTS utövar den huvudsakliga tillsynen över LEK och ansvarar för att den efterlevs. Reglerna gäller huvudsakligen elektroniska kommunikationstjänster och kommunikationsnät som internet, telenätet och kabel-tv-nätet. Själva innehållet i de tjänster som överförs via de elektroniska näten omfattas däremot inte. I lagen finns regler som rör exempelvis säkerhet, integritet och konsumentskydd. Syftet med lagen är att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer. Reglerna 26 Ibid., s MD 2010:8 28 Prop. 2007/08:115, s. 154 ff. 29 Prop. 2002/03:110, s. 64

17 17 (31) syftar också till att ge användarna tillgång till största möjliga utbyte när det gäller urvalet av tjänster samt dessas pris och kvalitet. 30 I lagens femte kapitel finns bestämmelser till skydd för konsumenter och andra slutanvändare. Av 5 kap. 15 LEK följer att ett avtal mellan en konsument och en tjänsteleverantör ska innehålla tydliga, heltäckande och lättillgängliga uppgifter om exempelvis priser och taxor, avtalslängd, villkor för förlängning och upphörande av tjänsten samt uppsägning av avtalet. Enligt 5 kap. 17 LEK ska tjänsteleverantören hålla tydlig, jämförbar, adekvat och aktuell information om priser, taxor och allmänna villkor för tillgång till och användning av tjänsten allmänt tillgänglig. Under 2011 infördes nya regler i 5 kap. 15 a LEK angående avtals bindningstid. En konsument ska enligt bestämmelsen erbjudas att ingå avtal med en längsta bindningstid om tolv månader. Det gäller både vid nyteckning och förlängning av abonnemang. Ett avtal om en elektronisk kommunikationstjänst får vidare inte ha en inledande bindningstid som överstiger 24 månader. 31 PTS har utfärdat allmänna råd 32 om hur information enligt 5 kap. 17 LEK angående priser, taxor och allmänna villkor bör lämnas. Enligt råden bör en tjänsteleverantör hålla korrekt och tydlig information om de avtalsvillkor som avses i 5 kap. 15 LEK allmänt tillgänglig. Villkor som har särskild betydelse för den totala kostnaden för ett abonnemang, som exempelvis bindningstid och uppsägningstid, bör redovisas i omedelbar anslutning till informationen om priser och taxor. För att uppfylla kravet på att informationen ska vara allmänt tillgänglig bör den bland annat finnas lättåtkomlig på tjänsteleverantörens webbplats, på ett sätt som gör den möjlig att spara eller återskapa. De allmänna råden är inte uppdaterade efter de lagändringar som infördes 2011, men ger ändå viss vägledning om PTS syn på informationen och hur den ska hållas tillgänglig. 30 Prop. 2010/11:115, s. 46 f. 31 Ibid., s. 94 ff. 32 PTSFS 2009:7. Post- och telestyrelsens allmänna råd om information om priser, taxor och allmänna villkor.

18 18 (31) 3 Granskningen 3.1 Bindningstid Bindningstidens längd Längden på de granskade abonnemangens bindningstid varierar. Vanligt förekommande bindningstider är 12, 18 och 24 månader. Inget av de granskade bolagen erbjuder abonnemang med en bindningstid som överstiger 24 månader. Nedan följer några exempel från granskningen vad gäller bindningstidens längd. 1. Ett bolag erbjuder fyra olika varianter av mobilt bredband där hastigheten som erbjuds är upp till 32 respektive 64 Mbit/s. De bindningstider som är möjliga att välja för dessa abonnemang är 18 och 24 månader. Bolaget erbjuder vidare ett kontantabonnemang som saknar bindningstid. Detta abonnemang har dock en avsevärt lägre hastighet än de andra abonnemangen. Hastigheten på detta abonnemang är endast 16 Mbit/s. 2. Ett bolag erbjuder flera abonnemang med mobilt bredband där samtliga har en bindningstid på 24 månader. Det finns förvisso en ruta för 0 månaders bindningstid i beställningsformuläret, men den går inte att kryssa i. Bolaget erbjuder även ett dubbelabonnemang men inte heller i det fallet tycks det vara möjligt att välja någon annan bindningstid än 24 månader. I informationen avseende dubbelabonnemangen anges dessutom att: Routern kostar kr, men ingår vid 24 månaders bindningstid. Det enda abonnemang som har en kortare bindningstid än 24 månader är ett ipad-abonnemang, som således förutsätter just en ipad för att kunna nyttjas. Det kan även noteras att bolaget på sin kundservicesida under en flik anger att bindningstiden på mobilt bredband är 24 månader och under en annan flik att det finns möjlighet att välja mellan 0, 12 och 24 månader. 3. Ett av de granskade bolagen erbjuder fast bredband utan bindningstid. I beställningsprocessen ges det dock möjlighet att välja till andra tjänster, exempelvis säkerhetslösningar. Om konsumenten önskar en sådan tjänst erbjuds ett rabatterat pris mot att konsumenten binder upp sig på 12 månader för båda tjänsterna. Rutan om rabatt är redan ikryssad. Trots detta verkar det vara så att konsumenten aktivt måste välja om tilläggstjänsten ska ingå. 4. Hos ett av bolagen finns det möjlighet att ingå avtal om både mobilt och fast bredband. Inget av de erbjudna abonnemangen har en bindningstid under 18 månader.

19 19 (31) Konsumentverkets utgångspunkter Långa bindningstider och långa uppsägningstider leder till att konsumentens möjlighet att byta leverantör begränsas och att marknaden blir mindre rörlig. Regler om bindningstider skulle kunna göra det enklare för konsumenten att byta leverantör. I samband med att ändringar i LEK föreslogs 2010 förespråkade Konsumentverket i sitt remissyttrande att en maximal bindningstid på 12 månader skulle införas istället för den på 24 månader, som utredningen föreslog. Längsta tillåtna bindningstid för elektroniska kommunikationstjänster varierar kraftigt i de nordiska länderna, från 24 månader i Sverige till 6 månader i Danmark. På ett möte mellan de nordiska konsumentombudsmännen i mars 2012 rådde enighet om att den maximala bindningstiden inte borde överstiga 6 månader. Konsumentombudsmännen ansåg att långa bindningstider gör att konsumenterna blir väldigt begränsade. På en så komplex marknad som denna är det inte lätt att välja rätt, och då är det i vart fall viktigt att en konsument kan byta abonnemang och leverantör utan att begränsas av långa bindnings- och uppsägningstider. Regeringen har nyligen beslutat att utreda 33 hur ändringar av reglerna skulle kunna göra det lättare för konsumenten att byta abonnemang samt vilka konsekvenserna skulle bli om reglerna för bindningstider ändrades Bedömning Att inget av de granskade bolagen erbjuder en inledande bindningstid som överstiger den längsta tillåtna, dvs. 24 månader, är positivt. Konsumentverket anser dock att även detta är för lång tid för en konsument att binda upp sig på en komplex marknad i snabb utveckling. Det framgår inte närmare av bestämmelserna i LEK eller i förarbetena vad som avses med att ha möjlighet att ingå ett avtal med maximalt 12 månaders bindningstid. Det finns givetvis inget som hindrar att ett bolag erbjuder olika former av abonnemang där tjänster, hastigheter och priser varierar. Konsumentens rätt att välja ett abonnemang med en bindningstid på maximalt 12 månader får dock, enligt Konsumentverkets uppfattning, inte begränsas på sätt som beskrivs ovan i exempel 1 och 2. Lagens krav att en konsument ska erbjudas abonnemang med en högsta bindningstid om tolv månader kan nämligen, enligt Konsumentverkets uppfattning, inte att anses uppfyllt, när ett sådant avtal förutsätter en viss hårdvara eller, i förhållande till andra abonnemang, innefattar begränsningar av olika slag. Förfarandet får i stället anses strida mot bestämmelserna i LEK och därmed, till följd av den s.k. lagstridighetsprincipen, även mot god marknadsföringssed enligt 5 MFL. Konsumentverket anser att det är fråga om marknadsföringsåtgärder som i märkbar mån sannolikt påverkar konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat beslut och att marknadsföringen därför är att 33 Protokoll vid regeringssammanträde , N2012/2609/ITP (delvis)

20 20 (31) anse som otillbörlig enligt 6 MFL. Ett villkor som på något sätt begränsar konsumentens valmöjlighet kan dessutom vara oskäligt enligt AVLK Informationens tydlighet och tillgänglighet Informationen om bindningstid presenteras av de flesta bolagen på ett tydligt sätt i samband med att konsumenten väljer erbjudande. Nedan följer dock några exempel där så inte varit fallet. 1. Ett bolag lämnar inte någon information om bindningstid. 2. På en webbplats finns information om bindningstid först efter att konsumenten klickat på länken Pris och villkor. En popup-ruta framträder där bland annat bindningstiden presenteras med väldigt liten grå text mot vit bakgrund. Informationen ges tydligare längre fram i beställningsprocessen, men då krävs att konsumenten tryckt på markeringen Beställ. 3. På ett bolags webbplats anges tydligt surfhastighet, vad abonnemanget kostar och att det är fri surf inom Sverige. För att få information om bindningstid måste konsumenten dock gå vidare genom att trycka på markeringen Beställ. 4. I ett fall presenteras ett erbjudande på ett sätt som ger intrycket att det har en bindningstid på 12 månader genom formuleringar som Just nu bjuder vi på en högre hastighet i 1 år och Just nu: 328 kr/mån i 1 år, ord. pris 368 kr/mån. Under fliken Villkor anges dock att bindningstiden är 18 månader och att det är ordinarie pris som gäller efter 1 år Konsumentverkets utgångspunkter LEK uppställer krav på informationens innehåll och sättet för presentationen av den. Enligt PTS allmänna råd bör informationen finnas lättåtkomlig på tjänsteleverantörens webbplats. Villkor som har betydelse för den totala kostnaden för ett abonnemang, såsom bindningstid, bör enligt råden redovisas i omedelbar anslutning till priser och taxor. Förutom att vara av betydelse för den totala kostnaden, är informationen om bindningstid väsentlig för konsumenten även vad gäller dennes möjlighet att byta leverantör. Det är mycket information för en konsument att ta ställning till när han eller hon ska teckna ett abonnemang. Enligt en undersökning 34 gjord av Konsumentverket upplever konsumenter att det är svårt att jämföra olika erbjudanden. Konsekvensen av att välja fel blir givetvis större om konsumenten ingått ett avtal med längre bindningstid. 34 Konsumentverkets rapport 2011:18. Fördjupad analys av marknaden för mobiltelefoni, bredband och sampaketerade telekomtjänster.

Prisutvecklingen på mobiltelefoni och bredband 2013

Prisutvecklingen på mobiltelefoni och bredband 2013 Rapportnummer PTS-ER-2014:4 Datum 2014-02-13 Prisutvecklingen på mobiltelefoni och bredband 2013 Rapportnummer PTS-ER-2014:4 Diarienummer 14-823 ISSN 1650-9862 Författare Karin Fransén och Linn Berggren

Läs mer

Inom ramen för ramavtal lärdomar från fyra tillsynsärenden INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Inom ramen för ramavtal lärdomar från fyra tillsynsärenden INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Inom ramen för ramavtal lärdomar från fyra tillsynsärenden INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 2 Utredare: Magnus Johansson (projektledare), Suzanne Malmberg och Björn Larsson. Innehåll Om rapporten 4

Läs mer

18 Införande av ett in houseundantag

18 Införande av ett in houseundantag 18 Införande av ett in houseundantag i svensk rätt I bedömningen av om det finns ett behov av att ett in houseundantag enligt EU-domstolens praxis införs permanent i svensk rätt, generellt eller sektoriellt,

Läs mer

Särredovisning av elcertifikatskostnaden. elkundens faktura ER 2012:18

Särredovisning av elcertifikatskostnaden. elkundens faktura ER 2012:18 Särredovisning av elcertifikatskostnaden på elkundens faktura ER 2012:18 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post:

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om viss verksamhet med konsumentkrediter

Nya föreskrifter och allmänna råd om viss verksamhet med konsumentkrediter 2014-06-16 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-6297 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Nya föreskrifter och

Läs mer

Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd

Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd MYNDIGHETEN FÖR R ADIO OCH TV Box 33, 121 25 Stockholm-Globen Telefon: 08-606 90 80 www.radioochtv.se Dnr 11/00784 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 Myndigheten

Läs mer

Bättre regler för elektroniska Kommunikationer

Bättre regler för elektroniska Kommunikationer Ds 2010:19 Bättre regler för elektroniska Kommunikationer Näringsdepartementet Ds 2010:19 Bättre regler för elektroniska kommunikationer Näringsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

Att göra rätt och i tid

Att göra rätt och i tid 2012:4 Jörgen Hettne och Jane Reichel Att göra rätt och i tid Behövs nya metoder för att genomföra EU-rätt i Sverige? Jörgen Hettne och Jane Reichel Att göra rätt och i tid Behövs nya metoder för att

Läs mer

Anmälningsskyldighet vid utstationering samt förtydligande avseende missbruk av visstidsanställningar enligt anställningsskyddslagen

Anmälningsskyldighet vid utstationering samt förtydligande avseende missbruk av visstidsanställningar enligt anställningsskyddslagen Ds 2011:22 Anmälningsskyldighet vid utstationering samt förtydligande avseende missbruk av visstidsanställningar enligt anställningsskyddslagen Arbetsmarknadsdepartementet Ds 2011:22 Anmälningsskyldighet

Läs mer

Finns det behov av att utvidga talerätten, stärka tillsynen samt införa sanktionsmöjligheter i LOV?

Finns det behov av att utvidga talerätten, stärka tillsynen samt införa sanktionsmöjligheter i LOV? Finns det behov av att utvidga talerätten, stärka tillsynen samt införa sanktionsmöjligheter i LOV? En rapport skriven av Tom Madell på uppdrag av Konkurrensverket Uppdragsforskningsrapport: 2010:2 Tom

Läs mer

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge En studie av hur ett påstående om att ett barn far illa tas till vara och bedöms i domar från tingsrätten. Maria Hamberg Maria Hamberg

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-16628 Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Bilag 13. Erland Olauson. Reglering av arbetsrätten genom lag eller avtal?

Bilag 13. Erland Olauson. Reglering av arbetsrätten genom lag eller avtal? Bilag 13 Erland Olauson Reglering av arbetsrätten genom lag eller avtal? 1. Inledning REGLERING AV ARBETSRÄTTEN GENOM LAG ELLER AVTAL? Av chefsjurist Erland Olauson, Sverige Det påstås ofta att det finns

Läs mer

Datum 2015-03-03. Rapportnummer. Förstudie 1800 MHz. Delband 1775-1780/1870-1875 MHz

Datum 2015-03-03. Rapportnummer. Förstudie 1800 MHz. Delband 1775-1780/1870-1875 MHz Rapportnummer Datum 2015-03-03 Förstudie 1800 MHz Delband 1775-1780/1870-1875 MHz Delband 1870-1875 MHz Rapportnummer Diarienummer ISSN 1650-9862 Författare Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm

Läs mer

riksrevisionen granskar: staten på marknaden Staten på telekommarknaden rir 2013:5

riksrevisionen granskar: staten på marknaden Staten på telekommarknaden rir 2013:5 riksrevisionen granskar: staten på marknaden Staten på telekommarknaden rir 2013:5 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag

Läs mer

Får jag gå på promenad idag?

Får jag gå på promenad idag? Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen 2014 Du

Läs mer

Värt att veta om frivillig revision

Värt att veta om frivillig revision Värt att veta om frivillig revision Publicerad av Frivision AB i april 2011 www.frivision.se Frivision AB, Box 53057, 400 14 Göteborg FÖRFATTARE Tobias Rybeg, VD Frivision (tobias.ryberg@frivision.se)

Läs mer

Upphandlingsreglerna en introduktion

Upphandlingsreglerna en introduktion Upphandlingsreglerna en introduktion Om du vill ha informationen i ett alternativt format, kontakta Konkurrensverket via e-post konkurrensverket@kkv.se eller via telefon 08-700 16 00. Juli 2014 ISBN 978-91-88566-23-2

Läs mer

Rapport 2014:6. Vad är normalt? Föräldraansvaret i assistansersättningen. En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen

Rapport 2014:6. Vad är normalt? Föräldraansvaret i assistansersättningen. En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Rapport 2014:6 Vad är normalt? Föräldraansvaret i assistansersättningen fax 08 58 00 15 90 e-post registrator@inspsf.se webb www.inspsf.se Rapport 2014:6 Vad är normalt? Föräldraansvaret i assistansersättningen

Läs mer

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige 2012:20 Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2011/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 Fi2011/2882 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Sponsring som finansieringskälla?

Sponsring som finansieringskälla? ESV 2002:15 Sponsring som finansieringskälla? En vägledning för statliga myndigheter. Innehåll Förord... 5 Vad är sponsring?...7 Ett begrepp med många definitioner Gränsdragning mot avgift Gränsdragning

Läs mer

Vägledning. Vägledning om marknadsföring riktad till barn och unga

Vägledning. Vägledning om marknadsföring riktad till barn och unga Vägledning Vägledning om marknadsföring riktad till barn och unga Vägledning om marknadsföring riktad till barn och unga Konsumentverket 2014 Ansvarig handläggare: Cecilia Norlander Förord Den kommersiella

Läs mer

Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter

Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter Vidareutnyttjande av offentlig information En vägledning för myndigheter 7 Innehåll 1 Inledning... 10 1.1 Varför främja vidareutnyttjande?... 10 1.2 Vägledningens syfte och målgrupp... 11 1.3 Vägledningens

Läs mer

Hur länge ska man behöva vänta?

Hur länge ska man behöva vänta? Hur länge ska man behöva vänta? En uppföljning av rapporteringsskyldighet och särskild avgift i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du får gärna citera Inspektionen

Läs mer

Kundval inom äldreomsorgen

Kundval inom äldreomsorgen Kundval inom äldreomsorgen En modell i tiden ett val för framtiden? Valdemar Hansson Aktivitet inom Kompetensstegen FoU-trainee Uppsats nr 6 April 2008 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie

Läs mer

Konsumentskyddet på finansmarknaden

Konsumentskyddet på finansmarknaden Konsumentskyddet på finansmarknaden 15 MAJ 2014 15 maj 2014 Dnr 14-4986 INNEHÅLL FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4 Spara och placera 4 Låna 5 Pensionsspara 6 FI OCH KONSUMENTSKYDDET 7 Konsumenterna behöver skyddas

Läs mer

En studie i begreppen behov, aktivitet och synnerliga skäl i vapenlagstiftningen

En studie i begreppen behov, aktivitet och synnerliga skäl i vapenlagstiftningen En studie i begreppen behov, aktivitet och synnerliga skäl i vapenlagstiftningen Claes Linder 2011 Version 4 1 INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Historik 3 3. Lagmotiv 3.1 Proposition 1934:181 4 3.2 Proposition

Läs mer

Att beställa utvärderingar

Att beställa utvärderingar 2005:26 UTVÄRDERING Att beställa utvärderingar en vägledning 1 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Processbeskrivning 6 1. Klargör syftet 8 2. Formulera utvärderingsfrågan 12 3. Går utvärderingsfrågan

Läs mer

Ett bättre skydd för företagshemligheter. Torbjörn Malm (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ett bättre skydd för företagshemligheter. Torbjörn Malm (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ett bättre skydd för företagshemligheter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 december 2013 Beatrice Ask Torbjörn Malm (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer