Boendeplanering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boendeplanering 2010-2012"

Transkript

1 Boendeplanering Arboga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 17 december 2009, 127

2 Projektorganisation för Boendeplanering i Arboga kommun, november 2007 Politisk ledningsgrupp: Olle Ytterberg (s), kommunstyrelsens ordförande Agneta Bode (s), kommunstyrelsens arbetsutskott Carl-Erik Almskoug (opa), kommunstyrelsens arbetsutskott Mats Öhgren (m), kommunstyrelsens arbetsutskott Göran Edlund (fp), kommunstyrelsens arbetsutskott Dan Karlsson (v), kommunstyrelsens arbetsutskott Catrin Strömvall (s), tekniska nämndens arbetsutskott Anders Cargerman (fp), tekniska nämndens arbetsutskott Styrgrupp: Kenneth Dalberg, kommunstyrelseförvaltningen Bo Antonsson, tekniska förvaltningen Bernt Flodman, miljö- och byggförvaltningen Lena Dibbern, socialförvaltningen Lars Strååt, barn- och utbildningsförvaltningen Gunnar Andersson, fritids- och kulturförvaltningen Inga-Greta Carneland-Hörnström, kommunstyrelseförvaltningen Bo Wendt, kommunstyrelseförvaltningen Ann Björkman, kommunstyrelseförvaltningen Projektgrupp: Rebecka Andersson, kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson, kommunstyrelseförvaltningen Astrid Qvarnlöf, kommunstyrelseförvaltningen Anders Jägbring, tekniska förvaltningen Agneta Niklason, tekniska förvaltningen Lars Antonsson, barn- och utbildningsförvaltningen Linda Anderfjäll, socialförvaltningen

3 Innehåll Del 1 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Statlig styrning och kommunala mål Statlig styrning för boendeplanering Kommunala mål som berör boendeplanering Befolkningsutveckling och sysselsättning Dagens åldersfördelning Befolkningsprognos för år Hushållsutveckling Befolkningsförändringar i den närliggande regionen Pendling och sysselsättning Inkomster Arboga- en del i Stockholm-Mälarregionen Bostadsbeståndet Lägenheter efter upplåtelseform Lediga lägenheter Byggklara tomter Fritidshus Bostadsproduktion i grannkommunerna Småhuspriser i Arboga och den närliggande regionen Efterfrågan och behov av bostäder Efterfrågan på bostäder Intervjuer med mäklare och fastighetsföretag Efterfrågan på tomter Unga vuxna Barnfamiljer Medelålders Äldre Behovet av bostäder Äldreboende Boende för flyktingar Boende för funktionshindrade Sociala kontrakt Bostadsanpassningsbidrag Flyttkedjor Analys av kommunens framtida bostadsbehov samt riktlinjer Bygga för ökad omflyttning Boende för äldre och funktionshindrade Tillgänglig tomtmark Lediga lägenheter

4 5.5 Sammanfattning av riktlinjer för boendeplanering i Arboga kommun Möjliga bostadsbyggnadsprojekt Detaljplanelagda områden och byggbara tomter A Tallåsen B Norra Skogen (Säbylundsområdet) C Ladubacksgärdet, norra delen D Lisenborg E Taklöken F Surt (Södra Brattberget) G Spirean H Sämskmakaren I Bejby (Medåker) J Holmsäter (Götlunda) K Lungeråsen Pågående planarbeten L Hällarna M Marknaden N Porsen O Åbrinken P Södra Brattberget Q Kv. Rönnen och Tallen Kommande planering S Kv. Flädern T Östra Brattberget U Syrenen V Grindberga/Hammartorp W Bondegatan Y Norra Skogen Etapp Översiktskarta Referenser 69 4

5 Del 1 1 Inledning 1.1 Bakgrund Arboga kommun har antagit en övergripande vision att befolkningen ska överskrida invånare vid år För att möjliggöra att kommunen har ett positivt flyttningsnetto och få de boende att trivas och stanna kvar är det viktigt att kunna erbjuda attraktiva, trygga och tillgängliga boendemiljöer. Boendemiljöer och bostadstyper som tillgodoser alla invånares behov och efterfrågan i olika skeden av livet och med olika önskemål när det gäller exempelvis bostadstyp och läge. Boendeplanen är därmed en viktig del i kommunens strategiska planering för utveckling och tillväxt. 1.2 Syfte Syftet med boendeplanen är att den ska ge en samlad bild av bostadssituationen i kommunen samt bostadsbehov nu och framöver men också redovisa pågående och möjliga framtida utbyggnadsområden och bostadsprojekt. Boendeplanen ska även utgöra ett underlag för de kommunala förvaltningarnas verksamhetsplanering samt förtydliga kommunens riktlinjer för boendeplaneringen för olika aktörer på bostadsmarknaden, exempelvis fastighetsföretag och byggherrar. Planen ska också vara en informationskälla för exempelvis politiker, allmänhet och företag. 1.3 Metod I arbetet med att ta fram en boendeplan är ett underlag som redovisar faktorer som har betydelse för framtidens efterfrågan och behov av bostäder, avgörande för kvaliteten i planeringen. Underlaget har tagits fram i en projektgrupp bestående av representanter från flera förvaltningar. Dessutom genomfördes under våren 2007 en enkätundersökning med bostadsföretag och fastighetsmäklare i kommunen. Boendeplanen ska uppdateras årligen med avseende på faktauppgifter och antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Boendeplanen består av två delar där del 1 redovisar syftet med planen, de lagar och mål som styr boendeplaneringen på nationell och lokal nivå, befolkningsutvecklingen, arbetsmarknaden, bostadsbeståndet, utbud och efterfrågan på bostäder i kommunen samt en analys som mynnar ut i riktlinjer för kommunens framtida boendeplanering. Del 2 presenterar möjliga bostadsbyggnadsprojekt i Arboga kommun. Med möjliga bostadsprojekt menas områden färdiga att projekteras, planerade projekt samt utredningsområden som kan vara färdiga för projektering om ett par år. 5

6 1.4 Statlig styrning och kommunala mål Statlig styrning för boendeplanering I samband med att bostadsförsörjningslagstiftningen försvann under talet slutade många kommuner att upprätta ett bostadsförsörjningsprogram. Från och med år 2001 har kommunen återigen ett särskilt ansvar att boendeplanera då lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, Lag (SFS 2000:1383), återupprättades. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Kommunen har till uppgift att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och främja att lämpliga åtgärder för boendeplaneringen förbereds och genomförs. Kommunen ska dessutom ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas. Riksdagen har också lagt fast ett övergripande mål för bostadspolitiken: Målet för bostadspolitiken är att alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten. Riksdagsbeslut i december Annan lagstiftning som reglerar kommunens ansvar för planering och genomförande av bostadsbyggande är kommunallagen som ger kommunen rätt att skapa och driva bostadsföretag samt plan- och bygglagen som ger kommunerna ansvar för planering av markanvändning och goda boendemiljöer. Dessutom har kommunen genom socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för den enskilde med särskilt ansvar för boende för äldre, funktionshindrade och hemlösa Kommunala mål som berör boendeplanering För närvarande pågår i kommunen ett framtagande av en kommuntäckande översiktsplan. Översiktsplanen ska bland annat redovisa bebyggelseutveckling på lite längre sikt. Boendeplanen kommer att utgöra ett underlag i framtagandet av den nya översiktsplanen. Målformuleringarna i boendeplaneringen har samordnats med kommunens dokument Mål och strategier samt ekonomisk plan , där Arboga kommun har antagit fyra övergripande visioner för den framtida planeringen. 6

7 Arboga är en inspirerande plats för boende och besökare där den historiska och kulturella profilen är tydlig. Arbogabon är trygg med stora möjligheter att utveckla sina idéer och intressen både i arbetet och på fritiden. Arbogas företag kännetecknas av hög kompetens och kvalitet. För företagaren finns här en kreativ miljö och mycket god service bygd på nära samverkan mellan företag och samhälle. Kommunen har en lugn tillväxt med över invånare år 2020 där jämlikhet och jämställdhet stärks under planperioden. Åtta strategiska områden har bedömts som särskilt viktiga för kommunens verksamheter att utvecklas inom; boende, livsmiljö, service och tillgänglighet, näringsliv, besökare, utbildning, kommunikation samt kommunen som arbetsgivare. Visioner och mål har tagits fram för respektive strategiskt områden. Den inriktningen för Boende år är: Arboga är en attraktiv kommun att bo i genom att bostadsbyggandet stimuleras. Detta bör ske genom att erbjuda en inspirerande mångfald av alternativa bostadsområden. Vi vill främja byggandet av nya bostäder för Arbogabor och nyinflyttade och skapa centralt belägna bostäder för seniorer. Stadsmiljön i centrum och utefter Arbogaån bevaras och upprustningen av de unika miljöerna fortsätter. Vidare arbetar vi för ökad service till Arbogaborna utanför tätorten. Andelen outhyrda lägenheter i bostadsbeståndet i kommunen ska minska årligen. De mer detaljerade målen för som berör boendeplanering är: I Arboga kommun skapas årligen alternativa boendeformer i varierande miljöer. Nya detaljplaner både i och utanför Arboga tätort antas under planperioden. Under planperioden tas nya planer omfattande totalt 120 lägenheter i flerfamiljshus eller villor fram. Byggnation av ett nytt trygghetsboende påbörjas år I Agenda 21s Folkhälsoprogram har Arboga kommun också antagit delmålet att verka för: att skapa stödjande miljöer för trygghet i boende såsom god boendeplanering, belysta gångvägar, goda kommunikationer till och från boendeområden etc. I kommunens handikappolitiska program antaget av kommunfullmäktige 2004 är bland annat den politiska viljeinriktningen för Tillgänglighet att: Kommunen verkar för att offentliga lokaler och bostäder är tillgängliga för alla människor. 7

8 2 Befolkningsutveckling och sysselsättning År 1990 bodde närmare invånare i kommunen. År 2008 har befolkningen minskat till drygt personer. Befolkningsminskningarna under senare delen av 1990-talet hänger samman med utflyttning bland annat till följd av arbetsplatsnedläggningar i kommunen. Under senare år beror befolkningsminskningen till största delen på ett negativt födelsenetto. De senaste tre åren har flyttningsnettot varit nära noll eller positivt och år 2006 vände befolkningsutvecklingen uppåt något för första gången på flera år Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Arboga Källa SCB. Flyttningarna är generellt som störst bland yngre i års ålder, en ålder då man ofta flyttar för studier eller karriär på arbetsmarknaden. Störst flyttningsutbyte har Arboga med Köping och Örebro men också mot andra orter med högskola och universitet och en mer varierad arbetsmarknad än Arboga. 2.1 Dagens åldersfördelning Eftersom typen av bostad som man föredrar i viss mån beror på i vilken ålder man är i har kommunens befolkning delats in i fem grova åldersklasser. Idag är andelen barn och ungdomar under 20 år 23 procent av befolkningen i kommunen medan de unga vuxna i åldern år utgör 5 procent. Omkring 22 procent av befolkningen är i familjebildande ålder år medan gruppen år som kan kännetecknas som medelålders utgör 28 procent av befolkningen. Andelen äldre som uppnått pensionsåldern är idag 22 procent av befolkningen (se tabell 1). Ålder Antal personer Procent w Summa % Tabell 1: Befolkningen i Arboga i olika åldersklasser år Källa: SCB 8

9 2.2 Befolkningsprognos för år 2020 Befolkningsutvecklingen är en viktig förutsättning för att kunna bedöma behovet av bostäder. Kommunens vision om en befolkning om invånare år 2020 innebär en befolkningsökning med omkring personer per år. För att målfolkmängden ska bli verklighet krävs en ökad inflyttning till kommunen. Det är också viktigt att studera hur hushållens sammansättning förväntas utvecklas. Figur 2 visar en befolkningsprognos fram till år 2020 utifrån de fem åldersgrupperna 1. Den största ökningen svarar åldergruppen 65 år och äldre för. År 2020 har gruppen ökat med 754 personer eller 25 procent. Åldersgrupperna barn och ungdomar under 19 år förväntas vara ganska stabil fram till år Andelen åringar är en liten åldersgrupp som kommer att öka fram till år 2013 för att sedan minska igen. Befolkningen i den barnafödande åldern år minskar något fram till år 2014 för att sedan öka igen. Åldersgruppen år kan öka med 87 personer eller 2 procent till år w år år 0-19 år år år Figur 2: Befolkningsutveckling samt prognos För att studera effekterna av prognosens befolkningsökning har delområdesprognoser gjorts. Där har planerad byggnation lagts in och effekterna på skola och barnomsorg har studerats. Fortsatt byggnation på norr innebär att elevunderlaget för Ladubacksskolan fortsätter att ligga på en hög nivå de kommande åren. 1 Grund för befolkningsprognosen är kommunens befolkning och struktur den 31 december Antaganden om in- och utflyttarnas ålder samt fruktsamheten grundas på ett genomsnitt för kommunen de tre senaste åren. Dödligheten bygger på antaganden för riket med viss justering för i kommunen observerade värden. Befolkningsprognosen bygger på visionen om en folkmängd på invånare år

10 2.3 Hushållsutveckling Antalet boende per hushåll har successivt sjunkit under hela 1990-talet och idag bor vi i allt högre utsträckning i ensamhushåll. År 1975 bestod genomsnittshushållet i Arboga kommun av 2,5 personer. År 1990 var den siffran 2,2. Enligt Postens register bor det idag i genomsnitt 2,3 personer per hushåll i Arboga. 2.4 Befolkningsförändringar i den närliggande regionen De tre större närliggande kommunerna Västerås, Örebro och Eskilstuna har alla haft en positiv befolkningsutveckling sedan år Västerås befolkning har ökat med 6,6 procent eller drygt personer mellan åren medan Örebros befolkning har ökat med personer, motsvarande 6,5 procent. Under samma period har Eskilstunas befolkning också ökat med omkring 7,2 procent eller personer. I KAK-regionen och framförallt i Köping och Kungsör har befolkningsutvecklingen varit relativt oförändrad sedan år Pendling och sysselsättning I Arboga kommun bor personer som förvärvsarbetar. Antalet personer med förvärvsarbete som bor i Arboga har varit relativt konstant sedan mitten på 1990-talet. Detta trots att antalet arbetstillfällen har minskat kraftigt under perioden. Antalet pendlare har istället ökat. Idag har Arboga en nettoutpendling av arbetskraft. Över personer, motsvarande 38 procent av de förvärvsarbetande, pendlar ut till andra kommuner medan drygt personer pendlar in till Arboga för att arbeta. De största pendlingsflödena sker till och från Köping, Kungsör och Örebro. Arbogas strategiska placering i västra Mälardalen med järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan samt vägarna E18 och E20 och närheten till de större städerna Örebro, Västerås och Eskilstuna skapar mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. 2.6 Inkomster Inkomsten har en stor betydelse för att människor ska kunna förverkliga sina önskemål på bostadsmarknaden. Byggkostnadsforum har en allmän målsättning att ingen ska behöva betala mer för sitt boende än procent av sin inkomst efter skatt. För att kunna efterfråga en nybyggd lägenhet på 65 kvadratmeter med en årshyra på kronor per kvadratmeter bostadsyta innebär det en sammanlagd hushållsinkomst på minst kr eller cirka kr efter skatt per år. 10

11 Medianinkomsten 2 för samtliga invånare i Arboga kommun var år ,0 tkr, för länet som helhet 221,8 tkr. I Arboga kommun var medianinkomsten för kvinnor 182,1 tkr och för männen 259,3 tkr. Figur 3 redovisar inkomsten fördelat på åldersklasser. Det är främst den yngre befolkningen under 24 år som svarar för lägst inkomster men även bland den äldre befolkningen över 70 år är förvärvsinkomsten låg. Högst är inkomsterna bland 40-, 50-, och 60-talisterna Ålder Figur 3: Sammanräknad förvärvsinkomst, medianinkomst för boende i Arboga den , fördelat på åldersklasser. Källa: SCB 2.7 Arboga- en del i Stockholm-Mälarregionen Arboga kommun ingår i Stockholm-Mälarregionen som omfattas av länen Stockholm, Uppsala, Södermanland, Örebro och Västmanlands län. Regionen har haft en stark tillväxt på senare år, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Här bor tre miljoner människor vilket motsvarar en tredjedel av Sveriges befolkning. Enligt långtidsutredningen Fördel Stockholm- Mälarregionen förväntas befolkningen öka med invånare fram till år För att svara mot denna ökning av bostadsefterfrågan behöver nära bostäder byggas i regionen. Länsstyrelsen i Västmanlands rapport Pendling, arbetsmarknadens storlek och befolkningsutveckling 2006:12 antyder att det på sikt kan vara tänkbart att hela Mälardalsregionen utvecklas till en integrerad boende- och arbetsmarknad. Det påpekas dock att det inom regionen finns stora skillnader avseende befolkningsutveckling och bostadsförsörjning och menar att Arboga kommuns vikande befolkningsutveckling tyder på att kommunen Tkr 2 Medianinkomsten består av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna vilket avser inkomsterna från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. Däremot ingår inte inkomst av kapital. Medianinkomsten redovisas före skatt. 11

12 ännu inte riktigt har kunnat dra nytta av regionförstoringen. De kommande åren förväntas dock Arboga få en mer förbättrad inrikes nettoflyttning och åren 2005, 2006 och 2007 hade kommunen faktiskt en positiv nettoflyttning. Nutek delar in Sverige i 72 funktionella analysregioner (FA-regioner). En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. Arboga kommun ingår idag i FAregionen Västerås. De trender vi kan se idag talar för en fortsatt regionförstoring. De relativt höga bostadspriserna i Västerås och Örebro kombinerat med bra pendlingsförbindelser mot Västerås, Eskilstuna, Örebro och Stockholm kan innebära en ökad efterfrågan på bostäder i kommunen. 12

13 3 Bostadsbeståndet Det råder relativ jämvikt mellan lägenheter och småhus i Arboga kommun. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det vid utgången av år 2008 totalt lägenheter i Arboga kommun varav 53 procent i flerbostadshus och 47 procent i småhus. Som en jämförelse kan nämnas att i riket fanns det vid samma tidpunkt 55 procent av lägenheterna i flerbostadshus och 45 procent i småhus. Diagrammet nedan visar antal färdigställda lägenheter per år och hustyp i Arboga kommun Det har inte byggts särskilt många lägenheter i Arboga sedan i början på 1990-talet. År 2007 färdigställdes Örtagården, ett centralt beläget seniorboende för 55+. I oktober 2009 är två lägenheter av de 24 lägenheterna lediga för uthyrning. Under år 2008 färdigställdes tre småhus i Arboga. Antalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Arboga Antal bostäder flerbostadshus småhus År Figur 4: Antal färdigställda lägenheter per år och hustyp i Arboga kommun Källa: SCB 3.1 Lägenheter efter upplåtelseform Upplåtelseformerna i kommunen fördelar sig på 47 procent äganderätt, 37 procent hyresrätt och omkring 12 procent bostadsrätt. Resterande 4 procent är sociala boendeformer exempelvis servicehus och vårdhem. Enligt FoB90 är tre rum och kök den vanligaste lägenhetsstorleken i Arboga och utgör en fjärdedel av bostadsbeståndet. Majoriteten av flerbostadshusen i Arboga är färdigställda före år Den kommunala bostadsförvaltningen ABO har ingen stor del på bostadsmarknaden. Omkring 11 procent eller 320 av hyresrätterna i kommunen ägs av ABO. Privata fastighetsföretag står för en betydligt större andel av marknaden. De tre största privata fastighetsföretagen i Arboga, Byggnadsfirman Lund, Bovista (f.d. Ståhl fastigheter) samt Maxab fastigheter äger tillsammans närmare lägenheter eller över 50 procent av flerbostadshusen i kommunen. 13

14 HSB är den dominerande bostadsrättsföreningen med omkring 700 av de drygt 850 lägenheter som är bostadsrätter. Enligt FoB90 är majoriteten, omkring 75 procent, av bostadsrätterna i Arboga byggda mellan åren 1940 och Närmare hälften av alla bostadsrätter är mindre lägenheter på två rum och kök. 3.2 Lediga lägenheter I kommunen fanns under 2008 totalt sett omkring 500 lediga lägenheter i flerbostadshus vilket motsvarar omkring 13 procent av det totala lägenhetsbeståndet. Majoriteten av de lediga lägenheterna finns i de privata fastighetsägarnas bestånd. I stadsdelen Vasastaden står flera av lägenheterna tomma och vissa fastigheter är helt öde. Byggnadsfirman Lund och det kommunala bostadsbolaget ABO äger tillsammans knappt hälften av de 23 fastigheterna i området medan resterande fastigheter ägs av enskilda privatpersoner samt en bostadsrättsförening. Byggnadsfirman Lund planerar för rivning av sammanlagt 29 lägenheter i kv Älgen i Vasastaden. Andra områden där det år 2008 fanns en större andel lediga lägenheter var kvarteret Humlan norr om Västermovägen samt kvarteren Puman och Björnen i Vasastaden. Enligt Boverket bör mellan 1 och 3 procent av lägenheterna i flerbostadshus vara lediga för att bostadsmarknaden ska fungera. 3.3 Byggklara tomter I oktober 2009 hade kommunen 30 byggklara tomter i Arboga stad, tre tomter i Götlunda och fem tomter i Medåker, klara för försäljning. 19 av tomterna ligger i Säbylund. År 2008 byggdes tre småhus i Arboga kommun. Kommunen har ingen tomtkö utan registrerar intresseanmälningar. 3.4 Fritidshus Fritidshus ska också betraktas som en resurs i boendeplaneringen. Antalet fritidshus som taxerats som fritidsbostäder år 2006 i Arboga kommun uppskattas till omkring 560. I områdena kring Hästnäs, Björkudden, Sjöboviken och Nannberga hamn bodde år 2008 sammanlagt 100 personer permanent 3. Omkring hälften av dem har blivit bofasta efter år 2000, majoriteten efter år Övervägande delen av de bosatta är äldre eller medelålders, omkring två tredjedelar är födda innan år Omvandlingar av fritidshus till permanentbostäder räknas inte med i statistiken över nyproduktion av bostäder. 3 Antalet folkbokförda i nyckelkodsområdena 0240 Hästnäs, 0250 Björkudden, 0260 Sjöboviken, 0231 Nannberga hamn. 14

15 3.5 Bostadsproduktion i grannkommunerna Bostadsproduktionen och bostadsplaneringen i angränsande kommuner har betydelse för Arboga. Höga huspriser och växande befolkning i Västerås, Örebro och Eskilstuna kan börja skapa flyttningsrörelser till de närliggande kommunerna. Utvecklingen i dessa kommuner har därför betydelse för hur flyttströmmarna till och från Arboga kommer att utvecklas. I såväl Västerås som Örebro har antalet bostäder ökat med omkring mellan åren 1990 och 2008 vilket motsvarar en ökning med mellan procent av kommunernas bostadsbestånd. I Eskilstuna har bostadsproduktionen ökat med omkring 8 procent eller bostäder. Köping och Kungsörs bostadsproduktion har i likhet med Arboga varit relativt blygsam, endast omkring 2 procent. Bostadsbebyggelsen i grannkommunerna Västerås och Örebro fortsätter att expandera kraftigt. Även i Eskilstuna fortsätter bostadsproduktionen att öka. I Köping finns ett 60-tal byggklara tomter till försäljning och i Kungsör planeras för seniorboenden i markplan och några tomter finns till salu i och utanför tätorten. 3.6 Småhuspriser i Arboga och den närliggande regionen Sett till det genomsnittliga försäljningspriset har prisutvecklingen på de permanenta småhusen i Arboga ökat med närmare 60 procent mellan åren 2000 och 2008 (se figur 5). År 2008 var genomsnittspriset för ett permanent småhus i Arboga kronor. Det är en ökning med kronor eller fyra procent sedan Antalet sålda hus har varit relativt konstant sedan 1998 med mellan försäljningar per år. Under 2007 såldes 104 hus, år 2008 såldes 98 hus. Medelvärde (tkr) på småhus åren Västerås 2000 Örebro Eskilstuna 1500 Tkr 1000 Köping Arboga Kungsör Figur 5. Medelvärde på småhuspriser (tkr) Källa SCB. 15

16 Medelvärdet på småhuspriser har ökat även i länet och i riket som helhet, med omkring 90 procent under samma period. I rikets ökning finns dock stora regionala skillnader där de tre storstadsregionerna står för den stora prisökningen. Medelvärdet på småhuspriser i såväl Örebro, Eskilstuna som Västerås har ökat med mellan procent från år 2000 till år I förhållande till länet och riket är det en förhållandevis låg prisnivå på befintliga hus i Arboga. Tobins q-kvot är ett mått på marknadsvärdet på befintliga hus dividerat med produktionskostnaden för ett nytt hus. Om kvoten är över 1,0 är det mer fördelaktigt att bygga nytt än köpa ett befintligt hus på marknaden. I Arboga var det år 2008 något mer fördelaktigt att köpa ett äldre hus då kvoten är 0,72. Det innebär att de relativt sett låga småhuspriserna i Arboga kan påverka marknaden för nyproduktion då marknadsvärdena ligger under kostnaderna för nyproduktion. I Västerås är kvoten 1,19, i Örebro 1,16 och i Eskilstuna 1,09 och där är det alltså mer fördelaktigt att bygga nytt. För mycket vikt ska dock inte fästas vid kvoten. Även med ett något lägre värde än 1,0 kan det finnas goda förutsättningar att bygga nytt. Ett renoveringsfritt boende eller en attraktiv tomt kan vara mer värt för somliga som av den anledningen väljer att bygga nytt. 16

17 4 Efterfrågan och behov av bostäder Efterfrågan och behov av bostäder varierar bland annat beroende på i vilken period i livet man befinner sig. Indelningen av de grupper som görs nedan är kopplad till befolkningsprognosen och inkomstklasserna. Den indelning som görs betyder inte att man ska planera för olika kategorier av människor utan för en variation av bostäder som kan tillgodose olika behov. 4.1 Efterfrågan på bostäder Det finns ingen bostadsförmedling i Arboga och därmed ingen gemensam bostadskö för kommunen. De bostadssökande får aktivt söka bostad på egen hand och som hjälp finns på kommunens hemsida länkar till bostadsföretag. Boendeplanens bedömning av efterfrågan på bostäder grundar sig främst på den intervjuundersökning som genomfördes i maj 2007 med mäklare, förvaltare för bostadsrättsföreningar samt större fastighetsföretag i Arboga Intervjuer med mäklare och fastighetsföretag Bedömningen bland de intervjuade mäklarna och vissa fastighetsföretag är att efterfrågan är stor på ett bra boende för den äldre generationen som vill sälja sina villor. Framförallt är det radhus eller lägenhet om minst tre rum och kök, helst på nedre botten, med bra standard och egen uteplats eller liten trädgård som efterfrågas. Störst efterfrågan är det på centralt beläget boende. De intervjuade menar också att det är den typen av boende som det råder brist på. Efterfrågan bland äldre på mindre och billiga lägenheter med tillgång till hiss bedöms också som stor. Några av de intervjuade har märkt en ökad efterfrågan på bostäder under de två senaste åren. De tror också på en måttligt ökad efterfrågan på bostäder de närmaste två åren, framförallt med det nya försvarslagrets etablering och de arbetstillfällen som det medför. Samtliga av de intervjuade tror dock på ökad efterfrågan på bostäder i Arboga på lite längre sikt. Efterfrågan på större villor i attraktiva lägen är relativt stor. Enligt mäklarna kommer småhuspriserna troligtvis att stiga något de närmaste två åren men även på lite längre sikt. Däremot tror de inte på någon snabb prisutveckling utan menar istället att de lägre småhuspriserna i Arboga är ett konkurrensmedel i förhållande till de större städerna i närheten. Efterfrågan är bra på bra hus. Intresset för hus med stora renoveringsbehov är däremot inte särskilt stort Efterfrågan på tomter 6 stycken av de 25 byggklara tomterna vid Säbylund har sålts under Övriga delar i kommunen där en viss efterfrågan på lediga tomter finns är området vid skjutbanan på Östra Brattberget, Södra Brattberget samt 17

18 Hammartorpet vid Grindberga. Man efterfrågar framförallt lite större tomter på omkring kvadratmeter (men köparna tycker samtidigt ofta att en tomt blir för dyr när den kommer över kvadratmeter) Unga vuxna Åldersgruppen år, den ålder då många debuterar på bostadsmarknaden, är också den allra mest flyttbenägna i kommunen då studier eller etablering på arbetsmarknaden ofta är anledningar till att man flyttar. De yngre efterfrågar främst små och billiga lägenheter med balkong i de centrala delarna. Den disponibla inkomsten är direkt avgörande för efterfrågan på bostäder. De yngres relativt låga inkomst innebär att de söker sig till billiga bostäder i hyresbeståndet. För att kunna erbjuda en lägre hyra har några fastighetsföretag i Arboga speciella ungdoms- och studentrabatter. ABO har rabatt på kronor per månad för dem under 26 år. Rabatten gäller inom kvarteret Älgen i Vasastaden men endast på lägenheter upp till max 45 kvm. Även Byggnadsfirman Lund har studentrabatt för de mellan 18 och 28 år som studerar på minst halvtid och en särskild ungdomsrabatt finns för lägenheter inom kvarteret Puman. Mäklare i Arboga menar att marknaden för mindre bostadsrätter skulle kunna förbättras och ses som ett alternativ till hyresrätter, speciellt för de yngre, då det innebär en start i karriären på bostadsmarknaden. Då de flesta bostadsrätterna är belägna i äldre fastigheter är månadskostnaden också relativt låg Barnfamiljer Mäklare och fastighetsföretag menar att bland barnfamiljer är det främst villor nära förskola och skola som efterfrågas. Mest efterfrågat är villor i de äldre och mer attraktiva delarna av Brattberget, de mer centrala delarna av staden samt Nästkvarnsområdet. Efterfrågan på villor har ökat det senaste året och bedöms vara något högre än utbudet på marknaden. Det senaste året har också bland barnfamiljer noterats en ökad efterfrågan på nybyggda hus, byggbara tomter och boende i mer lantligt läge Medelålders Mäklare och fastighetsföretag menar att de medelålders framförallt efterfrågar ett småhusliknande boende, exempelvis en marklägenhet med liten trädgård eller uteplats. Det finns också ett intresse för lägenheter i attraktiva lägen, nära ån och i stadskärnan. Även andra undersökningar bekräftar att det kommer att finnas ett allt större behov av lämpliga bostäder för äldre som önskar sälja sin villa. Det 18

19 största hindret för en sådan utveckling är den skillnad i boendekostnad som det idag innebär att flytta från sin villa där man bott länge till en nybyggd lägenhet. Inkomststatistiken visar att den sammanlagda förvärvsinkomsten i kommunen är som högst för den medelålders befolkningen. Man kan därför anta ett visst intresse för nyproduktion i den här åldersgruppen Äldre I takt med att antalet äldre ökar och att allt fler uppnår en högre ålder ökar också behovet av lägenheter med god tillgänglighet. Kommunen har redan antagit målet att påbörja ett trygghetsboende (seniorboende i vanliga lägenheter med god tillgänglighet) för äldre över 65 år under år Enligt fastighetsföretagen efterfrågar den äldre befolkningen framförallt ett boende i markplan med uteplats eller med balkong och hiss. Nära service och gärna i de mer centrala delarna är andra önskemål som ofta framförs. Kommunens uppsökande verksamheten Senior plus, som gör hembesök bland alla i kommunen som har fyllt 75 år, har även fått fram önskemål om gemensamma lokaler för samvaro. Enligt några fastighetsföretag finns det en stor andel äldre som inte har råd med en lägenhet i nybyggnation. De menar att behovet av ett billigt boende men med god tillgänglighet, exempelvis i form av hiss, är stor. 4.2 Behovet av bostäder Äldreboende De kommande åren kommer andelen äldre att öka. Det ställer ökade anpassningskrav för att kunna bo kvar i den egna bostaden samt möjligheter att få en bostad i någon form av äldreboende. I båda fallen ställs krav på tillgänglighet och handikappanpassning. Idag finns totalt 210 särskilda boendeplatser för äldre där personal finns tillgänglig dygnet runt. Strandgården uppfyller inte dagens krav och behöver handikappanpassas genom att bland annat bredda dörrar och ta bort trösklar i vissa lägenheter för att öka tillgängligheten. Från och med den 1 juni 2007 finns möjlighet att söka investeringsstöd för särskilt boende för äldre. Stödet ska stimulera nybyggnad eller ombyggnad och är ett led i att från regeringens sida råda bot på bristen av äldrebostäder i kommunerna. I Arboga gäller den så kallade kvarboendeprincipen. Det innebär att insatser från socialförvaltningen ges för att underlätta i den dagliga livsföringen och för att göra det möjligt att bo kvar i det egna hemmet. Insatserna som beviljas skall utgå från människans egna resurser och behov och syftar till att öka eller bibehålla den enskildes funktionsförmåga och resur- 19

20 ser att leva så självständigt som möjligt. Insatserna skall präglas av hjälp till självhjälp. Eftersom skärpta regler för biståndsprövning avseende plats på särskilt äldreboende har att införts, är ett ökat behov av platser på kommunens äldreboenden förmodligen inte att vänta. Socialförvaltningen ser istället ett ökat behov av bättre tillgänglighet i det egna hemmet i form av exempelvis hissar Boende för flyktingar Behoven för flyktingar en viktig fråga i integrationen. Vi har ca 191 flyktingar som bor kvar i Arboga sedan flyktingmottagningen startades Arboga kommun har ett avtal med Integrationsverket om mottagande av 30 flyktingar per år. Bostäder till flyktingar ordnas genom samarbete mellan allmännyttan och de privata fastighetsägarna. Socialförvaltningen ser dock ett behov av att ha en bättre samverkan med olika hyresvärdar runt dessa frågor för att boendeintegrationen skall bli så bra som möjligt. För att undvika segregation är det också viktigt att det blir en spridning av boendena i olika områden. Idag upplevs det vara brist på boende som är avsedda för stora barnfamiljer. I skrivande stund finns ett förslag om förändring i flyktingmottagandet hos Regeringen. De nya förändringarna träder i kraft 1 december 2010 och innebär bland annat att ansvaret för bostadsanskaffning ligger kvar hos kommunen.hur avtalet om flyktingmottagande mellan ny huvudman och Migrationsverket kommer att tecknas och vilka behov av bostäder som kommunen kommer att ha är svårt att säga i dagsläget Boende för funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, reglerar de funktionshindrades rättigheter där bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad ingår. Det kan vara serviceboende, gruppbostad eller särskild bostad som efterfrågas. Det finns idag omkring 32 lägenheter i olika former av gruppbostäder. Det har beslutats att ett nytt gruppboende skall byggas år Dels skall det ersätta ett icke fullvärdigt gruppboende om 3 lägenheter samt en utökning med 4 nya lägenheter Sociala kontrakt I Arboga finns 27 personer med ett socialt kontrakt, exempelvis bostadslösa som inte kan få ett eget kontrakt. Socialförvaltningen ansvarar för kontrakten och några av dem kommer att övergå i egna kontrakt eller i så kallade kommunala hyresgarantier. Det framtida behovet är svårt att bedöma men behovet kommer troligen att ligga på dagens nivå. Inrikt- 20

Boendeplanering 2012-2016. Byggbara tomter, pågående planarbete och framtida projekt. Tekniska förvaltningen 2012-01-10

Boendeplanering 2012-2016. Byggbara tomter, pågående planarbete och framtida projekt. Tekniska förvaltningen 2012-01-10 Boendeplanering 2012-2016 Byggbara tomter, pågående planarbete och framtida projekt Tekniska förvaltningen 2012-01-10 Innehåll 1 BYGGKLARA TOMTER 7 1.1 Arboga tätort... 7 A TALLÅSEN... 7 B NORRA SKOGEN

Läs mer

Boendeplanering 2012-2016. Planeringsunderlag. Kommunstyrelseförvaltningen 2012-01-10

Boendeplanering 2012-2016. Planeringsunderlag. Kommunstyrelseförvaltningen 2012-01-10 Boendeplanering 2012-2016 Planeringsunderlag Kommunstyrelseförvaltningen 2012-01-10 Innehåll 1 Planeringsförutsättningar 5 1.1 Inledning... 5 1.2 Hur hanteras boendeplanen?... 5 1.3 Vad är boendeplanens

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2013-09-24, 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun 2014-2018 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer

Bostadsläget i Höör 2015

Bostadsläget i Höör 2015 Bostadsläget i Höör 2015 Årlig uppföljning av bostadsmarknaden Bostadsläget i Höör 2015 Kommunen har ansvar för att planera för bostadsförsörjningen. Syftet med kommunens planering är att skapa förutsättningar

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA PROJEKTKATALOG OKT 2014 INLEDNING 2 I Östergötlands sjöstad finns det möjligheter - och efterfrågan På ett och ett halvt år har Motala fått över 600 nya invånare. De

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende BOENDE BOENDE Behovet av nya bostäder i Båstads kommun följer inte enkelt från en analys av befolkningsstatistik och bostadstillgång. Kommunens roll för fritidsboendet har en stor inverkan på bostadsbyggandet

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Läge 4 Infrastruktur och Kommunikationer 5 Fastigheten 6 Flygfoto 7 Byggrätter 8-9 Fakta Huddinge Kommun 10-11 Kontakt 12 BILAGOR

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram. Antaget 2012-12-17

Bostadsförsörjningsprogram. Antaget 2012-12-17 Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2012-12-17 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.kommun@arvika.se Org.nr: 212000-1892

Läs mer

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo 2015-01-28 Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo Sida 1 av 6 Attraktiva Brittsbo Brittsbo har alla de kvaliteter som behövs för att tillskapa ett attraktivt bostadsområde! Östersunds

Läs mer

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Uppdragsbeskrivning; - En beskrivning och analys av kommunens olika geografiska områdens förutsättningar

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLAND. Öka bostadsbyggandet. analys av bostadsmarknaden i Södermanland 2010:11

RAPPORT FRÅN LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLAND. Öka bostadsbyggandet. analys av bostadsmarknaden i Södermanland 2010:11 RAPPORT FRÅN LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLAND Öka bostadsbyggandet analys av bostadsmarknaden i Södermanland 21:11 Författare: Peter Eklund, Bengt Nordström Länsstyrelsen i Södermanland Grafisk form, illustrationer

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS 2014-349

Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS 2014-349 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-03-10 66 Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS 2014-349 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK 2011-03-08 PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK för grupphus/flerbostadshus i Lugnvik - Brittsbo och Torvalla - Ängsmon Östersunds kommun är inne i en expansiv fas. En ny arena ska byggas

Läs mer

Rapport 2009:8. Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009

Rapport 2009:8. Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009 Rapport 2009:8 Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009 Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009 Samhällsutvecklingsenheten Omslagsbilden visar en villa i stadsdelen

Läs mer

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN VAD HÄNDER PÅ BOSTADSMARKNADEN NÄR FYRTIOTALISTERNA GÅR I PENSION? DEN 1 JANUARI 2005 är det dags för den första fyrtiotalisten att fira sin 65-årsdag. Tio år senare,

Läs mer

Helsingborg. Områdesbeskrivning

Helsingborg. Områdesbeskrivning 2015 Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av. I beskrivningen är s tätort indelad i åtta områden och övriga delar av är indelade i två landsbygdsområden:

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram 2013-2020

Bostadsförsörjningsprogram 2013-2020 Bostadsförsörjningsprogram 2013-2020 Innehållsförteckning 1. Varför ett bostadsförsörjningsprogram? s. 2 2. Nybro kommun antagna mål kring s.4 bostadsförsörjning 3. Befolkningsbakgrund s.5 4. Hur ser bostadsutbudet

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 BU D G ET O C H PL AN ER 20 15 2 01 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2015 2019 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 9 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2015-2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens

Läs mer

Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun. Boendet

Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun. Boendet Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun Boendet Maj 2014 Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Planeringsförutsättningarna är sammanställda av arbetsgruppen för

Läs mer

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 ARBETSRAPPORT 2030:3 Strategiska avdelningen FEBRUARI 2004 Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 2030 S T O C K H O L M Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

STRATEGISK. BOENDEPLAN för Strömstads kommun

STRATEGISK. BOENDEPLAN för Strömstads kommun STRATEGISK BOENDEPLAN för Strömstads kommun VILLA RADHUS HÖGHUS PARHUS LÄGENHET SKYSKRAPA BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE SÄRSKILT BOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNING VER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo Ulrika Majstrovic Hansén från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Finns det boendealternativ som

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Skånes län Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer