1 (58) Datum Diarienr MSB Diarienr Länsstyrelsen Kalmar län SAMÖ-KKÖ Sammanställning skede 2 och 3

Transkript

1 1 (58) SAMÖ-KKÖ 2011 Sammanställning skede 2 och 3

2 2 (58) Förord Övningen SAMÖ-KKÖ 2011 avslutades den 7 april Detta dokument är en sammanställning och redovisning av resultatet från övningens sista två delar: skede 2 och 3. Underlaget är det gemensamma arbete som utfördes av deltagande organisationer under övningen. Kanske har du varit med hela vägen under de intensiva övningsdygnen den 2-3 februari, i det efterföljande analysarbetet samt som deltagare vid de avslutande seminariedagarna. Då kommer du känna igen dig i materialet. Även om du inte deltog i övningen kan denna redovisning ge värdefull kunskap för arbetet att utveckla krisberedskapsförmågan. De övergripande målen med skede 2 och 3 var att: öka kunskapen om långsiktiga konsekvenser i samhället vid en olycka vid en kärnteknisk anläggning förbättra underlag för analys och beslut samt identifiera utvecklingsområden. Under övningen utfördes ett gediget arbete. Deltagarna genererade tillsammans ny värdefull kunskap om långsiktiga konsekvenser av en allvarlig kärnteknisk olycka. Vi vet nu mer om viktiga åtgärder, enskilt och i samverkan, för att hantera och mildra dessa konsekvenser. Men seminariet under skede 3 gav oss också ett antal utvecklingsområden. Nästa steg är att tillsammans arbeta vidare med dessa utvecklingsområden, med målet att få en förbättrad krisberedskapsförmåga. Tack för ett gott arbete! Niclas Karlsson Övningsledare MSB Erik Richardsen Övningsledare Länsstyrelsen

3 Innehållsförteckning Datum 3 (58) 1. Inledning Sammanställningens innehåll Arbetsprocessen Genomförande av skede 2 och Sammanställning och kvalitetssäkring av utvecklingsområdena Fortsatt arbete med utvecklingsområdena Sammanställning av utvecklingsområden Enskilda myndigheter/aktörer Samverkansforum/samverkansprojekt Samverkansområden Sektorsvisa beskrivningar av uppdragssvar Finansiell sektor Summering av uppdragssvar Hälsa och omsorg Summering av uppdragssvar Inomhusvistelse, utrymning och statlig räddningstjänst Summering av uppdragssvar Kommunal verksamhet Summering av uppdragssvar Livsmedel och lantbruk Summering av uppdragssvar Ordning och säkerhet Summering av uppdragssvar Sanering, deponi och arbetsmiljö Summering av uppdragssvar Teknisk infrastruktur Summering av uppdragssvar Transport och trafik Summering av uppdragssvar Regelverk förslag på ändringar/kompletteringar/förtydligande Gemensam kommunikation Summering av uppdragssvar Påverkan egen organisation/uthållighet Summering av uppdragssvar...53

4 4 (58) Bilaga 1 Övergripande scenario och händelseutveckling Inledande två dygn veckor efter utsläpp...55 Bilaga 2 Material på Övningswebben... 58

5 1. Inledning Datum 5 (58) SAMÖ-KKÖ 2011 har genomförts i tre olika skeden med olika övningsformer och olika fokus. Under skede 1 var fokus den akuta fasen dvs. de två första dygnens krishantering. Skede 2 hade fokus på den långsiktiga krishanteringen, från de två första dygnen upp till fyra veckor efter olyckan. Skede 3 hade fokus på att beskriva de brister och områden som framkommit under arbetet i skede 2, där det ansågs finnas behov av utveckling. Denna sammanställning är en redovisning av det resultat som de cirka 65 deltagande organisationerna arbetade fram under skede 2 och 3 av SAMÖ-KKÖ Fokus ligger på de utvecklingsområden som deltagarna tillsammans definierade under seminariet den 6-7 april. Sammanställningen är en del i erfarenheterna efter övningen och syftar till att vara ett stöd i det ständiga arbetet med att förbättra förmågan att motstå, hantera och återställa samhället efter en allvarlig kris, i detta fall en kärnteknisk olycka. Från projektet SAMÖ-KKÖ 2011 kommer även en utvärderingsrapport, som omfattar utvärderingen av övningens mål i skede 1 och 2. Arbetsprocessen där övande organisationer deltar pågår och rapporten presenteras den 16 november Myndighetscheferna för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Länsstyrelsen i är informerade om denna sammanställning. För frågor och upplysningar om materialet, kontakta: Niclas Karlsson Erik Richardsen Sammanställningens innehåll Som beskrivs ovan är detta dokument en sammanställning av det arbete som genomfördes av övande organisationer i övningens skede 2 och 3. Materialet är omfattande och består av olika delar där övningsledningen dels har drivit processen, men också bearbetat underlaget för att skapa så goda möjligheter som möjligt för ett fortsatt utvecklingsarbete med erfarenheterna från skede 2 och 3 som grund.

6 6 (58) För att ge en bild av vad sammanställningen innehåller, hur den har tagits fram och kvalitetssäkrats samt vilka tankar som finns om det fortsatta arbetet, ger vi här en läsanvisning för att underlätta läsningen. Sammanställningen innehåller följande delar: Kapitel 3 Arbetsprocessen i kapitlet ges en övergripande beskrivning av hur arbetet har genomförts under skede 2 och 3 samt hur identifierade utvecklingsområden har kvalitetssäkrats. Kapitel 4 Sammanställning av utvecklingsområden innehåller de utvecklingsområden som övande organisationer identifierade under skede 3 utifrån erfarenheterna från skede 2. Dessa utvecklingsområden riktas i kapitlet till de mottagare som representanter från övande organisationer identifierade under seminariedagarna den 6-7 april (skede 3). Exempel på mottagare är enskilda organisationer, pågående utvecklingsprojekt eller samverkansforum. Kapitel 5 Sektorsvisa beskrivningar av uppdragssvar innehåller en sammanfattning av svaren på de uppdrag som övande arbetade fram under skede 2. Detta är det underlag som låg till grund för arbetet med utvecklingsområden i skede 3. Bilaga 1 Övergripande scenario och händelseutveckling innehåller en sammanhållen och övergripande beskrivning av det scenario och den händelseutveckling som drev övningen framåt från den 2 februari till den 7 april. Syftet med denna är att sätta de identifierade utvecklingsområdena i en sammanhållen kontext. Bilaga 2 Material på övningswebben i bilagan beskrivs hur man kommer åt det omfattande material som övande organisationer har tagit fram under skede 2 i arbetet med uppdragen. Detta material är att se som källmaterial till de identifierade utvecklingsområdena och kan även ligga till grund för beredskapsplanering.

7 3. Arbetsprocessen Datum 3.1 Genomförande av skede 2 och 3 Skede 2 7 (58) Skede 2 genomfördes under sju veckor med fokus på långsiktig krishantering. Omfattningen var avgränsad till analys av samhällspåverkan och de åtgärder de övande avsåg att vidta i förhållande till en presenterad lägesbild och ställda uppdrag. Arbetet genomfördes genom att de övande fick en lägesbild presenterad, som beskrev läget i samhället inom olika samhällssektorer: Elförsörjning och teknisk infrastruktur Finansiell sektor Hälsa, sjukvård, omsorg och arbetsmiljö Kommunal verksamhet Livsmedel och lantbruk Ordning och säkerhet Transport Utrymning, statlig räddningstjänst och sanering Lägesbilden innehöll även väderprognoser, spridningen av radioaktivitet samt opinionsläget som illustrerades genom fingerade tidningsartiklar. Vid tre olika tillfällen, med två veckors mellanrum, presenterades en lägesbild för de övande. Utifrån denna lägesbild arbetade de övande med uppdrag 1 som övningsledningen tog fram tillsammans med representanter för övande organisationer under övningens planeringsfas. De uppdragssvar som redovisades låg sedan till grund för nästkommande lägesbild. Ytterligare uppdrag ställdes inom områdena: Gemensam kommunikation Påverkan på egen organisation och uthållighet Regelverk Dessa uppdragssvar har legat till grund för arbetet i skede 3 och sedermera utvecklingsområdena. Sammanställningen av uppdragssvaren presenteras i kapitel 5 Sektorsvisa beskrivningar av uppdragssvar. 1 Dessa uppdrag finns redovisade på Övningswebben. Inloggningsinformation i bilaga 2.

8 8 (58) Skede 3 Skede 3 genomfördes som en seminarieövning under två dagar, till vilken alla deltagande organisationer inbjöds. Samtliga samhällssektorer som analyserats under skede 2 var representerade under seminariet och 61 organisationer deltog. Utgångspunkten för seminariet var att identifiera brister och utvecklingsområden utifrån erfarenheterna i skede 2. Under seminariet genomfördes tre grupparbeten. Under samtliga dessa grupparbeten var indelningen tvärsektoriell. Under dag ett genomfördes ett grupparbete där respektive grupp hade ett särskilt utpekat tema. Syftet var att identifiera väsentliga utvecklingsområden för att förbättra förmågan i långsiktig krishantering. Temaindelningen var: Finansiell sektor Hälsa, omsorg och skola Inomhusvistelse, utrymning och statlig räddningstjänst Livsmedel och lantbruk Ordning och säkerhet Sanering, deponi och arbetsmiljö Teknisk infrastruktur Transport och trafik Under dag två genomfördes två grupparbeten. Syftet med dessa var, liksom dag ett, att identifiera väsentliga utvecklingsområden för att förbättra förmågan i långsiktig krishantering. Grupperna var dock inte temaindelade, utan varje grupp arbetade med samma frågeställning under respektive grupparbete. Frågorna vid dessa grupparbeten var: Påverkan på och uthållighet i egen organisation Samverkan för gemensam kommunikation En väsentlig del i arbetet för grupperna under båda dessa dagar var också att identifiera vilken eller vilka organisationer/samverkansforum/projekt som naturlig mottagare av respektive utvecklingsområde. Totalt identifierades cirka 70 utvecklingsområden. Sammanställning av dessa framgår av kapitel 4 Sammanställning av utvecklingsområden.

9 9 (58) 3.2 Sammanställning och kvalitetssäkring av utvecklingsområdena Efter skede 3 sammanställde övningsledningen samtliga utvecklingsområden och sammanförde sådana områden som hör ihop. Strävan i detta arbete var att bevara källinformationen så som utvecklingsområdena beskrevs under skede 3 för att inte förvanska innehåll och mening. Under detta arbete togs en stor mängd kontakter med seminariedeltagare och utpekade mottagare för att kvalitetssäkra såväl innehållet i utvecklingsområdena som valen av mottagare. För några utvecklingsområden pekades ett flertal mottagare (organisationer, samverkansforum och samverkansprojekt) ut under seminariet. För att säkerställa att respektive utvecklingsområde får en tydlig hemvist har övningsledningen begränsat antalet mottagare. Kontakt har tagits med utpekade mottagarna för att säkerställa att de ser sig som rätt mottagare samt att innehåll och innebörd i respektive utvecklingsområde förstås så som det är avsett. I kontakten med respektive mottagare har också, i möjligaste mån, behov av samordning med andra aktörer för fortsatt utvecklingsarbete diskuterats. OBS! I sammanförandet och indelningen av utvecklingsområden kan det finnas beroenden och samband som inte är definierade. 3.3 Fortsatt arbete med utvecklingsområdena Under hela övningens gång har en återkommande fråga från övande varit hur erfarenheterna från övningen ska tas till vara och vem som ansvarar för detta. Ett tydligt system för hur erfarenheter från såväl övningar som från skarpa händelser ska tas tillvara behöver utvecklas. Innan ett sådant system finns på plats lever vi dock med tillfälliga lösningar. För att skapa förutsättningar för fortsatt arbete med att utveckla samhällets krisberedskapsförmåga (förmågan att motstå allvarliga störningar i samhällsviktiga funktioner och krishanteringsförmåga) har detta material byggt på de grundläggande principerna i krisberedskapssystemet - ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna. Det fortsatta arbetet med utvecklingsområdena bör således genomföras i redan befintliga forum såsom samverkansområden, andra samverkansforum/projekt och självklart inom respektive organisation. För att tydliggöra var arbetet med olika utvecklingsområden drivs vidare pekades Mottagare ut för respektive utvecklingsområde under seminariet under skede 3.

10 10 (58) Idén är att Mottagare ska Bedöma om arbetet med utvecklingsområden behöver göras. Bedöma om arbetet med utvecklingsområdena redan pågår och i så fall var? Bedöma om utvecklingsområdet är rätt formulerat. Klargöra hur processen med utvecklingsområdet ska drivas vidare. Klargöra vilka som ska samarbeta med utvecklingsområdet. Uppföljning av arbetet med respektive utvecklingsområde kan med fördel kopplas till respektive organisations verksamhetsplaneringsprocess och uppföljning.

11 4. Sammanställning av utvecklingsområden 11 (58) Denna sammanställning av utvecklingsområden är resultatet av det arbete som genomfördes under övningens skede 3 då representanter från övande organisationer arbetade i tvärsektoriella grupper med olika teman för att identifiera brister och utvecklingsområden (se 3.1 ovan). Valen av mottagare (organisationer, samverkansforum/projekt, samverkansområden) till de olika utvecklingsområdena gjordes av deltagarna vid seminariet under skede 3 och utgör strukturen i detta kapitel. Som beskrivs i kapitel 3.2 pekades under seminariet ett flertal mottagare ut för samma utvecklingsområden. Övningsledningen har begränsat antalet mottagare för utvecklingsområdena. I vilken utsträckning andra aktörer bör ingå i utvecklingsarbetet avgörs av respektive mottagare. 4.1 Enskilda myndigheter/aktörer Energimyndigheten Prioritering/tillgång drivmedel/bränsle Skapa förutsättningar för prioritering/reglering av drivmedel/bränsle. Översyn av funktionskraven och ansvarsförhållanden angående tillgängligheten av drivmedel, bränsle och värme. Manuell förbrukningsfrånkoppling, MFK 2 (även under Svenska Kraftnät) Utarbeta rutiner för tydligare förvarning om MFK. Utveckla kommunikationen om MFK och Styrel. Försäkringsbolagen Försäkringar Klargör konsekvenserna om fler försäkringar gäller. 2 MFK bör ske genom s.k. roterande frånkoppling, som innebär att man under begränsad tid bryter elöverföringen till ett visst område, för att sedan övergå till ett annat område. Källa:

12 12 (58) Länsstyrelsen Mottagningsstationer Skapa förutsättningar och rutiner för mobila mottagningsstationer. Sanering (arbetet kan med fördel göras i samverkan med övriga kärnkraftslän) Samverkan med privata aktörer vid saneringsarbete behöver utvecklas. Information till djurägare (även under Statens Jordbruksverk) Utarbeta underlag som ökar förmågan att snabbt informera djurägare. Budskap (även under Informationsnätverket RN): Utgå från tänkta scenarioutvecklingar och utarbeta: o Kommunikationsstrategier med budskap. o Handlingsplaner med budskapskanaler för olika målgrupper anpassade efter situationen (t.ex. teleavbrott, ej tillgång till internet). o Metoder för alternativ informationsspridning, t.ex. flygblad, affischer, högtalarbilar. o Etablera fokusgrupper för att testa förberedda budskap. Övning/utbildning om kriskommunikation (även under Handlingsplan 2015 och MSB): Kommunikationsutbilda även ickekommunikatörer - bredda utbildningen. Genomför fler övningar med kommunikationsinriktning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Funktionskrav Skapa en helhetssyn på funktionskrav (teknisk infrastruktur) ur ett samhällsperspektiv. Ställ likartade krav på samtliga aktörer som ingår i ett flöde/process/kedja.

13 13 (58) Tydliggör miniminivåer för samhällsviktiga funktioner under en kris/händelse. Det måste finnas grundläggande säkerhetsnivåer för den uthållighet som ska finnas. Lägesbild Utarbeta former för gemensamma lägesbilder. WIS Utveckla arbetsformer för WIS. Budskap (även under Länsstyrelsen Kalmar och Informatörsnätverk RN): Utgå från tänkta scenarioutvecklingar och utarbeta: o Kommunikationsstrategier med budskap. o Handlingsplaner med budskapskanaler för olika målgrupper anpassade efter situationen (t.ex. teleavbrott, ej tillgång till internet). o Metoder för alternativ informationsspridning, t.ex. flygblad, affischer, högtalarbilar. o Etablera fokusgrupper för att testa förberedda budskap. Telefonkonferens Utveckla formerna för telefonkonferenser. Ge alla aktörer möjlighet att delta på ett aktivt sätt. Komplettera med bild/video. Övning/utbildning om kriskommunikation (även under Handlingsplan 2015 och Länsstyrelsen Kalmar): Kommunikationsutbilda även ickekommunikatörer - bredda utbildningen. Genomför fler övningar med kommunikationsinriktning. Definition av uthållighet Definiera hur lång uthålligheten ska vara. Behöver planeringshorisonten för uthållighet utökas (utöver 1 vecka)?

14 14 (58) Medvetandegör hur uthållighet påverkas av krisens längd. Lägesbild av uthållighet Utarbeta arbetsformer för att vid en kris kunna ge en aktörsövergipande lägesbild av tillgängliga resurser. Stabsmetodik Utarbeta rutiner för beredskapsgrader med varierad intensitet i insatsen. Utveckla gemensam stabsmetodik och liknande arbetsmetoder i närbesläktade organisationer. Utbilda i stabsarbete (prioritering av resurser, uthållighet). Nordiska kärnförsäkringspoolen Värdering av skador (även under Svensk försäkring) Klargör hur skador ska värderas vid en kärnkraftsolycka. Samma svar bör ges och samma ersättningsprinciper tillämpas av olika försäkringsbolag. Försäkringsersättning vid sanering Klargör förutsättningar kring försäkringsersättning om allmänheten tillåts/uppmanas sanera egen tomt. Polismyndigheten Planverk polisverksamhet (även under Rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen) Förbättra ledningsplaner, informationsplaner. Utarbeta planer för resursfördelning. Regeringen Friklassning Klargör process, beslut och ansvar från konstaterad kontaminering till "friklassning" (friförklaring) av ett område. Klargör innebörden av begreppet "friklassning" (friförklaring).

15 15 (58) Djurskyddslagstiftning Inför möjlighet att ge generella dispenser t.ex. vid transport av djur. Vid denna typ av olyckor är det inte möjligt att arbeta med enskilda dispenser. Atomansvarighetslagen Förtydliga lagen och dess tillämpningar. T.ex. o Prioriteringar av skadetyper o Proportionaliseringsbeslut o När tar bolagens ansvar slut o Hur länge följdskador uppstår o Behov av praxis. o Om ersättningsanspråken överstiger 6 MDR SEK Symboliskt ledarskap Behov av symboliskt ledarskap och av att öva detta. (Statschef, statsminister m.fl. sådana befattningar) TiB Inrätta TiB även i kommunerna. Ökad tillförlitlighet i tekniska system Skapa lagligt stöd för redundans i data- och telekommunikation. Samarbetsavtal Lagreglera långsiktig evakuering samarbetsavtal. Övrigt Pröva behovet av ett övergripande regelverk för hantering av en kärnkraftsolycka eller en liknande kris (se vidare avsnitt 5.10).

16 16 (58) Rikskriminalpolisen Planverk polisverksamhet (även under Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheten ) Förbättra ledningsplaner, informationsplaner. Utarbeta planer för resursfördelning. Rikspolisstyrelsen Planverk polisverksamhet (även under Rikskriminalpolisen och Polismyndigheten ) Förbättra ledningsplaner, informationsplaner. Utarbeta planer för resursfördelning. Socialstyrelsen Utlåning personal Klargör arbetsgivaransvar och ersättningsfrågor vid utlåning av personal mellan landsting. Omflyttning patienter Utarbeta ett nationellt kösystem för omflyttade patienter. Sjuktransporter Utarbeta en strategi för hur sjuktransporter ska organiseras över länsgränserna. Socialstyrelsens ansvar Öva/pröva 32 3 Hälso- och sjukvårdslagen. 3 Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får meddela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser. Lag (2002:452). Källa

17 17 (58) Statens jordbruksverk Information till djurägare (även under Länsstyrelsen Kalmar) Utarbeta underlag som ökar förmågan att snabbt informera djurägare. Internationell rapportering (även under Statens livsmedelsverk) Klargör rutiner för internationell rapportering som berör livsmedelskedjan. Statens livsmedelsverk Dricksvatten Se över behovet av gränsvärden för dricksvatten. Internationell rapportering (även under Statens Jordbruksverk) Klargör rutiner för internationell rapportering som berör livsmedelskedjan. Strålsäkerhetsmyndigheten Kartunderlag Utveckla formerna för det analysunderlag (kartmaterial) som ska ligga till grund för bedömningar som ansvariga inom olika samhällssektorer ska göra. Svensk Försäkring Värdering av skador (även under Nordiska kärnförsäkringspoolen) Klargör hur skador ska värderas vid en kärnkraftsolycka. Samma svar bör ges och samma ersättningsprinciper tillämpas av olika försäkringsbolag. Svenska Kraftnät MFK (även under Energimyndigheten) Utarbeta rutiner för tydligare förvarning om MFK. Utveckla kommunikationen om MFK och Styrel.

18 18 (58) Övrigt för varje enskild myndighet/aktör Egen förmåga Utveckla förmågan att nyttja telekommunikationer (telefonkonferenser, RAKEL m.m.) Öka medvetenheten om den leverenssäkerhetsnivå som finns. Om ytterligare behov finns hur löser man det? Videokonferenser Utveckla fungerande rutiner för videokonferenser Nyckelpersoner och samverkan Se över planer och bemanna realistiskt. Identifiera och säkra nyckelpersoner/-roller för att ha tillräckligt med folk med relevant kompetens. Minska expertberoendet genom att sprida kunskap inom organisationen. Tydliggör att flera organisationer räknar på tillgång till samma experter. Teckna samarbetsavtal före krisen. Använd business continuity planning 4 (BCP). Säkra också uthållighet på ledningsnivå. Utveckla samarbetet mellan kommunerna för att klara primära funktioner. Teckna poolavtal på nationell eller annan nivå. Teckna stödavtal för att säkra kompetens över tid i trånga sektorer. Tillvarata kompetens inom näringslivet och inom övrig privat sektor. Kartlägg samverkanspartners utanför myndighetssfären. Köp in tjänster som kommer att få stor efterfrågan. 4 Syftar till att skapa förutsättningar för att en organisation som drabbats av en kris eller ett avbrott, på grund av naturkatastrof eller mänsklig inverkan, ska kunna upprätthålla kritiska delar av verksamheten och återgå till normalläget inom en acceptabel tidsrymd. Källa:

19 19 (58) Metodik förmågebedömning Utveckla metodiken så att elbrist, transportstörningar etc. beaktas vid förmågebedömning av uthållighet. Skapa möjlighet att omlokalisera. Kritiska resurser Säkra tillgång till kritiska resurser t.ex. reservkraft. Omprioriteringar verksamheter Planera för omprioriteringar av verksamheter inklusive ambitionsnivå för dessa (vad kan vi tillfälligt stänga?). Se till att krisplaner innehåller omprioriteringar och hantering av bac log/dagbok. Identifiera kärnverksamhet före krisen. Förmedla information om detta till invånarna. Planera i förväg vilka delar av normal verksamhet som kan stå tillbaka och i vilken prioritetsordning. Hur länge kan olika delar stå tillbaka innan för stora problem uppstår? Återhämtningsfas Beakta fas 3, dvs. behovet av en återhämtningsfas efter krisen innan normal verksamhet drar igång igen. Egen personal Öva, utbilda och informera egen personal. Förse egen personal med skyddsutrustning Sociala medier Utarbeta riktlinjer och arbetsformer för hur sociala medier ska hanteras under en kris.

20 20 (58) 4.2 Samverkansforum/samverkansprojekt FSPOS Servicenivå finansiella tjänster Fastställ en miniminivå för service med finansiella tjänster. Handlingsplan 2015 Åtgärder/planverk (även under OmRådet och Samverkansforum kommuner och landsting) Tydliggör de åtgärder som behöver vidtas när områden utanför inre beredskapszonen blir drabbade i den akuta fasen. Utarbeta ett operativt planverk med åtgärder för skedet mellan den akuta fasen och när beläggning kan börja mätas och kartläggas. Utarbeta planer för långsiktig hantering av kärnteknisk olycka. Öka kunskapen om konsekvenserna av olika myndighetsbeslut/åtgärder. Utrymning/omflyttning Utarbeta en gemensan syn på terminologi och strategi för utrymning och omflyttning i ett långsiktigt perspektiv. Deponi Klargör lagstiftning kring upprättande av deponiplatser samt fortsatt hantering av deponier. Mätningar Klargör vilka mätresurser som finns vid radiaknedfall. Var finns resurserna nationellt och internationellt? Upprätta en gemensam databas för mätresultat (inklusive livsmedelskedjan).

21 21 (58) Riskvärdering (kopplat till saneringshandboken) Utveckla förmågan till bredare riskvärdering. Fler aspekter bör inkluderas t.ex. miljö, ekonomi, opinion. Arbetsmiljö Öka kunskapen om arbetsmiljöfrågor genom att integrera frågorna på ett tydligare sätt i utbildningar. Engagera Arbetsmiljöverket och Sveriges Kommuner och Landsting i detta arbete. Begrepp Ta fram en gemensam begreppsapparaten för kärnteknisk olycka. Strategi för kriskommunikation (även i Informatörsnätverk RN): Utveckla och tydliggör samordningsvägarna för kommunikationsfrågor. Definiera vem som ansvarar för vilken information och vem som samordnar vad (kommunal, regional, central nivå) Utveckla arbetsformer så att informationsflödet mellan lokal, regional och nationell nivå blir snabbare. Utveckla arbetsformer för att få åtgärder och budskap att hänga ihop på ett tydligare sätt. Utarbeta arbetsformer för att, med tätare intervall, ta fram verifierade lägesbilder som kan ligga till grund för kommunikation. Utforma rutiner för arbete med målgruppsanpassad information - nationell, regional, lokal, individ. Utforma strategi för vad myndigheterna vill uppnå med informationen till allmänhet och medier. Skapa tydlighet om skillnaden mellan FAQ och strategiska frågor.

22 22 (58) Beskrivning av allvarlighetsgrad: Utarbeta ett system för att mellan aktörer beskriva på ett snabbt och enkelt sätt beskriva hur allvarlig situationen är. Förslag: trafikljus grön, gul och röd. Övning/utbildning om kriskommunikation (även under MSB och Länsstyrelsen Kalmar): Kommunikationsutbilda även ickekommunikatörer - bredda utbildningen. Genomför fler övningar med kommunikationsinriktning. Övning/utbildning för att öka uthålligheten Ordna utbildning där det saknas grundkompetens redan idag inom t.ex. sanering, räddningsledning. Informatörsnätverk RN Strategi för kriskommunikation (även i Handlingsplan 2015): Utveckla och tydliggör samordningsvägarna för kommunikationsfrågor. Definiera vem som ansvarar för vilken information och vem som samordnar vad (kommunal, regional, central nivå) Utveckla arbetsformer så att informationsflödet mellan lokal, regional och nationell nivå blir snabbare. Utveckla arbetsformer för att få åtgärder och budskap att hänga ihop på ett tydligare sätt. Utarbeta arbetsformer för att, med tätare intervall, ta fram verifierade lägesbilder som kan ligga till grund för kommunikation. Utforma rutiner för arbete med målgruppsanpassad information - nationell, regional, lokal, individ. Utforma strategi för vad myndigheterna vill uppnå med informationen till allmänhet och media. Skapa tydlighet om skillnaden mellan FAQ och strategiska frågor.

23 23 (58) Budskap (även under MSB och Länsstyrelsen Kalmar): Utgå från tänkta scenarioutvecklingar och utarbeta: o Kommunikationsstrategier med budskap. o Handlingsplaner med budskapskanaler för olika målgrupper anpassade efter situationen (t.ex. teleavbrott, avsaknad av tillgång till internet). o Metoder för alternativ informationsspridning, t.ex. flygblad, affischer, högtalarbilar. o Etablera fokusgrupper för att testa förberedda budskap. Callcenter Säkerställ snabb samordning mellan myndigheter/aktörer på olika nivåer så att callcentret kan ge relevant information. Utveckla arbetet med gemensam FAQ. OmRådet Åtgärder/planverk (även under Handlingsplan 2015 och samverkansforum kommuner och landsting) Tydliggör de åtgärder som behöver vidtas när områden utanför inre beredskapszonen blir drabbade i den akuta fasen. Utarbeta ett operativt planverk med åtgärder för skedet mellan den akuta fasen och när beläggning kan börja mätas och kartläggas. Utarbeta planer för långsiktig hantering av kärnteknisk olycka. Öka kunskapen om konsekvenserna av olika myndighetsbeslut/åtgärder. Samverkansforum kommuner och landsting, ExSam i Resurser vård Utforma en gemensam strategi för optimering av resurser hos lokal-regionala vårdgivare.

24 24 (58) 4.3 Samverkansområden Åtgärder/planverk (även under Handlingsplan 2015 och OmRådet ) Tydliggör de åtgärder som behöver vidtas när områden utanför inre beredskapszonen blir drabbade i den akuta fasen. Utarbeta ett operativt planverk med åtgärder för skedet mellan den akuta fasen och när beläggning kan börja mätas och kartläggas. Utarbeta planer för långsiktig hantering av kärnteknisk olycka. Öka kunskapen om konsekvenserna av olika myndighetsbeslut/åtgärder. Utbildning, övning Genomför regelbundna övningar med flera kommuner involverade. Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska de myndigheter som anges i denna bedriva sin planering inom samverkansområden. Syftet med detta är att främja en helhetssyn i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap. Då flera av de identifierade utvecklingsområdena är av tvärsektoriell karaktär är samverkansområdena lämpliga mottagare för dessa. Samverkansområde farliga ämnen Utbildning av personal Definiera krav på utbildning/utrustning "utanför grindarna" vid en kärnteknisk olycka. Utbilda personal som ska verka i kontaminerat område Samverkansområde skydd, undsättning, vård Etik och vård Genomför etiska diskussioner om att behöva överge människor som är i behov av vård. Vilka patienter ska prioriteras? Samverkansforum SOS Alarm Inrätta ett gemensamt samverkansforum för SOS Alarm och samtliga landsting för att diskutera sakfrågor, prioriteringar, avtal m.m.

25 25 (58) Samverkansområde teknisk infrastruktur Prioritering el Möjliggör prioritering av el (t.ex. till dataoch telekommunikation). Robusthet på avreglerad marknad Ansvariga aktörer på avreglerade marknader (el, tele, väg och järnväg) ökar på eget initiativ robustheten i sina tjänster. Alternativt ställer staten krav och/eller skapar stimulansåtgärder. Staten kan också skapa egna alternativ. Samverkansområde transporter Omledning trafik väg Klargör beslutprocess och beslutsmandat när det gäller omledning av trafik på väg (inklusive tung trafik). Dispenser väg Utarbeta förberedda dispenser och restriktioner som kan användas vid krissituationer (t.ex. farligt gods, bränsle, radioaktiv last). Restriktioner luft, sjö, järnväg Klargör rutiner för restriktioner beträffande flygplatser, luftrum, hamnar, sjöområden, järnväg och vägar.