1 (58) Datum Diarienr MSB Diarienr Länsstyrelsen Kalmar län SAMÖ-KKÖ Sammanställning skede 2 och 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 (58) Datum 2011-05-17. Diarienr MSB 2009-10320 Diarienr Länsstyrelsen Kalmar län 452-9684-09 SAMÖ-KKÖ 2011. Sammanställning skede 2 och 3"

Transkript

1 1 (58) SAMÖ-KKÖ 2011 Sammanställning skede 2 och 3

2 2 (58) Förord Övningen SAMÖ-KKÖ 2011 avslutades den 7 april Detta dokument är en sammanställning och redovisning av resultatet från övningens sista två delar: skede 2 och 3. Underlaget är det gemensamma arbete som utfördes av deltagande organisationer under övningen. Kanske har du varit med hela vägen under de intensiva övningsdygnen den 2-3 februari, i det efterföljande analysarbetet samt som deltagare vid de avslutande seminariedagarna. Då kommer du känna igen dig i materialet. Även om du inte deltog i övningen kan denna redovisning ge värdefull kunskap för arbetet att utveckla krisberedskapsförmågan. De övergripande målen med skede 2 och 3 var att: öka kunskapen om långsiktiga konsekvenser i samhället vid en olycka vid en kärnteknisk anläggning förbättra underlag för analys och beslut samt identifiera utvecklingsområden. Under övningen utfördes ett gediget arbete. Deltagarna genererade tillsammans ny värdefull kunskap om långsiktiga konsekvenser av en allvarlig kärnteknisk olycka. Vi vet nu mer om viktiga åtgärder, enskilt och i samverkan, för att hantera och mildra dessa konsekvenser. Men seminariet under skede 3 gav oss också ett antal utvecklingsområden. Nästa steg är att tillsammans arbeta vidare med dessa utvecklingsområden, med målet att få en förbättrad krisberedskapsförmåga. Tack för ett gott arbete! Niclas Karlsson Övningsledare MSB Erik Richardsen Övningsledare Länsstyrelsen

3 Innehållsförteckning Datum 3 (58) 1. Inledning Sammanställningens innehåll Arbetsprocessen Genomförande av skede 2 och Sammanställning och kvalitetssäkring av utvecklingsområdena Fortsatt arbete med utvecklingsområdena Sammanställning av utvecklingsområden Enskilda myndigheter/aktörer Samverkansforum/samverkansprojekt Samverkansområden Sektorsvisa beskrivningar av uppdragssvar Finansiell sektor Summering av uppdragssvar Hälsa och omsorg Summering av uppdragssvar Inomhusvistelse, utrymning och statlig räddningstjänst Summering av uppdragssvar Kommunal verksamhet Summering av uppdragssvar Livsmedel och lantbruk Summering av uppdragssvar Ordning och säkerhet Summering av uppdragssvar Sanering, deponi och arbetsmiljö Summering av uppdragssvar Teknisk infrastruktur Summering av uppdragssvar Transport och trafik Summering av uppdragssvar Regelverk förslag på ändringar/kompletteringar/förtydligande Gemensam kommunikation Summering av uppdragssvar Påverkan egen organisation/uthållighet Summering av uppdragssvar...53

4 4 (58) Bilaga 1 Övergripande scenario och händelseutveckling Inledande två dygn veckor efter utsläpp...55 Bilaga 2 Material på Övningswebben... 58

5 1. Inledning Datum 5 (58) SAMÖ-KKÖ 2011 har genomförts i tre olika skeden med olika övningsformer och olika fokus. Under skede 1 var fokus den akuta fasen dvs. de två första dygnens krishantering. Skede 2 hade fokus på den långsiktiga krishanteringen, från de två första dygnen upp till fyra veckor efter olyckan. Skede 3 hade fokus på att beskriva de brister och områden som framkommit under arbetet i skede 2, där det ansågs finnas behov av utveckling. Denna sammanställning är en redovisning av det resultat som de cirka 65 deltagande organisationerna arbetade fram under skede 2 och 3 av SAMÖ-KKÖ Fokus ligger på de utvecklingsområden som deltagarna tillsammans definierade under seminariet den 6-7 april. Sammanställningen är en del i erfarenheterna efter övningen och syftar till att vara ett stöd i det ständiga arbetet med att förbättra förmågan att motstå, hantera och återställa samhället efter en allvarlig kris, i detta fall en kärnteknisk olycka. Från projektet SAMÖ-KKÖ 2011 kommer även en utvärderingsrapport, som omfattar utvärderingen av övningens mål i skede 1 och 2. Arbetsprocessen där övande organisationer deltar pågår och rapporten presenteras den 16 november Myndighetscheferna för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Länsstyrelsen i är informerade om denna sammanställning. För frågor och upplysningar om materialet, kontakta: Niclas Karlsson Erik Richardsen Sammanställningens innehåll Som beskrivs ovan är detta dokument en sammanställning av det arbete som genomfördes av övande organisationer i övningens skede 2 och 3. Materialet är omfattande och består av olika delar där övningsledningen dels har drivit processen, men också bearbetat underlaget för att skapa så goda möjligheter som möjligt för ett fortsatt utvecklingsarbete med erfarenheterna från skede 2 och 3 som grund.

6 6 (58) För att ge en bild av vad sammanställningen innehåller, hur den har tagits fram och kvalitetssäkrats samt vilka tankar som finns om det fortsatta arbetet, ger vi här en läsanvisning för att underlätta läsningen. Sammanställningen innehåller följande delar: Kapitel 3 Arbetsprocessen i kapitlet ges en övergripande beskrivning av hur arbetet har genomförts under skede 2 och 3 samt hur identifierade utvecklingsområden har kvalitetssäkrats. Kapitel 4 Sammanställning av utvecklingsområden innehåller de utvecklingsområden som övande organisationer identifierade under skede 3 utifrån erfarenheterna från skede 2. Dessa utvecklingsområden riktas i kapitlet till de mottagare som representanter från övande organisationer identifierade under seminariedagarna den 6-7 april (skede 3). Exempel på mottagare är enskilda organisationer, pågående utvecklingsprojekt eller samverkansforum. Kapitel 5 Sektorsvisa beskrivningar av uppdragssvar innehåller en sammanfattning av svaren på de uppdrag som övande arbetade fram under skede 2. Detta är det underlag som låg till grund för arbetet med utvecklingsområden i skede 3. Bilaga 1 Övergripande scenario och händelseutveckling innehåller en sammanhållen och övergripande beskrivning av det scenario och den händelseutveckling som drev övningen framåt från den 2 februari till den 7 april. Syftet med denna är att sätta de identifierade utvecklingsområdena i en sammanhållen kontext. Bilaga 2 Material på övningswebben i bilagan beskrivs hur man kommer åt det omfattande material som övande organisationer har tagit fram under skede 2 i arbetet med uppdragen. Detta material är att se som källmaterial till de identifierade utvecklingsområdena och kan även ligga till grund för beredskapsplanering.

7 3. Arbetsprocessen Datum 3.1 Genomförande av skede 2 och 3 Skede 2 7 (58) Skede 2 genomfördes under sju veckor med fokus på långsiktig krishantering. Omfattningen var avgränsad till analys av samhällspåverkan och de åtgärder de övande avsåg att vidta i förhållande till en presenterad lägesbild och ställda uppdrag. Arbetet genomfördes genom att de övande fick en lägesbild presenterad, som beskrev läget i samhället inom olika samhällssektorer: Elförsörjning och teknisk infrastruktur Finansiell sektor Hälsa, sjukvård, omsorg och arbetsmiljö Kommunal verksamhet Livsmedel och lantbruk Ordning och säkerhet Transport Utrymning, statlig räddningstjänst och sanering Lägesbilden innehöll även väderprognoser, spridningen av radioaktivitet samt opinionsläget som illustrerades genom fingerade tidningsartiklar. Vid tre olika tillfällen, med två veckors mellanrum, presenterades en lägesbild för de övande. Utifrån denna lägesbild arbetade de övande med uppdrag 1 som övningsledningen tog fram tillsammans med representanter för övande organisationer under övningens planeringsfas. De uppdragssvar som redovisades låg sedan till grund för nästkommande lägesbild. Ytterligare uppdrag ställdes inom områdena: Gemensam kommunikation Påverkan på egen organisation och uthållighet Regelverk Dessa uppdragssvar har legat till grund för arbetet i skede 3 och sedermera utvecklingsområdena. Sammanställningen av uppdragssvaren presenteras i kapitel 5 Sektorsvisa beskrivningar av uppdragssvar. 1 Dessa uppdrag finns redovisade på Övningswebben. Inloggningsinformation i bilaga 2.

8 8 (58) Skede 3 Skede 3 genomfördes som en seminarieövning under två dagar, till vilken alla deltagande organisationer inbjöds. Samtliga samhällssektorer som analyserats under skede 2 var representerade under seminariet och 61 organisationer deltog. Utgångspunkten för seminariet var att identifiera brister och utvecklingsområden utifrån erfarenheterna i skede 2. Under seminariet genomfördes tre grupparbeten. Under samtliga dessa grupparbeten var indelningen tvärsektoriell. Under dag ett genomfördes ett grupparbete där respektive grupp hade ett särskilt utpekat tema. Syftet var att identifiera väsentliga utvecklingsområden för att förbättra förmågan i långsiktig krishantering. Temaindelningen var: Finansiell sektor Hälsa, omsorg och skola Inomhusvistelse, utrymning och statlig räddningstjänst Livsmedel och lantbruk Ordning och säkerhet Sanering, deponi och arbetsmiljö Teknisk infrastruktur Transport och trafik Under dag två genomfördes två grupparbeten. Syftet med dessa var, liksom dag ett, att identifiera väsentliga utvecklingsområden för att förbättra förmågan i långsiktig krishantering. Grupperna var dock inte temaindelade, utan varje grupp arbetade med samma frågeställning under respektive grupparbete. Frågorna vid dessa grupparbeten var: Påverkan på och uthållighet i egen organisation Samverkan för gemensam kommunikation En väsentlig del i arbetet för grupperna under båda dessa dagar var också att identifiera vilken eller vilka organisationer/samverkansforum/projekt som naturlig mottagare av respektive utvecklingsområde. Totalt identifierades cirka 70 utvecklingsområden. Sammanställning av dessa framgår av kapitel 4 Sammanställning av utvecklingsområden.

9 9 (58) 3.2 Sammanställning och kvalitetssäkring av utvecklingsområdena Efter skede 3 sammanställde övningsledningen samtliga utvecklingsområden och sammanförde sådana områden som hör ihop. Strävan i detta arbete var att bevara källinformationen så som utvecklingsområdena beskrevs under skede 3 för att inte förvanska innehåll och mening. Under detta arbete togs en stor mängd kontakter med seminariedeltagare och utpekade mottagare för att kvalitetssäkra såväl innehållet i utvecklingsområdena som valen av mottagare. För några utvecklingsområden pekades ett flertal mottagare (organisationer, samverkansforum och samverkansprojekt) ut under seminariet. För att säkerställa att respektive utvecklingsområde får en tydlig hemvist har övningsledningen begränsat antalet mottagare. Kontakt har tagits med utpekade mottagarna för att säkerställa att de ser sig som rätt mottagare samt att innehåll och innebörd i respektive utvecklingsområde förstås så som det är avsett. I kontakten med respektive mottagare har också, i möjligaste mån, behov av samordning med andra aktörer för fortsatt utvecklingsarbete diskuterats. OBS! I sammanförandet och indelningen av utvecklingsområden kan det finnas beroenden och samband som inte är definierade. 3.3 Fortsatt arbete med utvecklingsområdena Under hela övningens gång har en återkommande fråga från övande varit hur erfarenheterna från övningen ska tas till vara och vem som ansvarar för detta. Ett tydligt system för hur erfarenheter från såväl övningar som från skarpa händelser ska tas tillvara behöver utvecklas. Innan ett sådant system finns på plats lever vi dock med tillfälliga lösningar. För att skapa förutsättningar för fortsatt arbete med att utveckla samhällets krisberedskapsförmåga (förmågan att motstå allvarliga störningar i samhällsviktiga funktioner och krishanteringsförmåga) har detta material byggt på de grundläggande principerna i krisberedskapssystemet - ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna. Det fortsatta arbetet med utvecklingsområdena bör således genomföras i redan befintliga forum såsom samverkansområden, andra samverkansforum/projekt och självklart inom respektive organisation. För att tydliggöra var arbetet med olika utvecklingsområden drivs vidare pekades Mottagare ut för respektive utvecklingsområde under seminariet under skede 3.

10 10 (58) Idén är att Mottagare ska Bedöma om arbetet med utvecklingsområden behöver göras. Bedöma om arbetet med utvecklingsområdena redan pågår och i så fall var? Bedöma om utvecklingsområdet är rätt formulerat. Klargöra hur processen med utvecklingsområdet ska drivas vidare. Klargöra vilka som ska samarbeta med utvecklingsområdet. Uppföljning av arbetet med respektive utvecklingsområde kan med fördel kopplas till respektive organisations verksamhetsplaneringsprocess och uppföljning.

11 4. Sammanställning av utvecklingsområden 11 (58) Denna sammanställning av utvecklingsområden är resultatet av det arbete som genomfördes under övningens skede 3 då representanter från övande organisationer arbetade i tvärsektoriella grupper med olika teman för att identifiera brister och utvecklingsområden (se 3.1 ovan). Valen av mottagare (organisationer, samverkansforum/projekt, samverkansområden) till de olika utvecklingsområdena gjordes av deltagarna vid seminariet under skede 3 och utgör strukturen i detta kapitel. Som beskrivs i kapitel 3.2 pekades under seminariet ett flertal mottagare ut för samma utvecklingsområden. Övningsledningen har begränsat antalet mottagare för utvecklingsområdena. I vilken utsträckning andra aktörer bör ingå i utvecklingsarbetet avgörs av respektive mottagare. 4.1 Enskilda myndigheter/aktörer Energimyndigheten Prioritering/tillgång drivmedel/bränsle Skapa förutsättningar för prioritering/reglering av drivmedel/bränsle. Översyn av funktionskraven och ansvarsförhållanden angående tillgängligheten av drivmedel, bränsle och värme. Manuell förbrukningsfrånkoppling, MFK 2 (även under Svenska Kraftnät) Utarbeta rutiner för tydligare förvarning om MFK. Utveckla kommunikationen om MFK och Styrel. Försäkringsbolagen Försäkringar Klargör konsekvenserna om fler försäkringar gäller. 2 MFK bör ske genom s.k. roterande frånkoppling, som innebär att man under begränsad tid bryter elöverföringen till ett visst område, för att sedan övergå till ett annat område. Källa:

12 12 (58) Länsstyrelsen Mottagningsstationer Skapa förutsättningar och rutiner för mobila mottagningsstationer. Sanering (arbetet kan med fördel göras i samverkan med övriga kärnkraftslän) Samverkan med privata aktörer vid saneringsarbete behöver utvecklas. Information till djurägare (även under Statens Jordbruksverk) Utarbeta underlag som ökar förmågan att snabbt informera djurägare. Budskap (även under Informationsnätverket RN): Utgå från tänkta scenarioutvecklingar och utarbeta: o Kommunikationsstrategier med budskap. o Handlingsplaner med budskapskanaler för olika målgrupper anpassade efter situationen (t.ex. teleavbrott, ej tillgång till internet). o Metoder för alternativ informationsspridning, t.ex. flygblad, affischer, högtalarbilar. o Etablera fokusgrupper för att testa förberedda budskap. Övning/utbildning om kriskommunikation (även under Handlingsplan 2015 och MSB): Kommunikationsutbilda även ickekommunikatörer - bredda utbildningen. Genomför fler övningar med kommunikationsinriktning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Funktionskrav Skapa en helhetssyn på funktionskrav (teknisk infrastruktur) ur ett samhällsperspektiv. Ställ likartade krav på samtliga aktörer som ingår i ett flöde/process/kedja.

13 13 (58) Tydliggör miniminivåer för samhällsviktiga funktioner under en kris/händelse. Det måste finnas grundläggande säkerhetsnivåer för den uthållighet som ska finnas. Lägesbild Utarbeta former för gemensamma lägesbilder. WIS Utveckla arbetsformer för WIS. Budskap (även under Länsstyrelsen Kalmar och Informatörsnätverk RN): Utgå från tänkta scenarioutvecklingar och utarbeta: o Kommunikationsstrategier med budskap. o Handlingsplaner med budskapskanaler för olika målgrupper anpassade efter situationen (t.ex. teleavbrott, ej tillgång till internet). o Metoder för alternativ informationsspridning, t.ex. flygblad, affischer, högtalarbilar. o Etablera fokusgrupper för att testa förberedda budskap. Telefonkonferens Utveckla formerna för telefonkonferenser. Ge alla aktörer möjlighet att delta på ett aktivt sätt. Komplettera med bild/video. Övning/utbildning om kriskommunikation (även under Handlingsplan 2015 och Länsstyrelsen Kalmar): Kommunikationsutbilda även ickekommunikatörer - bredda utbildningen. Genomför fler övningar med kommunikationsinriktning. Definition av uthållighet Definiera hur lång uthålligheten ska vara. Behöver planeringshorisonten för uthållighet utökas (utöver 1 vecka)?

14 14 (58) Medvetandegör hur uthållighet påverkas av krisens längd. Lägesbild av uthållighet Utarbeta arbetsformer för att vid en kris kunna ge en aktörsövergipande lägesbild av tillgängliga resurser. Stabsmetodik Utarbeta rutiner för beredskapsgrader med varierad intensitet i insatsen. Utveckla gemensam stabsmetodik och liknande arbetsmetoder i närbesläktade organisationer. Utbilda i stabsarbete (prioritering av resurser, uthållighet). Nordiska kärnförsäkringspoolen Värdering av skador (även under Svensk försäkring) Klargör hur skador ska värderas vid en kärnkraftsolycka. Samma svar bör ges och samma ersättningsprinciper tillämpas av olika försäkringsbolag. Försäkringsersättning vid sanering Klargör förutsättningar kring försäkringsersättning om allmänheten tillåts/uppmanas sanera egen tomt. Polismyndigheten Planverk polisverksamhet (även under Rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen) Förbättra ledningsplaner, informationsplaner. Utarbeta planer för resursfördelning. Regeringen Friklassning Klargör process, beslut och ansvar från konstaterad kontaminering till "friklassning" (friförklaring) av ett område. Klargör innebörden av begreppet "friklassning" (friförklaring).

15 15 (58) Djurskyddslagstiftning Inför möjlighet att ge generella dispenser t.ex. vid transport av djur. Vid denna typ av olyckor är det inte möjligt att arbeta med enskilda dispenser. Atomansvarighetslagen Förtydliga lagen och dess tillämpningar. T.ex. o Prioriteringar av skadetyper o Proportionaliseringsbeslut o När tar bolagens ansvar slut o Hur länge följdskador uppstår o Behov av praxis. o Om ersättningsanspråken överstiger 6 MDR SEK Symboliskt ledarskap Behov av symboliskt ledarskap och av att öva detta. (Statschef, statsminister m.fl. sådana befattningar) TiB Inrätta TiB även i kommunerna. Ökad tillförlitlighet i tekniska system Skapa lagligt stöd för redundans i data- och telekommunikation. Samarbetsavtal Lagreglera långsiktig evakuering samarbetsavtal. Övrigt Pröva behovet av ett övergripande regelverk för hantering av en kärnkraftsolycka eller en liknande kris (se vidare avsnitt 5.10).

16 16 (58) Rikskriminalpolisen Planverk polisverksamhet (även under Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheten ) Förbättra ledningsplaner, informationsplaner. Utarbeta planer för resursfördelning. Rikspolisstyrelsen Planverk polisverksamhet (även under Rikskriminalpolisen och Polismyndigheten ) Förbättra ledningsplaner, informationsplaner. Utarbeta planer för resursfördelning. Socialstyrelsen Utlåning personal Klargör arbetsgivaransvar och ersättningsfrågor vid utlåning av personal mellan landsting. Omflyttning patienter Utarbeta ett nationellt kösystem för omflyttade patienter. Sjuktransporter Utarbeta en strategi för hur sjuktransporter ska organiseras över länsgränserna. Socialstyrelsens ansvar Öva/pröva 32 3 Hälso- och sjukvårdslagen. 3 Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får meddela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser. Lag (2002:452). Källa

17 17 (58) Statens jordbruksverk Information till djurägare (även under Länsstyrelsen Kalmar) Utarbeta underlag som ökar förmågan att snabbt informera djurägare. Internationell rapportering (även under Statens livsmedelsverk) Klargör rutiner för internationell rapportering som berör livsmedelskedjan. Statens livsmedelsverk Dricksvatten Se över behovet av gränsvärden för dricksvatten. Internationell rapportering (även under Statens Jordbruksverk) Klargör rutiner för internationell rapportering som berör livsmedelskedjan. Strålsäkerhetsmyndigheten Kartunderlag Utveckla formerna för det analysunderlag (kartmaterial) som ska ligga till grund för bedömningar som ansvariga inom olika samhällssektorer ska göra. Svensk Försäkring Värdering av skador (även under Nordiska kärnförsäkringspoolen) Klargör hur skador ska värderas vid en kärnkraftsolycka. Samma svar bör ges och samma ersättningsprinciper tillämpas av olika försäkringsbolag. Svenska Kraftnät MFK (även under Energimyndigheten) Utarbeta rutiner för tydligare förvarning om MFK. Utveckla kommunikationen om MFK och Styrel.

18 18 (58) Övrigt för varje enskild myndighet/aktör Egen förmåga Utveckla förmågan att nyttja telekommunikationer (telefonkonferenser, RAKEL m.m.) Öka medvetenheten om den leverenssäkerhetsnivå som finns. Om ytterligare behov finns hur löser man det? Videokonferenser Utveckla fungerande rutiner för videokonferenser Nyckelpersoner och samverkan Se över planer och bemanna realistiskt. Identifiera och säkra nyckelpersoner/-roller för att ha tillräckligt med folk med relevant kompetens. Minska expertberoendet genom att sprida kunskap inom organisationen. Tydliggör att flera organisationer räknar på tillgång till samma experter. Teckna samarbetsavtal före krisen. Använd business continuity planning 4 (BCP). Säkra också uthållighet på ledningsnivå. Utveckla samarbetet mellan kommunerna för att klara primära funktioner. Teckna poolavtal på nationell eller annan nivå. Teckna stödavtal för att säkra kompetens över tid i trånga sektorer. Tillvarata kompetens inom näringslivet och inom övrig privat sektor. Kartlägg samverkanspartners utanför myndighetssfären. Köp in tjänster som kommer att få stor efterfrågan. 4 Syftar till att skapa förutsättningar för att en organisation som drabbats av en kris eller ett avbrott, på grund av naturkatastrof eller mänsklig inverkan, ska kunna upprätthålla kritiska delar av verksamheten och återgå till normalläget inom en acceptabel tidsrymd. Källa:

19 19 (58) Metodik förmågebedömning Utveckla metodiken så att elbrist, transportstörningar etc. beaktas vid förmågebedömning av uthållighet. Skapa möjlighet att omlokalisera. Kritiska resurser Säkra tillgång till kritiska resurser t.ex. reservkraft. Omprioriteringar verksamheter Planera för omprioriteringar av verksamheter inklusive ambitionsnivå för dessa (vad kan vi tillfälligt stänga?). Se till att krisplaner innehåller omprioriteringar och hantering av bac log/dagbok. Identifiera kärnverksamhet före krisen. Förmedla information om detta till invånarna. Planera i förväg vilka delar av normal verksamhet som kan stå tillbaka och i vilken prioritetsordning. Hur länge kan olika delar stå tillbaka innan för stora problem uppstår? Återhämtningsfas Beakta fas 3, dvs. behovet av en återhämtningsfas efter krisen innan normal verksamhet drar igång igen. Egen personal Öva, utbilda och informera egen personal. Förse egen personal med skyddsutrustning Sociala medier Utarbeta riktlinjer och arbetsformer för hur sociala medier ska hanteras under en kris.

20 20 (58) 4.2 Samverkansforum/samverkansprojekt FSPOS Servicenivå finansiella tjänster Fastställ en miniminivå för service med finansiella tjänster. Handlingsplan 2015 Åtgärder/planverk (även under OmRådet och Samverkansforum kommuner och landsting) Tydliggör de åtgärder som behöver vidtas när områden utanför inre beredskapszonen blir drabbade i den akuta fasen. Utarbeta ett operativt planverk med åtgärder för skedet mellan den akuta fasen och när beläggning kan börja mätas och kartläggas. Utarbeta planer för långsiktig hantering av kärnteknisk olycka. Öka kunskapen om konsekvenserna av olika myndighetsbeslut/åtgärder. Utrymning/omflyttning Utarbeta en gemensan syn på terminologi och strategi för utrymning och omflyttning i ett långsiktigt perspektiv. Deponi Klargör lagstiftning kring upprättande av deponiplatser samt fortsatt hantering av deponier. Mätningar Klargör vilka mätresurser som finns vid radiaknedfall. Var finns resurserna nationellt och internationellt? Upprätta en gemensam databas för mätresultat (inklusive livsmedelskedjan).

21 21 (58) Riskvärdering (kopplat till saneringshandboken) Utveckla förmågan till bredare riskvärdering. Fler aspekter bör inkluderas t.ex. miljö, ekonomi, opinion. Arbetsmiljö Öka kunskapen om arbetsmiljöfrågor genom att integrera frågorna på ett tydligare sätt i utbildningar. Engagera Arbetsmiljöverket och Sveriges Kommuner och Landsting i detta arbete. Begrepp Ta fram en gemensam begreppsapparaten för kärnteknisk olycka. Strategi för kriskommunikation (även i Informatörsnätverk RN): Utveckla och tydliggör samordningsvägarna för kommunikationsfrågor. Definiera vem som ansvarar för vilken information och vem som samordnar vad (kommunal, regional, central nivå) Utveckla arbetsformer så att informationsflödet mellan lokal, regional och nationell nivå blir snabbare. Utveckla arbetsformer för att få åtgärder och budskap att hänga ihop på ett tydligare sätt. Utarbeta arbetsformer för att, med tätare intervall, ta fram verifierade lägesbilder som kan ligga till grund för kommunikation. Utforma rutiner för arbete med målgruppsanpassad information - nationell, regional, lokal, individ. Utforma strategi för vad myndigheterna vill uppnå med informationen till allmänhet och medier. Skapa tydlighet om skillnaden mellan FAQ och strategiska frågor.

22 22 (58) Beskrivning av allvarlighetsgrad: Utarbeta ett system för att mellan aktörer beskriva på ett snabbt och enkelt sätt beskriva hur allvarlig situationen är. Förslag: trafikljus grön, gul och röd. Övning/utbildning om kriskommunikation (även under MSB och Länsstyrelsen Kalmar): Kommunikationsutbilda även ickekommunikatörer - bredda utbildningen. Genomför fler övningar med kommunikationsinriktning. Övning/utbildning för att öka uthålligheten Ordna utbildning där det saknas grundkompetens redan idag inom t.ex. sanering, räddningsledning. Informatörsnätverk RN Strategi för kriskommunikation (även i Handlingsplan 2015): Utveckla och tydliggör samordningsvägarna för kommunikationsfrågor. Definiera vem som ansvarar för vilken information och vem som samordnar vad (kommunal, regional, central nivå) Utveckla arbetsformer så att informationsflödet mellan lokal, regional och nationell nivå blir snabbare. Utveckla arbetsformer för att få åtgärder och budskap att hänga ihop på ett tydligare sätt. Utarbeta arbetsformer för att, med tätare intervall, ta fram verifierade lägesbilder som kan ligga till grund för kommunikation. Utforma rutiner för arbete med målgruppsanpassad information - nationell, regional, lokal, individ. Utforma strategi för vad myndigheterna vill uppnå med informationen till allmänhet och media. Skapa tydlighet om skillnaden mellan FAQ och strategiska frågor.

23 23 (58) Budskap (även under MSB och Länsstyrelsen Kalmar): Utgå från tänkta scenarioutvecklingar och utarbeta: o Kommunikationsstrategier med budskap. o Handlingsplaner med budskapskanaler för olika målgrupper anpassade efter situationen (t.ex. teleavbrott, avsaknad av tillgång till internet). o Metoder för alternativ informationsspridning, t.ex. flygblad, affischer, högtalarbilar. o Etablera fokusgrupper för att testa förberedda budskap. Callcenter Säkerställ snabb samordning mellan myndigheter/aktörer på olika nivåer så att callcentret kan ge relevant information. Utveckla arbetet med gemensam FAQ. OmRådet Åtgärder/planverk (även under Handlingsplan 2015 och samverkansforum kommuner och landsting) Tydliggör de åtgärder som behöver vidtas när områden utanför inre beredskapszonen blir drabbade i den akuta fasen. Utarbeta ett operativt planverk med åtgärder för skedet mellan den akuta fasen och när beläggning kan börja mätas och kartläggas. Utarbeta planer för långsiktig hantering av kärnteknisk olycka. Öka kunskapen om konsekvenserna av olika myndighetsbeslut/åtgärder. Samverkansforum kommuner och landsting, ExSam i Resurser vård Utforma en gemensam strategi för optimering av resurser hos lokal-regionala vårdgivare.

24 24 (58) 4.3 Samverkansområden Åtgärder/planverk (även under Handlingsplan 2015 och OmRådet ) Tydliggör de åtgärder som behöver vidtas när områden utanför inre beredskapszonen blir drabbade i den akuta fasen. Utarbeta ett operativt planverk med åtgärder för skedet mellan den akuta fasen och när beläggning kan börja mätas och kartläggas. Utarbeta planer för långsiktig hantering av kärnteknisk olycka. Öka kunskapen om konsekvenserna av olika myndighetsbeslut/åtgärder. Utbildning, övning Genomför regelbundna övningar med flera kommuner involverade. Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska de myndigheter som anges i denna bedriva sin planering inom samverkansområden. Syftet med detta är att främja en helhetssyn i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap. Då flera av de identifierade utvecklingsområdena är av tvärsektoriell karaktär är samverkansområdena lämpliga mottagare för dessa. Samverkansområde farliga ämnen Utbildning av personal Definiera krav på utbildning/utrustning "utanför grindarna" vid en kärnteknisk olycka. Utbilda personal som ska verka i kontaminerat område Samverkansområde skydd, undsättning, vård Etik och vård Genomför etiska diskussioner om att behöva överge människor som är i behov av vård. Vilka patienter ska prioriteras? Samverkansforum SOS Alarm Inrätta ett gemensamt samverkansforum för SOS Alarm och samtliga landsting för att diskutera sakfrågor, prioriteringar, avtal m.m.

25 25 (58) Samverkansområde teknisk infrastruktur Prioritering el Möjliggör prioritering av el (t.ex. till dataoch telekommunikation). Robusthet på avreglerad marknad Ansvariga aktörer på avreglerade marknader (el, tele, väg och järnväg) ökar på eget initiativ robustheten i sina tjänster. Alternativt ställer staten krav och/eller skapar stimulansåtgärder. Staten kan också skapa egna alternativ. Samverkansområde transporter Omledning trafik väg Klargör beslutprocess och beslutsmandat när det gäller omledning av trafik på väg (inklusive tung trafik). Dispenser väg Utarbeta förberedda dispenser och restriktioner som kan användas vid krissituationer (t.ex. farligt gods, bränsle, radioaktiv last). Restriktioner luft, sjö, järnväg Klargör rutiner för restriktioner beträffande flygplatser, luftrum, hamnar, sjöområden, järnväg och vägar.

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av

Läs mer

Analys av samhällskonsekvenser efter antagonistisk attack mot kärnkraftverk

Analys av samhällskonsekvenser efter antagonistisk attack mot kärnkraftverk samhällsskydd och beredskap 1 (35) Enheten för strategisk analys Analys av samhällskonsekvenser efter antagonistisk attack mot kärnkraftverk samhällsskydd och beredskap 2 (35) Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Dnr KS/2012:200-168 Innehåll 1 Kriskommunikationsplanens syfte... 3 2 Användning av kriskommunikationsplanen... 3 2.1 När ska kriskommunikationsplanen användas?... 3 3 Syfte och

Läs mer

UPPFÖLJNING EFTER SAMÖ-KKÖ 2011. När övningen blir verklighet hur når vi fram?

UPPFÖLJNING EFTER SAMÖ-KKÖ 2011. När övningen blir verklighet hur når vi fram? UPPFÖLJNING EFTER SAMÖ-KKÖ 2011 När övningen blir verklighet hur når vi fram? Kalmar 19 20 mars 2013 När övningen blir verklighet hur når vi fram? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontaktperson:

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Det här vill vi Det moderna samhällets sårbarhet

Det här vill vi Det moderna samhällets sårbarhet Det här vill vi Det moderna samhällets sårbarhet I. Inledning Inför regeringens aviserade proposition till riksdagen om landets krisberedskap finns skäl för Civilförsvarsförbundet att sammanfatta sina

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Rakel. Statusrapport K-sam 7 oktober 2011

Rakel. Statusrapport K-sam 7 oktober 2011 Rakel Statusrapport K-sam 7 oktober 2011 Agenda MSB Rakels fokus: Vara samhällets sambandssystem för ledning och kris Få ordning på ekonomin Rakel ska vara självfinansierande Fler betalande kunder ger

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

STAB vad är det? En stab är aktörsintern vad är det? När olyckor och kriser ska hanteras ökar belastningen på de inblandade organisationerna och det behövs ofta någon form av stöd. Ett sådant stöd kan utgöras av en stab. Ingen eller ett fåtal

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna KRIS BEREDSKAP När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna Innehåll Kända politiker dog av viruset 3 Tingsrydsbor ihjälfrusna i hemmet När hemtjänsten

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,

Läs mer

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB)

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB) Arbetsbeskrivning för Skåne Nordvästs Kommunikatör i Beredskap (KiB) 0 Detta dokument utgör slutrapport på projektet Kriskommunikation Skåne Nordväst. Dokumentet utgör ett förslag på beredskapsorganisation

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län Arbetsformer/ansvar Livräddande insatser Personanering (räddningstjönst) Het zon Särskild skyddsutrustning Varm zon Skyddsutrustning

Läs mer

ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning

ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY Innehållsförteckning Sida 1.1 Informationssäkerhet 1 1.2 Skyddsområden 1 1.3 Övergripande mål 2 1.4 Årliga mål 2 1.5 Organisation

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen.

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Kommunens revisorer 2013-04-08 GRANSKNING AV INTERNKONTROLLPLANER I HÄRRYDA KOMMUN Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Rapporten

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 7 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Användningsområden... 3 2.1 Mötesformer med Lync...

Läs mer

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap 2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB Kommunikationsplan För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige: 2007-12-19, 317 Adress: Finspångs kommun

Läs mer

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 2 av 26 Innehållsförteckning Del 1 Grunder 3 Bakgrund och syfte... 3 Tillämpning... 3 Roller och ansvar... 3 Uppbyggnad...

Läs mer

Krisledningshändelse: Storskalig oljeolycka

Krisledningshändelse: Storskalig oljeolycka Johan Kallum Ärendenr 1 (5) Handlingstyp Handlingsplan Datum 15 november 2011 Bilaga till Krisledningsplan Krisledningshändelse: Storskalig oljeolycka Bakgrund Denna handlingsplansplan är ett resultat

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE Utarbetad av: Lina Miller, presschef Region Skåne Fastställd av: Rolf Ohrlander, chef RMKL Datum: 2009-12-18 Kriskommunikationsplan för RMKL

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer