1 (58) Datum Diarienr MSB Diarienr Länsstyrelsen Kalmar län SAMÖ-KKÖ Sammanställning skede 2 och 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 (58) Datum 2011-05-17. Diarienr MSB 2009-10320 Diarienr Länsstyrelsen Kalmar län 452-9684-09 SAMÖ-KKÖ 2011. Sammanställning skede 2 och 3"

Transkript

1 1 (58) SAMÖ-KKÖ 2011 Sammanställning skede 2 och 3

2 2 (58) Förord Övningen SAMÖ-KKÖ 2011 avslutades den 7 april Detta dokument är en sammanställning och redovisning av resultatet från övningens sista två delar: skede 2 och 3. Underlaget är det gemensamma arbete som utfördes av deltagande organisationer under övningen. Kanske har du varit med hela vägen under de intensiva övningsdygnen den 2-3 februari, i det efterföljande analysarbetet samt som deltagare vid de avslutande seminariedagarna. Då kommer du känna igen dig i materialet. Även om du inte deltog i övningen kan denna redovisning ge värdefull kunskap för arbetet att utveckla krisberedskapsförmågan. De övergripande målen med skede 2 och 3 var att: öka kunskapen om långsiktiga konsekvenser i samhället vid en olycka vid en kärnteknisk anläggning förbättra underlag för analys och beslut samt identifiera utvecklingsområden. Under övningen utfördes ett gediget arbete. Deltagarna genererade tillsammans ny värdefull kunskap om långsiktiga konsekvenser av en allvarlig kärnteknisk olycka. Vi vet nu mer om viktiga åtgärder, enskilt och i samverkan, för att hantera och mildra dessa konsekvenser. Men seminariet under skede 3 gav oss också ett antal utvecklingsområden. Nästa steg är att tillsammans arbeta vidare med dessa utvecklingsområden, med målet att få en förbättrad krisberedskapsförmåga. Tack för ett gott arbete! Niclas Karlsson Övningsledare MSB Erik Richardsen Övningsledare Länsstyrelsen

3 Innehållsförteckning Datum 3 (58) 1. Inledning Sammanställningens innehåll Arbetsprocessen Genomförande av skede 2 och Sammanställning och kvalitetssäkring av utvecklingsområdena Fortsatt arbete med utvecklingsområdena Sammanställning av utvecklingsområden Enskilda myndigheter/aktörer Samverkansforum/samverkansprojekt Samverkansområden Sektorsvisa beskrivningar av uppdragssvar Finansiell sektor Summering av uppdragssvar Hälsa och omsorg Summering av uppdragssvar Inomhusvistelse, utrymning och statlig räddningstjänst Summering av uppdragssvar Kommunal verksamhet Summering av uppdragssvar Livsmedel och lantbruk Summering av uppdragssvar Ordning och säkerhet Summering av uppdragssvar Sanering, deponi och arbetsmiljö Summering av uppdragssvar Teknisk infrastruktur Summering av uppdragssvar Transport och trafik Summering av uppdragssvar Regelverk förslag på ändringar/kompletteringar/förtydligande Gemensam kommunikation Summering av uppdragssvar Påverkan egen organisation/uthållighet Summering av uppdragssvar...53

4 4 (58) Bilaga 1 Övergripande scenario och händelseutveckling Inledande två dygn veckor efter utsläpp...55 Bilaga 2 Material på Övningswebben... 58

5 1. Inledning Datum 5 (58) SAMÖ-KKÖ 2011 har genomförts i tre olika skeden med olika övningsformer och olika fokus. Under skede 1 var fokus den akuta fasen dvs. de två första dygnens krishantering. Skede 2 hade fokus på den långsiktiga krishanteringen, från de två första dygnen upp till fyra veckor efter olyckan. Skede 3 hade fokus på att beskriva de brister och områden som framkommit under arbetet i skede 2, där det ansågs finnas behov av utveckling. Denna sammanställning är en redovisning av det resultat som de cirka 65 deltagande organisationerna arbetade fram under skede 2 och 3 av SAMÖ-KKÖ Fokus ligger på de utvecklingsområden som deltagarna tillsammans definierade under seminariet den 6-7 april. Sammanställningen är en del i erfarenheterna efter övningen och syftar till att vara ett stöd i det ständiga arbetet med att förbättra förmågan att motstå, hantera och återställa samhället efter en allvarlig kris, i detta fall en kärnteknisk olycka. Från projektet SAMÖ-KKÖ 2011 kommer även en utvärderingsrapport, som omfattar utvärderingen av övningens mål i skede 1 och 2. Arbetsprocessen där övande organisationer deltar pågår och rapporten presenteras den 16 november Myndighetscheferna för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Länsstyrelsen i är informerade om denna sammanställning. För frågor och upplysningar om materialet, kontakta: Niclas Karlsson Erik Richardsen Sammanställningens innehåll Som beskrivs ovan är detta dokument en sammanställning av det arbete som genomfördes av övande organisationer i övningens skede 2 och 3. Materialet är omfattande och består av olika delar där övningsledningen dels har drivit processen, men också bearbetat underlaget för att skapa så goda möjligheter som möjligt för ett fortsatt utvecklingsarbete med erfarenheterna från skede 2 och 3 som grund.

6 6 (58) För att ge en bild av vad sammanställningen innehåller, hur den har tagits fram och kvalitetssäkrats samt vilka tankar som finns om det fortsatta arbetet, ger vi här en läsanvisning för att underlätta läsningen. Sammanställningen innehåller följande delar: Kapitel 3 Arbetsprocessen i kapitlet ges en övergripande beskrivning av hur arbetet har genomförts under skede 2 och 3 samt hur identifierade utvecklingsområden har kvalitetssäkrats. Kapitel 4 Sammanställning av utvecklingsområden innehåller de utvecklingsområden som övande organisationer identifierade under skede 3 utifrån erfarenheterna från skede 2. Dessa utvecklingsområden riktas i kapitlet till de mottagare som representanter från övande organisationer identifierade under seminariedagarna den 6-7 april (skede 3). Exempel på mottagare är enskilda organisationer, pågående utvecklingsprojekt eller samverkansforum. Kapitel 5 Sektorsvisa beskrivningar av uppdragssvar innehåller en sammanfattning av svaren på de uppdrag som övande arbetade fram under skede 2. Detta är det underlag som låg till grund för arbetet med utvecklingsområden i skede 3. Bilaga 1 Övergripande scenario och händelseutveckling innehåller en sammanhållen och övergripande beskrivning av det scenario och den händelseutveckling som drev övningen framåt från den 2 februari till den 7 april. Syftet med denna är att sätta de identifierade utvecklingsområdena i en sammanhållen kontext. Bilaga 2 Material på övningswebben i bilagan beskrivs hur man kommer åt det omfattande material som övande organisationer har tagit fram under skede 2 i arbetet med uppdragen. Detta material är att se som källmaterial till de identifierade utvecklingsområdena och kan även ligga till grund för beredskapsplanering.

7 3. Arbetsprocessen Datum 3.1 Genomförande av skede 2 och 3 Skede 2 7 (58) Skede 2 genomfördes under sju veckor med fokus på långsiktig krishantering. Omfattningen var avgränsad till analys av samhällspåverkan och de åtgärder de övande avsåg att vidta i förhållande till en presenterad lägesbild och ställda uppdrag. Arbetet genomfördes genom att de övande fick en lägesbild presenterad, som beskrev läget i samhället inom olika samhällssektorer: Elförsörjning och teknisk infrastruktur Finansiell sektor Hälsa, sjukvård, omsorg och arbetsmiljö Kommunal verksamhet Livsmedel och lantbruk Ordning och säkerhet Transport Utrymning, statlig räddningstjänst och sanering Lägesbilden innehöll även väderprognoser, spridningen av radioaktivitet samt opinionsläget som illustrerades genom fingerade tidningsartiklar. Vid tre olika tillfällen, med två veckors mellanrum, presenterades en lägesbild för de övande. Utifrån denna lägesbild arbetade de övande med uppdrag 1 som övningsledningen tog fram tillsammans med representanter för övande organisationer under övningens planeringsfas. De uppdragssvar som redovisades låg sedan till grund för nästkommande lägesbild. Ytterligare uppdrag ställdes inom områdena: Gemensam kommunikation Påverkan på egen organisation och uthållighet Regelverk Dessa uppdragssvar har legat till grund för arbetet i skede 3 och sedermera utvecklingsområdena. Sammanställningen av uppdragssvaren presenteras i kapitel 5 Sektorsvisa beskrivningar av uppdragssvar. 1 Dessa uppdrag finns redovisade på Övningswebben. Inloggningsinformation i bilaga 2.

8 8 (58) Skede 3 Skede 3 genomfördes som en seminarieövning under två dagar, till vilken alla deltagande organisationer inbjöds. Samtliga samhällssektorer som analyserats under skede 2 var representerade under seminariet och 61 organisationer deltog. Utgångspunkten för seminariet var att identifiera brister och utvecklingsområden utifrån erfarenheterna i skede 2. Under seminariet genomfördes tre grupparbeten. Under samtliga dessa grupparbeten var indelningen tvärsektoriell. Under dag ett genomfördes ett grupparbete där respektive grupp hade ett särskilt utpekat tema. Syftet var att identifiera väsentliga utvecklingsområden för att förbättra förmågan i långsiktig krishantering. Temaindelningen var: Finansiell sektor Hälsa, omsorg och skola Inomhusvistelse, utrymning och statlig räddningstjänst Livsmedel och lantbruk Ordning och säkerhet Sanering, deponi och arbetsmiljö Teknisk infrastruktur Transport och trafik Under dag två genomfördes två grupparbeten. Syftet med dessa var, liksom dag ett, att identifiera väsentliga utvecklingsområden för att förbättra förmågan i långsiktig krishantering. Grupperna var dock inte temaindelade, utan varje grupp arbetade med samma frågeställning under respektive grupparbete. Frågorna vid dessa grupparbeten var: Påverkan på och uthållighet i egen organisation Samverkan för gemensam kommunikation En väsentlig del i arbetet för grupperna under båda dessa dagar var också att identifiera vilken eller vilka organisationer/samverkansforum/projekt som naturlig mottagare av respektive utvecklingsområde. Totalt identifierades cirka 70 utvecklingsområden. Sammanställning av dessa framgår av kapitel 4 Sammanställning av utvecklingsområden.

9 9 (58) 3.2 Sammanställning och kvalitetssäkring av utvecklingsområdena Efter skede 3 sammanställde övningsledningen samtliga utvecklingsområden och sammanförde sådana områden som hör ihop. Strävan i detta arbete var att bevara källinformationen så som utvecklingsområdena beskrevs under skede 3 för att inte förvanska innehåll och mening. Under detta arbete togs en stor mängd kontakter med seminariedeltagare och utpekade mottagare för att kvalitetssäkra såväl innehållet i utvecklingsområdena som valen av mottagare. För några utvecklingsområden pekades ett flertal mottagare (organisationer, samverkansforum och samverkansprojekt) ut under seminariet. För att säkerställa att respektive utvecklingsområde får en tydlig hemvist har övningsledningen begränsat antalet mottagare. Kontakt har tagits med utpekade mottagarna för att säkerställa att de ser sig som rätt mottagare samt att innehåll och innebörd i respektive utvecklingsområde förstås så som det är avsett. I kontakten med respektive mottagare har också, i möjligaste mån, behov av samordning med andra aktörer för fortsatt utvecklingsarbete diskuterats. OBS! I sammanförandet och indelningen av utvecklingsområden kan det finnas beroenden och samband som inte är definierade. 3.3 Fortsatt arbete med utvecklingsområdena Under hela övningens gång har en återkommande fråga från övande varit hur erfarenheterna från övningen ska tas till vara och vem som ansvarar för detta. Ett tydligt system för hur erfarenheter från såväl övningar som från skarpa händelser ska tas tillvara behöver utvecklas. Innan ett sådant system finns på plats lever vi dock med tillfälliga lösningar. För att skapa förutsättningar för fortsatt arbete med att utveckla samhällets krisberedskapsförmåga (förmågan att motstå allvarliga störningar i samhällsviktiga funktioner och krishanteringsförmåga) har detta material byggt på de grundläggande principerna i krisberedskapssystemet - ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna. Det fortsatta arbetet med utvecklingsområdena bör således genomföras i redan befintliga forum såsom samverkansområden, andra samverkansforum/projekt och självklart inom respektive organisation. För att tydliggöra var arbetet med olika utvecklingsområden drivs vidare pekades Mottagare ut för respektive utvecklingsområde under seminariet under skede 3.

10 10 (58) Idén är att Mottagare ska Bedöma om arbetet med utvecklingsområden behöver göras. Bedöma om arbetet med utvecklingsområdena redan pågår och i så fall var? Bedöma om utvecklingsområdet är rätt formulerat. Klargöra hur processen med utvecklingsområdet ska drivas vidare. Klargöra vilka som ska samarbeta med utvecklingsområdet. Uppföljning av arbetet med respektive utvecklingsområde kan med fördel kopplas till respektive organisations verksamhetsplaneringsprocess och uppföljning.

11 4. Sammanställning av utvecklingsområden 11 (58) Denna sammanställning av utvecklingsområden är resultatet av det arbete som genomfördes under övningens skede 3 då representanter från övande organisationer arbetade i tvärsektoriella grupper med olika teman för att identifiera brister och utvecklingsområden (se 3.1 ovan). Valen av mottagare (organisationer, samverkansforum/projekt, samverkansområden) till de olika utvecklingsområdena gjordes av deltagarna vid seminariet under skede 3 och utgör strukturen i detta kapitel. Som beskrivs i kapitel 3.2 pekades under seminariet ett flertal mottagare ut för samma utvecklingsområden. Övningsledningen har begränsat antalet mottagare för utvecklingsområdena. I vilken utsträckning andra aktörer bör ingå i utvecklingsarbetet avgörs av respektive mottagare. 4.1 Enskilda myndigheter/aktörer Energimyndigheten Prioritering/tillgång drivmedel/bränsle Skapa förutsättningar för prioritering/reglering av drivmedel/bränsle. Översyn av funktionskraven och ansvarsförhållanden angående tillgängligheten av drivmedel, bränsle och värme. Manuell förbrukningsfrånkoppling, MFK 2 (även under Svenska Kraftnät) Utarbeta rutiner för tydligare förvarning om MFK. Utveckla kommunikationen om MFK och Styrel. Försäkringsbolagen Försäkringar Klargör konsekvenserna om fler försäkringar gäller. 2 MFK bör ske genom s.k. roterande frånkoppling, som innebär att man under begränsad tid bryter elöverföringen till ett visst område, för att sedan övergå till ett annat område. Källa:

12 12 (58) Länsstyrelsen Mottagningsstationer Skapa förutsättningar och rutiner för mobila mottagningsstationer. Sanering (arbetet kan med fördel göras i samverkan med övriga kärnkraftslän) Samverkan med privata aktörer vid saneringsarbete behöver utvecklas. Information till djurägare (även under Statens Jordbruksverk) Utarbeta underlag som ökar förmågan att snabbt informera djurägare. Budskap (även under Informationsnätverket RN): Utgå från tänkta scenarioutvecklingar och utarbeta: o Kommunikationsstrategier med budskap. o Handlingsplaner med budskapskanaler för olika målgrupper anpassade efter situationen (t.ex. teleavbrott, ej tillgång till internet). o Metoder för alternativ informationsspridning, t.ex. flygblad, affischer, högtalarbilar. o Etablera fokusgrupper för att testa förberedda budskap. Övning/utbildning om kriskommunikation (även under Handlingsplan 2015 och MSB): Kommunikationsutbilda även ickekommunikatörer - bredda utbildningen. Genomför fler övningar med kommunikationsinriktning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Funktionskrav Skapa en helhetssyn på funktionskrav (teknisk infrastruktur) ur ett samhällsperspektiv. Ställ likartade krav på samtliga aktörer som ingår i ett flöde/process/kedja.

13 13 (58) Tydliggör miniminivåer för samhällsviktiga funktioner under en kris/händelse. Det måste finnas grundläggande säkerhetsnivåer för den uthållighet som ska finnas. Lägesbild Utarbeta former för gemensamma lägesbilder. WIS Utveckla arbetsformer för WIS. Budskap (även under Länsstyrelsen Kalmar och Informatörsnätverk RN): Utgå från tänkta scenarioutvecklingar och utarbeta: o Kommunikationsstrategier med budskap. o Handlingsplaner med budskapskanaler för olika målgrupper anpassade efter situationen (t.ex. teleavbrott, ej tillgång till internet). o Metoder för alternativ informationsspridning, t.ex. flygblad, affischer, högtalarbilar. o Etablera fokusgrupper för att testa förberedda budskap. Telefonkonferens Utveckla formerna för telefonkonferenser. Ge alla aktörer möjlighet att delta på ett aktivt sätt. Komplettera med bild/video. Övning/utbildning om kriskommunikation (även under Handlingsplan 2015 och Länsstyrelsen Kalmar): Kommunikationsutbilda även ickekommunikatörer - bredda utbildningen. Genomför fler övningar med kommunikationsinriktning. Definition av uthållighet Definiera hur lång uthålligheten ska vara. Behöver planeringshorisonten för uthållighet utökas (utöver 1 vecka)?

14 14 (58) Medvetandegör hur uthållighet påverkas av krisens längd. Lägesbild av uthållighet Utarbeta arbetsformer för att vid en kris kunna ge en aktörsövergipande lägesbild av tillgängliga resurser. Stabsmetodik Utarbeta rutiner för beredskapsgrader med varierad intensitet i insatsen. Utveckla gemensam stabsmetodik och liknande arbetsmetoder i närbesläktade organisationer. Utbilda i stabsarbete (prioritering av resurser, uthållighet). Nordiska kärnförsäkringspoolen Värdering av skador (även under Svensk försäkring) Klargör hur skador ska värderas vid en kärnkraftsolycka. Samma svar bör ges och samma ersättningsprinciper tillämpas av olika försäkringsbolag. Försäkringsersättning vid sanering Klargör förutsättningar kring försäkringsersättning om allmänheten tillåts/uppmanas sanera egen tomt. Polismyndigheten Planverk polisverksamhet (även under Rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen) Förbättra ledningsplaner, informationsplaner. Utarbeta planer för resursfördelning. Regeringen Friklassning Klargör process, beslut och ansvar från konstaterad kontaminering till "friklassning" (friförklaring) av ett område. Klargör innebörden av begreppet "friklassning" (friförklaring).

15 15 (58) Djurskyddslagstiftning Inför möjlighet att ge generella dispenser t.ex. vid transport av djur. Vid denna typ av olyckor är det inte möjligt att arbeta med enskilda dispenser. Atomansvarighetslagen Förtydliga lagen och dess tillämpningar. T.ex. o Prioriteringar av skadetyper o Proportionaliseringsbeslut o När tar bolagens ansvar slut o Hur länge följdskador uppstår o Behov av praxis. o Om ersättningsanspråken överstiger 6 MDR SEK Symboliskt ledarskap Behov av symboliskt ledarskap och av att öva detta. (Statschef, statsminister m.fl. sådana befattningar) TiB Inrätta TiB även i kommunerna. Ökad tillförlitlighet i tekniska system Skapa lagligt stöd för redundans i data- och telekommunikation. Samarbetsavtal Lagreglera långsiktig evakuering samarbetsavtal. Övrigt Pröva behovet av ett övergripande regelverk för hantering av en kärnkraftsolycka eller en liknande kris (se vidare avsnitt 5.10).

16 16 (58) Rikskriminalpolisen Planverk polisverksamhet (även under Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheten ) Förbättra ledningsplaner, informationsplaner. Utarbeta planer för resursfördelning. Rikspolisstyrelsen Planverk polisverksamhet (även under Rikskriminalpolisen och Polismyndigheten ) Förbättra ledningsplaner, informationsplaner. Utarbeta planer för resursfördelning. Socialstyrelsen Utlåning personal Klargör arbetsgivaransvar och ersättningsfrågor vid utlåning av personal mellan landsting. Omflyttning patienter Utarbeta ett nationellt kösystem för omflyttade patienter. Sjuktransporter Utarbeta en strategi för hur sjuktransporter ska organiseras över länsgränserna. Socialstyrelsens ansvar Öva/pröva 32 3 Hälso- och sjukvårdslagen. 3 Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får meddela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser. Lag (2002:452). Källa

17 17 (58) Statens jordbruksverk Information till djurägare (även under Länsstyrelsen Kalmar) Utarbeta underlag som ökar förmågan att snabbt informera djurägare. Internationell rapportering (även under Statens livsmedelsverk) Klargör rutiner för internationell rapportering som berör livsmedelskedjan. Statens livsmedelsverk Dricksvatten Se över behovet av gränsvärden för dricksvatten. Internationell rapportering (även under Statens Jordbruksverk) Klargör rutiner för internationell rapportering som berör livsmedelskedjan. Strålsäkerhetsmyndigheten Kartunderlag Utveckla formerna för det analysunderlag (kartmaterial) som ska ligga till grund för bedömningar som ansvariga inom olika samhällssektorer ska göra. Svensk Försäkring Värdering av skador (även under Nordiska kärnförsäkringspoolen) Klargör hur skador ska värderas vid en kärnkraftsolycka. Samma svar bör ges och samma ersättningsprinciper tillämpas av olika försäkringsbolag. Svenska Kraftnät MFK (även under Energimyndigheten) Utarbeta rutiner för tydligare förvarning om MFK. Utveckla kommunikationen om MFK och Styrel.

18 18 (58) Övrigt för varje enskild myndighet/aktör Egen förmåga Utveckla förmågan att nyttja telekommunikationer (telefonkonferenser, RAKEL m.m.) Öka medvetenheten om den leverenssäkerhetsnivå som finns. Om ytterligare behov finns hur löser man det? Videokonferenser Utveckla fungerande rutiner för videokonferenser Nyckelpersoner och samverkan Se över planer och bemanna realistiskt. Identifiera och säkra nyckelpersoner/-roller för att ha tillräckligt med folk med relevant kompetens. Minska expertberoendet genom att sprida kunskap inom organisationen. Tydliggör att flera organisationer räknar på tillgång till samma experter. Teckna samarbetsavtal före krisen. Använd business continuity planning 4 (BCP). Säkra också uthållighet på ledningsnivå. Utveckla samarbetet mellan kommunerna för att klara primära funktioner. Teckna poolavtal på nationell eller annan nivå. Teckna stödavtal för att säkra kompetens över tid i trånga sektorer. Tillvarata kompetens inom näringslivet och inom övrig privat sektor. Kartlägg samverkanspartners utanför myndighetssfären. Köp in tjänster som kommer att få stor efterfrågan. 4 Syftar till att skapa förutsättningar för att en organisation som drabbats av en kris eller ett avbrott, på grund av naturkatastrof eller mänsklig inverkan, ska kunna upprätthålla kritiska delar av verksamheten och återgå till normalläget inom en acceptabel tidsrymd. Källa:

19 19 (58) Metodik förmågebedömning Utveckla metodiken så att elbrist, transportstörningar etc. beaktas vid förmågebedömning av uthållighet. Skapa möjlighet att omlokalisera. Kritiska resurser Säkra tillgång till kritiska resurser t.ex. reservkraft. Omprioriteringar verksamheter Planera för omprioriteringar av verksamheter inklusive ambitionsnivå för dessa (vad kan vi tillfälligt stänga?). Se till att krisplaner innehåller omprioriteringar och hantering av bac log/dagbok. Identifiera kärnverksamhet före krisen. Förmedla information om detta till invånarna. Planera i förväg vilka delar av normal verksamhet som kan stå tillbaka och i vilken prioritetsordning. Hur länge kan olika delar stå tillbaka innan för stora problem uppstår? Återhämtningsfas Beakta fas 3, dvs. behovet av en återhämtningsfas efter krisen innan normal verksamhet drar igång igen. Egen personal Öva, utbilda och informera egen personal. Förse egen personal med skyddsutrustning Sociala medier Utarbeta riktlinjer och arbetsformer för hur sociala medier ska hanteras under en kris.

20 20 (58) 4.2 Samverkansforum/samverkansprojekt FSPOS Servicenivå finansiella tjänster Fastställ en miniminivå för service med finansiella tjänster. Handlingsplan 2015 Åtgärder/planverk (även under OmRådet och Samverkansforum kommuner och landsting) Tydliggör de åtgärder som behöver vidtas när områden utanför inre beredskapszonen blir drabbade i den akuta fasen. Utarbeta ett operativt planverk med åtgärder för skedet mellan den akuta fasen och när beläggning kan börja mätas och kartläggas. Utarbeta planer för långsiktig hantering av kärnteknisk olycka. Öka kunskapen om konsekvenserna av olika myndighetsbeslut/åtgärder. Utrymning/omflyttning Utarbeta en gemensan syn på terminologi och strategi för utrymning och omflyttning i ett långsiktigt perspektiv. Deponi Klargör lagstiftning kring upprättande av deponiplatser samt fortsatt hantering av deponier. Mätningar Klargör vilka mätresurser som finns vid radiaknedfall. Var finns resurserna nationellt och internationellt? Upprätta en gemensam databas för mätresultat (inklusive livsmedelskedjan).

21 21 (58) Riskvärdering (kopplat till saneringshandboken) Utveckla förmågan till bredare riskvärdering. Fler aspekter bör inkluderas t.ex. miljö, ekonomi, opinion. Arbetsmiljö Öka kunskapen om arbetsmiljöfrågor genom att integrera frågorna på ett tydligare sätt i utbildningar. Engagera Arbetsmiljöverket och Sveriges Kommuner och Landsting i detta arbete. Begrepp Ta fram en gemensam begreppsapparaten för kärnteknisk olycka. Strategi för kriskommunikation (även i Informatörsnätverk RN): Utveckla och tydliggör samordningsvägarna för kommunikationsfrågor. Definiera vem som ansvarar för vilken information och vem som samordnar vad (kommunal, regional, central nivå) Utveckla arbetsformer så att informationsflödet mellan lokal, regional och nationell nivå blir snabbare. Utveckla arbetsformer för att få åtgärder och budskap att hänga ihop på ett tydligare sätt. Utarbeta arbetsformer för att, med tätare intervall, ta fram verifierade lägesbilder som kan ligga till grund för kommunikation. Utforma rutiner för arbete med målgruppsanpassad information - nationell, regional, lokal, individ. Utforma strategi för vad myndigheterna vill uppnå med informationen till allmänhet och medier. Skapa tydlighet om skillnaden mellan FAQ och strategiska frågor.

22 22 (58) Beskrivning av allvarlighetsgrad: Utarbeta ett system för att mellan aktörer beskriva på ett snabbt och enkelt sätt beskriva hur allvarlig situationen är. Förslag: trafikljus grön, gul och röd. Övning/utbildning om kriskommunikation (även under MSB och Länsstyrelsen Kalmar): Kommunikationsutbilda även ickekommunikatörer - bredda utbildningen. Genomför fler övningar med kommunikationsinriktning. Övning/utbildning för att öka uthålligheten Ordna utbildning där det saknas grundkompetens redan idag inom t.ex. sanering, räddningsledning. Informatörsnätverk RN Strategi för kriskommunikation (även i Handlingsplan 2015): Utveckla och tydliggör samordningsvägarna för kommunikationsfrågor. Definiera vem som ansvarar för vilken information och vem som samordnar vad (kommunal, regional, central nivå) Utveckla arbetsformer så att informationsflödet mellan lokal, regional och nationell nivå blir snabbare. Utveckla arbetsformer för att få åtgärder och budskap att hänga ihop på ett tydligare sätt. Utarbeta arbetsformer för att, med tätare intervall, ta fram verifierade lägesbilder som kan ligga till grund för kommunikation. Utforma rutiner för arbete med målgruppsanpassad information - nationell, regional, lokal, individ. Utforma strategi för vad myndigheterna vill uppnå med informationen till allmänhet och media. Skapa tydlighet om skillnaden mellan FAQ och strategiska frågor.

23 23 (58) Budskap (även under MSB och Länsstyrelsen Kalmar): Utgå från tänkta scenarioutvecklingar och utarbeta: o Kommunikationsstrategier med budskap. o Handlingsplaner med budskapskanaler för olika målgrupper anpassade efter situationen (t.ex. teleavbrott, avsaknad av tillgång till internet). o Metoder för alternativ informationsspridning, t.ex. flygblad, affischer, högtalarbilar. o Etablera fokusgrupper för att testa förberedda budskap. Callcenter Säkerställ snabb samordning mellan myndigheter/aktörer på olika nivåer så att callcentret kan ge relevant information. Utveckla arbetet med gemensam FAQ. OmRådet Åtgärder/planverk (även under Handlingsplan 2015 och samverkansforum kommuner och landsting) Tydliggör de åtgärder som behöver vidtas när områden utanför inre beredskapszonen blir drabbade i den akuta fasen. Utarbeta ett operativt planverk med åtgärder för skedet mellan den akuta fasen och när beläggning kan börja mätas och kartläggas. Utarbeta planer för långsiktig hantering av kärnteknisk olycka. Öka kunskapen om konsekvenserna av olika myndighetsbeslut/åtgärder. Samverkansforum kommuner och landsting, ExSam i Resurser vård Utforma en gemensam strategi för optimering av resurser hos lokal-regionala vårdgivare.

24 24 (58) 4.3 Samverkansområden Åtgärder/planverk (även under Handlingsplan 2015 och OmRådet ) Tydliggör de åtgärder som behöver vidtas när områden utanför inre beredskapszonen blir drabbade i den akuta fasen. Utarbeta ett operativt planverk med åtgärder för skedet mellan den akuta fasen och när beläggning kan börja mätas och kartläggas. Utarbeta planer för långsiktig hantering av kärnteknisk olycka. Öka kunskapen om konsekvenserna av olika myndighetsbeslut/åtgärder. Utbildning, övning Genomför regelbundna övningar med flera kommuner involverade. Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska de myndigheter som anges i denna bedriva sin planering inom samverkansområden. Syftet med detta är att främja en helhetssyn i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap. Då flera av de identifierade utvecklingsområdena är av tvärsektoriell karaktär är samverkansområdena lämpliga mottagare för dessa. Samverkansområde farliga ämnen Utbildning av personal Definiera krav på utbildning/utrustning "utanför grindarna" vid en kärnteknisk olycka. Utbilda personal som ska verka i kontaminerat område Samverkansområde skydd, undsättning, vård Etik och vård Genomför etiska diskussioner om att behöva överge människor som är i behov av vård. Vilka patienter ska prioriteras? Samverkansforum SOS Alarm Inrätta ett gemensamt samverkansforum för SOS Alarm och samtliga landsting för att diskutera sakfrågor, prioriteringar, avtal m.m.

25 25 (58) Samverkansområde teknisk infrastruktur Prioritering el Möjliggör prioritering av el (t.ex. till dataoch telekommunikation). Robusthet på avreglerad marknad Ansvariga aktörer på avreglerade marknader (el, tele, väg och järnväg) ökar på eget initiativ robustheten i sina tjänster. Alternativt ställer staten krav och/eller skapar stimulansåtgärder. Staten kan också skapa egna alternativ. Samverkansområde transporter Omledning trafik väg Klargör beslutprocess och beslutsmandat när det gäller omledning av trafik på väg (inklusive tung trafik). Dispenser väg Utarbeta förberedda dispenser och restriktioner som kan användas vid krissituationer (t.ex. farligt gods, bränsle, radioaktiv last). Restriktioner luft, sjö, järnväg Klargör rutiner för restriktioner beträffande flygplatser, luftrum, hamnar, sjöområden, järnväg och vägar.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse Beslutad 2009-11-27 Uppdaterad 2016-05-26. 1 INNEHÅLL 1. Allmänt..3 2. Mål och riktlinjer...3 3. Ledning och ansvarsfördelning....3-4

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Styrande dokument. Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun

Styrande dokument. Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun Styrande dokument Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 Ersätter Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommuns ledning

Läs mer

Kurser inom kärnenergiberedskapen.

Kurser inom kärnenergiberedskapen. samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för utbildningssamordning Hans Källström 010-240 53 49 hans.kallstrom@msb.se Kurser inom kärnenergiberedskapen. MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (7)

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN 2015 03 26 Dnr: 2014 000094 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvarsprincipen... 2 Bemanning och inkallning av informationsorganisationen... 2 Lokaler... 3 Kommunikationsarbete

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (6) Antecknat av Jenny Selrot Mötesdatum 2011-11-01 Mötestid 08.30-12.00 Närvarande Länsstyrelsen i Värmlands län: Leif Gustavsson Johan Olsson Johan Seger

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...

Läs mer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer