UTVECKLING AV FALKENBERGS INNERSTAD
|
|
- Alf Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTVECKLING AV FALKENBERGS INNERSTAD
2 BAKGRUND OCH ARBETSSÄTT Aktörerna i Falkenbergs innerstad såg brister i utvecklingen av innerstaden. Handeln utvecklades inte som den borde, det fanns hot och frågor kring externhandelns expansion och man upplevde att samverkan kring frågorna inte fungerade som det borde. Fastighetsägarna GFR fick därför uppdraget att genomföra en genomlysning, analys och föreslå en färdriktning för det fortsatta arbetet. Målsättningen med arbetet bakom denna rapport var att formulera möjligheter kring en rad framtidsfrågor: Hur rustar vi Falkenberg som handelscentrum för att möta framtidens krav? Hur hanterar vi stadskärnan för att möta framtiden med en fungerande balans av handeln i innerstaden och externhandeln? Hur organiserar vi oss och vilka arbetssätt behövs i framtiden? Svaret på frågorna valde vi att inte ta fram enbart i en traditionell utredning då många av svaren har aktörerna i Falkenberg själva. Vår rapport bygger på två delar. Den ena blir att vi genom traditionellt utredande som tar fram en del av beslutsunderlaget. Den andra delen, kanske den viktigaste, är den delen som genom vårens samverkan och seminarier vaskat fram och tydliggjort utvecklingsmöjligheter som hittills varit outvecklade eller dolda. Arbetet genomfördes under hösten 2012 och våren 2013 i följande steg: Steg 1 - Nulägesanalys Vi tog fram ett underlag för att beskriva Falkenbergs nuvarande position och status som underlag till diskussionerna: - Marknadsundersökning - Inventering av den fysiska miljön - Analys statistiskt nuläge Steg 2 - Utvecklingsseminarier Vi genomförde fyra seminarier/workshops och ett frukostmöte med tema handelsutveckling i syfte att öka kunskapsnivå, finna utvecklingsmöjligheter samt förankra framtida åtgärder. Vi började våra seminarier med ett brett perspektiv för att avsluta med diskussioner kring direkt operativa frågor och dess genomförande. Steg 3 - Rapportering och start på det fortsatta arbetet De förslag som diskuterades fram under seminarierna ligger till grund för analys och förslag i denna slutrapport, tillsammans med våra egna slutsatser. De övergripande förslagen i denna rapport diskuterades under seminarierna den 5 juni, varpå denna rapport fått sin slutliga form. STATUS FALKENBERG Falkenbergs kommun har ett högt handelsindex enligt Handelns Utredningsinstitut. Index för dagligvaror låg 2011 på 162 och sällanköp på 375. Kommunen omsatta totalt 2,1 mrd kronor avseende dagligvaror och 4,6 mrd kronor avseende sällanköpsvaror. Total handelsomsättning låg på 6,7 mrd kronor. Dessa siffror ska sättas i ljuset av att Gekås i Ullared 2012 omsatte 4,3 mrd kronor. Alltså stod Ullared för två tredjedelar delar av all handel i kommunen. En mer exakt beräkning måste göras i traditionell handelsutredning för att kunna fastställa omsättning på Falkenbergs innerstad och övriga handelsområden. Denna uppgift saknas i den handelsutredning som Falkenbergs kommun upphandlade under Siffrorna ger dock vid handen att index sannolikt inte når upp till 100 om Gekås räknas bort. Allt talar för att staden inte har den attraktivitet som den borde och att det finns ett teoretiskt utrymme för att öka handelsomsättningen i innerstaden. 2
3 Medborgarenkät Hösten 2012 fick Mind Network i uppdrag att skicka ut en enkät till boende i Falkenbergs kommun för att kartlägga handelsvanorna. Drygt 700 brevsvar kom in. Till denna rapport biläggs en detaljerad redovisning av svaren. Här följer några intressanta lärdomar från undersökningen. Undersökningen visar tydligt vad falkenbergsbon tänker på när frågan ställs vad en levande stad betyder. Det är liv, rörelse, butiker, caféer, restauranger, torghandel men det är också tomma lokaler dåliga parkeringslösningar. Falkenberg lever inte riktigt upp till förväntningarna, man åker gärna till Halmstad Varberg, Göteborg och Ullared för att handla. 54 procent av befolkningen handlar dock vanligtvis sina inköp beträffande sällanköp i Falkenberg. 90 procent handlar sina livsmedel i Falkenberg. Undersökningen ger vid handen en viktig aspekt - besökaren stannar förhållandevis kort tid i Falkenberg vid sitt handelsbesök. Man stannar bara lite drygt 1,5 timme i staden när man ska handla. Det skiljer inte mycket på vardag och helgbesöket, tiden är den samma. Här finns en tydlig möjlighet att få besökaren stanna längre. Verktyg kan vara att, inte bara etablera nya verksamheter, utan också lyfta fram och tydliggöra befintligt utbud. Vi ser också att en del av falkenbergarna undviker att handla i Falkenberg. 22 procent uppger att de undviker att handla i Falkenbergs centrum, bland annat på grund av dåligt utbud av butiker, dåliga parkeringsmöjligheter, tråkiga gator och torg samt dåliga öppettider. Falkenberg får ett medelbetyg avseende total intrycket, 5,1 på en 9-gradig skala. Anmärkningsvärt är dock att man inte ser att Falkenbergs centrum förändrats något de senaste åren. Sammanfattningsvis konstateras: Falkenbergaren är inte nöjd med utbudet. Man anser att det bör förstärkas med fler branscher, fler butiker och kedjor. Man saknar mysfaktorn. Det verkar som man mer använder Falkenbergs centrum för servicens skull, inte primärt för shopping upplevelsen. Man stannar väldigt kort tid i staden vid besöket. Utbudet och tillgängligheten är inte tillräckligt attraktivt för att spendera mer tid än nödvändigt. Man upplever parkeringsmöjligheterna dåliga. Besökarservicen får över lag dåligt betyg, framförallt saknar man toaletter. Hela undersökningsresultatet presenteras i bilaga till denna rapport. ÅTGÄRDSFÖRSLAG FRÅN VÅRENS SEMINARIER Under höstens seminarier utkristalliserades ett antal tydliga åtgärdsområden där vi sorterade in de olika åtgärdsförslagen. Här följer en sammanfattning av dessa förslag sorterade under respektive åtgärdsområde, en längre dokumentation finns i bilaga. Utbud, mix och profil Utbudet bör förstärkas med fler branscher, fler butiker och kedjor. Öka mysfaktorn Nya mötesplatser Lyfta fram de unika butikerna. Ta vara på årstiderna. Sommarbesökaren ska återkomma vid andra tider. Central lekplats för barnen och som mötesplats för föräldrar. Butikerna kan bli bättre på att anpassa sitt utbud mot marknaden. Bättre utbud och mer anpassat mot familjer och barn. Ungdomens stad - en stad där ungdomar trivs så att de återvänder efter studier. Utnyttja Rådhustorget för uteserveringar. Fler moderna butiksytor. Fysiska miljöförbättringar Utveckla Vallarna Utnyttja närheten till Ätran. Fler bostäder i centrum. Förtäta staden och skapa attraktiva miljöer där människor rör sig. Idag för många trista och döda områden och ytor. Belysningen viktig. Även dekorationsbelysning, exempelvis belysta broar. Utveckla Stortorget. Krog i rådhuset skapa ett matens hus. Gör Ågatan till gågata och mötesplats Kommunhuset måste göras mer levande för att binda ihop staden och skapa mer liv. Fler spännande verksamheter i gatuplan i citys ytterkant. Fler ungdomsbostäder Utveckla Gamla Staden Tillgänglighet Gemensamma och längre öppettider. Utveckla gågator, bilfritt i innerstaden så man kan promenera fritt 3
4 Stärk andra kommunikationsslag än bilen, exempelvis genom gratis lånecyklar Skapa attraktiva stråk med tydliga målpunkter. Bra kommunikationer och promenadvägar centrum-skrea Strand Bro över Ätran mellan Grand och Vallarna. P-skiva? Inga P-vakter utan ambassadörer. Ett cykelvänligare centrum önskvärt. Ändra enkelriktningen på Nygatan. Tillgänglighet till stadens butiker viktigt, balansen mellan bilfritt och bilens framkomlighet måste hittas. Information och kommunikation Tydligare skyltning av verksamheter och parkering Bra marknadsföring av befintligt utbud på exempelvis hotell och Strandbaden Bättre och tydligare marknadsföring av varumärket Falkenberg Stor infotavla vid E6:an Vi måste våga! ANALYS UTIFRÅN FALKENBERGS NULÄGE Övergripande planering En livfull stadskärna är av största vikt för en kommun och region. Vi bedömer ofta hela kommunen utifrån stadskärnans utseende både som besökare eller när vi väljer bostadsort. Stadskärnan är motorn för stadens handel och tillväxt. Det är därför av största vikt att staden planeras utifrån detta. Externhandeln är beroende av en attraktiv stadskärna och måste därför placeras och dimensioneras utifrån dessa förutsättningar. Översiktsplaner och handelsstrategier måste därför eftersträva en balans mellan city och externhandeln. Shopping etableras i city och volymhandel placeras i sammanhållna och tillgängliga externa lägen. Externhandeln är viktigt för stadens attraktivitet. När kommunen väljer att släppa fram och utveckla externhandeln ser vi två faktorer som är avgörande för långsiktig utveckling. Det första är att inte handel av citykaraktär tillåts att etablera utan för stadskärnan. Det skulle slå sönder förutsättningarna för handeln och karaktären på innerstaden. Det andra är att motsvarande satsningar på externa handelsområden måste följas av lika omfattande satsningar i innerstaden. Detta för att vidmakthålla den så viktiga balansen mellan innerstaden och externhandeln. Kommunen måste därför när det gäller alla handelsetableringsfrågor vara tydlig, denna uppdelning cityhandel och externhandel måste upprätthållas både kort- och långsiktigt. En handelspolicy tillsammans med översiktsplanen är viktiga verktyg som anger färdriktningen. Falkenberg och bilen Det är lätt, utifrån ett utomperspektiv, att konstatera att bilen står i främsta rummet i Falkenberg. Biltrafiken tillåts in på minsta gata och staden präglas av en total avsaknad av bilfria mötesplatser. Ätran passerar innerstaden och områdena i dess kanter utnyttjas idag för uppställning av bilar. Falkenberg har heller inga gågator eller andra torg där stillhet råder av den karaktär som enbart utebliven fordonstrafik kan skapa. Även i vår attitydundersökning slår parkeringsfrågan igenom. Trots att bilen kan köras fram överallt så uppger besökaren att det är svårt att hitta p-plats. Något helhetstänk beträffande hänvisning och p-avgifter är svårt att uppfatta. Det saknas hänvisningsskyltning och tarifferna styr inte korttidsparkering mot city och långtidsparkering lite längre ut. Förväntningen på var du ska hitta en plats för din bil, bygger alltså på att du ska kunna köra fram bilen till varje butik. Vi har dock svårt att se att det saknas parkeringsplatser. Bristen på parkeringsplatser är därför sannolikt ett upplevt problem. Det handlar mer om attityd och bristande information kring parkeringsfrågan. De så kallade nyttokorten som går att köpa av Falkenbergs kommun och berättigar till generösa parkeringsregler, förstärker den redan dåliga parkeringsattityden och minskar omsättningen på parkeringsplatserna i de mesta attraktiva lägena. De fysiska förutsättningarna skapar heller inte något strosa runt-beteende, de lugna, trivsamma och bilfria miljöer och mötesplatser som möjliggör detta, hittar vi inte i Falkenberg. Detta bekräftas av undersökningen och diskussionerna under seminarierna; mysfaktorn saknas i Falkenbergs innerstad. Handelsstråken idag Handelns omstruktureringar har skapat förändrade förutsättningar även i Falkenberg. En del av handeln som vi hittade i innerstaden för har försvunnit eller ometablerat till externa lägen. Livsmedel är en sådan bransch som sett förutsättningarna förändras radikalt. Livsmedelskedjorna har flyttat till externa lägen. När butiker har omlokaliserats är det inte säkert att en annan butik tagit över lokalen. Vi ser flera 4
5 exempel på att andra typer av verksamheter har etablerat i butikslägen, ex vis mäklare och servicekontor. Därför upplevs utbudet spretigt och det blir svårt att få en översikt över alla trevliga butiker, caféer och restauranger i staden. Det är viktigt, speciellt för en stad av Falkenbergs storlek, att stadskärnan är tätt och sammanhållen så att utbudet upplevs intressant. Denna fråga har också diskuterats under höstens seminarier där man lyft fram behovet av att arbeta med stråken i Falkenberg. Följande bild åskådliggör situationen idag: Handelsstråken i Falkenberg 2013 fokus på organisation och samverkan. Framgången i processen avgörs inte i första hand vilka fysiska åtgärder som genomförs utan sättet man på vilket man bygger samverkansprocessen. Detta skapar delaktighet, synergier och möjliggör att nya idéer lyfts fram och utvecklas. Därför kommer våra förslagna åtgärder, i mångt och mycket, fokusera på arbetssätt och organisation. Vi ser också ett behov av att kommunen synliggör och tydliggör sin vision och ambition med stadskärnan. Det skulle skapa tydligare spelregler och möjliggöra för övriga aktörer, både fastighetsägare och näringsidkare, att satsa och utveckla effektivt i både innerstaden och i externtområden. För att få investerare att bygga och investera är detta en nödvändighet. Mörkgrön = Upplevda huvudstråk för handel, mode, konfektion och skor Lila = Utvecklingsbart till tydligt huvudstråk Gul = Stråk med tydliga utvecklingsmöjligheter Röd = Möjligt restaurangstråk med utvecklingsmöjligheter Ljusgrön = Stråk med service och ärendebetonad handel Blå = Del av torgyta att använda för café och servering Samverkan och helhetssyn En av anledningarna till uppkomsten av detta projekt var att parterna såg ett behov av både nya arbetssätt och nya verktyg för samverkan. Man upplevde att man haft för stort fokus på enbart marknadsföringen och därmed tappat helhetsarbetet. Man såg att bristerna i den fysiska miljön och utbudet behövde stärkas för att förbättra konkurrensförmågan. För att gå vidare med utvecklingen av innerstaden krävs därför inte bara fysiska åtgärder utan även ett UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårens seminarier gav en omfattande lista på åtgärdsförslag, enligt ovan. Dessa förslag har legat till grund för rapportens åtgärdsförslag och slutrapportering. Följande åtgärder ser vi som angelägna för att kunna lyfta staden, nå mål och vision, samt skapa möjligheter för att i framtiden kunna fortsätta stadsutvecklingen. Det gäller att så längt som möjligt framtidssäkra arbetet. Åtgärdsförslagen ska ses som uppslag för det operativa arbetet i de olika arbetsgrupperna. Mer om genomförandet senare, först följer områden där vi ser utvecklingsmöjligheter: Åtgärder i den fysiska miljön Seminarierna har satt fokus på både brister och möjligheter i innerstaden. Utbudet i Falkenberg behöver förtätas för att upplevas starkare. Handelsstråken behöver utvecklas för att skapa tydlighet för besökaren. Utbudet behöver förstärkas och positioneras mot externhandel och konkurrerande städer. En etableringsstrategi bör därför tas fram där handelsutredningen och handelspolicy är användbara verktyg. Etableringsstrategins huvudrubriker kan vara: Stråkbildning Verksamhetskluster, exempelvis caféer kring torg och konfektion i de centrala delarna Utbud, mix och profil, nyetablering och ometablering av verksamheter Utveckling av enskilda stråk enligt stråkkartan Långsiktigt knyta innerstaden närmare Ätran Ansvarfördelning av det strategiska och operativa arbetet 5
6 Vem jobbar med den fysiska miljön? Fastighetsägarnätverket är ett forum för fysisk utveckling som fungerar idag. Hittills ingår fastighetsägare tillsammans med näringslivschefen. När uppgifterna breddas utifrån detta projekt finns också planer på ett bredare deltagande av fler aktörer. Samarbetet med kommunen bör också utökas och tydliggöras. Inom ramen för detta projekt, har den samlade synen på utvecklingen blivit tydlig. Fastighetsägarnätverket får därmed ett tydligare mandat med att arbeta och driva på den fysiska utvecklingen, etablering och skapandet av nya attraktiva mötesplatser. Vi ser också att det på detaljnivå, finns underlag i den av Niras presenterade handelsutredningen som kan ligga till grund för Fastighetsägarnätverket och kommunens arbete. Men på detaljnivå är det endast de operativa aktörerna som kan besluta om genomförandet i detalj. Därför är det viktigt att det fortsatta arbetet inom befintliga och nya arbetsgrupper själva får besluta om genomförandet. Den övergripande visionen och färdriktningen som bildar basen för arbetet, är tydlig och finns dokumenterad här genom marknadsundersökning, workshops och våra analyser. Parkering och tillgänglighet Marknadsundersökningen och diskussionerna under våra seminarier har tydligt visat på ett utbrett missnöje med parkeringsfunktionen i Falkenberg. Vi våra besök har vi också konstaterat att styrverktygen inte fungerar; det är bilar överallt och rörligheten upplevs låg. Dock verkar det inte finnas ont om parkeringsplatser, problematiken kring parkeringen verkar vara ett upplevt problem. Vi ser följande problem med dagens funktion: Rörligheten på de mest centralt belägna parkeringsplatserna är för låg. En större tidsdifferentiering mellan centrala platser och mer perifera platser skulle fördela bilarna bättre utifrån ett handelstillgänglighetsperspektiv. Arbetar man i city kan man fördel ställa lite längre ut till förmån för de som kortvarigt besöker innerstaden. Hänvisningsskyltning saknas nästan helt. Endast skyltar till centrala p-hus finns. Hänvisningsskyltning behöver startas redan vid infarten till staden. Betalningssystemen är inte fullt utvecklade. Bekvämare lösningar underlättar och möjliggör längre besökstid. De så kallade nyttokorten bidrar till den låga rörligheten. Många utnyttjar sannolikt kortet och långtidsparkerar på bästa platserna avsedda för besökaren. Nyttokorten bidrar till den redan dåliga attityden till stadens parkeringsmöjligheter som egentligen är betydligt bättre än vad folkmun gör gällande. Den viktigaste frågan i sammanhanget är dock upplevelsen av att bilarna har företrädesrätt till staden alla gator och torg. Falkenberg saknar helt bilfria mötesplatser. En anledning varför besökaren stannar så kort tid i innerstaden hittar vi antagligen här. Man tar med sig bilen så långt det går och tappar därför möjligheten och viljan att nyttja staden som mötesplats istället för enbart uppställningsplats för bilen. Vem jobbar med parkering och tillgänglighet? Detta är en fråga som ägs av kommunen, dock i samarbete med de privata fastighetsägare som äger ett par parkeringshus. Kommunen måste ta ett helhetsgrepp med ett strategiskt tänk kring hänvisning och information, taxor och dess differentiering. Frågan är av fundamental betydelse då attityden bland befolkningen är negativ och hämmar utvecklingen. En genomtänkt och kommunicerad lösning skulle på sikt skapa bättre förutsättningar. Frågan kräver dessutom inga omfattande lösningar för att ge positiv effekt. Handelns utveckling Det finns en stor enighet kring handelns brister idag, det har vi sett i marknadsundersökning och vid seminarierna. Handeln behöver koncentreras om mitten i innerstaden och förstärkas med nya aktörer. Det finns också en stor potential i att utveckla redan befintliga verksamheter. Vi tänker då på ett uttalat behov av bättre lämpade lokaler i bättre lägen. Vi ser också att handelns samarbetsförmåga inte riktigt lever upp till behovet av samverkan idag. Man har svårt att enas om det operativa marknadsföringsarbetet, vilket skapar en lägre genomförandeförmåga för centrumledaren som uttalat behov av en organisationsförnyelse. Vi ser också en fara i att felriktad handelsstrategi på kommunalnivå kan led till en ogynnsam utveckling av externhandeln. Staden är och ska vara den primära etableringsplatsen för handeln. Saknas tydliga spelregler kan detta leda till att handeln etablerar på, för kommunen, mindre lyckade ställen. Det är viktigt för 6
7 den totala attraktiviteten att balans mellan cityhandeln och externhandeln upprätthålls. Här måste kommunen bli tydligare och markera färdriktning och vision. För att nå framgång med innerstaden på en etableringsplan upprättas. Utbudets mix och profilen behöver förnyas. Detta arbete bör ta sin utgångspunkt i stråkkarten enligt tidigare. Denna karta är förankrad och genomlyst och visar tydligt på utvecklingsmöjligheter sprungna ur våra seminarier. En etableringsplan är en förutsättning för att utnyttja lokaliseringsmöjligheterna bättre och skapa lokaler för nyetableringar. Vem jobbar med handelns utveckling? Innerstadsföreningen arbetar med utveckling och marknadsföring idag. Engagemanget bland handlarna upplevs av många som sviktande. En bättre genomförandekultur behöver byggas. Vi föreslår därför att en ny bredare arbetsgrupp för handelns utveckling bildas. Denna grupp kan fungera vid sidan av den marknadsföringsgrupp som redan finns, men denna grupp skulle ges ett mer strategiskt fokus. Viktiga frågor för denna grupp skulle vara mål och vision med arbetet, organisationsutveckling och att genomföra åtgärder i syfte att utveckla verksamheterna i staden. Här skulle också frågor och mandatet för att utveckla stadens värdskap hamna. Viktigt att stadens verksamheter tar sin dela av svaret och är delaktiga i arbetet. Kommunen har planmonopol och därför vilar ansvaret tungt på dem. Kommunen kan, inte enbart genom översiktsplan och handelspolicy, utan även genom sitt engagemang skapa förutsättningar för en expansiv handel i kommunen. Vi ser nu en tydlig vilja från kommunens sida att agera på ett tydligt sätt för att stärka handeln totalt och inte minst innerstadens funktion. SAMMANFATTNING Vi har under vårt arbete kunnat fastslå både möjligheter och hinder för utveckling. Vissa åtgärder ser vi dock som nödvändiga att komma till rätta med. Vissa frågor är svårare än andra att åtgärda snabbt. Öppettider i butikerna och attityder kring bilar och parkering till exempel. Alla frågor måste dock lösas över tiden för att innerstaden ska kunna utvecklas. En sak är dock viktigast för att både handeln i Falkenberg och innerstaden ska kunna utvecklas och det är ett tydligt kommunalt ställningstagande angående externhandeln. Falkenberg är inte tillräckligt stort för att kunna bära en externhandel av köpcentrumkaraktär, det skulle urholka förutsättningar för handeln och stadens attraktivitet. Det måste därför finnas tydliga spelregler som reglerar att handeln av volymkaraktär ska vara utanför stadskärnan och shopping i innerstaden. Utan detta ställningstagande ser vi inte att villkoren för befintlig handel och tilltänkta nyetableringar kommer att vara tillräckligt starka för tillväxt och utveckling. Vi ser att det är nödvändigt att skapa bilfria miljöer för att staden ska attrahera dagens besökare och morgondagens mer urbana Falkenbergsbor. Avgörande för detta är att lyfta bort biltrafiken på vissa gator och skapa bilfria miljöer som främjar attraktivitet och handel. Parkering är också en stötesten. Dagens lösning fungerar inte optimalt och Falkenberg måste hitta en helhetslösning för innerstadens parkering tillsammans med en anpassad och differentierad p-taxa. Detta är nödvändigt för att underlätta för besökaren att hitta en parkeringsplats och för att få rotation på de mest attraktiva platserna i centrum. Detta arbete bör påbörjas omgående. Processen kring stadsutvecklingen har inte nått den mognad i Falkenberg som är nödvändig för de mest genomgripande åtgärderna. Därför har vårt arbete haft ett tydligt fokus på att utveckla samverkansformerna och skapa förutsättningar för en organisation där ansvar och fördelning av utvecklingsåtgärderna framgår. Detta arbete har påbörjats då en centrumgrupp nu håller på att bildas, mer om detta nedan. Prioriterade åtgärder för denna grupp hittar vi inom områdena parkering, stråkbyggnad och etablering. Här följer en lista på övergripande framgångsfaktorer inför det fortsatta arbetet: Arbetet måste ha ett tydligt fokus på samverkansformer och genomförandet. Viktigt att aktörerna och arbetsgrupper kommer igång och arbetar med utgångspunkt från de åtgärder som tidigare redovisats. Rapportens åtgärdsförslag är sprungna uranalyser och seminarier och är till sin karaktär redan förankrade. Inledningsvis bör en handlingsplan upprättas utifrån hösten och vårens arbete. De förslag som finns i detta dokument är redan förankrade och realistiska. Handlingsplanen måste tidsättas. 7
8 Viktigt att det arbetsgrupper som tillsätts får en bred sammansättning. Även de kommunalt ägda frågorna kring stadens utveckling måste beredas i samverkan med övriga aktörer. Utvärdering och erfarenhetsåterkoppling bör ges plats i handlingsplanen. Kommunikationen viktig för att synliggöra alla osynliga insatser och för att tydliggöra färdriktningen. Initialt får fastighetsägarnätverket fungera som referensgrupp för det fortsatta arbetet. När arbetet påbörjas och organisationen blir tydlig bör referensgruppsfrågan tas upp för förnyad diskussion. Centrumledaren bör ges mandat att samordna handlingsplaner och kommunikation kring projektet. NU FORTSÄTTER ARBETET Grunden lades under seminarierna hösten 2012 och våren Ett steg är färdigställandet av denna rapport vars syfte är att dokumentera seminariernas förslag och synpunkter samt, inte minst, fungera som verktyg för de aktörer och arbetsgrupper som nu fortsätter arbetet. Nu återstår att ta fram detaljerade åtgärdsförslag och genomföra dessa. Under april och maj månad har ett arbete genomförts av de samverkande aktörerna vilket resulterat i att en centrumgrupp har bildats. Denna grupp beslutades och bildades vid ett möte 14 maj där representanter från Falkenbergs kommun, kommunstyrelsen, det nybildade destinationsbolaget, Innerstadsföreningen och fastighetsägarnätverket deltog. Det är också dessa parter, vars representanter nu bildar centrumgruppen. Sammankallande för gruppen blir planarkitekt Johan Risholm, Falkenbergs kommun. Detta innebär att kommunen avsätter resurser för att genomföra åtgärder i stadskärnan. Centrumgruppen kommer att ha sitt första möte innan sommaren. Centrumgruppen blir också ett forum för parterna att fortdeles diskutera utvecklingsmöjligheter. Första steget blir dock att genomföra angelägna och föreslagna åtgärder ur detta projekt. De åtgärdes som mötet ansåg prioriterade var parkeringshänvisning och taxor samt att undersöka möjligheter till serveringar nära Ätran för att påbörja arbetet med att knyta staden närmare vattnet. Gruppen arbete kommer att presenteras vidare och avrapporteras vid höstens möten. I och med bildande av centrumgruppen startar således det operativa arbetet med att utveckla och förnya Falkenbergs innerstad. Tack vara alla deltagares engagemang och idéer blir det nu möjligt att skapa förändring. Ingen enskild aktör kan ensam ta ansvar för utvecklingsarbetet, därför gör vi det nu tillsammans. Men alla måste bidra och ta sin del i ansvaret för det fortsatta arbetet. Det är allas arbete i stort och smått som tillsammans skapar förändringen. Nu finns det förutsättningar för att nå resultat, nu börjar resan mot en förnyad innerstad i Falkenberg. VI SOM ARBETADE MED UTREDNINGEN Rudolf Antoni, utredare och biträdande näringspolitisk chef Rudolf har en bakgrund som undersökningsledare och analytiker på SOM-institutet på Göteborgs Universitet med inriktning på livsstil, städers attraktivitet och tillväxtfaktorer. Som utredare på Fastighetsägarna GFR ansvarar Rudolf för ett brett register av analytisk verksamhet, från ren marknadsanalys till attitydmätningar och bearbetning av demografisk statistik. Rudolf ingår i Svenska Stadskärnors ledningsgrupp och ansvarar även för Svenska Stadskärnors forskningsråd. Tomas Kruth, projektledare orts- och stadsutveckling Tomas har, sedan mitten av 90-talet arbetat som centrumutvecklare inom stadskärnor, gallerior och köpcentrum, exempelvis A6 Center i Jönköping. Sedan början av 2003 även som konsult i eget bolag med föreläsningar, utredningar och utbildning inom branschen. Tomas arbetade under många år som samordnare förutbildningen inom centrumfunktion som gavs av Internationella Handelshögskolan i Jönköping och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Tomas arbetar sedan 2008 för Fastighetsägarna GFR med orts- och stadsutveckling. Tomas ansvarar för utbildningen Urban Centre Management och ingår i Svenska Stadskärnors ledningsgrupp sedan våren Bilaga Marknadsundersökning 8
9 Utdelningsadress: Box 53081, Göteborg Besöksadress: Vasagatan 45, Göteborg Telefon: Fax: E-post:
Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna
Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande
Läs merMÅLSÄTTNING FÖR UTVECKLING AV VARBERGS STADSKÄRNA 2025
MÅLSÄTTNING FÖR UTVECKLING AV VARBERGS STADSKÄRNA 2025 BAKGRUND OCH ARBETSSÄTT Målsättningen med arbetet bakom denna rapport var att formulera möjligheter kring en rad framtidsfrågor: Hur rustar vi Varberg
Läs merFALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20
FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 Medborgarenkät Mind Network okt-nov 2012 708 svar SVARSGRUPPEN Kön (procent) 46 54 Kvinna Man SVARSGRUPPEN Ålder (procent) 30 25 23 24
Läs merHandelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson
Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål
Läs merPARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering
Läs merOckelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10
Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -
Läs merHur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm
Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv Marlene Hassel Stockholm 2019-04-02 1 Möjligheter & utmaningar Hur möter vi framtiden? Hur kan vi stärka våra platser och skapa tillväxt
Läs merFör levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager
För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager 3 Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager VÅR ORGANISATION Ett unikt
Läs merStrategi för handelns utveckling
Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel
Läs merSTRATEGI HANDLINGSPLAN
Bakgrund Processen Projektet startade under hösten 2014 och har genomförts genom workshops, informationsmöten, medborgardialoger, enkäter, sammanställningar och avstämningar med representanter från kommunen,
Läs merLerums Handelsstrategi. för levande centrum
råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de
Läs merMotala centrum - diskussionskväll Nya Moderaterna
Motala centrum - diskussionskväll Nya Moderaterna Diskussionskväll om Motala centrum Vi ville med denna kväll utifrån diskussioner formulera konkreta åtgärdsförslag för att öka livsgnistan av Motalas Centrum.
Läs merDegerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15
Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan
Läs merAnalys av utvecklingen i Skövde
1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex
Läs merAktivitetsplan Urban Platsinnovation
Aktivitetsplan Urban Platsinnovation 2016-2018 Nedanstående aktivitetslista uppdateras kontinuerligt. Aktiviteter 2017-2018; budget 1,2 mkr Projektledare för Urban Platsinnovation: Åsa Massleberg, turistchef
Läs merHandelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25
Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång
Läs merSamverkan Klicka Uthållighet här för att ändra format Passion Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Nyckelord för framgångsrik utveckling Samverkan Klicka Uthållighet här för att ändra format Passion Siffror Klicka Vad här för lära? att ändra format Korrelation Klicka Motverkande? här för att ändra format
Läs merFastställt av kommunstyrelsen 31 augusti 2016, 118 HANDLINGSPLAN CENTRALA LAXÅ
Fastställt av kommunstyrelsen 31 augusti 2016, 118 HANDLINGSPLAN CENTRALA LAXÅ 1 Handlingsplan För att följa upp utvecklingsplanen för Centrala Laxå, har vi utvecklat en handlingsplan. Syftet med handlingsplanen
Läs merCITYKLIMATET I BORÅS 27 OKTOBER
CITYKLIMATET I BORÅS 27 OKTOBER 2017 VARFÖR BRYR SIG FASTIGHETSÄGARNA OM STADSKÄRNAN? Svar: Fastigheter är (oftast) inte flyttbara! Stadens utveckling är avgörande för fastighetsbranschen. Oavsett hur
Läs merSTADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY
STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY CARINA LUNDEHOLM Skåning. Smålänning. Kommunalråd. Kommunikationskonsult. CCJ KOMMUNIKATION AB Reklambyrå i Huskvarna, startade 1978. 11 medarbetare.
Läs merNäringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör
Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget
Läs merSammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia
Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia Grupp A Att skapa förutsättningar på nya platser för uteserveringar och möten. Aktiviteter i centrum året runt. Lilla torgplanen
Läs merAttraktiva. städer. Antoni
Attraktiva städer Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena för upplevelser Från
Läs merHandelspolicy för Eslövs kommun
Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns
Läs merStadskärneutveckling Ronneby
Stadskärneutveckling Ronneby Bakgrund Centrumutvecklingsgrupp 2004 Ronneby Centrumkommitté 2006 Ronneby Handel & intresseförening 2012 Centrumutvecklingsgrupp 2016 Ronneby Centrumkommitté ska stimulera
Läs merSammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB
Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte
Läs merDatum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef
Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:
Läs merCITYKLIMATET FALKENBERG
CITYKLIMATET FALKENBERG VARFÖR BRYR SIG FASTIGHETSÄGARNA OM STADSKÄRNAN? Svar: Fastigheter är (oftast) inte flyttbara! Stadens utveckling är avgörande för fastighetsbranschen. Oavsett hur mycket tid, engagemang
Läs merHandelsstrategi för Kalmar kommun beslut om remiss
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Davidsson 2017-02-17 KS 2017/0050 0480-450 061 Kommunstyrelsens arbetsutskott Handelsstrategi för Kalmar kommun beslut om remiss Förslag till
Läs merVISIONGRUPP/ ÅTGÄRDSGRUPP
VISIONGRUPP/ ÅTGÄRDSGRUPP DELTAGANDE ORGANISATIONER: UDDEVALLA CENTRUMUTVECKLING FÖRETAGARNA I UDDEVALLA UDDEVALLA HANDEL UDDEVALLA NÄRINGSLIV FASTIGHETSÄGARNA DESTINATION UDDEVALLA Tillväxt Uddevalla
Läs merPå väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd
På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd Handelsutredning 2012 Borås unika historia är stadens framtid. Vi har alltid varit bra på handel. Till och med så bra att Gustav II Adolf år 1621
Läs merVAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?
VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De senaste decennierna har inflyttningen från landsbygd till stad ökat. Det gör att Sveriges befolkning och produktion allt mer koncentreras
Läs merParkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
Läs merHandelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:
Nuvarande handelsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010 och är starkt kopplad till stadsmiljöprogrammet som fullmäktige antog 2009. Tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad (2013),
Läs merHandelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson
Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte
Läs merStrategi för detaljhandelns utveckling i Falköpings Kommun
Strategi för detaljhandelns utveckling i Falköpings Kommun Inledning Föreliggande dokument är ett förslag till en strategi för kommunens syn på detaljhandels utveckling i Falköpings kommun på kort och
Läs merVISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030
VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merGALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se
GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se DET NYA NAVET I CENTRALA KRISTIANSTAD. Med den nya gallerian kommer centrala Kristianstad att utvecklas och staden får ett
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merUtveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås
Utveckling och omställning Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås 1 Innehållsförteckning Förord Bakgrund Projektets syfte Projektets deltagare Projektets upplägg Projektets mål Resultat Enkätundersökningar
Läs merHaningeborna tycker om stadskärnan 2014
Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar
Läs merSVENSKA STADSKÄRNORS BID-modell
SVENSKA STADSKÄRNORS BID-modell BUSINESS IMPROVEMENT DISTRICT AFFÄRSUTVECKLINGSOMRÅDE VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare. Boverket Trafikverket
Läs merÖVERSIKT RONNEBY HANDEL & INTRESSEFÖRENING VERKSAMHETSÅR 2017/2018
ÖVERSIKT RONNEBY HANDEL & INTRESSEFÖRENING VERKSAMHETSÅR 2017/2018 VI UTVECKLAR I SAMVERKAN HANDELS- & SERVICEFÖRETAG ALLA BEHÖVS FÖR ATT GÖRA SKILLNAD PÅ RIKTIGT. VI HAR MEDLEMMAR I FLERA BRANSCHER SOM
Läs merAnalys av utvecklingen i Skövde
1 Handeln 2010 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2010 Handelsstaden Skövde fortsätter växa stabilt - fina resultat av långsiktigt arbete Skövdes totala handelsindex
Läs merNy centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31
MÖTESANTECKNINGAR 2012-10-31 1 (5) Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 Kenneth Löthegård, kommunalråd, hälsar välkommen. Marianne Hagman, utvecklingschef, inleder med dagordning.
Läs merHandeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02
Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7
Läs merOffentliga rum förslag till. komplettering av Framkomlighetsstrategin.
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (1) 2017-11-20 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2017-12-14 Offentliga rum förslag till komplettering av Framkomlighetsstrategin
Läs merHandelsstadens åtgärdsförslag
Handelsstadens åtgärdsförslag Plan för utveckling i centrum 1 (5) NUTID 0-2 ÅR Dialog inför ev. förändringar Både Handelsstaden och kommunen ska säkerställa en god dialog med intressenter inför eventuella
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merProjekt Kungälvs Stadskärna - motorn i kommunens tillväxtarbete
Projekt Kungälvs Stadskärna - motorn i kommunens tillväxtarbete Målbild Dynamisk Stadskärna självverkande energisk aktiv driftig initiativrik företagsam Bostäder, näringsliv, arbetsplatser, kultur, fritidssysselsättningar,
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merNydala Karlslund Norresand Centrum Maxi Söder Centrum Målaregården Brogård Handelsområden utbredning 1 Handelsverksamhet i centrum. Källa: Centrumplanen 2013 Restaurang 16 3 040 60 Nyckeltal över antal
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merSammanställning - Informationsmöte den 19 maj
Sammanställning - Informationsmöte den 19 maj Deltagande: Anders Nilsson Anna van Elverdinge Benny Svensson Stellan Svensson Christina Moths Mikael Nimmersjö Dan Ljungström Franky van Elverdinge Fredrik
Läs merTRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI
TRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI INLEDNING Vi ser idag hur handeln omvandlas kraftigt när e handeln tar större del av den totala handeln.
Läs merStadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Läs merHANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015
Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik
Läs merSvensk Handel. en investering för ditt företag
Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar
Läs merHandelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson
Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om
Läs merStråkutveckling i innerstaden - kommunikation och tillgänglighet i Falkenbergs stadskärna. KS
kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-03-03 64 Stråkutveckling i innerstaden - kommunikation och tillgänglighet i Falkenbergs stadskärna. KS 2015-74 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen
Läs merBID som samverkansform
BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden
Läs merStadens attraktivitet och utmaningar
Stadens attraktivitet och utmaningar Antoni Research @RudolfAntoni @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga Staden är inte bara en handelsplats Ett K-samhälle Jobb och tillväxt följer människor
Läs merSvalövs kommun. 7 april 2017 SVALÖV. HANDELSUTREDNING
Svalövs kommun 7 april 2017 SVALÖV. HANDELSUTREDNING PROJEKT Svalövs kommun Utarbetat av TH Granskat av AH NIRAS Sweden AB Besöksadress: Fleminggatan 14 Boxadress: Box 70375 107 24 Stockholm, Sverige Org
Läs merKommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merVision centrumutveckling
Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram
Läs merAB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum
AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska
Läs mer- Den moderna och attraktiva mötesplatsen
LINKÖPINGS CITY - Den moderna och attraktiva mötesplatsen Utvecklingen av Linköpings city har under de senaste åren varit mycket positiv ur en rad aspekter. Stadskärnan upplevs av både invånare och besökare
Läs merFalkenbergs centrum - projekt inför sommaren 2014. KS 2013-384
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-02-25 54 Falkenbergs centrum - projekt inför sommaren 2014. KS 2013-384 KS Beslut Arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merNäringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun
Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merHandlingsplan för Handel- och service År 2016-2019
Handlingsplan för Handel- och service År 2016-2019 Bakgrund Handelsstrategi för Nybro kommun antogs av kommunfullmäktige i oktober 2015. Handelsstrategin tillsammans med den fördjupade översiktsplanen
Läs merNU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG
NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG Vi vill höja kompetensen inom besöksnäringen i regionen och bredda turistutbudet för våra besökare, men också bygga en långsiktig
Läs merENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING
SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL samverkan på frivilliga grunder ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING AV BID-OMRÅDET UTIFRÅN 5 FOKUSOMRÅDEN PLATSVARUMÄRKE FOKUSOMRÅDE 2 UTBUD AKTIVITETER, UPPLEVELSER & SERVICE UTBUD
Läs merImage och parkeringsundersökning Lund City PROFESSOR JOHAN ANSELMSSON OCH ULF JOHANSSON
Image och parkeringsundersökning Lund City PROFESSOR JOHAN ANSELMSSON OCH ULF JOHANSSON Metod Undersökningen gjordes i två omgångar: Först gjordes en mer kvalitativ undersökning där vi frågade personer
Läs merSundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
Läs merMotion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att stärka detaljhandeln i Göteborg
Styrelsehandling 15 Utfärdat 16-11-10 Diarienummer 0218-16 Marknad & Affärsutveckling Carina Bergsten Telefon 0722-557990 E-post: carina.bergsten@p-bolaget.goteborg.se Motion av Axel Josefson (M) och Hampus
Läs merÅRSKONFERENS MAJ I VÄSTERVIK
ÅRSKONFERENS 29-31 MAJ I VÄSTERVIK VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare. Boverket Trafikverket Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Svensk Handel
Läs merBORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merKUNGENS KURVA. Diagonalen 1
KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230
Läs mer1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP.
LOKALEN LEDIG LOKAL Planlösning butik En del Planlösning butik Två delar 1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 UTHYRBAR AREA TYP NÄRLIGGANDE BUTIKER TILLTRÄDE 1 234 / 617 m 2 Handel ÖoB, Sova, Rusta, Mediamarkt m.fl
Läs merEsplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55
Esplanaden 1 Sundbyberg 670 kvm Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Välkommen till Diligentia Esplanaden 1 Esplanaden 1 är i huvudsak en kontorsfastighet, med Kronofogden
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merSammanställning från workshop 2013-10-05
2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober
Läs merÅTVIDABERG - EN FÖRSTUDIE INFÖR EN HANDELS- OCH CENTRUMUTVECKLING UTVECKLING AV ÅTVIDABERG
ÅTVIDABERG - EN FÖRSTUDIE INFÖR EN HANDELS- OCH CENTRUMUTVECKLING UTVECKLING AV ÅTVIDABERG BAKGRUND Åtvidaberg är en relativt liten kommun och märker, på flera områden, tydligt av regionförstoringens effekter.
Läs merCityklimatet i Västervik 2018
Cityklimatet i Västervik 2018 Varför bryr sig Fastighetsägarna om stadskärnan? Foto: Kalmar kommun Konstnär: Martin Bower Svar: Fastigheter är inte flyttbara (än)! 3 4 Stadens utveckling är avgörande för
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs mer339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER
339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER INLEDNING Vi har alla olika tidshorisonter när det gäller investeringar i staden. För handlaren så är det dagskassan och
Läs merPolitisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret
Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering
Läs merNäringslivsprogram Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810
Läs merKonsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö
Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merStadskärnan, en viktig del av ANSÖKAN ÅRETS STADSKÄRNA 2013
VARBERG ANSÖKAN ÅRETS STADSKÄRNA 2013 Stadskärnan, en viktig del av VARBERGS VARUMÄRKE Ett innehållsrikt, trivsamt och väl fungerande centrum är förutsättningen för en attraktiv och konkurrenskraftig stad.
Läs merForshaga - en attraktiv kommun
Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En
Läs merCentrumutveckling är Moderat politik!
Hur skapar vi en attraktionskraft som lockar? Vanligtvis så talar man om områden som: Invånarantal Näringsliv Bostäder Arbetstillfällen Skola och välfärd Handel och turism Livskvalitet När vi under året
Läs merUtveckling och gestaltning av stadens salutorg: Hötorget, Östermalmstorg och Medborgarplatsen. Lägesrapport
Elena Kirichenko Utvecklingsavdelningen 08-508 267 08 elena.kirichenko@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2012-11-20 Utveckling och gestaltning av stadens salutorg: Hötorget, Östermalmstorg och Medborgarplatsen.
Läs merGe förutsättningar för ökad handel och långsiktigt hållbar tillväxt
Handelspolicy 2016 Om handelspolicyn Handel är en viktig näring och tillväxtfaktor för Östersund. Kommunen har ett stort upptagningsområde som sträcker sig till länets övriga kommuner liksom till Norge.
Läs mer