Medlemsblad för bostadsrättsföreningen Naturvetaren 1 Nr 5 december 1999 Red. Staffan Nyström

Transkript

1 NATURVETAREN Medlemsblad för bostadsrättsföreningen Naturvetaren 1 Nr 5 december 1999 Red. Staffan Nyström ===============================================================

2 2 Så var det dags igen Tänk att det ska ta sådan tid att få ihop en tidning! Senast vi hörde av oss med Naturvetaren var i april i år. Sedan försvann våren och den varma, sköna sommaren i ett nafs och snart är det jul igen. Som vanligt har vi alla mycket att göra så här års. Föreningen är stor och kräver rejäla arbetsinsatser såväl av oss som valts att sitta i styrelsen som av förvaltare och fastighetsskötare. Just nu i december handlar det mycket om budgetarbete och om planer för det kommande året. Telefonerna ringer, möten avlöser varandra långt in på kvällarna och e- posten går varm. Till plikterna (och samtidigt det roliga) hör att framställa Naturvetaren. Även det här numret innehåller en hel del sådant som vi tagit upp tidigare i tidningen, i separata informationsblad eller via anslag i portar och hissar. Det är frågor och problem som av olika anledningar ständigt dyker upp på nytt. Antingen får vi dem identifierade av grannar eller också har vi upptäckt dem själva. Men föreningen är ju stor, lägenheter byter ägare och det försiggår ofta flyttningar, renoveringar och andra aktiviteter både här och där. Så egentligen är det kanske inte så konstigt att dessa sega gamla godingar överlever trots våra ihärdiga försök att ta kål på dem. Dessutom har ju vi människor en förmåga att glömma. Så visst kan det vara befogat att återkomma även i detta nummer av Naturvetaren med några påpekanden, tips och goda råd, trots en viss risk att detta uppfattas som tjatigt. För övrigt kan ni här ta del av lite blandad information om t.ex. försäljningsstatistik och lägenhetspriser, om nya medlemmar, om växtligheten, om säkerheten i källare och garage (eller ibland dessvärre bristen på säkerhet), om nya grepp från Adeförvalting, om gästparkeringen och självklart finns som vanligt avsnittet frågor och svar. Allra sist må det dessutom vara redaktören tillåtet att bidraga med något helt annat, något ur den privata intressesfären, nämligen lite historia och några ortnamn med anknytning till vår del av staden. Vad har hänt sedan sist?

3 3 Mycket av det arbete som styrelse och förvaltare utför är kontinuerligt och har långsiktiga mål. Annat ger mer omedelbara och konkreta resultat. I all korthet ska nämnas exempelvis att: de omfattande takarbetena har slutbesiktigats och godkänts. en logotyp har tagits fram. Den kommer i fortsättningen att synas på föreningens brevpapper, kuvert, informationsblad m.m. ytterportarna har renoverats. säkerhetsdörrar har installerats av många boende, senast efter en större gemen-sam upphandling. garage- och källardörrar har förstärkts, inklusive byte till spärrade nycklar. ett tillfälligt staket satts upp vid tomtgränsen mot byggarbetsplatsen. Syftet är hindra bilar och arbetsfordon från att köra in på gräsmattor m.m. långt komna planer på att vitmåla garageväggarna nyligen stoppades, då det upptäcktes att fukt läcker in i garaget från terrassen. Detta kan, om vi har otur, bli en kostsam historia för föreningen. För att utröna hur allvarligt problemet är har vi gjort provundersökning (ca 10 meter har grävts upp utanför port 7 9). Vi avvaktar resultatet av det nu avslutade tätningsarbetet. Naturvetaren en attraktiv bostadsrättsförening! Som ni vet övertog bostadsrättsföreningen de bägge husen i april 1997 och redan i juni samma år såldes den första lägenheten. Därefter var det ganska lugnt en längre tid, och under resten av det året såldes bara tre lägenheter till. Det gäller att hålla detta i minnet när man tittar på genomsnittspriserna i tabellen på nästa sida. Året därpå, 1998, tog det dock fart ordentligt och hela tretton lägenheter såldes. I år är siffran ännu högre, nämligen nitton. Under de snart tre år som bostadsrättsföreningen existerat har alltså trettiosex lägenheter bytt ägare. Vad är det då som lockar köpare till vår förening? Ja, en hel del; vårt läge t.ex. Att vi finns nära stan men ändå är omgivna av grönområden och vatten räknas till plussidan. Lägenheterna som sådana, med relativt rymliga kök och i övrigt

4 4 vettig rumsdisponering, är tilltalande för många. Många barnfamiljer tycker att utbudet av lekplatser, tillgång till bra dagis och fritis gör området till ett utmärkt val. Föreningen har också skaffat sig ett gott renommé genom att visa upp en hög ambitionsnivå och målmedvetet arbeta med en lång rad förbättringar. Men priserna då? Lägenhetspriserna har stigit kraftigt i vårt område, men når fortfarande långtifrån upp till genomsnittspriset för en lägenhet i Stockholms innerstad. I november 1999 låg detta på kronor per kvadratmeter. Sedan bottennoteringen har avslutspriserna i innerstaden ökat med 200 procent. Som helhet kan man säga att Stockholms bostadsrättsmarknad redan under våren 1999 började visa priser som steg kraftigt. Framförallt berodde detta på att räntorna föll. Under april månad var räntan den lägsta i vårt land sedan talet. Våren och sommaren steg priserna markant, vilket förutom av de låga marknadsräntorna kan förklaras av den goda utvecklingen på börsen, av att bankerna har behov av att låna ut pengar samt av att den svenska ekonomin går bra. Hösten har visat att priserna stabiliserats och att försäljningen av bostadsrätter nu sker i lugnare takt. Den främsta förklaringen till detta är att kapitalkostnaderna har stigit som ett resultat av räntehöjningen. Det spelar troligen också in att det förs diskussioner om en förändring av taxeringsvärdena på bostadsrätter. De flesta mäklare tror dock på en fortsatt positiv utveckling av marknaden för bostadsrätter i Stockholm under den närmaste tiden, men påpekar som vanligt att prisutvecklingen i ett längre perspektiv hänger samman med det allmänna ränte-läget och konjunktursvängningarna. Försäljningsstatistik för brf Naturvetaren 1. År Antal Pris per kvadratmeter Snitt Lägsta Högsta NYA MEDLEMMAR Medlemmar flyttar och nya kommer till.

5 5 Dunder och brak eller försynta små knackningar? Vår förvaltare Jan Gifting har under hösten tvingats sätta upp meddelanden i somliga portar efter det att ganska hårt prövade grannar har hört av sig till honom. Det har handlat om att en del glada renoverare borrat, hamrat och haft sig på tider som kanske inte varit så väl valda. Vi tror oss veta att de flesta som bor i våra två hus är toleranta personer, som har överseende även om grannen spikar upp tavlor en kväll. Men här handlar det om slagborrar som förstör en middagsbjudning en lördagskväll eller om hantverkare som envist bankar sig igenom en veckas alla vardagar och vardagskvällar. Många lägenheter har som sagt bytt ägare och det byggs om och renoveras även hos dem som bott här länge. Självfallet kan inte allt sådant försiggå utan buller. Men för att undvika onödigt gnissel oss grannar emellan upprepar vi gärna de råd som vi publicerat tidigare. Informera i din trappuppgång Sätt upp ett anslag i god tid eller informera i grannarnas brevlådor innan du startar en renovering! Berätta vad du tänker göra och hur lång tid det beräknas ta! Ta kontakt med förvaltaren Avstängning av vattenledningarna i garaget får inte ske utan att förvaltaren är informerad och anslag har satts upp i portar och hissar. Ring MFAB och meddela! Förlägg arbetet till rimliga tider Se till att byggarbetena försiggår på normal arbetstid och inte på sena kvällar eller veckoslut och helger! Man måste ställa de kraven på hantverkarna även om de argumenterar för något annat. Kräv också att de tar hand om byggavfallet! Sådant får inte hamna i grovsoprummet vare sig arbetet görs av hantverkare eller om du renoverar själv! Vi måste hjälpas åt med grovsoprummet! När vi nu har hamnat i vårt grovsoprum är det lika bra att orda lite mer om detta... igen! Som ni säkert har märkt, ser det emellanåt rent förskräckligt ut därinne. En av orsakerna är att vissa passar på att kasta sådant i grovsoprummet som

6 6 de istället borde forsla bort på egen hand. Vanligt är också att kartonger kastas hela, d.v.s. utan att först plattas till, vilket leder till att behållarna mycket snabbt fylls med luft, och även luft kostar oss tyvärr dyra pengar att frakta bort alldeles i onödan. En annan orsak är att mycket hamnar i grovsoprummet som hellre borde ha kastats i sopnedkastet: småförpackningar, påsar med papper, kuvert och allehanda prylar, fulla dammsugarpåsar, cigarettaska och fimpar och t.o.m. vanligt matavfall. Detta är otrevligt för oss själva och för vår egen miljö, och det är otrevligt också för dem som ska handskas med våra sopor. Egentligen är det rätt svårt att förstå varför somliga av oss väljer att gå ända till grovsoprummet med sopor som enkelt kan och bör kastas i sopnedkastet. Det blir ju faktiskt bara mer skräp att bära en betydligt längre sträcka. Dessutom blir det som sagt en klar vinst för vår egen närmiljö om vi alla lär oss att det som utan vidare ryms i sopnedkastet också kastas där välförpackat förstås. Låt oss alltså gemensamt arbeta för att vårt grovsoprum ska bli renare, billigare och klokare utnyttjat än idag. Växtligheten trivs... i planteringarna längs stora husets norra fasad. Blomningen till våren ser bra ut på rhododendronbuskarna, som ju redan året innan anlägger sina blomanlag. Byte av växtlighet längs gatusidan skedde under våren och där har planterats bl.a. åretruntgröna växter som lagerhägg, järnek och rhododendron (Nova Zembla). Under hösten har i samma rabatter planterats påsklilje- och tulpanlökar: påskliljor i början och slutet av backen, tulpaner däremellan, allt i syfte att hindra främst harar från att ödelägga tulpanblommorna. Det hela får ses som ett experiment som vi naturligtvis hoppas ska bli framgångsrikt och till glädje för oss alla i form av tidig och prunkande vårblomning. Låt oss nu hjälpas åt och se till att växterna får finnas kvar och trivas. större I sammanhanget har vi i styrelsen ännu en gång en vädjan till hundägare låt inte era hundar springa och trampa i planteringarna! Dessvärre har detta skett ett otal gånger under hösten, bl.a. där nyplanteringar av lökar har skett. Vi hoppas på en skärpning och ett hänsynstagande.

7 7 På terrassidan har en trädgårdsfirma tagit sig an fem cementringar som inte står i direkt anslutning till någon av en terrasslägenheterna. Jorden har bytts ut, växter har förnyats och dräneringen förbättrats. Till våren kommer en fortsatt föryngringsbeskärning att ske av rosbuskarna (Rosa Rugosa). Flertalet av dem har redan genomgått en sådan föryngring men en hel del kvarstår i nedre delen av backen. En kompletteringsplantering av rhododrendron kommer också att ske längst ner i backen (där containern stod tidigare). Tyvärr klarade sig inte de först planterade buskarna särskilt bra. I övrigt är vi i styrelsen fortsatt intresserade av frivillig arbetskraft som kan hjälpa till med enklare göromål, alltså sådant som vi som medlemmar lätt kan göra själva, och därigenom bespara föreningen dryga kostnader för betald arbetskraft. Det kan t.ex. gälla beskärning, plantering eller att skyffla bort växtlighet i anslutning till sandlådorna. Redskap finns så fråga inte vad föreningen kan göra för dig, utan vad du kan göra för föreningen! Kontakta vår trädgårdsansvarige, Peter Östman, Db 13, om du är intresserad! Bättre säkerhet i källare och garage men ändå fortsatta problem! Som alla vet förstärkte vi dörrarna till garagen och källarna i våras. Det kostade föreningen en modig slant men vi anser det var väl använda pengar. Länge var vi också förskonade från inbrott men dessvärre, när detta skrivs i mitten av december, har vi alldeles nyligen råkat ut för ett grovt inbrott i mellangaraget och dessutom ett par inbrottsförsök. Många blev av med sina nya vinterdäck och en värdefull bil blev mycket illa tilltygad. Det hela är frustrerande och mycket sorgligt, men nu måste vi ändå ta nya tag! Vi arbetar därför för fullt med att hitta nya lösningar som ytterligare förstärker säkerheten och gör det svårare för obehö-riga att ta sig i in. Tyvärr kan detta föra med sig att det blir något mera obekvämt för oss boende men det är något som vi nog måste finna oss i. Nu gäller det också att alla vi som bor i husen inte slår oss till ro! Ingen kedja är starkare än den svagaste länken, brukar man säga. Det räcker med att en sidodörr till garaget inte går igen riktigt, så är det fritt fram för tjuven! Vår förvaltare och vår fastighetsskötare har regelbunden tillsyn över dörrarna men vi själva måste också bidra på vårt sätt. Gör till en vana att tänka efter och kontrollera! Gick dörren till cykelrummet igen ordentligt? Stängde porten helt? Såg jag verkligen till att fönstret i tvättstugan var stängt när jag gick därifrån?

8 8 Och sist men inte minst jag glömde väl inte garageöppnaren i bilen? Var vaksam! Kolla i backspegeln att garageporten går ner när du kör ut eller in och försäkra dig om att ingen obehörig passar på att smita emellan! Släpp inte in främmande personer som ber att få komma in efter det att ytterdörrarna låsts för kvällen! Det är vare sig kul eller trevligt att agera polis på det här sättet, men vi har knappast något val längre.

9 9 Föreningsekonomin på internet Vår kamerala förvaltare Adeförvaltning har presenterat en internetlösning som ger styrelsen nya möjligheter att lätt och snabbt skaffa sig ekonomisk information. Just nu håller man på att köra in systemet och från årsskiftet ska alla kunder som vill kunna koppla upp sig och få pinfärska upplysningar om den egna föreningens ekonomi. Adeförvaltning uppdaterar det bakomliggande systemet varje natt. Det verkar klart lovande. Man kan enligt planerna få en aktuell överblick vad gäller olika kontokategorier, t.ex. reparationer och underhåll. Man kan också snabbt ta del av alla fakturor inom ett kontoslag, såsom t.ex. trappstädning eller fastighetsskötsel. Föreningens kompletta medlemsförteckning ligger också med i systemet. Men naturligtvis är det inte vem som helst som kommer åt den ekonomiska informationen, bara styrelsen med sina personliga koder. Hemsida via Adeförvaltning? Ytterligare en finess med detta är att föreningen via en egen hemsida hos Adeförvaltning kan lägga ut sin årsredovisning, lämna information till medlemmarna, kalla till möten m.m. Ett villkor för att detta skall kunna fungera i större skala är förstås att flertalet medlemmar är uppkopplade till internet. I dagarna har styrelsen börjat titta närmare på frågan om gemensam uppkoppling genom någon typ av fastighetsnät eller s.k bredband. Det gäller nu för oss att försöka ta reda på medlemmarnas intresse och de tekniska förutsättningarna i just vår förening. Vi lär återkomma i frågan! Du som är intresserad eller har egen erfarenhet kan gärna ta kontakt med oss. Hemsida för spekulanter? Vad gäller hemsidan kommer vi också att undersöka möjligheten att rikta delar av informationen till mäklare och spekulanter på lägenheter inom vår förening. Det skulle innebära en möjlighet att i marknadsförande syfte ge aktuell information om föreningen, om vårt bostadsområde och om allt annat som kan vara av intresse. En sådan hemsida skulle när den väl finns och fungerar dels innebära en välbehövlig avlastning för såväl ordföranden som förvaltaren, dels öppna möjligheter för en mer detaljerad, lättbearbetad och åtkomlig information.

10 10 Gästparkeringen på gården I många år har vår gästparkering varit så gott som konstant upptagen av bilar tillhörande Lappis-studenterna eller deras bekantskapskrets. Skyltningen, att parkeringen endast är avsedd för husets gäster, har inte haft någon som helst effekt. Många som bor i lilla huset eller på gaveln till det stora huset har också störts av buller och avgaser. På senare tid har parkeringen dessutom alltmera kommit att användas som ett slags infartsparkering för personer som arbetar inne i city och som tydligen tyckt sig göra ett fynd med en parkeringsplats som bara kostar bara några kronor per dag. Några av automaterna var dessutom lätta att manipulera och stod ständigt på full betalning med följden att bilar kunde stå parkerade där i månader. Helt sonika och utan att fråga oss tog parkeringsbolaget för några månader sedan bort automaterna, eftersom de var så gamla att reservdelar saknades. P-platsen blev därmed förstås ännu mer attraktiv för obehöriga. Vi protesterade, inte minst med tanke på att vi inte ville få gästparkeringen full med olika slags fordon från bygget som nu har startat mitt emot. Parkeringsbolaget har nu istället satt upp en ny automat. En parkeringsplats kostar 5 kronor per timme mellan kl. 8 och 24. Vi önskar förstås att vi alltid skulle kunna erbjuda våra egna gäster gratis parkering på gården men erfarenheterna säger oss tyvärr att detta inte är möjligt. Bättre då, menar vi, är att betala en relativt låg p-avgift i jämförelse med avgifterna i stan och kunna parkera bilen i lugn och ro. Dessutom arbetar vi kontinuerligt vidare med att finna andra, kompletterande lösningar på parkeringsproblemen i vårt område. Vad händer i vår omgivning? Bergshamra centrum Ta en titt på Bergshamra centrum som ligger i vår närhet men ändå i en annan kommun, nämligen Solna. Under lång tid har det gamla torget varit en stökig och bullrig arbetsplats men nu växer ett nytt torg fram, vackert utformat i olika naturmaterial med nyplanterade träd och skönt designade trappor. Nergrävd kraftledning i Solna Många oroar sig över kraftledningarna som löper kors och tvärs över landet är de farliga eller inte? I så fall hur farliga och för vem och vad kan man göra åt det? I Bergshamra har man lyckats med bedriften att få den starkt ifrågasatta kraftledningen ner under jord, ett påtagligt uttryck för lokal demokrati och

11 11 boendeinflytande. Det största arbetet där har gjorts av en särskild aktionsgrupp. Kanske något att ta efter för oss som bor på Docentbacken? Varför inte starta en aktionsgrupp? Vill någon ta initiativet? Roslagsvägen under backen, bara en illusion? Hela debatten om byggnationer och bevarande i Nationalstadsparken uppfattas av många som sned så länge man låter en stor motortrafikled genomkorsa hela området. Idag trafikeras vägen av ca fordon om dagen. Flera institutioner och organisationer har nu gemensamt eller var för sig börjat agera för en nergrävning av Roslagsvägen, ungefär från Ålkistan till Roslagstull. Bakom idén står Vetenskapsakademin, Djurgårdsförvaltningen, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholms universitet och studentkåren. Förbundet för Ekoparken har också engagerat sig i frågan och för bl.a. fram en sådan lösning i sitt policyprogram. Stadshusmajoriteten har nu beslutat att utreda frågan. Grönskande levande gårdar Stadsdelsförvaltningarna i Stockholms innerstad satsar genom Agenda 21-projektet Grönskande levande gårdar på just det levande och det grönskande. Sedan i augusti stöttas de grupper som vill utveckla sin gård till en del av en hållbar stad. I september anmälde jag till projektet intresse för att utveckla kolonilotter längs Bergiusvägen under elkraftledningen (vilket fanns på 60-talet; äppelträd finns fortfarande kvar) För att komma vidare behöver vi bilda en intressegrupp som fortsätter att arbeta med idén. Kontakter bör tas med t.ex. Ekhagsföreningen, SSSB och Djurgårdsförvaltningen. Är du intresserad av att fundera vidare på våra möjligheter att utveckla kolonilotter, kontakta undertecknad! Birgit Marklund Docentbacken 5, 2 tr., tfn e-post: birgit.marklund@chello.se

12 12 Frågor och svar Vi har botaniserat lite i de frågor som ställs till styrelsen eller till förvaltaren och valt ut några som ofta återkommer. Vi tror att de kan vara av allmänt intresse. Fråga: Får man verkligen skaka mattor på balkongen så det flyger skräp ned på grannens balkong? Svar: Nej, skräp eller inte, så får detta inte förekomma! Vi citerar från våra gamla hyreskontrakt från 1968, som man kan läsa som ett intressant och tidstypiskt dokument. Där står faktiskt en hel del klokheter även om språket med dagens ögon är lite otympligt. Där uppmanas hyresgäster bl.a. att icke verkställa piskning av möbler, mattor eller sängkläder i trappor eller förstugor [...] samt att icke skaka sängkläder, mattor, gångkläder eller dylikt genom lägenhetsfönster eller i andra balkonger än piskbalkonger. Vi rekommenderar piskställningarna på husets terrassida mittemot port 11 eller det s.k. piskrummet i nedre garaget. Fråga: Hur högt blir studentbostadshuset som man har börjat bygga och när är huset klart? Svar: Fyra våningar och ca 140 enrumslägenheter, alltså ungefär samma höjd som på det lägsta studentbostadshuset mittemot bygget. Huset står klart i september 2000 om beräkningarna håller. Fråga: Hur är reglerna för andrahandsuthyrningar av bostadsrättslägenheter? Svar: Man måste ha styrelsens godkännande innan man hyr ut sin lägenhet, och det finns regler för vad som ska betraktas som beaktansvärda skäl för andrahandsuthyrning. De flesta styrelser är tämligen restriktiva, bland annat för att banken som beviljat bostadsrättshavaren lån oftast vill vara säker på att han/hon verkligen bor i sin lägenhet om det skulle bli problem med återbetalningen av lån, m.m. Ett annat viktigt skäl är att en bostadsrättsförening är beroende av de boendes engagemang och ansvarstagande, något som inte är lika självklart att begära av en oftast tämligen anonym andrahandshyresgäst. Till beaktansvärda skäl för andrahandsuthyrning hör militärtjänst och studier på annan ort. Däremot finns det inget som säger att en bostadsrättsförening måste ge tillstånd för någon längre tid även om det handlar om beaktansvärda skäl. Är

13 13 man oense kan man alltid vända sig till hyresnämnden för avgörande. Om då den som vill hyra ut i andra hand får tillstånd i hyresnämnden, handlar det i regel om ett tidsbegränsat sådant. Den som hyr ut olagligt i andra hand kan tvingas sälja sin lägenhet genom att man anses ha förbrukat sin nyttjanderätt. Fråga: Vad gör en stackars vegetarian när det börjar osa skinka och köttbullar i trapphuset och långt in i lägenheten? Svar: Vi tänker inte recensera andras matvanor. Däremot vädjar vi på nytt till alla som lagar mat! Öppna inte kökets balkongdörr för vädring under själva matlag-ningen! Då dras oset ut i trapphuset och drabbar dina grannar. Se till att ventilen ovanför spisen är öppen. Håll dörren till köket stängd men vädra gärna genom att ha ett fönster ute i lägenheten delvis öppet eller vardagsrummets balkongdörr på glänt. Några ortnamn i vår närhet Språket är människans viktigaste redskap för överföring av tankar, förmedling av kunskap och utbyte av erfarenheter. Vi använder dagligen språkliga medel för att identifiera, lokalisera och i övrigt omnämna platser i vår omgivning. Med språkets hjälp kan vi utväxla information om det som finns i vår närhet, men också om platser som ligger långt bortom det vi ser och kan peka på. Människan har alltid haft behov av att kunna tala om landskapet och bebyggelsen omkring sig. Det har ofta varit nödvändigt att i detalj kunna beskriva olika slags terrängformationer och att kunna urskilja och benämna olika typer av bosättningar och kulturmark, olika slags utnyttjande av naturens resurser och olika spår i land-skapet av mänsklig verksamhet. Detta behov har gett upphov till ett rikt och nyanserat förråd av natur-, terräng- och ägobeskrivande ord, såsom by, gård, berg, backe, dal, fjäll, sjö, bäck, åker, äng, slänt, dike, kärr, mosse, myr, täppa, teg osv. Med hjälp av dessa ord och andra språkliga medel kan vi alltså samtala om platser i både när och fjärran, förklara hur man tar sig dit och i viss mån berätta hur platserna ser ut. Alla som känner till orden vet ungefär vad t.ex. en backe, en mosse, en åker och en gata är, men för att kunna veta exakt vilken backe, mosse, åker eller gata det gäller i ett konkret fall, måste vi förlita oss på själva sammanhanget, på en ingående beskrivning, på en direkt utpekning eller på att platsen har ett namn. Det som skiljer ett ortnamn från andra ord är nämligen att ortnamnet blivit inarbetat som benämning på en bestämd plats. När namnet blir nämnt, vet alla som känner till namnen i trakten, vilken plats det gäller. Ingen ytterligare förklaring eller utpekning behövs. Termen ortnamn omfattar alltså

14 14 namn på alla slags geografiska lokaler, från hela länder och städer till minsta torp, bäck, kärr eller bergknalle. Ortnamn är praktiska och oundgängliga, och har så varit i tusentals år. De har ett stort kulturhistoriskt värde i och med att de fångar och speglar natur och historia från förgångna tider. Men för dagens människor är de också betydelsefulla på andra sätt. De är ju ofta i levande bruk, och en stor del av dem fyller en praktisk funktion i olika officiella sammanhang: på kartor, på vägskyltar, i postadresser, i fastighetsregister etc. Många namn är urgamla och dunkla till sin innebörd, medan andra är yngre och lätta att genomskåda. Spontan namnbildning pågår fortfarande överallt där människor vistas, såväl på landsbygden som inne i tätorterna. I större eller mindre grupper av namnbrukare tillkommer nya namn hela tiden. Jaktlag, orienterare, fågelskådare, ungdomsgäng och inte minst barnen skapar sina egna namn, ibland vid sidan av de redan existerande, ibland för att inga namn finns. Även den här typen av namn kan vara av intresse i olika sammanhang. Så låt oss ta en liten rundtur i ortnamnens tecken från stenstadens utkant och hem till vårt eget hus. Vi börjar vid den närmaste tullen. Roslagstull och Roslagen Den äldsta kända tullporten ut mot nordöstra Uppland och Roslagen låg i änden av Döbelnsgatan, ungefär vid nuvarande Norra Real. Under senare delen av 1600-talet flyttades den dock ut och placerades vid Roslagsvägen nära Brunnsviken, under bl.a. namnet Roslagstull. Ibland kallades den efter sitt läge Brunnsvikstullen, ibland och uppenbarligen mest i folkmun Kattrumpstullen. Kattrumpan eller Rännilen var nämligen namnet på det slingrande vattendrag som förr sträckte sig förbi tullen, mellan Brunnsviken och sjön Träsket, vars vattenspegel täckte ett rätt betydande område där nuvarande Jarlaplan och Eriksbergsplan ligger. Namnen Roslagstull och Roslagen, där rospiggar bor, har inget med rosor att göra (om nu någon trodde det) utan innehåller i själva verket det forntida distriktsnamnet Rod ( i bestämd form Roden), som är bildat till vårt vanliga verb ro. Norra och Södra Roden (senare Rodslag; jämför termen skeppslag) var områdena närmast kusten, alltså områden som var väl lämpade för sjöfart. Uppenbarligen är det ur den urgamla, militära sjökrigsorganisationen, ledungen, som namnet har skapats. De som bodde i Roden (Roslagen) kallades rodsbyggiar, alltså inbyggare/invånare i Roden, vilket med tiden har omformats till vårt ord rospiggar. För övrigt är det detta Rod-/Rods- som döljer sig även i Routsi, det finska namnet på Sverige, och i ruser, som de tidiga nordiska invånarna i Ryssland kallades. Det syns mycket väl i namnen åt vilket håll de uppländska vikingarna helst for på sina färder. Främmande inflytande Alldeles intill Roslagstull ligger Bellevue, en av de bebyggelser i trakten vars namn bär en klart utländsk prägel. Namnet har sannolikt satts av överståthållaren

15 15 Carl Sparre, som förvärvade gården år 1782, och som i sina sociala och kulturella ambitioner säkert lät sig inspireras av Madame de Pompadours välkända lustslott Bellevue. Namnet finns på åtskilliga andra håll i Europa, också i sin italienska form Belvedere. Rent italienska är namnen Albano, Frescati, Montebello och Tivoli, som vi återfinner i trakterna runt Haga och Brunnsviken. Ursprunget är Gustaf III:s italienska resa , som starkt inspirerade både honom själv och hans följe, även om det ibland kom att bli fel på någon enstaka bokstav. När Gustaf Mauritz Armfelt några år efter resan till Italien fick besittningsrätten till ett markområde intill Brunnsviken, lät han uppföra en byggnad som han kallade Frescati efter staden Frascati utanför Rom. Huset finns kvar än idag, dolt mellan järnvägen och Vetenskapsakademien. Kräftriket och några gatunamn Mitt emot Albano industriområde, på andra sidan Roslagsvägen, ligger Kräftriket, idag alltmer påverkat av universitetets expansion. Fler och fler institutioner söker sig dit och även en nyöppnad restaurang med namnet Kräftan finns nu inom området. På sätt och viss fortsätter Kräftan en gammal tradition, för redan på 1700-talet fanns här en krog med namnet Kräftriket. Det sägs att man där serverade de största och läckraste kräftorna i trakten; kanske var de fångade i Brunnsviken. I dagarna är Kräftriket också aktuellt i ett annat och mer modernt namnsammanhang. Akademiska hus, som nu förvaltar byggnaderna, vill sätta namn på hus, gator och gångvägar inom området och har därför bett Stockholms namnberedning att föra upp ärendet på sin dagordning. Frågan är vad som kommer att hugfästas i sådana namn: områdets historia, tidigare professorer, arkitekterna, kanske olika verksamheter på platsen eller...? För övrigt är ju gatu- och kvartersnamn det som Namnberedningen i Stockholm allra mest arbetar med. Det finns inom kommunen närmare 4000 gatunamn och faktiskt ännu fler kvartersnamn. När nya områden exploateras försöker man så gott det går att bevara äldre kultur och historia i de nya namn om sätts, men ofta behövs så många namn samtidigt att dessa ambitioner blir svåra att realisera. En mycket vanlig lösning, inte bara i Stockholm, är då att använda s.k. kategorinamn, alltså en grupp namn som egentligen inte behöver ha något särskilt med området att göra, men som språkligt eller sakligt hör ihop med varandra på något sätt. Man kan ha många synpunkter på detta mekaniska sätt att ge namn, men ofta är tyvärr alternativen inte ett dugg bättre. Ett bra exempel på sådan kategorinamngivning finns i vårt eget omnråde, där gatunamnen Amanuensvägen, Docentbacken, Forskarbacken, Lektorsstigen och Professorsslingan alla fast-ställdes 1965 inom kategorin universitet och högskolor, närmare bestämt akademiska titlar. Vad är det för Lapp- i Lappkärrsberget?

16 16 I områdesnamnet Lappkärrsberget, liksom i Lappkärrsvägen, ingår Lappkärret, namnet på den lilla sjön mellan studentbostäderna och kolonilotterna intill 4Hgården. Hur namnet Lappkärret egentligen ska förstås är inte helt klarlagt, även om flera teorier finns. Redan på 1600-talet dyker elementet Lapp- upp på kartor och i en mängd andra handlingar. En karta från 1696 visar t.ex. att Stora Lappkärrsberget var den norra delen av ett område som i sin helhet kallades Lappkärrsbacken (alla namn är här modernt stavade). Den södra delen hette Stora Vargjakten efter en händelse år 1689 då Karl XI här tillsammans med bl.a. sonen Karl (senare Karl XII) fällde inte mindre än tio vargar under en vargjakt. Ytterligare söder därom ser man Lilla Lappkärrsberget (alternativt Svankärrsberget). Redan 1579 nämner dåvarande kungen Johan III att man tänker upprätta en djurpark eller djurgård inom området (det som senare blev bl.a. vårt Norra Djurgården och Hjorthagen), vilken också skulle innehålla renar. En skrivelse några år senare visar att det mycket riktigt kom renar till platsen och att det med dem följde en same, då kallad lapp. Det är inte alls osannolikt att det är denne lapp som på något sätt givit upphov till våra Lapp-namn. Han fanns ju uppenbarligen under ganska lång tid i krokarna med sina djur och måste ha utgjort ett rätt främmande inslag i landskapet; ett skäl nog så gott för namngivning. Ekhagen och några moderna namn Nåväl, låt mig avsluta denna lilla exposé med några helt moderna namn. I skogen rakt nedanför Docentbacken 7 ungefär, finns en liten slipad berghäll, där en av husets ynglingar en gång i mitten av 1980-talet gick lite väl vilt fram med eld och påsksmällare. Det hela löste sig lyckligt och bra, men det kunde ha slutat illa. I de mindre barnens värld föddes dock namnet Eld-och-pang-berget (eller hur det nu ska skrivas), ett bra exempel på spontan namngivning. Ett par andra av barnens namn bärs av skid- och pulkbackar: den lite snällare sluttningen ner från Profes-sorsslingan mot Bergiusvägen heter Tussilagobacken, den betydligt häftigare från vändplanen vid Docentbacken 15 rakt ner genom skogen mot gamla Ekhagen heter följdriktigt Blixt och dunder, ett mycket expressivt namn. [Ekhagen och Torphagen var för övrigt två bebyggelser i skogen bortemot Ålkistan. Torphagen är äldst, känt från 1700-talet, medan Ekhagen bröts ut ur Torphagen först under 1800-talet. De sista resterna av husen försvann så sent som på 1980-talet.]. Inte så sällan fastnar barnens namn i språket, även hos de vuxna, bara traderingen inte bryts helt genom avflyttning eller av andra skäl. Hur det blir med namnen ovan får väl framtiden utvisa. Och med detta lämnar vi ortnamnen för den här gången. Till sist! Eld och pang och smällare hör ju på många sätt till det traditionella jul- och nyårsfirandet. Men låt oss vara lite klokare än yngligen på berget med sin eld

17 17 och sina smällare. Låt oss alla vara lite extra försiktiga och rädda om våra hus och om oss själva. Alltså: GLÖM INTE SLÄCKA LJUSET! Och med denna uppmaning till er alla från oss alla vill vi i styrelsen önska en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År