Energilots 2.0. Ett projekt av LRF Dalarna/Gävleborg med syfte att stötta affärer på förnybar energi och energieffektivisering på lantbruk.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energilots 2.0. Ett projekt av LRF Dalarna/Gävleborg med syfte att stötta affärer på förnybar energi och energieffektivisering på lantbruk."

Transkript

1 SOLENERGI BIOENERGI BIOGAS VINDKRAFT VATTENKRAFT Energilots 2.0 Ett projekt av LRF Dalarna/Gävleborg med syfte att stötta affärer på förnybar energi och energieffektivisering på lantbruk.

2 Tre år med Energilots 2.0 Efter tre år är Energilots 2.0, som drivits av LRF i Dalarna och Gävleborg, nu avslutat. Projektet pågick mellan augusti 2011 och december 2014 och finansierades av EU:s landsbygds program och LRF. Syftet var att stötta landsbygdsföretagare i affärer på förnybar energi och energieffektivisering. På längre sikt ville vi främja en bättre ekonomi i de gröna näringarna och samtidigt göra miljö och samhälle en tjänst. Hur har det då gått? Energimarknaderna Vi kan konstatera att föränderliga energimarknader innebär utmaningar för dem som vill satsa på förnybar energi. Tidigare fanns all anledning till optimism kring de gröna näringarnas förnybara energislag. Bland annat hade priserna på bioenergi stigit stabilt under flera år, precis som oljepriser och elpriser. Men snart mattades marknaderna väsentligt och det som såg ut att bli en explosion av förnybar energi blev snarare en kinapuff. Några har kunnat starta verksamheter och driva dem framgångsrikt, men för det stora flertalet har affären inte blivit verklighet. För att så skulle ske behövdes bättre lönsamhet i kalkylen och högre priser på icke förnybar energi. Dessa omvärldsfaktorer, i kombination med vad som faktiskt efterfrågades av landsbygdsföretagen i våra län, gjorde att projektet fick anpassa sig. Resultatet blev fler aktiviteter för inspiration istället för affärsutveckling. Vi ser det som en förberedelse inför tider då de gröna näringarnas energislag återigen blir intressanta på marknaden. Energieffektivisering alltid lönsamt Att utnyttja den energi man betalar för så smart som möjligt är trots allt ändå intressant. Hur litet eller stort företaget än är, är det alltid lönsamt att inte använda mer energi än vad som faktiskt behövs. Man ska alltså försöka spara energi utan att behöva minska sin produktion. Ett populärt, nyttigt och ganska enkelt sätt är att använda lantbrukstraktorerna mer energieffektivt. Projektets kurser i sparsam körning har gett lantbrukare en bra start i att komma igång med ett effektivare körsätt. Det gör att många droppar dyr diesel kan sparas utan tapp i produktion eller tid. er att till låg kostnad få en överblick över gårdens energiförbrukning har funnits under 2013 och 2014 via Greppa Näringen och vidare med stöd från Länsstyrelserna. Energikartläggningar har gjorts med hjälp av en energirådgivare, som har expertkunskaper inom lantbrukets energianvändning. Förhoppningsvis fortsätter detta stöd att finnas även från 2015 och framåt. Den gröna energin framtiden? På sidan här brevid sammanfattas de intryck och lärdomar vi plockat upp under projektet. Inom flera områden finns möjligheter för företag inom de gröna näringarna. Vissa kan vara lönsamma redan idag, men då kräver det ofta att man har möjlighet att lägga mycket tid och eget arbete på att bygga och underhålla. På kort sikt är möjligheterna för den förnybara energin svåra att bedöma. Det verkar nu som att det stora genombrottet för de gröna näringarnas energiaffärer får vänta några år. Men trots det finns möjligheterna och tekniken för att ta tillvara den förnybara energin. Längre fram kommer troligtvis flödet av den relativt billiga oljan att minska. Kärnkraftverken kommer att behöva stängas på grund av ålder och behöver då antingen ersättas med ny kärnkraft eller av bioenergi, vindkraft, solenergi och kanske vattenkraft. Då, om inte innan, kan ett rejält lyft komma för de gröna näringarnas energi. Så på längre sikt ser framtiden ljus ut, även om den inte kommer så snart som vi hoppats. Men till dess, gör inte av med mer energi än vad som behövs och producera så mycket du kan med så liten energiinsats som möjligt. Det är alltid lönsamt. Christian Blanck, LRF Dalarna/Gävleborg, projektledare De gröna näringarnas energislag med kommentarer utifrån projektets erfarenheter Bioenergi Valfrihet mellan flis, brännved, salix med mera. Med egen skog eller salix kan man värma egna fastigheter kostnadseffektivt och miljömässigt. att sälja värme till grannar med värmebehov. Svårt att komma in på marknaden för stora värmeverk då efterfrågan minskat. Hård prispress då många värmeverk eldar returträ och sopor till lägre kostnad än flis. Vindkraft Äga andelar i stort vindkraftverk eller eget småskaligt nära gården. Bäst ekonomi och nytta i stora kraftverk. Vid småskalig snurra är det bättre ju större och högre den är. Viktigt att vara överens med grannar och myndigheter, samt kolla upp referenser på leverantörer. Småskalig vindkraft sällan lönsam i jämförelse med storskalig vindkraft, men bra på ställen där fast anslutning till elnät saknas. Solenergi Främst elproduktion men även solfångare för varmvatten. till egen elproduktion. Passar många och lantbrukare har ofta stora ytor att placera anläggningar på. God ekonomi på givet bra avtal med köpare av den producerade elen, men ganska stor investering och lång avskrivningstid. Stor miljönytta och lite underhåll av utrusningen. Välj utrustning och fästanordningar noggrant. Biogas Djurgårdar kan bygga egen eller gemensam anläggning. Energi till egna gården i form av värme och elektricitet eller i större skala kan biogasen förädlas till fordonsgas. Stöd från samhället för biogassatsningar. Mycket stora investeringar och svårt att få lönsamhet nu på grund av låga elpriser och relativt låga priser på bensin och diesel. Stigande priser på olja kan ge ett lyft för biogasen. Vattenkraft Äldre kvarnar och dammar kan rustas med modern småskalig vattenkraft. Risk för svåra, dyra och utdragna tillståndsprocesser. Hög investering och lång avskrivningstid men god lönsamhet på lång sikt. Osäkert politiskt och juridiskt i nuläget kring miljölagstiftning. 2 ENERGILOTS 2.0 LRF 2015 ENERGILOTS 2.0 LRF

3 röster från projektet röster från projektet Nu har vi samma totalkostnad som vi tidigare hade bara för värme till fastigheterna Varje deltagare kan spara 5-10 % av dieseln genom att gå sparsam körning-kursen Lennart Öhlund, spannmålsodlare i Hedemora. Kursledaren Christer Johansson från LRF Konsult. På Eriksdals Gård utanför Hedemora är Lennart och Anton Öhlund andra och tredje generationen lantbrukare. På gården odlas 365 hektar spannmål och brukas 120 hektar skog. Dessutom har de investerat i en fliseldad panna som ersatt oljan i spannmålstorken. Redan nu har det inneburit en besparing. Lennart deltog i början av 2012 på en kurs i energieffektiv spannmålshantering och 2013 invigde gården en ny torklösning för spannmål, med flispanna. Systemet är helt vattenburet och Lennart Öhlund tycker att det är väldigt tillförlitligt. Framöver är planen att använda den egna skogen som bränsle i pannan men till att börja med har de köpt in massaved. Trots det är investeringen i pannan redan lönsam. Investeringen var en ren kostnadsfråga egentligen. Vi ville minska våra energikostnader och det kan vi redan nu se att vi gör. Nu har vi samma totalkostnad som vi tidigare hade bara för värme till fastigheterna. Och avbetalningsplanen är nu på 10 år, hade vi kunnat räkna av allt direkt hade det nog blivit fyra till fem år. Lennart Öhlund har både tagit emot studiebesök på gården då han berättat om sin torklösning och också deltagit på studiebesök själv. Jag talar mig såklart varm för vår lösning, men man ska tänka på att det passar just vår verksamhet. Något jag lärt mig under resan är att ska man göra en sådan här investering så ska man göra det fullt ut, men också efter sina egna förutsättningar. Jag tycker att det är intressant att vi kan bli helt oberoende av fossil energi. Teknik- och energirådgivaren Christer Johansson på LRF Konsult i Linköping har varit utförare åt Energilots 2.0 med fokus på energikartläggningar, sparsam körning och spannmålstorkning. Han redovisade också en del av sina kartläggningar på Energirally, studiebesök på gårdar som tänkt energismart. Under projektets gång har Christer märkt ett ökande intresse för energifrågorna och också att det finns mycket att göra. Beroende på gårdens inriktning finns det olika saker man som lantbrukare kan se över när det gäller energieffektivisering. På exempelvis mjölkgårdar, som Christer gjort många energikartläggningar för, börjar man titta på hur förbrukningen av energi ser ut i form av el, diesel och eldningsolja. Jag har fokus på belysning och återvinning av värme. Men ofta kartlägger vi också gårdens möjlighet att producera energi, till exempel om det finns takytor för solceller, gödsel till biogas eller möjlighet att installera en fliseldad panna för spannmålstorkning och uppvärmning. kan förbrukningen minska. Varje kursdeltagare kan spara 5 10 % av dieseln genom att gå kursen. Christer menar att det ofta är ekonomi och möjligheten att spara pengar som är incitament för lantbrukarna att tänka energieffektivt. Den här typen av projekt gör det möjligt att se vilka besparingar som går att göra och hur mycket man kan spara. Projektet har också gett inspiration och stimulans, någonting som ger dem en knuff. De kan titta på andras lösningar och få konkreta tips. Vi har ett EU-krav på oss att minska våra utsläpp och jag ser gärna att vi fortsätter utnyttja Energikollen hos Greppa Näringen och Energimyndighetens energikartläggningscheckar. Intresset finns hos lantbrukarna. Spannmålstorken värms med en flispanna. Här ser vi luckan till spannmålsförrådet på byggnaden med flispannan som är öppen för inspektion. Studiebesök i februari I framtiden tror Lennart att lantbruket behöver fortsätta utveckla energieffektiva lösningar, både för lönsamheten och oberoendet av fossila bränslen. Själv vill han utvidga sitt värmesystem så att de även kan värma de två grannfastigheterna han äger. Så småningom finns det förhoppningsvis möjlighet att bygga ytterligare en spannmålstork också, så att han kan öka kapaciteten. En kurs i sparsam körning innebär att man kartlägger hur man kör sina maskiner och sedan ser över vilka förändringar som kan spara bränsle. Det kan till exempel vara att växla vid rätt antal motorvarv. Kurserna i sparsam körning har varit välbesökta och intresset har ökat under året. Många får nog perspektiv på sin förbrukning när de kan se mängden bränsle de gör av med. Med dokumentationen så märker de att med små medel Christer Johansson, energi- och teknikrådgivare på LRF Konsult vid förvärmningsbatteri till en spannmålstork. Bild är tagen under studiebesök i Norrala (Gävleborg) vid kurs i energieffektiv spannmålshantering augusti ENERGILOTS 2.0 LRF 2015 ENERGILOTS 2.0 LRF

4 Regional energilots och nationell strategi blev nytt projekt I maj 2011 antogs en nationell energistrategi av LRF. I enlighet med LRFs vision om hållbar lönsamhet, tillväxt och attraktionskraft inom de gröna näringarna ska strategin verka för för lönsamma affärer med förnybar energi, omställning till förnybar energi samt energieffektivisering på gården. Det blev startskottet för en andra omgång av projektet Energilots, Energilots 2.0. Två gånger Energilots Mellan år 2008 och 2010 genomfördes det första Energilotsprojektet i Dalarna av LRF. Projektet syftade till att undersöka möjligheter att utveckla verksamheter inom förnybar energi på landsbygden. Vid projektslut fanns önskemål om fortsatt arbete med att stötta energieffektivisering och utveckla energiföretagande. Utifrån LRFs beslut om en nationell energistrategi startades en uppföljare på Energilotsprojektet i form av Energilots 2.0. Denna gång skulle både Dalarna och Gävleborg vara arbetsfält för projektet. Fokus skulle nu gå från undersökning och kartläggning till konkret verksamhet med stöd för, och främjande av, affärer och energieffektiviseringar. Aktiviteter och aktivitetsmål Mål, antal Genomfört, antal Lotsprocesser på företagsnivå Expertbesök på studiecirkel effektivisering 6 6 Inspirationsträffar på gårdsföretag, exempelvis småskalig förnybar energi Kurser i sparsam körning med lantbrukstraktor Biogaslotsar/cirklar för att stötta biogasgrupper Studieresor 6 10 Energieffektiviseringsgenomgångar Energigårdar som exempel i länen, olika verksamhetsinriktning Lotsprocesser i grupp gruppträffar kompetensutveckling inom exempelvis energieffektivisering Stöttningsinsatser för befintliga och nya erfarenhetsgrupper Processer för utveckling av affärsmodell för lokal bioenergi Några av målen har under projektets gång reviderats och omprioriterats beroende på omvärldens förändringar. De huvudsakliga effektmålen och huvudsyftena med projekt målen har ändå varit desamma. Aktiviteter och samarbeten Ambitionen har varit att stötta de gröna näringarnas företag genom att coacha och lotsa till satsningar inom förnybar energi och energieffektivisering. Därför har vi i första hand arbetat med aktiviteter som syftar till att ge landsbygdsföretag möjlighet att öka sin kunskap och kunna möta energimarknaderna, såsom kurser, visa goda exempel och förmedling till experter. För att möta aktuell efterfrågan och behålla fokus på lönsamhet har vi behövt anpassa projektplanens aktiviteter utifrån verkligheten. Till exempel har vi jobbat mer mot inspiration och kunskapsutveckling inom flera energiområden istället för att genomföra direkt affärsutveckling mot energiaffärer, vilket var ett av huvudspåren från början. Vi har också haft samarbeten med nätverk och partnerskap inom de gröna näringarna, och även privata och offentliga organisationer samt myndigheter. Samarbetet har skett bland annat med kommunala energi- och klimatrådgivare, regionala energinätverk och det regionala biogasnätverket. Konkret innebär detta att vi använt oss av följande aktiviteter för att nå målgruppen och sträva mot projektets målsättningar: Enskilda lotsprocesser: Projektledningen stöttar, för dialog, tillhandahåller information och kontakter till enskilda eller grupper av företagare Målsättningar och måluppfyllnad De långsiktiga effektmål som eftersträvades, och som kommer som följd av projektets genomförande, var: Öka användningen av förnybar energi i Dalarna och Gävleborg Öka produktionen och användningsmöjligheterna av energigrödor odlade på åkermark Öka kunskapen om och tillämpning av energieffektivisering hos lantbruksföretagen. Mer konkreta mål, processmål eller projekt mål, är grunden för aktivitetsplaneringen och for mulerades i projektplanen som på nästa sida. Efter målet står vad som har genomförts inom projekttiden. Målgrupp och prioriteringar Målgruppen för projektet formulerades till: 1. Lantbruks- och landsbygdsföretag i Dalarna och Gävleborg med möjlighet till affärer inom förnybar energi, leverans av energi råvara och/ eller energieffektivisering i befintlig verksamhet. 2. Köpare av energi och energiråvara närvärmeföretag, kommuner, kommunala energibolag, förvaltningar och liknande. Den första målgruppen prioriterades under projektet. Marknaderna för förnybar energi hade börjat ge vika när projektet kommit igång vilket gjorde att stora inköpare köpte energi råvara från andra håll än de gröna näringarna. Projektet fokuserade då på andra möjligheter för landsbygdsföretagen än leveranser av energiråvara. Biogaslotsar: Som ovan men fördjupat mot grupper som planerar eller har startat biogassatsningar Kurser inom olika områden: Fokus på sparsam körning av lantbrukstraktorer och andra kurser inom energieffektivisering (bland annat spannmålshantering) Seminarier och temadagar: Lyfta frågor och erbjuda kunskap kring ämnen som solenergi, ved företagande, småskalig vindkraft med mera Minimässor: Med utställare inom bioenergi och andra typer av förnybar energi på gårdsnivå, kombinerat med expertföreläsningar Studieresor och studiebesök: Intressanta besöksmål för att visa på goda exempel och ge inspiration samt kunskap. Exempelvis solenergi, biogas och småskalig vattenkraft 6 ENERGILOTS 2.0 LRF 2015 ENERGILOTS 2.0 LRF

5 röster från projektet Energieffektiv spannmålshantering genom ombyggd oljepanna. Studieresa april 2014 På Ölsta gård utanför Sala såg spannmålsodlaren Robert Eriksson, tillika erfaren biobränsleeldare sedan många år, möjligheten att konvertera sin oljeeldade varmluftspanna. Under 2013 kom Robert i kontakt med företaget Pelltec, som tagit fram en lösning för att byta ut befintlig oljebrännare i varmluftspannor mot pelletsbrännare. Erikssons gård kom att bli den första som fick en Pelltec pelletsbrännare installerad. Efter en del inställningar och finjusteringar har försöken visat goda resultat och både Robert och Pelltec tycker att konverteringen gått riktigt bra. I skrivande stund finns ytterligare tre pannor i södra Sverige som konverterats från olje eldning till pelletseldning med Pelltec-brännare. Som alltid om man byter till eldning av fast biobränsle tillkommer en del underhåll, främst behovet av att aska ur brännaren och pannan. Det är dock inget besvärande menar Robert Eriksson, då man i alla fall måste titta till pannan och torken emellanåt. De lägre Solel i Bleka, Jämtland. Studieresa augusti 2014 LRF Energilots 2.0 arrangerade tillsammans med LRF:s rikstäckande energiprojekt Goda Affärer på Förnybar Energi en studieresa till Bleka söder om Östersund i Jämtland. Målet var att besöka landsbygdsföretag som satsat på produktion av solel. Örjan Nilsson, nötköttsbonde i Bleka, är ett lysande exempel på energiföretagande. Han har både Oljebrännare kan bytas ut och ersättas med pelletsbrännare i befintliga varmluftspannor för spannmålstorkning. På Ölsta Lantbruk utanför Sala har just detta gjorts. driftskostnaderna (och miljönyttan) väger upp det lilla extra underhållet som krävs. Ungefär var tredje dygn brukar Robert aska ur och det har fungerat utan problem. installerat solceller på ladugårdstaket och optimerat logistiken på gården, vilket gör att drivmedelsförbrukningen är hälften av genomsnittet i regionen. Investeringen på 31 kw solceller gjordes sommaren 2013 och Örjan konstaterar nöjt att anläggningen producerar över beräknad energimängd. Dessutom har juli 2014 varit en rekordmånad. Som lantbruksföretag är lönsamheten bäst när sol elen levereras ut på nätet till ett elhandelsbolag, och avtalat pris är högre än spotpriset på el. Får du inte återbetalning av energiskatt i din verksamhet är den bästa lönsamheten att ersätta inköpt el. En normal återbetalningstid ligger mellan år. Detta ska jämföras med att solcellerna förväntas leverera el i 25 år eller mer. På Janpers lantbruk i Stora Skedvi driver makarna Elin och Rickard en mjölkgård med 300 årskor plus rekrytering. Under projektet Energilots 2.0 har gården genomgått en energikartläggning och varit värd för studiebesök. Paret Janpers anmälde sig till LRF för att vara med på aktiviteter och hålla studiebesök och blev kontaktade när projektet Energilots 2.0 drog igång. De genomgick då bland annat en energikartläggning och var värdar för Energirally där flera gårdar tog emot studiebesök och berättade om sin verksamhet. Och energi är en ständigt närvarande tanke i verksamheten säger Elin: Man tänker på energi hela tiden, det handlar ju både om miljö, spara pengar och vara effektiv. Det var en väl värd investering att låta ett proffs göra en kartläggning på gården, tycker hon. Det kom fram många bra tips. Den största förändringen hittills är att de sett över vilka tider på dygnet som energislukande maskiner körs. Det visade sig att under elintensiva timmar, effekttoppar, kan elbolaget ta ut en straffbetalning när kvoten överstigs. Efter att detta påtalats kan de nu justera vilka tider som maskinerna körs så att elåtgången sprids jämnare över dygnet. Energi handlar både om miljö, spara pengar och vara effektiv Elin och Rickard Janpers på Stora Skedvi. Ett annat förslag till förbättringar som Elin och Rickard fick var att byta ut ljuskällor mot mer energisnåla alternativ och se över användningen. Utöver det fick de också tips om att byta vakuumpumpen mot en frekvensstyrd sådan, ett lägligt förslag då den äldre pumpen tidigare gått sönder. Då förändringarna hos Janpers skett nyligen väntar de fortfarande på att se resultat av effektiviseringen. Men tänka smart kring energi kommer Elin fortsätta med: Vi funderar på att delta i kurser om sparsam körning. Och byta belysningen såklart, det kommer så småningom. Dessutom har vi byggt en flispanna för att värma upp bostadshus och verkstad, och där fick vi förslag att bygga en kulvert så att vi kan ut nyttja värmen även i personalbostäderna och mjölkanläggningen. Elin framhåller också hur viktigt det kan vara att få hjälp med en kartläggning av någon utifrån, som kommer med nya perspektiv. Utan det hade de aldrig upptäckt elbolagets straffbetalning vid effekttopparna. Men hon säger också att man inte behöver känna sig överväldigad av att göra allt på en gång. Genom att fokusera på ett område och åstadkomma något där så har man kommit en liten bit på vägen. Besökare för samtal om markbaserad solcellsanläggning i Bleka. Fler gårdar besöktes under dagen i Bleka, som blivit något av ett center för energisatsningar. Här finns även solceller installerade på marken istället för på tak. Installationskostnaden blir betydligt lägre och eventuell service av anläggningen förenklas. 8 ENERGILOTS 2.0 LRF 2015 ENERGILOTS 2.0 LRF

6 Hej Mats Selin, länsstyrelsen i Gävleborg! Bakgrund inom LRF, samarbetspartner för Energilots 2.0 genom länsstyrelsen. Biogas ett särskilt fokus inom Energilots 2.0 Gårdsbiogas i Jämtland Studieresa april 2013 Hej Martin Henriksson, länsstyrelsen i Dalarna! Ansvar för klimatoch energifrågor, styrgruppen för Energilots 2.0. Varför är sådana här projekt viktiga? Det har funnits ett stort intresse för den här frågan och genomförts många bra aktiviteter. Till exempel inom spannmålstorkning och sparsam körning. Jag har mitt egna lilla mål om att vi ska ersätta 100 kubikmeter olja i regionen. Nu är vi uppe i 25. Hur har arbetet fungerat? Det har fungerat mycket bra. Samarbetet har varit väldigt bra och det har varit en bra uppdelning med LRF som projektägare och länsstyrelsen som partner. Vad händer hos er framöver? Förhoppningsvis kan vi fortsätta samarbeta med LRF. Och det finns mycket mer att göra inom energiområdet så vi får hoppas på en fortsättning. Hej Jan Tholerus, LRFs regionstyrelse i Dalarna! Vice ordförande, ansvar för energifrågor, styrgruppen för Energilots 2.0. Driver Knutsbo Gård som är självförsörjande på uppvärmning. Varför satsar LRF på ett sådant här projekt? Energi är ett angeläget område, det finns både företagsmöjligheter och pengar att spara. Ett sådant här projekt är ett bra tillfälle att utveckla sin verksamhet, säger Jan. Vilken nytta har projektet haft? Det har genomförts många aktiviteter och många lantbrukare har både kunnat förverkliga idéer och fått nya. Det har varit ett väldigt lyckat projekt trots att vi haft konjunkturen emot oss. Men sådana här investeringar gör man på lång sikt. När konjunkturen vänder upp igen är man redo att tjäna pengar. Ett särskilt arbetsområde inom projektet har varit stöttande av olika satsningar på biogas inom lantbruk. Henrik Axelsson, projektmedarbetare i Energilots 2.0, har haft ett särskilt uppdrag att jobba med biogasfrågor som berör de gröna näringarna. Henrik är mycket kunnig och har dels samverkat med olika nätverk men framförallt arbetat direkt mot enskilda och grupper av landsbygdsföretagare som vill satsa på biogas. Denna särskilda hjälp och stöttning har i projektet kallats biogaslotsar, utifrån att projektet lotsat biogasgrupperna. Lantbruket har mycket att ge vad gäller råvara, eller substrat som det kallas, till biogasanläggningar. Bäst affär blir det om man även kan äga och driva en biogasanläggning istället för att bara leverera in råvaran (som oftast är ko- eller grisgödsel). För detta har projektet bland annat samordnat seminarietillfällen, kunskapshöjande och nätverksfrämjande träffar samt studieresor. Många av de biogassatsningar som påbörjats var igång innan Energilots 2.0 startade. Vid flera av dessa har Henrik varit med i olika sammanhang, såsom förstudier och särskilda projekt. Logistik, produktionsförutsättningar och ekonomi är exempel på saker som projektet genom Henrik kunnat hjälpa intressenter med. Flertalet biogassatsningar i länen ligger mer eller mindre på is då marknadsförutsättningar och möjlig lönsamhet inte varit särskilt goda. Några arbetar dock vidare och har kommit långt i planeringen av en lantbruksbaserad biogasanläggning. På initiativ av kommungruppen i Nordanstig anordnade Energilots 2.0 en studieresa med fokus på gårdsbiogas anläggningar i Jämtland. Framgångarna för Jämtländsk gårdsbiogas startade 2009 då Dan och Mats Gustafsson från Yttergärde lantbruk satsade på att utveckla och bygga en egenkonstruerad anläggning. Mats som också är konsult på MMG har sedan dess lett byggandet av två anläggningar som är i drift samt i skrivande stund har ytterligare 4 stycken under uppstart/konstruktion. Konceptet bygger på kostnadseffektiva lösningar och på att bonden är egen byggherre. Produktutvecklingen sker kontinuerligt och på bilden nedan demonstreras den nya svavelrenaren som gör att kraftvärmeaggregaten ska gå bättre och hålla längre. Studiebesökets deltagare var nyfikna på Mats och Dans arbete och flera av dem fick säkerligen med sig bra idéer och uppslag att fundera vidare på. Vy från taket på Mats Gustafssons biogasanläggning på gården i Yttergärde i Jämtland. Studieresa dit genomfördes april Varför är sådana här projekt viktiga? Att driva sådana här projekt är ett bra sätt att nå ut. Vi har fått igång efterfrågan på till exempel energieffektiviseringar. Bland annat genom aktiviteterna, som Energirally, där man fick besöka gårdar som genomgått en kartläggning. Hur har arbetet fungerat? Det har fungerat mycket bra, projektet har varit väldigt lyckat. Samarbetet har varit bra, alla har bidragit med relevant kunskap och vi har haft ett öppet klimat. Vad händer hos er framöver? Självklart hoppas jag att vi har möjlighet att vara med på fler satsningar i energifrågan. Det är ett viktigt område där det finns mycket att göra. Men just nu får vi invänta det nya landsbygdsprogrammet. Hej Lars Norlund, LRFs regionstyrelse i Gävleborg! Ledamot, ansvar för energifrågor. Driver Norränge lantbruk i Söderala. Varför satsar LRF på ett sådant här projekt? Energi är viktigt eftersom allt är energi. Man behöver tänka på kostnaden som det innebär att använda energin men också på vilka sätt man kan spara pengar. Som lantbrukare sitter man också på en förnybar energitillgång som bör utnyttjas på ett bra sätt. Och därför blir det också en viktig fråga för LRFs medlemmar. Vilken nytta har projektet haft? Det har genomförts så många bra aktiviteter, solenergidagar, vattenkraftsdagar, kurser i sparsam körning. Det här har varit ett väldigt bra projekt, bredden har gjort att vi nått många och det är viktigt att tänka på även framåt. Svavelrenare som renar biogasen från svavelämnen. 10 ENERGILOTS 2.0 LRF 2015 ENERGILOTS 2.0 LRF

7 Lantbrukarnas Riksförbund Stockholm. Telefon LRF 2015

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

Gårdsvindkraft i lantbruk

Gårdsvindkraft i lantbruk presenterar Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation Program Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation 8.45 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret

Läs mer

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011 Riksförbundsstämman 2011 1(8) Utgångspunkter Bland LRF:s medlemmar finns redan minst 7 000 energiföretagare, ytterligare 7 000 utvecklingsbara verksamheter och en därutöver idag okänd potential. LRF ser

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

GAFE Slutrapport. Goda affärer på förnybar energi

GAFE Slutrapport. Goda affärer på förnybar energi GAFE Slutrapport Goda affärer på förnybar energi Kunskap först, sen blir det verkstad Det här projektet har ökat 9 000 företagares kunskap om förnybar energi och effektivisering. Det är kunskap som har

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref Åsa Leander LRF Dnr 2015/7233 Ert Dnr: M2015/2144/Ee 20150828 Ert datum 20150513 Miljö- och energidepartementet Asa.leander@regeringskansliet.se Cc m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Om SERO SERO har ca 3 000 medlemmar. Det är en ideell, politiskt och religiöst oberoende förening som är registrerad hos FN som NGO, Non Governmental Organization.

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,

Läs mer

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården NY affärsmöjlighet inom lantbruket Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Mycket stort intresse bland våra medlemmar Många aktiviteter

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?...

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Solcellsanläggning i kombination med spannmålspanna. Vistena Mellangård, Skänninge, Östergötland Jan o Jenny Johansson

Solcellsanläggning i kombination med spannmålspanna. Vistena Mellangård, Skänninge, Östergötland Jan o Jenny Johansson Solcellsanläggning i kombination med spannmålspanna Vistena Mellangård, Skänninge, Östergötland Jan o Jenny Johansson Agenda Bakgrund: Vår verksamhet Vårt lantbruksföretag Energitankar Varför solceller

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi. Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras

Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras Energibesparingar är bra både för miljön och plånboken. Genom att göra en energikartläggning är det lättare att identifiera

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

elementärt Vinn Möt fåruppfödaren som gått över till solenergi en väderstation! Spara pengar och miljö med Elpiloten

elementärt Vinn Möt fåruppfödaren som gått över till solenergi en väderstation! Spara pengar och miljö med Elpiloten elementärt F r å n e l v e r k e t n r 2 2 0 1 4 Möt fåruppfödaren som gått över till solenergi Spara pengar och miljö med Elpiloten Med Betalsmart får du stugvärme i januari, men betalar i juli Vinn en

Läs mer

Marknadsanalys Q1 2015. LRF förnybar energi. 2014-12-29, Ulf Jobacker & Daniel Ingman, LRF Riks

Marknadsanalys Q1 2015. LRF förnybar energi. 2014-12-29, Ulf Jobacker & Daniel Ingman, LRF Riks Marknadsanalys Q1 2015 LRF förnybar energi 2014-12-29, Ulf Jobacker & Daniel Ingman, LRF Riks Marknadsanalys energi I Sverige används idag över 50 % energi från bioenergi, vattenkraft, sol, biogas, vind.

Läs mer

10 % rabatt på solceller

10 % rabatt på solceller NYHETER OCH ERBJUDANDEN TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2014 Solenergi framtidens energikälla Erbjudande på solceller 10 % rabatt på solceller Tävla med oss! Vinn en luftvärmepump, värd upp till

Läs mer

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Hvam seminaret 22/9 2010 Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Varför energiomställning? Varför är det bråttom? 1. Klimatförändringar 2.

Läs mer

S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde

S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde Slutrapport - kortversion: S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde Under 2006 skapades ett projekt i samarbete Närmare 400 deltagare arbetade i grupper mellan LRF och Jordbruksverket.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Energikontor Norra Småland

Verksamhetsplan 2013. Energikontor Norra Småland n Verksamhetsplan 2013 Energikontor Norra Småland Energikontorets verksamhetsplan är styrgruppens instrument för styrning av verksamheten. Styrgruppen fastslog Verksamhetsplan 2013 den 4 februari 2013.

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

kunskap till landsbygdens näringar.

kunskap till landsbygdens näringar. Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap till landsbygdens näringar. 300 miljoner till energieffektivisering Solcellsstöd Solvärmestöd

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Kom igång med närvärme. Goda exempel: Karlbo Kundkretsen växer stadigt. Smedjebacken Industrin behöver närvärmen. Söderbärke Försörjer eko-kommunen

Kom igång med närvärme. Goda exempel: Karlbo Kundkretsen växer stadigt. Smedjebacken Industrin behöver närvärmen. Söderbärke Försörjer eko-kommunen Närvärme i Dalarna Kom igång med närvärme 4 Goda exempel: Karlbo Kundkretsen växer stadigt Smedjebacken Industrin behöver närvärmen Söderbärke Försörjer eko-kommunen Sollerön Varmt och gott för skolbarnen

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg solceller Ann väljer solceller 3 Solcells paket InstalLationen steg för steg Allt fler väljer solceller Vi kan nästan tala om en solcellsrevolution Under 2012 installerades det dubbelt så mycket solel

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier.

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. SÄNKTA SKATTEKOSTNADER MED PELLETS! Sedan flera år tillbaka har industrin och många företag åtnjutit en nedsatt skattesats på koldioxid

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Attityder till produktion av biogas hos animalieproducenter. Kalle Svensson, HS Konsult Uppsala

Attityder till produktion av biogas hos animalieproducenter. Kalle Svensson, HS Konsult Uppsala Attityder till produktion av biogas hos animalieproducenter i Västmanlands län Delstudie i projektet: Mångdubbla produktion och användning av biogas till fordonsdrift i Västmanlands län behovet finns!

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

Företagsutveckling på gång på energiområdet

Företagsutveckling på gång på energiområdet Företagsutveckling på gång på energiområdet Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF Företagsutveckling LRFs Vision VI FÅR LANDET ATT VÄXA så att de gröna näringarna 2010 intar en tätposition i Sverige vad

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-09-07 Christian Nilsson D.nr: Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 Bakgrund Det särskilda energieffektiviseringsstöd

Läs mer

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart. Ja, man kan bygga ut vindkraften. Som vi gör i Malmö. Nu börjar Vattenfall att bygga Sveriges största vindkraftpark i Öresund. Lillgrund vindkraftpark kommer att ge hushållsel till drygt 60 000 hem. Det

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Tematisk arbetsgrupp energi

Tematisk arbetsgrupp energi Tematisk arbetsgrupp energi 1 Deltagare i gruppen Karin Hjerpe/Camilla Lagerkvist Tolke, Jordbruksverket (ordförande) Anna Lööv, Landsbygdsnätverket Andreas Hägglund, LRF Arne Andersson, Energimyndigheten

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer