Förtroendet för Polisen i Sveriges miljonprogram
|
|
- Astrid Ulrika Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förtroendet för Polisen i s miljonprogram Carlos Rojas och Marlena Batist, april 2013 Innehåll: 2. Sammanfattning 3. Förord av Camila Salazar Atías, kriminolog 4. Bakgrund 4. Förtroendet för Polisen är både högt och lågt 5. Uppfattningen om att poliser använder övervåld är stark 5. En fjärdedel anmäler inte brott 6. Poliser i området önskas men de skall vara bekanta 6. Invandrade och barn till invandrade har lägre förtroende 7. Kvinnorna känner sig tryggare med Polisen 8. De yngsta har lågt förtroende men vill samtidigt bli poliser 9. Boende i miljonprogrammen är missnöjda men vill delta i en förbättring 9. Vilka har svarat? 10. Resultattabeller
2 Sammanfattning Det här är en rapport från en undersökning gällande förtroendet för Polisen i miljonprogram och liknande områden runt om i. För dem med bråttom i livet, sammanfattar vi undersökningen redan här: Det vanligaste svaret är att de boende har förtroende för Polisen i olika avseenden, till exempel i förmågan att klara upp brott eller i att du får hjälp om du utsätts för brott Men beroende på fråga är det hälften eller mer än hälften som svarar "varken eller", "knappast" eller "inte alls" på frågorna. Ungefär 15 procent av de 1036 tillfrågade svarar genomgående "knappast" och "inte alls" på frågorna om tillit till Polisen Över en tredjedel av de tillfrågade är av uppfattningen att Polisen använder övervåld. Det är med stor marginal den mest utbredda negativa uppfattningen av Polisen hos respondenterna. Bland respondenterna som har minst en i ett annat land, är missnöjet och bristen på förtroende betydligt högre. Till exempel är 32,6 procent av de tillfrågade med invandrade föräldrar missnöjda med bemötandet de fått i kontakt med Polisen, jämfört med 18,3 procent av de med infödda föräldrar. Åldersmässigt är den yngsta gruppen, år, mest skeptiska mot Polisen Och kvinnorna känner sig tryggare med Polisen än männen För en majoritet av respondenterna är det viktigt att känna poliserna i sitt område I gruppen år är det 18,2 procent som vill bli poliser 2
3 Förord av Camila Salazar Atías Kriminolog och verksamhetsansvarig för Center för information om destruktiva subkulturer på Fryshuset I den här rapporten kan vi läsa om vad de boende i de så kallade miljonprogrammen anser om och har för förtroende för Polisens arbete. Tidigare forskning visar tendenser gällande att boende i mer resurssvaga områden (dit miljonprogrammen räknas) oftare blir utsatta för brott och också upplever en större otrygghet än personer bosatta i mer resursstarka områden. I samma slags områden har Polisen generellt en tendens att använda mer maktmedel och våld.* Påståendet kan hänga ihop med resultaten i den här rapporten som visar att det som boende i miljonprogrammen känner minst förtroende för, är att Polisen inte skulle använda sig av övervåld vid konfrontationer. Det finns med andra ord en utbredd känsla av att Polisens bruk av våld inte alltid håller sig inom lagens ramar. Oavsett anledning till förtroendekrisen är det ett stort problem, både för Polisen och för de boende i miljonprogrammen. Uppfattningen om Polisen bruk av övervåld kan skapa en överhängande risk för våldsspiraler. Rädslan för övervåld kan leda till att många ser Polisen som sin fiende. Det är också alarmerande att en så stor andel av de boende i miljonprojekten säger sig vara oroliga för att inte bli tagna på allvar av Polisen och att de därför avstår från att anmäla brott. Enligt NTU 2012 (Nationella Trygghetsundersökningen som BRÅ ger ut) uppger personer som har varit utsatta för brott att de har lägre förtroende för såväl rättsväsendet i stort och dess förmåga att klara av sina arbetsuppgifter. Även personer med erfarenheter av att själva ha åtalats för brott har lägre förtroende. Boende i flerfamiljshus i storstadsregionerna uppger oro och otrygghet i ungefär dubbelt så stor utsträckning som personer boende i småhus i mindre städer eller på landsbygden! Slutsatsen är att både brottsoffer och förövare boende i flerfamiljshus i storstadsregionerna i miljonprogrammen känner oro och otrygghet samtidigt som de har lågt förtroende för Polisens arbete och förmåga att lösa brott. En möjlig och skrämmande konsekvens av detta är att de boende skapar ett eget parallellt rättssamhälle där man skipar rättvisa genom att ta ut hämnd på egen hand eller istället väljer att vända sig till kriminella gäng eller nätverk för hämnd eller beskydd. Detta är ett allvarligt hot mot vårt rättssamhälle och vår demokrati. Det finns stora möjligheter att skapa samarbeten för att underlätta Polisens arbete och öka de boendes förtroende för Polisen. Det är viktigt att kunna mötas i oskarpa lägen då ingen grupp eller del behöver agera offensivt utan istället kan mötas, ställa frågor och ges möjlighet till förklaring. Det är också viktigt att Polisen inte ensamma får företräda och representera samhällets myndigheter. Relationer och positiva förväntningar som skapas genom ett långsiktigt arbete med närpoliser i miljonprogrammen ökar förtroendet för Polisens arbete. Till dess finns ett stort behov av ideella insatser i kontakten mellan boende och polis då dessa insatser kan agera som en bro och underlätta kontakten till det traditionella samhället som många känner sig avvisade från eller till och med misstänkliggjorda av. *) Axelsson, Johan, "Den informella kontrollens effekt på attityden till Polisen - En undersökning bland gymnasieungdomar 2012". 3
4 Bakgrund Under 2012 konstaterade vi på Miklo hur angeläget Polisens arbete är för invånarna i miljonprogram och liknande områden i hela. I fokusgrupper vi hade inom ramen för undersökningar som skulle handla om utveckling generellt och där Polisen inte ens var en hållpunkt, tog deltagarna väldigt ofta på eget initiativ upp Polisen som en viktig faktor, utan att vi överhuvudtaget hade planerat att ha med detta i vårt samtalsupplägg. I den nationella enkäten s miljonprogram 2012 framträdde också ett tydligt mönster: När de 970 respondenterna hade en lista på 20 saker att välja bland när det kom till förbättringsområden i deras område, kom Polisen på fjärde plats. På en annan fråga, om vad de ser som viktigt att det finns i deras områden, kom Polisen också högt. Och på frågan om vad som fungerar bra i området, rankades också Polisen över medel. Siffrorna rimmade väl med vår erfarenhet från fokusgrupper och enskilda intervjuer där vi sett att en stor del av miljonprogramsborna känner förtroende för Polisen, men samtidigt att en stor del av miljonprogramsborna tvärtom förhåller sig skeptiska - i många fall har dessa dessutom passerat gränsen där skepticism blivit besvikelse och uppgivenhet. För att få en bättre bild av Polisens situation i miljonprogramsområden, ur invånarnas perspektiv, har vi nu ställt 22 frågor till ytterligare 1036 personer boende i miljonprogram och liknande områden i 75 kommuner runt om i. Förtroendet för Polisen är både högt och lågt Frågorna om hur Polisen hanterar brottsoffer och brottsmisstänkta samt hur miljonprogramsborna upplever poliser i andra situationer de har att göra med dem, kan ses som fingervisande för det generella förtroendet för Polisen i områdena. Fördelningen av svaren visar tydligt att det finns en andel, som ur vårt perspektiv är stor, som känner ett svagt förtroende för Polisen. Samtidigt känner den största andelen som svarat på de olika frågorna ett förtroende för Polisen som institution och myndighet och även för poliser som individer i olika situationer. De som faller inom topbox, det vill säga de som svarar jakande eller starkt jakande på de olika frågorna, är i regel över 40 procent. Det är majoriteten, men inte en stark majoritet. Ungefär en tredjedel av respondenterna är genomgående försiktiga med att ha en åsikt och svarar neutralt. Och andelen i topdown, de som anger att de har en negativ inställning till Polisen, är den minsta gruppen, men pendlar runt 15 procent av det totala antalet respondenter. 4
5 Missnöjet ökar till nästan det dubbla på flera punkter när vi bryter loss svaren från deltagarna i undersökningen som har minst en utanför, något vi tydliggör i avsnittet "Invandrade och barn till invandrade har lägre förtroende". Det största förtroendet känner respondenterna när det kommer till att kunna vända sig till Polisen om de tillfrågade i undersökningen behöver hjälp. Minst förtroende känner respondenterna till att Polisen inte skulle använda sig av övervåld. Uppfattningen om att poliser använder övervåld är stark Just för att fördelningen är så jämn på frågorna där respondenterna anger sitt förtroende för Polisen, blir det intressant att det, från att ha varit försiktigt och till sin majoritet positivt i svaren, plötsligt blir mycket tydligare i frågan om övervåld: Där över en tredjedel opponerar sig mot påståendet att Polisen aldrig använder övervåld, bara 22 procent instämmer och 42,9 svarar varken eller. Undersökningens resultat i denna fråga bekräftar de signaler, tankar och berättelser som vi fått från personliga möten och intervjuer med miljonprogramsbor. Det är i regel ett svagare förtroende hos unga män, som i sig vanligtvis bygger på en uppfattning om att de själva eller vänner till dem varit i situationer där de känt sig trakasserade av polismän. Kombinerat med fall av övervåld som de känner till, läst om eller har bekanta som råkat ut för, har detta skapat en utbredd känsla av att Polisens gränser inte riktigt är inom lagens ramar. Tankar kring detta har kommit upp opåkallade i ett flertal tillfällen då vi haft fokusgrupper rörande den generella utvecklingen av miljonprogramsområden, i olika delar av oberoende av varandra. Från Norrliden i Umeå till Kroksbäck i Malmö till Alby i Botkyrka. En återkommande uppfattning som boende i miljonprogramsområden ger uttryck för, är att de poliser som beter sig tveksamt handlar rasistiskt i de situationer som det handlar om. En fjärdedel anmäler inte brott Förtroendet är lägre hos de som har en erfarenhet av att vara i kontakt med Polisen: Av respondenterna som råkat ut för brott är det 71,5 procent som anmält det själva eller haft någon annan som har anmält det. Andelen icke-anmälande här kan ses som påverkad av brottens karaktär att en del av brotten är exempelvis stulet gods, lindrigare misshandel eller annat där vittnen saknas och den generella uppfattningen är att brotten ändå inte går att lösa. Men även här är vår 5
6 erfarenhet att det lägre förtroendet för poliser i miljonprogramsområden påverkar benägenheten att anmäla brott man utsätts för. Huddinge kommun fick 2012 fram intressant statistik när de bröt ner sin trygghetsundersökning på kommundelsnivå och såg att boende i miljonprogramskommundelen Vårby i lägre grad hade anmält exempelvis hot, rån och misshandelsbrott de utsatts för. Poliser i området önskas men de ska vara bekanta Det finns generellt en önskan bland boende i miljonprogram om polisiär närvaro i de boendes områden. I kvalitativa undersökningsmoment som fokusgrupper och intervjuer brukar de boende vara uppdelade i en grupp som blir stressad och orolig när det är poliser i området och en grupp som känner sig tryggare när poliser är i området. Ofta gör det skillnad, eller ofta känner man att det skulle göra skillnad, att veta varför de befinner sig där har det begåtts ett brott, finns det risk för att något händer, eller är de bara där och hänger runt? Närpolis dyker ofta upp som ett alternativ att föredra framför bilpatruller. Och poliser utanför sina bilar dyker ofta upp som ett alternativ att föredra framför poliser sittandes i sina bilar. Generellt upplever vi att den stora skillnaden i känslan av trygghet, fås genom att de boende upplever att de känner sina poliser, vilket även denna undersökning bekräftar. Mer än hälften av respondenterna säger att de tycker att det är viktigt att känna poliserna som de möter i sina områden. Där vet vi också från att exempelvis Polisen i Malmö, som har erfarenhet av Rosengård, förmedlat att oroligheterna ökat när poliser som inte har Rosengård som sitt område går på efter närpolisernas skift. En dimension som går att utröna, där detta kopplar an till förtroendet, är en utbredd och återkommande känsla, hos miljonprogramsbor vi träffar, om att poliser inte finns eller kommer att finnas där när de behövs. Istället ser de poliser i sina områden när de inte är påkallade, och känner sig misstänkliggjorda. Utvecklad kontakt mellan de boende och Polisen samt skapa en trygg relation gör såklart mycket, och kanske att utveckla någon metod för att tydligare kommunicera skälet till Polisens närvaro. Invandrade och barn till invandrade har lägre förtroende Av de som besvarade undersökningen är det drygt 300 personer som själva invandrat eller har minst en förälder som invandrat. Tittar vi på dessa svar visar de på ett lägre förtroende än de drygt 700 som har båda föräldrarna födda i. 6
7 Invandrade miljonprogramsbor och de med invandrade föräldrar menar att de har svårare att få kontakt med någon inom Polisen som kan hjälpa dem. Skillnaden är stor; 22,9 procent jämfört med 12,7 procent för de med två svenskfödda föräldrar. 32,6 procent av de som har invandrat eller är barn till invandrade är inte nöjda med det bemötandet de fick av Polisen i sitt ärende jämfört med 18,3 procent för de med två föräldrar födda i. Dubbelt så många i gruppen anger trodde inte Polisen skulle ta mig på allvar som anledning till att inte de inte har anmält brott (8 procent jämfört med 4 procent bland de med infödda föräldrar). Och 18 procent är rädda för hämnd eller andra konsekvenser jämfört med de 7 procent hos respondenterna med infödda föräldrar. När de med infödda föräldrar anger skäl till att de inte anmält brott som de utsatts för, säger 37 procent att brottet var för litet, medan det bara är skälet för 8 procent av de brottsutsatta som invandrat eller är barn till invandrade. Det är 11 procent av de invandrade och barnen till invandrade som har blivit stoppade av Polisen på gatan, jämfört med 6,9 procent av respondenterna med infödda föräldrar. Gruppen som invandrat eller är barn till invandrade är också mer missnöjda med Polisens bemötande - 23,3 procent jämfört med 13,3 procent. Kvinnorna känner sig tryggare med Polisen Genomgående vad gäller förtroendet är att det är lägre hos män än hos kvinnor. Män har också svårare att få kontakt med Polisen efter att de råkat ut för ett brott. Nästan exakt hälften av undersökningens respondenter är kvinnor, 513 stycken. Bland dessa framstår Polisen som en tryggare referenspunkt än bland männen. Till exempel instämmer 76,2 procent av kvinnorna, jämfört med 65,3 procent av männen på frågan Jag kan vända mig till Polisen om jag behöver hjälp. Skillnaden är likartad på påståendet Jag litar på Polisen, där 71,2 procent av kvinnorna instämmer, jämfört med 59,2 procent av männen Kvinnor känner sig också mer trygga med patrullerade poliser i området de bor i, 65,9 procent gör det jämfört med 50,2 procent av männen. Kvinnor upplever också att det är enklare att få kontakt med Polisen, 70,7 procent instämmer att det är enkelt jämfört med 55,7 procent av männen 7
8 och kvinnorna är också mer nöjda med bemötandet - 64,7 procent är nöjda jämfört med 54,8 procent för män. Det är också mer än dubbelt så många män, 11,3 procent, som blivit stoppade på gatan jämfört med kvinnorna i undersökningen, 4,9 procent. De yngsta har svagare förtroende men vill samtidigt bli poliser I undersökningen var 115 personer mellan 15 och 22 år. I det åldersspannet kände de tillfrågade i mindre utsträckning att de kunde vända sig till Polisen om de behöver hjälp. De känner sig också mindre trygga när de ser poliser i sitt område - snittet på de som anger att de inte känner sig trygga av att se poliser är på 14,6 procent, medan det är 26,2 procent i den yngsta gruppen som anger att de inte gör det. De yngsta tycker inte heller att det är lika viktigt att känna igen poliserna som verkar i deras område - 32,8 procent instämmer i att det är viktigt jämfört med snittet på 50,5 procent. De i ålderskategorin som varit i kontakt med Polisen tycker också i högre grad att det var svårt att få kontakt med någon på Polisen som kunde hjälpa dem (36,6 procent jämfört med snittet på 15,5 procent). Resultatet kan ses som indikativt - det var 19 personer i åldersgruppen som svarade på just den frågan. De är också mer missnöjda med bemötandet av sitt ärende - 30,6 procent anger att de inte är nöjda jämfört med snittet på 22,1 procent. Samtidigt är det 18,2 procent av de i åldersgruppen som instämmer i påståendet att de vill arbeta som polis. Boende i miljonprogrammen är missnöjda men vill delta i en förbättring På frågan om man vill bli polis är det 12,4 procent som svarar ja, och som vi nämner ovan är det till och med 18,2 procent i den yngsta gruppen. Utifrån vår samlade erfarenhet från fokusgrupper och enskilda intervjuer med framförallt unga miljonprogramsbor, är det inte nödvändigtvis så att dessa tillhör de som har störst förtroende för Polisen. I fokusgrupper vi anordnar hör vi titt som tätt unga män och kvinnor som börjat med att uttrycka sitt missnöje med Polisens arbete, fortsätta med att säga att de skulle vilja bli poliser. Det finns en idé hos många om att ett sätt att förändra Polisen till det bättre är genom att själv bli en. 8
9 Som vi nämnde i rapportens inledning är det många som anger Polisen som viktig i området som man bor i, många som tycker att det fungerar bra, samtidigt som en stor del saknar förtroende och vill förbättra Polisens arbete i området. Det är en intressant situation att befinna sig i som myndighet och viktig aktör i civilsamhället det finns både nöjdhet och missnöje, och i båda grupperna många individer som vill engagera sig i en utveckling. Vilka har svarat? Miklo har sedan fem år tillbaka fokuserat på att samla data och analyser kring situationen i det vi benämner som miljonprogram och liknande områden. Vi kartlägger kontinuerligt vilka områden i s kommuner som kan sägas ha karaktären av ett klassiskt miljonprogram, där det för oss, främsta karaktärsdraget är att området tillskrivits lägre status av det omgivande samhället. Ofta har tillskrivningen av låg status tillkommit som en effekt av en stor inflyttning av invandrade svenskar till området ifråga. Undersökningen vi gjort nu är genomförd med hjälp av Nepa, som använder sig av webbenkäter för att samla in svar från respondenter. Vi brukar i våra bedömningar ta hänsyn till att det är något mer progressiva personer som deltar i dessa enkäter, och att de personer med de absolut svåraste livssituationerna generellt uteblir, och väger då resultaten kvalitativt mot de insikter och intryck vi får från fokusgrupper, intervjuer och liknande, där vi ofta möter folk med motstånd mot att delta i undersökningar. Att dessa inte deltar i samma utsträckning påverkar resultatet. I fallet med den här undersökningen, tror vi att en större andel hade angett ett svagt förtroende för Polisen, om det hade varit en fullständigt representativ grupp miljonprogramsbor som besvarat enkäten. Frågorna besvarades under december månad Polisen uppmärksammades väldigt mycket medialt under februari och mars 2013, men resultaten i denna undersökning är alltså inte påverkade av denna uppmärksamhet. Geografiskt bör de utbrutna siffrorna för Småland och Norra Mellansverige ses över med försiktighet. De som har statistisk bäring och sticker ut är Sydsverige med bland annat Malmö och Karlskrona och Östra Mellansverige, med bland annat Linköping och Norrköping, där förtroendet för Polisen hamnar lägst på de flesta frågor. De subgrupper som blir inom en utbrytning, exempelvis smålänningar som råkat ut för brott, blir förstås mycket mindre då det är en minoritet av en redan mindre del. Därför bör slutsatser om exempelvis varför just smålänningar som utsattes för brott anmälde eller inte anmälde brottet tas med försiktighet. Generellt gäller att en grupp om 30 personer kan ses som statistiskt signifikant, allt under det är indikativt. 9
10 Resultattabeller Tabeller även innehållande regionala utbrytningar finns på 1. Påstående: Polisen hanterar de som misstänks för brott på ett rättvist sätt 2. Påstående: Polisen behandlar de som utsätts för brott på ett bra sätt 3. Påstående: Polisen har en stor förmåga att utreda och klara upp brott 4. Påstående: Jag kan vända mig till polisen om jag behöver hjälp 5. Påstående: Jag litar på polisen 6. Påstående: Polisen överanvänder aldrig våld 7. Påstående: Jag tycker det är för många poliser som patrullerar där jag bor 8. Påstående: När jag ser en polis eller polisbil i mitt område så känner jag mig trygg 9. Påstående: Jag tycker det är viktigt att känna igen poliser som verkar i mitt område 10. Påstående: Jag skulle vilja bli polis 11. Hur ofta ser du poliser i det område där du bor? 12. Har du någon gång under de senaste två åren utsatts för något brott? 12a. Polisanmäldes brottet? 12b. Polisanmäldes brotten? 12c. Vilken typ av brott var det? 13. Har du haft kontakt med polisen efter att anmälan gjordes? 13a. Påstående: Det var enkelt att få kontakt med någon inom polisen som kunde hjälpa mig 13b. Påstående: Jag är nöjd med det bemötandet jag fick av polisen i mitt ärende 13c. Påstående: Jag fick bra information om hur polisen arbetade med mitt ärende 13d. Varför anmäldes inte brottet / brotten? 14. Har du i några andra sammanhang än utsatthet för brott de senaste två åren, haft kontakt med polisen? Om ja, i vilka? 14a. Vad är din erfarenhet av dessa kontakter? 10
11 1. Påstående: Polisen hanterar de som misstänks för brott på ett rättvist sätt Inte alls 5,1% 6,7% 3,4% 4,8% 5,7% 6,7% 5,8% 3,7% 5,5% Knappast 9,1% 10,8% 7,4% 8,4% 10,8% 10,0% 7,6% 10,0% 9,0% Varken eller 41,5% 39,9% 43,1% 40,1% 44,8% 34,7% 44,1% 40,7% 42,8% Något 29,7% 26,8% 32,7% 31,7% 24,8% 36,6% 28,3% 30,5% 27,1% Helt och hållet 14,6% 15,9% 13,4% 15,0% 13,9% 11,9% 14,2% 15,0% 15,7% Topbox 44,3% 42,6% 46,1% 46,7% 38,7% 48,5% 42,5% 45,5% 42,8% Topdown 14,2% 17,5% 10,8% 13,2% 16,5% 16,8% 13,4% 13,8% 14,4% Total
12 2. Påstående: Polisen behandlar de som utsätts för brott på ett bra sätt Inte alls 4,7% 5,3% 4,1% 5,2% 3,5% 5,7% 3,6% 4,6% 5,2% Knappast 9,4% 10,3% 8,4% 8,2% 12,1% 8,6% 9,6% 9,8% 9,0% Varken eller 37,4% 38,4% 36,5% 35,5% 42,1% 32,6% 37,4% 37,1% 39,9% Något 34,7% 33,2% 36,2% 36,7% 29,9% 40,1% 34,0% 34,5% 33,4% Helt och hållet 13,8% 12,9% 14,8% 14,4% 12,4% 13,1% 15,4% 14,0% 12,5% Topbox 48,5% 46,1% 51,0% 51,1% 42,3% 53,1% 49,4% 48,5% 46,0% Topdown 14,0% 15,5% 12,5% 13,4% 15,6% 14,3% 13,2% 14,4% 14,2% Total
13 3. Påstående: Polisen har en stor förmåga att utreda och klara upp brott Inte alls 4,7% 5,3% 4,1% 17,3% 16,6% 5,7% 3,6% 4,6% 5,2% Knappast 9,4% 10,3% 8,4% 25,1% 33,0% 8,6% 9,6% 9,8% 9,0% Varken eller 37,4% 38,4% 36,5% 33,9% 28,1% 32,6% 37,4% 37,1% 39,9% Något 34,7% 33,2% 36,2% 19,7% 14,7% 40,1% 34,0% 34,5% 33,4% Helt och hållet 13,8% 12,9% 14,8% 4,0% 7,7% 13,1% 15,4% 14,0% 12,5% Topbox 48,5% 46,1% 51,0% 23,7% 22,4% 53,1% 49,4% 48,5% 46,0% Topdown 14,0% 15,5% 12,5% 42,4% 49,5% 14,3% 13,2% 14,4% 14,2% Total
14 4. Påstående: Jag kan vända mig till polisen om jag behöver hjälp Inte alls 3,0% 4,5% 1,5% 3,0% 3,1% 5,7% 2,9% 2,4% 2,8% Knappast 7,3% 9,2% 5,3% 6,3% 9,5% 9,0% 5,7% 8,2% 6,8% Varken eller 19,1% 21,1% 16,9% 18,8% 19,7% 21,3% 19,4% 19,9% 16,8% Något 33,6% 32,4% 34,8% 33,0% 35,0% 33,4% 32,5% 33,3% 34,9% Helt och hållet 37,1% 32,8% 41,4% 38,9% 32,7% 30,6% 39,5% 36,2% 38,7% Topbox 70,7% 65,3% 76,2% 71,9% 67,7% 64,0% 72,1% 69,5% 73,7% Topdown 10,3% 13,6% 6,9% 9,3% 12,6% 14,7% 8,6% 10,6% 9,6% Total
15 5. Påstående: Jag litar på polisen Inte alls 4,8% 7,0% 2,7% 5,4% 3,6% 6,7% 4,3% 4,5% 5,0% Knappast 9,6% 12,7% 6,5% 9,3% 10,2% 10,0% 9,9% 9,4% 9,5% Varken eller 20,4% 21,2% 19,7% 17,9% 26,4% 22,7% 21,6% 19,8% 19,3% Något 38,1% 37,1% 39,1% 36,9% 40,9% 37,1% 34,8% 41,7% 36,8% Helt och hållet 27,0% 22,1% 32,0% 30,4% 18,9% 23,4% 29,4% 24,6% 29,5% Topbox 65,1% 59,2% 71,2% 67,3% 59,8% 60,5% 64,2% 66,3% 66,3% Topdown 14,5% 19,6% 9,2% 14,7% 13,8% 16,8% 14,2% 13,9% 14,5% Total
16 6. Påstående: Polisen överanvänder aldrig våld Inte alls 10,8% 13,9% 7,7% 10,3% 12,0% 13,7% 9,1% 10,8% 11,2% Knappast 23,9% 24,7% 23,1% 24,1% 23,4% 19,9% 29,4% 23,5% 21,1% Varken eller 42,9% 39,8% 46,0% 42,0% 45,0% 45,9% 41,1% 41,2% 45,4% Något 16,9% 16,0% 17,8% 17,7% 15,0% 14,9% 14,6% 19,1% 16,8% Helt och hållet 5,6% 5,6% 5,5% 5,9% 4,6% 5,5% 5,7% 5,4% 5,6% Topbox 22,4% 21,6% 23,3% 23,6% 19,6% 20,4% 20,3% 24,5% 22,4% Topdown 34,7% 38,6% 30,8% 34,4% 35,4% 33,6% 38,6% 34,3% 32,2% Total
17 7. Påstående: Jag tycker det är för många poliser som patrullerar där jag bor Inte alls 62,4% 58,3% 66,6% 65,6% 54,7% 40,3% 55,3% 67,6% 70,6% Knappast 23,5% 25,2% 21,7% 23,0% 24,5% 29,7% 25,2% 21,8% 21,5% Varken eller 11,1% 13,8% 8,5% 9,2% 15,8% 21,7% 15,8% 8,0% 6,8% Något 1,6% 1,7% 1,5% 1,2% 2,7% 4,7% 2,1% 1,1% 0,7% Helt och hållet 1,4% 1,0% 1,8% 1,0% 2,3% 3,5% 1,5% 1,4% 0,4% Topbox 3,0% 2,7% 3,3% 2,2% 5,0% 8,2% 3,6% 2,5% 1,1% Topdown 85,8% 83,5% 88,2% 88,6% 79,2% 70,1% 80,6% 89,5% 92,1% Total
18 8. Påstående: När jag ser en polis eller polisbil i mitt område så känner jag mig trygg Inte alls 4,8% 6,5% 3,1% 4,8% 4,8% 10,4% 5,3% 3,2% 4,2% Knappast 9,8% 10,1% 9,5% 9,0% 11,7% 15,8% 11,4% 9,8% 5,9% Varken eller 27,4% 33,2% 21,6% 26,8% 29,0% 30,3% 25,6% 25,6% 30,3% Något 30,0% 28,2% 32,0% 29,9% 30,4% 21,1% 29,7% 32,9% 30,2% Helt och hållet 27,9% 22,1% 33,9% 29,5% 24,2% 22,4% 28,0% 28,5% 29,3% Topbox 58,0% 50,2% 65,9% 59,4% 54,6% 43,5% 57,7% 61,4% 59,6% Topdown 14,6% 16,6% 12,6% 13,8% 16,5% 26,2% 16,7% 13,0% 10,2% Total
19 9. Påstående: Jag tycker det är viktigt att känna igen poliser som verkar i mitt område Inte alls 10,7% 9,6% 11,9% 11,5% 8,9% 18,2% 16,9% 8,2% 5,6% Knappast 9,2% 10,8% 7,5% 8,6% 10,6% 11,5% 12,0% 8,8% 6,3% Varken eller 29,6% 30,7% 28,5% 29,7% 29,3% 37,5% 31,9% 28,5% 25,8% Något 24,7% 27,1% 22,1% 24,6% 24,8% 16,6% 22,3% 27,0% 27,0% Helt och hållet 25,8% 21,8% 29,9% 25,5% 26,5% 16,2% 17,0% 27,5% 35,3% Topbox 50,5% 48,9% 52,1% 50,1% 51,3% 32,8% 39,3% 54,5% 62,3% Topdown 19,9% 20,4% 19,4% 20,1% 19,4% 29,7% 28,9% 17,0% 11,8% Total
20 10. Påstående: Jag skulle vilja bli polis Inte alls 63,3% 56,2% 70,5% 64,0% 61,5% 49,3% 55,6% 63,2% 75,7% Knappast 13,2% 13,9% 12,5% 13,2% 13,3% 18,6% 14,4% 11,0% 12,9% Varken eller 11,1% 14,2% 8,0% 11,0% 11,5% 13,9% 14,6% 9,6% 8,9% Något 9,8% 12,2% 7,4% 9,1% 11,5% 15,6% 13,7% 11,7% 1,8% Helt och hållet 2,5% 3,4% 1,6% 2,7% 2,2% 2,7% 1,7% 4,5% 0,7% Topbox 12,4% 15,7% 9,0% 11,8% 13,7% 18,2% 15,4% 16,1% 2,4% Topdown 76,5% 70,1% 83,0% 77,2% 74,8% 67,9% 70,1% 74,2% 88,7% Total
21 11. Hur ofta ser du poliser i det område där du bor? Dagligen 3,8% 4,7% 3,0% 3,2% 5,3% 5,7% 3,6% 3,8% 3,3% Flera gånger i veckan 11,4% 12,4% 10,4% 11,6% 11,0% 12,7% 12,7% 12,0% 9,0% Någon gång i veckan 21,2% 20,0% 22,4% 20,9% 21,7% 26,5% 23,8% 19,6% 18,7% 2-3 gånger i månaden 15,0% 16,6% 13,3% 14,4% 16,3% 16,4% 17,4% 13,0% 14,9% 1 gång i månaden 12,9% 14,3% 11,5% 12,7% 13,3% 9,6% 13,7% 13,2% 13,0% Någon gång i kvartalet 10,5% 10,7% 10,3% 11,7% 7,6% 10,0% 11,1% 11,1% 9,4% Någon gång i halvåret 5,9% 5,6% 6,2% 5,9% 6,0% 6,2% 4,6% 6,8% 6,0% Någon gång om året 6,1% 4,9% 7,4% 6,3% 5,8% 4,5% 7,1% 6,9% 4,9% Mer sällan 13,1% 10,7% 15,6% 13,2% 13,0% 8,4% 6,0% 13,4% 21,0% Total
22 12. Har du någon gång under de senaste två åren utsatts för något brott? Ja, ett brott 18,8% 21,6% 15,9% 20,2% 15,3% 18,0% 24,3% 19,5% 13,3% Ja, flera brott 7,1% 8,9% 5,3% 6,8% 7,8% 4,1% 7,7% 7,6% 7,1% Nej 72,7% 68,1% 77,4% 71,7% 75,3% 76,0% 66,8% 71,4% 78,5% Vill inte uppge 1,4% 1,4% 1,4% 1,3% 1,7% 1,8% 1,2% 1,6% 1,1% Total
23 12a. Polisanmäldes brottet? (respondenter som svarade "Ja, ett brott") Ja, jag polisanmälde det 64,4% 62,2% 67,5% 64,1% 65,4% 60,2% 58,5% 65,7% 73,7% Ja, någon annan polisanmälde det 7,1% 6,9% 7,5% 7,3% 6,7% 14,8% 7,5% 5,8% 4,9% Jag blev uppmanad att polisanmäla men gjorde det inte 4,8% 3,4% 6,8% 3,7% 8,4% 4,6% 8,6% 2,7% 2,7% Nej 22,6% 25,7% 18,2% 23,6% 19,5% 14,8% 25,4% 24,5% 18,7% Vill inte uppge 1,1% 1,9% 0,0% 1,4% 0,0% 5,6% 0,0% 1,3% 0,0% Total b. Polisanmäldes brotten? (respondenter som svarade "Ja, flera brott") Ja, jag har polisanmält alla brotten 52,8% 47,7% 61,5% 54,9% 48,6% 60,0% 52,0% 39,8% 70,0% Ja, jag har polisanmält något av brotten 29,8% 33,3% 23,9% 25,9% 38,0% 20,0% 39,0% 32,2% 20,0% Ja, någon annan har polisanmält alla brotten 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Ja, någon annan har polisanmält något av brotten 1,3% 2,0% 0,0% 1,9% 0,0% 0,0% 0,0% 3,3% 0,0% Jag blev uppmanad att polisanmäla men gjorde det inte 1,3% 0,0% 3,5% 1,9% 0,0% 20,0% 0,0% 0,0% 0,0% Nej 13,4% 14,8% 11,1% 13,4% 13,4% 0,0% 8,9% 21,2% 10,1% Vill inte uppge 1,4% 2,2% 0,0% 2,0% 0,0% 0,0% 0,0% 3,5% 0,0% Vet ej 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Total
24 12c. Vilken typ av brott var det? Stulen egendom (tex bil, cykel, moped etc) 46,9% 51,3% 40,7% 47,3% 45,6% 57,4% 43,2% 51,7% 39,9% Inbrott i bostad eller lokal 19,0% 21,6% 15,5% 19,4% 17,9% 4,9% 13,9% 21,7% 26,8% Rån eller försök till rån genom hot och/eller våld 12,3% 13,6% 10,6% 10,7% 16,6% 0,0% 24,4% 6,8% 10,8% Fysiskt våld (slag, sparkar etc) 16,5% 20,7% 10,7% 14,6% 21,6% 26,8% 23,4% 13,5% 8,5% Sexuella brott / sexuellt ofredande (gäller både allvarliga och mindre allvarliga händelser) 4,4% 2,6% 6,9% 4,0% 5,7% 9,8% 6,5% 2,9% 2,1% Trakasserier (bli förföljd, få oönskade besök, telefonsamtal, meddelande och liknande) 9,2% 7,6% 11,4% 9,1% 9,4% 9,8% 6,5% 8,7% 13,1% Annat, nämligen: 26,5% 25,8% 27,4% 27,0% 25,2% 10,9% 24,4% 22,4% 41,4% Vill inte uppge 1,6% 1,8% 1,3% 0,8% 3,8% 0,0% 3,5% 1,5% 0,0% Total
25 13. Har du haft kontakt med polisen efter att anmälan gjordes? Ja, mycket 4,6% 4,4% 4,9% 3,5% 7,5% 10,9% 1,5% 2,6% 8,8% Ja, lite 35,8% 34,2% 38,0% 31,3% 48,0% 35,5% 41,1% 33,2% 33,4% Jag har försökt men inte fått kontakt än 5,8% 9,0% 1,3% 6,5% 3,8% 0,0% 7,9% 4,0% 8,2% Nej 53,9% 52,5% 55,7% 58,8% 40,6% 53,6% 49,6% 60,2% 49,7% Total a. Påstående: Det var enkelt att få kontakt med någon inom polisen som kunde hjälpa mig Inte alls 7,2% 6,3% 8,4% 6,2% 10,0% 20,8% 8,5% 2,7% 7,0% Knappast 8,3% 10,7% 5,0% 6,6% 12,9% 15,8% 4,9% 9,6% 7,4% Varken eller 22,6% 27,3% 16,0% 21,7% 24,9% 14,7% 14,3% 32,5% 20,8% Något 29,0% 33,3% 23,1% 29,8% 26,9% 21,9% 33,5% 24,7% 32,8% Helt och hållet 33,0% 22,4% 47,6% 35,8% 25,4% 26,8% 38,8% 30,5% 32,1% Topbox 62,0% 55,7% 70,7% 65,5% 52,2% 48,6% 72,2% 55,3% 64,9% Topdown 15,5% 17,0% 13,4% 12,7% 22,9% 36,6% 13,4% 12,3% 14,4% Total
26 13b. Påstående: Jag är nöjd med det bemötandet jag fick av polisen i mitt ärende Inte alls 9,1% 10,5% 7,2% 4,8% 20,7% 20,8% 5,0% 9,6% 8,8% Knappast 13,0% 13,7% 12,1% 13,5% 11,9% 9,8% 16,9% 10,8% 13,0% Varken eller 18,9% 21,0% 16,1% 19,7% 16,8% 19,7% 8,8% 26,1% 20,1% Något 25,3% 25,3% 25,3% 24,4% 27,8% 23,0% 27,1% 23,4% 27,1% Helt och hållet 33,6% 29,4% 39,4% 37,6% 22,7% 26,8% 42,2% 30,2% 31,1% Topbox 58,9% 54,8% 64,7% 62,0% 50,6% 49,7% 69,3% 53,5% 58,1% Topdown 22,1% 24,2% 19,3% 18,3% 32,6% 30,6% 21,9% 20,4% 21,8% Total
27 13c. Påstående: Jag fick bra information om hur polisen arbetade med mitt ärende Inte alls 26,2% 29,2% 22,1% 23,5% 33,5% 25,7% 22,0% 27,7% 29,2% Knappast 20,6% 20,5% 20,7% 20,8% 20,0% 25,7% 22,7% 17,6% 20,4% Varken eller 20,3% 20,0% 20,7% 20,3% 20,3% 10,9% 23,4% 20,7% 19,6% Något 13,1% 14,3% 11,5% 13,2% 13,0% 15,8% 16,2% 12,1% 9,9% Helt och hållet 19,8% 16,0% 25,0% 22,2% 13,2% 21,9% 15,5% 21,8% 21,0% Topbox 32,9% 30,3% 36,5% 35,4% 26,2% 37,7% 31,8% 33,9% 30,9% Topdown 46,8% 49,7% 42,8% 44,3% 53,4% 51,4% 44,8% 45,3% 49,6% Total
28 13d. Varför anmäldes inte brottet / brotten? Jag ansåg att brottet var för litet 31% 34% 24% 37% 8% 24% 25% 22% 66% Jag trodde inte polisen skulle kunna göra något åt det 43% 49% 31% 44% 39% 0% 65% 42% 22% Jag trodde inte att polisen skulle ta mig på allvar 5% 2% 10% 4% 8% 24% 10% 0% 0% Jag ville inte oroa personer i min omgivning 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Jag var rädd för hämnd eller andra konsekvenser 10% 8% 12% 7% 18% 0% 0% 18% 11% Jag tänkte att det kanske var mitt fel också 2% 0% 5% 2% 0% 24% 0% 0% 0% Jag visste inte att det var ett brott 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Annat 10% 6% 18% 5% 28% 29% 0% 19% 0% Total
29 14. Har du i några andra sammanhang än utsatthet för brott de senaste två åren, haft kontakt med polisen? Om ja, i vilka? Ja, jag utsattes för brott för mer än två år sedan 13,2% 14,4% 11,9% 13,0% 13,6% 16,0% 12,2% 14,6% 10,9% Ja, jag har polisanmält ett brott jag personligen inte var utsatt för 8,7% 8,8% 8,6% 8,3% 9,7% 6,5% 11,1% 8,7% 7,5% Ja, jag har blivit stoppad på gatan 8,1% 11,3% 4,9% 6,9% 11,0% 7,6% 11,9% 8,7% 4,3% Ja, när något har hänt i grannskapet 10,8% 9,9% 11,6% 10,9% 10,5% 9,9% 10,2% 11,4% 10,8% Ja, jag har själv blivit gripen / beskylld för brott 2,1% 3,4% 0,8% 1,8% 2,7% 2,9% 4,0% 1,6% 0,7% Ja, annat nämligen: 9,5% 9,3% 9,7% 10,3% 7,7% 10,7% 12,7% 8,0% 8,1% Vill inte uppge 2,1% 2,5% 1,6% 1,7% 2,8% 3,9% 1,8% 1,9% 1,8% Nej 59,1% 56,4% 61,7% 59,9% 57,0% 53,7% 53,9% 59,1% 65,8% Total
30 14a. Vad är din erfarenhet av dessa kontakter? Mycket nöjd med polisens bemötande 28,4% 20,8% 37,2% 30,3% 24,3% 21,8% 29,7% 26,1% 34,0% Nöjd med polisens bemötande 33,2% 35,8% 30,2% 35,2% 28,7% 24,6% 31,6% 31,1% 42,9% Varken nöjd eller missnöjd med polisens bemötande 22,0% 25,7% 17,7% 21,2% 23,7% 28,6% 18,9% 26,2% 15,7% Missnöjd med polisens bemötande 11,3% 11,0% 11,6% 9,2% 16,0% 18,9% 13,4% 11,0% 5,2% Mycket missnöjd med polisens bemötande 5,1% 6,7% 3,3% 4,1% 7,3% 6,1% 6,4% 5,6% 2,2% Topbox 61,6% 56,5% 67,4% 13,3% 23,3% 46,4% 61,3% 57,2% 76,9% Topdown 16,4% 17,7% 14,8% 65,5% 53,0% 25,0% 19,8% 16,6% 7,4% Total
Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006
Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merPiteå kommun Trygghetsundersökning 2016
Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Polisområde Norrbotte, Region Nord 2016-05-04 RAPPORT 2 (10) Piteå kommun Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 4 3 PROBLEMOMRÅDEN... 4 4 RESULTAT... 5 4.1 Utemiljö...
Läs merStatistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat
Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under
Läs merStatistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011
Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merStatistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010
Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merSammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet
Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2017 Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen
Läs merTRYGGHETSUNDERSÖKNING PARTILLE 2017
TRYGGHETSUNDERSÖKNING PARTILLE 2017 1 INNEHÅLL OM UNDERSÖKNINGEN 3 RESULTAT I KORTHET 5-6 TRYGG I OMRÅDET OCH OTRYGGHET KVÄLLSTID 7-22 PROBLEM I OMRÅDET 23-52 STÖLD, HOT, PSYKISKT OCH FYSISKT VÅLD SAMT
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merStatistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009
Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merUtsatthet för brott år 2012
Utsatthet för brott år 2012 Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2013 Utsatthet för brott år 2012 Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2013 Brå centrum för kunskap
Läs merBrotten som har begåtts är främst inbrott, bluffakturor, skadegörelse och stöld.
Brott mot småföretagare är ett problem som skapar både otrygghet och oro över hela Sverige, samtidigt som ekonomin och service blir lidande. Både tid och resurser upplevs som bortkastade av småföretag
Läs merFRII Allmänheten om givande 2017
FRII Allmänheten om givande 2017 Kontakt: Charlotte Rydh Novus: Jessica Åkerström Datum: 1 Bakgrund & Syfte BAKGRUND och SYFTE Novus har på uppdrag av FRII genomfört en kvantitativ undersökning om allmänhetens
Läs merSVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader
SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT OM UNDERSÖKNINGEN Data samlades in under våren 2009, med hjälp av en e-post enkät. Totalt
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merKLOTTER I GÖTEBORG EN UNDERSÖKNING BLAND PRIVATA FASTIGHETSÄGARE. Göteborg
KLOTTER I GÖTEBORG EN UNDERSÖKNING BLAND PRIVATA FASTIGHETSÄGARE Göteborg Varför undersöka klotter? Klotter och skadegörelse är ett problem på många platser i Göteborg. Det är negativt ur flera olika synvinklar.
Läs merEnkät om kränkningar och hot mot journalister
Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten
Läs merUndersökning om Stureplanerna
Undersökning om Stureplanerna 18 september 2017 Johan Orbe Om undersökningen Undersökningen genomfördes under perioden 8-15 september 2017 i Sifos webbpanel. Totalt tillfrågades 1003 personer boende i
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merStatistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012
Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs mer3 Gäldenärernas attityder till KFM
3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen
Läs merRapport 2016:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat
Rapport 2016:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2015 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2015 Regionala resultat Rapport 2016:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder
Läs merUndersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län
T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merStatistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens
Läs merTrygghetsundersökning 2014 Kalmarlän
Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner
Läs mer23 Allmänhetens attityder till KFM
23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer
Läs merStatistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Läs merTrygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder
Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder Trygghet i stadsdelen Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen
Läs merGenom att jämföra Novus väljarbarometer från januari 2010 och januari 2014 så är det tre grupper som har ökat. V, SD och de osäkra.
Rapport Undersökning inställning om samhället 2014-02-17 Undersökningen genomfördes i Novus sverigepanel med 1000 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18-79 år under perioden 30 januari
Läs merHaparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät
Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät 1 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Genomförande Förklaringar av diagram Resultat Övergripande index Index per frågeområde Per fråga Respondentprofil
Läs merTrygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning för män och kvinnor
Trygghet i Stockholm 1 Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning för män och kvinnor Trygghet i stadsdelen 1 Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen
Läs merNollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018
Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018 Matador Kommunikation / Brottsoffermyndigheten Juli 2018 Anett Finch Om undersökningen Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018
Läs merRapport 2018:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat
Rapport 2018:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2017 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2017 Regionala resultat Rapport 2018:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merDiagram - Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014
Diagram - Tranemo Bild: tranor, Västra Götalands landskapsdjur Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete
Läs merSkånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)
Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Inställning till vårdtjänster
Läs merGöteborg Trygghetsundersökning Biskopsgården. Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Biskopsgården
Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Biskopsgården 1 Innehåll Sammanfattning s.3 Om undersökningen s.4 Bakgrund och syfte Målpopulation Genomförande Fakta om respondenterna s.5 Resultat s.8 Trygghet Övriga
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merÄr du tveksam kring hur undersökningen skall tolkas så kontakta oss på Novus.
Novus undersökning riksdagsledamöter avsnitt 1 Undersökningen är ett samarbete mellan främst Torbjörn Sjöström och Jan Scherman, med syfte att presenteras i en SVT dokumentär. Kund: Sveriges Television
Läs merRapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009
SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en fritidsgårdsundersökning bland besökare på kommunens fritidsgårdar. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga.
Läs merRiskfritt för tjuvar på landsbygden?
LRF Riskfritt för tjuvar på landsbygden? en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund 2013-02-01 Sammanfattning 7 av 10 på landsbygden känner en eller flera i närheten som de senaste två åren varit utsatta
Läs merRapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat
Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder
Läs merTrygghet i Lidingö Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning
Trygghet i Lidingö 217 Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning Trygghet i Lidingö 217 Under våren 217 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen är
Läs merResultatmått för polisiär verksamhet. Brottsförebyggande rådet
Resultatmått för polisiär verksamhet Antal personuppklarade brott Antal anmälda brott = Uppklaringsprocenten År 2012 och förändring jämfört med föregående år Antal personuppklarade brott: 234 000-13 700
Läs merAttityder till skattesystemet och skattemyndigheten
207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning
Läs mer6 Gäldenärernas uppfattning om tillgänglighet
6 Gäldenärernas uppfattning om tillgänglighet 6.1 Inledning Tabell 39. Påstående: På det hela taget är KFM:s tillgänglighet bra, procent. TOTAL TOTAL 2001 2002 Instämmer (4+5) 48+ 43 Varken eller (3) 23
Läs merStatistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren
Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...
Läs merAtt vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version
Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10
Läs merVilken ort? Medlemmar i föreningen
Kursutvärdering Kompetenta Anordnare - omgång 3 De flesta deltagarna kommer från Blekinge och från Värmland. Diagram (n=45) Vilken ort? 2 6 7 6 Blekinge Umeå Vara Värmland Västerås Det är i huvudsak större
Läs merPolisens nya arbete. Sifoenkät 2017
Polisens nya arbete Sifoenkät 2017 Du är en av cirka 8 000 personer som slumpmässigt har blivit utvald att delta i Brottsförebyggande rådets undersökning i samarbete med Sifo. En likadan enkät gick ut
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merKränkningar och påtryckningar mot journalister blir allt vanligare
Enkät om kränkningar och påtryckningar mot journalister 2014 Sammanfattning Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten av kränkningar,
Läs merNTU 2010. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2011:1
NTU 2010 Om utsatthet, trygghet och förtroende Rapport 2011:1 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och trygghe ten
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merOmråde Urval Antal svar Andel svar
Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,
Läs merStockholm-Arlanda Airport
Stockholm-Arlanda Airport Postal grannundersökning 2011 Totalt Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Transport, information och attityder Sammanfattning Slutsats
Läs merTrygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005
Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,
Läs merAttityd Borås 2017 En invånarundersökning Borås Stad
Attityd Borås En invånarundersökning Borås Stad Innehåll Om undersökningen Om resultatet Helhetsomdöme Rekommendationsvilja Kännedom Vision Borås 25 Borås image Invånarnas upplevelse av Borås som plats
Läs merAnalys av enkät om hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Uppsala kommun
KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Engla Bertolino 170823 KSN-2016-2288 Analys av enkät om hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i kommun Under valåret 2014 utsattes tre av tio
Läs merStatistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren
Statistik 2017 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens statistikföring...
Läs merGöteborg Trygghetsundersökning 2017 Torslanda. Göteborg Trygghetsundersökning Torslanda
Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Torslanda Innehåll Sammanfattning s.3 Om undersökningen s.4 Bakgrund och syfte Målpopulation Genomförande Fakta om respondenterna s.5 Resultat s.8 Trygghet Övriga frågekategorier
Läs merRapport. Medlemsundersökning om LSS-insatser. Autism- och Aspergerförbundet
Rapport Medlemsundersökning om LSS-insatser Autism- och Aspergerförbundet 21-5- Inledande ord Dessa enkätresultat bekräftar i hög grad den bild vi har av hur LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Läs merRapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat
Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder
Läs merJobbhälsoindex 2018:2
Jobbhälsoindex 2018:2 Chefsglöden har svalnat generellt, särskilt i offentlig sektor. Offentligt anställda chefer är mindre nöjda och känner oftare psykiskt obehag att gå till jobbet jämfört med såväl
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merRAPPORT OM OMGIVNINGS-
2015/2016 RAPPORT OM OMGIVNINGS- PÅVERKAN. ATTITYDER OCH INSTÄLLNINGAR TILL FÖRTÄTNING OCH BYGGANDE I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ INLEDNING Sverige växer så det knakar. I synnerhet i storstäderna där
Läs merStandard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Läs merGemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola
Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden
Läs merFöretagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag
En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter
Läs merStatistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren
g Statistik 2016 - Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens statistikföring...
Läs merEnkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:
Läs merOmråde Urval Antal svar Andel svar
2 Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,
Läs merRapport 2012:2 NTU Om utsatthet, trygghet och förtroende
Rapport 2012:2 NTU 2011 Om utsatthet, trygghet och förtroende NTU 2011 Om utsatthet, trygghet och förtroende Rapport 2012:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet
Läs merUndersökning bland medlemmar inom kriminalvården. Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe 12 december 2017
Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe december 07 Info om undersökningen På uppdrag av Seko har Kantar Sifo undersökt hur medlemmar som arbetar inom
Läs merBKN i Sveriges miljonprogram 2012
BKN i Sveriges miljonprogram 2012 Analys av resultatet Carlos Rojas för Boverket, december 2011 Innehåll: 1. En tredjedel vill bo i en bostadsrätt och de äldre gör redan det 1. Flyttbenägenheten är alltid
Läs merOmråde Urval Antal svar Andel svar
2 Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,
Läs merETT ÅR #EFTERMETOO EN SIFO-UNDERSÖKNING OM MÄNS ATTITYDER TILL #METOO-UPPROREN
ETT ÅR #EFTERMETOO EN SIFO-UNDERSÖKNING OM MÄNS ATTITYDER TILL #METOO-UPPROREN Om undersökningen Undersökningen är utförd av Sifo på uppdrag av MÄN. Syftet är att undersöka svenska mäns attityder ett år
Läs merSÖNDAGSÅNGEST.SE 23 MARS 2015
SÖNDAGSÅNGEST.SE 23 MARS 2015 BAKGRUND & GENOMFÖRANDE BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Nackademin. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur allmänheten upplever söndagsångest.
Läs merUndersökning om spårspring längs Mittstråket
Undersökning om spårspring längs Mittstråket Inledning Denna rapport presenterar resultaten från en undersökning som genomfördes som en del i en kommunikationskampanj om spårspring inom ramen för projekt
Läs merRapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009
SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen
Läs merOmråde Urval Antal svar Andel svar
2 Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merStatistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren
g Statistik 2017 - Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens statistikföring...
Läs merFrågeområde Livsvillkor
Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande
Läs merMEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE
MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE Svenska folkets attityder till medmänsklighet 218 BAKGRUND Att känna en medkänsla med andra människor är den mest grundläggande förutsättningen för ett solidariskt samhälle. Ändå
Läs merUngas attityder till företagande
Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merOmråde Urval Antal svar Andel svar
2 Under våren 1 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,
Läs mer2013:10 NTU Regionala resultat
2013:10 NTU 2006 2012 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2012 Regionala resultat Rapport 2013:10 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet
Läs merTrygghetsundersökning Torslanda Hjuvik, Björlanda, Nolered. December GÖTEBORG: Drottninggatan 26, tfn
Trygghetsundersökning Torslanda Hjuvik, Björlanda, Nolered December 2014 GÖTEBORG: Drottninggatan 26, tfn 0708-32 32 18 www.hanneklarssen.se Innehåll Om undersökningen 3 Resultat i korthet 4 Trygghet i
Läs merKortanalys 5/2016. Flera gärningspersoner vid brott
Kortanalys 5/2016 Flera gärningspersoner vid brott Brott med en kontra flera gärningspersoner 2005 2014 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Syfte och frågor... 7 Metod och material... 7 Misshandel...
Läs merHaningeborna tycker om stadskärnan 2014
Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar
Läs merResultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04
Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell
Läs merMARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010
Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades
Läs merOmråde Urval Antal svar Andel svar
Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för fjärde gången. Trygghetsmätningen är en stadsövergripande enkätundersökning som Socialförvaltningen har tagit initiativ till och genomfört,,
Läs merBarn och ungdomar om doping 090529
Barn och ungdomar om doping 090529 Om undersökningen Undersökningen genomfördes under maj 2009 i form av en digital enkät. Enkäten distribuerades via datainsamlingsföretaget Cint. I undersökningen deltog
Läs merFöretagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag
En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter
Läs merLupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs mer