Samspel ger bästa säkerhet. Människa och teknik hör ihop. En kunskapstidning om trafiksäkerhet. Nr Föreläsning gav flera tankeställare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samspel ger bästa säkerhet. Människa och teknik hör ihop. En kunskapstidning om trafiksäkerhet. Nr 1 2013. Föreläsning gav flera tankeställare"

Transkript

1 MITT I TRAFIKEN Nr En kunskapstidning om trafiksäkerhet Samspel ger bästa säkerhet Människa och teknik hör ihop Föreläsning gav flera tankeställare Trängselskatt problem för trafikskolor Biogas inte lösningen för framtidens trafik

2 INNEHÅLL Trängselskatt slår mot trafikskolorna Slut på körning med mobil i handen På jakt efter framtidens bränsle Mopedförare behåller stilen Transportstyrelsen saknar åtgärdsplan sid 8 Färdigt utbildningsmaterial sid 8 Svarta skolor byter skepnad sid 9 Som en lång orm av bilar sid 13 Förarstödssystem passar inte alla sid 13 Förrädiskt vårgrus skördar offer sid 16 Nollvisionen missar förarutbildningen sid 17 Ny handbok för trafiksäkerhetsarbete sid 18 Gymnasium lägger ner förarutbildning sid 22 Sänkt fart har räddat liv sid 22 Notiser sid 23 Färre berusade men fler fällda sid 24 Snabb missbrukshjälp visar goda resultat sid 24 Psykosocial hälsa spelar in sid 25 Färre döda i trafiken sid 28 Bättre stöd till sörjande behövs sid 29 Lättare välja däck sid 30 Plattan i mattan för Ingelas sid 32 Alkolåset ger ett mervärde sid 31 STR lanserar EcoDriving-app sid 31 Ny form för STR:s Höstmöte sid 31 Så kan kränkningar bemötas Den som beter sig kränkande använder sig egentligen av någon form av härskarteknik. Därför kan det vara bra att lära sig hur sådana tekniker ser ut så att man kan avslöja dem och bemöta dem. MITT I TRAFIKEN En kunskapstidning om trafiksäkerhet Utgiven av Sveriges Trafikskolors Riksförbund Adress: Järvgatan LANDSKRONA Telefon: Fax: E-post: info@str.se Ansvarig utgivare: Berit Johansson Redaktörer: Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta Reportage Tel: , e-post: catarina@redakta.se johan@redakta.se Ditte Eile är konsult i ämnet och förel äser för trafiklärare för att de ska bli medvetna om hur de själva, och andra, beter sig. 4 Medverkande i detta nummer: Bulle Davidsson, Zandra Erikshed, Catarina Gisby, Johan Granath, Staffan Gustavsson, Patrik Johansson, Agneta Trägårdh Tryck: Centraltryckeriet, Linköping ISSN: Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB Tel: Fax: Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år Layout/original: Forma Viva, Linköping Manusstopp för nr 2: 17 maj 2013 Omslagsbild: Staffan Gustavsson Mitt i Trafiken finns också på nätet Foto: Staffan Gustavsson 2 Mitt i Trafiken Nr

3 Människa, teknik och väg hör ihop Sverige är världsbäst på trafiksäkerhet och nu väntar nya etappmål för En noggrann analys med tillhörande studier ligger till grund för de mål som Trafikverket anger som möjliga. Jag har imponerats över hur brett och djupt man har granskat, och hur man på olika sätt tar in och värderar all information om nybyggnation av vägar, teknikinnovationer av alla de slag, kommande lagstiftning, samt mycket annat som ligger till grund för beräkningarna. Allt i vår strävan att spara liv och mänskligt lidande. Det finns egentligen bara en del som jag saknar och oroar mig över, vart tar människan i allt detta vägen? Eller har vi nått så långt i vår utveckling att vi kan räkna med att all st ödjande och skyddande teknik kommer att överbrygga och säkra upp våra ibland felaktiga attityder, värderingar och beslut? Jag hoppas det men jag är inte övertygad. Sen rätt många år tillbaka har vi en introduktionsutbildning för dem som väljer att övningsköra privat. En utbildning vars främsta syfte är att tydliggöra riskerna i trafiken så att de kan undvikas. Många utbildare med mig tar upp nollvisionen med deltagarna på introduktionsutbildningen. Hur ser man på den? Varför har den kommit till? Vad innebär den? Jag fick som aktiv trafiklärare nästan alltid svaret den behövs, det händer alldeles för mycket hemskt på våra vägar. Men när jag frågade om vi kommer att nå målet om noll döda i trafiken svarade eleverna att, nej, det trodde de inte. Det blir nog färre döda och skadade, men vi kommer inte undan att det alltid dör några. Sista frågan jag ställde var: Om vi nu inte lyckas nå nollvisionsmålet, vad beror det mest på i så fall? Under varje utbildning fick jag alltid samma svar, det är oss det beror på, på våra beslut och våra värderingar. Arbetet med nollvisionen har hittills varit framgångsrikt, men det bygger mer och mer på att skydda oss på vägarna då vi gör fel, samt på hur mycket vi och bilen tål när smäller. Vi tittar inte särskilt mycket på attityder, värderingar och kunskap i samspel med teknik. (Till exempel nämns orden människa och kompetens inte en enda gång i Trafikverkets remiss om etappmålen som jag sitter och läser just nu. Ordet attityd nämns en gång och ordet utbildning två.) Ta 2+1-vägarna, då någon väljer att köra på tok för fort och pressar sig förbi en långtradare när utrymmet upphört och olyckan händer. Räckena reducerar troligen olyckans omfattning, men de förhindrar den inte. I rimlighetens namn måste vi erkänna att det finns mycket kvar att göra när ungefär hälften av alla kör för fort på våra vägar. Nollvisionsarbetet måste tydliggöra vars och ens ansvar och också peka på att merparten av de allvarliga olyckorna beror på medvetna beslut, det är sällan vägen eller fordonet det är fel på. Varför inte ta vara på alla de goda traditioner och den kunskap som finns i Sverige när det gäller trafiksäkerhet? Varför inte stötta organisationer, företag och förbund som jobbar med attityder, värderingar, utbildning, med mera? Stötta dem som jobbar med människan. Ge dessa organisationer ett kvitto på att deras verksamhet har stor betydelse och en garanterad plats i nollvisionens målbeskrivning. Faktiskt är det på det här området som den största potentialen för förbättringar finns, då människan grovt räknat står för 90 procent av olyckorna. Ska vi tro på utbildning eller inte? Om svaret är ja, reformera hela körkortsutbildningen och utgå ifrån att attitydpåverkan och insiktsskapande utbildning är grundläggande. Arbeta efter modellen från vaggan och framåt så att barnen får en anpassad del trafikutbildning redan i föroch grundskola. Tydliggör att människan hör ihop med tekniken och vägarna. Vägen till framgång i trafiksäkerhetsarbetet går via människorna inte vid sidan av oss. Foto: Staffan Gustavsson Ledarkommentar Berit Johansson, förbundsordförande Orden människa och kompetens nämns inte en enda gång i Trafikverkets remiss om etappmålen som jag sitter och läser just nu. Mitt i Trafiken Nr

4 4 Mitt i Trafiken Nr Avslöja härsk Avslöja härsk

5 Makt eller vanmakt arteknikerna välj bekräftelse istället arteknikerna välj bekräftelse istället Människor beter sig kränkande precis överallt i samhället. Ofta är kränkningen kopplad till någon form av makt. Lika ofta är den som kränker fullständigt omedveten om vad han eller hon gör. Det menar Ditte Eile som är doktorand vid pedagogiska institutionen på Stockholms universitet. När hon, för ganska många år sedan vid det här laget, kände sig illa behandlad på en institution, insåg hon att hon var utsatt för det som brukar kallas härskartekniker. Insikten fick stor betydelse. Dels hjälpte den henne att ta sig från det aktuella universitetet, dels ledde den till ett samarbete med fyra kollegor kring hur man bemöter härskartekniker och skjuter dem i sank. I dag är Ditte Eile ute och föreläser och håller workshops kring härskartekniker och vad man kan göra för att bemöta och eliminera dem. När ni sitter i bilen med era elever har ni väldigt mycket makt, säger Ditte Eile och vänder sig till de trafiklärare från norra Östergötland som samlats i Norrköping för att lyssna till vad hon har att säga. (Alla föreningens medlemsföretag är representerade, konstaterar ordföranden Helen Melchersson.) Ordet makt är det få som vill ta i sin mun, Mitt i Trafiken Nr

6 inte, och det är den person som känner sig kränkt. Ditte Eile listar fem härskartekniker: Osynliggörande Förlöjligande Undanhållande av information Dubbel bestraffning Påförande av skuld och skam. Osynliggörande får dig att känna dig dum. Du får kanske inte någon respons när du berättar något, den du vänder dig till möter dig inte med blicken utan fortsätter med andra saker som är viktigare, säger Ditte Eile. Det är en vanligt förekommande teknik. Härskarteknik är att använda ett destruktivt beteende för att få någon att känna sig sämre än vad han eller hon är, förklarar föreläsaren och pedagogen Ditte Eile. det är knappt politiker vågar gör det. Men era kunder är faktiskt beroende av er. Kunderna är dessutom ofta unga utan en massa livserfarenhet. Det är inte säkert att de säger ifrån om de upplever en situation som obehaglig. STR:s förening i norra Östergötland hade sedan lång tid tillbaka bestämt att de skulle ha en pedagogdag den 15 februari. Att låta den pedagogdagen ha fokus på kränkande beteenden kändes angeläget efter Svenska Dagbladets avslöjande om att många kvinnor känt sig utsatta för kränkande språkbruk och dito behandling i undervisningssituationer på olika trafikskolor. Den typen av behandling är en form av härskarteknik, förklarar Ditte Eile. Därför kan det vara viktigt att lära sig att identifiera de dominerande härskarteknikerna, både för att förstå om att man använder dem själv och för att upptäcka om man är utsatt för dem. Hon understryker att härskartekniker inte är något som enbart används av män mot kvinnor, något många tror. Nej, härskartekniker används av alla mot alla. Förmodligen är var och en av oss både utsatta för dem och användare av dem emellanåt. Det är ganska vanligt att personer kränker genom att vara roliga. Efteråt har de ingen aning om att de har betett sig på ett sätt som kan uppfattas som kränkande. Jag skojade ju bara, säger de. Men om de sagt något för att avsiktligt såra eller inte spelar ingen roll. Det viktiga är hur det uppfattas. Det är bara en enda person som kan avgöra om det är en kränkning eller Förlöjligande kan vara allt ifrån att härma en dialekt en person har, till att kommentera vad den personen har på sig ( värst vad du har klätt upp dig då ) eller komma med insinuanta små inlägg som vid första anblicken kan verka helt oförargliga, men som inte är det. ( Om du hade jobbat här lite längre, vilket du inte har, och det är helt okej, jag lovar, men då hade du vetat att på det här sättet jobbar inte vi. ) Men, säger en person i publiken. Kan man ge en komplimang? Det är bara en person som kan svara på det, och det är eleven, svarar Ditte Eile. Han eller hon vill kanske inte ha en sådan relation till dig? Och om det är en tjej eller en kille i en väldigt tajt tröja, är det verkligen tröjan du ser? En sak ska man komma ihåg, det finns inte någon klädsel i världen som ursäktar eller gör det tillåtet att komma med sexuella inviter. Undanhållande av information är lika med att inte ge något som man kan ge. På en körlektion kan undanhållande vara att säga det där lär du dig med tiden eller kör du bara, så säger jag till när det är dags eller något liknande. Makten ligger hos läraren. Eleven får inte veta det läraren vet ännu. Dubbel bestraffning handlar om att vad du än gör så gör du det fel. Maktmänniskan kommer aldrig att tycka att du gör rätt. Slutligen, påförande av skuld och skam, 6 Mitt i Trafiken Nr

7 Makt eller vanmakt Vad tyckte du om föreläsningen om härskartekniker? Lärde du dig något som du kan ha nytta av? Foto: Staffan Gustavsson Foto: Staffan Gustavsson Foto: Staffan Gustavsson Annika Gårdestig, Helens för Körkort, Norrköping: Jag tyckte att det var en mycket bra föreläsning. När hon gick igenom härskarteknikerna tänkte jag att i de där situationerna har jag sagt fel saker, men jag tänkte också ofta säger jag i alla fall saker som är bra. Hennes föreläsning gav mig mycket att tänka på, både när det gäller jobbet och hur jag är som tonårsförälder privat. Annsofie Pettersson, Helens för Körkort, Norrköping: Väldigt bra föreläsning. Jag fick mig flera tankeställare kring hur vi bemöter varandra generellt i samhället. Det är så lätt att göra fel utan att veta om det. Ditte Eile sa mycket som jag tycker att jag har nytta av i undervisningen i bilen också. Andreas Karlsson, Arres Trafikskola, Norrköping: Först trodde jag att hon skulle säga saker som jag inte behöver lyssna på, men sedan insåg jag att det nog var bra att lyssna Det här med härskartekniker var nästan helt nytt för mig. Min personlighet är lite skämtsam, jag är lite ironisk ibland, och det är nog inte alla elever som gillar det fastän de inte säger ifrån. Jag måste tänka mig för. Det här var en nyttig föreläsning. det går ut på att personen själv på något sätt anses vara upphovet till det han eller hon utsätts för. Den klassiska situationen är väl kvinnor som blir våldtagna när de går hem sent på natten. Vad gjorde hon ute så sent? Hur var hon klädd? Var hon berusad? Som om det spelar någon roll! Skulden för brottet får aldrig läggas på offret. Ditte Eile och hennes fyra forskarkollegor har listat motstrategier till härskarteknikerna. Motstrategierna går ut på att man ska våga ta plats och ifrågasätta, att man kort sagt ska bemöta icke acceptabla beteenden. Ofta kan det räcka med den mycket enkla frågan vad menar du med det? riktad till den som uppträder kränkande. När det gäller era elever så tror jag inte att någon av dem kommer att söka upp den de känner sig kränkta av och berätta det. Därför uppmanar jag er, om ni inte redan gör så, att skapa rutiner till vem man som elev vänder sig när man är missnöjd. Det kan vara en till en särskild person på trafikskolan, en mejladress man kan skriva till eller ett telefonnummer man kan ringa. Det ni gör då är att ni ger eleverna en möjlighet att ta plats. Ditte Eile och hennes kollegor har också definierat ett antal bekräftelsetekniker, det vill säga gjort en lista på det som är raka motsatsen till härskartekniker. Bekräftelseteknikerna går ut på att synliggöra, respektera, informera, belöna och stå upp för rimliga normer. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson Fotnot: Utbildningen på pedagogdagen i Norrköping var en så kallad pilot, det vill säga ett slags testutbildning. Utvärderingen avgör om den kommer att ges även på andra håll i landet. STR har som ambition att frågorna om etik och moral ska få större fokus, gärna i kombination med det egna utbildningsmaterialet, men det är ännu inte fastlagt i vilken form detta ska ske. Mitt i Trafiken Nr

8 Makt eller vanmakt Transportstyrelsen saknar åtgärds Sexuella trakasserier behandlas som andra klagomål Det händer att Transportstyrelsen får kännedom om fall av sexuella trakasserier på trafikskolor. Men någon särskild åtgärdsplan för den här typen av ärenden har man inte, trots att myndigheten har tillsynsansvar. Ett antal trafiklärare har de senaste åren dömts för någon form av sexualbrott där elever eller anställda har varit inblandade. Förra året gjorde dessutom Svenska Dagbladet en egen undersökning i Stockholmsområdet som visade att 16 procent av kvinnorna som tagit lektioner på en eller flera trafikskolor sade sig ha mött trafiklärare som antingen uttryckt sig nedvärderande, sexistiskt eller till och med gjort sexuella närmanden. Att så många kvinnor blivit sexuellt trakasserade är fullständigt oacceptabelt, underströk STR:s ordförande Berit Johansson i en kommentar med anledning av undersökningen. Transportstyrelsen har tillsynsansvar STR:s ordförande Berit Johansson deltog i pedagogdagen i Norrköping. Ditte Eile sa till mig tidigare i dag att vi är en ovanlig organisation som så tydligt tar itu med problemen kring kränkningar och sexuella trakasserier. Att vi på det här viset lyfter frågan tycker jag att vi ska vara stolta över. Foto: Staffan Gustavsson när det gäller trafikskolorna. Händer det att folk hör av sig och berättar om sexuella trakasserier och liknande? Ja, det händer, svarar Gunnar Holgers- Utbildningsmaterial om etik och moral färdigt för användning i trafikskolorna Foto: Staffan Gustavsson Benny Gunnarsson, ordförande för STR:s förening Södra Östergötland och medlem av förbundsstyrelsen, presenterade det nya utbildningsmaterialet kring etik och moral. STR:s utbildningsmaterial om etik och moral är nu klart att användas, till exempel under pedagogdagar anordnade av föreningarna ute i landet, eller vid kurser på de enskilda trafikskolorna. Förhoppningen är att diskussionerna ska bli många och långa. Vilka etik- och moralfrågor är viktiga för branschen? Diskuteras de här, hos oss? Hur påverkar de vårt rykte? En lärarhandledning ingår, men personer i STR:s styrelse erbjuder sig också att kostnadsfritt ställa upp och hålla i de övningar som följer med materialet. Målet med hela undervisningspaketet är att varje trafikskola ska skapa en egen policy i etik- och moralfrågor, ett slags uppförandekodex. Tanken är att policyn ska tas fram i samarbete med personalen på trafikskolan. Catarina Gisby 8 Mitt i Trafiken Nr

9 plan Polisärende Svarta skolor byter skepnad Teoriundervisning utan tillstånd ny nisch son, som är en av dem som arbetar med tillsynsfrågorna. Men det är inte så vanligt förekommande, och ofta är det anmälningar som kommer in anonymt. Hur många fall rör det sig om på ett år? Det törs jag inte svara på, det vet jag inte. Har myndigheten någon särskild handlingsplan för den här typen av ärenden? Nej, vi har inte någon särskild åtgärdsplan för just sexuella trakasserier, men vi behandlar dem på samma sätt som andra inkomna klagomål. Vi ser på relevansen och gör en bedömning om vi ska gå vidare eller inte. Det är ett bekymmer att den här typen av anmälningar ofta kommer in anonymt. Det gör arbetet mycket svårare för oss. Har Transportstyrelsen någon gång gjort en polisanmälan? Nej, det har aldrig hänt, mig veterligen. Däremot bevakar vi de fall som går till rättegång. Om trafikläraren blir fälld och domen vinner laga kraft ifrågasätter vi godkännandet som trafiklärare. Fällande domar kan leda till återkallelser. De senaste tre åren har Transportstyrelsen återkallat tre trafiklärargodkännanden på grund av sexuella trakasserier. Dessa återkallelser har i något fall även innefattat godkännandet att vara utbildningsledare och trafikskolechef. Kan en trafiklärare överklaga Transportstyrelsens beslut att återkalla ett godkännande? Ja, den möjligheten finns. I så fall går ärendet vidare till en förvaltningsdomstol. Det finns fall som har prövats, men inte i något av dem har domstolen gått emot Transportstyrelsens beslut. Catarina Gisby De svarta trafikskolorna kan ha ändrat karaktär. Sedan reglerna för antalet handledartillstånd ändrades har en trafikskola som enbart bedriver teoriundervisning fällts i domstol. En liknande verksamhet i Göteborg utreds nu av polisen. Sedan den första februari 2012 får en handledare ha högst 15 handledartillstånd. Tidigare var antalet obegränsat och det fanns personer som samtidigt hade bortåt 200 tillstånd. Oftast med syftet att bedriva svart trafikskola. Möjligen finns nu en ny sorts svart trafikskola. Efter ett tips besökte Transportstyrelsen under 2011 en lokal i Malmö, där personer fanns för att studera körkortsteori. Verksamheten saknade tra fikskoletillstånd och en 35- årig man dömdes i slutet av 2012 för brott mot lagen om trafikskola. I Göteborg och på några andra platser i landet finns uppgifter om liknande verksamheter. Där bedriver personer eller registrerade företag teoriundervisning, sannolikt utan tillstånd. I Göteborgsfallet erbjuder ett företag teoriutbildning på nio olika språk för B-behörighet och teoriutbildning för taxi. Firman är skatteregistrerad för att bedriva trafikskoleverksamhet och omsatte mellan 1 och 1,5 miljoner kronor för Björn Strandh är chef för sektion tillsyn syd. Han kan inte bekräfta att de svarta trafikskolorna ändrat karaktär sedan reglerna för handledartillstånd ändrades. Han berättar däremot att det ovan beskrivna Göteborgsföretaget är polisanmält. De saknar tillstånd att bedriva trafikskola och i november 2011 gjorde vi en polisanmälan. När jag senast var i kontakt med polisen hösten 2012, hette det att utredningen pågår. Mer än så fick jag inte veta, säger Björn Strandh. Under de senaste åren har Transportstyrelsen polisanmält sex fall av misstänkta svarta trafikskolor. Fyra av fallen är under polisutredning och två har fällts i domstol. Dels den i Malmö, dels en svart trafikskola i Karlstad, som erbjudit både teori- och körundervisning. Björn Strandh menar att Malmöfallet, där den ansvarige dömdes till dagsböter, är viktigt. I domen konstaterar rätten att det inte finns något krav på att en trafikskola måste erbjuda både teoretisk och praktisk utbildning för att definieras som trafikskola. Tingsrätten menar att verksamheten i Malmö varit av sådan omfattning att den måste betraktas som trafikskola, vilket är en tillståndspliktig verksamhet. I de flesta fall får Transportstyrelsen vetskap om de misstänkta utbildarna genom tips. Man tar därefter kontakt, antingen genom besök eller genom telefonsamtal. Vid misstanke har vi som rutin att utreda vilken verksamhet som bedrivs. Bedöms det vara trafikskoleverksamhet talar vi om för dem att de måste ha tillstånd. Vi informerar om hur man ansöker om tillstånd samt att ingen verksamhet får bedrivas förrän det har beviljats. Kommer ingen ansökan inom några veckor tas en ny kontakt och pågår verksamhet fortfarande så görs en polisanmälan, säger Björn Strandh. Johan Granath Mitt i Trafiken Nr

10 10 Mitt i Trafiken Nr Sedan trängselskatten infördes i Göteborg har trafiken minskat. Även under rusningstid är det mest kollektivtrafik som är ute och kör. För trafikskolorna har detta underlättat lärandet under lektionerna, men samtidigt har det inneburit högre kostnader på grund av betalstationerna.

11 Trängselskatt slår mot trafikskolorna Prishöjningar på utbildning men Göteborgs kommun är oförstående På grund av trängselskatten som infördes i Göteborg vid årsskiftet höjer kommunens trafikskolor nästan unisont sina priser. Vi räknar kallt med att behöva betala maxtaxa varje dag, säger Mia Johansson på Hjalmar Brantingsplatsens trafikskola. Text & foto: Patrik Johansson Enligt en epost-enkät som Mitt i Trafiken har skickat ut till trafikskolorna i Göteborg höjer åtminstone 23 av 31 STR-anslutna trafikskolor sina priser i samband med trängselavgifterna. Vissa skolor anger att de fortfarande väntar och ser, men överlag är trenden tydlig. Prishöjningarna sedan årsskiftet ligger på mellan 20 och 30 kronor per lektionstimme, beroende på skola. Flera skolor säger att prishöjningen inte enbart beror på trängselskatten, utan att andra kostnader också ligger bakom den. Men utgiften för att passera de nya betalstationerna går inte att bortse från. Vi kan inte byta alla våra vanliga övningsområden för att försöka undvika betalstationerna. Det är bättre att bara köra på som vanligt och öka priserna. Trafikskolor har oftast inga onödiga utgifter att dra in på, enda alternativet är egentligen att dra kostnaden från vår egen lön, säger Mia Johansson. Trängselskatten har inneburit ökade kostnader för Mia Johansson på Hjalmar Brantingsplatsens trafikskola i Göteborg. Eleverna får nu betala mer för lektionerna. Trängselskatt höjer pris Utlåtandena om trängselskatten är inte enbart negativa. Flera trafikskolor anser att den minskade trafiken på vägarna gjort det enklare att undervisa. Men placeringen av stationerna kunde ha varit bättre. Vi måste exempelvis passera en betalstation redan på elevernas första lektion, när vi skall ner till parkeringsplatsen i hamnen för att öva på att starta och stanna, säger Hasse Stoopendahl på Mötesplatsens trafikskola. Från kommunens håll har man liten förståelse för den kritik som finns från trafikskolehåll. Jag har haft kontakt med trafikskolorna i samband med införandet av trängsel- Mitt i Trafiken Nr

12 Trafikskolor har oftast inga onödiga utgifter att dra in på, enda alternativet är egentligen att dra kostnaden från vår egen lön, säger Mia Johansson. skatten. Och jag tycker faktiskt deras resonemang är lite magstarkt, säger Johan Nyhus (S) som är ordförande i trafiknämnden och ledamot i kommunstyrelsen. Han menar att trängselskatten inte är motiv nog för trafikskolorna att höja priserna så mycket som de gör. Räknar man på det så går det ju inte riktigt ihop. En trafikskola bör kunna ha mellan sex och åtta lektioner per bil och dag. Tar de 20 kronor mer per lektion får de ihop uppemot 160 kronor. Samtidigt är maxtaxan bara 60 kronor per dag, säger han. Dessutom ställer han sig undrande till om skolorna ens behöver betala trängselskatten. Jag är inte helt säker på detta, men jag misstänker att trängselskatten kanske är avdragsgill för trafikskolorna. Och då är det ingen utgift för dem alls, säger han. När Mitt i Trafiken kontaktar Skatteverket bekräftar verket att trängselavgiften är avdragsgill, med hänvisning till att körlektionerna räknas som del av näringsverksamhet. Transportstyrelsens presskontakt för trängselskattfrågor, Eva Rosman, håller dock inte riktigt med Johan Nyhus. Hon poängterar att det rör sig om avdrag, och avdrag är inte detsamma som befrielse från en avgift. Nja, Nyhus har både rätt och fel, kan man säga. Det är svårt att säga exakt hur mycket skolorna kan spara, men mellan tummen och pekfingret kanske de i slutändan slipper betala ungefär 30 procent av trängselavgiften, säger hon. Höjningarna kommer i första hand att drabba trafikskoleeleverna i Göteborg, som nu får betala mer för sina lektioner. Tar man 15 lektionstimmar innebär det en ökad kostnad på mellan 300 och 450 kronor. Kostnaderna för att ta körkort kritiseras ofta för att vara för höga, särskilt i storstadsregioner. Bland annat socialdemokraterna menar att körkort har blivit en klassfråga. På grund av ett beslut fattat av de styrande socialdemokraterna i Göteborgs kommun blir kostnaderna för att ta körkort nu alltså ännu högre för göteborgarna. Jag är medveten om problematiken kring körkortskostnader. Vi har dock inga planer på att subventionera, eller på något annat sätt hjälpa trafikskolorna i Göteborg med anledning av trängselskatten, säger Johan Nyhus. Flertalet trafikskolor höjer priset på grund av trängselskatten En e-postenkät skickades ut till samtliga trafikskolor i Göteborgs kommun. Skolorna ombads svara på om de höjt priserna på grund av trängselskatten, och i så fall med hur mycket. Skolorna ombads även svara på om deras verksamhet påverkats på något annat vis. Enkäten följdes upp med telefonsamtal till de skolor som inte svarade på enkäten. En del skolor hade även lagt upp information om prishöjning på sina hemsidor. Sammanlagt fick Mitt i trafiken svar från 28 av 31 skolor. Av dessa svarade 23 skolor att de höjt, eller skulle höja, priserna. 4 skolor svarade att de övervägde att höja priserna, men ännu inte hade bestämt sig. 1 skola svarade att de inte höjt priserna. 12 Mitt i Trafiken Nr

13 Som en lång orm av bilar... Fordonståg ett sätt att utnyttja vägarna bättre i framtiden Hur beter vi oss när det inte längre är vi som kör fastän vi sitter bakom ratten? Det vet forskarna fortfarande ganska lite om, trots att man talar om vikten av att utnyttja så kalllade koope rativa system för att utnyttja transportsystemet bättre. Ett exempel på ett kooperativt system är fordonståg eller kolonnkörning. Det brukar också kallas för platooning. I fordonstågen är vi uppkopplade mot varandra på samma sätt som datorer är det. Du kan alltså sitta bakom ratten, men du styr inte själv. Det är den som leder fordonståget som styr, den personen bestämmer hastigheten, och så vidare. Bilarna ligger med korta avstånd från varandra. Sett uppifrån ser det ut som en lång orm som ligger på vägen. Vinsten med kolonnkörning är att farten blir jämn, vilket leder till en lägre energiförbrukning och ett bättre trafikflöde. Tanken är att vägnätet på det här sättet utnyttjas bättre. Men hur beter vi oss när det inte längre är vi som kör fastän vi fortfarande sitter på förarplatsen? Christian Larsson, Volvo, har tittat närmare på den saken och föreläste i ämnet på årets Transportforum i Linköping. Forskning visar att nästan alla tycker att det är jobbigt att ligga så pass nära framförvarande fordon som man gör, och dessutom släppa ratten, men man lär sig ganska snabbt. De flesta upplever det efter Förarstödssystem passar inte alla Ny teknik ett tag som att bilarna är mekaniskt sammankopplade. Fast det har inte gjorts några studier på hur förare reagerar vid överlämnandet av kontroll, eller för den delen när förarna åter ska ta över den, när de ska ut ur tåget. Här återstår mycket att ta reda på. Rent allmänt när det gäller stödsystem understryker Christian Larsson vikten av att de inte arbetar mot föraren. I en studie som genomfördes på Volvo konstruerades vid ett tillfälle en upphinnandesituation i simulator. Det aktuella säkerhetssystemet markerade först genom rattvibrationer att en kollision skulle inträffa, sedan skedde ett aktivt styringrepp. Men 35 procent av testpersonerna styrde mot systemet. Catarina Gisby Många människor som har förarstödssystem i sina bilar vet varken vad systemen heter eller vad de är till för, och de använder dem inte. Forskare på VTI har i samarbete med Volvo studerat personer som alla använder Volvos förarstödspaket som består av adaptiv farthållare (ACC), kollisionsvarnare (FCW), dödavinkeln-varnare (BLIS), avåkningsvarnare (LDW), och trötthetsvarnare (DAC). 19 deltagare i åldern 19 till 74 delades in i tre fokusgrupper. Flertalet av dem var år och hade haft körkort i över 30 år. Studien presenterades på Transportforum. Två förargrupper blev tydliga för oss, säger Christina Stave som lett studien tillsammans med Niklas Strand. Dels är det gruppen biltekniskt intresserade som aktivt valt systemen, dels är det gruppen förare som fått dem utan att ha valt dem. I den senare gruppen har personerna stora kunskapsluckor om vad de tekniska systemen står för. De som använde sig av systemen hade mestadels provat sig fram på egen hand. Några av dem hade fått en timmes introduktion när de hämtat ut bilen, vilket de tyckte var bra. De som säger att de inte använder systemen menar antingen att de vill ha full kontroll själva (kan till exempel gälla farthållare) eller att de inte har tid att lära sig hur systemen fungerar. Det finns också de som tycker att ljud från de tekniska systemen stör körningen. Någon uttryckte det som att det finns risk för att systemen gör en passiv, att man inte blir tillräckligt vaksam på trafiken, och någon annan menade att pillandet med tekniken i sig gör att man tappar koncentrationen på vägen. Catarina Gisby Mitt i Trafiken Nr

14 Slut på körning med mobil Omröstning i riksdagen förväntas driva igenom Allting tyder på att det blir för bjudet att prata i handhållen mobil telefon och skicka sms när du kör bil. Rege ringen vill inte ha ett uttryckligt förbud, men det vill oppositions - partierna. Och efter som de är i majoritet i riks dagen ser omröstningen ut att gå deras väg. Sverige är det enda landet inom EU som inte har någon lagstiftning när det gäller mobilanvändning under körning. Det påpekar socialdemokraterna och miljöpartiet i två olika motioner med anledning av kommunikationsutrustning i fordon (direktcitat från motionerna) som lagts fram inför riksdagen. I Europa och USA ses användning av mobiltelefon utan så kallad handsfree vid framförande av personbil och andra motordrivna fordon som en stor risk för trafiksäkerheten, skriver S. Inget samtal är så viktigt att det är värt att riskera någon annan människas liv. Trots det är mobilsamtal och sms-skrivande under bilkörning i dag helt oreglerat i Sverige, konstaterar MP. Att fingra på mobiltelefonen medan man kör är farligt. I två rapporter från VTI 2003 och 2004 uppskattades att mobilprat och sms:ande då kostade liv i trafiken varje år. Sedan dess har mobiltelefonanvändningen ökat betydligt. Utifrån samma beräkningar i dag skulle antalet dödade förmodligen vara det dubbla gav regeringen VTI i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag när det gäller lagstiftning kring mobiltelefoni under körning. VTI konstaterade då att förarens prestation visserligen försämras och reaktionstiderna förlängs när han eller hon talar i telefon eller skickar sms, men detsamma sker vid alla aktiviteter som drar uppmärksamheten från vägen. VTI-forskarna sa också att de inte kunde hitta någonting som tyder på att antalet olyckor minskar med lagkrav på handsfreeutrustning. Om några positiva effekter överhuvudtaget uppstår är de utraderade efter ungefär ett år. Sedan kom det en rapport från det amerikanska universitetet Berkeley i Kalifornien som motsade detta. Där hade man studerat antalet trafikolyckor två år före respektive två år efter det att ett förbud mot handhållna telefoner bakom ratten infördes 2008, och de amerikanska forskarna kom fram till att 22 procent färre dödades i trafiken efter förbudet jämfört med tiden före detsamma. Den siffran gällde overall traffic deaths, det vill säga dödade inom alla trafikantkategorier. När det gällde antalet dödsfall som direkt kunde relateras till mobilpratande förare kom forskarna fram till att det sjönk med hela 47 procent. Socialdemokraterna tar upp studien från Berkeley i sin motion och påpekar att VTI i sina rapporter inte har tagit någon hänsyn till den. Vidare skriver S så här: Regeringen menar att efterlevnaden av en lagstiftning mot användande av kommunikationsutrustning är svår att kontrollera vilket riskerar att göra den tandlös. I någon mening delar vi den uppfattningen. Vi menar dock att det inte går att bortse ifrån lagstiftningens normativa verkan genom att införa ett förbud mot till exempel sms:ande vid bilkörning visar lagstiftaren att det finns olika beteenden som är helt oförenliga med framförandet av ett fordon, vilket sannolikt kommer att leda till ett ökat trafiksäkerhetsmedvetande bland bilförarna, och i förlängningen till färre olyckor. Miljöpartiet understryker att sms: ande är den mobilaktivitet som ökar olycksrisken allra mest, hela 23 gånger, vilket är jämförbart med att köra rattfull. Partiet föreslår ett förbud mot mobilanvändning utan handsfree under bilkörning, vilket även inkluderar all kommunikation med sms och annan trafikfarlig användning. 14 Mitt i Trafiken Nr

15 Mobil i bil i handen ny lagstiftning Jan-Evert Rådhström, M, är vice ordförande i trafikutskottet. Mitt i Trafiken frågar honom hur det kommer sig att regeringen så hårdnackat är mot en lag mot mobiltelefonanvändning under körning när så många andra är för. (Enligt organisationen Motormännen vill 77 procent av befolkningen införa något slags reglering av hur mobiltelefoner ska användas under färd.) För att vi värnar om trafiksäkerheten, svarar Jan-Evert Rådhström. Hur då? Säger man att någonting specifikt är förbjudet säger man samtidigt att allting annat är tillåtet. Det är sämre för trafiksäkerheten. Dessutom tar det, som alltid, ganska lång tid innan en ny lagstiftning är på plats, ungefär fyra år. Att skärpa förordningstexten i vårdslöshet i trafik går betydligt fortare och då kan vi motarbeta allt vårdslöst beteende när man kör. Risken är stor att vi applicerar gårdagens lagstiftning på morgondagens teknik om vi gör en ny lagstiftning. När ska man då lagstifta, det kommer ju ständigt ny teknik? Men vi ska inte lagstifta om teknik! Det vi vill göra är att skärpa lagstiftningen kring vårdslöshet i trafik, och att vi gör detta samtidigt som vi har en bred informationskampanj. Vi ska ha en teknikneutral lagstiftning. När kommer den? Det vet jag inte, framför allt inte om oppositionen får som den vill och nu driver igenom en lag mot handhållen telefon och sms. Anders Ygeman, S, är ordförande i trafikutskottet. Mitt i Trafiken frågar honom om det inte låter ganska rimligt att skapa en teknikneutral lagstiftning, precis som Jan- Evert Rådhström säger. Det beror på vad man menar med teknikneutral, svarar Anders Ygeman. Vi håller med om att en ipad kan vara lika farlig som en mobiltelefon, och tycker inte heller att man ska lagstifta om olika produkter. Det är ju beteendet vi vill åt. Men vanliga människor precis som rättsvårdande instanser måste samtidigt ha en möjlighet att förstå vad en lag handlar om. Den måste gå att tolka. Hur ska då en eventuell lag se ut? Jag tycker att vi har en bra formulering i vår motion. Vi talar om kommunikationsutrustning som tar bort uppmärksamheten från vägen. Det gör det tydligt vad man menar. Socialdemokraternas och miljöpartiets motioner ska upp i kammaren i den 27 mars. Först då vet vi vad resultatet av omröstningen blir. Men socialdemokraterna, miljöpartiet, vänstern och sverigedemokraterna har redan gjort ett så kallat tillkännagivande gentemot regeringen där de understryker sin gemensamma och därmed majoriteten av trafikutskottets ståndpunkt. Vinner oppositionens förslag, vilket allting tyder på eftersom det är ovanligt att majoriteten i riksdagen röstar annorlunda än majoriteten i utskotten, innebär det att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag till lagstiftning. Anders Ygeman för sin del är säker: Vi kommer att få en lag som gör det omöjligt att prata i handhållen mobiltelefon, sms:a och samtidigt köra bil. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson Mitt i Trafiken Nr

16 Vårens halkrisk Förrädiskt vårgrus skördar offer Koltrastsång, tussilagon och grusolyckor. Alla vårtecken är inte ljuva. När snön har smält blir gruset ett hot mot trafiksäkerheten. Problemet är särskilt stort för cyklister och MC-förare. Lösgrus anges som orsak till var sjätte allvarlig singelolycka för cyklister under april, enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Statistik saknas på hur många av motorcykelolyckorna som är grusrelaterade, men när de sker är konsekvenserna desto allvarligare. En av dem som har drabbats är trafikläraren och motorcyklisten Kristoffer Olofsson i Umeå. För 13 år sedan förändrade en hög med grus hans livsvillkor för alltid. Jag och en kompis var på väg för att förbereda min brors bröllop. Det var en onsdag, halv tio på morgonen. På varsin motorcykel körde de utmed den välbekanta vägen, Kristoffer kände varje krök sedan barnsben. Men denna gång var något annorlunda. En lastbil med grus hade spillt en del av sin frakt, strax innan kompisarna kom körande. Jag kom in i en kurva och plötsligt var det som en sandlåda mitt i vägen. Motorcykeln tappade greppet och jag flög över styret och in i en sten med ryggen, medan motorcykeln träffade mig i bröstkorgen, berättar Kristoffer. Ryggraden bröts, samtidigt som han hamnade med huvudet i ett vattenfyllt dike. Tack vare att kompisen kunde hjälpa honom ur diket överlevde Kristoffer. Men livet han vaknade upp till var ett helt annat. Det blev en fruktansvärd förändring. Innan var jag gående och hade framtiden framför mig. Efter olyckan hamnade jag i rullstol, har opererats 18 gånger och har fått leva med stora smärtor och kamp mot myndigheter, säger Kristoffer. Gruset som blir kvar utmed vägarna när snö och is försvinner gör att bromssträckan blir längre, svängarna blir farligare och däcken lättare tappar kontakt med vägbanan. Det är kommunernas ansvar att så fort som möjligt samla upp gruset när snön har smält, men Kristoffer har förståelse för att det inte hinner göras så fort som trafikanterna på två däck vill. Kristoffer Olofsson, trafiklärare, drabbades hårt av vårgruset med sin motorcykel. Gruset är ju där av en anledning, för att rädda liv på vintern. Visst ska det sopas bort så fort som möjligt, men det finns ju mer än en kilometer i det här landet, säger Kristoffer. En stor del av ansvaret för att undvika olyckor ligger hos motorcyklisterna, menar han. Det är ju inga nyheter att det finns grus på vägarna efter vintern. Och oavsett vilket ska man alltid vara försiktig i kurvorna, i början av våren är man ju dessutom en ringrostig förare. Text: Zandra Erikshed Foto: Staffan Gustavsson Singelolyckor vanligast Varje år söker personer sjukhusvård på grund av cykelolyckor. Den vanligaste cykelolyckan (80 procent) är en singelolycka orsakad av försämrat väggrepp. Lösgrus anges som orsak till var sjätte allvarlig singelolycka på cykel i april. Under förra året dog 27 cyklister och 310 skadades svårt. Åtta mopedister och 32 motorcyklister dog. Av de svårt skadade var 126 mopedister och 252 motorcyklister. Källa: Transportstyrelsen, Framtidsvägen och VTI 16 Mitt i Trafiken Nr

17 Inte bara hårda fakta Vi måste komma innanför pannbenet på förarna Nollvisionen missar förarutbildningens betydelse Nollvisionsarbetet saknar fortfarande en strategi för att tackla medvetet felaktigt trafikbeteende. Till exempel spelar förarutbildningen en för liten roll. Det var en av slutsatserna vid seminariet om förarutbildning under Transportforum i Linköping. Nils Petter Gregersen, forskningsdirektör på VTI, inledde med att säga att nollvisionen på många vis är en succé. Men det krävs nytänkande för att komma vidare. Om vi fortsätter i samma takt som under de senaste 40 åren skulle vi kunna nå noll dödade i trafiken år Men jag tror att det blir svårt utan att vidga vårt tänkande, sade han. Den nuvarande Nollvisionsstrategin är starkt inriktad på hårda lösningar, menar Nils Petter Gregersen. Strategin handlar till exempel om att bygga bort risker i vägmiljön och om säkrare bilar. De mjuka värdena det vill säga kunskaper, insikter och motivation att bete sig säkert har däremot haft låg prioritet. Problemet med att människor väljer att bete sig farligt löser vi inte med dagens strategi. Vi måste jobba mer med att komma innanför pannbenet på förarna. Den stora utmaningen är idag att få förare att tänka rätt, eftersom omkring hälften av de dödliga trafikolyckorna orsakas av medvetet felaktiga beslut. Till exempel dör alltför många för att de kör fort eller kör alkoholpåverkade. Många mopedister dödas eller skadas för att de kör trimmat eller utan hjälm. Att få föraren att tänka själv och tänka rätt är den stora utmaningen idag, menar både VTI-forskaren Nils Petter Gregersen och STR:s ordförande Berit Johansson. Foto: Staffan Gustavsson Det handlar alltså inte bara om misstag som kan mötas med en förlåtande omgivning. Jag menar att vi har lagt alltför lite energi på att få människor att tänka rätt och det finns en rad arenor som vi inte drar tillräcklig nytta av. Det gäller till exempel körkortsutbildningssystemet, som skulle behöva en översyn. Vi skulle kunna göra mycket mera där. STR:s ordförande Berit Johansson pratade om hur förarutbildningen sett ut tidigare och hur den ser ut i dag. Förr var det viktigt med färdigheter och lärarna talade om hur det låg till: Så här ska du göra och Jag tycker hörde man ofta lärarna säga, sade hon. Utbildningen har sedan tagit en helt annan väg. Pedagogiken ska numera få eleverna att tänka och reflektera utifrån sin egen livssituation. Man använder gruppdiskussioner och de färdiga svaren är få, enligt Berit Johansson. Problemet är att körprovet fortfarande bara testar färdigheter och inte tar hänsyn till det övriga. Det som de övre målen i GDE-matrisen tar upp. Berit Johansson anser dessutom att körkortsutbildningen får spela en för liten roll i strategin för Nollvisionen. Det mesta av det som utbildningen kan ge, i form av tankar, resonemang och kunskap, är dessutom frivilligt. Körkortstagarna kan välja att strunta i detta, vilket omkring hälften av dem också gör. Körkort är fortfarande en politiskt laddad fråga där förändringar anses ge ökade kostnader och ingen politiker vill förknippas med att ha gjort körkortet dyrare. Man utgår av någon anledning alltid ifrån att förändringar fördyrar. Berit Johansson menar att förarutbildningssystemet saknar morötter att välja säkerhet och undervisning. Hon menar också att prövotiden borde användas mer konstruktivt. Förarprovsystemet är alltför provfokuserat och borde ses över. Johan Granath Mitt i Trafiken Nr

18 Trafiksäkerhet Ny handbok för trafiksäkerhetsarbete SKL, Sverige kommuner och landsting, har tagit fram en ny handbok för kommunalt trafiksäkerhetsarbete. Kommunerna spelar en nyckelroll i trafiksäkerhetsarbetet och handboken ska hjälpa dem att arbeta mer systematiskt. Tanken är att handboken ska vara ett verktyg för Sveriges kommuner i arbetet för att nå EU:s nya trafiksäkerhetsmål, en halvering av antalet döda fram till På Trafikverket är man övertygad om att halveringsmålet kan nås, men att det kräver kommunalt engagemang. Ytterligare ett mål som EU väntas föreslå är att antalet mycket allvarligt skadade ska minska med 40 procent. Huddinge och Mjölby har varit testkommuner för den nya boken. Det passade oss bra, eftersom vi var på väg att göra ett trafiksäkerhetsprogram, berättar Annika Feychting från Huddinge kommun. Med hjälp av handboken kunde vi plocka fram vilka områden vi ville prioritera och därefter göra ett färdigt åtgärdsprogram. Kommunernas trafiksäkerhetsarbete har ändrats mycket under de senaste åren. Utvecklingen har varit imponerande, säger Roger Johansson, trafiksäkerhetsexpert på Trafikverket. För 15 år sedan fokuserade vi mycket på antalet dödade. Många av olyckorna var kollisioner mellan bilar och oskyddade trafikanter. Där har man gjort mycket för att få ner antalet dödsolyckor, till exempel sänkt hastigheten till 30 och byggt farthinder och gupp. Nu är det dags att ta nästa steg. I dag är cyklister den grupp som skadas mest i trafiken. Det handlar om singelolyckor, säger Roger Johansson. De cyklar omkull och skadar sig. Även fotgängare sticker ut i olycksstatistiken. Många, speciellt äldre, halkar eller snubblar och skadar sig. Så här i efterhand kan man konstatera att all gatsten som lagts ut inte varit bra för äldre med rullatorer. För att nå de nya målen diskuterar man allt från hastighetslås till nya ytskikt på vägar och gator. Trafikverket har bland annat tagit initiativ till ett forskningsprojekt som ska titta på om gummiasfalt på trottoarer och cykelbanor kan minska de svåra personskadorna. Varför ska asfalt vara hård om man ramlar? Den nya handboken är också lämplig att använda vid en certifiering enligt ISO 39001, det nya ledningssystemet som Trafikverket tagit fram tillsammans med SIS, och som är speciellt utformat för trafiksäkerhetsarbete. Agneta Trägårdh Nu ska svenska trafikgranskare utbildas Som ett av de sista länderna i Europa ska Sverige nu börja utbilda trafiksäkerhetsgranskare. Jag vet inte varför Sverige kom igång så sent, säger Roger Johansson, trafiksäkerhetsexpert på Trafikverket. Kanske för att vi har haft så stora effekter av att till exempel sätta upp mitträcken att vi inte såg den potential som finns i granskningarna. EU ställer krav på att en certifierad trafiksäkerhetsrevisor, eller trafiksäkerhetsgranskare som det heter i Sverige, ska följa alla projekt på det transeuropeiska vägnätet. För Sveriges del innebär det i princip alla Europavägar. Det nya EU-direktivet kom redan 2008 och resulterade i en ny svensk lag som trädde i kraft den 19 november 2011, vägsäkerhetslagen (2010:1362). Trafiksäkerhetsgranskaren ska följa den fysiska planeringen av varje vägprojekt, identifiera risker och kontrollera att vägen blir så säker som möjlig. En trafiksäkerhetsanalys ska göras redan på ett tidigt stadium i planeringen och granskaren ska sedan följa hela projektet fram till dess vägen är byggd och har varit öppen för trafik något år. Även på befintliga vägar ska det regelbundet göras en trafiksäkerhetsmässig inventering. 18 Mitt i Trafiken Nr

19 Bild: Shutterstock I Norge och Danmark är systemet med trafiksäkerhetsgranskare redan väl etablerat. När Stockholms stad förra året ville göra en trafiksäkerhetsinspektion på en av sina mest olycksdrabbade vägar, var det därför naturligt att ta hjälp av en erfaren dansk trafiksäkerhetsinspektör. På Transportforum i Linköping berättade Anna- Sofia Welander, trafiksamordnare i Stockholm, om de positiva erfarenheterna från den granskningen. Han identifierade alla trafiksäkerhetsmässiga brister. Både på den aktuella vägen och på parallella väg- och cykelbanor. Därefter fick vi ett åtgärdsförslag. Det skapade ett bra underlag för att driva processen vidare. Trafikverket har tagit fram en utbildning för trafiksäkerhetsgranskare som startar i april. Den som söker ska ha minst fem års yrkeserfarenhet från trafikområdet. Efter utbildningen ska trafiksäkerhetsgranskaren godkännas av Transportstyrelsen, som är tillsynsmyndighet. Tillståndet kan dras in för den som inte sköter sitt uppdrag på rätt sätt. Vi hoppas att systemet ska bli så attraktivt att det kommer att användas vid alla större projekt, inte bara det transeuropeiska nätet, säger Roger Johansson. Agneta Trägårdh EcoDriving-appen är här! Använd EcoDriving LITE vid din bilkörning och du får feedback på ditt eget körsätt. Du sparar både pengar och miljö! Hämta appen utan kostnad! iphone Android STR det självklara valet vid all förarutbildning! Mitt i Trafiken Nr

20 På jakt efter framtidens Det blir svårt att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till 2030 med nuvarande drivmedel. Både biogas och elbilar anses ge alltför stora utsläpp. Det menar flera av föredragshållarna som talade vid Transportforum i Linköping. Mer kreativitet och mindre beslutsångest är vad som behövs för att nå klimatmålen. Det säger Anders Mathiasson, VD för Energigas Sverige. Han anspelar specifikt på utveckling och politisk styrning när det gäller biogas. Det är inte långt kvar till 2030 och regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta. Det finns olika åsikter om vad man ska satsa på. Anders Mathiasson talar för biogas, andra förordar eldrift. Egentligen handlar det om att så smart som möjligt utnyttja olika bränslen där de gör som mest nytta, för att citera Elin Skogens, Stockholms stad. Annars klarar vi det inte, menar hon. En nyckelperson i denna diskussion är Per Kågeson, huvudsekreterare i den utredning som tillsatts av Anna-Karin Hatt och som i höst ska lägga fram sitt förslag till åtgärder för att nå målet till 2030 och även visionen för 2050 om klimatneutrala transporter. Arbetet i FFF-utredningen (Fossilfri fordonstrafik) leds av professor Thomas B Johansson, Lund. Per Kågesson. 20 Mitt i Trafiken Nr

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Text: Rune Anderberg Illustrationer: Lars

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Att ha en mobil är bra. Allt handlar om hur du använder den.

Att ha en mobil är bra. Allt handlar om hur du använder den. Mobilen i bilen 1 2 Att ha en mobil är bra. Allt handlar om hur du använder den. 3 4 Kan man köra och prata i mobilen samtidigt? Det är som att försöka läsa en bok samtidigt som man ser på tv. Alla som

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga?

Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga? Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga? Asfalten är dålig på sträckorna med mitträcke. Att de har fler parkeringsfickor för att vila sig. De accelererar till 300 när de ska köra om och sedan

Läs mer

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011 Trafiksäkerhet och vintertrafik Svevias trafikbarometer, januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning av huvudresultat... 4 1. Vintertrafik... 6 2. Köra för fort...10 3. Farliga trafiksituationer...14

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

UNDERVISNINGSPLAN INTRODUKTIONSUTBILDNING B BEHÖRIGHET NC NUTIDENS TRAFIKSKOLA

UNDERVISNINGSPLAN INTRODUKTIONSUTBILDNING B BEHÖRIGHET NC NUTIDENS TRAFIKSKOLA UNDERVISNINGSPLAN INTRODUKTIONSUTBILDNING B BEHÖRIGHET NC NUTIDENS TRAFIKSKOLA Denna undervisningsplan har som mål att vägleda blivande handledare och körkortsaspiranter i förarutbildningen. Både handledare

Läs mer

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet! ! 2010-04-21 Sida 2(5) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler som gäller kan du läsa mer om här. En grundförutsättning

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör taxi ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

15-åringen har rätt till ett vettigt fordon!

15-åringen har rätt till ett vettigt fordon! 15-åringen har rätt till ett vettigt fordon! Tredje Körkortsdirektivet är ett regelverk som reformerar hela körkortssystemet i Europa. Är beslutat inom EU och ska vara fastställt i medlemsstaterna år 211

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Samsas i trafiken. Malmö stad, Gatukontoret

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Samsas i trafiken. Malmö stad, Gatukontoret Trafiksäkra skolan Lärarhandledning Tema Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret Samsas i trafiken Lärarhandledning Trafiksäkra Skolan ska ses som både en uppmaning och ett påstående. Övergripande mål

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

Oktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.

Oktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor. Oktober 2015 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna. Man tar inte onödiga risker och man njuter av att köra motorcykel. Att ha ett giltigt körkort när man kör motorcykel är

Läs mer

1. Cykeln som motion och fordon

1. Cykeln som motion och fordon Musklerna och skelettet stärks och konditionen blir bättre. Cykeln är ett fordon. Cykelbana i första hand. Håll dig långt till höger på vägbanan. Diskussionsfrågor: Fördelar respektive nackdelar med att

Läs mer

SMS- 0,44 SÅ MÅNGA GÅNGER ÖKAR RISKEN ATT KROCKA OM DU... DOKUMENT SMS:AR KNAPPAR IN ADRESS PÅ GPS SKRIVER ANTECKNINGAR TITTAR PÅ EN KARTA

SMS- 0,44 SÅ MÅNGA GÅNGER ÖKAR RISKEN ATT KROCKA OM DU... DOKUMENT SMS:AR KNAPPAR IN ADRESS PÅ GPS SKRIVER ANTECKNINGAR TITTAR PÅ EN KARTA SÅ MÅNGA ÖKAR RISKEN ATT KROCKA OM DU... SMS:AR SMS- KNAPPAR IN ADRESS PÅ GPS SKRIVER ANTECKNINGAR TITTAR PÅ EN KARTA SLÅR ETT NUMMER PÅ MOBILEN LÄSER EN BOK ELLER TIDNING ÄTER TALAR I MOBIL DU HÅLLER

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Banverkets säkerhetsarbete Banverket har som mål att skapa ett transportsystem som både ur

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Manus till bildspel. Moped, A-traktor, EPA-traktor och alkohol. Avsedd för: årskurs 8-9. Kopplat till ämne/kursplan:

Manus till bildspel.  Moped, A-traktor, EPA-traktor och alkohol. Avsedd för: årskurs 8-9. Kopplat till ämne/kursplan: Kopplat till ämne/kursplan: Manus till bildspel Tidsåtgång: cirka 40 minuter. Moped, A-traktor, EPA-traktor och alkohol Avsedd för: årskurs 8-9 Samhällskunskap Rättigheter och rättsskipning Rättssystemet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL TRAFIKADVENTSKALENDERN

LÄRARHANDLEDNING TILL TRAFIKADVENTSKALENDERN LÄRARHANDLEDNING TILL TRAFIKADVENTSKALENDERN Se denna handledning som ett hjälpmedel för att på ett enkelt och smidigt sätt få igång diskussioner kring trafik. Trafikanter blir vi så fort vi lärt oss gå,

Läs mer

1. Cykeln som motion och fordon

1. Cykeln som motion och fordon Äldre i trafiken Sveriges befolkning blir allt äldre. Trafiken är inte alltid anpassad till allas förutsättningar/behov. NTF i samarbete med SPF, PRO och SKPF. Studiematerial till studiecirklar eller information

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Lagen om att inte rattsurfa. gäller även dig som yrkeschaufför

Lagen om att inte rattsurfa. gäller även dig som yrkeschaufför Lagen om att inte rattsurfa gäller även dig som yrkeschaufför Titta på vägen när du kör Enligt lagen (1 december 2013) får du som förare inte använda kommunikationsutrustning på ett sätt som gör dig ouppmärksam

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för

Läs mer

STR:s remissvar: Förslag till föreskrifter om avgifter inom Transportstyrelsens verksamhet (TSF 2013-66)

STR:s remissvar: Förslag till föreskrifter om avgifter inom Transportstyrelsens verksamhet (TSF 2013-66) Sveriges Trafikskolors Riksförbund Sidan 1 av 5 Transportstyrelsen Ekonomi- och förvaltningsavdelningen 601 73 Norrköping kontakt@transportstyrelsen.se STR:s remissvar: Förslag till föreskrifter om avgifter

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

PRATA INTE med hästen!

PRATA INTE med hästen! PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Den som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut.

Den som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut. 1 (6) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Samverkan för säker cykling

Samverkan för säker cykling TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykling Cykelkonferensen 2018 Östersund Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-05-23 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Regeringens skrivelse 2012/13:60

Regeringens skrivelse 2012/13:60 Regeringens skrivelse 2012/13:60 Kommunikationsutrustning i fordon Skr. 2012/13:60 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 18 december 2012 Fredrik Reinfeldt Catharina Elmsäter-Svärd

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 NTF RAPPORT 2016:1

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 NTF RAPPORT 2016:1 Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 NTF RAPPORT 2016:1 Attityder bland 15-åringar till hastigheter, trimning och alkohol i kombination med framför allt mopedkörning. Innehållsförteckning

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD

MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD Ref. 66010 Ref. 66010 Set: CD + MASKERADKOSTYMER "BONDGÅRDEN" INNEHÅLL OCH BESKRIVNING Paket bestående av 4 maskeradkostymer (storlek: barn 3-7 år) + LJUD-CD-SKIVA med MP3 (utan

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

2. Reflektionsövningar

2. Reflektionsövningar Ö v n i n g 3. 2. Reflektionsövningar C. Synliggör H ä rskartekniker Tidsåtgång: 30 min Informationsblad till deltagarna FALL 1 På en arbetsplatsträff ställde Sima en fråga till chefen inför alla medarbetare.

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

#Killmiddag För kollegor

#Killmiddag För kollegor För kollegor Kollegornas #killmiddag är en satsning från jämlikhetsstiftelsen Make Equal. Ambitionen med kollegornas #killmiddag är att ge killar och män chansen att börja med sig själva i kampen för ett

Läs mer

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge.

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge. Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för att gå ur fullskärmsläge. Don t drink & drive vill ge dig styrka och insikt

Läs mer

Den här maskinen är fantastisk

Den här maskinen är fantastisk Hämtat från Krister Isakssons blogg på http://www.bicycling.se Foto: Krister Isaksson Den här maskinen är fantastisk Bicyclings husexpert på vardagscykling Krister Isaksson är paff: Från oktober till mars

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Attityder bland 15-åringar till hastigheter, trimning och alkohol i kombination med mopedkörning. NTF RAPPORT 2016:1 Attityder bland 15-åringar

Läs mer

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom Debattören: Oljan medicinerade Andreas med två gånger om dagen och den gav effekt. De fysiska och psykiska problemen minskade, han kunde gå

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer