Årsredovisning. Jämtkraft AB 2009

Transkript

1 Årsredovisning Jämtkraft AB 2009

2 Innehåll: Året i korthet... 4 Drivkraft... 5 VD har ordet Jämtkraft i dag Jämtkraft och miljön Låga priser Elproduktion Våra medarbetare Elnät Telecom Värme Våra kunder Sponsring Karta över verksamhetsområdet Bokslut Styrelse och ledning Fem år i sammandrag Energitermar...59 JÄMTKRAFT INFORMATION 2010 Produktion: Mooi Reklambyrå. Omslagsfoto: Sandra Pettersson/fotograftina.se. Foto: Sandra Pettersson, Tina Stafrén, Klas Fritzon, Magnus Dahlin. TRYCK: Berndtssons Tryckeri. PAPPER: Multi Design.

3 3 Jämtkraft 120 år 2009 Lördag 10 oktober 1889 tändes de första gatlyktorna i Östersund med hjälp av el från Östersunds Belysningsaktiebolag, det som idag är Jämtkraft. Den första kraftstationen var ångdriven, vedeldad och låg i hamnen. Snart började vi även använda vattenkraft från Hissmofors för att producera el. Gatubelysningen var tänd från 1 september till 30 april. Lyktorna tändes olika tider beroende på årstid men släcktes alltid I bolagets kontrakt med staden fanns undantag: Så ofta som klart månsken äger rum, behöver lamporna icke tändas. Elektrifieringen av staden har varit en del i utvecklingen av regionen. Mycket har så klart förändrats i Jämtkraft sedan Men mycket är också sig likt. Vår vision är att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Vi producerar fortfarande el från bioenergi och vattenkraft och vi uppmanar till att hushålla med energin. Idag är klimatfrågan en allt viktigare drivkraft för oss. Förnybar produktion och energieffektivisering fortsätter att vara nyckelområden för Jämtkraft. Jämtkrafts årsredovisning 2009

4 4 året i korthet drivkraft 5 Soliditet % 50 Året i korthet Förvärv av Kyrkbergets Vindkraft AB, Scandem AB och 50 procent av aktierna i Boo Energi Försäljnings AB Scandem Market AB och JemtSka Östersund AB har bildats. Årets investeringar i koncernen var 649 miljoner kronor Förstärkning av elnätet i Åredalen ger leveranssäkerhet och kapacitet för framtiden. Offensiva satsningar på vindkraft Effektivisering av Näsaforsens vattenkraftverk ger ytterligare 5 GWh el. Ytterligare 23 byar anslutna till Jämtkraft Stadsnät. Räntabilitet på eget kapital före skatt % nyanslutningar till fjärrvärmenäten. Friskare medarbetare 2,8 procent i sjukfrånvaro. Nyckelfakta Drivkraft Jämtkrafts vision är att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Vi har ett genuint intresse av att näringslivet frodas och att människor trivs och mår bra i den här delen av landet. Går det bra för regionen så går det bra för Jämtkraft Rörelsens intäkter, kkr Resultat före skatt, kkr Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 5,2 8,7 4,7 4,5 Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 7,1 9,3 6,6 7,2 Räntabilitet på totalt kapital, % 4,1 5,5 4,2 4,1 Soliditet, % 38,4 42,7 42,7 44,3 Kassaflöde från den löpande verksamhetet före förändringar av rörelsekapital, kkr Investeringar, kkr Försäljning av el, GWh Egen produktion av el, GWh Produktion av elcertifikat, antal Inköp av el, GWh Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer el och fjärrvärme. Vi erbjuder också stadsnät bredband via fibernät. El säljer vi i hela landet. Fjärrvärme och stadsnät erbjuder vi i Östersunds, Krokoms Bergs och Åres kommuner. Största delen av den el vi säljer produceras i egna vattenkraftverk, vindkraftverk och i vårt kraftvärmeverk. Långsiktighet och nytta Jämtkrafts ägare tar ut en begränsad utdelning. Överskottet stannar i företaget för att användas till investeringar och utveckling av verksamheten. Långsiktigt låga priser gör att köpkraft stannar kvar i regionen. Uppdraget innebär också att Jämtkraft tänker och agerar långsiktigt när det gäller såväl underhåll som investeringar. dan 1996 slogs det fast i vår miljöpolicy att vi ska vara en föregångare på vägen mot ett hållbart samhälle. Miljötänkande och miljöhänsyn ska vara en självklar del i det dagliga arbetet. Vi gör kraftfulla satsningar inom förnybar produktion, framförallt inom vindkraften. Vi gör stora investeringar i elnätet, för att trygga elleveranserna för framtiden och utöka möjligheterna att ansluta förnybar energi. Regionalt engagemang Förutom investeringar i regionen och långsiktigt låga priser bidrar Jämtkraft till utvecklingen i regionen genom lokal närvaro i form av sponsring, samarbeten och aktiviteter. Jämtkrafts ägare Jämtkraft AB ägs till 98,4 procent av Östersunds kommun. Krokoms och Åre kommuner äger 0,8 procent var. Medarbetare Antalet tillsvidareanställda 31 december 2009 var 292 personer, varav 234 män och 58 kvinnor. Antal kunder El Elnät Värme Stadsnät Försäljning av fjärrvärme, GWh Produktion av fjärrvärme, GWh Föregångare mot ett hållbart samhälle Jämtkraft är miljöcertifierat sedan Re- Karta över Jämtkrafts anläggningar och distributionsområde, se sidorna

5 6 vd har ordet 7 Goda förutsättningar för en lönsam tillväxt Mycket av det som skedde i världen under 2009 präglades av lågkonjunktur och, åtminstone inledningsvis, finanskris. Mot slutet av året kunde vi skönja en återhämtning, men sannolikt har vi ännu inte sett den fulla vidden av den globala krisen. Klimatet i fokus Köpenhamnsmötet i slutet av året blev inte den framgång vi alla hoppats på. Det betyder inte att det är mindre viktigt att ställa om våra energisystem. Tvärtom, behovet av förnybar energi har aldrig varit större. Klimatpolitiken fortsätter att vara i fokus för Jämtkraft och för hela energibranschen. Klimatet är en viktig drivkraft för oss. Och det sätter ramarna för våra strategiska utmaningar. Här står Jämtkraft redan idag väl positionerat bland annat med förnybar el- och värmeproduktion. Med framsynta beslut kan vi skapa goda förutsättningar för en lönsam tillväxt för företaget. Jämtkraft klarade krisen Det globala finanssystemet var i gungning och bankerna stramade åt sin utlåning. För att undvika ny upplåning i detta kritiska läge sköt vi fram en del av våra planerade investeringar. Därmed har vi lyckats bibehålla vår handlingskraft inför framtiden. Mot slutet av året stabiliserades finanssektorn betydligt och inför kommande år har vårt förtroende hos banker och andra finansiella aktörer stärkts. Vi har under året driftsäkrat elnätet i Åredalen genom den nya 145 kv-ledning som förverkligats med en ny stamnätsstation i Enafors och övertagandet av Svenska Kraftnäts ledning mellan Enafors och Duved. Här står Jämtkraft redan idag väl positionerat bland annat med förnybar el- och värmeproduktion. Två av våra vattenkraftverk, Näsaforsen och Hissmofors, har moderniserats. Ytterligare kunder har anslutits till våra biobränslebaserade fjärrvärmesystem och många kunder kunde erbjudas snabb stadsnätsuppkoppling. Vattentillgången var något under den normala, cirka 97 procent av normalårsproduktionen. Vissa tekniska störningar ledde till en låg vindkraftproduktion, cirka 75 procent av normalproduktion. Svängningar som förekommer i vår typ av verksamhet, men som måste hanteras med stor professionalism. Trots ett turbulent år har Jämtkraft levererat ett stabilt resultat för våra ägare och låga priser för våra kunder, speciellt för våra lokala kunder inom el, elnät, värme och telecom. Ett offensivare Jämtkraft Konkurrensen på energimarknaden ökar. De stora energiföretagen blir effektivare och växer vidare. Inom flera områden finns betydande stordriftsfördelar, vilket driver på en utveckling mot allt större och allt färre bolag. Jämtkraft har goda förutsättningar, men måste utvecklas för att långsiktigt klara denna utmaning. Vår möjlighet är att utvecklas i olika former genom partnerskap med andra företag i energisektorn. Under året har vi etablerat flera samarbeten med målsättning att skapa en mer slagkraftig koncern och att utvinna stordriftfördelar. Från årets början startade vi ett samarbete med Boo Energi, och i december förvärvade vi Scandem AB och under året etablerades JemtSka. Mer om företagen finns att läsa på nästa uppslag. Vår ambition är att bygga vidare på dessa partnerskap. Partnerskap som förhoppningsvis ska följas av flera. Vi kommer att öka investeringstakten betydligt under de närmsta åren. Jämtkraft har en stark position inom förnybar elproduktion, och vår ambition är att fördubbla produktionskapaciteten fram till år Merparten av denna expansion kommer att ske inom vindkraft, men även effektivisering av befintlig vattenkraft kommer att ge betydande bidrag. Fjärrvärmen är redan väl utbyggd inom vår region och nu när Brunflo byggts ut återstår endast mindre förtätningsprojekt. Till kunder som inte har möjlighet att ansluta till fjärrvärme kan vi också erbjuda olika typer av pelletslösningar. Vi tror på en utveckling av eltrafik i regionen. Jämtkraft deltar aktivt i arbetet med att utveckla Green Highway, en grön motorväg som ska gå från Trondheim till Sundsvall med möjlighet att tanka förnybar energi längs hela sträckan. Kommunerna Sundsvall, Östersund, Trondheim och kraftbolagen deltar i projektet för att främja elbilar, laddinfrastruktur och förnybara drivmedel. Sex laddstationer har redan satts upp och snart öppnar två till på den norska sidan. Därmed går det redan idag att köra elbil längs den 45 mil långa sträckan från kust till kust. Ett litet steg närmare ett klimatanpassat samhälle. Vårt mål är att vi ska fortsätta vara en drivkraft för regionen. Ett regionbegrepp som successivt vidgas! Anders Ericsson VD Arbetet med vår miljardsatsning för att vädersäkra elnäten har fortgått enligt plan med undantag för att vi valt att senarelägga några investeringar, och nu går vi in i projektets slutfas. I slutet av året utvecklade vi vår organisation mot en tydligare affärsinriktning. En viktig målsättning i den nya organisationen är att smidigt kunna integrera ytterligare partnerskap. Vi höjer också ambitionsnivån inom samtliga affärsområden.

6 8 jämtkraft i dag 9 Familjen Jämtkraft växer 2009 var ett händelserikt år i koncernen Jämtkraft. Vi förvärvade, inledde samarbeten, startade bolag och ägarförhållandena förändrades. Jämtkraft går på offensiven för att möta framtidens krav. Scandem I december förvärvade vi Scandem AB som är ett av Nordens största konsultföretag inom energiförvaltning. De erbjuder elhandelstjänster som portföljförvaltning, fysiska elleveranser i Norden samt handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Kunderna finns inom storindustri och offentlig förvaltning. För att också tillgodose mindre och medelstora elkunder med kostnadseffektiva elinköp har vi under året bildat Scandem Market AB. Båda företagen är lokaliserade i Örebro. Med Scandems spetskompetens inom portföljförvaltning fyller vi en lucka i Jämtkraftkoncernens struktur. Vi blir mer kompletta och slagkraftiga. Dessutom har vi båda starkt kundfokus vilket gör att samarbetet känns naturligt. Olika former av samarbete inom energimarknaden kommer att bli allt viktigare i den hårdnande konkurrensen, säger vd Anders Ericsson. Boo Energi Vi har också förvärvat 50 procent av aktierna i Boo Energi Försäljnings AB. Företaget är ett elhandelsbolag med säte i Saltsjö-Boo i Nacka. Genom förvärvet stärks båda företagens position på den svenska elmarknaden. JemtSka Tillsammans med Skanska har vi bildat JemtSka Östersund AB. Bolaget erbjuder ett helhetskoncept inom området elnät. Det innebär att hantera allt från tillståndsfrågor och beredningar till elnätbyggnad och kabelförläggning. Kunderna kan dra nytta av Skanskas rikstäckande organisation inom byggnation och Jämtkrafts kompetens inom planering och anslutning av elnät. Kyrkbergets Vindkraft Vi har tecknat avtal om förvärv av Kyrkbergets Vindkraft AB. Kyrkberget ligger i Mora kommun i Dalarna. Vindkraftparken omfattar tio verk som kommer att byggas av Nordisk Vindkraft med start Byggtiden är cirka ett år och anläggningen beräknas tas i drift under våren Tidigare bolag och förvärv 2008 bildade Jämtkraft bolaget JP Vind tillsammans med Persson Invest. Bolagets syfte är att dra nytta av varandras kompetenser för att bygga och driva vindkraftanläggningar. Bolaget planerar nu inför en vindkraftpark i Moskogen, söder om Järpen. MerPellets AS bildades hösten De största ägarna är Allskog Holding AS, Jämtkraft AB och TrønderEnergi AS. Meråker kommun, AS Meraker Brug och Hernes AS äger mindre delar. MerPellets ska utveckla, producera och sälja bioenergiprodukter. Den första uppgiften blev att utreda förutsättningarna för pelletsproduktion i Meråker. Nu undersöks kostnaderna i samband med att bygga en fabrik och beslut kommer under Kommande samarbete 1 mars 2010 inleddes ett samarbete med Sundvall Energi. De köper nu el från elbörsen via oss och får ta del av vårt system för kundkommunikation. Vi tar även hand om ett antal administrativa tjänster för deras elhandelskunder. Båda företagen ser möjligheter till goda samarbetsvinster. Nya ägarförhållanden Vattenfall sålde under hösten sina 20,6 procent i Jämtkraft AB till Östersunds kommun. I dag ägs Jämtkraft av Östersunds kommun med 98,4 procent samt Krokoms- och Åre kommuner med 0,8 procent vardera. Jämtkraft Jämtkraft AB Jämtkraft Elnät AB MerPellets AS Jämtlandskraft AB Jämtkraft Telecom AB Kyrkberget Vindkraft AB JemtSka Östersund AB Åre Fjärrvärme AB Jämtlands Mineral AB Kyrkbergets Vindkraft AB Scandem AB Scandem Maket AB Boo Energi Försäljnings AB JP Vind AB Scandem Market AB Scandem AB

7 10 jämtkraft och miljön 11 Miljön är en del av oss Vi inte bara pratar om klimat och miljö. Vår miljöpolicy innehåller tuffa riktlinjer som ska genomsyra vårt dagliga arbete. Miljökonferenser och aktiviteter 2009 Jämtkraft deltog under året i ett stort antal konferenser och aktiviteter med miljöinriktning. Här är några exempel. Upptäck Jorden, februari Utställning på Jamtli för att öka förståelsen för jordens resurser. Jamtli vårmarknad, maj Vi visade upp vår nya elbil, pratade fjärrvärme och lånade ut en elcykel. Eltrafikseminarium, maj Seminarium på länsstyrelsen där Östersunds näringsliv var inbjudna. Motormässan, maj Jämtkraft medverkade i Green Highways monter. Almedalsveckan, juni Jämtkrafts elbil ingick i den elbilskaravan som mötte upp deltagarna under klimatseminariet på Gotland. EU Technical visits, juli Vi visade Jämtkrafts produktion inom biobränsle, el och värme för EU-delegater. EU-ministermöte, juli Vi invigde vår första laddstation för elbilar i Åre. EU-ministerlunch, juli Vi visade Arctura och fjärrvärmesystemet för EU-ministrarna Klimatet är en viktig drivkraft i vår strävan att producera så mycket energi vi kan från förnybara energikällor. Fram till år 2020 avser vi fördubbla vår elproduktion från skog, vind och vatten. Vårt långsiktiga miljöarbete finns med i vårt arbete varje dag. Det styrs av vår miljöpolicy och våra miljömål. Under året har arbetet fortsatt på många områden. Vi har en lång tradition inom miljö och förnybar energi. Klimathotet innebär att vi fokuserar ännu mer och höjer ambitionsnivån ytterligare, säger vd Anders Ericsson. Jag ser att det är viktigt att vi är med och driver den här utvecklingen och tillvaratar de möjligheter den innebär. Vi satsar på eltrafik Tanka med vatten eller ladda med vind. Så Jämtkraft förädlar i huvudsak jämtländska naturresurser till energi med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Det innebär att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling. Jämtkraft ska medverka i utvecklingen av ett kretsloppsanpassat samhälle och aktivt samarbeta med ägare, kunder, myndigheter och andra intressenter på miljöområdet. Jämtkraft ska ytterligare förbättra sina anläggningar, metoder och rutiner för att minimera negativ miljöpåverkan samt verka för att öka andelen förnyelsebar energi. Jämtkraft följer gällande lagar och andra krav. Jämtkraft ska prioritera tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, samt Miljöpolicy står det på vår elbil. På företaget har vi totalt åtta miljöbilar. Den senaste är elbilen, en Saab 9-3. Vi tror på en utveckling av eltrafik i regionen. I ett samarbete med kommunerna Sundsvall, Östersund och Trondheim verkar vi för gröna transporter mellan Trondheim och Sundsvall. Projektet heter Green Highway. Målet är att det ska finnas ladd- och tankstationer för biogas, etanol och rapsdiesel längs hela sträckan. Vi sätter upp laddstationer i Åre, Krokom och Östersund. Effektivisering av energi Att använda energin smartare är en viktig del av vårt miljöarbete. Och det handlar inte bara om att spara el utan om att jobba med helheten. Vårt elnät förnyas så att det ska vara i ett långsiktigt helhetsperspektiv hushålla med jordens resurser. Jämtkraft ska ha aktuell kunskap om energiförsörjningens hälso och miljöpåverkan och utnyttja denna vid planering och drift av verksamheten. Jämtkrafts samtliga medarbetare och nära samarbetspartners som leverantörer/entreprenörer ska ha god kunskap om miljö och verksamhetens miljökrav. Miljö är ett linjeansvar i Jämtkraft. I miljöfrågor ansvarar varje organisatorisk enhet för kartläggning, planering, åtgärder, utbildning, information och uppföljning inom sitt ansvarsområde. Inom Jämtkraft samordnas miljöfrågorna av en miljösamordnare. effektivt och dimensionerat för att trygga framtida elkonsumtion. Vi strävar efter att byggnader ska värmas upp med fjärrvärme eller pelletsvärme energieffektiv och miljöanpassad uppvärmning. Helst ska värmen komma från ett värmeverk med så effektiv verkningsgrad som möjligt och vara eldat med biobränsle. För att hjälpa företag på rätt väg erbjuder vi tjänster som ska minska deras energiförbrukning. Våra miljömål Jämtkraft prioriterar tre övergripande miljömål där mycket av vårt arbete ingår. Det här gjorde vi Begränsad klimat- och miljöpåverkan Under året har många privat- och företagskunder konverterat från elvärme till fjärrvärme. Vi har detaljstuderat några av våra anläggningar för att se vilka energisparåtgärder vi kan göra över hela verksamheten. Vi har tecknat ett avtal om en vindkraftpark om 10 vindkraftverk i Kyrkberget, Dalarna. En ny 145 kv ledning har börjat byggas mellan Kattstrupen och Raftsjöhöjden för att vi ska trygga elförsörjningen och ansluta mer förnybar produktion. Minskad risk vid kemikaliehantering Vi har implementerat ett nytt kemikaliesystem. Det uppfyller de nya kraven som ställs på oss genom lagstiftning, myndigheter och revisorer. I vattenskyddsområden har vi ersatt stolptransformatorer med markstationer med inbyggd oljeuppsamling, för att minska risken för miljöpåverkan. Minskat näringsläckage från skogen Vi har under många år jobbat för att återföra aska från kraftvärmeverket till skogsmark. Nu jobbar vi med att få ned halterna av tungmetaller i askan. Parallellt med detta undersöker vi också möjligheten att använda askan i konstruktionsmaterial. Under året har vi använt askan för att bygga en väg på bränsleplan vid kraftvärmeverket i Lugnvik. Vindkraft Vi satsar miljarder på att bygga ut vindkraften de kommande åren. Om allt går som vi tänkt har vi tillsammans med våra samarbetspartners 400 vindkraftverk om några år. Idag har vi sex verk. Vattenkraft Med en effektivisering av våra vattenkraftstationer i Näsaforsen och Hissmofors kan vi få mer el ur samma mängd vatten. El som kommer att räcka till cirka villor. Skog Vi köper skogsmark och utvecklar ett bioenergiinriktat skogsbruk genom olika försöksprojekt. Vi tänker fortsätta vara den lokalt största uppköparen av biobränsle

8 12 låga priser 13 Återbäring till regionen Istället för att maximera vinsten väljer vi att hålla långsiktigt låga priser. Baktanken är detsamma som i allt annat; vi vill gynna regionen, göra det lättare att bo och leva här. Bor du i någon av våra ägarkommuner Östersund, Krokom eller Åre har du ett av Sveriges lägsta priser på el, lokalpriset. Vi håller också låga elnäts- och fjärrvärmepriser till våra kunder. Vi kan inte lova att våra priser är lägst men de är bland de lägsta i landet. Största delen av den el vi säljer producerar vi själva i våra vattenkraftverk, vindkraftverk och i vårt kraftvärmeverk. Värmen kommer från bioenergin som eldas i våra värmeanläggningar och kraftvärmeverket. Och elnätet, ja det har vi byggt själva, den större delen av det finns sedan en lång tid tillbaka. När vi själva styr över energikällorna kan vi också hålla nere kostnaderna och hålla långsiktigt låga priser. Det är ett vettigt sätt, tycker vi, att göra en insats för regionen. Får våra kunder pengar över till annat gynnas utveckling på fler håll än på Jämtkraft. Förutsättningarna för både privatpersoner och företag att leva och verka här blir bättre. Under 2009 var det sammanlagda värdet av Jämtkrafts låga priser på el, elnät och fjärrvärme 331 miljoner kronor*, om man jämför med de genomsnittliga priserna i Sverige. Med andra ord tjänade varje hushåll i ägarkommunerna Östersund, Åre och Krokom in cirka kronor på att bo här, jämfört med att bo i en kommun med genomsnittliga eloch värmepriser. Värde av Jämtkrafts låga priser på el, elnät och fjärrvärme till invånarna i ägarkommunerna Mkr *Priserna är baserade på pris inklusive moms. Vårt lokalpris på el har jämförts med ett snittpris på rörligt elpris i Sverige. Vårt fjärrvärmepris har jämförts med ett genomsnittligt fjärrvärmepris enligt Nils Holgersson-undersökningen Elnätspriserna har jämförts med jämförbara nät i Norrland, enligt Nils Holgersson-undersökningen.

9 14 elproduktion 15 Förnybar energi Förnybar energiproduktion är en investering för klimatet och vår framtid, samtidigt som det ger nya möjligheter till utveckling. Vi ökar kraftigt våra investeringar inom vindkraft, vattenkraft och biobränsleteknik. Jämtkrafts elproduktion 2009 Vattenkraft 904 GWh Kraftvärme 225 GWh Vindkraft 24 GWh Biogas 3 GWh Totalt GWh Inköp från andra kraftbolag och från elbörsen 720 GWh Försäljning till elbörsen 52 GWh GWh = gigawattimme = en miljon kilowattimmar Elproduktion GWh Investeringar i elkraft Mkr Vattenkraft Kraftvärme Vind/biogas Normalårsproduktion vattenkraft (930 GWh) För att bromsa klimatförändringen vill EU att 20 procent av energin som används år 2020 ska komma från förnybara energikällor. All vår elproduktion är förnybar men vi nöjer oss inte med det. Målsättningen är att fram till år 2020 fördubbla elproduktionen från 1 till 2 TWh. Merparten av den ökade produktionen ska komma från ny vindkraft. Vi satsar på vindkraft Bred teknisk kompetens och starka ekonomiska resurser ger Jämtkraft goda möjligheter att utveckla nya vindkraftprojekt. Jämtkraft har idag 6 vindkraftverk i drift. Tillsammans med våra samarbetspartners planerar och projekterar vi vindkraftparker motsvarande närmare 400 vindkraftverk. Det här gör vi idag: Vi har förvärvat Kyrkbergets vindkraftpark i Dalarna där det byggs 10 vindkraftverk. I Moskogen, söder om Järpen i Åre kommun, genomför vi projektering och vindmätning för att kunna bygga uppemot 60 nya vindkraftverk. I östra Jämtland, nära Borgvattnet och Skyttmon utvecklar och projekterar vi för närvarande en vindkraftpark med närmare 90 vindkraftverk. Vindförhållandena vid vår befintliga vindkraftpark på Hornberget har visat sig vara mycket goda. Vi projekterar därför för ytterligare 4 verk i omedelbar anslutning till den befintliga parken med 5 verk. Utöver dessa projekt jobbar vi för att utveckla ytterligare 4 vindkraftparker med sammanlagt cirka 250 vindkraftverk. Vattnet ger mer energi Den el vi utvinner ur vattnet står för 80 procent av vår förnybara energiproduktion. Idag effektiviserar vi våra befintliga vattenkraftstationer, utvinner mer el ur samma mängd vatten, helt enkelt. viseringen ger 5 GWh mer per år som räcker till hushållsel för omkring 700 villor. Hissmofors, vår största anläggning, fick under året en ny stator. Dessutom planerar vi bygga ny station som ska ge ytterligare 10 GWh, hushållsel till villor. Vi har fått tillstånd om att ersätta den gamla stationen i Billstaån med en ny. Vi ska även rensa, bredda och fördjupa utloppskanalen. Nybyggnationen beräknas ge en ökning på cirka 1,5 GWh per år eller hushållsel till 210 villor. Striden om biobränslet Jämtkraft är länets största användare av biobränsle. Den bioenergi vi eldar i värmeverken ger värme till tiotusentals jämtländska hushåll. Vi köper varje år in över 1 miljon kubikmeter biobränsle från lokala leverantörer. Efterfrågan på biobränsle ökar stadigt och vi började under 2009 jobba ännu mer aktivt för att säkra leveranserna till rimliga priser. Tillsammans med Skogforsk har vi gjort en teknikstudie av energigallring i så kallade konfliktbestånd, arealer av eftersatta röjningsbestånd. Syftet är att hitta kostnadseffektiva metoder att utvinna bränsle. Vi har också köpt drygt hektar skogsmark och söker efter mer. De flesta vill köpa skog med mycket virke, vi tänker tvärtom. Det ska vara marker med ett lågt virkesförråd. Kalhyggen går bra. Detta för att vi vill satsa på snabbväxande träd som exempelvis hybridasp. Vi planerar också att använda aska från anläggningen i Lugnvik för att gödsla våra marker, säger Jonas Vestun som jobbar med biobränsle på Jämtkraft. Under ett par säsonger har vi proveldat stubbar i Lugnvik med mycket gott resultat. Omfattningen är fortfarande på försöksnivå men vi tror att stubbar är ett sortiment som kommer att bli etablerat i framtiden Under året blev renoveringen och effektiviseringen av Näsaforsens kraftstation klar. Den har fått ny turbin, ny el- och styrutrustning och en uppgraderad generator. Effekti-

10 16 våra medarbetare 17 Utveckling och hälsa Medarbetare som mår bra och utvecklas innebär att det går bra för Jämtkraft. Vi satsar bland annat på medarbetarutveckling och friskvård. ATTRAHERA IN BEMANNA UTVECKLA i BEHÅLLA KOMPETENS UT Antalet tillsvidareanställda är 292 personer. Av dem är 234 män och 58 kvinnor. Medelåldern var vid årsskiftet 45 år och medelanställningstiden 14,5 år. Ledningsgruppen består av två kvinnor och fyra män. I den frivilliga störningshjälpsorganisationen ingick vid årsskiftet 371 personer, en minskning med hela 169 personer beroende på det allt säkrare elnätet. Hur mår du? är namnet på en friskvårdsatsning som dragit igång under året. Istället för den traditionella hälsoundersökningen ska vår friskvård ge varje enskild medarbetare insikt och ökad kunskap om sin egen hälsa. Med individuellt anpassade handlingsplaner skapas större förutsättningar för att fler ska må bra, både på jobbet och hemma. Syftet är att bevara det friska friskt och vi ser att den redan låga sjukfrånvaron minskat ytterligare. Den sammanlagda sjukfrånvaron var förra året 2,8 procent, mot 3,1 procent personer hade ingen sjukfrånvaro alls. Nominering på Guldgalan En rolig sidoeffekt av friskvårdsarbetet var att vi nominerades till Årets hälsoföretag på Guldgalan. Motiveringen till nomineringen löd: Det går bra för Jämtkraft i dag. Och för att det ska fortsätta att gå bra måste verksamheten utvecklas. På Jämtkraft görs det genom att alla ges möjlighet och förväntas ta ansvar för att utveckla den egna rollen, verksamheten och företaget. Alla arbetar med Jämtkrafts mål i blickpunkten. Var och en av medarbetarna på Jämtkraft gör skillnad för Jämtkraft. Vi vann inte, men det känns hedersamt att vi nominerades, säger Lillemor Olsson, personalchef. värde för våra kunder. Det kan handla om service, kostnadseffektivitet eller något annat som kan bidra till att göra våra kunder nöjdare. Ett annat viktigt tema var personlig utveckling. Christer Olsson föreläste om hur individens utveckling påverkar affärsutvecklingen. Förberedda för kris Under året har en krisgrupp bildats. Den ska kunna hantera och lösa problemen i olika kriser som exempelvis personalolyckor, sabotage, brand och miljöolyckor. Vi står väl förberedda om olyckan skulle vara framme. Malin Aktius Det var mitt intresse för teknik och inbyggda system som gjorde att jag utbildade mig till civilingenjör inom mekatronik. Blandningen av el-, maskin- och datateknik passade mig perfekt och idag har jag särskilt nytta av den systemförståelse jag fick under tiden på skolan. Innan jag började arbeta med dammsäkerhet på Jämtkraft jobbade jag i högskolevärlden med robotikforskning. Jag ville ha en tydligare koppling till teknikens tillämpningsområden och valde därför att söka mig ut i näringslivet. Här på Jämtkraft får jag jobba med just den blandning av teknik- och organisationsfrågor, teori och tillämpning som jag efterlyste. För mig innebar anställningen på Jämtkraft en flytt från det Västsverige jag är född och uppvuxen i. Den första tiden här på Jämtkraft och som Östersundsbo lämnar inte mycket övrigt att önska. Mina nya kollegor har gett mig ett fantastiskt välkomnande, och så gott som varje vecka upptäcker jag nya fördelar med livet i Jämtland. Jag uppfattar Jämtkraft som ett offensivt företag i ständig utveckling. Inom organisationen finns också många med lång erfarenhet som gärna delar med sig av sina kunskaper. Jag upplever förutsättningarna att växa och utvecklas i mitt arbete som mycket goda. Bengt Eriksson Jag började 1981 på Jämtkraft, som abonnentserviceingenjör på elnät bildade vi ett gemensamt marknadskontor för el och fjärrvärme där jag arbetade med liknande arbetsuppgifter, bara mer kundorienterade. När jag sen fick jobbet som försäljningschef för el och värme så kom det väldig lägligt, det var dags för något nytt. Att bli chef var inte någon självklarhet, men att kunna utvecklas i jobbet är viktigt för mig. Jag är väl också tävlingsinriktad och vill testa. Och det har jag fått göra här på Jämtkraft! 2002 blev jag Marknadschef med ansvar för avdelningarna Kontaktcenter, Försäljning och Säljstöd. Det var jag fram till 2006 och därefter fick jag chansen att byta inriktning i rollen som tf Teknisk chef i ett år. Jag trivdes bra på Teknik och blev kvar som biträdande Teknikchef. Jag har också gjort kortare och längre inhopp som chef på Mark, på Planeringsavdelningen och därefter på Teknik Investering och Underhåll från våren Nu i den nya organisationen ska jag vara avdelningschef på Elproduktion. Jag måste säga att jag trivs väldigt bra. I de perioder när jag funderat på om jag skulle göra något annat har det alltid dykt upp något på Jämtkraft. Det känns som om jag har bytt jobb många gånger och jag har aldrig saknat utmaningar. Örjan Olsson 23 år för Jämtkraft, 2 år kvar till guldklocka och så tar jag ett jobb på Gotland, för Gotlands kommun, det var ett kliv. Men jag har tagit stora kliv förut. Från Jormvattnet till Handelsflottan och några varv runt jorden som sjöbefäl för Salénrederierna i 15 år innan Jämtland lockade igen och Jämtkraft (då ÖFAB). På Jämtkraft trivdes jag bättre och bättre för varje år. Det berodde bland annat på ett utmanande jobb, sjysta och roliga arbetskamrater, bra personalpolitik och förmåner som till exempel möjligheterna till kompetensutveckling. Jag behövde dock ta tillfället i akt och flytta till min favorit-ö när jobbet dök upp. Gjorde lumpen på Gotland i början på 70-talet och har sen varit på ön lite oregelbundet. Ett starkt skäl till att jag fick jobbet var att jag under slutet av 90-talet fick plugga inköp, upphandling, logistik, juridik och ledarskap, samtidigt som jag jobbade på Jämtkraft. Nu har jag liknande uppgifter som jag hade som chef för inköp på Jämtkraft: att göra bra affärer och utveckla upphandlingsfunktionen. Det är uppgifter jag gillar och dagarna går alldeles för fort. Medarbetarutveckling I mars gick vi igenom steg fyra i vårt medarbetarutvecklingsprogram. Så gott som alla anställda samlades under en dag på Gamla teatern. Den här gången låg fokus på vad vi kan göra för att skapa mer- TOTALT: st TOTALT: Medelålder 44,2 46,2 45,8 Anställd tid 10,5 15,4 14,5 Antal Sjukfrånvaro 5,4 2,1 2,78 TOTALT: st Pension 3 st Egen begäran 7 st

11 18 elnät 19 Framtidssäkert elnät För att säkra elleveranserna i framtiden, fortsätter vi arbetet med att förstärka elnätet och öka kapaciteten. Vi bygger om och bygger nytt fördelningsstationer, transformatorer och ledningar. Och förstärker elnätet så att det ska stå emot väder och vind. Strömavbrott 2009, per kund Driftstörning 2,1 avbrott Medelavbrottstid 1 tim 39 min Planerade avbrott 0,6 avbrott Medelavbrottstid 1 tim 34 min Investeringar i affärsområde Elnät var 323 Mkr, varav 20 Mkr är investeringar i fibernätet. Elnätet är km långt. Från tidigare mätvärden per år tar vi nu in nära 22 miljoner mätvärden. Systemet är dimensionerat för att även klara att ta in timvärden vilket skulle innebära cirka 500 miljoner värden per år. Investeringar i elnätet Mkr Det elnät vi nu investerar i kommer att hålla i många år framöver. Nätet har de förutsättningar som behövs för ett utökat eluttag vid vindkraftparker och våra effektiviserade vattenkraftverk. Vi säkrar upp så driftstörningar och avbrott minimeras. Allt med kundernas bästa och långsiktigt låga priser i blickpunkten. Åre får kapacitet för framtiden Elnätet i Åredalen har förstärkts under året och har nu en kapacitet som räcker för överskådlig framtid. Svenska Kraftnät överlät en bit av sin tidigare 275 kv ledning mot Nea i Norge till Jämtkraft, sträckan mellan Duved och Enafors. Efter om- och nybyggnation under ett par års tid driver nu Jämtkraft ledningen med 145 kv. Ledningen har kopplats ihop med Svenska Kraftnäts nya 400 kv ledning, vid Högåsens stamstation i Enafors. Normalt sett drivs Duveds fördelningsstation från stamnätspunkten i Järpströmmen. Men vid behov kan Högåsen ta över hela driften. Det innebär att vi har en alternativ matningsväg för elen och ett säkrare elnät. Vi bygger ut nätet för vindkraft Ollebacken Energi AB ska bygga en vindkraftspark i Ollebacken i Hammerdal. Jämtkraft har därför fått i uppdrag att bygga en ny 145 kv ledning mellan Kattstrupeforsen och Raftsjöhöjden, en sträcka på cirka fem mil. Tillstånd för den nya ledningen beviljades i april men överklagades därefter. Bygget av ledningen skulle ha varit klart till hösten 2010 men blir försenat. Avverkningen av skog till ledningsgatan har påbörjats. Moderna fördelningsstationer Vi har bytt ut fördelningsstationerna i Fannbyn och Rötviken till de moderna helkapslade stationerna som kallas Malte. Namnet står för MiljöAnpassad, Lätt Transporterbar och Enkel. Lägre underhåll, miljöhänsyn, flexibilitet och hög säkerhet mot inbrott var några av våra krav. Eftersom all utrustning är skyddad kräver stationen mindre underhåll, något som sparar både arbets- och restid. Vädersäkring pågår Arbetet med att förstärka elnätet så att det ska vara säkert för väder och vind går in mot sin slutfas. Av de planerade 200 milen har nu 162 utförts. Under 2009 har nära 30 mil kabel förlagts i mark och 14 mil luftledningar har förstärkts. Mellan Hackås och Myrviken byggde vi en 45 kv ledning som gör att vi nu har regionnät runt hela Storsjön. Elförsörjningen blir säkrad när nätet går att mata från två håll. Vädersäkringsprojektet ska vara klart till Fjärravlästa mätare Från 1 juli 2009 är det ett lagkrav att läsa av elmätarna varje månad. Vi har därför bytt ut alla mätare till fjärravlästa mätare. Fördelarna med fjärravläsning är många. Kontrollen över kundernas förbrukningsmönster ökar, vi får bättre översikt över våra anläggningar och eventuella fel upptäcks snabbt. Kunderna har med månadsavläsning fått ökad möjlighet att följa upp sin elförbrukning. Dels på fakturorna som görs efter avläsning, dels på webbens Mina sidor som ger möjlighet att följa elförbrukningen månad för månad. 1 juli hade vi fungerande fjärravläsning med nära av våra kunders mätare. Vid årets slut var siffran mätare. De resterande mätarna sitter uteslutande i fritidsboenden med låg förbrukning och där har vi tills vidare kvar årsavläsningen.

12 20 telecom 21 Stadsnät bredband på riktigt Många upptäcker fördelarna med att via en och samma anslutning koppla upp internet, se på tv och prata i telefon. Vår utbyggnad av Jämtkraft Stadsnät fortsätter. Ett bredband via fibernät skapar bättre förutsättningar för att både bo och driva företag i glesbygd. Stadsnät är bredband via optisk fiber med mycket hög kapacitet som klarar framtidens krav. Bredband på riktigt, som vi uttrycker det. Nätverket av fiber kallas stadsnät. Idag finns det stadsnät i över 150 områden i Sverige. Telecominvesteringar Mkr På Frösön, i Östersund och Krokom har vi under året erbjudit kunder anslutning till stadsnätet i samband med fjärrvärmeutbyggnaden. Planering och samförläggning med fjärrvärmen har också gjorts i Brunflo, Torvalla och Sånghusvallen. Under året anslöt vi 700 nya kunder. Stadsnät till byarna Under 2009 har vi fortsatt bygga ut stadsnätet i glesbygd med bidrag från EU-projektet Näringslivsutveckling med framtidens bredband. Med de nya pengarna kan vi erbjuda ännu fler orter att ansluta sig till fibernätet och nå längre ut i glesbygden. Hittills har vi anslutit Oviken mot Mattmar och utbyggnaden fortsätter mot Alsen, Änge, Kaxås och Aspås. Totalt är 109 byar i kommunerna Östersund, Åre, Krokom och Berg anslutna till vårt fibernät, 23 har kommit till under året. I dialog med våra ägarkommuner har vi också prioriterat orter som är lämpliga för utbyggnad under kommande år. Trångsviken med egen fiber I Trångsviken bor 700 invånare och det finns närmare åttio företag i varierande branscher. Alla dessa företag behövde en internetuppkoppling. Den ADSL-lösning som många hade klarade till slut knappt av att ta emot mejl med bifogade filer byggde byföreningen ett eget fibernät. Efter 5 år behövdes ytterligare kapacitet och även en säkrare leverans. Stadsnät från Jämtkraft blev lösningen. Ett avtal tecknades och Jämtkraft har uppgraderat switchar och tjänster under året. Nu har både privatpersoner och företag i Trångsviken samma möjligheter till tjänster som övriga i vårt stadsnät. törer inom internet, telefoni och tv. Senast 30 september 2010 ska alla fastigheter vara anslutna. Kommunikation med våra anläggningar via stadsnätet Vi har också jobbat vidare med att koppla in våra egna anläggningar till vårt stadsnät. Kommunikationen med och mellan våra anläggningar för övervakning, reglering och mätvärdeshantering ska ske via datakommunikation i eget nät, när det är tekniskt möjligt och ekonomiskt motiverat Östersundsbostäder väljer stadsnätet Under hösten fick Jämtkraft uppdraget att ansluta Östersundsbostäders 59 fastighetsområden, totalt hushåll, till stadsnätet. Jämtkraft kommer att sköta drift och underhåll av Östersundsbostäders kommunikationsnät samt se till att fylla nätet med tjänsteleveran-

13 22 värme 23 Jämtkraft värme Jämtkraft värme kommer från bioenergi och förs ut till kunden via varmvattensystemet under jord, fjärrvärmenätet. Vi fortsätter att bygga ut fjärrvärmen och håller ett av landets lägsta priser. Årets produktion av fjärrvärme var 696 GWh. Investeringarna var 139 Mkr. Under 2009 höjdes fjärrvärmepriset med cirka fem procent i Östersundsnätet och tio procent i Årenätet. Tidigare höjningar gjordes 2007, 2003, 2002, Jämtkrafts fjärrvärme är Reko fjärrvärme en kvalitetssäkring av relationen mellan kund och leverantör med högt ställda krav på öppenhet, jämförbarhet och förtroende. Den totala försäljningen av pelletsbränsle till privatkunder uppgick till 4,7 GWh fördelat på cirka 190 villakunder. Anslutna fjärrvärmekunder nya kunder har anslutits till fjärrvärmenäten under året. Fjärrvärmeinvesteringar Mkr Under hösten vände vi upp-och-ner på stora delar av Brunflo när vi grävde för fjärrvärme. I Östersundsområdet genomförde vi kampanjer för utbyggnad i Valla, Torvalla och Lugnvik. Intresset för att ansluta till fjärrvärme var stort. I Krokom och Åre fick vi fler kunder i det befintliga nätet. I det nya villaområdet Sånghusvallen i Krokom kunde vi erbjuda kunderna fjärrvärme, el och Stadsnät som ett paket. Under året har 529 nya kunder anslutits. Vi kan konstatera att många ser fördelarna med fjärrvärme. Lågt pris höjs Efter många år utan höjningar av fjärrvärmepriset har vi fått göra ett flertal höjningar sedan Under 2009 höjde vi motvilligt priset med cirka fem procent i Östersund och tio procent i Åre. Marknadens efterfrågan på biobränsle ökar stadigt och biobränslepriserna har ökat med 30 procent de senaste åren. Eftersom vi eldar biobränsle i våra värmeverk stiger också våra kostnader och priset på värme följer efter. För att vi ska kunna hålla så låga priser som möjligt, fortsätter vi vårt arbete med lokala leverantörer. Vi uppmuntrar skogsägare att öka uttaget av avverkningsrester, grenar och toppar och att ta ut bränsle från röjningar och gallringar. Vi gör även försök med bland annat stubbrytning, odling av energiskog och energigallring. Pelletsvärme Som ett komplement till vår fjärrvärme, erbjuder vi närvärme producerad med pellets. Närvärme bygger på samma princip som fjärrvärme men i ett mindre format; ett antal fastigheter får värme från en gemensam panncentral. Vi satsar på att nå kunder med hög energiförbrukning. I Höglekardalen har vi projekterat och byggt en närvärmeanläggning med pellets i ett nytt bostadsområde. Vi fortsätter att sälja pellets till privatkunder. Vi har även börjat sälja pellets till företagskunder under hösten, något som kommer att utvidgas under Vi utreder förutsättningarna för tillverkning av pellets i Meråker via bolaget MerPellets AS, där Jämtkraft är delägare. Investeringsbeslutet kommer att tas under Energieffektivisering för företag Under året har vi börjat arbeta mer med energieffektiviserande tjänster till företag i regionen. Ett avtal skrevs med Härnösands stift där vi ser över energianvändningen i alla deras fastigheter i Jämtland. Möjlighet finns att de kan spara 30 procent på energiförbrukningen och 40 procent på kostnaden. Vårt kontaktcenter sköter numer energirådgivningen till våra privatkunder.

14 24 våra kunder 25 Vi möter våra kunder Vi vill ha nöjda kunder. Därför jobbar vi hela tiden med att förbättra kundkontakten, så att vi ännu bättre ska kunna svara mot förväntningar och önskemål. Elprisets utveckling för en lokal Jämtkraftkund sedan elmarknaden avreglerades 1996 Elkostnad 2009: 104,3 öre/kwh Elnät: 23,2 öre 22,2 % El: 42,4 öre 40,7 % Elkostnad 1996: 53,88 öre/kwh Elnät: 16,44 öre 30,5 % El: 22,34 öre 41,5 % Skatter, avgifter: 38,7 öre 37,1 % Skatter, avgifter: 15,1 öre 28 % Avser den totala kostnaden för ett elvärmt småhus med kwh/ år, 20 A mätarsäkring. I skatter och avgifter ingår kostnader som påförts av myndigheter, som elskatt, moms och elsäkerhetsavgifter. I elpriset för 2008 ingår avgift för elcertifikat. Antal kunder El Elnät Värme Stadsnät I Svenskt Kvalitetsindex, SKI, den årliga undersökningen av flertalet branscher i Sverige hamnar vi på 6:e plats när det gäller kundnöjdheten bland elföretagen. Våra kunder gav oss betyget 71 av 100, en bra bit över riksgenomsnittet på 64. Vi tackar och bugar, resultaten glädjer oss. Nu ska vi bara försöka bli ännu bättre och jobbar målmedvetet vidare med att höja kvaliteten, så att ännu fler ska bli nöjda nästa år. På plats där det händer För att vara tillgängliga för kunderna har vi deltagit i ett flertal mässor och aktiviteter i länet. Lokalt var vi med på en företagarmässa, en villamässa och en motormässa i Östersund. Vi var också på plats under EU:s ministermöten under sommaren. Där invigde vi den första laddstationen för elbilar i Åre. Genom våra sponsringssamarbeten får vi också möjlighet att träffa våra kunder, exempelvis i samband med Jämtkraftsprinten, Medvinden och Jämtland basket. Samarbeten i Strömsund och Nordanstig Under året startade vi ett samarbete med IFK Strömsund. Det ger möjligheter för idrotten i Strömsund samtidigt som vi får nya kunder, positivt för båda parter. Vi tog också chansen att vara på plats under Dundermarknaden. I Nordanstig, som ligger i Bergsjö i Hälsingland, har vi inlett ett samarbete med företagarföreningen, som innebär att medlemsföretagen får teckna elavtal till rabatterade priser mot att vi får synlighet i deras kanaler.i september deltog vi i en miljömässa på orten som gav oss möjlighet att erbjuda privatpersoner förmånliga och miljömärkta elavtal. Informationsmöten Vår telecomverksamhet ordnar informationsmöten om stadsnätet i glesbygden. Under året har vi mött mer än 300 människor under dessa möten. Träffarna har lett till att många fler väljer bredband via fibernät 29 byar har anslutit sig till stadsnätet under året. Vi håller även informationsmöten om vår fjärrvärme. 137 hushåll valde fjärrvärme under årets kampanjer i Valla, Torvalla och Lugnvik. Där kunde vi samtidigt erbjuda möjligheten att få stadsnät. Sverigekampanjen El är den produkt vi kan sälja i hela landet. För att kunna sälja el utanför regionen måste vi vara kända på marknaden. Vi har jobbat med att bygga upp kännedomen om varumärket Jämtkraft under flera år. Under hösten startade vi en säljinriktad kampanj med ursprungsmärkt el från Jämtländska forsar. Kampanjen väckte starka känslor hos intressegrupper som menar att den gav en förskönande bild av vattenkraften. Samtidigt har vi fått många positiva synpunkter på kampanjen och vi översteg målen om antalet nya kunder. Kundmöten på nytt sätt En ny kanal för kundmöten är telemarketing. Ett lokalt företag fick i uppdrag att kontakta blivande elhandelskunder via telefon, efter att de fått en utbildning i jämtkraft-andan. De har fått gott betyg från kunderna och många valde att komma till oss efter kontakten. Vi ordnar också kundforum för större fastighetsägare, villaägarföreningar och fastighetsägarnas intresseorganisation. På forumen får kunderna aktuell information om värme, stadsnät och el och får möjlighet att ställa frågor.

15 26 sponsring 27 Sponsring ger dubbelt värde Med vår sponsring vill vi stötta aktiviteter och utveckling i regionen. Det ger oss dessutom en möjlighet att skapa goda relationer till både kunder och allmänhet. Ett avtal om sponsring med Jämtkraft ska vara till ömsesidig nytta för båda parter. För Jämtkraft kan det innebära att företagsnamnet nämns och syns, för sponsortagaren att den får ett bidrag till sin verksamhet. Sponsring ökar våra möjligheter att skapa och behålla goda relationer till både befintliga och potentiella kundgrupper. I samband med att vi vill utöka antalet elkunder i regionen söker vi partners för samarbete. Nytt för 2009 är att vi öppnat upp för sponsringssamarbeten även utanför ägarkommunerna. Där är IFK Strömsund ett gott exempel. Vi samarbetar med klubbar, föreningar och organisationer med en tydlig utvecklingsprägel. Vi strävar också efter en fördelning mellan idrott, kultur, social sponsring och övrig sponsring. Sponsringen ska ligga i linje med vår vision att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Några av våra samarbeten 2009 ÖSK Östersunds skidlöpareklubb har en verksamhet som omfattar alla åldrar, från fyra år och uppåt. ÖSK är en av Sveriges ledande skidklubbar som under de senaste åren tagit VMguld, världscupsegrar och ett antal SM-guld. De har en lång erfarenhet av egna tävlingsarrangemang, från klubbmästerskap till världscuper. Tillsammans med ÖSK arrangerar vi årligen tävlingen JämtkraftSprinten. Jämtland Basket Jämtland Basket är den enda föreningen i länet som tävlar på elitnivå i någon av de större lagidrotterna. I Östersunds Sporthall genomförs årligen runt 40 matcher där Jämtland möter motståndare i Svenska basketligan. IFK Strömsund Vi startade ett samarbetade med IFK Strömsund som ger oss möjligheten att stötta idrotten samtidigt som vi får nya kunder. Initialt kunde boende i Strömsunds kommun teckna ett förmånligt elavtal. Den första årsavgiften gick till IFK Strömsund och Jämtkraft sköt sen till samma belopp. Jamtli Vi har slutit ett treårigt samarbetsavtal med Jamtli. Tillsammans arbetar vi med barn och ungdomar i energifrågor. Vi bygger bland annat upp en lek- och läranläggning om Skog, Vind & Vatten och en Jämtkraftdag ska genomföras varje år. Biblioteksbussen Biblioteksbussen är ett rullande bibliotek som servar Östersunds kommuns ytterområden. Bussen stannar vid cirka hundra hållplatser en gång per månad. Hållplatserna finns vid både arbetsplatser, skolor/förskolor och hos privatpersoner. På bussen kan man låna böcker, musik och film. Arenor Vi sponsrar Jämtkrafthallen som ligger i Ås utanför Östersund. Det är en inomhushall som är betydelsefull för friidrotten i våra kalla delar av landet. Vi är även huvudsponsor för Jämtkraft Arena som består av två fullstora fotbollsplaner med konstgräs som värms upp med hjälp av fjärrvärme från Jämtkraft. Arenan används till allt från sommar- och vintersport till konserter.

16 28 verksamhetsområde 29 Karta över Jämtkrafts verksamhetsområde Hornberget Jämtkraft Jämtkraft finns på följande orter: Östersund, Krokom, Änge, Föllinge, Järpen, Duved och Hackås. Kontor Elkraft Ett normalår producerar Jämtkraft 930 GWh vattenkraft, 200 GWh el i kraftvärmeverket, cirka 4 GWh från biogas och 32 GWh vindkraft. Vattenkraftstation Ollebacken 1... Hissmofors 2... Kattstrupeforsen 3... Granboforsen 4... Högfors 5... Långfors 6... Näsaforsen 7... Ålviken 8... Lövhöjden 9... Dammån Slagsån Duved Handöl nedre Handöl övre Billsta Strömbacka Lillå Rönnöfors Elnät Ledningsnätet omfattar km. Fördelning: 145 kv 221 km 45 kv 389 km kv km 0,4 kv km Inom nätområdet finns nätstationer och 39 stam- och fördelningsstationer. Kraftvärmeverk Vindkraftverk Ledning 45 kv Ledning 145 kv Fördelningsstation Fjärrvärme Jämtkraft bedriver fjärrvärmeverksamhet på följande orter: Östersund, Brunflo, Krokom, Nälden, Föllinge, Järpen, Mörsil, Åre, Duved, Kall och Hallen. Värmeproduktionen är ett normalår cirka 670 GWh. Fjärrvärmeanläggning Telecom Jämtkraft erbjuder bredbandsanslutning till företag, fastighetsägare och privatpersoner. Optokabelnätet omfattar totalt cirka km. Befintligt bredbandsnät Planerad bredbandsutbyggnad

17 30 bokslut 31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2009 Styrelsen och verkställande direktören för Jämtkraft AB ( ) får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för år 2009, bolagets 120:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ägarförhållande Jämtkraft AB ägs till 98,4 procent av Östersunds kommun. Resterande 1,6 procent ägs till lika delar av Åre och Krokoms kommuner. Vattenfall AB ägde tidigare 20,6 procent av aktierna men dessa förvärvades av Östersunds kommun den 29 december Röstmässigt fördelar sig inflytandet i bolaget något annorlunda. Östersunds kommun innehar 88 procent av rösterna, Åre och Krokoms kommuner innehar vardera 6 procent av rösterna på bolagsstämman. Styrelsen består av fem ledamöter från Östersunds kommun, Åre och Krokoms kommuner har två ledamöter vardera. I samband med Östersunds kommuns köp av Vattenfalls aktier har Vattenfalls ledamot i Jämtkrafts styrelse avgått ur styrelsen. Jämtkraft I Jämtkraftkoncernen ingår, förutom moderbolaget Jämtkraft AB, de helägda dotterbolagen Jämtkraft Elnät AB, Jämtlandskraft AB, Jämtkraft Telecom AB, Åre Fjärrvärme AB, Jämtlands Mineral AB, Kyrkbergets Vindkraft AB samt Scandem AB och Scandem Market AB. Väsentliga händelser under året Jämtkraft AB har under året tecknat avtal om förvärv av Kyrkbergets vindkraftpark i Mora kommun i Dalarna. Vindkraftparken som omfattar tio verk kommer att byggas av Nordisk Vindkraft med start Byggtiden är cirka ett år och anläggningen beräknas tas i drift under våren Per den 31 december 2009 förvärvade Jämtkraft AB Scandem AB med säte i Örebro. Scandem AB är ett värdepappersbolag med Finansinspektionens tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Företaget ska tillgodose kundernas behov av energiförvaltning så som elhandelstjänster, portföljförvaltning, fysiska elleveranser i Norden samt handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Handel sker på elbörsen NordPool och med bilaterala aktörer på elmarknaden. Scandem AB har avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät i Sverige och Statnett i Norge. Kunderna finns inom storindustri och offentlig förvaltning. För att även tillgodose mindre och medelstora elkunder med kostnadseffektiva elinköp har Jämtkraft under 2009 bildat Scandem Market AB. Tillsammans med Skanska AB har Jämtkraft AB bildat bolaget JemtSka Östersund AB som ägs till 50 procent av vardera part. Bolaget erbjuder ett helhetskoncept inom området elnät. Det innebär att hantera allt från tillståndsfrågor och beredningar till nätbyggnad och kabelförläggning. Under 2009 förvärvade Jämtkraft AB 50 procent av aktierna i elhandelsbolaget Boo Energi Försäljnings AB med säte i Saltsjö-Boo i Nacka. Verksamhet Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer elenergi och värme, främst inom ägarkommunerna. erbjuder dessutom bredbandsanslutning via fibernät och radioförbindelse. Verksamheten är indelad i affärsområdena Elkraft, Elnät, Värme och Telecom. Affärsområde Elkraft Affärsområdet omfattar moderbolaget Jämtkrafts egna produktionsanläggningar samt Kyrkbergets Vindkraft AB. Elproduktionen baseras på vattenkraft, kraftvärme och vindkraft. Affärsområdet erhåller elcertifikat för elproduktionen i de småskaliga vattenkraftanläggningarna och för vindkraftanläggningarna. Under 2009 har Jämtkraft erhållit elcertifikat från produktion, vilket är något lägre än föregående år. För att täcka kvotplikten har det åtgått elcertifikat. Under de senaste åren har medeltemperaturen i vårt område varit betydligt högre än normalt och även 2009 var varmare än normalt, knappt 1 grad. Medelpriset för inköp av el på den nordiska elbörsen Nord Pool blev 39 öre/kwh vilket var 20 procent lägre än året innan. Dyraste månaden blev december med priset 50 öre/kwh medan maj var billigast med priset 35 öre/kwh. Den första januari 2009 uppgick Jämtkrafts lokalpris till 49 öre/kwh. Priset sänktes under våren till 42 öre/ kwh och detta pris hölls året ut. Den totala elproduktionen i Jämtkrafts anläggningar uppgick under året till GWh. Vattenkraftproduktionen uppgick till 904 GWh vilket är 3 procent lägre än normalårsproduktionen 930 GWh. Elproduktionen från kraftvärmeverket blev 225 GWh. Vindkraftparken i Malå kommun, Hornberget, har under året producerat 23 GWh och vindkraftverket vid Almåsa 1,5 GWh. Egen elproduktion, GWh Vattenkraft Kraftvärme Vindkraft Biogas Jämtkraft AB har ett antal kraftleveransavtal med andra producenter samt köper och säljer tillfällig kraft på den nordiska elmarknaden. Under året köptes 720 GWh el varav Jämtkrafts andel av produktionen vid Forsmarks kärnkraftverk uppgick till 211 GWh. Vidare säljer affärsområdet elenergi till kunder över hela landet. Försäljningsvolymen blev GWh varav 52 GWh såldes via den nordiska elbörsen Nord Pool. Energiomsättning, GWh Egen elproduktion Inköp Summa produktion och inköp Försäljning Elbörsen Försäljning kunder Summa försäljning Intäktsökningen på 161 Mkr förklaras av ökad försäljningsvolym huvudsakligen beroende på vidareförsäljning av energi till Boo Energi Försäljnings AB. Även kostnadsökningen med 175 Mkr under året beror främst på ökad kraftinköpsvolym till följd av Boo Energi Försäljnings AB. Avskrivningarna uppgår till 40 Mkr vilket är i nivå med föregående år. Affärsområdet redovisar en vinst efter finansiella intäkter och kostnader på 160 Mkr, en resultatförsämring om 14 Mkr. Antalet elhandelskunder var vid årets slut stycken vilket är i nivå med föregående år. Det är en relativt hög omsättning i kundstocken med flertalet tappade kunder vilket är ett resultat av den hårda konkurrensen på elmarknaden. Resultat efter fin. poster, Mkr Omsättning Rörelsens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Affärsområde Elnät Affärsområde Elnät bedrivs i eget bolag, Jämtkraft Elnät AB. Affärsområdets huvudsakliga verksamhet utgörs av elnätsverksamhet inom Östersunds, Krokoms och Åre kommuner samt delar av Bergs, Bräcke och Strömsunds kommuner. Verksamheten omfattar anläggningar från 0,4 kv till 145 kv, däribland drygt 800 mil elledningar. Affärsområdet har cirka anläggningar. Kunderna finns i såväl stadsbebyggelse som extrem glesbygd i fjällområden. Utöver elnät äger och förlägger affärsområdet även bredband via fibernät, såväl separat som samförlagt med elledningarna. Affärsområdet tillhandahåller även entreprenadtjänster inom drift och underhåll. Jämtkraft Elnät AB fortsätter att vädersäkra distributionsnätet för att kunna uppfylla den nya lagstiftningen efter orkanen Gudrun. Från och med 2011 är det inte tillåtet med elavbrott över 24 timmar. Av de planerade 130 milen kabelläggning har idag utförts 110 mil och av de 70 milen planerade linbyten har idag utförts cirka 52 mil. För att uppnå lagkravet om mätaravläsning en gång per månad från och med 1 juli 2009 har affärsområdet under bytt närmare fjärravlästa elmätare hos kunderna. Kommunikationen till elmätarna sker på elnätet varför kommunikationsutrustning har installerats i fördelningsstationer och vissa nätstationer. Fjärravläsning samt debitering efter faktisk förbrukning har successivt tagits i bruk under första halvåret Från tidigare mätvärden per år tas nu in nära 22 miljoner mätvärden. Under året överfördes GWh till elnätet och av dessa transporterades GWh till slutkund. Nätförlusterna för 2009 uppgick till 54 GWh. Överförd energi, GWh Levererat till angränsande nät Levererat till slutkund Nätförluster Nätomsättning Nätförluster Affärsområdets intäkter ökade med 37 Mkr jämfört med föregående år, i huvudsak beroende på höjda nätpriser. Under 2009 höjdes nätpriserna i genomsnitt med 9,5 procent. Kostnaderna ökade med 4 Mkr under året. En värdering av bolagets tillgångar har visat på ett nedskrivningsbehov på 60 Mkr av fibernätet. Rörelseresultat innan nedskrivning av fibernätet förbättrades med 27 Mkr till 37 Mkr i jämförelse med föregående år. Resultatet efter finansiella poster uppgick till -47 Mkr, en försämring med 27 Mkr. Resultat efter fin. poster, Mkr Omsättning Rörelsens kostnader Avskrivningar Nedskrivning Rörelseresultat Finansnetto Affärsområde Värme Affärsområdet omfattar produktion och distribution av värme inom Östersund-Frösön och Brunflo samt elproduktion i kraftvärmeverket i Lugnvik och biogasmotorn i Torvalla. Affärsområdet omfattar även produktion och leverans av värme inom Åre och Krokoms kommuner. Produktionen sker i huvudsak med lokala bränslen såsom trädbränsle, torv, spillvärme och deponigas. Fjärrvärmenätets ackumulatortank, Arctura, gör det möjligt att under ett dygn lagra fjärrvärme samt att optimera elproduktionen. Elen säljs till affärsområde Elkraft till marknadspris. Elcertifikat erhålls för elproduktionen i kraftvärmeverket och för produktionen i gasmotorn eftersom de baseras på biobränslen respektive deponigas. Under året har 529 nyanslutningar gjorts till fjärrvärmenäten varav de flesta är nya villakunder. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 611 GWh vilket är en ökning med 41 GWh jämfört med föregående år. Kraftvärmeverket har under året producerat 225 GWh, en minskning med 15 GWh jämfört med Temperaturen, el- samt bränslepriserna styr hur mycket el man väljer att producera i kraftvärmeverket.

18 32 bokslut 33 Utöver el- och värmeförsäljningen har affärsområdet erhållit ersättning för elcertifikat uppgående till 73 Mkr. Fjärrvärmepriset höjdes med cirka 5 procent i Östersundsnätet och cirka 10 procent i Årenätet i januari 2009, men är fortfarande bland de lägsta i landet. Bränslepriserna har ökat med 30 procent de senaste tre åren på grund av ökad efterfrågan i takt med utbyggnaden av biobränslebaserad elproduktion. Ekonomisk analys koncernen Omsättningen ökade under året med 156 Mkr, en förbättring på knappt 12 procent som huvudsakligen beror på vidareförsäljning av energi till Boo Energi Försäljnings AB samt höjda nätpriser till slutkund. Rörelsens kostnader för koncernen var 146 Mkr högre än föregående år. Orsaken till de högre kostnaderna är framför allt ökad kraftinköpsvolym till följd av Boo Energi Försäljnings AB. Skuldsättningsgrad ggr 1,0 0,8 0,6 Värmeproduktion, GWh Försäljning, GWh Jämtkraft AB Åre Fjärrvärme AB Trots en ökad värmeförsäljning med 29 Mkr har den totala omsättningen för 2009 minskat med 3 Mkr jämfört med Förklaringen är lägre elpriser samt en produktionsminskning av el i kraftvärmeverket. Rörelseresultatet efter avskrivningar och nedskrivningar minskade med 31 Mkr. Omsättningen reducerad med rörelsens kostnader förbättrade resultatet med 10 Mkr och av- och nedskrivningar försämrade resultatet med 41 Mkr jämfört med föregående år. Rörelseresultatet i procent av intäkterna, rörelsemarginalen, uppgick till 12,3 procent. Finansnettot var något bättre än föregående år och uppgick till -53 Mkr. Resultatet efter finansiella poster minskade med 29 Mkr. I procent av rörelsens intäkter blev resultatet efter finansiella poster, nettomarginalen, 8,7 procent. Resultatet efter finansiella poster i relation till genomsnittligt eget kapital, räntabiliteten, blev 7,1 procent. Soliditeten uppgick till 38,4 procent för Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 158 Mkr. Minskningen på 348 Mkr jämfört med föregående år förklaras av ökad kapitalbindning i rörelsekapitalet. Netto- och rörelsemarginal % ,4 0,2 0, Rörelsens kostnader ökade 4 Mkr jämfört med Underhållskostnaderna var cirka 10 Mkr lägre än föregående. En förklaring till skillnaden mellan åren är ett stort haveri i kraftvärmeverket i Lugnvik under Denna minskning motverkas dock av höjda bränslepriser samt ökade koncerngemensamma kostnader. Årets avskrivningar enligt plan uppgår till 54 Mkr, vilket är en ökning med 3 Mkr jämfört med föregående år. Affärsområdet redovisar ett rörelseresultat på 46 Mkr vilket är 20 Mkr högre än föregående år. Under 2008 gjordes en nedskrivning av tillgångarna i Åre Fjärrvärme AB med 30 Mkr. Resultat efter fin. poster, Mkr Omsättning Resultat efter fin. poster, Mkr Omsättning Rörelsens kostnader Avskrivningar Nedskrivning Rörelseresultat Finansnetto Rörelsemarginal Nettomarginal 09 Självfinansieringsgrad Rörelsens kostnader Avskrivningar Nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Finansiell ställning s likvida medel uppgick per den 31 december 2009 till 161 Mkr vilket motsvarar 10,7 procent av omsättningen. De totala långfristiga räntebärande skulderna uppgick till Mkr, en ökning med 500 Mkr Mkr avser skulder till kreditinstitut av vilka 300 Mkr förfaller till betalning inom ett år, Mkr inom 2-5 år och 541 Mkr senare än 5 år efter balansdagen. Den effektiva årsräntan på koncernens låneskuld blev cirka 3,0 procent. Genom årets upplåning av långfristiga krediter har de kortfristiga skulderna minskat med cirka 180 Mkr. Jämtkraft har en koncernkontokredit mot Östersunds kommun som vid årsskiftet utnyttjades med 68,7 Mkr. Resultat % Affärsområde Telecom Affärsområde Telecom bedrivs i ett eget bolag, Jämtkraft Telecom AB, och erbjuder ett fibernät där operatörer och kunder kan hyra förbindelser för överföring av bredbandstjänster så som internet, e-post, tv och telefoni. Fibernätet arrenderas från Jämtkraft Elnät AB. Jämtkraft Telecom AB är tillsammans med ett femtontal andra stadsnätsbolag delägare i Norrsken AB, vilket ger tillgång till ett fibernät som sträcker sig genom inlandet ner till Stockholm, Mälardalen och upp längs norrlandskusten till Umeå. Under året har 700 nya anslutningar tillkommit. Omsättningen för Jämtkraft Telecom AB uppgick till 25,5 Mkr, en minskning med 0,4 Mkr jämfört med Av intäkterna svarade anslutningsavgifterna för 5,9 Mkr att jämföra med 6,6 Mkr Rörelsens kostnader uppgick till 29,1 Mkr, vilket är en ökning med 4,8 Mkr. Huvudsakligen är det ökade investeringar i fibernätet i Jämtkraft Elnät AB som bidragit till en ökad arrendekostnad. Avskrivningar enligt plan har ökat med 1,1 Mkr och uppgår till 9,8 Mkr. Bolaget redovisar för verksamhetsåret 2009 en förlust efter finansnetto om 13,7 Mkr. Under 2010 ska en åtgärdsplan utformas, med målsättning att förbättra resultatet i affärsområdet. Resultat efter fin. poster, Mkr Omsättning 25,5 25,1 Rörelsens kostnader -29,1-24,3 Avskrivningar -9,8-8,7 Rörelseresultat -13,4-7,9 Finansnetto -0,3-1,4-13,7-9,3 Investeringar s investeringar ökade med 65 Mkr jämfört med föregående år. Investeringarna i affärsområde Elkraft ökade med 168 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på investeringar i Kyrkberget Vindkraft AB. Investeringarna inom affärsområde Elnät minskade med 153 Mkr och förklaras huvudsakligen av att projektet för installation av fjärravlästa mätare avslutats under året samt att vädersäkringen av elnätet minskat. Investeringarna inom Värmeaffären ökade med 52 Mkr och avser främst nya värmeledningar till följd av ökade nyanslutningar. Investeringar i aktiv utrustning inom Telecom uppgick till 5 Mkr, vilket är 3 Mkr lägre än föregående år. s självfinansieringsgrad uppgick till 64 procent för 2009 vilket är en förbättring med drygt två procent jämfört med föregående år. Investeringar inkl pågående nyanläggningar, Mkr Elkraft, förnyelse och nyinvestering i produktionsanläggningar Fibernät för datakommunikation Bokförda statsbidrag fibernät Installation fjärravlästa mätare 9 50 Vädersäkring av elnät Förnyelseåtgärder, utbyggnad av överförings- och distributionsnät Bokförda statsbidrag -9 - Elnät Värme, värmeledningar och övrigt Telecom, kommunikationsutrustning och övrigt 5 8 Summa investeringar Mkr Resultat före skatt Rörelseresultat

19 34 bokslut 35 består av affärsområdena Elkraft och Värme exklusive Åre Fjärrvärme AB. Omsättningsökningen var 108 Mkr för 2009 och förklaras av vidareförsäljning av energi till Boo Energi Försäljnings AB. Rörelsens kostnader ökade med 130 Mkr för 2009 och förklaras till största delen av ökad kraftinköpsvolym för Boo Energis Försäljnings ABs räkning. Årets avskrivningar uppgick till 91 Mkr och ligger i nivå med föregående år. Rörelseresultatet försämrades med 26 Mkr till 226 Mkr. Finansnettot försämrades med 4 Mkr. Resultatet efter finansiella poster försämrades med 30 Mkr. har, bland annat för att minimera skattebelastningen, lämnat koncernbidrag till Åre Fjärrvärme AB med 6 Mkr, till Jämtkraft Elnät AB med 150 Mkr samt till Jämtkraft Telecom AB med 13,7 Mkr Resultat efter fin. poster, Mkr Omsättning Rörelsens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Riskhantering De finansiella riskerna består av valuta-, kredit-, ränte-, elpris- och volymrisker. För att möta och kontrollera dessa risker som är förknippade med koncernens verksamhet finns policydokument som reglerar finans- och elhandelsverksamheten. Valutarisker Avser risken för negativ påverkan av koncernens resultat på grund av rörelser i valutakurser. Valutarisker uppstår främst på grund av att företaget köper el i EUR och säljer till kunder i SEK. Dessa hanteras vid behov genom valutasäkring i terminer enligt fastställd rutin. Kreditrisker Kreditrisker avser resultatsvängningar beroende på att utgivare eller andra motparter inte uppfyller sina förpliktelser och består av motparts-, lands- och likviditetsrisker. s kredit- och kravrutiner ser till att minimera bundet kapital och begränsar kreditförluster. Ränterisker Visar risken för att ränteförändringar påverkar koncernens resultat negativt. Fördelningen mellan lån med kort respektive lång räntebindningstid anpassas så att önskad stabilitet uppnås till lägsta möjliga räntekostnad. Genom att ingå ett flertal ränteswapavtal med olika livslängd, där Jämtkraft AB byter rörlig ränta mot fast ränta, reduceras risken i låneportföljen. Knappt 60 procent av portföljen löper numera till rörlig ränta. Elprisrisker Med elprisrisker avses de resultatrisker som uppstår på grund av prisrörelser på elspot och elterminer. Jämtkraft säkrar produktion och försäljning via finansiella och fysiska kontrakt i enlighet med vår krafthandelspolicy. Volymrisker Vattenkraftproduktion varierar beroende på nederbörd. Denna volymrisk hanteras genom att produktionsprognoser löpande utförs och ligger till grund för hur prissäkring av produktion ska ske. Prissäkring sker såväl mot terminsmarknaden som internt. Miljöcertifiering Jämtkraft är miljöcertifierat enligt ISO sedan Certifikatet omfattar produktion och distribution av el och värme, utbyggnad av fibernätet samt marknadsföring av energi och bredbandsanslutningar. Företaget omfattas av externa miljörevisioner vid två tillfällen per år. Miljöpåverkan bedriver tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Tillstånden avser värmeproduktion och en vindkraftpark. De anmälningspliktiga verksamheterna berör mindre enheter för värmeproduktion inom Jämtkraft AB och Åre Fjärrvärme AB samt ett vindkraftverk. Fjärrvärmens bränslemix bestod under 2009 till 99 procent av förnyelsebara bränslen. Jämtkrafts värmeanläggningar har effektiv förbränning och rökgasrening, samt låga utsläpp av försurande ämnen, tungmetaller och koldioxid. Jämtkraft har också tillstånd för torvbrytning, för dammar i anslutning till kraftstationer, för elproduktion samt för mellanlagring av impregnerade stolpar. Torv har fördelaktiga förbränningstekniska egenskaper då den eldas tillsammans med trädbränslen. Idag bryts torv på en promille av landets totala torvmarksareal. Utbyggnad av vattenkraft har historiskt sett inneburit en förändring av biotoper och arter, lokalt och regionalt. Störst allmänt intresse i detta sammanhang riktas mot fiskefrågor. Vindkraft svarar i dag för 1,4 procent av Sveriges totala elproduktion. Under de senaste 10 åren har ökningen varit snabb. Potentialen att bygga ut vindkraften är mycket stor. Vindkraft ger små utsläpp vid elproduktionen, påverkar visuell miljö, orsakar buller samt ger en begränsad påverkan på djurlivet. Målanalys Jämtkrafts ägare, Östersunds, Åre och Krokoms kommuner, har i konsortialavtal och ägardirektiv lagt fast såväl övergripande som ekonomiska mål för Jämtkrafts verksamhet. Dessa innebär i korthet att: Jämtkraft ska drivas på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för utveckling av regionen genom leverans av energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser. Jämtkraft ska på skäliga villkor söka förvärva den eldistributionsverksamhet inom bolagets yttre områdesgräns, som för närvarande ej ägs av bolaget. Jämtkraft ska aktivt verka så att företaget kan stärka sin position till att vara det regionalt ledande energiföretaget. Nuvarande verksamhetsområde utgör härför ingen gräns för verksamheten. Soliditeten i Jämtkraft skall ligga inom intervallet procent räknat som rullande 36-månaders medeltal. Jämtkraft skall ha en räntabilitet på eget kapital, beräknat på resultatet före skatt med 36-månaders medeltal, om 7 procent som riktvärde. Utsikter för 2010 Den klimat- och energiomställning som krävs för att möta växthuseffekten står i fortsatt fokus för såväl Jämtkraft som för samtliga ansvarskännande energiföretag i Europa och för världens alla ledande politiker. Jämtkraft fokuserar i denna fråga på en fortsatt expansion av företagets el- och värmeproduktion med klimatneutrala och förnyelsebara energikällor. Detta har varit en kärnverksamhet i företaget alltsedan starten i slutet av 1800-talet och klimathotet ger ökad drivkraft för Jämtkraft i denna ambition. Företagets vindkraftpark, Hornberget, drabbades under 2009 av vissa driftstörningar. Dessa störningar har dock givit oss värdefulla erfarenheter inför den större satsning på utbyggnad av vindkraft i norra Sveriges skogsområden som företaget planerar. Byggnationen av Kyrkbergets vindkraftpark i Mora kommun pågår och anläggningen som beräknas producera 73 GWh kommer att tas i drift under våren Vindmätningar, liksom andra förberedelser, pågår vid Moskogen söder om Järpen som en del i planeringsarbetet för en större vindkraftpark tillsammans med Persson Invest. Planering pågår för flera förnyelse- och effektiviseringsprojekt inom företagets vattenkraftverk. Under 2010 ligger fokus på planering och upphandling för en omfattande upprustning och effektivisering av vattenkraftverket i Hissmofors. Byggnationen av en ny station i vår vattenkraftanläggning i Hissmofors som ska ge ytterligare 10 GWh planeras. Vädersäkringsprojektet, det fleråriga projekt som syftar till att minimera störningarna i företagets elnät, drivs vidare. Huvudmålet är att ha ett vädersäkert nät under december Det som återstår under året är 19 mil kabelläggning och 19 mil linbyten. Vi ser tecken till en långsam konjunkturuppgång men på kort sikt finns flera utmaningar och inom finansmarknaderna råder viss osäkerhet om i vilken takt återhämtningen kan komma att ske. Det finns risker för bakslag när marknaden fokuse- Förslag till vinstdisposition rar på och oroas av ett skifte till en tuffare penningpolitik. Genom företagets starka finansiella ställning är ändå investeringarna möjliga att genomföra trots rådande lågkonjunktur och Jämtkraft står starkt rustat att möta även en längre tid med svag konjunktur. Ett led i detta är att företaget för 2010 fortsätter att fokusera på att minska dolda kostnader och att undvika onödiga kostnader. Besparingsarbetet engagerar alla inom företaget och det är viktigt att skapa en kultur där alla är engagerade och tänker efter hur vi använder företagets pengar för att skapa största möjliga kundnytta och effektivitet. Styrelsearbetet under året Jämtkraft AB:s styrelse består av tolv ledamöter med tolv ersättare. Östersunds kommun utser fem ledamöter och fem ersättare medan Åre och Krokoms kommuner utser två ledamöter och två ersättare vardera. Dessutom utser de anställdas organisationer två ledamöter och två ersättare. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information. Arbetet påverkas i övrigt av den gällande arbetsordningen för styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbets- och ansvarsområden, arbetsuppgifter och beslutanderätt. Av arbetsordningen framgår också arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande samt verkställande direktören. Styrelsen har under året haft tio sammanträden varav ett konstituerande. Förutom uppföljning och rapportering av den löpande verksamheten har styrelsen behandlat koncernens strategiska inriktning samt koncernens ekonomiska utveckling. Styrelsen har även haft att ta ställning till investeringar. Enligt den upprättade koncernbalansräkningen utgör vinsten för året kronor, vartill kommer fria reserver kronor, resulterande i ett fritt eget kapital på kronor. Avsättning till bundna reserver görs och uppgår totalt till kronor. Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att de till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedlen i moderbolaget, nämligen från föregående år balanserade vinstmedel jämte årets resultat skall disponeras så att till aktieägarna utdelas till nästa år överföres kronor kronor kronor kronor kronor kronor Utdelning Ägarna har i konsortialavtal och ägardirektiv beslutat att utdelning på Jämtkrafts aktiekapital skall utgå med högst 5 procent på såväl stam- som preferensaktiernas nominella värde. Procenttalet kan därefter justeras i proportion till förändring i konsumentprisindex. Utdelningen för 2009 föreslås till kkr vilket motsvarar 62 kr per aktie.

20 36 bokslut 37 s resultaträkning Belopp i kkr Not Rörelsens intäkter mm 1,2,3 Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Summa intäkter Rörelsens kostnader 3 Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar intresseföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Uppskjuten skatt Årets resultat s balansräkning Belopp i kkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter Nyttjanderätter Goodwill Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Fordringar hos intressebolag Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Belopp i kkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 20 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Bundna reserver Fritt eget kapital Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsatt till pensioner Uppskjuten skatt Summa avsättningar Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till Östersunds kommun Kortfristig del av långfristig skuld Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser