Territoriellt samarbete. Fem exempel på kunskaps- och nätverksbyggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Territoriellt samarbete. Fem exempel på kunskaps- och nätverksbyggande"

Transkript

1 Territoriellt samarbete Fem exempel på kunskaps- och nätverksbyggande

2 2 Foto: Nicklas Liljegren, Sjöfartsverket

3 Vi i Sverige har sedan starten varit mycket aktiva och i stor utsträckning tagit tillvara på de möjligheter till gränsöverskridande samarbete som ges inom målet Territoriellt samarbete och dess föregångare Interreg. Både i form av projektledare och projektdeltagare har myndigheter, organisationer och universitet och högskolor samt aktörer från den privata marknaden medverkat i erfarenhetsutbyte, kunskapsuppbyggnad och nätverksbyggande. I den här broschyren låter vi några av dessa personer bakom projekten få komma till tals och dela med sig av sina erfarenheter av att arbeta i Interreg-projekt. Vilka är deras kunskaper om det territoriella samarbetet och på vilket sätt har deras organisationer tagit till sig av de nya möjligheter som öppnas genom ett europasamarbete inriktat på territoriella utvecklingsfrågor? Tillsammans ger de en bild som konkretiserar det livaktiga och engagerade arbete som svenska aktörer, tillsammans med sina utländska kolleger, bedriver under termen europeiskt territoriellt samarbete. 3

4 Klimatanpassningsstrategin färdig före utsatt tid tack vare Interreg-samarbete Malmö stad har ett omfattande engagemang i Interreg-samarbetet. Bara miljöförvaltningen deltar för tillfället i åtta projekt. Vi har väldig nytta av projekten och kommer säkert fortsätta att ha det, säger Mathilda Edlund, hållbarhetsstrateg på miljöförvaltningen i Malmö. Hon menar att hon egentligen inte kan uttala sig om hela Malmö stads nytta men för miljöförvaltningen kan hon inte nog betona betydelsen. Det är väldigt positivt att delta i Interreg-samarbeten. Det passar bra in i vårt arbetssätt, eftersom vi överlag arbetar mycket i projektform. Interreg ger oss möjligheter att göra sådant som vi tycker är angeläget. Verktyg för förbättringar Enligt Mathilda Edlund handlar det många gånger om att man hittar något som behöver förbättras i staden. Interreg-samarbetet är ett redskap som vi använder för att uppnå förändringar och förbättringar. Det ger oss möjligheter att få ekonomiska medel, som annars 4

5 inte skulle ha funnits, och som gör att vi kan gå in i och genomföra projekt. Några exempel på samverkansprojekt där miljöförvaltningen deltar är åtgärdsprogram för klimatförändringarna, energieffektivisering av fastigheter och ett projekt för att främja elbilar. En annan fördel med Interreg är kunna hämta hem inspiration och kunskaper från andra länder och regioner, liksom att det är viktigt att få dela med sig av sina egna erfarenheter, menar Mathilda Edlund. Det är också en förmån att vara en bland flera aktörer som måste hantera och förhålla sig till samma slags problem. Därigenom blir man många som kan skjuta processen och det nödvändiga arbetet framåt tillsammans. Vi har lärt oss väldigt mycket av att träffa personer från andra länder och inspirerats att göra något minst lika bra på hemmaplan. Projekt kan tidigareläggas För miljöförvaltningen har deltagande i olika Interregprojekt överlag inneburit att projekt kunnat tidigareläggas. Det har till exempel betytt att kommunen kunnat ta fram en klimatanpassningsstrategi. Som leadpartner kan man nog säga att man blir ganska mycket av en pådrivare och ordningsman. Men oavsett roll, så är det värt besväret. Man har väldigt stor nytta av samarbetet. Att Interreg blivit framgångsrikt inom miljöförvaltningen i Malmö, beror bland annat på engagerade medarbetare och att det finns rejält med resurser avsatta, menar Mathilda Edlund. Vi är många som har erfarenhet av att jobba i EUprojekt, vi brinner för det och har en väl upparbetad administration. Dessutom tror jag att framgången beror på att vi har rätt inriktning vi är bra på att känna vad som är på gång. Fakta GRaBS: Malmö stad deltar bland annat i GRaBS som står för Green and blue space adaptation for urban areas and eco towns. Projektets syfte är att förbättra stadsplanering i befintlig bebyggelse och i nyexploaterade områden, för att stå förberedd inför kommande klimatförändringar. Aktörerna är fjorton stycken från åtta medlemsländer, bland andra flera kommuner och universitet. Projektet leds av Town and Country Planning Association från Storbritannien. Projektperioden är 1 september 2008 till 31 augusti Mer information finns på Det är ett angeläget område och vi hade visserligen tagit fram en strategi även utan projektsamarbetet, men detta skulle ha blivit senare. Vi hade heller inte haft det stöd som nu funnits tack vare de olika internationella aktörerna i projektet. Att delta i Interreg-samarbete är i grunden mycket positivt, menar hon. Men det kan vara en betungande uppgift, framför allt att vara leadpartner i ett projekt. Det är heller inte helt enkelt att vara nybörjare. Mathilda Edlund, hållbarhetsstrateg, miljöförvaltningen i Malmö. Foto: Interreg/Tillväxtverket. 5

6 Diskussionsforum och konkreta verktyg identifierar aktörer som berörs av klimatförändringarna Det finns många goda skäl att delta i Interregprojekt, till exempel kunskapsutbyte och vidgade planeringshorisonter. Men för att nå framgång krävs rätt attityd. Det har man i Söderhamns kommun. Ingemar Olofsson är planeringschef i Söderhamn och ansvarig för kommunens deltagande i Interreg-projektet BalticClimate. För oss handlar medverkan om kompetensutveckling i sakfrågan, i det här fallet alltså beredskap för hur klimatförändringen påverkar samhället. Men det handlar också om det allmänt positiva och lärorika i att delta i internationell projektutveckling. Underlag för översiktsplaneringen Skvattram.. Foto: Kenneth Eriksson. I konkreta termer har Interreg-samarbetet bland annat resulterat i underlag för regionens översiktsplanering. Dessutom har man, med hjälp av ett databaserat verktyg, kunnat identifiera vilka som i första hand berörs av klimatförändringarna. Verktyget hjälper också till att 6

7 sätta siffror på troliga konsekvenser av utvecklingen. Det senare betyder att man kunnat provköra olika framtidsscenarier. Det har gjort det möjligt för oss att diskutera olika infallsvinklar, stort och smått, vilket jag tror är viktigt generellt. Att skapa forum för diskussioner är en av de stora vinsterna med att delta i Interreg-samverkan, menar Ingemar Olofsson. En annan poäng är den möjlighet samarbetet ger att bedriva informationsarbete. Det känns som något väldigt angeläget, att vi kunnat göra det känt vad klimatförändringar är och vad de kan få för följder. Oavsett sammanhang så är information viktig. Arbetsinsatsen ger utdelning Ingemar Olofsson menar att det krävs en relativt stor arbetsinsats för att delta i projekt som Interreg eller liknande. Men att det är värt besväret. Jag tycker att vi vunnit mycket så här långt. Sedan kostar det ju, framför allt i arbetsinsats, även om vi inte varit leadpartner i några projekt. Bidragsnivån är relativt hög, så ekonomiskt är det ingen jättestor påfrestning. Enligt Ingemar Olofsson fanns det från början en viss tvekan inför Interreg-samarbetet inom kommunen, men med tiden har tongångarna blivit mer positiva. En förklaring till detta är stödet från Länsstyrelsen i Gävleborgs län, liksom stöd från kommunens egna internationella kontor. Sedan är attityden till internationella projekt viktig. Det finns en bild av att det bara handlar om att umgås kring vin och mat. Så är det inte. Vår inställning är att det är nödvändigt och intressant med nätverkbyggande och erfarenhetsutbyte. Det tror jag har haft stor betydelse. Fakta BalticClimate: Projektet startade 1 januari och avslutas 31 december Deltagande länder är Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Ryssland. Projektet består av sammanlagt 23 partners. Syftet med BalticClimate är att stödja lokala och regionala myndigheter och aktörer i att hantera frågan om klimatförändringar. Mer information om BalticClimate hittas på www. balticclimates.org. Allmänt sett är det viktigt att Interreg-samarbeten identifierar möjligheter, inte bara problem, menar han. Att ge aktörerna beredskap och förse dem med verktyg för att möta till exempel förändringar är också betydelsefullt. Det kan till exempel handla om hur näringslivet kan dra nytta av framtida klimatförändringar. Påverkan på planeringsförutsättningarna är förstås viktiga, men även hur näringslivet både kan anpassa sig till, och tjäna på, utvecklingen. Temperaturhöjningen kommer till exempel att innebära att träd och andra växter växer fortare. Ingemar Olofsson, planeringschef, Söderhamn. 7

8 Interreg-projekt skapar beredskap för oljeutsläpp i känsliga Östersjön Inom Region Blekinge fungerar Interregsamarbetet både som smörjmedel och som verktyg för konkret handling. Det menar regiondirektör Anna-Lena Cederström. Drivkraften för oss är att utveckla samarbetet mellan länder och regioner kring olika gemensamma utmaningar. Det kan till exempel handla om att skapa beredskap för oljeutsläpp i Östersjön, vilket vi jobbar med inom Baltic Master II, säger Anna-Lena Cederström. Hon betonar att Interreg täcker in en mängd områden, bland andra transporter, miljö, turism, kultur och ungdomssamarbete. Arena för att utveckla strategier För Region Blekinge är samarbetet en arena för att utforma strategier och policys för gränsöverskridande samarbete. Det är också en viktig källa till kompletterande finansiering av projekt och det fungerar som redskap för att få saker att hända. Foto: Robert Stutter. Vi har länge arbetat inom Interreg och jag vill påstå att det är en förutsättning för att vi ska kunna driva och genomföra olika viktiga, gränsöverskridande projekt. 8

9 För att förbättra erfarenhetsutbyte och samverkan gäller det att använda de ekonomiska medel som finns, menar Anna-Lena Cederström. Ett konkret resultat är de oljeskyddsplaner och tillhörande övningar som genomförts inom ramen för Baltic Master II. För Region Blekinge bidrar Interreg-samarbetet bland annat till att visa hur förhållanden och förutsättningar skiljer sig åt i olika länder och regioner. En poäng med att delta är att det ger möjligheter att överbrygga sådana skillnader. Bland annat genom att påverka aktörer i de olika länderna och regionerna att dra åt samma håll. Övar tillsammans En stor vinst med Interreg är ökat utbyte och mer kommunikation mellan och inom länder. Det handlar till exempel om möjligheten att kunna öva tillsammans, vilket är viktigt. Det är också ett exempel på hur Interreg-projekt kan synliggöra en situation, i det här fallet riskerna i Östersjöregionen, och gör dem kända för både allmänheten och för myndigheter. Hon ser Interreg som ett viktigt verktyg för genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Strategin kommer att påverka hela storregionens utveckling och är därför viktig för Blekinge. Strategin har ökat EU:s fokus på Östersjöregionen och gett samarbetet ny energi. Inför nästa programperiod är det viktigt att behålla de olika Interreg-nivåerna. Det är viktigt för att möjliggöra lokalt och regionalt Östersjösamarbete men även samarbete med andra delar av EU. Fakta Baltic Master II: Syftet med Baltic Master II är att höja säkerheten till havs genom att integrera lokala och regionala perspektiv. Projektet arbetar med att öka förmågan att från land ta hand om oljeutsläpp och med att förebygga föroreningar från sjöfarten. Region Blekinge är huvudansvarig (leadpartner) för projektet, som har 48 partners från nio länder. Projektet varar från januari 2009 till januari Mer information finns på: Regionen har många goda erfarenheter av Interreg. Bland dessa nämner Anna-Lena Cederström möjligheten att få utveckla den egna organisationen genom att driva samarbeten med många aktörer. En annan erfarenhet är att det är lättare att vara med i projekt med starka deltagare och med relativt stor budget, jämfört med projekt med många aktörer och mindre budget. Några förklaringar till att Interreg-samverkan har fungerat bra för Region Blekinge är projektens tydliga målbeskrivningar och angelägenhetsgrad, menar Anna- Lena Cederström. Baltic Master II, som gäller den känsliga Östersjön, är ett exempel på ett sådant angeläget projekt. Anna-Lena Cederström, regiondirektör, Region Blekinge. Foto: Ola Åkerborn 9

10 Effektiv medborgardialog inför byggandet av resecentrum i Lidköping Att kunna prova nya infallsvinklar och tillvägagångssätt är en av de stora vinsterna med Interreg-samarbete, liksom snabba resultat. Det menar Dirk Harmsen, som är projektledare för Interreg-projektet Dryport, där Västra Götalandsregionen är leadpartner. Interreg-samarbetet handlade ursprungligen mycket om att lära känna varandra, om att se och höra hur andra hade gjort. Det är fortfarande väldigt viktiga inslag i projekten, säger Dirk Harmsen. Han menar också att det är mycket givande att få vara med om att inspirera någon genom det man själv gjort. Speciellt när man själv är osäker på hur bra det egna tillvägagångssättet faktiskt är. Det kan vara projektpartners som säger Kan man göra så här? Det visste vi inte men det är väldigt bra. Då inser man att det kanske inte var så dumt det vi gjorde. Vi behöver sådant i en annars ganska tuff verklighet. Hållbar utveckling den röda tråden Foto: Thomas Harrysson Dirk Harmsen menar också att Interreg-sammanhanget ger gott om tillfällen att påverka och debattera. Det kan handla om större frågor som framtidens infra- 10

11 struktur eller om energieffektivitet i byggsektorn. Ofta är hållbar utveckling den röda tråden. Det är också positivt att ges möjligheten att pröva nya angreppssätt. Inom Interreg kan vi testa olika uppslag inom en tidsram mycket snabbare och enklare än i till exempel ett vanligt kommunalt planeringssammanhang. Vi kan kosta på oss en utsvävning för att ta reda på om något fungerar eller inte. Ett exempel är hur man i Västra Götaland provade en medborgarremissrunda i processen inför byggandet av ett nytt resecentrum i Lidköping. Vi ville veta vilken typ av resecentrum folk ville ha. Vi lyssnade på önskemålen och en del av dem blev verklighet när resecentrumet sedan planerades och byggdes. Snabbare process med Interreg Remissrundan blev verklighet betydligt snabbare, sannolikt 2-3 år tidigare, tack vare att det skedde i form av Interreg-projekt, än om det hade varit ett kommunalt genomförande, menar Dirk Harmsen. Trots detta är Interreg-projekt en bra drivkraft för att få saker att hända, menar han. Det som annars kanske skulle stannat vid en vision, en tanke blir faktiskt något. För att nå framgång, framför allt som leadpartner, krävs en stor arbetsinsats. Det gäller att skapa bra samarbetsprojekt, lägga mycket tid på kontakter, träffas och kanske framför allt att skapa en gemensamhetskänsla. Det lönar sig på sikt. Fakta Dryport: Projektets syfte är att effektivisera transportlogistiken genom att skapa torr- eller inlandshamnar som är integrerade med viktiga stora hamnar. I en torrhamn sker omlastning mellan olika trafikslag. Systemet bygger på att godset mellan torrhamn och hamn främst transporteras via järnväg eller vattenled. En torrhamn är en inlandshamn med samma funktioner och säkerhet som en vanlig hamn. Projektet har 18 partners från sex länder. Det löper under tre år och har en budget på 5,3 miljoner Euro, varav hälften är EU-finansierat. Mer information finns på och www. vgregionen.se/dryport. Slutresultatet blev också väldigt bra, antalet resenärer har ökat med procent sedan centrumet blev färdigt. Ett viktigt skäl till att delta i Interreg-samverkan är inspiration och nya intryck som kan bidra till nya infallsvinklar på gamla problem. Till exempel inom miljöområdet är det en viktig samarbetsform, eftersom området är stort, gränsöverskridande och komplext, menar Dirk Harmsen. Han tycker överlag att det finns många goda skäl att delta i EU-projekt, men höjer samtidigt lite av ett varningens finger. Det pågår en byråkratisering och dessutom växer kontrollsystemen runt projekten, det är jag besviken på. Dirk Harmsen, projektledare, Västra Götalandsregionen. 11

12 Analyserar transporter och tillgänglighet i Öresundsregionen För Region Skåne är Interreg-samarbetet en möjlighet att organisera samverkan med många aktörer. Att avsätta tid och förankra projekt i den egna organisationen är viktiga erfarenheter. Charlotte Lindström är chef för enheten för planeringsstrategier i Region Skåne. Hon har lång erfarenhet av Interreg-samarbete och har lett flera projekt. Det finns många goda skäl för regionen, som flera gånger varit leadpartner, att vara med i Interreg, menar hon. Samarbete är viktigt och vi tror på att skapa gemensamma strategier och mål med många aktörer för att få en bra utveckling, säger Charlotte Lindström. Interreg-samarbetet är ett sätt att finansiera och få legitimitet för stora och angelägna projekt, som de enskilda aktörerna knappast skulle ha möjlighet att bekosta på egen hand, menar hon. Foto: Miklos Szabo. Det finns flera exempel på sådant som vi inte klarar själva, sådant som vi varken har ekonomiska eller andra resurser till. Men tack vare medfinansieringen kan vi organisera och bemanna stora projekt, och knyta till oss experter som konsulter för att berika arbete och dialog. 12

13 Gör det möjligt att köpa experttjänster Att köpa sådana experttjänster är just vad man gjort inom Interreg-projekt IBU Öresund, där Region Skåne varit leadpartner. IBU är främst ett kunskapsprojekt och de tjänster som köpts in handlar bland annat om analyser av transporter och tillgänglighet. Men också om vad olika aktörer kan göra och vilka investeringar som krävs för en god och hållbar utveckling i hela regionen. Det har bland annat resulterat i förslag på gemensamma prioriteringar som kommuner och andra aktörer ska kunna använda i sin planering. Kunskapsunderlagen kan också användas i dialogen med svenska och danska staten. IBU Öresund är ett stort projekt och det största inom Interreg IVA med en budget på 3,8 miljoner euro. Att driva samarbeten av den omfattningen fordrar erfarenhet, menar Charlotte Lindström. Interreg-projekt kräver också mycket administration och det är viktigt att planera för att minska onödig administration. Tidredovisning och reseräkningar är exempelvis tidskrävande att hantera. Oavsett hur projektet är strukturerat så är det viktigt att arbetet organiseras så effektivt som möjligt. att arbetet och deltagandet är väl förankrat i den egna organisationen. Att driva projekt med personer som enbart sätter in tid, till exempel tio, tjugo procent, i ett samarbete innebär ofta att det blir en kamp om tid mellan den egna verksamheten och deltagandet i projektet. Fakta IBU Öresund: IBU Öresund består totalt av 29 parter. Deltagarna är svenska och danska kommuner, regionerna samt några svenska myndigheter. IBU är ett kunskapsprojekt, vars syfte är att skapa fysiska förutsättningar för integration och tillgänglighet i Öresundsregionen. Projektet startade 1 juli 2008 och pågick till den 31 december Mer information finns på och på Region Skånes webbplats under Skånes utveckling. Kraften ska satsas på innehåll och på samverkan, menar hon. Det ger legitimitet åt projekten och gör att många aktörer vill vara med. Det är viktigt att alla medverkande aktörer har nytta av arbetet och att det berikar deras dagliga verksamhet. Viktigt med förankring i den egna organisationen Projektet IBU Öresund avslutades vid årsskiftet och utfallet är mycket bra pengarna har använts väl, enligt Charlotte Lindström. En förklaring är att projektet varit väl bemannat och att aktörerna har varit motiverade att samarbeta. En förutsättning är också Charlotte Lindström, enhetschef, Region Skåne. 13

14 EU:s regionalpolitik EU:s politik för regional utveckling, sammanhållningspolitiken, har som målsättning att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU. Syftet är att minska regionala skillnader och ojämlikheter mellan människor. Det främsta instrumentet för att uppnå detta är strukturfonderna som utgör drygt en tredjedel av EU:s budget. Det finns tre mål för sammanhållningspolitiken för perioden : konvergens regional konkurrenskraft och sysselsättning territoriellt samarbete. Europeiskt territoriellt samarbete Foto: Marianne Nilsson. De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmen, som också kallas Interreg, ger möjligheter för bland annat organisationer, myndigheter, universitet och högskolor, företag med flera att utveckla samarbete med motsvarande aktörer i andra EU-länder. I de flesta programmen är specifika geografiska områden utpekade. I några program kan samarbetet ske tvärs över hela EU. Även länder som inte tillhör EU kan i vissa fall delta i territoriella samarbetsprojekt. 14

15 Det finns tre programtyper för territoriellt samarbete: A Gränsregionala samarbetsprogram I de gränsregionala samarbetsprogrammen sker samarbetet mellan regioner som fysiskt gränsar till varandra. Syftet med dessa program är att förstora regionen och därmed öka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Botnia-Atlanticaprogrammet är ett Interreg IV A-program. I Sverige omfattas 17 län. B Transnationella samarbetsprogram I de transnationella programmen sker samarbetet i större angränsande regioner. Dessa program omfattar ibland hela länder och ibland delar av länder. Norra periferiprogrammet är ett Interreg IV B-program. Programtypen omfattar hela Sverige. C Interregionala samarbetsprogram De interregionala samarbetsprogrammen omfattar hela EU. De regioner eller länder som får stöd från de interregionala samarbetsprogrammen behöver inte gränsa till varandra. Tyngdpunkten för samarbetet ligger på erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan regionala och lokala aktörer. Hela EU samt Norge och Schweiz omfattas av dessa program. Svenskt deltagande Sverige omfattas sammanlagt av 13 territoriella program: sex gränsregionala, fyra interregionala program för nätverkande och erfarenhetsutbyte samt tre transnationella. Under programperioden finns cirka 10 miljarder kronor i EU-pengar i de program som Sverige medverkar i. Gränsregionala samarbetsprogram Öresund-Kategatt-Skagerrak Sverige-Norge Botnia-Atlantica Nord Central Baltic/mellersta Östersjön South Baltic/södra Östersjön Transnationella samarbetsprogram North Sea Region Programme/ Nordsjöprogrammet Baltic Sea Region Programme/ Östersjöprogrammet Northern Perifery Programme/Norra Periferin Interregionala samarbetsprogram Interreg IVC Urbact II ESPON 2013 Interact II Samarbete över nationsgränser berikar planeringen Boverket har tidigare redovisat några nedslag i den myllrande projektfloran som utgörs av det europeiska planeringssamarbetet med territoriella förtecken. Rapporten åskådliggör metoder och förfaringssätt inom fysisk samhällsplanering och regionalt tillväxtarbete med medverkan från svenska aktörer. Rapporten Samarbete över nationsgränser berikar planeringen finns i Boverkets webbokhandel. Boverket Samarbete över nationsgränserna berikar planeringen 15

16 Box 534, Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Telefon: Webbplats: Titel: Territoriellt samarbete Fem exempel på kunskaps- och nätverksbyggande. Text: Johan Granath. Foto omslag: MKB Fastighetsbolag från projektet GRaBS, Augustenborg. ISBN pdf: Boverket

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 INNEHÅLL INLEDNING...5 Strukturfonderna i Sverige 2007-2013...5 Organisation och

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

Guide till EU-stöd i Skåne

Guide till EU-stöd i Skåne Guide till EU-stöd i Skåne Öka din konkurrenskraft EU och offentliga organisationer satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Anna Olofsson, Enheten för Regional tillväxt, Från regionalpolitik till en regional tillväxtpolitik 1995 - Regionalpolitikens mål: att skapa förutsättningar för hållbar

Läs mer

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam 2011-01-17 EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam Följande synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik, som svar på Europeiska kommissionens samråd om den femte sammanhållningsrapporten,

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet 2015-03-24 Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet 1 EUSBSR Svenska institutet Östliga Partnerskapet HELCOM BSAP SI ska bidra med att främja och utveckla samarbetet i Östersjöregionen

Läs mer

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program INBJUDAN OCH PROGRAM Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program Stockholm 16 juni 2015 Seminarium 16 juni

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

INTERNATIONELLA SEKRETARIATET VÄRMLAND I VÄRLDEN

INTERNATIONELLA SEKRETARIATET VÄRMLAND I VÄRLDEN INTERNATIONELLA SEKRETARIATET VÄRMLAND I VÄRLDEN Utgiven av: Länsstyrelsen Värmland Foto: Länsstyrelsen Värmland Form: Catrin Hasewinkel Tryckår: 2009, reviderad 2010 Publ. nr: 2009:25 ISSN: 0284-6845

Läs mer

Strategi för internationellt arbete - remissvar

Strategi för internationellt arbete - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-21 SN-2015/1199.109 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Strategi

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

LET S ACT FOR BETTER CITIES. Driving change for better cities

LET S ACT FOR BETTER CITIES. Driving change for better cities LET S ACT FOR BETTER CITIES Som en stad visste vi att vi måste möta utmaningen med att inkludera romer på ett integrerat sätt. Nätverket Roma Net gav oss en struktur för att göra detta genom att skapa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Tillväxtverket; SFS 2009:145 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Tillväxtverket

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008

NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008 NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008 Antagen av North Swedens ägarråd 19 december 2007 Innehåll Introduktion...3 1. Bakgrund...3 1.1 Historik...3 1.2 Mål...3 1.3 Organisation... 3 2.

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

92 miljoner i EU-stöd med fokus på tillverkningsindustrin i Västsverige

92 miljoner i EU-stöd med fokus på tillverkningsindustrin i Västsverige 92 miljoner i EU-stöd med fokus på tillverkningsindustrin i Västsverige Kompetensutveckling, flexicurity och förbättrad integration. Det är några av satsningarna som strukturfondspartnerskapet i Västsverige

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND Fastställd av regionfullmäktige 2014-06-16, 98. Syftet med Region Gotlands internationella strategi är att vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda inom regionen samt att fungera som stöd och

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun

Internationell strategi för Ronneby kommun Internationell strategi för Ronneby kommun 2016-2017 Antagen av KF 2015-12-10 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar

Läs mer

Internationalisering och EU-arbete

Internationalisering och EU-arbete ÅMÅLS KOMMUN Policy för Internationalisering och EU-arbete Fastställd av kommunfullmäktige 2003-12-17 ( 215) - 2 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Bakgrund 3 Vad har vi gjort hittills 4 Vad sker framöver 4 Mål

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

Toolkit Daniel Andersson Samhällsutveckling Länsstyrelsen Gävleborg. 31/5 Energi Kompetent Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg

Toolkit Daniel Andersson Samhällsutveckling Länsstyrelsen Gävleborg. 31/5 Energi Kompetent Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg Toolkit Daniel Andersson Samhällsutveckling Länsstyrelsen Gävleborg 31/5 Energi Kompetent Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg Projektet ska Samverka internationellt, nationellt, regionalt och lokalt Ta

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:150 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fastställande av riktlinjer för landstingets internationella arbete Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsdirektören

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2010-04-12 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Entreprenörskap.

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Handlingsplan Antagen av kommittén

Handlingsplan Antagen av kommittén Handlingsplan 2013 Antagen av kommittén 2012-11- 14 Inledning Mittnordenkommittén är ett gemensamt samarbetsorgan inom de mittnordiska regionerna belägna från den ryska gränsen i öst till Atlanten i väst.

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Kristinehamns kommuns riktlinjer för EU- och internationellt arbete

Kristinehamns kommuns riktlinjer för EU- och internationellt arbete Reviderade Riktlinjer för Sida EU- och internationellt 1(5) Datum Referens 2009-09-01 07:61-001 C. Kommunledningskontoret, Peter Eskebrink 85836 peter.eskebrink@kristinehamn.se Kommunstyrelsen Kristinehamns

Läs mer

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 FÄRDPLAN Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 Färdplan 2015-2020 Skånes vindkraftsakademi Inledning Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för att öka utbytet

Läs mer

Att söka EU-pengar 1

Att söka EU-pengar 1 1 Att söka EU-pengar Varför söka EU-pengar? 2 Marknadsutveckling Kompetensutveckling Produktutveckling Samverkan Internationellt nätverk 3 EUs organisation Europaparlamentet - det folkvalda organet Ministerrådet

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Informations- och diskussionsdag. kring temat infrastruktur och tillgänglighet

Informations- och diskussionsdag. kring temat infrastruktur och tillgänglighet nyhetsbrev oktober 2006 INTERREG IIIB & C Den territoriella betydelsen för regional utveckling Regeringen presenterade den 29 juni en nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun HANDLINGSPLAN 1(9) Kommunledningsförvaltningen Åsa Askerskär, 0550-882 29 asa.askerskar@kristinehamn.se Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Handlingsplan för EU-och internationellt i

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén

Läs mer

Policy för Region Skånes internationella arbete

Policy för Region Skånes internationella arbete 2015-01-19 FÖRSLAG Per-Olof Persson Strateg internationella relationer Koncernstab kansli, Möten & Internationella relationer Tel: 040 675 32 26 / 0768 87 07 43 E-post: per-olof.persson@skane.se Policy

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt

Läs mer

Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004. Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM

Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004. Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004 Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM The project is co-financed by ERDF through the InterregIIIB North Sea Region programme

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 64. EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Susanna Ehrs. 1 februari 2012

Susanna Ehrs. 1 februari 2012 Susanna Ehrs 1 februari 2012 Kvarkenregionen Den smalaste delen av Bottniska viken kallas Kvarken. Avstånd från kust till kust: Ca 80 km Mellan de yttersta öarna: Ca 25 km Kvarkenregionen i Finland: Österbotten,

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(5) Beslut 2008-09-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer