Territoriellt samarbete. Fem exempel på kunskaps- och nätverksbyggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Territoriellt samarbete. Fem exempel på kunskaps- och nätverksbyggande"

Transkript

1 Territoriellt samarbete Fem exempel på kunskaps- och nätverksbyggande

2 2 Foto: Nicklas Liljegren, Sjöfartsverket

3 Vi i Sverige har sedan starten varit mycket aktiva och i stor utsträckning tagit tillvara på de möjligheter till gränsöverskridande samarbete som ges inom målet Territoriellt samarbete och dess föregångare Interreg. Både i form av projektledare och projektdeltagare har myndigheter, organisationer och universitet och högskolor samt aktörer från den privata marknaden medverkat i erfarenhetsutbyte, kunskapsuppbyggnad och nätverksbyggande. I den här broschyren låter vi några av dessa personer bakom projekten få komma till tals och dela med sig av sina erfarenheter av att arbeta i Interreg-projekt. Vilka är deras kunskaper om det territoriella samarbetet och på vilket sätt har deras organisationer tagit till sig av de nya möjligheter som öppnas genom ett europasamarbete inriktat på territoriella utvecklingsfrågor? Tillsammans ger de en bild som konkretiserar det livaktiga och engagerade arbete som svenska aktörer, tillsammans med sina utländska kolleger, bedriver under termen europeiskt territoriellt samarbete. 3

4 Klimatanpassningsstrategin färdig före utsatt tid tack vare Interreg-samarbete Malmö stad har ett omfattande engagemang i Interreg-samarbetet. Bara miljöförvaltningen deltar för tillfället i åtta projekt. Vi har väldig nytta av projekten och kommer säkert fortsätta att ha det, säger Mathilda Edlund, hållbarhetsstrateg på miljöförvaltningen i Malmö. Hon menar att hon egentligen inte kan uttala sig om hela Malmö stads nytta men för miljöförvaltningen kan hon inte nog betona betydelsen. Det är väldigt positivt att delta i Interreg-samarbeten. Det passar bra in i vårt arbetssätt, eftersom vi överlag arbetar mycket i projektform. Interreg ger oss möjligheter att göra sådant som vi tycker är angeläget. Verktyg för förbättringar Enligt Mathilda Edlund handlar det många gånger om att man hittar något som behöver förbättras i staden. Interreg-samarbetet är ett redskap som vi använder för att uppnå förändringar och förbättringar. Det ger oss möjligheter att få ekonomiska medel, som annars 4

5 inte skulle ha funnits, och som gör att vi kan gå in i och genomföra projekt. Några exempel på samverkansprojekt där miljöförvaltningen deltar är åtgärdsprogram för klimatförändringarna, energieffektivisering av fastigheter och ett projekt för att främja elbilar. En annan fördel med Interreg är kunna hämta hem inspiration och kunskaper från andra länder och regioner, liksom att det är viktigt att få dela med sig av sina egna erfarenheter, menar Mathilda Edlund. Det är också en förmån att vara en bland flera aktörer som måste hantera och förhålla sig till samma slags problem. Därigenom blir man många som kan skjuta processen och det nödvändiga arbetet framåt tillsammans. Vi har lärt oss väldigt mycket av att träffa personer från andra länder och inspirerats att göra något minst lika bra på hemmaplan. Projekt kan tidigareläggas För miljöförvaltningen har deltagande i olika Interregprojekt överlag inneburit att projekt kunnat tidigareläggas. Det har till exempel betytt att kommunen kunnat ta fram en klimatanpassningsstrategi. Som leadpartner kan man nog säga att man blir ganska mycket av en pådrivare och ordningsman. Men oavsett roll, så är det värt besväret. Man har väldigt stor nytta av samarbetet. Att Interreg blivit framgångsrikt inom miljöförvaltningen i Malmö, beror bland annat på engagerade medarbetare och att det finns rejält med resurser avsatta, menar Mathilda Edlund. Vi är många som har erfarenhet av att jobba i EUprojekt, vi brinner för det och har en väl upparbetad administration. Dessutom tror jag att framgången beror på att vi har rätt inriktning vi är bra på att känna vad som är på gång. Fakta GRaBS: Malmö stad deltar bland annat i GRaBS som står för Green and blue space adaptation for urban areas and eco towns. Projektets syfte är att förbättra stadsplanering i befintlig bebyggelse och i nyexploaterade områden, för att stå förberedd inför kommande klimatförändringar. Aktörerna är fjorton stycken från åtta medlemsländer, bland andra flera kommuner och universitet. Projektet leds av Town and Country Planning Association från Storbritannien. Projektperioden är 1 september 2008 till 31 augusti Mer information finns på Det är ett angeläget område och vi hade visserligen tagit fram en strategi även utan projektsamarbetet, men detta skulle ha blivit senare. Vi hade heller inte haft det stöd som nu funnits tack vare de olika internationella aktörerna i projektet. Att delta i Interreg-samarbete är i grunden mycket positivt, menar hon. Men det kan vara en betungande uppgift, framför allt att vara leadpartner i ett projekt. Det är heller inte helt enkelt att vara nybörjare. Mathilda Edlund, hållbarhetsstrateg, miljöförvaltningen i Malmö. Foto: Interreg/Tillväxtverket. 5

6 Diskussionsforum och konkreta verktyg identifierar aktörer som berörs av klimatförändringarna Det finns många goda skäl att delta i Interregprojekt, till exempel kunskapsutbyte och vidgade planeringshorisonter. Men för att nå framgång krävs rätt attityd. Det har man i Söderhamns kommun. Ingemar Olofsson är planeringschef i Söderhamn och ansvarig för kommunens deltagande i Interreg-projektet BalticClimate. För oss handlar medverkan om kompetensutveckling i sakfrågan, i det här fallet alltså beredskap för hur klimatförändringen påverkar samhället. Men det handlar också om det allmänt positiva och lärorika i att delta i internationell projektutveckling. Underlag för översiktsplaneringen Skvattram.. Foto: Kenneth Eriksson. I konkreta termer har Interreg-samarbetet bland annat resulterat i underlag för regionens översiktsplanering. Dessutom har man, med hjälp av ett databaserat verktyg, kunnat identifiera vilka som i första hand berörs av klimatförändringarna. Verktyget hjälper också till att 6

7 sätta siffror på troliga konsekvenser av utvecklingen. Det senare betyder att man kunnat provköra olika framtidsscenarier. Det har gjort det möjligt för oss att diskutera olika infallsvinklar, stort och smått, vilket jag tror är viktigt generellt. Att skapa forum för diskussioner är en av de stora vinsterna med att delta i Interreg-samverkan, menar Ingemar Olofsson. En annan poäng är den möjlighet samarbetet ger att bedriva informationsarbete. Det känns som något väldigt angeläget, att vi kunnat göra det känt vad klimatförändringar är och vad de kan få för följder. Oavsett sammanhang så är information viktig. Arbetsinsatsen ger utdelning Ingemar Olofsson menar att det krävs en relativt stor arbetsinsats för att delta i projekt som Interreg eller liknande. Men att det är värt besväret. Jag tycker att vi vunnit mycket så här långt. Sedan kostar det ju, framför allt i arbetsinsats, även om vi inte varit leadpartner i några projekt. Bidragsnivån är relativt hög, så ekonomiskt är det ingen jättestor påfrestning. Enligt Ingemar Olofsson fanns det från början en viss tvekan inför Interreg-samarbetet inom kommunen, men med tiden har tongångarna blivit mer positiva. En förklaring till detta är stödet från Länsstyrelsen i Gävleborgs län, liksom stöd från kommunens egna internationella kontor. Sedan är attityden till internationella projekt viktig. Det finns en bild av att det bara handlar om att umgås kring vin och mat. Så är det inte. Vår inställning är att det är nödvändigt och intressant med nätverkbyggande och erfarenhetsutbyte. Det tror jag har haft stor betydelse. Fakta BalticClimate: Projektet startade 1 januari och avslutas 31 december Deltagande länder är Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Ryssland. Projektet består av sammanlagt 23 partners. Syftet med BalticClimate är att stödja lokala och regionala myndigheter och aktörer i att hantera frågan om klimatförändringar. Mer information om BalticClimate hittas på www. balticclimates.org. Allmänt sett är det viktigt att Interreg-samarbeten identifierar möjligheter, inte bara problem, menar han. Att ge aktörerna beredskap och förse dem med verktyg för att möta till exempel förändringar är också betydelsefullt. Det kan till exempel handla om hur näringslivet kan dra nytta av framtida klimatförändringar. Påverkan på planeringsförutsättningarna är förstås viktiga, men även hur näringslivet både kan anpassa sig till, och tjäna på, utvecklingen. Temperaturhöjningen kommer till exempel att innebära att träd och andra växter växer fortare. Ingemar Olofsson, planeringschef, Söderhamn. 7

8 Interreg-projekt skapar beredskap för oljeutsläpp i känsliga Östersjön Inom Region Blekinge fungerar Interregsamarbetet både som smörjmedel och som verktyg för konkret handling. Det menar regiondirektör Anna-Lena Cederström. Drivkraften för oss är att utveckla samarbetet mellan länder och regioner kring olika gemensamma utmaningar. Det kan till exempel handla om att skapa beredskap för oljeutsläpp i Östersjön, vilket vi jobbar med inom Baltic Master II, säger Anna-Lena Cederström. Hon betonar att Interreg täcker in en mängd områden, bland andra transporter, miljö, turism, kultur och ungdomssamarbete. Arena för att utveckla strategier För Region Blekinge är samarbetet en arena för att utforma strategier och policys för gränsöverskridande samarbete. Det är också en viktig källa till kompletterande finansiering av projekt och det fungerar som redskap för att få saker att hända. Foto: Robert Stutter. Vi har länge arbetat inom Interreg och jag vill påstå att det är en förutsättning för att vi ska kunna driva och genomföra olika viktiga, gränsöverskridande projekt. 8

9 För att förbättra erfarenhetsutbyte och samverkan gäller det att använda de ekonomiska medel som finns, menar Anna-Lena Cederström. Ett konkret resultat är de oljeskyddsplaner och tillhörande övningar som genomförts inom ramen för Baltic Master II. För Region Blekinge bidrar Interreg-samarbetet bland annat till att visa hur förhållanden och förutsättningar skiljer sig åt i olika länder och regioner. En poäng med att delta är att det ger möjligheter att överbrygga sådana skillnader. Bland annat genom att påverka aktörer i de olika länderna och regionerna att dra åt samma håll. Övar tillsammans En stor vinst med Interreg är ökat utbyte och mer kommunikation mellan och inom länder. Det handlar till exempel om möjligheten att kunna öva tillsammans, vilket är viktigt. Det är också ett exempel på hur Interreg-projekt kan synliggöra en situation, i det här fallet riskerna i Östersjöregionen, och gör dem kända för både allmänheten och för myndigheter. Hon ser Interreg som ett viktigt verktyg för genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Strategin kommer att påverka hela storregionens utveckling och är därför viktig för Blekinge. Strategin har ökat EU:s fokus på Östersjöregionen och gett samarbetet ny energi. Inför nästa programperiod är det viktigt att behålla de olika Interreg-nivåerna. Det är viktigt för att möjliggöra lokalt och regionalt Östersjösamarbete men även samarbete med andra delar av EU. Fakta Baltic Master II: Syftet med Baltic Master II är att höja säkerheten till havs genom att integrera lokala och regionala perspektiv. Projektet arbetar med att öka förmågan att från land ta hand om oljeutsläpp och med att förebygga föroreningar från sjöfarten. Region Blekinge är huvudansvarig (leadpartner) för projektet, som har 48 partners från nio länder. Projektet varar från januari 2009 till januari Mer information finns på: Regionen har många goda erfarenheter av Interreg. Bland dessa nämner Anna-Lena Cederström möjligheten att få utveckla den egna organisationen genom att driva samarbeten med många aktörer. En annan erfarenhet är att det är lättare att vara med i projekt med starka deltagare och med relativt stor budget, jämfört med projekt med många aktörer och mindre budget. Några förklaringar till att Interreg-samverkan har fungerat bra för Region Blekinge är projektens tydliga målbeskrivningar och angelägenhetsgrad, menar Anna- Lena Cederström. Baltic Master II, som gäller den känsliga Östersjön, är ett exempel på ett sådant angeläget projekt. Anna-Lena Cederström, regiondirektör, Region Blekinge. Foto: Ola Åkerborn 9

10 Effektiv medborgardialog inför byggandet av resecentrum i Lidköping Att kunna prova nya infallsvinklar och tillvägagångssätt är en av de stora vinsterna med Interreg-samarbete, liksom snabba resultat. Det menar Dirk Harmsen, som är projektledare för Interreg-projektet Dryport, där Västra Götalandsregionen är leadpartner. Interreg-samarbetet handlade ursprungligen mycket om att lära känna varandra, om att se och höra hur andra hade gjort. Det är fortfarande väldigt viktiga inslag i projekten, säger Dirk Harmsen. Han menar också att det är mycket givande att få vara med om att inspirera någon genom det man själv gjort. Speciellt när man själv är osäker på hur bra det egna tillvägagångssättet faktiskt är. Det kan vara projektpartners som säger Kan man göra så här? Det visste vi inte men det är väldigt bra. Då inser man att det kanske inte var så dumt det vi gjorde. Vi behöver sådant i en annars ganska tuff verklighet. Hållbar utveckling den röda tråden Foto: Thomas Harrysson Dirk Harmsen menar också att Interreg-sammanhanget ger gott om tillfällen att påverka och debattera. Det kan handla om större frågor som framtidens infra- 10

11 struktur eller om energieffektivitet i byggsektorn. Ofta är hållbar utveckling den röda tråden. Det är också positivt att ges möjligheten att pröva nya angreppssätt. Inom Interreg kan vi testa olika uppslag inom en tidsram mycket snabbare och enklare än i till exempel ett vanligt kommunalt planeringssammanhang. Vi kan kosta på oss en utsvävning för att ta reda på om något fungerar eller inte. Ett exempel är hur man i Västra Götaland provade en medborgarremissrunda i processen inför byggandet av ett nytt resecentrum i Lidköping. Vi ville veta vilken typ av resecentrum folk ville ha. Vi lyssnade på önskemålen och en del av dem blev verklighet när resecentrumet sedan planerades och byggdes. Snabbare process med Interreg Remissrundan blev verklighet betydligt snabbare, sannolikt 2-3 år tidigare, tack vare att det skedde i form av Interreg-projekt, än om det hade varit ett kommunalt genomförande, menar Dirk Harmsen. Trots detta är Interreg-projekt en bra drivkraft för att få saker att hända, menar han. Det som annars kanske skulle stannat vid en vision, en tanke blir faktiskt något. För att nå framgång, framför allt som leadpartner, krävs en stor arbetsinsats. Det gäller att skapa bra samarbetsprojekt, lägga mycket tid på kontakter, träffas och kanske framför allt att skapa en gemensamhetskänsla. Det lönar sig på sikt. Fakta Dryport: Projektets syfte är att effektivisera transportlogistiken genom att skapa torr- eller inlandshamnar som är integrerade med viktiga stora hamnar. I en torrhamn sker omlastning mellan olika trafikslag. Systemet bygger på att godset mellan torrhamn och hamn främst transporteras via järnväg eller vattenled. En torrhamn är en inlandshamn med samma funktioner och säkerhet som en vanlig hamn. Projektet har 18 partners från sex länder. Det löper under tre år och har en budget på 5,3 miljoner Euro, varav hälften är EU-finansierat. Mer information finns på och www. vgregionen.se/dryport. Slutresultatet blev också väldigt bra, antalet resenärer har ökat med procent sedan centrumet blev färdigt. Ett viktigt skäl till att delta i Interreg-samverkan är inspiration och nya intryck som kan bidra till nya infallsvinklar på gamla problem. Till exempel inom miljöområdet är det en viktig samarbetsform, eftersom området är stort, gränsöverskridande och komplext, menar Dirk Harmsen. Han tycker överlag att det finns många goda skäl att delta i EU-projekt, men höjer samtidigt lite av ett varningens finger. Det pågår en byråkratisering och dessutom växer kontrollsystemen runt projekten, det är jag besviken på. Dirk Harmsen, projektledare, Västra Götalandsregionen. 11

12 Analyserar transporter och tillgänglighet i Öresundsregionen För Region Skåne är Interreg-samarbetet en möjlighet att organisera samverkan med många aktörer. Att avsätta tid och förankra projekt i den egna organisationen är viktiga erfarenheter. Charlotte Lindström är chef för enheten för planeringsstrategier i Region Skåne. Hon har lång erfarenhet av Interreg-samarbete och har lett flera projekt. Det finns många goda skäl för regionen, som flera gånger varit leadpartner, att vara med i Interreg, menar hon. Samarbete är viktigt och vi tror på att skapa gemensamma strategier och mål med många aktörer för att få en bra utveckling, säger Charlotte Lindström. Interreg-samarbetet är ett sätt att finansiera och få legitimitet för stora och angelägna projekt, som de enskilda aktörerna knappast skulle ha möjlighet att bekosta på egen hand, menar hon. Foto: Miklos Szabo. Det finns flera exempel på sådant som vi inte klarar själva, sådant som vi varken har ekonomiska eller andra resurser till. Men tack vare medfinansieringen kan vi organisera och bemanna stora projekt, och knyta till oss experter som konsulter för att berika arbete och dialog. 12

13 Gör det möjligt att köpa experttjänster Att köpa sådana experttjänster är just vad man gjort inom Interreg-projekt IBU Öresund, där Region Skåne varit leadpartner. IBU är främst ett kunskapsprojekt och de tjänster som köpts in handlar bland annat om analyser av transporter och tillgänglighet. Men också om vad olika aktörer kan göra och vilka investeringar som krävs för en god och hållbar utveckling i hela regionen. Det har bland annat resulterat i förslag på gemensamma prioriteringar som kommuner och andra aktörer ska kunna använda i sin planering. Kunskapsunderlagen kan också användas i dialogen med svenska och danska staten. IBU Öresund är ett stort projekt och det största inom Interreg IVA med en budget på 3,8 miljoner euro. Att driva samarbeten av den omfattningen fordrar erfarenhet, menar Charlotte Lindström. Interreg-projekt kräver också mycket administration och det är viktigt att planera för att minska onödig administration. Tidredovisning och reseräkningar är exempelvis tidskrävande att hantera. Oavsett hur projektet är strukturerat så är det viktigt att arbetet organiseras så effektivt som möjligt. att arbetet och deltagandet är väl förankrat i den egna organisationen. Att driva projekt med personer som enbart sätter in tid, till exempel tio, tjugo procent, i ett samarbete innebär ofta att det blir en kamp om tid mellan den egna verksamheten och deltagandet i projektet. Fakta IBU Öresund: IBU Öresund består totalt av 29 parter. Deltagarna är svenska och danska kommuner, regionerna samt några svenska myndigheter. IBU är ett kunskapsprojekt, vars syfte är att skapa fysiska förutsättningar för integration och tillgänglighet i Öresundsregionen. Projektet startade 1 juli 2008 och pågick till den 31 december Mer information finns på och på Region Skånes webbplats under Skånes utveckling. Kraften ska satsas på innehåll och på samverkan, menar hon. Det ger legitimitet åt projekten och gör att många aktörer vill vara med. Det är viktigt att alla medverkande aktörer har nytta av arbetet och att det berikar deras dagliga verksamhet. Viktigt med förankring i den egna organisationen Projektet IBU Öresund avslutades vid årsskiftet och utfallet är mycket bra pengarna har använts väl, enligt Charlotte Lindström. En förklaring är att projektet varit väl bemannat och att aktörerna har varit motiverade att samarbeta. En förutsättning är också Charlotte Lindström, enhetschef, Region Skåne. 13

14 EU:s regionalpolitik EU:s politik för regional utveckling, sammanhållningspolitiken, har som målsättning att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU. Syftet är att minska regionala skillnader och ojämlikheter mellan människor. Det främsta instrumentet för att uppnå detta är strukturfonderna som utgör drygt en tredjedel av EU:s budget. Det finns tre mål för sammanhållningspolitiken för perioden : konvergens regional konkurrenskraft och sysselsättning territoriellt samarbete. Europeiskt territoriellt samarbete Foto: Marianne Nilsson. De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmen, som också kallas Interreg, ger möjligheter för bland annat organisationer, myndigheter, universitet och högskolor, företag med flera att utveckla samarbete med motsvarande aktörer i andra EU-länder. I de flesta programmen är specifika geografiska områden utpekade. I några program kan samarbetet ske tvärs över hela EU. Även länder som inte tillhör EU kan i vissa fall delta i territoriella samarbetsprojekt. 14

15 Det finns tre programtyper för territoriellt samarbete: A Gränsregionala samarbetsprogram I de gränsregionala samarbetsprogrammen sker samarbetet mellan regioner som fysiskt gränsar till varandra. Syftet med dessa program är att förstora regionen och därmed öka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Botnia-Atlanticaprogrammet är ett Interreg IV A-program. I Sverige omfattas 17 län. B Transnationella samarbetsprogram I de transnationella programmen sker samarbetet i större angränsande regioner. Dessa program omfattar ibland hela länder och ibland delar av länder. Norra periferiprogrammet är ett Interreg IV B-program. Programtypen omfattar hela Sverige. C Interregionala samarbetsprogram De interregionala samarbetsprogrammen omfattar hela EU. De regioner eller länder som får stöd från de interregionala samarbetsprogrammen behöver inte gränsa till varandra. Tyngdpunkten för samarbetet ligger på erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan regionala och lokala aktörer. Hela EU samt Norge och Schweiz omfattas av dessa program. Svenskt deltagande Sverige omfattas sammanlagt av 13 territoriella program: sex gränsregionala, fyra interregionala program för nätverkande och erfarenhetsutbyte samt tre transnationella. Under programperioden finns cirka 10 miljarder kronor i EU-pengar i de program som Sverige medverkar i. Gränsregionala samarbetsprogram Öresund-Kategatt-Skagerrak Sverige-Norge Botnia-Atlantica Nord Central Baltic/mellersta Östersjön South Baltic/södra Östersjön Transnationella samarbetsprogram North Sea Region Programme/ Nordsjöprogrammet Baltic Sea Region Programme/ Östersjöprogrammet Northern Perifery Programme/Norra Periferin Interregionala samarbetsprogram Interreg IVC Urbact II ESPON 2013 Interact II Samarbete över nationsgränser berikar planeringen Boverket har tidigare redovisat några nedslag i den myllrande projektfloran som utgörs av det europeiska planeringssamarbetet med territoriella förtecken. Rapporten åskådliggör metoder och förfaringssätt inom fysisk samhällsplanering och regionalt tillväxtarbete med medverkan från svenska aktörer. Rapporten Samarbete över nationsgränser berikar planeringen finns i Boverkets webbokhandel. Boverket Samarbete över nationsgränserna berikar planeringen 15

16 Box 534, Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Telefon: Webbplats: Titel: Territoriellt samarbete Fem exempel på kunskaps- och nätverksbyggande. Text: Johan Granath. Foto omslag: MKB Fastighetsbolag från projektet GRaBS, Augustenborg. ISBN pdf: Boverket

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program INBJUDAN OCH PROGRAM Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program Stockholm 16 juni 2015 Seminarium 16 juni

Läs mer

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam 2011-01-17 EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam Följande synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik, som svar på Europeiska kommissionens samråd om den femte sammanhållningsrapporten,

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet 2015-03-24 Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet 1 EUSBSR Svenska institutet Östliga Partnerskapet HELCOM BSAP SI ska bidra med att främja och utveckla samarbetet i Östersjöregionen

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004. Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM

Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004. Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november 2004 Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM The project is co-financed by ERDF through the InterregIIIB North Sea Region programme

Läs mer

BECOSI ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv

BECOSI ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv BECOSI ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv Elisabeth Omsäter, Länsstyrelsen Östergötland Fredrik Lundgren, WSP Environmental Myndighetsarbete med förorenade områden Tre vägar

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Att söka EU-pengar 1

Att söka EU-pengar 1 1 Att söka EU-pengar Varför söka EU-pengar? 2 Marknadsutveckling Kompetensutveckling Produktutveckling Samverkan Internationellt nätverk 3 EUs organisation Europaparlamentet - det folkvalda organet Ministerrådet

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

Ekonom i högskolan. Effektiva verktyg och arbetssätt för: Årets mötesplats! EU-projekt Styrning och administration Redovisning och finansiering

Ekonom i högskolan. Effektiva verktyg och arbetssätt för: Årets mötesplats! EU-projekt Styrning och administration Redovisning och finansiering inbjudan till konferens i Stockholm den 19-20 september 2013 VÅRA TALARE Vinnova Nationell kontaktperson Malmö högskola Carl-Henrik Bonde Ekonomichef Göteborgs universitet Pirjo Gustafsson Redovisningsekonom

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND

Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND 1 IBU-Öresund IBU-Öresund är ett svensk-danskt samarbetsprojekt som ska bidra med ett nytt strategiskt underlag för utvecklingen i Öresundsregionen

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Vägar framåt! Om EU-stödet i utvecklingen av svensk transportinfrastruktur

Vägar framåt! Om EU-stödet i utvecklingen av svensk transportinfrastruktur Vägar framåt! Om EU-stödet i utvecklingen av svensk transportinfrastruktur Vägar framåt! Om EU-stödet i utvecklingen av svensk transportinfrastruktur Sveriges Kommuner och Landsting 2009 Tfn 08-452 70

Läs mer

Verksamhetsplanering 2008

Verksamhetsplanering 2008 Näringslivskontoret 070926 Verksamhetsplanering 2008 Inledning Under 2007 har näringslivskontorets nya organisation etablerats. Kontoret har det löpande ansvaret för näringslivsfrågor, inklusive turismsamordning

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun.

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun. 1 Program för det internationella arbetet i Umeå kommun. Bakgrund Den ökade internationaliseringen av ekonomi och samhällsliv har under 1990-talet inneburit att även regioner och kommuner berörs alltmer

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

WORKSHOP: Här finns EUfinansiering. klimatanpassning

WORKSHOP: Här finns EUfinansiering. klimatanpassning WORKSHOP: Här finns EUfinansiering för klimatanpassning Cecilia Wyser, Pussel Klimatkonsult och Anna Jonsson, Catalysator 67 Klimatanpassarna katalyserar utveckling och lägger strategiska pussel Resultat

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Internationellt program för Karlskrona kommun. Karlskrona kommun och dess bolag

Internationellt program för Karlskrona kommun. Karlskrona kommun och dess bolag Internationellt program för Karlskrona kommun Fastställt av: Fastställt: Diarienummer: Ansvar för revidering: Gäller för: Omprövas: Ersätter: Kommunfullmäktige 2014-02-13 40 KS.2013.297.105 Kommunstyrelsen

Läs mer

Landstingets EU-projektkontor

Landstingets EU-projektkontor Landstingets EU-projektkontor Kenneth Sjaunja EU-samordnare BILD 1 Landstingets målsättning är att Norrbotten ska vara en attraktiv samarbetspartner inom EU och att landstinget ska medverka i flera EU-samarbeten

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014

Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014 Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014 Plats och tid Ledamöter Övriga Regionförbundet södra Småland, Växjö 1 oktober 2014, kl 13.00-16.00 Lars Blomberg, ordförande

Läs mer

Peter Nilsson Telefon 0709-719924 2010-03-02. Fördjupad information om BYGE! (Mars 2010)

Peter Nilsson Telefon 0709-719924 2010-03-02. Fördjupad information om BYGE! (Mars 2010) BYGE! BALTIC YOUTH GOES EUROPE Peter Nilsson Datum Telefon 0709-719924 2010-03-02 Fördjupad information om BYGE! (Mars 2010) Vad är BYGE!? BYGE! är ett tvåårigt utvecklingsprojekt som leds av Kommunförbundet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning och organisationsutveckling.

Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning och organisationsutveckling. Kajsa Palo 600627-9001 Nicoloviusgatan 8A 21757 Malmö 0761-33 54 50 Meritförteckning Kajsa Palo Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Delfinansieras av Europeiska Unionen,, Interreg IVA Sverige-Norge 2007-2013. Allmänna uppgifter Delområde: Prioriterat

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND 2012 2014 Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 1 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Vision.. 3 3. Detta vill vi Övergripande mål.... 3 4. Roll/uppgift..

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 GEMENSKAPSLEDD LOKAL UTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser

Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser Föredrag Norrstyrelsens visionsseminarium 2009-10-22 Fil. dr. Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 - ett medel för den regionala utvecklingen Foto Tina Stafrén Programgeografi Nordens Gröna Bälte som består av Jämtlands och Västernorrlands län

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

West Sweden. 71 medlemmar 3 regioner och 68 kommuner. Kontor i Bryssel och Göteborg. Projektutveckling, lobbying, utbildning och information

West Sweden. 71 medlemmar 3 regioner och 68 kommuner. Kontor i Bryssel och Göteborg. Projektutveckling, lobbying, utbildning och information Äldreomsorg i EU West Sweden West Sweden är en serviceorganisation för kommuner och landsting med uppgift att stimulera och stödja den lokala och regionala utvecklingen i Västsverige, med hjälp av de möjligheter

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Information till svenska stödmottagare. europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 2007-2013

Information till svenska stödmottagare. europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 2007-2013 Information till svenska stödmottagare i europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 2007-2013 Central Baltic, Baltic Sea, Interreg IVC, Espon 2013, Interact II, South Baltic, North Sea, Urbact II och Öresund-Kattegatt-Skagerak

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinje för internationellt arbete

RIKTLINJER. Riktlinje för internationellt arbete RIKTLINJER Riktlinje för internationellt arbete POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då

Läs mer

MEGA BSA Metropolitan European Growth Areas the Baltic Sea Area

MEGA BSA Metropolitan European Growth Areas the Baltic Sea Area Översättning Original på engelska MEGA BSA Metropolitan European Growth Areas the Baltic Sea Area Bakgrund ESPON, The European Spatial Planning Observation Network, har i sitt forskningsprogram, startat

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK

Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK Erfarenheter från ett EU projekt Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK 150616 Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten 1 VISK- Minska samhällets risk för vattenburen virussmitta

Läs mer

Europaforum XIII Norra Sverige

Europaforum XIII Norra Sverige Europaforum XIII Norra Sverige Samtal, föreläsningar, debatter med fokus på sammanhållningspolitik, forskning och utveckling Östersund 12-13 februari 2009 EUROPAFORUM XIII NORRA SVERIGE 12 13 februari

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun 2001.

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun 2001. 1 Program för det internationella arbetet i Umeå kommun 2001. Bakgrund Den ökade internationaliseringen av ekonomi och samhällsliv har under 1990-talet inneburit att även regioner och kommuner berörs alltmer

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

"State of Play" Förslaget till sammanhållningspolitik 2014 2020

State of Play Förslaget till sammanhållningspolitik 2014 2020 Mikael Janson 2012-07-04 "State of Play" Förslaget till sammanhållningspolitik 2014 2020 EU-kommissionens budgetförslag för sammanhållningsfonderna Efter att EU-kommissionen i slutet av juni 2011 lade

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

DET GODA SAMHÄLLET I DET NYA EUROPA

DET GODA SAMHÄLLET I DET NYA EUROPA DET GODA SAMHÄLLET I DET NYA EUROPA -lokal demokratiutveckling och EU-anpassning i tre europeiska småstäder Ett samverkansprojekt mellan Kubrat i Bulgarien, Türi i Estland och Åmål i Sverige Sammanfattning

Läs mer

Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten

Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten RSK-130-2011 Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten 1. Hur kan Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiken knytas närmare till varandra på EU-nivå, nationell

Läs mer

Öresund som cykelregion. M M Konferens i Malmö 2012-02-09

Öresund som cykelregion. M M Konferens i Malmö 2012-02-09 Öresund som cykelregion M M Konferens i Malmö 2012-02-09 Interreg IV A - Öresund Syfte: Öresundsområdet ska bli ett attraktivt och konkurrenskraftigt område, som kännetecknas av samarbete och hållbar utveckling.

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer