BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen"

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 7-8 / 2014 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Energin i valrörelsen Energifrågor spelar ingen avgörande roll i årets valrörelse, som när detta skrivs dominerats av regeringsfrågan och osäkerhet om vilken regeringsbildning som är möjlig i ett läge med oklara majoriteter i riksdagen. Supermiljöbilspremie och laddstolpar! Bygg nya kärnkraftverk! Men en del energiutspel har gjorts. Alliansen satsar på laddningsstolpar för elfordon och supermiljöbilspremier. Socialdemokraterna vill satsa på en miljömålsmiljard och biodrivmedel från den svenska skogen. Miljöpartiet vill energieffektivisera miljonprogrammet, bygga järnvägar och höja koldioxidskatter. Direkta kopplingar till bioenergi, Sveriges största energikälla, är ovanliga i valmanifesten. Allianspartierna håller samman och lägger gemensamma förslag, men de enskilda partierna gör en del egna markeringar. De rödgröna partierna går fram var för sig, men måste i en eventuell regeringsförhandling efter valet komma överens om ett gemensamt program. Vi går här igenom de energiförslag partierna lägger i sina valmanifest och i de utspel vi hittills (fram till 27 augusti) kunnat notera. När detta skrivs saknas det fortfarande slutliga valmanifest både från Alliansen och Socialdemokraterna. Vi utgår därför från andra utspel och dokument. FORTS. s.2 4 Snabbjärnvägar mellan storstäderna! 100% förnybart! Miljövårdsmiljard och drivmedel från skogen! Energi- och miljömål på EU-nivå! Miljöpremie för lastbilar! Stäng gamla reaktorer, energi-rot Nej till vindkraft, ny kärnkraft! Svebio söker dig som vill bli ansvarig för BioDriv! Läs mer på SID 4. Inga hållbarhetskriterier från EU före 2020 EU-kommissionen publicerade den 28 juli ett Staff Working Document som var en lägesrapport om hållbarhetskriterier för fasta biobränslen och biogas för el- och värmeproduktion. Innehållsförteckning Energin i valrörelsen 1 Inga hållbarhetskriterier från EU före Skatt på biodiesel remiss i somras 5 Kortsiktsprognos visar stort elöverskott 6 Profu-rapport om scenarier för bioenergi 6 Marknaderna 6 Försäljningen av bensin fortsatt ned 6 Allt pekar på stor elexport även i år 7 Dämpade oljepriser men fortfarande höga 7 Remissyttranden 8 Biodrivmedel beskattningen av biodiesel, FAME och HVO 8 Pressmeddelanden 9 Debattartiklar 10 Bioenergi i pressen 10 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Holländargatan 17, Stockholm Tel , Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. Alliansens gemensamma förslag Från Alliansen har man dels lagt ett gemensamt program för långsiktiga investeringar i infrastruktur och bostäder, kallat Sverigebygget, dels ett förslag om miljöfordon och drivmedel. Utspelet om Sverigebygget gjordes 2 juli och innehåller bland annat en stor satsning på snabbjärnvägar Stockholm Malmö och Stockholm Göteborg, med tåg som ska gå 320 km/tim. För utbyggnad av järnvägen i norra Sverige (läs: Norrbottniabanan) vill man tillsätta en förhandlingsperson som ska pröva förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad med ett betydande inslag av medfinansiering från näringsliv, kommuner och regioner. I dokumentet skrivs också en hel del om fortsatta satsningar på utbyggd kollektivtrafik i Stockholmsregionen, Göteborgregionen och Skåne. Utspelet om miljöfordon gjordes i Sundsvall 25 augusti med ett dokument med rubriken Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige. De konkreta förslagen är: Ett bonus/malussystem som innebär att miljövänliga bilar får en rejäl miljöbonus vid inköpstillfället. Bonusen betalas av bilar med sämre miljöprestanda. Systemet ska utredas och träda i kraft tidigast 1 januari Finansieringen ska ske med en höjd fordonsskatt på ineffektiva fordon som drivs med fossila bränslen. Fler elbilar genom nya laddstolpar i hela landet. Förstärkt och förlängd supermiljöbilspremie. Laddhybrider får som nu en bonus på kr, medan rena elbilar får en höjd bonus på kr ( kr). Bättre förutsättningar för förnybara drivmedel genom att fullt ut skattebefria andra generationens biodiesel (HVO). Motsvarande möjlighet till full skattebefrielse ska ges även till nya, avancerade biodrivmedel på bensinsidan. Svebio kommentar: Alliansen avvisar alla tankar på att höja bensinskatten, och kritiserar miljöpartiet för att de vill höja skatten. Det innebär en onödig låsning i styrmedelspolitiken. Eftersom bilarna blir allt effektivare minskar skatten per körd kilometer och statens inkomster minskar kraftigt. Man borde också hålla öppet för att justera priserna, så att biodrivmedel kan konkurrera på marknaden, t ex om oljepriset skulle sjunka. Miljöbilspolitiken gynnar ensidigt elfordon, och den linjen förstärks. Det är bra att man tar bort beskattningen av HVO-biodiesel, men man ger inget besked om Alliansens förslag om en höjning av energiskatten på rapsdiesel med 2,11 kr per liter. Inget sägs heller om etanolmarknaden eller om stimulanser för produktionen av avancerade biodrivmedel. Järnvägs- och kollektivtrafiksatsningen har en mycket stark slagsida till förmån för storstäderna. De enskilda allianspartierna Moderaterna Vi har inte hittat några separata energipolitiska utspel eller program från moderaterna. Partiet ställer lojalt upp på Alliansen gemensamma linje och hänvisar till Alliansens energiuppgörelse 2009, liksom till de gemensamma målen, t ex ett klimatneutralt Sverige Folkpartiet Folkpartiets valmanifest, som har rubriken Rösta för skolan (!), har ett kapitel med rubriken Klimathotet är på allvar, som innehåller få konkreta förslag. På en punkt är partiet tydligt: Nya kärnkraftsreaktorer som klarar högt ställda säkerhetskrav ska byggas i Sverige. Vindkraften vill partiet koncentrera till redan exploaterade områden, och man vill satsa på klimatsmarta transporter, där man nämner höghastighetståg, kollektivtrafik, elbilar och cyklar, men inte biodrivmedel. Bioenergi finns inte alls med i manifestet. Kristdemokraterna I valmanifestet Frihet och gemenskap finns ett avsnitt med rubriken Ansvar för miljö och klimat. Punkten minska utsläppen av växthusgaser innehåller enbart den svenska regeringens position om EU:s klimat- och energimål Under punkten stoppa övergödningen av Östersjön finns ett krav om förbjuda oljeborrning i Östersjön. Centerpartiet I Centerpartiets valmanifest Sverige behöver närodlad politik är Resultat för miljön ett av tre huvuddelar av programmet, med underrubriken Tillväxt ska gå hand i hand med minskade klimatutsläpp, mindre gifter i vardagen och mer förnybar energi. Partiet vill ha ett mål på 70 procent förnybar energi senast 2030, genom att fasa ut de fossila bränslena, ställa om till en hållbar transportsektor och fortsätta bygga ut den förnybara elproduktionen. När det gäller omställningen av transportsektorn vill man ersätta de fossila bränslena med förnybar el och biodrivmedel. De konkreta förslagen är: Bonus/malussystem för att främja försäljningen av miljövänliga bilar, och förlängd supermiljöbilspremie (punkten antagen av Allliansen gemensamt, men med ändringen att bestraffningen av bilar med stor klimatpåverkan gäller hela bilparken, inte bara nya bilar). Utbyggd infrastruktur för elbilar (accepterad av hela Alliansen). Införa en miljöpremie för klimatsmarta bussar och lastbilar (finns inte med i Alliansens gemensamma utspel). Öka inblandningen av förnybara drivmedel i bensin och diesel och se till att de högblandade förnybara drivmedlen fortsätter vara skattebefriade vid pumpen, samt säkerställa goda och långsiktiga villkor for producenterna (inte accepterad av hela Alliansen, strider dessutom mot förslaget från regeringen att lägga skatt på biodiesel). Förlänga och höja ambitionerna i elcertifikatsystemet i samband med kontrollstationen 2015, samt slopa avgiften för att ansluta havsbaserad vindkraft till elnätet. Sänkt skatt på egenproducerad förnybar el, som solceller och småskalig vindkraft. En punkt tar också upp det internationella klimatarbetet inför klimatmötet i Paris Svebio kommentar: Allianspartierna har mycket olika profil i energi- och klimatfrågorna, trots de uppgörelser som gjorts mellan partierna. Moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna saknar nästan helt egna förslag, och inget av partierna lyfter fram bioenergin eller biodrivmedel. Folkpartiet driver en egen profilerad linje för ny kärnkraft. Centerpartiet har ett långt avsnitt om klimat och energi och en rad konkreta förslag. En del av dessa har man fått genomslag för i Alliansens gemensamma utspel, särskilt det som gäller elfordon, men när det gäller konventionella biodrivmedel finns dels få förslag, dels tycks det vara svårt att få med de andra allianspartierna. Löftet om att högblandade förnybara drivmedel ska vara skattebefriade vid pumpen går inte ihop med förslaget om att lägga skatt på biodiesel. Centerpartiet är också det enda parti som kommenterar frågan om vad som ska hända med elcertifikatsystemet. FORTS 4 2

3 FORTS FRÅN SID 2. Socialdemokraterna Det ledande oppositionspartiet har när detta skrivs inte lagt sitt slutgiltiga valmanifest. Men det finns en valplattform som heter Val 2014 En bättre framtid. För alla. Där är fokus på jobb, skola/ kunskap, och välfärd. Under rubriken En ambitiös jobbpolitik. För alla. finns ett kort avsnitt om klimatinvesteringar: Klimatförändringarna, krisen för den biologiska mångfalden och ekosystemen är ödesfrågor. De kräver samordnade politiska åtgärder globalt och nationella investeringar här och nu. Vi måste investera i förnybar energi, energibesparande teknik, fossilfria bränslen, kollektivtrafik, säkra kemikalier och ekologisk omställning. Under valrörelsen har Socialdemokraterna gjort ett par utspel för att konkretisera den här inriktningen. Regeringen anklagas för att ha misslyckats med att nå våra 16 miljömål, och Socialdemokraterna vill anslå en Miljömålsmiljard under mandatperioden, 250 miljoner kronor per år. Lokala aktörer (kommuner, landsting och andra lokala aktörer) ska kunna söka stöd för lokala projekt som bidrar till att Sverige når miljömålen. Stöd kräver motfinansiering på 50 procent. Tre miljömål ska prioriteras: klimat, gifter och havsmiljö. Den 26 augusti gjorde Stefan Löfven ett utspel om en miljardsatsning på det gröna guldet som ger fler jobb. Den ska ge mer jobb i skogsindustrin och skogsbruk, minskade utsläpp av koldioxid och minskat oljeberoende. De här styrmedlen ska användas: Miljardsatsning till samverkansprogram för klimatinnovationer. Man skriver om strategiska samverkansprogram för samverkan mellan privata och offentliga aktörer (stat, näringsliv och akademi). I en dialog där också de fackliga organisationerna ska vara med vill man möta centrala framtidsutmaningar. Totalt anslås 2 miljarder och en av dessa miljarder ska handla om klimatinnovationer, där en betydande del ska gå till bioenergiinnovationer. Lokala investeringar i fordonsbränsle. Här skriver man: Ett av miljömålsmiljardens viktigaste områden är att samfinansiera nya lokala projekt för till exempel biogas och andra generationens biodrivmedel. Stimulans för det gröna guldet. Vi vill öka andelen biodrivmedel i dagens diesel och bensin. Detta kan ske genom olika typer av system (certifikat eller kvotplikt) på liknande sätt som för förnybar el. Det viktigaste är att vi har långsiktiga spelregler för produktion av biodrivmedel i Sverige. Svebio kommentar: Det är positivt att Socialdemokraterna tar upp frågan om hur vi ska kunna använda våra skogsresurser och utveckla vår skogsindustri i ett klimatperspektiv. Men man måste fråga sig om de styrmedel och resurser som föreslås är tillräckliga och trovärdiga. Miljömålsmiljarden är en ny variant av Lip och Klimp, som Göran Persson använde för att bygga sitt gröna folkhem. Men en miljard på fyra år, som ska delas av 290 kommuner, 21 landsting och regioner och andra lokala aktörer, och nu dessutom räcka till att bygga anläggningar för biogas och andra generationens biodrivmedel förslår inte. Här måste Socialdemokraterna mobilisera större resurser för att få fart på utvecklingen av nya biodrivmedel. Miljöpartiet Miljöpartiet har det tjockaste valmanifestet. Det känns mer som ett partiprogram. Rubriken är Dags för en varmare politik. Som första punkt i vad Miljöpartiet vill göra i en ny regering skriver man: Minska de svenska klimatutsläppen till hållbara nivåer och ta ansvar för det som vi lämnar över till våra barn och barnbarn. Nästa punkt är att göra stora investeringar för ett hållbart Sverige. De konkreta förslagen för klimat och miljö omfattar 10 punkter, varav fem handlar om klimat och energi: Införa ett klimatpolitiskt ramverk. Påbörja arbetet för att 100 procent av all elproduktion och uppvärmning i Sverige ska komma från förnybara energikällor år Användningen av fossila bränslen ska minska kraftigt under mandatperioden. Flera gamla kärnkraftsreaktorer ska stängas. Energianvändningen ska effektiviseras och förnybara energikällor ska byggas ut. Det ska bli mer lönsamt att sätta upp solceller på taket eller ett vindkraftverk på gården. Göra det enklare att resa klimatsmart. Kollektivtrafikens andel av transporterna ska fördubblas. Förbättringar och utbyggnad av järnvägsnätet, och prioritering av cykling och cykelvägar. Bryta Sveriges oljeberoende. ska människor kunna leva där bilen behövs, även efter oljesamhället, måste vi satsa på förnybara bränslen och el som drivmedel. Dessa ska vara billigare än bensin och vi har som mål att bilar och lastbilar ska vara fossilbränslefria år Investeringar i produktion av biodrivmedel, biogasmackar och infrastruktur för eldrivna fordon ska stödjas. Miljöpartiet stödjer också ett bonus/malussystem för nya bilar. Under rubriken Nya jobb skriver miljöpartiet om att klimatinvesteringar (förnybar energi, nya klimatsmarta stadsdelar, snabba tåg) ska ge nya jobb. Under rubriken Stad och land finns ett förslag om att rusta upp och klimatanpassa miljonprogrammets bostäder. Investeringen kan inte bekostas genom stora hyreshöjningar, därför arbetar vi bland annat för ett utvidgat ROT-avdrag. Svebio kommentar: Det är viktigt att granska Miljöpartiets konkreta krav, eftersom de kan bli politisk verklighet efter en regeringsförhandling, om vi får ett majoritetsskifte. Stora satsningar på att bygga om miljonprogrammet och göra investeringar i järnvägsnätet verkar vara de högst prioriterade punkterna. Kollektivtrafik och cykling är skötebarn för Miljöpartiet. Förslagen om hur man ska ställa om vägtrafiken (bilarna och lastbilarna) är vagare. Man kan undra hur Miljöpartiet ser på biodrivmedel från energigrödor när man läser meningen: Klimatförändringarna ställer krav på att bra jordbruksmark används för matproduktion. Vänsterpartiet Valplattformen antogs redan i våras och är ett ideologiskt dokument med åtskilliga konkreta förslag. Partiet vill bygga ett ekologsikt samhälle, genom långsiktiga investeringar i energiomställning, nya klimatsmarta bostäder och miljövänliga transporter. Under rubriken ekologiskt hållbar samhällsutveckling skriver Vänsterpartiet om pålitlig tågtrafik och förbättrad kollektivtrafik, bättre mat, hållbara näringar, en ny minerallag och giftfri vardag. Ett stycke handlar om klimatpolitik. Där skrivs bland annat: Vi behöver en klimatbudget som omfattar alla politikområden och FORTS 4 3

4 FORTS FRÅN SID 3. ser till att vi når våra ambitiösa mål. På sikt ska hela Sveriges energiproduktion vara ekologiskt hållbar med hundra procent förnybar energi. Under den kommande mandatperioden bör två av Sveriges kärnkraftsreaktorer stängas. Man vill också ha en strategi för att minska den totala konsumtionen av kött. Vänsterpartiet vill också ha ett utökat stöd för produktion av biogas från gödsel i hela landet och särskilt stöd för tankställen med biogas och el. Under avsnittet om bostäder finns förslag om ett upprustningsprogram av miljonprogrammets bostäder. Vi vill genom ett särskilt stöd skapa förutsättningar för att bostäder årligen ska rustas upp och renoveras energieffektivt. Svebio kommentar: Vänsterpartiets klimat- och miljöpolitik liknar Miljöpartiets. Bägge vill ha en klimatpolitisk planering, Miljöpartiet skriver om klimatpolitiskt ramverk och Vänsterpartiet om en klimatbudget som omfattar alla politikområden. Det handlar om planekonomi. Båda partierna skriver i sina valplattformar mycket lite om ekonomiska styrmedel, även om man i debatten tagit upp frågor som höjd koldioxidskatt. Till förkärleken för planekonomi hör också upprustningen av miljonprogrammet som ska genomföras planmässigt. Bägge partierna lägger konkreta förslag om att avveckla kärnkraft under mandatperioden. Ett krav som kan bli en del av en eventuell kommande regeringsförhandling. Sverigedemokraterna Partiets valmanifest har ett kort avsnitt med rubriken En realistisk och hållbar miljö- och energipolitik, med en inledande formulering om att Sverige inte ensamt kan lösa världens miljöproblem. Man vill ha ett Sverige fritt från oljeberoende med en stabil elförsörjning. Sverigedemokraterna säger nej till fortsatt storskalig utbyggnad av kraftigt subventionerad och ineffektiv vindkraft som har en negativ inverkan på natur och kulturmiljöer. Partiet vill ha en bred energiöverenskommelse innehållande forskning och förnyad satsning på kärnkraft, slopad effektskatt och fortsatta steg mot att göra vårt land oberoende av olja. I den budgetkalkyl som åtföljer valmanifestet har man på intäktssidan en post avskaffade etanolsubventioner som skulle ge 1400 miljoner kronor varje år fram till Man säger också nej till höjd fordonsskatt och vill ha höjt belopp för reseavdrag. I en debattartikel i Göteborgs-Posten tar Sverigedemokraternas energitalesman Josef Fransson starkt avstånd från stöd till andra generationens biodrivmedel. Svebio kommentar: Klimatfrågan tycks helt ha gått Sverigedemokraterna förbi, och partiet vill gärna fånga upp lokalt vindkraftsmotstånd. Man vill avskaffa Sveriges oljeberoende, men vill samtidigt avskaffa skattebefrielse för biodrivmedel (fast man skriver etanol ) och föreslår flera åtgärder som stimulerar bilanvändningen. Det går inte ihop. Partiet är tillsammans med folkpartiet de mest kärnkraftsvänliga. Bioenergi nämns inte alls, trots att Sverigedemokraterna skriver mycket om hur man vill satsa på landsbygden. Inga hållbarhetskriterier från EU före 2020 EU-kommissionen publicerade den 28 juli ett Staff Working Document som var en lägesrapport om hållbarhetskriterier för fasta biobränslen och biogas för el- och värmeproduktion. Huvudbudskapet i dokumentet var att det inte blir något konkret förslag om kriterier från kommissionen före Det bekräftar de signaler som gavs av representanter för kommissionen vid AEBIOM:s konferens i maj i Bryssel. Det här är det senaste kapitlet i en lång följetong, som pågått ända sedan EU antog Förnybartdirektivet I direktivet finns preciserade hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen, men inget motsvarande regelverk för fasta bränslen och biogas. I artikel 17, punkt 9, sägs att kommissionen ska återkomma med en rapport och eventuellt förslag om kriterier även för fasta bränslen och biogas. Kommissionen lade en första rapport i februari 2010, men föreslog inga bindande kriterier. Däremot gav man en rekommendation till medlemsländerna om att följa de kriterier som finns för flytande bränslen, om man på egen hand valde att introducera hållbarhetskriterier. Några länder har gjort det, t ex Storbritannien, Belgien och Italien. Förra hösten 2013 läckte ett utkast till ett förslag från kommissionen, och vi utgick från att kommissionen skulle komma att lägga fram förslaget. Det var detaljerat och gav utrymme för att anknyta till nationell lagstiftning för skogsbruket. Under våren 2014 kom så signaler om att kommissionen tvekar och nu kom alltså en bekräftelse på att det inte blir något förslag. Frågan är känslig för kommissionen. Det finns stor oenighet mellan olika direktorat. Det papper som lades fram 28 juli är inte ett förslag eller ens en formell kommunikation till Rådet och Parlamentet, utan ett arbetsdokument från Kommissionen, som de andra instanserna inte behöver behandla. Det publicerades utan att man lade ut något pressmeddelande till sammans med en rapport från JRC (Joint Research Center) om beräkningar av växthusgasutsläpp för olika försörjningskedjor för biobränslen. Det dokumentet har inte heller någon rättslig verkan eftersom det inte är kopplat till något direktiv. Arbetspappret från kommissionen är en bred genomgång främst av de fasta biobränslenas roll i EU:s energipolitik. Man noterar att fasta biobränslen och biogas är den dominerande andelen av förnybar energi i EU och att de spelar en nyckelroll för att nå 2020-målen. Pappret handlar om hur man ska öka effektiviteten i utnyttjandet av bioenergi och hur man ska kunna mobilisera biomassa på ett hållbart sätt. Man har också ett långt stycke om kolbalansfrågor kopplat till JRC:s underlag. Varför avstår man då från att nu lägga ett förslag? FORTS 4 4

5 FORTS FRÅN SID 4. Resonemanget går så här i det sammanfattande kapitlet: Trots att importen av biomassa till EU tredubblas mellan 2010 och 2020 kommer ändå råvaran i huvudsak att komma från EUländerna Bara ett litet antal medlemsländer har infört egna regleringar av hållbarhet, och de som antagits liknar varandra. Risken för handelshinder genom olika regelverk i olika medlemsstater är liten, och kan hanteras genom de verktyg och tekniska standarder som redan finns i EU. Man hänvisar i texten till TSD-direktivet, ett direktiv som säger att medlemsländerna måste notifiera kommissionen om tekniska standarder. Det kan också tillämpas på nationella hållbarhetskriterier. Man noterar också att den överväldigande delen av användning av fasta biobränslen (biomassa) i EU idag ger mycket stora reduktioner av utsläppen av växthusgaser, men man vill ändå ha fortsatt analyser. Kommissionen lovar att återkomma med rapporter och följa utvecklingen (monitoring), och säger att man för tiden efter 2020 behöver en utvecklad bioenergipolicy. Svebio kommentar: Kommissionen har fått kalla fötter när det gäller hållbarhetskriterier för fasta bränslen. Eftersom man tydligt markerar att det inte behövs några kriterier före 2020 skapar det andrum på marknaden och minskar risken för ny onödig byråkrati på kort sikt. Man kan spekulera i varför Kommissionen nu gör helt om. Här är några tänkbara förklaringar: Det finns en intern motsättning i kommissionen mellan de som producera bioenergi (DG Agri, DG Energi) och de som vill sätta gränser och i grunden är skeptiska till bioenergi (DG Miljö, DG Klimat). Det finns ett motstånd mot att införa separata regelverk för skogsråvara som ska gå till energi och skogsråvara som ska bli sågtimmer och massaved. Kommissionen har insett att skogsbruket måste hanteras i ett sammanhang och avvakta fullföljandet av processen kring det som kallas Forest Europe. Man vill inte ha ett handelsbråk med USA kring hållbarhetskriterier för pellets. USA har andra regelverk kring hållbart skogsbruk och markanvändning och ett stelbent europeiskt regelverk kan vara svårt att tillämpa. Det har funnits ett starkt motstånd från vissa skogsländer, främst Sverige, Finland och Österrike. Skatt på biodiesel remiss i somras Finansdepartementet presenterade i början av sommaren ett förslag om att beskatta FAME, dvs i praktiken rapsdiesel, och att ta bort begränsningarna i skattefrihet för HVO, alltså hydrerad biodiesel, drop-in-diesel som kan blandas i diesel i högre andelar än FAME. När beskattningen lades om senast införde man en gräns för skattefrihet för HVO vid 15 procents inblandning. Den gränsen vill man nu ta bort och HVO blir helt skattebefriad. Alliansen har i valrörelsen uttalat sig för att man kommer att genomföra det här förslaget, som också fått en positiv behandling i remissbehandlingen (se Svebios remiss sidan??). Enligt Energimyndighetens rapport Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2013 hade råvarubasen för HVO-diesel på den svenska marknaden 2013 följande sammansättning: Avfall från slakteri m 3 51 % Råtallolja m 3 26 % Palmolja m 3 19 % Animaliskt fett m 3 4 % Totalt använde vi kubikmeter HVO förra året. 26 procent av råvaran kom från Sverige, 18 procent från Nederländerna, 13 procent från Tyskland, 13 procent från Indonesien, 6 procent från Malaysia, 5 procent från Frankrike och 5 procent från Finland. FAME, eller RME som bränslet heter när det rör sig om rapsdiesel, har hittills varit helt och hållet skattebefriad när det gäller högblandat eller rent biobränsle (B100), men haft en energiskatt på 28 öre/liter i låginblandning (motsvarar 3,1 öre/kwh). Skattebefrielsen anses strida på EU:s statsstödsregler, som säger att man inte får ge överkompensation när man ger subventioner till drivmedel. Grundat på en rapport från Energimyndigheten om överkom- pensation har Finansdepartementet kommit fram till att man bör lägga skatt på högblandad FAME och höja skatten på lågblandad FAME. Höjningarna gäller inte koldioxidskattedelen, men innebär att man tar ut 92 procent av ordinarie energiskatt både på högblandad och lågblandad FAME. Idag har man en reduktion av energiskatten med 100 respektive 84 procent. Nu blir alltså reduktionen bara 8 procent. Skattepåslaget blir för högblandad FAME (B100) hela 2,11 kr vid pump, när man också räknar in momseffekten. Energimyndigheten hade räknat ut att överkompensationen var 88 öre/liter för lågblandad FAME och 1,29 kr/liter för högblandad FAME. Departementet har inte nöjt sig med att lägga på de här beloppen utan också tagit till en viss säkerhetsmarginal. Förslaget har fått kraftig kritik i remissbehandlingen och Alliansens partier har i valrörelsen inte gett något besked i frågan. Svebio har skrivit debattartiklar och gjord pressmeddelande om frågan. Många av remissinstanserna pekar på brister i underlaget. Bland annat har man inte tagit hänsyn till att man på RME betalar en koldioxidskatt för den fossila metanol som ingår i produkten. Man har inte heller tagit hänsyn till de fördyringar som uppstår genom att bygga ut distributionsnät mm. FAME-användningen i Sverige 2013 var m3. Den FAME som rapporterades till Energimyndigheten var uteslutande gjord på rapsolja. 75 procent av rapsen var odlad i Europa, med Danmark, Litauen, Polen, Ukraina och Tyskland som viktigaste leverantörer. Men enskilt största leverantörsland var Australien med 22 procent av rapsen. Svensk raps stod bara för 5 procent Svebio kommentar: Se Svebios remissyttrande (sid 8) och pressmeddelande (sid 9) samt den debattarikel som publicerats i ATL (sid 10) och på www. svebio.se. 5

6 Kortsiktsprognos visar stort elöverskott Energimyndighetens Kortsiktsprognos 15 augusti visar att vi kommer att få ett elöverskott (elexport) på 17 TWh i år, 20 TWh nästa år och 24 TWh 2016, med utgångspunkt från normal produktion i vattenkraft och kärnkraft. Vindkraften ökar från 11,8 TWh i år till 15,2 TWh Elproduktionen från kraftvärme och mottryck ligger i stort sett stilla, trots de omfattande investeringar som nu görs i nya anläggningar. Användningen av biobränslen, avfall och torv (som energimyndigheten nu särskiljer i olika rader i statistiken) ökar från 140 TWh i år, 145 TWh nästa år och 147 TWh Hög andel förnybart i transportsektorn (mellanrubrik) Andelen förnybar energi i transportsektorn uppgick 2013 till 15 procent, med det beräkningssätt som finns i EU:s förnybartdirektiv, dvs med dubbelräkning för avfallsbaserade drivmedel. Under prognosåren fram till 2016 kommer den andelen att öka till 19,8 procent, dvs till nästan det dubbla gentemot EU-målet, fyra år före målåret 2020! Om man tar bort dubbelräkningen blir det 14,4 procent. Energimyndigheten har då utgått från de styrmedel som gällde när prognosen gjordes, och då hade regeringen dragit tillbaka sitt förslag om kvotplikt, en reform som Energimyndighe- ten tidigare räknade med skulle minska användningen nästa år. Däremot har inte Energimyndigheten räknat med höjd skatt på biodiesel, ett förslag som inte tagits av regering och riksdag. Man har inte heller räknat med att HVO kommer att skattebefrias över 15 procents inblandning, ett förslag som inte heller genomförts, men som sannolikt kommer att genomföras. Den höga prognosen visar att utvecklingen går mycket snabbt på marknaden om man enbart arbetar med skattebefrielse för biodrivmedel. Fossila bränslen i industrisektorn (mellanrubrik) På ett område känns prognosen mindre trovärdig. Det gäller användningen av fossila bränslen i industrin, där man räknar med en användning av olja och gasol på 11,1 TWh i år, 10,8 TWh nästa år och 10,7 TWh 2016, dvs en mycket liten minskning, trots att koldioxidskatten höjs kraftigt i industrin utanför den handlande sektorn vid årsskiftet. Energimyndigheten nämner inte ens skattehöjningen i rapporten. Profu-rapport om scenarier för bioenergi Konsultföretaget Profu har tagit fram en rapport för Svebio om hur mycket biobränslen vi kan använda i det svenska energisystemet 2030, med stöd från Göteborg Energi, LRF, Lantmännen och Sveaskog. Rapporten kan laddas ner från Svebios hemsida. Rapporten går igenom de olika samhällssektorerna och analyserar vilka möjligheter det finns att öka användningen av biobränslen. De största potentialerna finns inom transportsektorn och elproduktionen. I transportsektorn handlar det om tillverkning och användning av biodrivmedel. I elsektorn finns en rad olika möjligheter. En är utbyggd kraftvärme på det befintliga värmeunderlaget, en annan är att köra anläggningarna längre tid under året, även i kondensdrift, en tredje är ny teknik för högre elutbyte, exempelvis genom förgasning. Profu har även studerat möjligheterna att öka användningen i industrin. Sammanfattningsvis räknar Profu med att det är möjligt att öka användningen av bioenergi från dagens cirka 135 TWh till 218 TWh 2030, alltså en ökning med 83 TWh. Av detta är 18 TWh bränsle för kondenskraft. Slutsatserna i utredningen har diskuterats vid seminarier i Almedalen och vid ett frukostmöte på Svebio 27 augusti. Marknaderna Försäljningen av bensin fortsatt ned Försäljningen av bensin och E85 fortsatte att minska även under juli månad. Försäljningen av diesel slutade på ungefär samma nivå som juli månad föregående år. Allt enligt preliminära siffror från SPBI. Försäljningen av bensin i juli 2014 uppgick till ca m3, en minskning med ca m 3 eller ca 4 %, gentemot samma månad föregående år. Ackumulerat omfattande bensinförsäljningen ca m 3, en minskning med ca m 3 eller ca 4 %. Juli månads dieselförsäljning uppgick till ca m3, vilket är i ungefärlig nivå med förra årets julimånad som uppgick till m 3. Ackumulerad dieselförsäljning uppgick till ca m 3, en uppgång med ca 2 %. Försäljningen av E85 sjönk även under juli månad med ca m 3 eller ca 12 % och uppgick till ca m 3. Ackumulerat uppgick försäljningen av E85 till ca och sjönk med ca 7 % i jämförelse med den perioden förra året. Ulf Svahn, vd SPBI, säger Försäljningen av E85 och bensin fortsätter den nedåtgående trenden som vi sett ett tag även om takten avtagit något. Försäljningen av eldningsolja uppgick i juli till ca m 3, en minskning med ca 22 % gentemot samma månad förra året. Ackumulerad försäljning var till och med juli ca m 3, en minskning med ca 25 %. Allt enligt preliminära siffror från SPBI. 6

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2015/1733

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2015/1733 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2015-05- 04 REMISSYTTRANDE Fi2015/1733 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Vänsterpartiet svar 100615 Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sakkunnig 1. Vilket parti representerar du? SVAR: Vänsterpartiet 2.

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030 Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030!! En samling fakta om möjligheten att få fossilfria drivmedel till sveriges fordonsflotta 2030. Råvaror/teknik för biodrivmedelsproduktion!!

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

Ert dnr: Fi2015/1733 Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande om Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel Promemoria 2007-06-26 N2008/4799/E Näringsdepartementet Energi Rapport i enlighet med direktivet 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel

Läs mer

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Rapport 5 september 2010 Regeringen har höjt den svenska klimatambitionen under mandatperioden. Som Alliansens gröna röst har Centerpartiet granskat vad

Läs mer

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-29 Er ref: Fi 2015/1733 Vår ref: GH Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Biogasdag för lantbrukare Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Presentationen i korthet Produktion och användning av biogas 2013 Marknaden för biogas Framtiden och potentialen Aktuellt

Läs mer

Infasningsplan av miljöbilar

Infasningsplan av miljöbilar Infasningsplan av miljöbilar Kontrollstationer för att nå målet om att 2015 ska alla nya bilar vara miljöbilar augusti 2006 www.centerpartiet.se 2 1. Det ska vara enkelt att köra miljöbil Centerpartiet

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Göteborg, 29 November 2012 Ulf Hammarberg, Environmental Affairs DHL Freight (Sweden) AB Sustainability Day Göteborg DHL Freight Sweden AB 29 nov 2012

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer