Vanliga frågor och svar på FFU 2014 för husläkarverksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vanliga frågor och svar på FFU 2014 för husläkarverksamheten"

Transkript

1 1 Vanliga frågor och svar på FFU 2014 för husläkarverksamheten Innehåll ALLMÄNNA FRÅGOR... 1 BASAL DEMENSUTREDNING... 2 DYNAMISK SPIROMETRI... 2 GRUPPBESÖK USK/DSK/SSK... 3 HÄLSOSAMTAL... 3 HÄLSOUNDERSÖKNING ANKNYNINGSINVANDRADE BARN... 4 KOMPETENSUTVECKLING... 4 KONFERENS MED/OM PATIENT... 4 KONSTATERANDE AV DÖDSFALL... 5 KVALIFICERAT RÅDGIVANDE och RÅDGIVANDE SAMTAL... 5 LÄKARUTLÅTANDE OM HÄLSOTILLSTÅND... 6 FÖRDJUPAD LÄKEMEDELSGENOMGÅNG... 7 OMHÄNDERTAGANDE AV NYDEBUTERAD DIABETIKER... 8 SAMVERKAN... 8 SMITTSPÅRNING... 9 TELEFONRECEPT... 9 UTLANDSFÖDDA VACCINATIONER VÅRDINTYG VÅRDPLANERING I HEMMET KONTAKTUPPGIFTER FÖR ÖVRIGA FRÅGOR ALLMÄNNA FRÅGOR Skall vi åtgärdsregistrera allt vi gör? Nej, Det som ingår i ett normalbesök behöver inte åtgärdsregistreras. Vad normalbesöken beräknas innehålla finns att läsa om på vårdinformatiks hemsida. Det enda som måste KVÅ registreras är de åtgärder som det finns extraersättning för i FFU. Kan all personal åtgärdsregistrera enligt KVÅ? Ja i princip är åtgärdsregistreringen inte kopplat till någon yrkesgrupp utan man registrerar det patienten får. En kurator som utför smittspårning registrerar detta. En undersköterska som utför spirometri registrerar detta, osv. När fler yrkeskategorier är inblandade så registreras åtgärden på den yrkeskategori som har det yttersta behandlingsansvaret.

2 2 Skall vi även KVÅ registrera vid besök av Utomläns och Utomlandspatienter Ni kan och bör göra det för att kunna följa er statistik på exempelvis besök med tolk. Ni får dock samma besöksersättning oavsett om ni registrerar KVÅ-åtgärd eller inte. Hur många KVÅ koder kan vi registrera vid varje besök? Vi ger extraersättning vid högst två KVÅ-koder per besök. Ett rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal ska genomföras i enlighet med Socialstyrelsen nationella riktlinjer. Detta innebär att om man kombinerar samtal om två ohälsosamma levnadsvanor så har det besöket tagit ca minuter. Vid ett patientcentrerat förhållningssätt bör man låta patienten själv välja vilka levnadsvaneförändringar han/hon är redo för. I samband med samtal om matvanor så är det ju inte helt ovanligt att också prata om kalorier och alkohol men detta innebär ju att det inte är fler rådgivande samtal utan fortfarande ett samtal fastän med olika aspekter. Vi har inte fastslagit vilka kombinationer av åtgärder som är lämpliga. Om patienten behöver tolk så skall detta erbjudas utöver dessa två KVÅ-koder. BASAL DEMENSUTREDNING Varför har ni tagit bort KVÅ ersättningen för Screening av kognitiva funktioner vid basal demensutredning? En del vårdgivare skrev KVÅ koden för genomförd Kognitiv screening även vid andra tillfällen än vid basal demensutredning samt vid uppföljningar och återbesök efter genomförd demensutredning. Syftet med denna extreersättning var dock att stimulera till fler basala demensutredningar och att vi genom KVÅ koden skulle kunna få statistik på antalet utförda demensutredning inom husläkarverksamheten. Behöver vi inte längre göra en Mini Mental State Examination, MMSE vid en basal demensutredning? Jo, en basal demensutredning skall genomföras så som den beskrivs på Viss.nu. När demensutredningen är avslutad anger ni KVÅ koden UU012 och får då extraersättningen. Ni behöver dock inte delredovisa den gjorda MMSE som tidigare. När är en basal demensutredning avslutad? En basal demensutredning är avslutad då ni kan ställa en demensdiagnos eller utesluta demensdiagnos eller ha gjort de utredningar som behövs för att kunna skriva remiss till specialistmottagning, se Viss.nu Måste en läkare avsluta den basala demensutredningen? Ja, det skall vara en läkare som ställer diagnos/utesluter diagnos eller beslutar om remis till specialistmottagning. KVÅ koden skall därför kopplas till ett läkarbesök. DYNAMISK SPIROMETRI Varför har ni ändrat KVÅ koden för Dynamisk spirometri?

3 Vi har gjort denna ändring för att vi uppmärksammade att många patienter remitterades från mottagningen till fys.lab för denna undersökning. Detta är helt korrekt att göra detta men vi ansåg det fel att betala KVÅ ersättning för en remiss till fys.lab där beställaren betalar 80 % av kostnaden för undersökningen. För spirometri utförd på den egna mottagningen så anger ni KVÅ koden UG002 och får då extraersättning. Får vi extraersättning oavsett vilken yrkeskategori som utför spirometrin? Ja, kravet att det skall vara en sjuksköterska som gör detta är borttaget från 1 mars En patient träffar både en läkare och distriktssköterska för samma sak. Distriktssköterskan utför spirometrin, hur registreras detta? Om läkarbesöket och spirometrin är samma dag (utförd av annan personal än läkare) skall enbart läkarbesöket registreras i kassan. KVÅ-koden registreras då på läkarbesöket oavsett vem som utför spirometrin. Om spirometrin ordineras vid läkarbesöket men utförs en annan dag av sjuksköterska eller annan personal skall detta nya besök registreras i kassan och KVÅ-koden kopplas till detta besök. Hur registrerar vi Spirometri som vi remitterar till fysiologlaboratorium.? Ni måste inte KVÅ registrera detta men när ni själva inte utför spirometrin utan remitterar patienten så kan ni registrera spirometrin med KVÅ koden AG053. Denna kod ger ingen extra ersättning men kan användas för statistiska ändamål. 3 GRUPPBESÖK USK/DSK/SSK Varför har ni infört denna nya besökstyp? Gruppbesök har inte funnits med i husläkaruppdraget sedan Vårdval infördes men många mottagningar har ändå jobbat med grupper vid exempelvis hälsofrämjande arbete. Det har då registrerats på en del felaktiga sätt eller inte alls. Beställaren såg i samband med att vi införde KVÅ ersättning för de rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal att gruppbesök skulle täcka upp ett behov. HÄLSOSAMTAL Vilka 75 åringar skall vi erbjuda ett hälsosamtal? Samtliga 75 åringar som är listade hos er eller som bor inom de basområden där ni har närområdesansvar skall erbjudas ett Hälsosamtal i hemmet enligt den mall/metod som finns på Uppdragsguiden. Vilka personer det är kan man hämta från en rapport i ListOn. Där finns aktuella månadsrapporter över vilka personer som fyller 75 år under kalenderåret. De personer som ni får namn på via denna rapport i ListOn skall ni erbjuda hälsosamtal oavsett om patienten flyttar eller listar om sig till annan mottagning. Om ni redan i januari tar ut rapport för hela året så ansvarar ni för att erbjuda samtal med alla personer som då kommer upp på listorna.

4 4 Månadsrapporterna uppdateras fortlöpande men så fort en rapport är skapad så låses de personer som finns i rapporten och kommer inte upp igen på någon annans rapport. Av det skälet bör inte rapporten tas ut för långt i förväg. Kan man ha Hälsosamtal i hemmet för 75 åring på mottagningen? Om patienten själv gärna vill ha ett hälsosamtal men inte i hemmet så kan man undantagsvis genomföra samtalet på mottagningen och då registrera det som ett vanligt besök på mottagningen samt KVÅ-koden UV020. Skall avböjda Hälsosamtal för 75 åringar KVÅ registreras? Nej, dessa skall enbart registreras i kassan. Vi har ett avtal med beställaren att även ha Hälsosamtal i hemmet för personer mellan år, hur registrerar vi detta? Om ni har ett avtal om att ha Hälsosamtal i hemmet även för åringar så KVÅ registrerar ni alla samtal som ni genomfört oavsett om personen är år eller 75 år. Vid dessa hälsosamtal pratar vi bland annat om kost och motion. Kan vi då KVÅ registrera dessa samtal som rådgivande samtal? Nej, samtal om de fyra levnadsvanorna (kost, fysisk aktivitet, tobak och alkohol) ingår i 75årssamtalet och skall inte KVÅ registreras igen. HÄLSOUNDERSÖKNING ANKNYNINGSINVANDRADE BARN Skolhälsovården bedömer vilka barn som skall remitteras. Vårdgivare som tar emot skolbarnet registrerar det som ett vanligt läkarbesök, med eller utan tolk. Därutöver får vårdgivaren manuellt fakturera Beställaren med 800 kr. På Fakturan skall ange att det avser ersättning enligt konto 5110 och frikod UNG. Se även KOMPETENSUTVECKLING Vad skall en redovisning av kompetensutvecklingsinsatser innehålla för att bli godkänd? En redovisning av mottagningens kompetenshöjande arbete skall skickas in till avtalshandläggare senast den 31/10. Kompetensutvecklingsbeskrivningen skall redovisa minst tre områden som man har haft kompetensutveckling inom. Vi ställer inga krav på att man skall ha genomfört vissa kurser. En mall finns på Uppdragsguiden KONFERENS MED/OM PATIENT Vad menas med Teambesök-A och KVÅ-koden XS007? Teambesök, besökstyp A är ett besök där en (1) patient möter ett vårdteam (vårdteam - grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient). KVÅ-koden anger att man haft en konferens med patient. Koden

5 5 registreras på läkaren inom husläkarverksamheten. Krav för extraersättning är att läkare från HLM skall ha varit med på konferensen och att det skall ha varit med personal från Vårdval primärvårdsrehabilitering eller från öppenvårdspsykiatri som har avtal med SLL. Vad menas med besökstyp 4 och KVÅ-koden XS008? Besökstyp 4 Vårdhändelse utan patientkontakt (Utan att patient är närvarande). KVÅ-koden XS 008 anger att man haft en konferens om patient. Koden registreras på läkaren inom husläkarverksamheten. Krav för extraersättning är att läkare från HLM skall ha varit med på konferensen och att det skall ha varit med personal från Vårdval primärvårdsrehab eller från öppenvårdspsykiatri som har avtal med SLL. Kan vi registrera en intern genomgång av ex hemsjukvårdspatienter som konferens om patient? Nej, se svaret ovan. För konferens med eller om patient som ger extraersättningen måste personal från primärvårdsrehabilitering och/eller psykiatri ha varit med. Måste konferensen vara på mottagningen eller kan telefonkontakt användas? En konferens om patient (besökstyp 4 och KVÅ XS008) behöver inte ske på mottagningen utan kan genomföras via telefonkontakt. Konferensen måste dock vara planerad i förväg. Denna typ av konferens skall inte sammanblandas med när man ringer upp annan vårdgivare för konsultation i enskilt ärende. KONSTATERANDE AV DÖDSFALL När vi konstaterar dödsfall i hemmet är det viktigt att hembesöket registreras i kassan och skickas till GVR inom 24 timmar. Gäller det även för KVÅ-koden att den måste registreras inom 24 timmar? Ja, all registrering för besöket vid konstaterande av dödsfall måste registreras inom 24 timmar för att man skall vara säker på att registreringen accepteras. När patienten väl har registrerats som avliden i folkbokföringen så kan man inte längre registrera några besök eller åtgärder för den personen. KVALIFICERAT RÅDGIVANDE och RÅDGIVANDE SAMTAL (I texten nedan skrivs rådgivande samtal som en samlande beskrivning av både rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal.) Varför införs åtgärdsersättning bara för dessa fyra områden? Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innehåller rekommendationer för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. De åtgärder som vi ersätter beskrivs så här av Socialstyrelsen Vilken extraersättning får man för enkla rådgivande samtal? Enkla rådgivande samtal ingår i normalbesöket och ger ingen extra KVÅ ersättning.

6 6 Kan alla yrkeskategorier få extraersättning för rådgivande samtal? Under 2013 är det enbart distriktssköterska/sjuksköterska som gått specialutbildning i samtalsmetodik, exempelvis motiverande samtal (MI), som får extra KVÅ ersättning utöver besöksersättningen. Räcker den MI utbildning som ingår i distriktsköterskeutbildningen för att man skall få extraersättning för rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal? På en del utbildningsorter så är utbildningen i MI så pass omfattande att det kan anses motsvara den specialutbildning i samtalsmetodik som krävs. Detta gäller dock inte alla utbildningsorter och just nu inte Stockholm, hör av er till er avtalshandläggare så kan vi utreda vad som gäller. Hur många rådgivande samtal kan man ha per patient? Det finns ingen gräns per patient, däremot finns det en gräns att högst 10 % av det totala antalet registrerade sjuksköterske-/distriktssköterskebesök på mottagningen får innehålla KVÅ-koder för rådgivande samtal. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer kan ett rådgivande samtal vara upp till 30 minuter och de kvalificerade rådgivande samtalen kan vara ännu längre. Det kan därför vara svårt att upprätthålla en god kvalitet i samtalen om man genomför flera sådant samtal per dag med samma patient. Kan rådgivande samtal kombineras med andra åtgärder som skall KVÅ registreras? Ja, har man genomfört åtgärden kan/ska den registreras i journalen bl.a. som en KVÅ kod. Exempelvis dynamisk spirometri och kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk kan registreras vid samma besök och ger då extraersättning för båda åtgärderna. Extraersättning utbetalas för högst 2 KVÅ-koder per besök/vårdkontakt utöver ev. KVÅ registrering av tolkmedverkan. Kan rådgivande samtal genomföras vid gruppbesök? Javisst. Rådgivande samtal kring exempelvis tobaksvanor kan hållas i grupp. Ersättning ges per patient med dels besöksersättning och dels KVÅ ersättning med de belopp som framgår av ersättningsbilagan i avtalet. LÄKARUTLÅTANDE OM HÄLSOTILLSTÅND Krävs det en skriftlig begäran från Försäkringskassan för att få sätta åtgärdskoden UX004 Läkarutlåtande om hälsotillstånd? Nej, det räcker med en KVÅ kod kopplat till ett läkarbesök för att extraersättningen skall utbetalas. Kan vi åtgärdsregistrera även andra intyg med KVÅ-koden UX004, exempelvis intyg till arbetsförmedlingen? Nej, åtgärdskoden UX004 används bara när man skriver LUH på formulär FKF 3200 från Försäkringskassan. Måste jag som läkare ha träffat patienten för att få sätta utfärda ett LUH?

7 7 Nej, en känd patient kan få ett LUH även efter ett telefonsamtal men KVÅ-koden måste då registreras på närmast förgående läkarbesök. FÖRDJUPAD LÄKEMEDELSGENOMGÅNG Har KVÅ ersättningen för läkemedelsgenomgång tagits bort? KVÅ koden för läkemedelsgenomgång har förändrats från 1 januari Detta till följd av att Socialstyrelsen ändrat sina riktlinjer, där de numer skiljer mellan enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång. Från 2014 finns nu 2st KVÅ koder. Den gamla KVÅ koden för läkemedelsgenomgång (XV012) är borttagen av Socialstyrelsen och ersätts av KVÅ koderna XV015 Enkel läkemedelsgenomgång och XV016 Fördjupad läkemedelsgenomgång. Vad skall vi göra för läkemedelsgenomgång? Detta regleras i riktlinjerna som gäller sedan 1 mars Dessa finns här: riktlinjer/riktlinjer-for-lakemedelsgenomgangar/ Kortfattat gäller följande: En enkel läkemedelsgenomgång ska erbjudas alla patienter som är 75 år eller äldre vid besök hos läkare i öppen vård vid inskrivning i slutenvård och till alla patienter, oavsett ålder, vid inflyttning i särskilt boende för äldre, och vid påbörjad hemsjukvård En fördjupad läkemedelsgenomgång ska erbjudas samtliga patienter efter påbörjad hemsjukvård minst en gång per år samtliga patienter efter inflyttning i särskilt boende för äldre minst en gång per år samtliga patienter 75 år och äldre med dosdispenserade läkemedel minst en gång per år patienter 75 år och äldre med tre eller fler kroniska diagnoser en gång per år inom primärvården övriga patienter där det efter en enkel läkemedelsgenomgång finns kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns misstanke om sådana. Vad ingår i en enkel respektive fördjupad läkemedelsgenomgång? Detta beskrivs utförligt i ovanstående riktlinjer Kommer ni att mäta enkla läkemedelsgenomgångar och ge bonus/vite för dessa? Nej, vi kommer inte att mäta enkla läkemedelsgenomgångar under 2014 och inte heller koppla någon bonus/vite till detta. Om ni vill registrera enkla läkemedelsgenomgångar så kan ni göra detta med KVÅ koden XV015. Kan en patient få flera läkemedelsgenomgångar? Ja, det finns inget som hindrar att samma patient kan få flera läkemedelsgenomgånga per år. Får vi extraersättning för alla fördjupade läkemedelsgenomgångar som vi gör?

8 8 Från 1/ får ni 300kr för varje fördjupad läkemedelsgenomgång som ni gör på patienter som är 75 år eller äldre oavsett om dessa är inskrivna i hemsjukvård eller ej och oavsett antalet läkemedel. För de fördjupade läkemedelsgenomgångar som ni gör på patienter under 75 år så utgår ingen extra ersättning. Vid inskrivning i hemsjukvård så har vi höjt inskrivningsersättningen med 250kr för varje inskrivning bland annat för att kompensera detta. Taket för extraersättning är satt till 0,5 av antalet listade över 75 år och äldre. D.v.s. ni kan göra en fördjupad läkemedelsgenomgång på hälften av alla era listade över 75 år. En del patienter kan ha behov av flera fördjupade läkemedelsgenomgångar under året och då får ni ersättning för alla upp till taket. Den fördjupade läkemedelsgenomgången skall göras av en läkare i samband med ett läkarbesök och skall journalföras. Hur beräknas taket för extraersättningen för läkemedelsgenomgång? Taket för extraersättningen vid läkemedelsgenomgång beräknas genom att antalet KVÅregistrerade och ersatta fördjupade läkemedelsgenomgångar divideras med antalet listade 75 åringar och äldre. Läkemedelsgenomgångar för patienter inskrivna i hemsjukvård och som är under 65 år räknas inte in i taket eftersom ni inte får någon särskild extra KVÅ ersättning för dessa läkemedelsgenomgångar. Se föregående svar. OMHÄNDERTAGANDE AV NYDEBUTERAD DIABETIKER Om patienten tackar nej till erbjuden tid och vi har diabetesskola först 6 veckor efter att diagnos är ställd, skall jag inte KVÅ registrera det då? Om det beror på patienten att man inte kunnat hitta en lämplig tid för denna undervisning så kan ni ändå genomföra och registrera den med KVÅ kod. Vad ställs för utbildningskrav för att få extraersättning för denna åtgärd, får inte en distriktssköterska extraersättning för detta? Jo, en distriktssköterska är också sjuksköterska och får extraersättning för denna åtgärd. Förutsättning är dock att SSK/DSK har kunskaper motsvarande utbildningen Diabetes i Primärvården som anordnas av CeFAM. När vi pratar om kost och diabetes vid dessa tillfällen kan vi då också registrera KVÅ koden för kvalificerat rådgivande samtal om kost? Nej, I begreppet omhändertagande av nydebuterad diabetiker ingår att ha samtal om levnadsvanor såsom kost och motion samt att undervisa i provtagning etc. Ni får inte KVÅ registrera andra åtgärder i samband med denna KVÅ kod. SAMVERKAN När får man ersättning för samverkan? Samverkansersättningen är till för att stimulera och ge ersättning för samverkan med kommun/stadsdelar och andra myndigheter.

9 Samverkansersättningen avser inte samverkan mellan landstingsfinansierade verksamheter eller när samverkan avser enskild patient. Samverkan ersätts med 800 kr per timme och 400 per påbörjad halvtimme. Den totala ersättningen per år kan uppgå till högst 2 kr per listad den 31 oktober året innan aktuellt år. Om flera personer från vårdgivaren deltar i samverkansmötet utgår ersättning för var och en. Samverkan kan behandla lokala rutiner för omhändertagandet av en patientgrupp som deltagarna har ett gemensamt ansvar för t.ex. personer med beroendeproblem, demenssjukdom eller som får samtida insatser av äldreomsorg och hemsjukvård. 9 Samverkan ska vara lokal i kommun/stadsdel eller på länsdelsnivå. Medverkan i nationella grupper skall inte räknas in i denna ersättning. Avstämningsmöten med försäkringskassan ersätts enbart av försäkringskassan. Deltagande i medicinskt utvecklingsarbetet definieras inte som samverkan. Hur skall vi fakturera beställaren för samverkan? Ersättning för samverkan faktureras manuellt och kan göras löpande under året, dock senast den 31 december aktuellt år. På fakturan eller bilaga ska framgå när samverkan skett, vad mötet handlade om, med vilken part och vilka yrkeskategorier som deltagit från verksamheten. En faktureringsmall kommer att läggas upp på Uppdragsguiden/Vårdgivarguiden. Privata vårdgivare får göra ett tillägg på 6 % av det fakturerade beloppet som kompensation för att de inte har rätt att göra avdrag för moms. SMITTSPÅRNING Hur registrerar vi en smittspårning? Först har patienten ett ordinarie besök där man tar prover som konstaterar att patienten är smittad. Patienten blir kontaktad via telefon eller brev och blir meddelad att man måste medverka i en smittspårning. Om personen har testat sig via en beställning på Mina Vårdkontakter så har provsvaret skickats till en SESAM mottagning och den mottagningen kallar då till smittspårning. När smittspårningen utförts på husläkarmottagningen skall smittspårningen KVÅ registreras då den genomförs och kopplar till det då aktuella besöket. Om smittspårningen sker via telefon eller via underleverantör så registrerar mottagningen smittspårningen i patienten journal samt kopplar KVÅkoden till det besök då smittan konstaterades. Endast en person ska registrera KVÅ-koden även om det är flera som smittspårar. TELEFONRECEPT Telefonrecept kan bara utfärdas av läkare eller DSK. Sjuksköterskors förskrivningsrätt regleras i Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. Man behöver inte sätta diagnos vid telefonrecept. Telefonrecept som utfärdas samma

10 10 dag som en vårdkontakt registrerats ersätts inte. UTLANDSFÖDDA Hur får man reda på hur många utlandsfödda som det finns på vår mottagning? Information om hur många utlandsfödda som fanns på varje mottagning den 31/ har skickats ut till verksamhetscheferna. Ni kan även kontakta er avtalshandläggare på HSF som har den informationen. VACCINATIONER Läs mer om detta på dels och dels i regelverket om vaccinationer mm.pdf För barn över 7 år som i skolan inte fått BCG- vaccinering så gäller tills vidare att vårdcentralerna skall ge denna vaccination. Vårdgivarna fakturerar sedan Beställaren manuellt med 65kr för sticket och kostnaden för vaccinet. VÅRDINTYG Måste jag ha skrivit ett vårdintyg för att få registrera KVÅ-koden GD005? Nej, koden innebär att en undersökning/utredning för utfärdande av vårdintyg har gjorts. Om utredningen leder till att det saknas grund för vårdintyg kan KVÅ-koden ändå registreras. Kan jag använda koden GD005 även för andra intyg? Nej, denna kod skall bara användas när man skriver ett vårdintyg enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Se VÅRDPLANERING I HEMMET Vilka krav ställs på en vårdplanering i hemmet för att vi skall få åtgärdsregistrera denna? Ni kan enligt huvudregeln åtgärdsregistrera all Vårdplanering i hemmet men för den vårdplanering som ersätts enligt FFU "Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård" gäller att minst distriktssköterska och en personal från kommunalt finansierad verksamhet eller biståndsbedömare ska delta och att denna sker i patienten bostad/motsvarande. Patienten behöver inte vara registrerad i hemsjukvård. Patient/anhörig ska lämna samtycke till vårdplaneringen. Vårdplaneringen ska journalföras av distriktssköterskan. Kan läkare få registrera vårdplanering i hemmet? Nej, extraersättningen för vårdplanering i hemmet utbetalas enbart om det är registrerat som ett DSK besök.

11 11 KONTAKTUPPGIFTER FÖR ÖVRIGA FRÅGOR Vid frågor om: användarfunktioner och vid tekniska frågor gällande Vårdfaktura, Avstämningsfunktionen, HEJ, Liston, Web Care och Vaccinera samt frågor om GVR-överföring, kontakta Servicedesk SLL IT: Tel , epost: Hur man registrerar patientbesök och vård, se Registreringshandbok för Husläkare på Uppdragsguiden. Vid frågor kontakta ert interna stöd i första hand, har ni återstående frågor kontakta Controllers på enheten Allmänmedicin: Tel eller Frågor om KVÅ-koder eller diagnosregister, epost: Patientavgifter, vård av utlandssvenskar och personer från andra länder samt högkostnadsskydd,, kontakta: epost: tel (vxl): Kombikakoder, skicka din fråga till: Fakturor,(dock inte systemet Vårdfaktura), kontakta: Thomas Ottosson, tel: , epost: eller Gisela Öberg, tel: , epost: Rapportering och fakturering inom Rehabiliteringsgarantin, kontakta Jesper Hagmyr, tel: Frågor om Asyl, personer som saknar tillstånd och bevispersoner, kontakta Umar Shah, tel: eller epost: Om ni har frågor som gäller andra områden än de ovanstående, vänligen kontakta er avtalshandläggare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, se telefonnummer här: EK Har ni frågor som rör ert journalsystem, vänligen kontakta supportavdelningen hos er journalleverantör.

Registreringshandbok för husläkare med basal hemsjukvård 2015-01-01

Registreringshandbok för husläkare med basal hemsjukvård 2015-01-01 Registreringshandbok för husläkare med basal hemsjukvård 2015-01-01 Avdelningen för Närsjukvård Nyheter och förtydliganden är rödmarkerade Uppdatering 2015-09-17: Följande KVÅ- kombinationer (max två plus

Läs mer

1 (25) Avdelningen för närsjukvård Enheten för Allmän medicin

1 (25) Avdelningen för närsjukvård Enheten för Allmän medicin 1 (25) Avdelningen för närsjukvård Enheten för Allmän medicin Stockholms läns landsting Tilläggsavtal Rehabilitering vid långvarig ospecifik smärta - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning

Läs mer

Stockholms läns landsting Avtal om habilitering på Bosse Råd, Stöd & Kunskapscenter

Stockholms läns landsting Avtal om habilitering på Bosse Råd, Stöd & Kunskapscenter 1 (11) Avdelningen för Närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Avtal om habilitering på Bosse Råd, Stöd & Kunskapscenter - rapporteringsanvisning gällande underlag

Läs mer

Stockholms läns landsting Avtal STI-mottagningar - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Stockholms läns landsting Avtal STI-mottagningar - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning 1 (10) Avdelningen för Närsjukvård Enheten för barn, kvinnor, unga och asyl Stockholms läns landsting Avtal STI-mottagningar - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning RFSU,

Läs mer

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering 1 (10) Särskilda vårdfrågor Individuella vårdärenden Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering - rapporteringsanvisning

Läs mer

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel 1 (11) Avdelningen för Närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Läs mer

Frågor och svar angående. rapportering av vårdkontakter 2014

Frågor och svar angående. rapportering av vårdkontakter 2014 Frågor och svar angående rapportering av vårdkontakter 2014 (Tolkningsdokument till Regelverk för rapportering av vårdkontakter i Stockholms läns landsting 2014) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral 1 (15) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral Gäller fr o m 2014-01-01 Senast uppdaterad: 2014-03-17 Uppdaterad information

Läs mer

Registreringshandbok för fotsjukvårdsverksamhet 2015-01-01 Avdelningen för Närsjukvård

Registreringshandbok för fotsjukvårdsverksamhet 2015-01-01 Avdelningen för Närsjukvård Registreringshandbok för fotsjukvårdsverksamhet 2015-01-01 Avdelningen för Närsjukvård Uppdaterad 2015-06-22 version 2.5 Page 1 Innehåll 1. Allmän information... 4 2. Kombikakod... 4 3. Produkter... 5

Läs mer

Stockholms läns landsting Avtal om vuxenpsykiatrisk öppenvård - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Stockholms läns landsting Avtal om vuxenpsykiatrisk öppenvård - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning 1 (28) Avdelningen för Närsjukvård Psykiatri Stockholms läns landsting Avtal om vuxenpsykiatrisk öppenvård - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning Gäller fr.o.m. 2014-01-01

Läs mer

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Översikt över de taxekoder som kan användas vid rapportering av öppenvårdsbesök. För de flesta vårdgrenar

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi 1 (16) Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi Gäller fr o m 2012-05-01 Senast uppdaterad: 2012-03-13 2 (16) 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval Primärvårdsrehabilitering, Norrtälje

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval Primärvårdsrehabilitering, Norrtälje 1 (28) Rehab- Habilitering och Hjälpmedel Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval Primärvårdsrehabilitering, Norrtälje Gäller fr o m 2014-01-01 2 (28) 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Stockholms läns landsting Vårdval för Primärvårdsrehabilitering - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Stockholms läns landsting Vårdval för Primärvårdsrehabilitering - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning 1 (26) Avdelningen för närsjukvård Rehab- Habilitering och Hjälpmedel Stockholms läns landsting Vårdval för Primärvårdsrehabilitering - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Läs mer

Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar

Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar 1 (10) Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Senast uppdaterad

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Registreringsrutiner för besök på obstetrisk ultraljudsmottagning

Registreringsrutiner för besök på obstetrisk ultraljudsmottagning 1 (12) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutiner för besök på obstetrisk ultraljudsmottagning Gäller fr o m 2015-06-01 Senast uppdaterad: 2015-05-12 2015-05-11: Det tidigare

Läs mer

Vårdkontaktsregistrering i VAS

Vårdkontaktsregistrering i VAS Styrande dokument Regeldokument Riktlinje Sida 1 (10) Vårdkontaktsregistrering i VAS Inledning Vårdkontakt är kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal för utredning, behandling, rådgivning

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Regelverk och avgifter för. intyg, vaccinationer och. hälsoundersökningar

Regelverk och avgifter för. intyg, vaccinationer och. hälsoundersökningar 1 Regelverk och avgifter för intyg, vaccinationer och hälsoundersökningar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-10-22 Reviderad 2013-10-31 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm Uppföljning 2014 Vår Vårdcentral Katrineholm Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

Registrering och Datainsamling i VG Primärvård. 2012-10-10 Lars Björkman

Registrering och Datainsamling i VG Primärvård. 2012-10-10 Lars Björkman Registrering och Datainsamling i VG Primärvård 2012-10-10 Lars Björkman Vad ska insamlade uppgifter användas till VG Primärvård Beräkning av ersättningssystemets komponenter Underlag för uppföljning enligt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg Det varierar! Översikt ersättning inom vårdval ffa primärvården Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

Regelverk och avgifter för. intyg, vaccinationer och. hälsoundersökningar

Regelverk och avgifter för. intyg, vaccinationer och. hälsoundersökningar Regelverk och avgifter för intyg, vaccinationer och hälsoundersökningar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-10-27 Reviderad 2015-08-10 Innehållsförteckning 1. Allmänt om regelverket...

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Levnadsvanefrågor i patientenkäter i Stockholms läns landsting

Levnadsvanefrågor i patientenkäter i Stockholms läns landsting Levnadsvanefrågor i patientenkäter i Stockholms läns landsting ARBETSRAPPORT 2014:1 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Arbetsrapport 2014:1 ISBN 978-91-87691-13-3

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING REVISION SCREENING AV 15 HUSLÄKARMOTTAGNINGAR 2014-02-13. BDO Consulting Group AB

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING REVISION SCREENING AV 15 HUSLÄKARMOTTAGNINGAR 2014-02-13. BDO Consulting Group AB HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING REVISION SCREENING AV 15 HUSLÄKARMOTTAGNINGAR BDO Consulting Group AB FÖRORD BDO Consulting Group AB har av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Scandinavian Health Solutions AB 2012. Livakten - Förebyggande hälsovård för alla

Scandinavian Health Solutions AB 2012. Livakten - Förebyggande hälsovård för alla Livakten - Förebyggande hälsovård för alla 1 Agenda Om oss Bakgrunden till Livakten programmet Vad är Livakten? Innehåll Exempel Referenser Livakten för vårdgivare? Varför? Hur? Fler erbjudanden från SHS

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande version 2014

Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande version 2014 1 Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för klassifikationer och terminologi 2013-11-27 Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande

Läs mer

Förslag till tilläggsuppdrag avseende första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och unga

Förslag till tilläggsuppdrag avseende första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och unga Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-05 1 (5) HSN 1303-0365 Handläggare: Kristina Laurell Laroussi Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 5 Förslag till tilläggsuppdrag avseende

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning 1 (5) RÅD Signering, bekräftelse, låsning 2 (5) Innehåll 1 Inledning...4 2 Signering...4 2.1 Undantag från signering...5 3 Bekräftelse...5 4 Låsning...5 3 (5) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Bilaga Ersättning 2014

Bilaga Ersättning 2014 Diarienr1 (14) Bilaga Ersättning 2014 Utgångspunkten för ersättningen är att det skall råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Handledning kring levnadsvanor 2014

Handledning kring levnadsvanor 2014 STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning kring levnadsvanor 2014 För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor och dokumenterar levnadsvanor i SYSteam Cross. Handledningen utgår från

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Parter och giltighet... 1 Bakgrund... 1 Syften och mål med samverkan... 2 Åtagande... 2 Parternas

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Fakturahantering i primärvården 2014-02-03

Fakturahantering i primärvården 2014-02-03 Fakturahantering i primärvården 2014-02-03 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga hur fakturering av läkarbesök, sjukvårdande behandling och hälsoundersökning

Läs mer

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt Hur finner man de oupptäckta patienterna med KOL och hur hantera lindrig/måttlig försämring av KOL på vårdcentral? 2 Sjuksköterskor : astma/kol utbildning (15 p) allergi (15 p) tobaksavvänjning (4.5 p)

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan Vidar Vårdcentral Med fokus på det friska hos människan Fotograf: Katerina Tzigotzidou Innehållsförteckning VIDAR VÅRDCENTRAL... 1 Vad utmärker Vidar Vårdcentral?... 1 Hur listar jag mig som husläkarpatient?...

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01. Personer från andra länder - Regler och avgifter

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01. Personer från andra länder - Regler och avgifter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01 Personer från andra länder - Regler och avgifter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsstyrning och stöd Vårdersättningssystem patientavgiftsfragor@sll.se

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Anna-Lena Möllstam, projektledare Nacka kommun/stockholms läns landsting 2012-11-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Maria Norberg Sjösvärd FÖRSLAG 2014-03-28 Lena Thorselius

Maria Norberg Sjösvärd FÖRSLAG 2014-03-28 Lena Thorselius 9-13 Maria Norberg Sjösvärd FÖRSLAG 2014-03-28 Regionuppdrag Socialstyrelsens nationella riktlinjer gällande sjukdomsförebyggande metoder 2011 tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Mariefred

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Mariefred Uppföljning 2014 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling

Läs mer