Lokala spjutspetsar och utmaningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala spjutspetsar och utmaningar"

Transkript

1 Lokala spjutspetsar och utmaningar Klimatkommunernas erfarenheter och idéer till arbetet med Färdplan 2050 Klimatkommunerna rapport

2 Bakgrund Sveriges regering inledde hösten 2011 det långsiktiga arbetet med att ta fram Färdplan 2050 en plan för hur Sverige ska bli ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser innan år Klimatkommunerna har blivit inbjudna att bidra med ett kommunperspektiv på Färdplan Denna rapport visar genom ett antal spjutspetsexempel från medlemskommunerna på handlingskraften i lokalt klimatarbete och ger exempel på områden där det trots höga ambitioner och hårt arbete är svårt för kommunerna att nå framgångar, exempelvis transportsektorns klimatpåverkan. Vilja och stöd från nationellt håll behövs om kommunerna ska kunna komma vidare inom dessa problemområden. Klimatkommunerna Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete. Klimatkommunerna startade som ett nätverk 2003, men blev 2008 en förening. Föreningen har 27 kommuner och två landsting som medlemmar, som tillsammans repre-senterar drygt invånare. Mer information finns på Framsida: Stadsträdgården i Lidköping Foto: Lidköpings kommun 2

3 Sammanfattning av rapporten Kommunernas klimatarbete är viktigt för Sverige Kommunerna har en viktig roll i Sveriges klimatarbete. De har ansvar för och erfarenhet av fysisk planering och energistyrning och är stora upphandlare av varor och tjänster. De har även en närhet till medborgarna, och därmed möjligheter att överföra klimatfrågan till en mindre och mer begriplig nivå. Avgörande åtgärder, stöd och styrmedel hittills Utbyggnaden av fjärrvärmenät och ersättandet av olja med biobränslen lyfts av många kommuner som de viktigaste klimatåtgärderna hittills. Även åtgärder inom energieffektivisering, biogasproduktion och satsningar på kollektivtrafik och miljöbilar har varit centrala. De tidigare LIP- och Klimpstöden har varit av stor betydelse och många använder sig idag av energieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting. Kommunerna lyfter, utöver ekonomiska stöd, fram flera olika faktorer som viktiga för att åtgärderna realiserats, exempelvis åtgärdernas effektivitet och lönsamhet, ekonomiska och personella resurser, lagstiftning och andra styrmedel, samverkan med andra aktörer och politiskt engagemang. Trovärdighet och långsiktighet behövs i den nationella politiken Kommunerna säger med en enig röst att den nationella politiken måste vara trovärdig gentemot kommunerna. För att de ska våga och kunna förverkliga framtida åtgärder med stora potentialer för utsläppsminskningar, krävs det stöd i form av en långsiktig nationell politik på området. Det som efterfrågas kan sammanfattas i två punkter: En tydlig och långsiktig nationell politik, som med lagstiftning och ekonomiska styrmedel som skatter och avgifter ger incitament för kommuner, företag och andra aktörer att våga göra långsiktiga åtgärder. Ett långsiktigt ekonomiskt stöd till lokala investeringsprojekt liknande Klimatinvesteringsprogrammet, som inte är administrativt betungande att söka. Tydliga politiska signaler efterfrågas Kopplat till ett önskemål om långsiktighet i klimatpolitiken efterfrågar flera kommuner starkare nationella politiska signaler. Dessa signaler kan vara skärpta krav på energieffektiviseringsåtgärder vid ny- och ombyggnation, en långsiktig skattepolitik som gynnar produktion av biogas eller införandet av annan klimatvänlig teknik och uppbyggnad och/eller förstärkning av nationell infrastruktur för järnvägstrafik och distribution av biogas eller andra förnybara energikällor. Den befintliga lagstiftningen upplevs också ibland som motstridig och hindrande, exempel som kommit fram här är problematiken kring upphandling och möjligheten att kunna gynna korta transporter. Ekonomisk stimulans är önskvärt Det finns också önskemål om ekonomisk stimulans för att kraftiga energieffektiviseringar ska ske vid omfattande ombyggnationer och renoveringar och många kommuner som tidigare haft LIP- och Klimpstöd menar att dessa stödformer varit mycket viktiga. 3

4 Innehållsförteckning Inledning 3 Om rapporten 3 Kort om Klimatkommunerna 3 Kommunernas roll i Sveriges klimatarbete 4 Stöd till lokalt klimatarbete - förr och nu 6 Resultat, visioner och behov i det lokala klimatarbetet Klimatkommunerna svarar 7 Erfarenheter och exempel från fyra spjutspetskommuner 14 Lidköpings kommun 14 Malmö stad 17 Södertälje kommun 19 Östersunds kommun 21 Resultat, visioner och behov i det lokala klimatarbetet sammanfattande slutsatser 24 Källförteckning 26 Bilaga 1. Åtgärdskatalog från kommunerna från enkätsvaren 28 Bilaga 2. Åtgärder som kommunerna nämner som speciella för den egna kommunen 30 Bilaga 3. Enkätfrågorna 31 2

5 Inledning Sveriges regering inledde hösten 2011 det långsiktiga arbetet med att ta fram Färdplan 2050 en plan för hur Sverige ska bli ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser innan år Flera områden och system i samhället behöver genomgå förändringar och moderniseringar, regeringen nämner till exempel energi- och transportsystemet, där användningen måste minska och andelen förnybar energi öka. Föreningen Klimatkommunerna har blivit inbjudna att bidra med ett kommunperspektiv på färdplanen, dels i form av denna rapport, dels via deltagande i Naturvårdsverkets referensgrupp och i rollen som remissinstans. I rapporten lyfter vi fram spjutspetsexempel från kommuner som kommit långt i omställningen till ett energi- och klimatsmartare samhälle, men belyser även områden (till exempel utsläpp från transporter) där det är svårt för kommunerna att nå framgångar, trots höga ambitioner och hårt arbete. Dessa är områden där vilja och stöd från nationellt håll är nödvändigt för att komma vidare. Klimatkommunerna vill med rapporten visa på handlingskraften i lokalt klimatarbete och inspirera Sveriges kommuner att gå längre. Vi vill också visa regeringen att med rätt stöd kan åtgärder som idag är spjutspetsar snart ses som självklara. Om rapporten Klimatkommunernas arbete med rapporten har finansierats av Naturvårdsverket. Föreningen har anlitat Eva Gustavsson, fil. dr. i kulturgeografi vid Örebro Universitet, för att skriva rapporten. Eva disputerade 2009 med en avhandling om klimatfrågan ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, med fokus på den lokala nivåns arbete med åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Denna rapport grundar sig på en kort enkät till föreningens medlemmar. Därutöver har fyra intervjuer gjort med representanter för några utvalda kommuner för att ge exempel på satsningar som är goda exempel på lokala initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser. I enkäten har kommunerna också fått möjlighet att berätta om planerade eller önskade framtida lokala åtgärder, men också önskemål om stöd i form av bidrag eller styrmedel från nationell nivå för att genomföra mer ambitiösa klimatåtgärder. Enkäten skickades till föreningen Klimatkommunernas kontaktperson (tjänsteman) i respektive kommun och besvarades av denna ensam eller tillsammans med en politiker. De fyra intervjuerna genomfördes på telefon med en tjänsteman i respektive kommun. Åsikter som uttrycks i rapporten är Klimatkommunernas. Kort om Klimatkommunerna Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete. Klimatkommunerna startade som ett nätverk 2003, men blev 2008 en förening. Föreningen har 27 kommuner och två landsting som medlemmar, som tillsammans representerar drygt invånare. Klimatkommunernas övergripande syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Föreningen stödjer kommuner som vill arbeta med klimatfrågan och är en pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet genom att lyfta fram vilka möjligheter, hinder och drivkrafter som har betydelse för arbetets resultat. Klimatkommunerna sprider information och erfarenheter om lokalt klimatarbete och samarbetar internationellt, bland annat med liknande nätverk i andra länder. Mer information finns på 3

6 Kommunernas roll i Sveriges klimatarbete Sveriges kommuner har en särskild roll i klimatarbetet. Deras ansvar för och erfarenhet av fysisk planering och energistyrning ger dem viktiga och nödvändiga redskap för att besluta om och genomföra lokala åtgärder för att minska klimatutsläppen. Därtill kommer deras roll som betydande upphandlare av varor och tjänster och som stor arbetsgivare, vilket ger möjlighet att ställa krav eller sprida information och kunskap. Närheten till medborgarna i kommunen och möjligheten att överföra klimatfrågan till en mindre och mer begriplig skala för den enskilde individen talar också till kommunens fördel som klimataktör. Den lokala nivåns betydelse för att driva miljö- och klimatarbetet framåt i Sverige liksom i andra länder, enskilt och i samverkan med andra aktörer, uppmärksammas i svensk och internationell samhällsforskning (se till exempel Aal et al. 2007; Bulkeley & Betsill 2005; Coenen & Menkveldt 2002; Eckerberg & Forsberg 1998; Gustavsson 2008; Lindseth 2004; Montin 2007, 2009). Ett citat som på ett tydligt sätt belyser kommunens roll men också visar på vikten av att föra in klimatpolitiken i ett helhetsperspektiv även på den lokala nivån, hämtar vi från Kommunerna och miljömålen. Samspel på lokal nivå en idéskrift (Naturvårdsverket 2003: 2): Kommunerna är motorn i det lokala miljömålsarbetet. Hos dem finns ett samlat lokalt ansvar för att skapa en god livsmiljö; ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det är på den lokala nivån många åtgärder ska genomföras för att nå miljömålen och där görs många avvägningar i arbetet med att nå ett hållbart samhälle. Miljömålen behöver kopplas till kommunens egna politiska mål och instrument för att bli en del av den lokala politiken. De har beröring med mycket annat välfärdsarbete i kommunerna, t.ex. för folkhälsa, attraktivitet, trygghet, säkerhet och tillväxt. Mycket har redan gjorts för att ställa om från användning av olja i fjärrvärmeverken runt om i landet, och i jämförelse med andra europeiska länder är våra fjärrvärmesystem väl utbyggda. Både en långsiktig politik på lokal nivå, statliga stöd och stigande energiskatter har också bidragit till att omställningen skett i så pass hög takt. Men kommunerna har fortfarande svårt att uppnå minskade klimatutsläpp inom transportsektorn, till stor del på grund av liten rådighet över transportfrågor och större infrastrukturella investeringar (Gustavsson 2008). Detta blev särskilt tydligt när landets kommuner i Naturvårdsverkets utvärdering (Naturvårdsverket 2010b) svarade på frågan om uteblivna effekter av klimatstrategiarbetet i verksamhet som kommunen inte kunde råda över. Exempelvis kan kommunerna inte se att privatbilismen minskar trots insatser inom området. En drivkraft för städer och kommuner att ligga i framkant av klimatarbetet är möjligheten att ge kommunen en ny, tidsenlig image eller identitet i syfte att öka kommunens attraktivitet och konkurrenskraft. Såväl Växjö som den tyska staden Freiburg kallar sig the greenest city in Europe, vilket används för att marknadsföra dem som framkantseller spjutspetskommuner på klimatområdet i internationella sammanhang. Fortsätter vi vända blicken mot Europa och övriga delar av världen kan vi med Joss (2010) konstatera ett allt större intresse för att marknadsföra städer som eco cities, smart cities eller low carbon cities, för att nämna några de många etiketter som sätts på städer som på olika vis verkar för att minska stadens klimatpåverkan. Rörelsen Transition Towns är ett exempel på förändringsarbete i mindre städer med hållbar utveckling i en vidare bemärkelse som mål och som fått internationell spridning (se till exempel Connors & McDonald 2010). 4

7 Sandakärret i Upplands Väsby. Foto: Upplands Väsby kommun 5

8 Stöd till lokalt klimatarbete -förr och nu Det statliga Lokala investeringsprogrammet (LIP) som administrerades av Naturvårdsverket mellan åren , innebar att 6,2 miljarder kronor fördelades till 211 investeringsprogram i 161 kommuner, för arbete inom ramen för hållbar utveckling. Ungefär en tredjedel av projekten var klimatrelaterade. Den klart största andelen kronor (1 156 miljoner kr) gick till projekt för energiomställning till förnybar energi, följt av flerdimensionella projekt (483 miljoner kr), trafik (452 miljoner kr) och energieffektiviserings eller -besparingsåtgärder (396 miljoner kr) (Natur-vårdsverket 2010a). LIP följdes av Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) som pågick under åren , och omfattade 1,8 miljarder kronor till 913 projekt i 126 program, med syftet att minska utsläppen av växthusgaser och uppnå det nationella klimatmålet genom långsiktiga investeringar. De flesta mottagarna av bidraget var kommuner och kommunala bolag. Ungefär 66 procent av medlen har gått till åtgärder inom kategorierna avfall, transporter och vägtrafik samt produktion och distribution av energi. Cirka en tredjedel av medlen har gått till produktion och distribution av biogas. Ett annat exempel på stödform är Energimyndighetens projekt Uthållig kommun, som i den tredje, pågående etappen omfattar 38 kommuner. Avsikten är att sprida spjutspetsexempel med energifokus som kan inspirera såväl nationellt som internationellt (Energimyndigheten 2011). I nuläget finns inga stora investeringsstöd som LIP och KLIMP. Istället finns ett energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting, där sammanlagt 99 miljoner kronor om året finns att söka från Energimyndigheten. Stödet ska användas till en deltidstjänst för strategiskt arbete med energieffektivisering i den egna organisationen. I Naturvårdsverkets rapport (2010b) framskymtar ett behov av ett långsiktigt stöd från staten för att hålla igång klimatarbetet i kommunerna. Behov finns av stöd för utvärdering av de olika åtgärder som satts igång i form av bättre statistik för att mäta och jämföra utsläppsnivåer, stöd för att öka kompetensen och sprida information till invånarna men också genom att visa goda exempel och dela med sig av erfarenheter till andra kommuner. Rapporten slår fast att kommande stödformer måste vara flexibla, eftersom kommunernas behov växlar med storlek, geografi, resurser, tillgång till nätverk med mera. Resultatet av andra studier av lokalt klimatarbete bekräftar bilden av att det finns en stor variation mellan kommunerna avseende ambitionsnivå och tillgång till ekonomiska och personella resurser, kunskap, politisk vilja, samverkan med andra aktörer och andra kontextuella faktorer (se till exempel Elander et al 2003 och Gustavsson 2008). 6

9 Resultat, visioner och behov i det lokala klimatarbetet Klimatkommunerna svarar Klimatkommunernas medlemskommuner fick svara på frågor om vilka åtgärder som man bedömer som de viktigaste av det man arbetat med hittills, vad man planerar att arbeta med på 5-10 års perspektiv och dela med sig av tankar om klimatarbetet på längre sikt. Kommunerna fick också lämna synpunkter på stöd och styrmedel, baserat på deras erfarenheter och önskemål för framtiden. I den första frågan har kommunernas svar organiserats efter Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) kommungruppsindelning. Förutom kommunerna har även de två regioner som är medlemmar i föreningen Klimatkommunerna svarat på enkäten. Deras svar redovisas separat. Vilka har varit och är de viktigaste klimatåtgärderna i er kommun och varför anser ni att de är de viktigaste åtgärderna? Utbyggnaden av fjärrvärmenät och ersättandet av olja med biobränsle är en av de viktigaste klimatåtgärderna för de flesta kommuner som svarat. Även energieffektivisering, biogasproduktion och satsningar på kollektivtrafik och miljöbilar lyfter många fram som betydelsefulla åtgärder. Storstäder - Stockholm, Göteborg och Malmö Åtgärder inom fjärrvärmeproduktionen, introduktion av fjärrkyla, energieffektivisering, satsning på kollektivtrafik och miljöbilar är det som dessa städer bedömer som de viktigaste på grund av att de är effektiva (de ger en påtaglig minskning av utsläppen av växthusgaser) och ger en långsiktig effekt. Biobränsle ersätter i allt högre grad olja i fjärrvärmeproduktionen, och i Göteborg tillförs även spillvärme i fjärrvärmesystemet. Kollektivtrafiksatsningar och kommande trängselskatter anser Göteborg också hör till de viktigaste åtgärderna. Större städer Helsingborg, Jönköping, Kristianstad, Lidköping, Linköping, Skellefteå, Södertälje, Växjö, Östersund Även när det gäller de större städerna framstår utbyggnad av fjärrvärmenätet och ersättandet av olja med biobränsle som vinnarna i valet av den viktigaste åtgärden. Flera har också nämnt produktion av biogas som en viktig åtgärd (Södertälje, Skellefteå, Jönköping, Kristianstad, Lidköping). På flera håll finns också en koppling mellan lokal biogasproduktion och omställning av kommunens fordonsflotta från fossila bränslen till biogas. Förutom klimatvinsten finns andra drivkrafter för biogassatsningarna, som att slippa vara beroende av fossila bränslen och istället kunna producera energi och bränslen lokalt, av lokala råvaror till kommunens egen verksamhet och till invånarna. En poäng är dessutom att på det här sättet kan kommunens verksamhet fungera som en förebild för andra i miljö- och klimatarbetet. Södertälje kommun ger som exempel att den kan vara en föregångare genom att köpa in miljöbilar som, efter att de använts i kommunens verksamhet, kan säljas till privatpersoner till ett pris som gör det möjligt för fler att köpa en miljöbil. Satsningar som ska leda till minskad biltrafik och ökad kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik nämns också, liksom energieffektivisering av fastigheter. I Lidköping nämner man att man i samband med markanvisning ställer krav på energieffektiva byggnader när såväl offentliga som privata aktörer vill bygga på kommunägd mark. Liknande krav ställs även i Södertälje och Malmö kommuner. Att skolmaten tillagas lokalt vid varje skola och av ekologiska och närproducerade råvaror är något som Södertälje kommun arbetar med. 7

10 Övriga kommuner - Mölndal, Upplands-Väsby (förorter till storstäder), Götene och Sandviken (varuproducerande kommuner) Åmål och Säffle (kommuner i tätbefolkade regioner) och Lycksele (kommun i glesbefolkad region) Satsningar inom fjärrvärmesektorn är viktiga även för de övriga kommunerna, vilket innebär utbyggnad av nätet och övergång till förnybara bränslen. Man nämner också energieffektiviseringsåtgärder av fastigheter inom kommunens fastighetsbolag och rådgivningsverksamhet. I Åmål har insamlingen av deponigas från den kommunala deponin varit en betydelsefull klimatåtgärd, och Götene nämner utnyttjandet av biogas till eloch värmeproduktion på det kommunala reningsverket. Under punkten de viktigaste klimatåtgärderna nämns också av några kommuner införandet av olika styrsystem, som mobilitetsprojektet i Mölndal, miljöcertifieringen av Upplands-Väsby kommuns verksamhet, införandet av en intern energi- och klimatgrupp inom samhällsbyggnadsförvaltningen i Lycksele, och införandet av ett miljöledningssystem i Sandviken. Vad har gjort att klimatprojekten inte blivit hyllvärmare? Kommunerna lyfter fram flera olika faktorer som viktiga för att åtgärderna realiserats, exempelvis åtgärdernas effektivitet och lönsamhet, ekonomiska och personella resurser, lagstiftning och statliga stöd, samverkan med andra aktörer och politiskt engagemang. Vad ligger bakom bedömningen från kommunernas sida att de ovan nämnda åtgärderna är de viktigaste? Först och främst är det åtgärdernas effektivitet åtgärder inom fjärrvärmesystemen, insamling av deponigas, rötning av avfall till biogas och energieffektiviseringsåtgärder ger mätbara resultat både på kort och på lång sikt. Åtgärderna är ekonomiskt lönsamma, även om en del kommuner vittnar om att det krävs ett omfattande arbete för att hitta samarbetspartners för att finansiera projekten som har höga investeringskostnader. Enkäterna visar att genomförandet av de satsningar som kommunerna räknar upp möjliggjorts genom samverkan med privata och offentliga aktörer. De kommunägda energibolagen har varit en viktig samarbetspartner för att få till stånd investeringar i anläggningar och infrastruktur. Stockholm nämner samarbetet med Stockholms Lokaltrafik (och andra privata aktörer) för kollektivtrafiksatsningar och satsningar på miljöbilar och miljöbränsle till fordon. Lagstiftning och statliga stöd, som LIP och Klimp och energieffektiviseringsstöd från Energimyndigheten har starkt bidragit till att åtgärderna blivit genomförbara. En kommun skriver till exempel att Flera av de energirelaterade stöden, som också gällt enskilda och företag, har varit bra lockbeten och intresseväckare för olika energilösningar och i vissa fall säkert avgörande för genomförande av åtgärder. Nära kopplat till de ekonomiska resurserna är också de personella resurser som krävs för att ta fram förslag till projekt eller strategier, söka efter samarbetspartners eller söka statliga eller andra bidrag. För att få till stånd lokala klimatsatsningar krävs också en politisk vilja, engagemang och enighet över tid, som medvekar till att klimatfrågorna lyfts upp på kommunens politiska agenda. Införandet av miljöledningssystem har sedan bidragit till att skapa en fastare struktur för klimatarbetet. Det finns också exempel på projekt som planerats men som har misslyckats eller stött på svårigheter. Förklaringar till detta kan sökas i att projekten visat sig ha dålig ekonomisk lönsamhet, något som kan ha varit orsaken till att det ibland varit svårt att få privata aktörer att intressera sig eller upprätthålla ett engagemang. En annan förklaring kan vara att projekten varit dåligt förankrade hos dem som projekten vänt sig till, bland annat beroende på brister i informationsöverföringen mellan kommunen och övriga aktörer. En annan typ av projekt som nämns i detta sammanhang är de som haft målet att påverka människors beteende, där det har varit svårt att se några direkta effekter. Ytterligare en faktor som bidragit till att projekt inte har kommit igång eller avslutats tidigare än planerat är att bidragsformer, stödformer eller lagstiftning har ändrats eller upphört. 8

11 Big Glenn i Göteborg. Foto: Göteborgs Energi 9

12 Framtiden vad vill man göra och vilket stöd önskas? Kopplat till ett önskemål om långsiktighet i klimatpolitiken efterfrågar flera kommuner starkare nationella politiska signaler, och ger en rad konkreta exempel på hur sådana skulle kunna se ut. Det finns också önskemål om ekonomisk stimulans för att kraftiga energieffektiviseringar ska ske vid omfattande ombyggnationer och renoveringar, och många kommuner som tidigare haft LIP och Klimpstöd menar att dessa stödformer varit mycket viktiga. Transportsektorn är ett område där kommuner har svårt att komma åt utsläppen av växthusgaser, men där man har flera idéer om vad man vill arbeta med. Frågan har gett upphov till en katalog av åtgärder främst inom områdena energiproduktion och energieffektivisering samt trafik/transporter (se bilaga 1). Möjligheten att utnyttja lokala resurser, som i biogassatsningar, eller att kunna stärka den lokala produktionen av råvaror genom den kommunala upphandlingen av till exempel livsmedel, uppmärksammas också. När det gäller upphandling finns dock svårigheter vad gäller kommunens rådighet och vad lagstiftningen säger. Här verkar en del kommuner pröva sig fram för att hitta vägar att kunna upphandla lokalt men inom lagens råmärken. Kommunens rådighet sätter också gränser för i vilken grad kommunen kan påverka byggherrar för att få till stånd energieffektiviseringsåtgärder i fastigheter. Kommunen kan styra sina egna bolag men har sämre möjligheter att påverka privata byggherrar (så länge de inte bygger på kommunägd mark). Transportsektorn är likaså ett område där kommunen har svårt att komma åt utsläppen av växthusgaser, men där man har flera idéer om vad man vill arbeta med. Exempel är utbyggnad av infrastruktur som möjliggör en elbildssatsning, lokal produktion av fordonsgas eller satsningar på alternativ till privatbilism. I det sammanhaget kommer även tankar om hur man på längre sikt kan förändra människors attityder och beteenden i vardagen till resande och annan konsumtion. Förverkligandet av många av de åtgärder som räknas upp kräver samverkan med andra aktörer, såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn. Flera av kommunerna ger också exempel på befintligt samarbete inom regionala, nationella och internationella nätverk med städer och kommuner, med myndigheter som Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Boverket. Samarbeten sker också med andra kommuner enskilt eller inom regionala kommunförbund, med det lokala föreningslivet, studieförbund, lokala entreprenörer och företag, nätverk som BioFuel Region, regionala företagsnätverk eller med universiteten. Samarbetet bedrivs på olika plan, men omfattar allt från större projekt som anläggning av biogasproduktion till studiecirklar om energifrågor. Samverkan är viktigt, dels för att utnyttja personella och ekonomiska resurser effektivt, men också för att bevaka vad som händer i omvärlden. Deltagandet i nätverk och gemensamma projekt kräver dock i sig självt resurser, något som ligger mindre kommuner i fatet, där de tjäns-temän som arbetar med miljö- och klimatfrågorna har begränsade möjligheter att delta på grund av en redan stor arbetsbörda. Detta kan bli särskilt problematiskt, då det också framkommer att nätverkande och samverkan med andra kommuner och aktörer kan vara särskilt viktigt för mindre kommuner, som annars har svårt att göra sig synliga i klimatarbetet. Förverkligandet av många av de åtgärder som räknas upp kräver samverkan med andra aktörer, såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn. Kommunerna fick frågan vilket stöd i form av ekonomiska bidrag eller styrmedel man behöver för att genomföra de åtgärder som nämnts ovan. Många kommuner som tidigare haft LIP- och Klimpstöd menar att dessa stödformer varit viktiga för att åtgärder planerats, beslutats och genomförts, och gjort det lättare att få med andra aktörer utöver kommunen i klimatarbetet. När bidrag finns skyndas den kommunala beslutsprocessen på skriver Stockholms kommun i sitt svar, och liknande kommentarer kommer från andra kommuner som upplevt Klimpstödet som en katalysator för den lokala klimatpolitiken och klimatarbetet. Alla kommuner är dock inte odelat positiva till LIP- och Klimpstöden, som krävt stora personella resurser för att kommunen över huvud taget kunnat söka bidragen, något 10

13 som upplevts som en stötesten av små kommuner. Kommuner efterfrågar också ekonomisk stimulans för att kraftiga energieffektiviseringar ska ske vid omfattande ombyggnationer och renoveringar, t.ex. genom villkor om energieffektiviseringar för att fastighetsägare ska få fördelaktiga lån. Bland annat står landets miljonprogramområden inför ett omfattande renoveringsbehov, och här efterlyses bättre förutsättningar för energieffektivisering av dessa bostäder. Ett ökat stöd till den lokala energi- och klimatrådgivningen är också önskat. För att stimulera cykling och kollektivtrafik finns önskemål om reseavdrag för de som cyklar och bättre möjlighet att göra avdrag för resor med kollektivtrafik. För att utveckla nya lösningar föreslår en kommun stöd som gynnar forskning och utveckling. Det riktas också viss kritik mot befintliga styr- och stödformer. En kommun påpekar att man från den nationella politikens och myndigheternas sida borde ha större tilltro till kommunernas förmåga att själva planera och prioritera utifrån de lokala förutsättningarna. Istället för att, som idag, de lokala projekten skapas för att passa utlysningarna, borde det vara tvärtom, menar kommunen i fråga, som också efterlyser en större långsiktighet och ett större mod i politiken. Man måste våga satsa på långsiktiga projekt, är budskapet från denna kommun. Kopplat till önskemålet om långsiktighet i klimatpolitiken är önskemålet från flera kommuner om starkare nationella politiska signaler. Det kan vara i form av uttalanden, nationella mål, krav på kommunerna, ekonomiskt stöd, konsumtionsbegränsande åtgärder, lagstiftning/beskattning inom byggsektorn och på fordonsbränslen, energiskatter, stöd till kollektivtrafik, reducerade förmånsvärden på miljötjänstebilar, ökad nationell satsning på produktion av biogas samt av användning av el- och gasfordon eller uppbyggnad av en nationell infrastruktur för biogasproduktion och distribution. Andra önskemål är styrmedel som är till fördel för privatpersoner som bidrar till utbyggnad av förnybar el, starkare stöd för kommuner som vill gå före och bygga energieffektiva hus och ställa krav på privata exploatörer där kommunen äger marken, för att citera kommuners synpunkter. Starkare stöd till kommuner som går före efterfrågas. Foto: Östersunds kommun 11

14 Stockholms läns landsting och Region Skåne Stockholms läns landsting efterlyser en modernare skattelagstiftning för förnybara bränslen för sjötrafiken, och en tydligare hållning från regeringen om förnybara bränslen och om definitionen av miljöbilar. I Region Skåne är insatser i transportinfrastrukturen den viktigaste frågan där regionen har rådighet inom den närmaste framtiden. Region Skåne efterlyser ett ökat stöd för produktion av biogas. Man menar också att stöd som LIP och Klimp fortfarande kan ge effekt i klimatarbetet. För Stockholms läns landsting är det åtgärder inom landstingets huvudområden vård och kollektivtrafik som är aktuella. Landstinget har arbetat med åtgärder för att minska sin klimatpåverkan sedan 2002, då det miljöpolitiska programmet Miljö Steg 4 börjande gälla. Inom kollektivtrafiken är utfasningen av fossila bränslen inom Storstockholms lokaltrafiks (SL) bussflotta på drygt 2000 bussar den viktigaste åtgärden. Bussarna står för 85 procent av SLs bränsleförbrukning, och andelen förnybara bränslen (etanol och biogas) i bussflottan var vid utgången av 2011 ca 58 procent. Detta är en del av arbetet för att nå målet om 75 procent förnybara bränslen i all trafikverksamhet till Ett långsiktigt mål är att nå det vill säga noll nettoutsläpp av växthusgaser redan , det vill säga år innan målet ska nås på nationellt plan. Inom vården är destruktionen av lustgas en ny och unik åtgärd. Båda dessa åtgärder har genomförts med Klimpbidrag och i samverkan med andra aktörer. Att det funnits en bred politisk enighet har också bidragit till genomförandet. En stark politisk vilja tillsammans med visst investeringskapital gör att klimatåtgärderna verkligen genomförs Ett exempel på ett projekt som inte gått lika bra att genomföra är övergången till förnybara bränslen i sjötrafiken, där, som det sägs i landstingets svar, trögheten delvis beror på stelbenta skatteregler för förnybara bränslen för sjötrafik, men också högre säkerhetskrav än för landbaserad trafik. En modernare skattelagstiftning för förnybara bränslen för sjötrafiken är därför en önskan från landstinget till regeringen. Landstinget efterlyser också en tydligare hållning från regeringen om förnybara bränslen och om definitionen av miljöbilar. Fortsättningsvis avser landstinget att fortsätta utfasningen av lustgasdestruktion till att omfatta alla medicinska gaser, och att energieffektivera fastigheter och transporter inom sin verksamhet. Skåneregionens klimatarbete tog fart 2009 när klimatberedningen lade fram sin rapport, och ett miljöstrategiskt program för Skåne antogs av Region Skåne. Klimatarbetet bedrivs både inom regionens organisation och inom regionen som geografiskt område i samband med arbetet för en regional utveckling där energi- och klimatfrågor är högt prioriterade områden. En av de viktigare åtgärderna är Fossilbränslefritt Skåne, som är ett upprop till hela Skåne om att bli fritt från fossila bränslen, där regionen uppmanar såväl offentliga som privata aktörer inklusive privatpersoner att skriva på uppropet. Region Skåne leder också ett arbete med att uppnå hela potentialen i regionen för biogasproduktion och användning (med Klimp-stöd), samt gör en satsning på inköp av vätgasdrivna bränslecellsbilar. Dessa tre åtgärder menar Region Skåne är i många avseenden unika. Liksom Stockholm läns landsting arbetar Region Skåne med att ställa om bilparken till förnybara drivmedel och med destruktion av lustgas vid samtliga sjukhus (med Klimp-stöd). Projekten som räknats upp har kunnat genomföras tack vare samverkan med andra aktörer vilket också innebär en god förankring av projekten. En stark politisk vilja tillsammans med visst investeringskapital gör att klimatåtgärderna verkligen genomförs konstateras i Region Skånes svar. Däremot har deltagandet i EU-stödda projekt inte alltid gett önskat resultat. Det är mycket lättare att få EU-medel än att faktiskt jobba med projekten konstaterar svaret. EU-projekt kräver personella resurser, och det finns också en risk inbyggd i projekten att projektanställda slutar och därmed blir arbetet lidande. För den närmaste framtiden är insatser i transportinfrastrukturen den viktigaste frågan inom de områden där regionen har rådighet. Snabbtågssatsningen 12

15 är en viktig del i arbetet för att stärka järnväg och kollektivtrafiken, liksom att förenkla smarta resval i kollektivtrafiken. Man går också vidare med biogassatsningen för att flytta energiproduktion närmare regionen. På längre sikt gäller fortsatt utfasning av fossila bränslen i organisationen. Inom transportsektorn gäller utbyggnad av infrastrukturen för el- och vätgasbilar som ska introduceras. Konsumtionen av varor är också något som uppmärksammas i regionens klimatpolitik, sjukhusens upphandling av varor är ett område där klimatpåverkan kan minskas. Region Skåne efterlyser ett ökat stöd för produktion av biogas genom rötning, exempelvis ett metanreduceringsstöd. Det skulle göra att fler vågar satsa, idag avvaktar många därför att lönsamheten är så osäker. Man menar också att stöd som LIP och Klimp fortfarande kan ge effekt i klimatarbetet. Biogasbuss i Helsingborg Foto: Julia Sandberg 13

16 Erfarenheter och exempel från fyra spjutspetskommuner Fyra av föreningen Klimatkommunernas medlemmar valdes ut för att ge exempel olika sätt att arbeta med åtgärder för att minska klimatpåverkan; Lidköping, Malmö, Södertälje och Östersund. Dessa är städer av olika storlek och belägna i olika delar av landet, faktorer som skulle kunna medverka till varierande inriktning på det lokala klimatarbetet. Föreningen Klimatkommunernas kontaktperson i var och en av de fyra kommunerna har intervjuats på telefon i maj Samtalet har kretsat runt enkätfrågorna, med särskild tonvikt på goda exempel från kommunens klimatarbete. Intervjupersonen har själv fått bedöma vilka åtgärder eller projekt kommunen arbetat med. För att belysa svårigheter som kommunerna mött i detta arbete har frågan om misslyckade projekt ställts, om varför goda idéer och ambitiösa projekt inte gått att genomföra, och vad man kan lära sig om detta. Intervjuerna har också handlat om vilka stöd som möjliggjort det klimatarbete som bedrivits hittills, och vilka synpunkter och önskemål som finns från kommunerna på framtida stöd och styrmedel för ett fortsatt klimatarbete. Beskrivningarna nedan baserar sig främst på de intervjuades egna berättelser, kompletterade med kommunernas egna dokument och andra studier eller rapporter. Redogörelsen för varje kommun får därför till viss del olika karaktär. Lidköpings kommun Lidköping är den minsta av de fyra kommunerna med sina drygt invånare, vilket inte hindrat kommunen från att bedriva ett framgångsrikt klimatarbete som genererat uppmärksamhet nationellt och internationellt. Kommunen har till exempel fått förstapris i ManagEnergy Local Energy Action Award 2009, som delas ut av EU-kommissionens Intelligent Energy - Europe (IEE) programme. Syftet med detta program är att stödja offentliga aktörer på den kommunala och regionala nivån i deras arbete med att ta fram förnybar energi och energieffektivisering (www.managenergy.net). Ett annat exempel är att Lidköping kom på en andraplats i Naturskyddsföreningens (SNF) Klimatindex 2007, vilket SNF i sin rapport kommenterar som avvikelser från det förväntade (SNF 2007: 21), det vill säga att det vanligtvis är storstäderna och andra större städer som toppar denna typ av index. Paradoxalt nog har inte kommunens miljö- och klimatarbete fått genomslag hos befolkningen i någon större utsträckning. I medborgarundersökningar kommunen genomfört visar det sig att invånarna inte sätter något högt betyg på arbetet. En hypotes är att invånarna betygsätter betydligt mer vardagsnära företeelser, som att återvinningsstationerna är dåligt städade, medan kommunen lägger sina ansträngningar på projekt på en annan nivå som berör invånarnas vardagsliv främst indirekt. Det är främst två projekt som lyfts fram som goda exempel på lokalt klimatarbete i Lidköping; projektet Energivinsten som vände sig till små och medelstora företag, samt produktionen av flytande biogas. Intervjupersonen betonar också nödvändigheten av att ha en fast struktur på miljö- och klimatarbetet för att nå bäst resultat. Energivinsten I projektet Energivinsten som bedrevs under åren deltog närmare hundra små och medelstora företag i kommunen. Dessa erbjöds, mot en avgift på ca 2000 kr, en utbildning med fem kurstillfällen. Mellan varje tillfälle fick deltagarna en läxa vilket innebar att de skulle kart-lägga sin energianvändning och göra en handlingsplan för hur de skulle kunna minska den. De fick också hjälp på plats av en rådgivare. Deltagarna delades in i grupper branschvis; industri, lantbruk, handel och transporter och så vidare. En förutsättning för att kunna genomföra ett projekt av det här slaget, ett utbildningsprojekt riktat till företagare, var att det kunde finansieras med Klimpstöd. Projektet genomfördes i samarbete med Företagarna i Lidköping, Lidköpings köpmannaförening 14

17 och LRF:s kommungrupp. Resultat av Energivinsten Ett positivt resultat som nämns i intervjun är att flera av företagen upptäckt att de kan använda miljöargument i sin marknadsföring. I en utvärdering som gjordes ett år efter att projektet avslutats (KanEnergi 2008) visar det sig att 62 procent av deltagarna genomfört någon form av åtgärd för att minska energiåtgången, men 38 procent upplevde att det fanns hinder, främst ekonomiska och personella, för att gå vidare med energiarbetet. Det kunde också vara så att det inte fanns tillräckligt med engagemang hos företagets ledning för att gå vidare. En tredjedel av företagen har utbildat sin personal i miljö- och energifrågorna (om man bortser från lantbruksföretagen som ofta är enmansföretag har hälften av företagen genomfört utbildning av sin personal). Projektet har också mött en del svårigheter. Trots att anmälningsavgiften var låg och deltagarna förespeglades sänkta energikostnader, krävdes det att en person ringde företagarna och övertygade dem om att delta i kursen. Småföretagare har fullt upp med att driva företaget och det är lätt att prioritera det dagsaktuella arbetet framför energiutbildningen, vilket resulterade i att deltagarna uteblev från kurstillfällena. Ett radikalt men effektivt drag var då att starta kursen tidigt på morgonen så att inte kursdeltagarna frestades att ta itu med arbetsuppgifterna på företaget istället. En erfarenhet var alltså att det lönade sig att ställa högre krav på kursdeltagarna. Även om projekt av det här slaget, inriktade på folkbildning, är framgångsrika vad avser att öka kunskapen om och engagemanget för att minska klimatpåverkan, så ligger en svårighet i att mäta resultatet i form av minskad energiåtgång och intjänade kostnader. Att göra en insats för att rädda klimatet i ett globalt perspektiv att ha ett världssamvete - är inte tillräckligt för att motivera, i det här fallet, företag att investera i ökad kunskap och fysiska åtgärder för att minska energianvändningen. Att kunna räkna hem insatsen ekonomiskt på ganska kort tid är istället en mer effektiv drivkraft. Biogasprojektet Lidköping kommuns långsiktiga satsning på produktion av flytande biogas till fordonsbränsle är ett exempel på hur uthållighet hos kommunens politiker och hos övriga aktörer som deltar i projektet; i det här fallet Göteborgs Energi och Swedish Biogas International (SBI), är nödvändig för att ro ett projekt av denna storlek i hamn. Projektet har tagit ca 15 år att förverkliga, och har mött en del problem på vägen, men står nu klart och producerar gas. Förutom statliga bidrag, totalt 33 miljoner, varav en stor del från Klimp, har den lokala förankringen och 15

18 kontinuiteten i projektet bidragit till att det kunnat förverkligas. Produktionen av gas sker i två steg. Först rötas vegetabiliska råvaror, främst restprodukter från produktion av etanol och stärkelse från spannmål i Lidköping. Därefter renas gasen. Det sker i en anläggning som ägs av SBI. Gasen kyls sedan i en anläggning som ägs av Lidköpings kommun och Göteborg Energi till flytande gas, som innehåller närmare 100 procent metan. Häri ligger också skillnaden gentemot annan fordonsgas, där den som produceras i Lidköping är energitätare, vilket gör det försvarbart ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv att inte bara använda den lokalt utan att även distribuera den till tankstationer på andra orter. Behov av ekonomiskt stöd Ett projekt av den här storleken är inte genomförbar utan statligt stöd. Här betonar intervjupersonen behovet av en långsiktighet i den nationella politiken vad gäller stöd till förnybara bränslen. Det finns idag kraft, vilja, teknik och kunskap för att utveckla och öka produktionen av förnybara bränslen, men det är en sårbar bransch och en tydlighet och långsiktighet i ekonomiskt stöd och användningen av styrmedel är väsentligt. Styrning och organisation Att ha en ordentlig struktur med tydliga rutiner och mål för miljöarbetet är en förutsättning för ett bra miljö- och klimatarbete, menar intervjupersonen. Likaså är det en förutsättning för att kunna söka statliga stöd eller EU-stöd. Idag finns en organisation inom kommunen med miljöombud och kontaktpersoner. Att förankra miljö- och klimatarbetet i kommunens hela organisation är viktigt. Kommunen har sedan 2011 haft ett miljö- och klimatutskott som består av kommunstyrelseledamöter där frågor kan lyftas och diskuteras på en strategisk nivå. Ett arbete pågår nu med att utveckla en modell för hållbara investeringar i kommunen. Enkelt så består den av en checklista för att kontrollera att de styrdokument som finns i kommunen verkligen följs. Det är troligen ett vanligt fenomen i kommunerna att planer och dokument blir hyllvärmare, och att långsiktiga hållbarhetskriterier får stryka på foten vid investeringar, exempelvis när det gäller byggen som måste banta sin budget. Checklistan blir en garant för hållbarhetsmålen inte prioriteras ner, utan att ett livscykelperspektiv blir rådande för att uppnå båda ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det som skiljer de framgångsrika från de mindre framgångsrika kommunerna (när det gäller miljö- och klimatarbetet) är att man följer upp sina dokument konstaterar den intervjuade. Andra erfarenheter och framtidsfrågor Kommunen har medvetet arbetat tillsammans med föreningslivet, och då inte enbart med miljöorganisationer. LIP- och Klimpstöd till folkbildningssatsningar har kunnat användas till denna verksamhet. Kunskapsöverföring är också en viktig del i projekt om hållbart byggande och samhällsutveckling som pågår i samverkan med städer i USA och Kina. Här handlar det både om kunnande i teknik och byggande och om den kommunala processen och styrningen av det lokala miljöarbetet. Lidköpings kommun arbetar också med att ställa högre krav än byggnormen på byggherrar som vill bygga på mark som ägs av kommunen. Lidköpings kommun har anslutit sig certifieringssystemet Miljöbyggnad nivå silver (SGBC ej daterad). Intervjupersonens erfarenhet är att byggföretagen inte har några problem att möta i detta sammanhang framförs önskemål om en statlig politik som gör det möjligt att ställa höga krav på byggföretagen vad avser energieffektivitet och hållbart byggande. de hårdare kraven. De stora byggföretagen kan vara föregångare och goda exempel för de mindre byggföretagen som inte heller de har visat tecken på att vara utestängda, utan deltar med förslag på klimatvänligt byggande när det efterfrågas. Även i detta sammanhang framförs önskemål om en statlig politik som gör det möjligt att ställa höga krav på byggföretagen vad avser energieffektivitet och hållbart byggande. I något fall har mindre företag ställt sig negativa vid första tillfället då höga krav har ställts på energieffektivitet, men dessa företag förefaller sedan ha utvecklat teknik och kunnande och har kunnat motsvara kommunens krav vid nästa tillfälle. 16

19 Malmö stad I Malmö startade klimatarbetet runt 1990, för att minska utsläppen av växthusgaser från fordon samt från produktion och konsumtion av energi. Då använde man dock det vidare begreppet miljöeffekter i stället för klimateffekter. På 1990-talet började man se effekter av industrikrisen i Malmö, där nedläggningen av varvet var en avgörande händelse. Det var dags att tänka nytt och hitta en ny profil för den forna industristaden Malmö; kunskaps- och tjänstestaden Malmö. I denna nya profil inbegreps även en inriktning mot hållbar utveckling. Fortfarande är trafikfrågor och energieffektivisering viktiga klimatfrågor i staden, som har som mål att kommunens verksamhet ska vara försörjd av förnybar energi år 2020, medan kommunen som geografiskt område ska vara klimatneutral år Kommunen har arbetat upp kompetens att skriva ansökningar och har fått stöd från såväl LIP och Klimpprogrammen, från Energimyndigheten, Delegationen för hållbara städer och har deltagit i EUprojekt. Kommunen har också etablerat ett samarbete med Malmö högskola inom samarbetsorganet ISU - Institutet för Hållbar Stadsutveckling. Inom ramen för högskolans magisterprogram Hållbar stadsutveckling sker till exempel följeforskning och inom ISUs verksamhet sker ett kunskapsutbyte mellan högskolan och kommunen. Förutom trafikfrågan och då speciellt cykeltrafiken, lyfts också byggande och stadsodling fram som goda exempel på lokalt arbete knutet till klimatfrågan. Trafik Ett mål är att öka cykeltrafiken i Malmö. I och med att Citytunneln har byggts genom staden så underlättas arbetspendlingen med tåg. Många pendlar till Danmark från Malmö med omnejd. Genom att bygga cykelgarage i anslutning till Citytunnelns stationer i staden gör man det lättare och säkrare för de som vill ta cykeln till tåget. Hittills har ett cykelgarage iordningsställts i Hyllie, och liknande garage ska komma till stånd även vid de övriga stationerna, Centralen och Triangeln. Vid cykelgaragen kan man låsa in sin cykel, ta en dusch och låsa in sina ombyteskläder. Där finns väntrum och ytor där man kan serva sin cykel om man vill. Byggande I samband med bomässan Bo01 kom Malmö igång med det statliga projektet Byggabodialogen som var ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen för att nå en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. Dialogen skulle leda till att aktörerna på frivillig väg skulle nå längre än vad lagar och regler föreskrev (Kumar 2008), och pågick under åren Dialogen har sedan Cykelparkering vid Triangelns station i Malmö 17

20 fortsatt i Malmö under rubriken Byggherredialogen, där alla exploatörer i det aktuella byggområdet deltar, och där medborgarna också inbjudits till dialogen för att åstadkomma bostäder som är såväl ekologiskt som ekonomiskt och socialt hållbara. Planeringen av Flagghusen i Västra Hamnen är ett exempel på ett område där Byggherredialogen användes i planeringen. Byggherredialoger genomförs i de områden där kommunen äger mark som bjuds ut till byggherrarna. Den exploatör som vill bygga på den aktuella marken måste skriva på ett avtal om att delta i byggherredialogen, där man redan på ett tidigt skede i byggprocessen diskuterar sig fram till hur man ska åstadkomma ett hållbart byggande. Att delta i byggherredialogen medför fördelar, som att få möjlighet att bygga på attraktiv mark. För byggherrarna i Västra Hamnen har det inneburit att de kunnat dra ner på det antal parkeringsplatser som annars måste anläggas i anslutning till bostadsfastigheter, mot att de betalar hyresgästernas medlemsavgift i en bilpool under en begränsad tid (två-tre år). Det har gett ett så bra resultat att de parkeringsplatser som faktiskt gjorts inordning inte utnyttjas fullt ut. Ett annat resultat av byggherredialogen är att, inom 18 ramen för ett Interreg-projekt, svenska och danska byggherrar sammanförs för att öka deras kunskap om hållbart byggande. En metodbok om hur man bygger upp och genomför Byggherredialogen ska också tas fram. Stadsodling Stadsdelen Seved i Malmö är kanske främst känd för våld och oroligheter, området har en låg medelinkomstnivå och en hög omsättning av hyresgäster. Men den innehåller också ett lyckat stadsodlingsprojekt. Det började som ett projekt om att odla med barn, men fungerar nu som en social samlingspunkt för boende i kvarteret, en verksamhet som på ett mycket konkret sätt förenar social och ekologisk hållbarhet med relativt enkla medel. Odlingarna har skapats i samarbete mellan Malmö kommun och olika kommunala och privata fastighetsägare och drivs numera av en ekonomisk förening. Kommande projekt och kommentarer På trafikområdet nämns tankar på en spårvägssatsning som ett komplement till Citytunneln. Det som är aktuellt den närmaste tiden inom bostadsbyggandet är att snabba upp energieffektiviseringsarbetet i det kommunala fastighetsbolaget. En stor

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Lars Thunberg kommunalråd (KD), Helsingborg Ordförande, Sveriges ekokommuner Helsingborgs stad Lars Thunberg (KD), kommunalråd

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Energiarbete i kommunen

Energiarbete i kommunen Energiarbete i kommunen Sänk kostnaderna och ta klimatansvar Var med och bygg framtidens ekologiskt hållbara samhälle Att vår energianvändning påverkar klimatet ifrågasätts inte längre. Alla börjar förstå

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Malmö och Trelleborg får tillsammans 144 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Strategi för hållbar utveckling

Strategi för hållbar utveckling 2008-04-14 1 (8) Strategi för hållbar utveckling Bakgrund I Falköpings kommuns flerårsplan för 2008 2011 sägs följande om de övergripande målsättningar för hållbar utveckling: Utan att äventyra kommande

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Leveransavtal med Stockholm Gas AB 1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Bilaga 1: Åtgärdskatalog 2013-2015. bilaga till plan för energi och klimat i lidköpings kommun 2013-06-17

Bilaga 1: Åtgärdskatalog 2013-2015. bilaga till plan för energi och klimat i lidköpings kommun 2013-06-17 Bilaga 1: Åtgärdskatalog 2013-2015 bilaga till plan för energi och klimat i lidköpings kommun 2013-06-17 2 lidköpings kommun Inledning Denna åtgärdskatalog är en bilaga till Plan för energi och klimat

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Rapport 5 september 2010 Regeringen har höjt den svenska klimatambitionen under mandatperioden. Som Alliansens gröna röst har Centerpartiet granskat vad

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Sammanfattning Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-09-07 Christian Nilsson D.nr: Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 Bakgrund Det särskilda energieffektiviseringsstöd

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer