Besöksnäringen i Sverige. Kommunindex 2009 Topp 100

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Besöksnäringen i Sverige. Kommunindex 2009 Topp 100"

Transkript

1 Besöksnäringen i Sverige Kommunindex 2009 Topp 100

2 Besöksnäringen i Sverige innehåll Här är Besöksnäringen i Sverige!...sid 3 Varför är turism viktigt?...sid 4 Inledning...sid 5 Hur vi gör Besöksnäringen i Sverige...sid 6 Metod och källkritik...sid 7 Källor...sid 7 Den svenska besöksnäringen...sid 9 Den svenska detaljhandeln och shoppingturismen...sid 12 Den svenska hotell- och restaurangnäringen...sid 13 Placeringar och utveckling över tid...sid 14 Sveriges 10 högst rankade kommuner...sid 15 Topp 100 Sveriges kommuner...sid 28 Ranking av samtliga län...sid i-topp inom varje delbransch...sid 31 Kontaktinformation...sid 34

3 Här är Besöksnäringen i Sverige! Det senaste året har varit mycket spännande, intressant och på många sätt dramatiskt började i ekonomisk våryra, men denna glädje förbyttes i allvar när finanskrisen och lågkonjunkturen slog till under hösten. Turismen utvecklades trots finanskris och lågkonjunktur väl och omsättningen inom svensk turistnäring nådde vid summering sitt bästa resultat någonsin. Under dessa omständigheter är SHR och Svensk Handel mycket glada över att presentera 2009 års version av Besöksnäringen i Sverige - Kommunindex Topp 100. Materialet du håller i handen ger en unik bild av hur besöksnäringen i Sverige har utvecklats i de 100 främsta turismkommunerna under det senaste året. Sammanställningen tydliggör olika kommuners relativa styrka inom turismområdet och turismens inverkan på den lokala ekonomin synliggörs. Med hjälp av indexeringen och rankinglistan kan kommuner av olika storlek dessutom jämföras med varandra. Besöksnäringen i Sverige blir en allt viktigare näringsgren och en fortsatt framgångsrik utveckling underlättas av förståelsen för vilken roll turismen spelar i olika regioner. Denna skrift ger en god fingervisning om detta och den utgör ett gott komplement till den traditionella turismstatistiken. Trevlig läsning! Dag Klackenberg vd Svensk Handel Mats Hulth vd Sveriges Hotell- & Restaurangföretagare (SHR) 3

4 Varför är turism viktigt? Svensk Turism AB är tillsammans med näringsdepartementet ägare av Visit Sweden AB vars uppgift är att skapa ett ökat resande till Sverige. Svensk Turism AB ägs av den svenska besöksnäringen. Vi frågade de styrelseledamöter i Svensk Turism som företräder en organisation: Varför är turism viktig? Turismen betyder nya jobb och en ny (turism)industri. Utvecklingsmöjligheterna i Sverige är enorma. Idag omsätter näringen 244 miljarder och den fortsätter växa och skapa nya anläggningar med nya jobb. Eva Werkelin, ordf. SCR Turism är en svårslagen källa till sådana upplevelser som får både människor och ekonomier att växa. När man reser springer man på nya sätt att lösa gamla problem och får se sitt vardagsliv utifrån för en stund. Det ger idéer som man tar med sig hem. Samtidigt har man gett sitt resmål en fantastisk vitamininjektion och turismen är en av våra klart viktigaste näringar i Sverige. Svensk besöksnäring är en av våra största exportprodukter. Den omsätter årligen 244 miljarder kronor och sysselsätter mer än per år. Det är således en framtidsnäring som får allt större betydelse för svensk ekonomi. Mats Hulth, vd SHR Yvonne Arentoft, generalsekreterare STF Sverige skapar bra produkter som lockar många att komma hit. Goda exempel är våra nöjesparker, ishotellet i Jukkasjärvi på vintern och Gotland på sommaren. Turism är en stor inkomstkälla, icke att förglömma att momsen stannar i Sverige. Turism skapar också sysselsättning på alla nivåer, många får sitt allra första jobb inom just turismnäringen. Både utländska och inhemska turister är viktiga för detaljhandeln, de är ofta köpstarka och de gillar att shoppa svensk design. Magnus Nilsson, ordf. Svensk Turism forum för svensk rese- och besöksnäring Yvonne Ingman, vvd Svensk Handel Vinterturismen skapar många arbetstillfällen i glesbygden, som annars skulle vara ännu glesare. Ökad turism innebär tillväxt och sysselsättning. Hans Gerremo, vd SLAO Eva Hedenström, vd FörTur 4

5 Inledning Hur står sig de 100 största turistorterna i Sverige när de jämförs med varandra? Går vinter- eller sommardestinationerna bäst? Och hur väl klarar sig storstadsregionerna jämfört med de rena turistdestinationerna? Trots finanskrisens och lågkonjunkturens effekter under senare delen av 2008 befinner sig turismen i Sverige i stark tillväxt och omsätter idag över 244 miljarder kronor enligt sammanställningar från Tillväxtverket (2009). Både sysselsättningen och exportvärdet fortsatte att öka kraftigt och bidrog därmed till att skapa tillväxt i landet (för turismen är exportvärdet liktydigt med utländsk konsumtion i Sverige). Turismen rör vid många olika delar av ekonomin och många olika branscher i det svenska näringslivet. De ekonomiska effekterna av turistiska flöden berör allt från hotell- och restaurangverksamhet, camping, båtliv, till detaljhandelsförsäljning och försäljningen av drivmedel på landets bensinstationer. Statistiken som visar dessa ekonomiska flöden är spridd över en stor mängd olika källor och indikatorer. Statistik i olika former skapar en bas för en breddad kunskapsbildning kring turism och besöksnäringen. Den bidrar också till möjligheterna att ge en så korrekt bild som möjligt av näringens struktur och dess utveckling till politiker, myndigheter och näringsliv. Statistik bidrar också till allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den ger underlag för prioriteringar av utvecklingsbehov och för analyser av utvecklings- och affärsmöjligheter i besöksnäringen. I denna rapport sammanställs nio stycken för turismen viktiga statistiska variabler, som alla på ett eller annat sätt utgör indikatorer på de ekonomiska flöden som blir effekten av turism och resande. Ur den befintliga statistiken har vi sedan räknat om utvecklingen så att ett resultat kan utläsas kommun för kommun i hela Sverige. Via en indexering och en ranking har vi därefter tagit fram de 100 största turismkommunerna i Sverige med utgångspunkt i den andel olika ekonomiska och personella flöden har på den lokala ekonomin. Genom indexeringen går det sedan enkelt att jämföra olika kommuner med varandra och få en uppfattning om den ekonomiska styrkan hos besöksnäringen i kommunen. Rapporten är också en hjälp för den som vill få ett grepp om Moras turismekonomiska utveckling jämfört med Östersunds eller styrkan hos besöksnäringen i Stockholm jämfört med Göteborg och Malmö. Sammanställningen ger med andra ord en överskådlighet av turismekonomiska flöden som är talande för läsaren. Tanken är att denna rapport ska utgöra ett alternativt sätt att studera turismutveckling, ett sätt som kompletterar den traditionella besöksstatistiken. Genom att kombinera flera olika turismekonomiska indikatorer och göra dem jämförbara mellan kommuner och län skapas en möjlighet till benchmarking och dialog om turismens utveckling i just din kommun. Ibland bekräftar resultaten mönster vi känner till, ibland framträder mönster som tidigare inte har synliggjorts, som är oväntade och överraskar. Sammanställningen utgör ett gott underlag för kommuner, företag och institutioner som bättre vill förstå och kunna utnyttja kunskapen om turismens ekonomiska utveckling i sina strategier och utvecklingsplaner. Rapporten är sammanställd och författad av Fredrik Kolterjahn och Niklas Gustafsson, analytiker på Handelns Utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av SHR och Svensk Handel och i samarbete med American Express. 5

6 Hur vi gör Besöksnäringen i Sverige Den svenska besöksnäringen består av en mängd olika branscher och denna skrift har som ambition att sammanställa den mest relevanta turiststatistiken från dessa. Genom denna sammanställning får vi också möjlighet att göra jämförelser kommuner och regioner emellan, något som annars inte är möjligt. Nedan beskrivs hur vi räknat fram de 100 största turismkommunerna i Sverige. Steg 1 de nio variablerna Rankingen som ligger till grund för rapporten bygger på en sammanvägning av varje kommuns styrkor inom besöksnäringens olika delar. De delar som ingår i denna sammanvägning är följande nio variabler: Antalet gästnätter per invånare Andelen utländska gästnätter Antalet fritidshus per invånare Antalet campinggästnätter per invånare Antalet båtnätter per invånare Restaurangnäringens omsättning Hotell- & Campingnäringens omsättning Drivmedelsomsättningen Detaljhandelns omsättning Samtliga omsättningstal har räknats om till omsättningsindex där den enskilda kommunens omsättning per capita jämförs med den genomsnittliga omsättningen per capita i riket. Rikets index är 100. En kommun som har ett omsättningsindex över 100 har således en högre omsättning per capita än riket och en kommun som har ett omsättningsindex under 100 har en lägre omsättning per capita än riket. Befolkningsmängden i varje enskild kommun ligger alltså till grund för dess styrka i den totala rankingen. Steg 2 delranking När samtliga index har räknats fram sker en delranking för varje variabel. Den kommun som har högst antal gästnätter per invånare rankas som nummer ett inom denna variabel och den kommun som har lägst antal gästnätter per invånare rankas som nummer 290 (det finns 290 kommuner i Sverige). Denna ranking genomförs sedan för samtliga variabler. Målet för varje kommun är således att ha så höga andelar och index som möjligt. I vissa fall delar flera kommuner på en placering då de har samma andelar eller index. Steg 3 medelvärde av delranking När samtliga variabler har rankats från 1 till 290 beräknas medelvärdet för varje enskild kommuns alla delrankingar. Exemplet nedan visar en hypotetisk kommuns ranking för varje variabel: Medelvärdet av kommunens olika delrankingar blir 66 (595, som är summan av alla delrankingar, genom 9 variabler) vilket i det här fallet innebär att kommunen kommer på plats 22 i riket när samtliga kommuners medelvärden rangordnas. Gästnätter per capita Omsättningsindex Fritidshus Gästnätter Utländska Camping Båtnätter Restaurang Hotell- & Camping Drivmedel Detaljhandel

7 Metod- och källkritik Den metod som ligger till grund för uträkningarna i rapporten har både för- och nackdelar. En fördel är att det är ett relativt enkelt sätt att räkna på som är lätt att kontrollera. Den stora fördelen är dock att det inte är någon enskild bransch som bestämmer vilken kommun som är bäst, utan en sammanvägning görs av många olika branscher i varje kommun. Metoden lyfter också fram kraften och betydelsen av besöksnäringen i mindre kommuner som i absoluta tal aldrig kan nå omsättningen i storstäderna. Syftet med denna ranking är istället att visa att det finns många andra, mindre kommuner i landet som är mycket duktiga på turism i förhållande till sin befolkningsstorlek. Det är således inte storleken på kommunen som är avgörande för framgång i denna indexering, utan förmågan att prestera bra inom många olika segment av besöksnäringen, givet kommunens storlek. Eftersom storstäderna har flera andra stora näringsgrenar som bidrar till dess ekonomiska utveckling och invånarnas välstånd hamnar de längre ner med detta sätt att indexera. Möjliga nackdelar är att storstäderna till viss del missgynnas när man utgår från en indexering med befolkning som grund. Stockholm och Göteborg har betydligt större befolkning än övriga kommuner i landet och får således svårt att nå första plats när det gäller (till exempel) antalet gästnätter per invånare. Detta trots att de i absoluta tal omsättningsmässigt vida överstiger orter som Åre och Strömstad. Att storstäderna är duktiga på turism är det dock få som tvivlar på och det är viktigt att poängtera att detta index inte säger någonting om omsättningen i besöksnäringen i absoluta tal (då hade storstadsregionerna placerat sig i topp). Ett annat problem som alltid uppstår när turiststatistik studeras är att vissa kommuners statistik är belagd med sekretess på grund av för få anläggningar i en viss kategori. Finns till exempel för få hotell eller campingplatser i en kommun är antalet gästnätter i denna kommun sekretessbelagt för att det inte ska gå att utläsa en enskild anläggnings utveckling. För ungefär 90 av landets 290 kommuner är statistiken på något sätt bristfällig. I vissa fall har vi haft möjlighet att korrigera för detta, men i de flesta fall inte. Det kan i något fall innebära att en kommun har en onaturlig utveckling i rankingen. I de fall flera kommuner har samma värde delar de också på samma placering i rankingen. Källor I denna studie har en mängd olika källor använts. Det är viktigt att vara medveten om att statistik sällan är helt exakt samt att alla statistiska källor brottas med sina speciella problem. Ansatsen i denna rapport är att samla så mycket offentlig statistik som möjligt under ett och samma tak. Nedan redovisas den statistik som använts i rapporten. Befolkning Befolkningsmängd år Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) Inkvarteringsstatistik Antal gästnätter samt antal anläggningar på hotell, stugbyar och vandrarhem år Källa: SCB och Tillväxtverket Campingstatistik Här redovisas antal gästnätter samt antal anläggningar på SCR-anslutna campingplatser år Statistiska Centralbyrån har från och med år 2009 tagit över sammanställningen av campingstatistiken från Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation. Vid övertagandet görs även en översyn av historisk data. Detta har tagit tid och campingstatistiken för 2008 var vid denna publikations färdigställande (september 2009) ännu inte klar. Således används här den senaste tillgängliga statistiken på området från Källa: Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation (SCR) 7

8 Gästhamnsstatistik Siffrorna representerar antalet båtnätter år 2008 i varje kommun. En del gästhamnar är belägna i kanaler. Kanaler kan sträcka sig igenom hela eller flera län. Det gör att samma kanal kan finnas med i flera kommuner och län. Antalet personer är i genomsnitt 3 personer per båt. Källa: Gästhamnsguiden Fritidshus Fastighetstaxering för småhus (typkod 213, 221). Taxeringsvärden och genomsnittliga taxeringsvärden efter kommun och typkod år Källa: SCB Detaljhandeln Omsättning inklusive moms för daglig- och sällanköpsvaror år 2008 redovisas i miljoner kronor inklusive moms. Försäljningsindex, försäljning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsförsäljning per invånare, redovisas som en total för kommunen. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av handel i kommunen och ett index under 100 indikerar ett nettoutflöde av handel. Källa: Handelns Utredningsinstitut (HUI), Handeln i Sverige 2009 en etableringsguide 100 indikerar ett nettoinflöde av hotellomsättning i kommunen. Antal anställda grundas på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB. Källa: SCB, Momsstatistiken Drivmedel Omsättning inklusive moms 2008 enligt SCB:s momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida. Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per invånare. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av drivmedelsomsättning i kommunen. Antal anställda baseras på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB. Källa: SCB, Momsstatistiken Kommunernas hemsidor Kommunfakta med mera är hämtat från kommunernas olika hemsidor och från publikationen Handeln i Sverige som ges ut av Handelns Utredningsinstitut (HUI). Restaurangbranschen Omsättning inklusive moms 2008 enligt SCB:s momsregister. Statistiken används i obearbetad form från HUI:s sida. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per invånare. Ett index över 100 indikerar således ett nettoinflöde av restaurangomsättning i kommunen. Antal anställda är grundat på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB. Ett problem med statistiken är att hotell ibland har en stor restaurang vilket inte kommer med i denna omsättningsstatistik. Källa: SCB, Momsstatistiken Hotell och camping Omsättning inklusive moms 2008 enligt SCB:s momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida. Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per invånare. Ett index över 8

9 Den svenska besöksnäringen Den allmänt vedertagna nu gällande definitionen av turism är fastställd av UNWTO (World Tourism Organization) och lyder turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Det som benämns som besöksnäringen består egentligen av ett antal olika branscher (och delar av branscher) och det finns flera olika källor till statistik inom turismområdet. Besöksnäringen är dock inte en bransch i traditionell mening. Därför är det svårt att få fram statistik för näringens inverkan på ekonomi och sysselsättning på samma sätt som för andra näringar. En av orsakerna till detta är att besöksnäringen enbart kan definieras utifrån användarsidan, dvs. genom den konsumtion av varor och tjänster som görs av turister. För att få fram näringens förädlingsvärde i Nationalräkenskaperna, måste man summera alla de andelar som utgör den turistiska konsumtionen i olika branscher till ett separat konto utanför de normala beräkningarna i Nationalräkenskaperna. Ett sådant konto kallas för TSA (Tourism Satellite Account) eller satellitkonto. Satellitkonton är alltså ett sätt att mäta turismens effekter på regional ekonomi och sysselsättning. Metoden är framtagen av FN-organet UNWTO i nära samarbete med OECD och besöksnäringens organisationer. Den är godkänd av FN och är en etablerad standard i hela världen för att mäta turismens effekter. Sverige är ett av de länder i Europa (och i världen) som ligger långt fram i utveckling och användning av TSA. TSA-beräkningarna görs från 2006 på Tillväxtverkets uppdrag av Nationalräkenskaperna på SCB - Statistiska Centralbyrån. I figuren nedan åskådliggörs några av de större och officiella källorna till statistik för TSA. I denna rapport används ett antal av dessa, dock inte alla. Arbete pågår inom SCB och Tillväxtverket för att se om turismens satellitkontoberäkningar kan redovisas på regional nivå, något som idag inte görs. Detta arbete fortgår, men tar av naturliga anledningar tid. Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare vill genom denna rapport visa att en stor del av statistiken redan idag kan tas fram på regional nivå. Denna rapport är inte lika avancerad som utvecklingen av ett regionalt Konsumentstatistik RES TDB IBIS Inkvarteringsstatistik Ekonomisk statistik Camping Stugor & Lägenheter Hotell Stugbyar & Vandrarhem Satellitkonto Resevaluta Branschstatistik Arbetsmarknadsstatistik Int. statistik Transportstatistik WTO ETC WTTC LFV Färjestatistik Källa: Tillväxtverket och SCB 9

10 satellitkonto, men kan bidra med idéer till detta samt framför allt göra att besöksnäringens regionala aktörer redan idag får ett verktyg för jämförelser aktörer och regioner emellan. Enligt de officiella beräkningarna från Tillväxtverket och SCB är turismen i Sverige en betydande ekonomisk näring både omsättnings- och sysselsättningsmässigt. År 2008 uppgick omsättningen till drygt 244 miljarder kronor vilket är en uppgång med 6,3 procent jämfört med föregående år. Totalt sysselsattes drygt personer (räknat på årsverken) och det innebar en uppgång på 6,2 procent jämfört med år Förädlingsvärdet på 90,4 miljarder kronor gör att besöksnäringens andel av Sveriges totala BNP uppgår till 2,86 procent. Exportintäkter från näringen på 90,9 miljarder kronor (en ökning med hela 8,4 procent) gör att turismen 2008 hade ett betydligt högre exportvärde än exempelvis den svenska järn- och stålexporten med 75,4 miljarder, den svenska personbilindustrin med 55 miljarder, export av trävaror med 38 miljarder, livsmedel med 33 miljarder och möbler med 17,4 miljarder (Källa: Årsbokslut för svensk turism och turistnäring - Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige (2009), Tillväxtverket/SCB). Turistkonsumtion Figuren nedan visar hur turistkonsumtionen i Sverige har utvecklats omsättningsmässigt mellan år 2000 och År 2000 omsatte turistnäringen cirka 159,5 miljarder kronor och har sedan haft en betydande tillväxt som 2008 nådde upp till 244 miljarder svenska kronor. Under samma period har turistnäringens exportvärde, det vill säga utländska besökares turistkonsumtion i Sverige, ökat med drygt 100 procent mätt i löpande priser. Under 2008 fördelar sig de 244 miljarderna mellan de olika branscherna enligt illustrationen på nästa sida. Mest pengar lade turisterna på varuhandel, 39 procent eller drygt 97 miljarder kronor. Därefter kommer boende och restaurang, som kan tillgodoräkna sig intäkter på drygt 77 miljarder kronor eller 31 procent av den totala omsättningen. Transportsektorn med intäkter från exempelvis tågbiljetter, flygstolar och hyrbilar står för cirka 20 procent eller nästan 50 miljarder kronor. Konsumtionen av kultur, rekreation och sport är den minsta sektorn, men samtidigt en av de sektorer som växer snabbast. Det är också denna sektor som i huvudsak bidrar med den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga ,tal t0r2stk,ns067,n 89enskars t0r2stk,ns067,n Utländska besökares t0r2stk,ns067,n Källa: Tillväxtverket och SCB

11 sektorer framåt. Av den totala konsumtionen svarade svenska resenärer för nästan två tredjedelar, varav fritidsresenärerna spenderade merparten. De utländska besökarnas konsumtion, nästan 91 miljarder kronor, utgjorde cirka 37 procent av den totala konsumtionen, en ökning från 27 procent år 2000 (Källa: Årsbokslut för svensk turism och turistnäring - Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige (2009), Tillväxtverket/SCB). Svenska affärsresenärer Svenska /r01dsresenärer Utländska besökare TURISM Transport Boende och restaurang Varuhandel Övriga Källa: Tillväxtverket och SCB I följande avsnitt presenteras en kompletterande bild till dessa fakta kring besöksnäringens effekter på lokal ekonomi i Sverige. Genom att kombinera flera olika turismekonomiska indikatorer, indexera dem och göra dem likvärdiga mellan kommuner och län via en rankinglista, skapas möjligheten att jämföra olika regioner med helt olika förutsättningar för besöksnäring. 11

12 Den svenska detaljhandeln och shoppingturismen Detaljhandeln har under de senaste åren varit en av de mest expansiva delarna av den svenska ekonomin. Efter 12 år i rad med positiv tillväxt kom under hösten 2008 den första månaden med negativ tillväxt i november. Trots den globala finanskrisen och det faktum att Sverige officiellt befinner sig i lågkonjunktur klarade sig detaljhandeln bra under året och kunde redovisa en omsättningstillväxt om 3,4 procent. Totalt omsatte handeln 587 miljarder kronor och ökade under året. En starkt bidragande orsak bakom handelns tillväxt är shoppingturismen, det vill säga den del av detaljhandelns försäljning som genereras av turister. Idag motsvarar shoppingturismen cirka 12 procent av detaljhandelns totala omsättning och 29 procent av turistkonsumtionen. Denna andel är växande och under 2008 omsatte shoppingturismen cirka 70 miljarder kronor. I landets olika regioner är shoppingturismen mest påtaglig i gränskommunerna mot Norge och Finland, även om 2008 och inledningen av 2009 har inneburit rekordförsäljning även till danskarna som besöker Malmöregionen. Fjolårets starkaste tillväxt inom detaljhandeln uppvisar Arvidsjaur kommun. Ökningstakten på 20 procent förklaras främst av nyetableringar. De norska gränshandelskommunerna Strömstad, Eda och Årjäng har efter flera års rent fantastisk tillväxt nu återgått till mer normala nivåer. Detta beror sannolikt dels på att man har vuxit i kostymen rent utbudsmässigt, men också för att den norska gränshandeln har stagnerat under året (källa: Handeln i Sverige 2009 en etableringsguide, HUI). Shoppingturismens andel av turistkonsumtionen Shoppingturismens utveckling 35% 30% 25% 20% 23% 22% 23% 22% 21% 21% 23% 25% 26% 25% 27% 28% 28% 29% Shoppingturism Turism Detaljhandel 15% 10% 100 5% 50 0% Detaljhandelns omsättningsutveckling Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel

13 Den svenska hotell- och restaurangnäringen Trots att finanskrisen slog till med full styrka under hösten 2008 kunde de svenska hotellen summera ett ganska bra Antalet belagda hotellrum ökade med 2 procent och snittpriset per belagt hotellrum med 4 procent. Beläggningsgraden låg på helåret över 50 procent, vilket var andra gången de 30 senaste åren. Första halvåret var till följd av den finansiella krisen under hösten mycket starkare än andra halvåret. Den inhemska efterfrågan på hotellrum ökade snabbare än den utländska. Orsaken var att efterfrågan från besökare utom Europa föll kraftigt. Regionalt gick Västmanlands län, Gävleborgs län och Kalmar län starkt med en tillväxt i belagda hotellrum på över 4 procent. Även Stockholms län som utgör drygt 30 procent av den totala hotellmarknaden, mätt som belagda hotellrum, växte relativt starkt med en tillväxt på 3,1 procent. Restaurangkonsumtionen kopplad till turismen utvecklades enligt de s.k. satteliträkenskaperna starkt under Det gällde inte minst konsumtionen från inhemska turister som ökade med nästan 12 procent i löpande priser. Restaurangkonsumtionen kopplade till turism ökade snabbare än den totala turistkonsumtionen, 10 procent jämfört med 6 procent. Detta är en utveckling man sett under de senaste åren. Restaurangkonsumtionen utgör enligt Satteliträkenskaperna 16 procent av den totala turistkonsumtionen i Sverige. När det gäller den utländska turistkonsumtionen är andelen 25 procent. Hotell & restaurang som andel av turistkonsumtionen Utveckling av turistkonsumtion på hotell/restaurang 30% 25% 21% 21% 21% 22% 22% 23% 23% 23% 23% 23% 23% 25% 25% 26% Turistkonsumtion Hotell Total turism Turistkonsumtion Restaurang 20% % % 100 5% 50 0% Omsättningsutveckling hotell och restaurang Restaurang Hotell Hotell och Restaurang

14 Placeringar och utveckling över tid I diagrammen nedan åskådliggörs kommunernas placering i årets mätning samt förändringen i placering över tid mellan åren 2005 och Som nämndes i inledningen av denna rapport kan valet av metod i kartläggningen missgynna de stora kommunerna något, eftersom alla index utgår från de olika branschernas styrka i förhållande till befolkningen. Syftet med denna ranking är dock att visa att det finns många andra, mindre kommuner i landet som är mycket duktiga på turism i förhållande till sin befolkningsstorlek. Det är således inte storleken på kommunen som är avgörande för framgång i denna indexering, utan förmågan att prestera bra inom många olika segment av besöksnäringen, givet kommunens storlek. Eftersom storstäderna har flera andra stora näringsgrenar som bidrar till dess ekonomiska utveckling och invånarnas välstånd hamnar de längre ner med detta sätt att mäta Det kan l0na si3 a4 vara liten7 men det är å andra sidan majoriteten av alla svenska kommuner. Det krävs mer. Ranking Källa: HUI Befolkning När kommunernas placeringar studeras över tid går det också att konstatera att det inte finns något direkt samband mellan en kommuns storlek och förändringar i placering. Det är alltså inte så att mindre kommuner klättrar mer i rankingen är stora kommuner eller tvärtom Det finns inget samband mellan kommunstorlek och förändring i placering. Förändring i placering Källa: HUI Befolkning 14

15 Sveriges 10 högst rankade kommuner I detta avsnitt presenteras de tio högst rankade kommunerna i Sverige 2008 baserat på deras sammanvägda framgång inom besöksnäringens alla grenar. Det är i dessa kommuner besöksnäringen sannolikt har störst inverkan på den lokala ekonomin. Det är intressant att kunna konstatera att det är en jämn blandning mellan sommar och vinterdestinationer på topplistans pallplatser. Strömstad i topp är en utpräglad sommarkommun som till stor del har gränshandeln att tacka för den höga placeringen. Den mycket stora mängden norrmän som åker över gränsen för att handla billigare varor i Sverige driver upp restaurangomsättningen, försäljningen av drivmedel, antalet gästnätter på hotell och driver turismens utveckling framåt. Malung- Sälen, på andra plats, är främst en vintersportkommun med Sälens alla fjäll och anläggningar som största dragningskraft. På en delad tredjeplats finns Tanum och Åre. Tanum, en sommarkommun med klassiska sommarorter som Grebbestad och Fjällbacka och Åre, vintersportorten med en imponerande investeringstakt i kommunen under de senaste åren. På femte plats återfinns Härjedalen, ytterligare en vintersportkommun med orter som Vemdalen, Lofsdalen och Funäsdalen. Även Älvdalen är främst en vinterkommun med platser som Idre och legendariska Evertsberg som alla Vasaloppsåkare är väl förtrogna med. Storuman attraherar både vinter- och sommarturister. Här startar till exempel Kungsleden som leder till Abisko. På delad åttonde plats hittar vi Sotenäs och Arjeplog. Sotenäs är en sommarkommun och förknippas främst med Smögen och Kungshamn. Arjeplog och Arvidsjaurs kommuner är förmodligen de mest förvånande av topplaceringarna. Kommunernas framgång beror framför allt på en hög övernattningsfrekvens i förhållande till antalet innevånare, men också på hög drivmedelsförsäljning. Kommun Ranking 2008 Ranking 2007 Förändring i placering Strömstad Malung-Sälen Tanum Åre Härjedalen Älvdalen Storuman Sotenäs Arjeplog Arvidsjaur

16

17

18 1. Strömstad Folkmängd: Län: Västra Götaland Turistinfo: Strömstad Tourist Kommentarer om Strömstad Inte helt oväntat har Strömstad, med sitt västliga läge intill havet och närheten till den norska gränsen erövrat toppositionen inom svensk turism I kommunen bor drygt personer på en yta av 472 kvadratkilometer. Strömstad placerar sig riktigt högt i samtliga kategorier uppmätta i denna studie. En mycket stark detaljhandel, driven av sommarturism och gränshandeln med Norge ger en första placering i detaljhandelsindex. Även rankat efter antalet båtnätter hamnar Strömstad i toppen på plats nummer ett. Mätt i antalet övernattningar på campingplatser och i andelen utländska gästnätter placerar sig Strömstad också i det absoluta toppskiktet med andraplaceringar i båda kategorierna. Hotellens omsättning hamnar på en tredje plats och restaurangnäringens omsättning ligger på en fjärdeplats i riket. Strömstad hamnar på femteplats i kategorin drivmedel och på niondeplats vad gäller det totalt antal gästnätter per invånare. Vad gäller andelen fritidshus per tusen invånare hamnar Strömstad på en 23:e plats. Plats Strömstad Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) Hotell ,0 10 Camping , Fritidshus 234* Båtnätter * Restaurang Detaljhandel Drivmedel * Avser antalet fritidshus och båtnätter per invånare

19 2. Malung- Sälen Folkmängd: Län: Dalarna Turistinfo: Malungs Turistbyrå Kommentarer om Malung-Sälen På andra plats återfinns en vintermagnet. Malung- Sälens kommun omfattar Transtrandsfjällen väster om Västerdalälven fram mot norska gränsen, en yta av omkring 410 kvadratkilometer. I kommunen bor drygt personer. Huvudort är Malung, men det är Sälen och Sälenfjällen som står för det stora turismtillflödet. Välkända skidområden som Kläppen, Lindvallen, Sälenstugan, Högfjället, Tandådalen, Hundfjället och Stöten återfinns här. En topplacering i restaurangomsättning, en andraplats vad gäller antalet gästnätter total sett samt en andraplats i andelen fritidshus per invånare gör att Sälen hamnar mycket högt i denna ranking. Kommunen kniper dessutom fjärdeplatsen vad gäller hotell- och campingnäringens omsättning samt sjundeplatsen i drivmedelsförsäljning. Andelen campinggäster ger Malung-Sälen en niondeplats i riket. Detaljhandelsförsäljningen ger en 22:a plats och mätt i andelen utländska gästnätter så ligger kommunen på en 87:e plats. Båtnattsstatistik saknas. Noteras bör att Malung-Sälens kommun har vunnit två placeringar sedan föregående år. Plats 1 Malung-Sälen Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) Hotell ,6 29 Camping , Fritidshus 620* Båtnätter Restaurang Detaljhandel Drivmedel * Avser antalet fritidshus och båtnätter per invånare 19

20 3. Tanum Folkmängd: Län: Västra Götaland Turistinfo: Tanums Turistkontor tanum.vastsverige.com Kommentarer om Tanum Tanums kommun, beläget i norra Bohuslän, breder ut sig över 945 kvadratkilometer och är därmed till ytan den största kommunen i Bohuslän. I Tanum finns en mångfald av naturmiljöer representerade; kustland och skärgård, inland med jordbruksmark, skogsområden och insjöar. Totalt bor i kommunen drygt åretruntboende invånare. Kommunens centralort är Tanumshede. Andra större orter är Grebbestad, Fjällbacka och Hamburgsund. Tanum innehar en delad tredjeplats i rankingen av Sveriges turismkommuner Den förtjänas genom goda placeringar i samtliga studerade kategorier. Tanum placerar sig utifrån antalet båtnätter på tredje plats och utifrån campingnätter på en fjärdeplats i Sverige. Dessutom på en sjätteplats vad gäller omsättningen inom restaurangnäringen och hotell. Utfallet av antalet utländska gästnätter ger en åttondeplats, andelen fritidshus per invånare en tiondeplats samt en 15:e plats mätt i hotel- och campingnäringens omsättning. Slutligen ger detaljhandelns omsättning placering 69 i den kategorin. Plats 1 Tanum Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) Hotell ,7 22 Camping , Fritidshus 382* Båtnätter * Restaurang Detaljhandel Drivmedel * Avser antalet fritidshus och båtnätter per invånare

Turismen i Sverige. kommun för kommun 2007

Turismen i Sverige. kommun för kommun 2007 Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Turismen i Sverige Innehåll Sverige en växande turistmagnet...sid 3 5 frågor till Dag Klackenberg...sid 4 5 frågor till Mats Hulth...sid 5 Hur vi gör Turismen

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Turism dilemma, okunskapen! Snacka om misstolkningar:

Turism dilemma, okunskapen! Snacka om misstolkningar: Turism dilemma, okunskapen! Snacka om misstolkningar: Den nya rapporten "Turismen i Sverige" verkar vara mycket svåranvändbar som analysinstrument för turism utöver enkel benchmaking. Det visar inte minst

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Besöksnäringen i Sverige

Besöksnäringen i Sverige Besöksnäringen i Sverige Kommunindex 2010 Topp 100 Trendrapport: Business as (un)usual Besöksnäringen i Sverige Här är Besöksnäringen i Sverige!...sid 3 Inledning...sid 4 Business as (un)usual - trendrapport

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2010

Biografstatistik per län och kommun 2010 Blekinge Karlshamn 31 179 0,5 16 404 1 208 545 443 Blekinge Karlskrona 61 844 1,6 96 441 8 613 737 5 082 Blekinge Olofström 13 355 0,4 5 928 331 158 337 Blekinge Ronneby 28 443 0,8 23 418 1 929 096 603

Läs mer

Besöksnäringen i Sverige

Besöksnäringen i Sverige Besöksnäringen i Sverige Kommunindex 2010 Topp 100 Trendrapport: Business as (un)usual Besöksnäringen i Sverige Besöksnäringen i Sverige - nu med trendspaning!...sid 3 Inledning...sid 4 Business as (un)usual

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1 Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1 Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2014 per kommun. Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Länsstyrelse

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2014-06-24 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för maj 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland B) Supermiljöbilar ökar kraftigt

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Dalarna är ett av de län i Sverige där det startades flest enskilda firmor under 2014 sett till antalet invånare. Störst antal nya enskilda firmor

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland 2014-02-26 Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari 2014 visar följande: A) Störst ökning av nybilsregistreringarna

Läs mer

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009 Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009 1 Stockholms län Upplands Väsby 2 Stockholms län Nynäshamn 3 Stockholms län Södertälje 4 Stockholms län Sundbyberg 5 Stockholms län Huddinge 6 Stockholms län Sigtuna

Läs mer

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn 31 179 0,8 26 010 1 914 506 638 Blekinge Karlskrona 61 844 1,5 95 169 8 139 414 3 132 Blekinge Olofström 13 355

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16. Länsstyrelsebeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16

Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16. Länsstyrelsebeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16 Länsstyrelsebeslut Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Antalet beslut av länsstyrelsen i ärenden om dispens från strandskyddet

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn.

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Medel Fjärrvärme 2013 kr/mwh Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Ranking för län Billigaste Kommun med Län (1 Billigast) kommun Dyraste kommun

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2013

Biografstatistik per län och kommun 2013 Blekinge Karlshamn 31 272 34 985 3 019 484 875 1,1 Blekinge Karlskrona 63 912 103 549 9 937 396 5 322 1,6 Blekinge Olofström 12 902 7 318 568 592 538 0,6 Blekinge Ronneby 27 871 31 951 2 762 789 895 1,1

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010

Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010 Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar

Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för oktober visar att Jämtland har den högsta dieselandelen i landet. 57 procent av alla nyregistrerade bilar i

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer

Sverigebarometern 2010

Sverigebarometern 2010 2010-06-16 Kontaktperson För mer information kontakta: Michael Blaxland, 0708-30 70 03 michael.blaxland@reseguiden.se Materialet får användas fritt med hänvisning till källan. Sverigebarometern 2010 Fakta.

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:

Läs mer

Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län

Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län Ny statistik från BIL Sweden visar att mer än varannan ny bil i Norrbottens län är en dieselbil, vilket gör Norrbotten till det län som har den högsta

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2010:5 Publiceringsdatum:

Läs mer

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige Tabellbilaga till rapport Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige - Var finns de framtida jobben? Rapporten har rekv nr 80 24 99 Boken beställs från AMS Närservice, Box 6,

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Källa: Bearbetningar

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Lokala siffror för län och kommun inkomstdeklarationen 2016

Lokala siffror för län och kommun inkomstdeklarationen 2016 Lokala siffror för län och kommun inkomstdeklarationen 2016 Län Kommun Antal % Blekinge KARLSHAMN 25592 68,85% Blekinge KARLSKRONA 50526 68,93% Blekinge OLOFSTRÖM 10785 69,84% Blekinge RONNEBY 22643 70,95%

Läs mer

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K)

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) Blekinge Karlshamn 37 277 425 Blekinge Karlskrona 65 482 402 Blekinge Olofström 34 636 079 Blekinge Ronneby 57 466 492 Blekinge Sölvesborg 14 630 758 Dalarna Avesta 69 685 586 Dalarna Borlänge 49 427 614

Läs mer

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011 Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning i korthet... 4 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 5 Så gjordes undersökningen... 6 Nationell utveckling... 6

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostadsrätt (K6) Taxeringsår 2015 132 627 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 64 BLEKINGE KARLSKRONA

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostadsrätt (K6) Taxeringsår 2015 132 627 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 64 BLEKINGE KARLSKRONA Antal personer som ska deklarera försäljning av bostadsrätt (K6) Taxeringsår 2015 132 627 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 64 BLEKINGE KARLSKRONA 494 BLEKINGE RONNEBY 102 BLEKINGE KARLSHAMN 258 BLEKINGE

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer