Besöksnäringen i Sverige. Kommunindex 2009 Topp 100

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Besöksnäringen i Sverige. Kommunindex 2009 Topp 100"

Transkript

1 Besöksnäringen i Sverige Kommunindex 2009 Topp 100

2 Besöksnäringen i Sverige innehåll Här är Besöksnäringen i Sverige!...sid 3 Varför är turism viktigt?...sid 4 Inledning...sid 5 Hur vi gör Besöksnäringen i Sverige...sid 6 Metod och källkritik...sid 7 Källor...sid 7 Den svenska besöksnäringen...sid 9 Den svenska detaljhandeln och shoppingturismen...sid 12 Den svenska hotell- och restaurangnäringen...sid 13 Placeringar och utveckling över tid...sid 14 Sveriges 10 högst rankade kommuner...sid 15 Topp 100 Sveriges kommuner...sid 28 Ranking av samtliga län...sid i-topp inom varje delbransch...sid 31 Kontaktinformation...sid 34

3 Här är Besöksnäringen i Sverige! Det senaste året har varit mycket spännande, intressant och på många sätt dramatiskt började i ekonomisk våryra, men denna glädje förbyttes i allvar när finanskrisen och lågkonjunkturen slog till under hösten. Turismen utvecklades trots finanskris och lågkonjunktur väl och omsättningen inom svensk turistnäring nådde vid summering sitt bästa resultat någonsin. Under dessa omständigheter är SHR och Svensk Handel mycket glada över att presentera 2009 års version av Besöksnäringen i Sverige - Kommunindex Topp 100. Materialet du håller i handen ger en unik bild av hur besöksnäringen i Sverige har utvecklats i de 100 främsta turismkommunerna under det senaste året. Sammanställningen tydliggör olika kommuners relativa styrka inom turismområdet och turismens inverkan på den lokala ekonomin synliggörs. Med hjälp av indexeringen och rankinglistan kan kommuner av olika storlek dessutom jämföras med varandra. Besöksnäringen i Sverige blir en allt viktigare näringsgren och en fortsatt framgångsrik utveckling underlättas av förståelsen för vilken roll turismen spelar i olika regioner. Denna skrift ger en god fingervisning om detta och den utgör ett gott komplement till den traditionella turismstatistiken. Trevlig läsning! Dag Klackenberg vd Svensk Handel Mats Hulth vd Sveriges Hotell- & Restaurangföretagare (SHR) 3

4 Varför är turism viktigt? Svensk Turism AB är tillsammans med näringsdepartementet ägare av Visit Sweden AB vars uppgift är att skapa ett ökat resande till Sverige. Svensk Turism AB ägs av den svenska besöksnäringen. Vi frågade de styrelseledamöter i Svensk Turism som företräder en organisation: Varför är turism viktig? Turismen betyder nya jobb och en ny (turism)industri. Utvecklingsmöjligheterna i Sverige är enorma. Idag omsätter näringen 244 miljarder och den fortsätter växa och skapa nya anläggningar med nya jobb. Eva Werkelin, ordf. SCR Turism är en svårslagen källa till sådana upplevelser som får både människor och ekonomier att växa. När man reser springer man på nya sätt att lösa gamla problem och får se sitt vardagsliv utifrån för en stund. Det ger idéer som man tar med sig hem. Samtidigt har man gett sitt resmål en fantastisk vitamininjektion och turismen är en av våra klart viktigaste näringar i Sverige. Svensk besöksnäring är en av våra största exportprodukter. Den omsätter årligen 244 miljarder kronor och sysselsätter mer än per år. Det är således en framtidsnäring som får allt större betydelse för svensk ekonomi. Mats Hulth, vd SHR Yvonne Arentoft, generalsekreterare STF Sverige skapar bra produkter som lockar många att komma hit. Goda exempel är våra nöjesparker, ishotellet i Jukkasjärvi på vintern och Gotland på sommaren. Turism är en stor inkomstkälla, icke att förglömma att momsen stannar i Sverige. Turism skapar också sysselsättning på alla nivåer, många får sitt allra första jobb inom just turismnäringen. Både utländska och inhemska turister är viktiga för detaljhandeln, de är ofta köpstarka och de gillar att shoppa svensk design. Magnus Nilsson, ordf. Svensk Turism forum för svensk rese- och besöksnäring Yvonne Ingman, vvd Svensk Handel Vinterturismen skapar många arbetstillfällen i glesbygden, som annars skulle vara ännu glesare. Ökad turism innebär tillväxt och sysselsättning. Hans Gerremo, vd SLAO Eva Hedenström, vd FörTur 4

5 Inledning Hur står sig de 100 största turistorterna i Sverige när de jämförs med varandra? Går vinter- eller sommardestinationerna bäst? Och hur väl klarar sig storstadsregionerna jämfört med de rena turistdestinationerna? Trots finanskrisens och lågkonjunkturens effekter under senare delen av 2008 befinner sig turismen i Sverige i stark tillväxt och omsätter idag över 244 miljarder kronor enligt sammanställningar från Tillväxtverket (2009). Både sysselsättningen och exportvärdet fortsatte att öka kraftigt och bidrog därmed till att skapa tillväxt i landet (för turismen är exportvärdet liktydigt med utländsk konsumtion i Sverige). Turismen rör vid många olika delar av ekonomin och många olika branscher i det svenska näringslivet. De ekonomiska effekterna av turistiska flöden berör allt från hotell- och restaurangverksamhet, camping, båtliv, till detaljhandelsförsäljning och försäljningen av drivmedel på landets bensinstationer. Statistiken som visar dessa ekonomiska flöden är spridd över en stor mängd olika källor och indikatorer. Statistik i olika former skapar en bas för en breddad kunskapsbildning kring turism och besöksnäringen. Den bidrar också till möjligheterna att ge en så korrekt bild som möjligt av näringens struktur och dess utveckling till politiker, myndigheter och näringsliv. Statistik bidrar också till allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den ger underlag för prioriteringar av utvecklingsbehov och för analyser av utvecklings- och affärsmöjligheter i besöksnäringen. I denna rapport sammanställs nio stycken för turismen viktiga statistiska variabler, som alla på ett eller annat sätt utgör indikatorer på de ekonomiska flöden som blir effekten av turism och resande. Ur den befintliga statistiken har vi sedan räknat om utvecklingen så att ett resultat kan utläsas kommun för kommun i hela Sverige. Via en indexering och en ranking har vi därefter tagit fram de 100 största turismkommunerna i Sverige med utgångspunkt i den andel olika ekonomiska och personella flöden har på den lokala ekonomin. Genom indexeringen går det sedan enkelt att jämföra olika kommuner med varandra och få en uppfattning om den ekonomiska styrkan hos besöksnäringen i kommunen. Rapporten är också en hjälp för den som vill få ett grepp om Moras turismekonomiska utveckling jämfört med Östersunds eller styrkan hos besöksnäringen i Stockholm jämfört med Göteborg och Malmö. Sammanställningen ger med andra ord en överskådlighet av turismekonomiska flöden som är talande för läsaren. Tanken är att denna rapport ska utgöra ett alternativt sätt att studera turismutveckling, ett sätt som kompletterar den traditionella besöksstatistiken. Genom att kombinera flera olika turismekonomiska indikatorer och göra dem jämförbara mellan kommuner och län skapas en möjlighet till benchmarking och dialog om turismens utveckling i just din kommun. Ibland bekräftar resultaten mönster vi känner till, ibland framträder mönster som tidigare inte har synliggjorts, som är oväntade och överraskar. Sammanställningen utgör ett gott underlag för kommuner, företag och institutioner som bättre vill förstå och kunna utnyttja kunskapen om turismens ekonomiska utveckling i sina strategier och utvecklingsplaner. Rapporten är sammanställd och författad av Fredrik Kolterjahn och Niklas Gustafsson, analytiker på Handelns Utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av SHR och Svensk Handel och i samarbete med American Express. 5

6 Hur vi gör Besöksnäringen i Sverige Den svenska besöksnäringen består av en mängd olika branscher och denna skrift har som ambition att sammanställa den mest relevanta turiststatistiken från dessa. Genom denna sammanställning får vi också möjlighet att göra jämförelser kommuner och regioner emellan, något som annars inte är möjligt. Nedan beskrivs hur vi räknat fram de 100 största turismkommunerna i Sverige. Steg 1 de nio variablerna Rankingen som ligger till grund för rapporten bygger på en sammanvägning av varje kommuns styrkor inom besöksnäringens olika delar. De delar som ingår i denna sammanvägning är följande nio variabler: Antalet gästnätter per invånare Andelen utländska gästnätter Antalet fritidshus per invånare Antalet campinggästnätter per invånare Antalet båtnätter per invånare Restaurangnäringens omsättning Hotell- & Campingnäringens omsättning Drivmedelsomsättningen Detaljhandelns omsättning Samtliga omsättningstal har räknats om till omsättningsindex där den enskilda kommunens omsättning per capita jämförs med den genomsnittliga omsättningen per capita i riket. Rikets index är 100. En kommun som har ett omsättningsindex över 100 har således en högre omsättning per capita än riket och en kommun som har ett omsättningsindex under 100 har en lägre omsättning per capita än riket. Befolkningsmängden i varje enskild kommun ligger alltså till grund för dess styrka i den totala rankingen. Steg 2 delranking När samtliga index har räknats fram sker en delranking för varje variabel. Den kommun som har högst antal gästnätter per invånare rankas som nummer ett inom denna variabel och den kommun som har lägst antal gästnätter per invånare rankas som nummer 290 (det finns 290 kommuner i Sverige). Denna ranking genomförs sedan för samtliga variabler. Målet för varje kommun är således att ha så höga andelar och index som möjligt. I vissa fall delar flera kommuner på en placering då de har samma andelar eller index. Steg 3 medelvärde av delranking När samtliga variabler har rankats från 1 till 290 beräknas medelvärdet för varje enskild kommuns alla delrankingar. Exemplet nedan visar en hypotetisk kommuns ranking för varje variabel: Medelvärdet av kommunens olika delrankingar blir 66 (595, som är summan av alla delrankingar, genom 9 variabler) vilket i det här fallet innebär att kommunen kommer på plats 22 i riket när samtliga kommuners medelvärden rangordnas. Gästnätter per capita Omsättningsindex Fritidshus Gästnätter Utländska Camping Båtnätter Restaurang Hotell- & Camping Drivmedel Detaljhandel

7 Metod- och källkritik Den metod som ligger till grund för uträkningarna i rapporten har både för- och nackdelar. En fördel är att det är ett relativt enkelt sätt att räkna på som är lätt att kontrollera. Den stora fördelen är dock att det inte är någon enskild bransch som bestämmer vilken kommun som är bäst, utan en sammanvägning görs av många olika branscher i varje kommun. Metoden lyfter också fram kraften och betydelsen av besöksnäringen i mindre kommuner som i absoluta tal aldrig kan nå omsättningen i storstäderna. Syftet med denna ranking är istället att visa att det finns många andra, mindre kommuner i landet som är mycket duktiga på turism i förhållande till sin befolkningsstorlek. Det är således inte storleken på kommunen som är avgörande för framgång i denna indexering, utan förmågan att prestera bra inom många olika segment av besöksnäringen, givet kommunens storlek. Eftersom storstäderna har flera andra stora näringsgrenar som bidrar till dess ekonomiska utveckling och invånarnas välstånd hamnar de längre ner med detta sätt att indexera. Möjliga nackdelar är att storstäderna till viss del missgynnas när man utgår från en indexering med befolkning som grund. Stockholm och Göteborg har betydligt större befolkning än övriga kommuner i landet och får således svårt att nå första plats när det gäller (till exempel) antalet gästnätter per invånare. Detta trots att de i absoluta tal omsättningsmässigt vida överstiger orter som Åre och Strömstad. Att storstäderna är duktiga på turism är det dock få som tvivlar på och det är viktigt att poängtera att detta index inte säger någonting om omsättningen i besöksnäringen i absoluta tal (då hade storstadsregionerna placerat sig i topp). Ett annat problem som alltid uppstår när turiststatistik studeras är att vissa kommuners statistik är belagd med sekretess på grund av för få anläggningar i en viss kategori. Finns till exempel för få hotell eller campingplatser i en kommun är antalet gästnätter i denna kommun sekretessbelagt för att det inte ska gå att utläsa en enskild anläggnings utveckling. För ungefär 90 av landets 290 kommuner är statistiken på något sätt bristfällig. I vissa fall har vi haft möjlighet att korrigera för detta, men i de flesta fall inte. Det kan i något fall innebära att en kommun har en onaturlig utveckling i rankingen. I de fall flera kommuner har samma värde delar de också på samma placering i rankingen. Källor I denna studie har en mängd olika källor använts. Det är viktigt att vara medveten om att statistik sällan är helt exakt samt att alla statistiska källor brottas med sina speciella problem. Ansatsen i denna rapport är att samla så mycket offentlig statistik som möjligt under ett och samma tak. Nedan redovisas den statistik som använts i rapporten. Befolkning Befolkningsmängd år Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) Inkvarteringsstatistik Antal gästnätter samt antal anläggningar på hotell, stugbyar och vandrarhem år Källa: SCB och Tillväxtverket Campingstatistik Här redovisas antal gästnätter samt antal anläggningar på SCR-anslutna campingplatser år Statistiska Centralbyrån har från och med år 2009 tagit över sammanställningen av campingstatistiken från Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation. Vid övertagandet görs även en översyn av historisk data. Detta har tagit tid och campingstatistiken för 2008 var vid denna publikations färdigställande (september 2009) ännu inte klar. Således används här den senaste tillgängliga statistiken på området från Källa: Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation (SCR) 7

8 Gästhamnsstatistik Siffrorna representerar antalet båtnätter år 2008 i varje kommun. En del gästhamnar är belägna i kanaler. Kanaler kan sträcka sig igenom hela eller flera län. Det gör att samma kanal kan finnas med i flera kommuner och län. Antalet personer är i genomsnitt 3 personer per båt. Källa: Gästhamnsguiden Fritidshus Fastighetstaxering för småhus (typkod 213, 221). Taxeringsvärden och genomsnittliga taxeringsvärden efter kommun och typkod år Källa: SCB Detaljhandeln Omsättning inklusive moms för daglig- och sällanköpsvaror år 2008 redovisas i miljoner kronor inklusive moms. Försäljningsindex, försäljning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsförsäljning per invånare, redovisas som en total för kommunen. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av handel i kommunen och ett index under 100 indikerar ett nettoutflöde av handel. Källa: Handelns Utredningsinstitut (HUI), Handeln i Sverige 2009 en etableringsguide 100 indikerar ett nettoinflöde av hotellomsättning i kommunen. Antal anställda grundas på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB. Källa: SCB, Momsstatistiken Drivmedel Omsättning inklusive moms 2008 enligt SCB:s momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida. Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per invånare. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av drivmedelsomsättning i kommunen. Antal anställda baseras på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB. Källa: SCB, Momsstatistiken Kommunernas hemsidor Kommunfakta med mera är hämtat från kommunernas olika hemsidor och från publikationen Handeln i Sverige som ges ut av Handelns Utredningsinstitut (HUI). Restaurangbranschen Omsättning inklusive moms 2008 enligt SCB:s momsregister. Statistiken används i obearbetad form från HUI:s sida. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per invånare. Ett index över 100 indikerar således ett nettoinflöde av restaurangomsättning i kommunen. Antal anställda är grundat på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB. Ett problem med statistiken är att hotell ibland har en stor restaurang vilket inte kommer med i denna omsättningsstatistik. Källa: SCB, Momsstatistiken Hotell och camping Omsättning inklusive moms 2008 enligt SCB:s momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida. Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per invånare. Ett index över 8

9 Den svenska besöksnäringen Den allmänt vedertagna nu gällande definitionen av turism är fastställd av UNWTO (World Tourism Organization) och lyder turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Det som benämns som besöksnäringen består egentligen av ett antal olika branscher (och delar av branscher) och det finns flera olika källor till statistik inom turismområdet. Besöksnäringen är dock inte en bransch i traditionell mening. Därför är det svårt att få fram statistik för näringens inverkan på ekonomi och sysselsättning på samma sätt som för andra näringar. En av orsakerna till detta är att besöksnäringen enbart kan definieras utifrån användarsidan, dvs. genom den konsumtion av varor och tjänster som görs av turister. För att få fram näringens förädlingsvärde i Nationalräkenskaperna, måste man summera alla de andelar som utgör den turistiska konsumtionen i olika branscher till ett separat konto utanför de normala beräkningarna i Nationalräkenskaperna. Ett sådant konto kallas för TSA (Tourism Satellite Account) eller satellitkonto. Satellitkonton är alltså ett sätt att mäta turismens effekter på regional ekonomi och sysselsättning. Metoden är framtagen av FN-organet UNWTO i nära samarbete med OECD och besöksnäringens organisationer. Den är godkänd av FN och är en etablerad standard i hela världen för att mäta turismens effekter. Sverige är ett av de länder i Europa (och i världen) som ligger långt fram i utveckling och användning av TSA. TSA-beräkningarna görs från 2006 på Tillväxtverkets uppdrag av Nationalräkenskaperna på SCB - Statistiska Centralbyrån. I figuren nedan åskådliggörs några av de större och officiella källorna till statistik för TSA. I denna rapport används ett antal av dessa, dock inte alla. Arbete pågår inom SCB och Tillväxtverket för att se om turismens satellitkontoberäkningar kan redovisas på regional nivå, något som idag inte görs. Detta arbete fortgår, men tar av naturliga anledningar tid. Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare vill genom denna rapport visa att en stor del av statistiken redan idag kan tas fram på regional nivå. Denna rapport är inte lika avancerad som utvecklingen av ett regionalt Konsumentstatistik RES TDB IBIS Inkvarteringsstatistik Ekonomisk statistik Camping Stugor & Lägenheter Hotell Stugbyar & Vandrarhem Satellitkonto Resevaluta Branschstatistik Arbetsmarknadsstatistik Int. statistik Transportstatistik WTO ETC WTTC LFV Färjestatistik Källa: Tillväxtverket och SCB 9

10 satellitkonto, men kan bidra med idéer till detta samt framför allt göra att besöksnäringens regionala aktörer redan idag får ett verktyg för jämförelser aktörer och regioner emellan. Enligt de officiella beräkningarna från Tillväxtverket och SCB är turismen i Sverige en betydande ekonomisk näring både omsättnings- och sysselsättningsmässigt. År 2008 uppgick omsättningen till drygt 244 miljarder kronor vilket är en uppgång med 6,3 procent jämfört med föregående år. Totalt sysselsattes drygt personer (räknat på årsverken) och det innebar en uppgång på 6,2 procent jämfört med år Förädlingsvärdet på 90,4 miljarder kronor gör att besöksnäringens andel av Sveriges totala BNP uppgår till 2,86 procent. Exportintäkter från näringen på 90,9 miljarder kronor (en ökning med hela 8,4 procent) gör att turismen 2008 hade ett betydligt högre exportvärde än exempelvis den svenska järn- och stålexporten med 75,4 miljarder, den svenska personbilindustrin med 55 miljarder, export av trävaror med 38 miljarder, livsmedel med 33 miljarder och möbler med 17,4 miljarder (Källa: Årsbokslut för svensk turism och turistnäring - Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige (2009), Tillväxtverket/SCB). Turistkonsumtion Figuren nedan visar hur turistkonsumtionen i Sverige har utvecklats omsättningsmässigt mellan år 2000 och År 2000 omsatte turistnäringen cirka 159,5 miljarder kronor och har sedan haft en betydande tillväxt som 2008 nådde upp till 244 miljarder svenska kronor. Under samma period har turistnäringens exportvärde, det vill säga utländska besökares turistkonsumtion i Sverige, ökat med drygt 100 procent mätt i löpande priser. Under 2008 fördelar sig de 244 miljarderna mellan de olika branscherna enligt illustrationen på nästa sida. Mest pengar lade turisterna på varuhandel, 39 procent eller drygt 97 miljarder kronor. Därefter kommer boende och restaurang, som kan tillgodoräkna sig intäkter på drygt 77 miljarder kronor eller 31 procent av den totala omsättningen. Transportsektorn med intäkter från exempelvis tågbiljetter, flygstolar och hyrbilar står för cirka 20 procent eller nästan 50 miljarder kronor. Konsumtionen av kultur, rekreation och sport är den minsta sektorn, men samtidigt en av de sektorer som växer snabbast. Det är också denna sektor som i huvudsak bidrar med den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga ,tal t0r2stk,ns067,n 89enskars t0r2stk,ns067,n Utländska besökares t0r2stk,ns067,n Källa: Tillväxtverket och SCB

11 sektorer framåt. Av den totala konsumtionen svarade svenska resenärer för nästan två tredjedelar, varav fritidsresenärerna spenderade merparten. De utländska besökarnas konsumtion, nästan 91 miljarder kronor, utgjorde cirka 37 procent av den totala konsumtionen, en ökning från 27 procent år 2000 (Källa: Årsbokslut för svensk turism och turistnäring - Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige (2009), Tillväxtverket/SCB). Svenska affärsresenärer Svenska /r01dsresenärer Utländska besökare TURISM Transport Boende och restaurang Varuhandel Övriga Källa: Tillväxtverket och SCB I följande avsnitt presenteras en kompletterande bild till dessa fakta kring besöksnäringens effekter på lokal ekonomi i Sverige. Genom att kombinera flera olika turismekonomiska indikatorer, indexera dem och göra dem likvärdiga mellan kommuner och län via en rankinglista, skapas möjligheten att jämföra olika regioner med helt olika förutsättningar för besöksnäring. 11

12 Den svenska detaljhandeln och shoppingturismen Detaljhandeln har under de senaste åren varit en av de mest expansiva delarna av den svenska ekonomin. Efter 12 år i rad med positiv tillväxt kom under hösten 2008 den första månaden med negativ tillväxt i november. Trots den globala finanskrisen och det faktum att Sverige officiellt befinner sig i lågkonjunktur klarade sig detaljhandeln bra under året och kunde redovisa en omsättningstillväxt om 3,4 procent. Totalt omsatte handeln 587 miljarder kronor och ökade under året. En starkt bidragande orsak bakom handelns tillväxt är shoppingturismen, det vill säga den del av detaljhandelns försäljning som genereras av turister. Idag motsvarar shoppingturismen cirka 12 procent av detaljhandelns totala omsättning och 29 procent av turistkonsumtionen. Denna andel är växande och under 2008 omsatte shoppingturismen cirka 70 miljarder kronor. I landets olika regioner är shoppingturismen mest påtaglig i gränskommunerna mot Norge och Finland, även om 2008 och inledningen av 2009 har inneburit rekordförsäljning även till danskarna som besöker Malmöregionen. Fjolårets starkaste tillväxt inom detaljhandeln uppvisar Arvidsjaur kommun. Ökningstakten på 20 procent förklaras främst av nyetableringar. De norska gränshandelskommunerna Strömstad, Eda och Årjäng har efter flera års rent fantastisk tillväxt nu återgått till mer normala nivåer. Detta beror sannolikt dels på att man har vuxit i kostymen rent utbudsmässigt, men också för att den norska gränshandeln har stagnerat under året (källa: Handeln i Sverige 2009 en etableringsguide, HUI). Shoppingturismens andel av turistkonsumtionen Shoppingturismens utveckling 35% 30% 25% 20% 23% 22% 23% 22% 21% 21% 23% 25% 26% 25% 27% 28% 28% 29% Shoppingturism Turism Detaljhandel 15% 10% 100 5% 50 0% Detaljhandelns omsättningsutveckling Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel

13 Den svenska hotell- och restaurangnäringen Trots att finanskrisen slog till med full styrka under hösten 2008 kunde de svenska hotellen summera ett ganska bra Antalet belagda hotellrum ökade med 2 procent och snittpriset per belagt hotellrum med 4 procent. Beläggningsgraden låg på helåret över 50 procent, vilket var andra gången de 30 senaste åren. Första halvåret var till följd av den finansiella krisen under hösten mycket starkare än andra halvåret. Den inhemska efterfrågan på hotellrum ökade snabbare än den utländska. Orsaken var att efterfrågan från besökare utom Europa föll kraftigt. Regionalt gick Västmanlands län, Gävleborgs län och Kalmar län starkt med en tillväxt i belagda hotellrum på över 4 procent. Även Stockholms län som utgör drygt 30 procent av den totala hotellmarknaden, mätt som belagda hotellrum, växte relativt starkt med en tillväxt på 3,1 procent. Restaurangkonsumtionen kopplad till turismen utvecklades enligt de s.k. satteliträkenskaperna starkt under Det gällde inte minst konsumtionen från inhemska turister som ökade med nästan 12 procent i löpande priser. Restaurangkonsumtionen kopplade till turism ökade snabbare än den totala turistkonsumtionen, 10 procent jämfört med 6 procent. Detta är en utveckling man sett under de senaste åren. Restaurangkonsumtionen utgör enligt Satteliträkenskaperna 16 procent av den totala turistkonsumtionen i Sverige. När det gäller den utländska turistkonsumtionen är andelen 25 procent. Hotell & restaurang som andel av turistkonsumtionen Utveckling av turistkonsumtion på hotell/restaurang 30% 25% 21% 21% 21% 22% 22% 23% 23% 23% 23% 23% 23% 25% 25% 26% Turistkonsumtion Hotell Total turism Turistkonsumtion Restaurang 20% % % 100 5% 50 0% Omsättningsutveckling hotell och restaurang Restaurang Hotell Hotell och Restaurang

14 Placeringar och utveckling över tid I diagrammen nedan åskådliggörs kommunernas placering i årets mätning samt förändringen i placering över tid mellan åren 2005 och Som nämndes i inledningen av denna rapport kan valet av metod i kartläggningen missgynna de stora kommunerna något, eftersom alla index utgår från de olika branschernas styrka i förhållande till befolkningen. Syftet med denna ranking är dock att visa att det finns många andra, mindre kommuner i landet som är mycket duktiga på turism i förhållande till sin befolkningsstorlek. Det är således inte storleken på kommunen som är avgörande för framgång i denna indexering, utan förmågan att prestera bra inom många olika segment av besöksnäringen, givet kommunens storlek. Eftersom storstäderna har flera andra stora näringsgrenar som bidrar till dess ekonomiska utveckling och invånarnas välstånd hamnar de längre ner med detta sätt att mäta Det kan l0na si3 a4 vara liten7 men det är å andra sidan majoriteten av alla svenska kommuner. Det krävs mer. Ranking Källa: HUI Befolkning När kommunernas placeringar studeras över tid går det också att konstatera att det inte finns något direkt samband mellan en kommuns storlek och förändringar i placering. Det är alltså inte så att mindre kommuner klättrar mer i rankingen är stora kommuner eller tvärtom Det finns inget samband mellan kommunstorlek och förändring i placering. Förändring i placering Källa: HUI Befolkning 14

15 Sveriges 10 högst rankade kommuner I detta avsnitt presenteras de tio högst rankade kommunerna i Sverige 2008 baserat på deras sammanvägda framgång inom besöksnäringens alla grenar. Det är i dessa kommuner besöksnäringen sannolikt har störst inverkan på den lokala ekonomin. Det är intressant att kunna konstatera att det är en jämn blandning mellan sommar och vinterdestinationer på topplistans pallplatser. Strömstad i topp är en utpräglad sommarkommun som till stor del har gränshandeln att tacka för den höga placeringen. Den mycket stora mängden norrmän som åker över gränsen för att handla billigare varor i Sverige driver upp restaurangomsättningen, försäljningen av drivmedel, antalet gästnätter på hotell och driver turismens utveckling framåt. Malung- Sälen, på andra plats, är främst en vintersportkommun med Sälens alla fjäll och anläggningar som största dragningskraft. På en delad tredjeplats finns Tanum och Åre. Tanum, en sommarkommun med klassiska sommarorter som Grebbestad och Fjällbacka och Åre, vintersportorten med en imponerande investeringstakt i kommunen under de senaste åren. På femte plats återfinns Härjedalen, ytterligare en vintersportkommun med orter som Vemdalen, Lofsdalen och Funäsdalen. Även Älvdalen är främst en vinterkommun med platser som Idre och legendariska Evertsberg som alla Vasaloppsåkare är väl förtrogna med. Storuman attraherar både vinter- och sommarturister. Här startar till exempel Kungsleden som leder till Abisko. På delad åttonde plats hittar vi Sotenäs och Arjeplog. Sotenäs är en sommarkommun och förknippas främst med Smögen och Kungshamn. Arjeplog och Arvidsjaurs kommuner är förmodligen de mest förvånande av topplaceringarna. Kommunernas framgång beror framför allt på en hög övernattningsfrekvens i förhållande till antalet innevånare, men också på hög drivmedelsförsäljning. Kommun Ranking 2008 Ranking 2007 Förändring i placering Strömstad Malung-Sälen Tanum Åre Härjedalen Älvdalen Storuman Sotenäs Arjeplog Arvidsjaur

16

17

18 1. Strömstad Folkmängd: Län: Västra Götaland Turistinfo: Strömstad Tourist Kommentarer om Strömstad Inte helt oväntat har Strömstad, med sitt västliga läge intill havet och närheten till den norska gränsen erövrat toppositionen inom svensk turism I kommunen bor drygt personer på en yta av 472 kvadratkilometer. Strömstad placerar sig riktigt högt i samtliga kategorier uppmätta i denna studie. En mycket stark detaljhandel, driven av sommarturism och gränshandeln med Norge ger en första placering i detaljhandelsindex. Även rankat efter antalet båtnätter hamnar Strömstad i toppen på plats nummer ett. Mätt i antalet övernattningar på campingplatser och i andelen utländska gästnätter placerar sig Strömstad också i det absoluta toppskiktet med andraplaceringar i båda kategorierna. Hotellens omsättning hamnar på en tredje plats och restaurangnäringens omsättning ligger på en fjärdeplats i riket. Strömstad hamnar på femteplats i kategorin drivmedel och på niondeplats vad gäller det totalt antal gästnätter per invånare. Vad gäller andelen fritidshus per tusen invånare hamnar Strömstad på en 23:e plats. Plats Strömstad Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) Hotell ,0 10 Camping , Fritidshus 234* Båtnätter * Restaurang Detaljhandel Drivmedel * Avser antalet fritidshus och båtnätter per invånare

19 2. Malung- Sälen Folkmängd: Län: Dalarna Turistinfo: Malungs Turistbyrå Kommentarer om Malung-Sälen På andra plats återfinns en vintermagnet. Malung- Sälens kommun omfattar Transtrandsfjällen väster om Västerdalälven fram mot norska gränsen, en yta av omkring 410 kvadratkilometer. I kommunen bor drygt personer. Huvudort är Malung, men det är Sälen och Sälenfjällen som står för det stora turismtillflödet. Välkända skidområden som Kläppen, Lindvallen, Sälenstugan, Högfjället, Tandådalen, Hundfjället och Stöten återfinns här. En topplacering i restaurangomsättning, en andraplats vad gäller antalet gästnätter total sett samt en andraplats i andelen fritidshus per invånare gör att Sälen hamnar mycket högt i denna ranking. Kommunen kniper dessutom fjärdeplatsen vad gäller hotell- och campingnäringens omsättning samt sjundeplatsen i drivmedelsförsäljning. Andelen campinggäster ger Malung-Sälen en niondeplats i riket. Detaljhandelsförsäljningen ger en 22:a plats och mätt i andelen utländska gästnätter så ligger kommunen på en 87:e plats. Båtnattsstatistik saknas. Noteras bör att Malung-Sälens kommun har vunnit två placeringar sedan föregående år. Plats 1 Malung-Sälen Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) Hotell ,6 29 Camping , Fritidshus 620* Båtnätter Restaurang Detaljhandel Drivmedel * Avser antalet fritidshus och båtnätter per invånare 19

20 3. Tanum Folkmängd: Län: Västra Götaland Turistinfo: Tanums Turistkontor tanum.vastsverige.com Kommentarer om Tanum Tanums kommun, beläget i norra Bohuslän, breder ut sig över 945 kvadratkilometer och är därmed till ytan den största kommunen i Bohuslän. I Tanum finns en mångfald av naturmiljöer representerade; kustland och skärgård, inland med jordbruksmark, skogsområden och insjöar. Totalt bor i kommunen drygt åretruntboende invånare. Kommunens centralort är Tanumshede. Andra större orter är Grebbestad, Fjällbacka och Hamburgsund. Tanum innehar en delad tredjeplats i rankingen av Sveriges turismkommuner Den förtjänas genom goda placeringar i samtliga studerade kategorier. Tanum placerar sig utifrån antalet båtnätter på tredje plats och utifrån campingnätter på en fjärdeplats i Sverige. Dessutom på en sjätteplats vad gäller omsättningen inom restaurangnäringen och hotell. Utfallet av antalet utländska gästnätter ger en åttondeplats, andelen fritidshus per invånare en tiondeplats samt en 15:e plats mätt i hotel- och campingnäringens omsättning. Slutligen ger detaljhandelns omsättning placering 69 i den kategorin. Plats 1 Tanum Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) Hotell ,7 22 Camping , Fritidshus 382* Båtnätter * Restaurang Detaljhandel Drivmedel * Avser antalet fritidshus och båtnätter per invånare

Turismen i Sverige. kommun för kommun 2007

Turismen i Sverige. kommun för kommun 2007 Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Turismen i Sverige Innehåll Sverige en växande turistmagnet...sid 3 5 frågor till Dag Klackenberg...sid 4 5 frågor till Mats Hulth...sid 5 Hur vi gör Turismen

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Besöksnäringen i Sverige

Besöksnäringen i Sverige Besöksnäringen i Sverige Kommunindex 2010 Topp 100 Trendrapport: Business as (un)usual Besöksnäringen i Sverige Här är Besöksnäringen i Sverige!...sid 3 Inledning...sid 4 Business as (un)usual - trendrapport

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Besöksnäringen i Sverige

Besöksnäringen i Sverige Besöksnäringen i Sverige Kommunindex 2010 Topp 100 Trendrapport: Business as (un)usual Besöksnäringen i Sverige Besöksnäringen i Sverige - nu med trendspaning!...sid 3 Inledning...sid 4 Business as (un)usual

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige Tabellbilaga till rapport Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige - Var finns de framtida jobben? Rapporten har rekv nr 80 24 99 Boken beställs från AMS Närservice, Box 6,

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2013 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna.

Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna. Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna. Titel Turistbyrå/regional turistorganisation Ort Turistinformatör Gävle Turistbyrå Gävle Turistinformatör

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Sverigebarometern 2011

Sverigebarometern 2011 2011-05-16 Kontaktperson För mer information kontakta: Michael Blaxland, 0708-30 70 03 michael.blaxland@reseguiden.se Materialet får användas fritt med hänvisning till källan. Sverigebarometern 2011 Fakta.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga)

Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga) Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga) HUI Research På uppdrag av Visit Värmland April 2013 Sammanfattning Värmland 2012 Sverige 2012 Folkmängd (31 dec 2012) 312 188 9 555

Läs mer

Varför översiktsplanering för vindkraft

Varför översiktsplanering för vindkraft Varför översiktsplanering för vindkraft Stora investeringar och stor påverkan på landskapsbilden kräver bra beslutsunderlag Skapa planmässig beredskap för en omfattande utbyggnad av vindkraft Göra avvägningar

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer