D-UPPSATS. Säkerhetsaspekter vid laddning av elfordon innehållande litium-jonackumulatorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D-UPPSATS. Säkerhetsaspekter vid laddning av elfordon innehållande litium-jonackumulatorer"

Transkript

1 D-UPPSATS 2010:029 Säkerhetsaspekter vid laddning av elfordon innehållande litium-jonackumulatorer - beskrivning av risker samt en studie av kontrollerande regelverk Martin Johansson Luleå tekniska universitet D-uppsats Brandingenjör Institutionen för Samhällsbyggnad 2010:029 - ISSN: ISRN: LTU-DUPP--10/029--SE

2 Säkerhetsaspekter vid laddning av elfordon innehållande litium jonackumulatorer. - Beskrivning av risker samt en studie av kontrollerande regelverk Martin Johansson Examinerande arbete för brandingenjörer 2009/10 Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Samhällsbyggnad

3 Förord Följande rapport utgör ett examinerande arbete för brandingenjörsutbildningen vid Luleå Tekniska Universitet (LTU). Arbetet omfattar 15 högskolepoäng vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier. Rapporten är gjord på uppdrag av Fortum i Stockholm. Uppdraget bestod i att studera risker och regelverk kring säkerhetsaspekter rörande laddning av litium jonbaserade ackumulatorer för elfordon. Jag vill rikta ett stort tack till mina handledare på Fortum, Christer Bergerland och Emilia Käck, för möjligheten att få göra denna intressanta studie och för deras engagemang och handledning under mitt arbete. Ett tack riktas även till Lars Gunneriusson, min handledare vid Luleå Tekniska Universitet, för värdefulla synpunkter och handledning under arbetets gång. Luleå 10 februari 2010 Martin Johansson i

4 Sammanfattning Fortum har i samarbete med Stockholms stad presenterat en gemensam vision för att göra Stockholm till en av världens främsta miljöbilsstäder till Ett viktigt led i detta mål är introduktionen av nya elfordon innehållande litium jontekniken på den svenska bilmarknaden. Då det befintliga regelverket angående laddning av ackumulatorer i fordon inte nämner den nya tekniken har frågeställningen kring luckor i lagstiftningen lyfts fram av Fortum. Det övergripande syftet med studien har varit att undersöka risker och regelverk kring laddning av elbilar innehållande litium jonackumulatorer. Tanken är att studien skall kunna vara till hjälp vid ett framtida beslut kring fastställande av ett svenskt regelverk. Litium är en alkalimetall som har en mycket hög standard elektrodpotential samt en stor laddningskapacitet vilket gör det till en attraktiv beståndsdel i batterier. Ett batteri är, oberoende av storlek och användningsområde, uppbyggt av ett antal större eller mindre celler. Dessa kan vara av cylindrisk eller prismatisk form. De primära beståndsdelarna i en cell utgörs av katod, anod och elektrolyt. Det finns ett flertal olika kemiska cellförlopp och material baserade på litium där sammansättningen påverkar batteriets energidensitet och risker. Det krävs en viss balansgång för att uppnå en säker kemisk sammansättning med maximal energidensitet utan att riskerna blir för stora. Risker som har identifierats under laddning är laddtemperatur, kortslutning och överladdning. De består i sin tur av ett antal komplicerade processer som i vissa fall kan leda till en termisk rusning. Termisk rusning definieras här som en okontrollerad och irreversibel ökning av den interna celltemperaturen. Konsekvensen av en termisk rusning kan i värsta fall vara att batteripacket eller en/flera celler exploderar eller börjar brinna. För att undvika detta krävs att batteripacket/cellen kan avge den ackumulerade värmen så att inte kritiska temperaturer kan uppstå. För att öka säkerheten finns därför ett antal skyddsanordningar så som kylsystem och kontrollsystem vilka kan justera batteriets temperatur till lämpliga nivåer. Ett exempel som nämns är batteriet i Tesla Roadster vilket innehar ett flertal olika skyddsmekanismer på både cell- och systemnivå. Då det befintliga svenska regelverket inte nämner litium jonackumulatorer har möjligheten för att det existerar ett utländskt regelverk undersökts då det skulle kunna vara till hjälp vid fastställande av ett svenskt regelverk. Ett flertal utländska myndigheter och organisationer har därför kontaktats. Standardiseringsorgan i form av IEC och ISO håller även på att utarbeta olika teststandarder för att kunna bedöma säkerhet och prestanda hos litium jonackumulatorer. Detta kan vara värdefullt vid beslut kring ett framtida svenskt regelverk för att till fullo förstå de risker som kan knytas till litium-jonackumulatorer. Slutsatserna som studien presenterar är bland annat att kravet i den befintliga lagstiftningen angående ventilation inte anses vara nödvändig för litium-jonackumulatorer då dessa inte producerar gaser under normal laddningsfas. Det konstateras vidare att batterierna innehåller skyddsmekanismer på både cell- och systemnivå för att säkerställa en säker laddningsprocedur och därmed förhindra att en termisk rusning uppstår. ii

5 Abstract Fortum and the city of Stockholm have presented a mutual vision to make Stockholm into one of the world s top cities using clean vehicles An important goal in this vision is the introduction of electric vehicles withholding lithium-ion accumulators on the Swedish carmarket. The existing set of regulations regarding charging accumulators in vehicles does not mention the new lithium-ion technique. This has led to questions regarding the gaps in the existing set of regulations. The purpose of this study has been to review regulations and risks during charging electric vehicles withholding lithium-ion accumulators. The intention is that this study may be of assistance when a future Swedish set of regulations is to be established. Lithium is an alkali metal with a very high standard electrode potential and a high charging capacity which makes it a very attractive component in batteries. A battery is, independent of size and sector of application, composed by a number of cells where the size and shape may vary. The primary components in any battery cell constitutes by cathode, anode and electrolyte. There are a number of different chemical cell cycles and materials based on lithium where the composition affects the energy density of the battery/cell and consequently the risks. It takes a certain balance in achieving a safe chemical composition with maximum energy density without increasing the risks too much. The risks that have been identified during charging are increased charging temperature, short circuit and overcharging. These risks constitutes of a number of complicated processes which in worst case may end in a thermal runaway. A thermal runaway is defined as an uncontrolled and irreversible increase of the internal cell temperature. The consequence of a thermal runaway may in worst case cause the cell to explode or burst into fire. The heat may spread to adjacent cells and consequently, the whole battery may explode or burst into fire. For this to be avoided, the cell/battery must be able to emit the accumulated heat in order not to exceed critical temperatures. To increase the level of safety there are a number of safety devices, for instance cooling system and control system, integrated in the battery that helps adjusting the temperature to appropriate and safe levels. An example mentioned in the report is the battery used in the electric vehicle Tesla Roadster, which has a number of different safety devices at both cell- and system level. In the absence of a Swedish set of regulations, the possible existence of a foreign set of regulations has been investigated. Such existence may be helpful when establishing the future Swedish regulations. Therefore, a number of foreign authorities and organizations were contacted. Standardization bodies, e.g. IEC and ISO, are also developing new standards to be able to evaluate the safety aspects of lithium-ion cells and accumulators. This may be useful in order to fully understand the risks which are related to lithium-ion accumulators. The conclusions presented are, for example, that the ventilation requirement in the existing set of regulations will not be necessary, due to the fact that lithium-ion accumulators do not produce gasses during a normal charging phase. It further states that the batteries withhold safety devices on both cell- and system level, which will reassure a safe charging process and consequently most likely prevent a thermal runaway from emerging. iii

6 Förkortningar NiMH Nickel Metall Hydrid PTC Positive Temperature Coefficient PCM Phase Change Material CID Current Interrupt Device BMS Battery Management System Ordlista Termisk rusning okontrollerad och irreversibel ökning av den interna celltemperaturen. Temperaturgradient storhet som anger i vilken riktning temperaturen ökar mest och hur stor ökningen är per längdenhet. Adiabatisk process en termodynamisk process där ingen värme tillförs eller bortförs från systemet. Emissivitet ett föremåls förmåga att sända ut ljus eller värmestrålning. Termisk tröghet gemensam benämning för materialegenskaperna konduktivitet, densitet och värmekapacitet vilka kontrollerar värmeflödet genom en konstruktion. iv

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och problembeskrivning Syfte Mål Metod Avgränsningar Uppbyggnad och kemiska egenskaper hos litium jonackumulatorer Bakgrund Litiums egenskaper Celluppbyggnad Olika batterisammansättningar Risker vid laddning av litium jonackumulatorer Termisk rusning Laddtemperatur Kortslutning Överladdning Batterisammansättningars betydelse ur säkerhetssynpunkt Skyddsanordningar Konventionella skyddsmekanismer Självåterställande skyddsmekanismer Avstängningsseparatorer Obrännbara elektrolyter BMS Kylsystem Exempel på batteri i kombination med säkerhetslösningar Laddningsmiljöns påverkan Regelverk Befintligt svenskt regelverk Utländskt regelverk Förslag på standarder ISO IEC Diskussion Förslag på vidare studier Slutsatser Referenser v

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund och problembeskrivning Miljödebatten idag kretsar mycket kring utsläpp av växthusgaser och dess klimatpåverkan. I ett samhälle där beroendet av fossila bränslen är mycket stort ökar kraven på miljömässigt ansvarstagande. Biltillverkarnas bidrag till minskad miljöbelastning är utvecklandet av elbilar, alternativt olika former av laddhybrider. Till dessa fordon står förhoppningen att resursutnyttjande och miljöbelastning skall minska till en mer acceptabel nivå. Dessa fordon har existerat på den svenska marknaden i ett antal år. De vanligaste idag existerande elbilar/laddhybrider använder sig av teknik i form av NiMH eller blyackumulatorer. Den nya typen av elfordon som börjar introduceras på marknaden innehåller istället ackumulatorer som i olika former bygger på litium. De nya ackumulatorer har en högre energitäthet, lägre specifik vikt och förbättrad laddningsprestanda vilket gör att de förmodas häva en del av de begränsningarna på reslängd som idag existerar för dagens rena elfordon. (Bergman, 2008). Introduktionen av nya elfordon baserade främst på litium ställer nya krav på regelverk och miljö kring laddinfrastruktur. Detta för att antalet rena elfordon antas öka inom överskådlig framtid då ny batteriteknik ger nya möjligheter, vilket även ger att en förändring i användarmönstret kan förmodas. Följdeffekten av detta är att det kommer krävas ett större antal laddstationer fördelade över landet. Lagstiftningen angående dessa nya tekniker har dock inte uppdaterats utan är i princip baserad på blyackumulatorer, och går därmed inte att applicera rätt över på den nya tekniken då denna har andra egenskaper och därmed andra potentiella risker. De elfordon dagens lagstiftning avser är främst truckar och städmaskiner vilket gör att elbilarna faller utanför. EU har enats om olika klimatmål i steg mot en förbättrad miljöpolitik, exempelvis 20 procent energieffektivisering samt 20 procent minskat koldioxidutsläpp. Förslag finns även att som individuellt mål minska Sveriges oljeanvändning inom vägtransportsektorn med procent till (Bergman, 2008). Som ett led i detta har Stockholms stad samt Fortum presenterat en gemensam vision med målet att göra Stockholm till en av världens främsta miljöbilsstäder (Sunnerstedt et al., 2009). Introduktionen av elfordon är då en mycket viktig del i dessa mål. Det är därför av yttersta vikt att introduktionen av nya elfordon förenklas. Detta är en av anledningarna till att frågeställningen kring luckor i det existerande regelverket lyfts fram av Fortum. 1.2 Syfte Det övergripande syftet med studien är att studera risker och regelverk kring laddning av elbilar innehållande litium jonackumulatorer. Följande frågeställningar har använts för utredningen: Vilka är riskerna vid laddning av elbilar innehållande litium jonackumulatorer? På vilket sätt bör dessa risker beaktas vid fastställande av ett svenskt regelverk? Finns det andra länder vars lagstiftning reglerar laddning av elbilar innehållande litium jonackumulatorer? Finns det i så fall möjlighet att göra en komparativ studie av detta? 1

9 1.3 Mål Målet med studien är att den skall kunna användas som ett stöd vid framtida beslut angående fastställande av ett svenskt regelverk gällande säkerhetsaspekter vid laddning av litium jonackumulatorer. 1.4 Metod Rapporten har baserats på en litteraturstudie av artiklar och rapporter där information kring litium-jonackumulatorer sammanställts. Detta material utgjorde även grunden för riskidentifieringen. Sökandet efter information har främst skett via databaser, tidsskrifter, böcker samt Internet. Kontakt med utrikes myndigheter och organisationer via muntlig och skriftlig kommunikation har även varit en nödvändig del i sökandet efter ett utländskt regelverk. 1.5 Avgränsningar Rapporten har lagt fokus på risker under laddning av litium jonackumulatorer avsedda för framdrivning av fordon. Ingen vidare fördjupning kring övrigt nyttjande av fordon eller ackumulator behandlas i denna studie. Denna rapport behandlar heller inte de risker som kan uppstå genom elektromagnetisk strålning. Studien gör inte anspråk på att vara ett komplett underlag utan avser behandla lagstiftning och risker på ett övergripande sätt då teknik och komposition av litium jonackumulatorer ständigt förnyas. Tidsramen för detta examensarbete är satt till tio veckors heltidsstudier (15HP). 2

10 2 Uppbyggnad och kemiska egenskaper hos litium jonackumulatorer 2.1 Bakgrund I många år var nickel kadmium det enda lämpliga batteriet för bärbar elektronisk utrustning, från mobiltelefoner till bärbara datorer. I början av 1990 talet började alternativa ackumulatorer, NiMH och litium jon, konkurrera om konsumenternas intresse på allvar. Idag är litium jonackumulatorer en av de mest lovande batterityperna och användningsområdet ökar. En marknad som visat stort intresse för denna teknik är bilindustrin, där det dock kommer att krävas mycket större batterier än vad som finns i dagens bärbara elektronik. (Armand et al., 2008). I figur 1 nedan åskådliggörs olika batteriers specifika effekt i förhållande till dess specifika energi. Förhållandet mellan effekt/energi är den viktigaste parametern för att avgöra om cellen är lämplig inom det valda användningsområdet. Till exempel kan nämnas att hybridbilar utnyttjar batteriet mest som kraftbuffert i kombination med andra bränslen medan rena elfordon använder det helt för framdrivning. (Hovsenius, 2009). Som framgår av figuren nedan har litium jonbatterier ett mycket stort användningsområde. Figur 1. En översikt över olika batteriteknologier (Ricardo, 2007) Litium jonackumulatorernas egenskaper i form av högre energitäthet, lägre specifik vikt och förbättrad laddningsprestanda gör att dessa lämpar sig bättre för framdrivning av fordon än sina föregångare. (Bergman, 2008). Tekniken måste dock optimeras för varje kundsegment då det finns påverkande faktorer så som prestanda, kostnad och tillgång på framställningsmaterial. (Statens energimyndighet, 2009). 2.2 Litiums egenskaper I det periodiska systemet befinner sig litium högt upp i den vänstra ytterkanten vilket innebär att det är ett mycket lätt grundämne. Litium är en alkalimetall som har en mycket stor negativ standard elektrodpotential samt en hög laddningskapacitet, omkring 5,2 kwh/kg, vilket gör det till en attraktiv beståndsdel i batterier. Litium jonbatterier innehar en del fördelaktiga 3

11 egenskaper så som relativt hög cellspänning, laddning vid godtyckligt tillfälle då batteriet inte har några minneseffekter samt en närmast konstant spänning vid urladdning. (Hovsenius, 2009). Litiums egenskaper ger enligt Conte et al. (2009) möjlighet för tillverkning av batterier med mycket hög energidensitet, upp till 150 Wh/kg på systemnivå. Enligt Meyer (2005) innehar även litium i metallform egenskapen att bilda vätgas, vilket kan vara explosivt om andelen gas överstiger 4 % i volym, vid kontakt med vatten vilket visas i ekvation 1. 2Li(s) + 2H 2 O(l) 2LiOH(aq) + H 2 (g) (1) litium vatten litiumhydroxid vätgas 2.3 Celluppbyggnad Oberoende av batteriets användningsområde är cellerna i ett litium jonbatteri uppbyggda av tunna skikt som antingen är av cylindrisk eller prismatisk form, vilket illustreras i figur 2 nedan. Den cylindriska formen har fördelar i form av ett kraftigt skal, ofta tillverkat i metall, vilket ur ett säkerhetsperspektiv reducerar behovet av ett starkt ytterhölje för batteripacket. Ett metalliskt, runt skal underlättar även kylning genom att temperaturgradienten är högre för celler av denna typ. Dock kan en onödigt hög temperaturgradient påverka cellens livslängd. Nackdelen med cylindriska celler är att de kräver mer volym vilket kan begränsa deras användningsområde. De prismatiska cellerna har en rektangulär form vilket medför att dessa celler har fördelen av en större ytarea för kylning. Nackdelen är att de ofta packas tätt tillsammans för att uppnå en hög energidensitet vid systemnivå vilket ger att det bara är toppen och botten av cellen som kan utbyta värme med omgivningen. Här spelar de elektriska kontakterna en stor roll då det är dessa som skall leda bort värmen från den inre delen av cellen. (Conte et al., Figur 2. Exempel på olika celltyper. (Conte et al., 2009) 2009). Cellerna består i huvudsak av följande delar: En positiv elektrod, katoden, som kan bestå av ett material som exempelvis litiumjärnfosfat. En negativ elektrod, anoden, vilken kan utgöras av kristallin grafit lagd på en tunn kopparfolie En organisk elektrolyt som kan vara fast, flytande eller gel innehållande ett litiumsalt som exempelvis LiBF 4 eller LiPF 6. Ett skikt som separerar anod från katod kallat separator. När dessa komponenter sammankopplas via en extern anordning flödar elektroner och litiumjoner spontant från den negativa till den positiva elektroden. Jonerna transporteras genom den ledande elektrolyten och gör att det kan utvinnas elektrisk energi ur den externa anordningen. En spänning i motsatt riktning reverserar processen och återladdar då batteriet. (Nordlinder, 2005). Nackdelarna med litium som katodmaterial är att det inte kan kombineras med vattenlösliga elektrolyter då de sönderfaller vid de höga potentialer som litiumbatteriet ger. Det krävs istället 4

12 saltsmältor eller organiska lösningsmedel för elektrontransporten. Elektrodstrukturen kan även förloras under urladdningen då de litiumjoner som avges av elektroden är mycket lättlösliga i många polära lösningsmedel. Därmed kan inte elektrodstrukturen återskapas under senare laddning vilket kräver ett hjälpmaterial i katoduppbyggnaden för att processen skall fungera. (Hovsenius, 2009). 2.4 Olika batterisammansättningar Enligt Burke et al. (2009) visar batterisammansättningen från mindre elektroniska applikationer på en mycket hög energidensitet och effektkapacitet. De är ofta baserade på nickel, kobolt eller andra metalloxider i den positiva elektroden. Om det endast var batteriets prestanda som låg i fokus skulle det finns mycket lite intresse i att utveckla batterier med andra sammansättningar än dessa. Dock är livscykel, säkerhet och kostnad viktiga aspekter att beakta vid val av batterier för elfordon. De mindre batterierna uppvisar begränsningar inom säkerhet och livscykler vilka kan bli än värre för batterier i större skala, avsedda för framdrift av elfordon. Alternativa elektroder så som LiFePO 4 har därför visat sig bättre lämpade för användning inom elfordon. De har en lägre energidensitet men uppvisar istället mycket högre stabilitet under utsatta förhållanden så som överladdning, kortslutning och höga temperaturer. Det går dock inte helt att utesluta att olika kombinationer av kobolt, nickel och aluminiumoxider kommer att användas i framtiden. Detta kräver enligt Chang et al. (2008) en högre säkerhetsstandard då dessa batterisammansättningar lättare kan uppvisa tendenser mot termisk rusning men i gengäld har fördelar i och med högre energidensitet och därmed kan uppnå en större aktionsradie. Wang et al. (2005) nämner kinesiska batteritillverkare för elfordon vilka använder sig av katodmaterial som exempelvis LiMn 2 O 4 vilka uppvisar en energidensitet omkring 110Wh/kg och samtidigt påvisar en mycket hög stabilitet under olika säkerhetstester. 5

13 3 Risker vid laddning av litium jonackumulatorer Ny teknik kräver i regel ett högre säkerhetstänk och tekniken kring litiumjon ackumulatorer är inget undantag. Diskussionen har lyfts fram eftersom tillverkare av bärbar elektronik, som exempelvis datorer och mobiltelefoner, har återkallat åtskilliga litium jonbatterier från sina produkter. Vissa av dessa åtgärder har dock enligt Balakrishnan et al (2006) varit proaktiva men tvivel och frågor kring säkerheten med den nya tekniken behöver besvaras. Säkerhetsfrågan får ytterligare en dimension då litiumbaserade ackumulatorer börjar göra sitt intåg på fordonsmarknaden. Säkerheten angående litiumteknologin är beroende av många faktorer. Exempel på dessa är material, tillverkningsprocess, cell och systemdesign samt energiutnyttjande. Interagerandet mellan dessa faktorer gör säkerheten till en komplex uppgift som bör utforskas i detalj. Säkerhetsfrågan är en av de största anledningarna till att litium jonteknologin har fått vänta på sitt stora genombrott gällande framdrivning av rena elfordon. Litium jonbatterier kräver dock en detaljerad övervakning på cellnivå där laddningen noga övervakas så att batteriet inte utsätts för termisk rusning. (Bergman, 2008). Ett exempel som kan nämnas är Teslas batteri som består av 6831 individuella celler och väger ungefär 450kg. Batteriet lagrar drygt 53 kilowattimmar av elektrisk energi och kan leverera upp till 200 kilowatt av elektrisk kraft där den lagrade energin har ungefär samma energiinnehåll som åtta liter bensin. För att kontrollera alla celler krävs ett avancerat säkerhetssystem vilket är pålitligt och skyddar mot olika elektriska, mekaniska och termiska utsatta situationer. (Berdichevsky et al., 2006) I figur 3 nedan illustreras händelsekedjan vilken i slutändan kan leda till en termisk rusning. Den visar även på hur viktigt kylsystem och värmefrigörelse är. Om systemet har möjlighet att avge den genererade värmen kan konsekvenser i form av termisk rusning undvikas. Figur 3. Illustrering av möjliga vägar till en termisk rusning. (Justin, 2009) 6

14 Dessa risker har ofta ett samband och kan utlösa varandra samt även skapa en synergieffekt. De består av ett flertal komplicerade processer där varje påverkande faktor i sig kan utgöra en risk. Konsekvensen av ovanstående risker kan vara termisk rusning som i sin tur kan leda till explosion, brand, rökutveckling, utsläpp av oönskade ämnen så som gaser samt läckage om höljet brister. (Conte et al., 2009). De risker som identifierats som relevanta för laddning är: Laddtemperatur Kortslutning Överladdning 3.1 Termisk rusning Litium jonbatterier kombinerar mycket energirikt material i kontakt med en brännbar organisk elektrolyt. Det är därför viktigt att de hanteras på det sätt som är avsett för att undvika termisk rusning. (Balakrishnan et al., 2006). Detta är i sig inte någon risk utan snarare en följdkonsekvens om något/några av de ovan nämnda händelserna illustrerade i figur 3 skulle uppstå under kritiska förhållanden. Orsaken till att termisk rusning i möjligaste mån skall undvikas är sannolikheten för nedbrytning inom batteripacket. Om det uppstår termisk rusning i en cell kan den cellen under vissa omständigheter explodera eller brinna. Ett mer sannolikt scenario är att den termiska rusningen i en cell orsakar exotermiska reaktioner i närliggande celler vilket sedan sprider sig vidare genom batteriet och i slutändan även detta kan leda till explosion eller brand för hela batteripacket. Enligt Conte et al. (2009) sker det generellt sett en termisk rusning varje gång det sker en överhettning och en kritisk temperatur överskrids. En av händelserna som kan orsaka detta är kortslutning. För att reducera sannolikheten för termisk rusning fokuserar forskningen på bättre övervakningssystem vilka borde kunna förutse kritiska förhållanden. Det forskas även kring identifiering av bättre material som är mer kemiskt och termiskt stabila vid utsatta förhållanden, vilka inte bildar metalliskt litium eller frigör syre. Forskningen inriktas även på att utveckla icke flambara elektrolyter samt introduktionen av avstängningsseparatorer vilka kan sluta mikroporerna vid överhettning och på så vis avbryta transporten av joner mellan elektroderna. 3.2 Laddtemperatur Celltemperaturen för en cell bestäms av värmebalansen mellan den mängd värme som avges och den mängd värme som genereras av cellen. När en cell blir överhettad kan det uppstå exotermiska reaktioner mellan elektroderna och elektrolyten vilket ytterligare ökar cellens interna temperatur. Har cellen möjlighet att avge den genererade värmen kommer ingen onaturlig temperaturökning ske. Om det dock genereras mer värme i cellen än vad som kan avges kommer den exoterma processen fortsätta under vad som närmast kan liknas vid adiabatiska förhållanden och därmed snabbt öka cellens temperatur. Den förhöjda temperaturen ökar hastigheten ytterligare på de kemiska reaktionerna som i slutändan kan orsaka termisk rusning. Tryckbildningen som genereras i dessa processer kan orsaka mekaniska fel inom cellen som exempelvis kortslutningar, cellkollaps genom irreversibla störningar i strömningsvägar och skador på cellens hölje genom den expansion som sker vid ökat tryck. (Tobishima et al., 1999). Då den termiska stabiliteten för batterier till stor del beror på dess förmåga att avge värme är det därför viktigt att en design för effektiv värmeöverföring används både vid cell och batteripacknivå. Värmeöverföring kan ske genom konvektion och strålning vid cellytan. 7

15 Konvektionen är bland annat beroende av cellens yttre area samt cellens geometri. Värmeöverföring genom strålning beror till stor del på cellytans beskaffenhet och kan stå för upp till 50 % av den värme som avges. Genom att använda cellhöljen med hög termisk konduktivitet och hög emissivitet kan värmeöverföringen till omgivningen ökas och därmed sänka cellens interna temperatur. (Hatchard et al., 2000). En annan påverkande faktor är enligt Berdichevsky et al. (2006) antalet celler. Är det många små celler blir det större specifik ytarea för kylning än när batteriet består av större och färre celler vilket hjälper till att hålla batteriets temperatur under kontroll. 3.3 Kortslutning En intern kortslutning kan orsakas av olika anledningar. Oftast är det en perforering av separatorn vilket kan ge upphov till en lokal överhettning. Den varma temperaturen som uppstår skadar separatorn ytterligare, speciellt i de fall där separatorer utgörs av materialet polyetylen eller polypropylen. När temperaturen ökar krymper separatorn vilket ökar kortslutningsarean och följaktligen avsevärt minskar den interna resistansen för kortslutningen. Separatorn kan exempelvis perforeras genom att en förorening redan finns inne i cellen eller i vissa fall där cellen på grund av bristfälligt kontrollsystem genomgår en alltför snabb laddningsfas. Detta kan innebära utfällning av litiummetall som efter en tid kan perforera separatorn och därmed utlösa en kortslutning. (Conte et al., 2009). 3.4 Överladdning Enligt Saito et al. (2001) kan överladdning orsakas av elektriska fel så som brister och funktionsstörningar hos celladdaren. Det som då kan hända är att laddaren inte detekterar att slutet av laddningsprocessen har uppnåtts och ström fortsätter att flöda in i batteriet efter fulladdat tillstånd. Detta kan i sin tur starta kemiska reaktioner och värmeutveckling vilket i slutändan kan leda till en okontrollerad temperaturökning. En annan aspekt vid överladdning är enligt Chen et al. (2009) att laddaren i regel kontinuerligt övervakar strömmen för hela batteripacket under laddningen för att grovt uppskatta batteriets laddningsnivå. Den övervakar med andra ord inte på cellnivå utan förmodar att varje cell i batteripacket är identiska i termer av kapacitet och laddningsnivå. Detta antagande är dock svårt att validera i drift. Det finns alltid en sannolikhet för att en eller flera celler har lägre kapacitet än de andra cellerna. I figur 4 nedan representerar (a) ett fullt urladdat batteripack med en svag cell och (b) ett delvis laddat batteripack där den blå färgen indikerar laddningsnivån för varje cell. Det som händer i detta scenario är att den svaga cellen uppnår fulladdat tillstånd först utan att de andra, normala cellerna inte är fulladdade. Vid den här punkten är strömmen för hela batteripacket fortfarande lägre än det förväntade värdet och laddaren kommer att fortsätta ladda batteripacket. Konsekvensen av detta blir att den svaga cellen överladdas vilket kan leda till en termisk rusning. Det är därför viktigt att överladdningsskyddet arbetar på cellnivå för att försäkra ett säkert laddande av batteripacket. 8

16 Figur 4. Illustrering av ett batteripack med flera seriekopplade celler vid laddning. (Chen et al., 2009) 3.5 Batterisammansättningars betydelse ur säkerhetssynpunkt Det har konstaterats ovan att energidensitet inte är det enda som bör beaktas vid val av elektrodmaterial. De olika batterisammansättningarna innehar olika egenskaper vilket innebär olika risker. Baker et al. (2009) har i en rapport sammanställt intervjuer med sju olika experter inom batteriteknologier för elfordon. Vid förfrågan kring termisk rusning och dess undvikande fanns ett flertal olika åsikter. En expert menar på att nanoteknologin inom andra forskningsområden kan appliceras på batteriteknologin och har därmed möjlighet att lösa detta problem. Termisk rusning är enligt en annan expert en fundamental del av denna sortens batteriteknologi där sannolikheten för att den ska uppstå kan minimeras och/eller hanteras men förmodligen inte elimineras. En tredje expert menade på att det för mindre energirika batterier var möjligt att använda stabila material och därmed undvika att en eventuell termisk rusning uppstår. LiFePO 4 -baserade batterier anses av många som stabila och säkra. Enligt Burke et al. (2009) anses dessa celler vara mindre benägna till termisk rusning då de innehar mindre energirikt material, och därmed lägre energidensitet, samt att de inte producerar syre vid överladdning som i sin tur kan reagera exotermiskt med grafiten i den negativa elektroden. Vidare skriver Chami et al. (2009) att de två stora fördelarna med litiumjärnfosfat består i dels den låga kostnaden då den inte innehåller några värdefulla metaller samt en hög stabilitet jämfört med konventionella litiummetalloxider baserade på nickel och/eller kobolt. En annan fördel är även att LiFePO 4 inte innehåller något giftigt material. Chang et al. (2008) menar att litiumjärnfosfat integrerade i litium jonceller varken är brännbart eller reagerar med elektrolyten vid höga temperaturer om cellen skulle skadas vid utsatta förhållanden. Suzuki et al. (2009) har testat LiFePO 4 celler tänkta för användning i elfordon under utsatta förhållanden så som överladdning och intern kortslutning. Exempel på testresultat vid överladdning visas nedan i figur 5. 9

17 Testet utfördes genom att ladda från full laddningsnivå till 20V vid 1CA. Resultatet i form av förändringar i ström, spänning och temperatur illustrerade i figur 5 visar att cellen når en maximal temperatur omkring 90 C. Test kring intern kortslutning av en cell med samma sammansättning uppvisar liknande resultat där temperaturökningen når ett maximum omkring 100 C. LiFePO 4 uppvisar mycket stabila egenskaper i form av säkerhet och livscykellängd med en enda stor nackdel vilket är dess förhållandevis låga energidensitet omkring Wh/kg. Enligt Chang et al. (2008) finns det dock tillverkare som når upp Figur Ah LiFePO4/grafitcell under överladdningstest. (Suzuki mot 110 Wh/kg genom att dopa fosfater i Mochizuki, et al., 2009) Nakamoto, Uebo, & Nishiyama, 2009) nanostorlek på katoden. Dessa mycket små partiklar ökar katodens ytarea och öppnar därmed fler vägar för litiumjoner att röra sig mellan anod och katod. Figur Ah LiFePO4/grafitcell under överladdningstest. (Suzuki, Andra batterisammansättningar är litiummetalloxider baserade på nickel och/eller kobolt. Dessa kan dock uppvisa brister inom säkerheten i form av tendenser mot termisk rusning vid relativt låga temperaturer vilket gör att dessa inte direkt lämpar sig för större format. Inom vissa av dessa litiummetalloxider kan katoden brytas ned redan omkring 150 C och då frigöra litiumjoner och oxider vid katoden. Litiumjonerna kan då forma litium i metallform vilket kan självantända runt 180 C. Oxiderna frigör syre vilket kan ge bränsle åt en eventuell litiumbrand. Denna nedbrytning kan starta närhelst tillräcklig värme genereras inom cellen och den uppnår en kritisk temperatur, exempelvis vid överladdning eller kortslutning. Detta ställer höga krav på kontrollsystem och andra säkerhetsåtgärder för att minimera sannolikheten för att en termisk rusning skall uppstå. Det kan dock inte helt uteslutas att dessa batterityper kommer att förbättras i framtiden och därmed utgöra ett fullgott komplement till dagens mer stabila typer som LiFePO 4. 10

18 4 Skyddsanordningar Det finns ett stort antal olika lösningar som kan användas i olika kombinationer, och därmed skapa redundans, för att öka säkerheten i litium jonbatterier. En viss balansgång krävs dock då dessa skyddsmekanismer ökar tillverkningskostnaden samt även sänker energidensiteten, men även måste vara mycket tillförlitliga för att kunna användas kommersiellt. Följande skyddsanordningar som beskrivs i detta kapitel är avsedda för placering i och kring batteripacket i fordonet och utgör endast ett urval av olika identifierade säkerhetslösningar. 4.1 Konventionella skyddsmekanismer En mycket viktig mekanism för att göra litium jonbatterier säkra involverar enligt Balakrishnan et al. (2006) möjligheten att begränsa spänningen som passerar igenom dem. Strömbegränsande mekanismer är ofta designade att reagera på höga temperaturer. Flera faktorer som spelar in i funktionen av dessa är exempelvis omgivningens temperatur, behållarens termiska isoleringsegenskaper och värme som genereras av batteriet. Förutom att förhindra att ett för stort strömflöde skadar cellen måste dessa skyddsmekanismer motstå ett kontinuerligt flöde vid laddning samt även tolerera svängningar och språng. Exempel på dessa anordningar är: Säkerhetsventiler. Dessa reagerar på en plötslig ökning av celltrycket och öppnas vilket gör att eventuellt övertryck kan släppas ut. Om trycket ökar i cellen punkteras ett plastlaminerat membran av en spets som är inbyggd i cellens översta del och kan därmed förhindra att cellens temperatur ökar. De används dock idag som reservskydd i kombination med andra skyddsmekanismer som åsidosätter dess funktion tills det verkligen blir nödvändigt. Detta eftersom det kan spridas lättflyktiga organiska ämnen då cellen öppnas. Säkringar. Detta är den äldsta och vanligaste strömbegränsaren. Den innehar resistans och termiska egenskaper som gör att den smälter om en förutbestämd mängd ström flödar genom den. Fördelen med säkringar är att det är en enkel konstruktion och finns tillgänglig i ett stort antal olika ström och spänningsstyrkor till en låg kostnad. Nackdelarna är att när den väl har löst ut så måste den ersättas samt att den kan ersättas med en säkring av felaktig styrka. 4.2 Självåterställande skyddsmekanismer För att användaren skall slippa tidsödande service som kan orsakas av utlösta säkringar eller liknande började sökandet efter material som innehar egenskaper liknande säkringar, men som kan återställa sig själva. Material som innehar dessa egenskaper kallas PTC element. Dessa är baserade på material vars resistans dramatiskt ökar i takt med en förhöjd temperatur. Vid en aktivering av materialet ökar resistansen vilket minskar strömmen som passerar igenom och därmed begränsas en eventuell temperaturökning i cellen. När orsaken till aktiveringen är åtgärdad kyls cellen och PTC elementet av vilket möjliggör fortsatt laddning. PTC elementet installeras vanligen inne i cellen. Temperaturen vid vilken elementens resistans ökar till ett nästan oändligt värde kallas tripp temperatur och är ofta inställd till att vara omkring 100 C. 4.3 Avstängningsseparatorer Separatorer för litium jonbatterier utgörs av en mikroporös film av polyolefin. Exempel på separatorer är polyetylen och polypropylen vilka även kan kombineras. I tillägg till egenskaper så som god mekanisk styrka och god elektrolytisk permeabilitet innehar dessa separatorer egenskaper som skyddar cellen vid utsatta förhållanden. Om exempelvis cellens temperatur 11

19 skulle öka vid överladdning kommer den genererade värmen mjuka upp en separator av materialet polyetylen och därmed stänga mikroporerna. Detta kallas för en avstängning av separatorn. När detta väl har skett stoppas effektivt jontransporten mellan elektroderna och strömmen slutar flöda. Kan separatorn behålla den mekaniska integriteten efter avstängningstemperaturen ger detta en viss säkerhetsmarginal. Om inte detta är fallet kan de båda elektroderna komma i kontakt och reagera kemiskt vilket kan leda till en termisk rusning. Dock kan temperaturen på grund av termisk tröghet fortsätta öka efter avstängning vilket kan orsaka en nedsmältning av separatorn och då kortsluta elektroderna. Detta kan leda till våldsamma reaktioner och värmeutveckling vilket benämns som en separatorkollaps. För att undvika detta bör skillnaden i temperatur mellan avstängning och kollaps vara så stor som möjligt. 4.4 Obrännbara elektrolyter Litium är i vissa fall ostabil med vanliga, kända elektrolyter och då många av elektrolyterna även är brännbara ökar riskerna vid exempelvis en temperaturökning eller kortslutning. Lösningar som används i litium jonbatterier har enligt (Shukla & Kumar, 2008) ofta en låg kok och flampunkt. Det finns därför en fara då en cell antingen vädrar ut eller exploderar på grund av flambarheten hos den heta, uppstigande ångan från elektrolyten. Det forskas därför mycket på att utveckla elektrolyter med låg flambarhet eller innehållande flamskyddsmedel. Dessa underhåller inte en fortsatt förbränning när ursprungskällan till värmen, gnistan eller flamman tas bort. Det är även viktigt att kontrollera att värmereaktionen mellan elektrolyten och den laddade elektroden är låg. Detta för att förhindra att en självupprätthållande förbränningsreaktion uppstår om cellens interna temperatur skulle öka till kritiska värden. Eftersom prestanda är av yttersta vikt fokuserar forskningen mycket på flamskyddsmedel som tillsatser i kända elektrolyter för att förbättra dess stabilitet. 4.5 BMS Ett elektroniskt övervakningssystem för litium jonbatterier är viktigt för att exempelvis säkerställa dess livslängd, optimera användning och hantera säkerhetsaspekter. Funktioner som kan övervakas vid laddning är bland annat temperatur, ström och spänning. Ett för högt eller lågt värde på någon av dessa parametrar kan utgöra en potentiell fara för batteriet. Vid onormala värden stänger kontrollsystemet ner laddningen eller ökar kylningen. En annan viktig aspekt är kontrollen av batteriets laddningsnivå för att undvika överladdning. Systemet innehåller även en funktion för att samla in data kring parametrar och status som sparas och senare kan utvärderas. (Ohnuma et al., 2009). Tesla använder även olika sensorer som känner av exempelvis rök och fuktighet och stänger av spänningen om det föreligger någon fara. (Berdichevsky et al., 2006). Enligt Vandensande (2009) skall elektroniken för ett batteripack kunna garantera antingen säker användning eller en kontrollerad avstängning under alla förutsättningar. Övervakningssystemet är ofta mycket komplext för att kunna beräkna och förutse de dynamiska förhållanden som råder i ett batteri. Systemet fungerar även som redundans i tillägg till andra skyddsmekanismer som kan finnas i batteriet vilket minskar sannolikheten för att utsatta förhållanden kan uppstå. 4.6 Kylsystem Potentiell överhettning kan utgöra ett problem med litium jonbatterier. Överhettning korrelerar i hög grad med batteriets förmåga att avge ackumulerad värme vilket kan föranleda att större batteripack behöver ett externt kylsystem som inte enbart bygger på konvektion. Enligt Maleki et al. (1999) behövs ett termiskt kontrollsystem för att förhindra att termisk 12

20 rusning uppstår utan att överdesigna kylsystemet och försvåra kontrollen över batteriets prestation. Kuper et al. (2009) anser att det finns tre stycken generella kylsystem som kan implementeras beroende av storleken på batteriet och dess omgivning. Dessa är kylning genom luft, olika blandningar av vatten/glykol samt köldmedium (eng. refrigerant). Alla dessa har olika för och nackdelar och kräver olika nivåer av integrering i fordonet. Det är viktigt att kylsystemet kan hålla en så enhetlig celltemperatur som möjligt så att inte vissa celler konsekvent når en högre temperatur och därmed åldras i förtid. Det kan även förekomma fall där ett kylsystem inte är nödvändigt, exempelvis då värmekapaciteten för batteriet är stor nog för att bevara den maximala och variabla celltemperaturen inom kritiska värden eller om batterisammansättningen tillåter en förhöjd temperatur utan att risken ökar. Andra material som kan användas som kylmedel är PCM. Dessa material är verksamma mycket nära cellen och kan enligt Kizilel et al. (2008) utgöra ett substitut för aktiv eller passiv luftkylning. 4.7 Exempel på batteri i kombination med säkerhetslösningar Teslas Roadsters batteri, vilket illustreras nedan i figur 6, har ett antal säkerhetslösningar designat på både cell och batteripacknivå för att försäkra att batteriet fungerar säkert under användning och laddning. (Berdichevsky et al., 2006). På cellnivå består säkerhetslösningarna av PTC element vilka begränsar strömflödet för varje cell. Denna mekanism är helt passiv och opererar helt utan påverkan från resten av batteripacket. Ytterligare skydd utgörs av CID. Varje cell i batteriet har en intern CID vilken skyddar cellen mot förhöjd intern tryckbildning. Ett annat exempel på säkerhetslösning är att alla celler är inpackade i ett stålhölje. Ur mekanisk ståndpunkt erbjuder ett stålhölje fördelar så som styvhet och styrka samt att det ur termisk synpunkt är fördelaktigt då stålhöljet har en Figur 6. Tesla Roadster batteripack. (Berdichevsky et al., 2006) hög termisk konduktivitet. Detta hjälper även cellen att avge den ackumulerade värmen vilket underlättar för batteri-packet att hålla en enhetlig och säker temperatur. På batteripacknivå finns det exempelvis säkerhetslösningar i form av mikroprocessorer vilka konstant övervakar batteripackets status och skickar information kring exempelvis temperatur, ström, spänning och laddningsnivå. En annan är att batteripacket är inbäddat i ett hölje av aluminium vilket skyddar bättre mot mekanisk påverkan samt har en god tolerans mot höga temperaturer då det krävs höga temperaturer för att aluminium skall brinna eller smälta. Batteriet innehar även ett kylsystem där en vätska bestående av 50 % vatten och 50 % glykol cirkulerar och hjälper till att balansera cellerna termiskt. Den större specifika ytarea som följer 13

Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon

Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon utveckla kompetens, design och krav för att säkerställa en bred introducering av elektrifierade fordon Projektfakta 2012-03-01 2015-12-01+förlängning FFI

Läs mer

Några demonstrativa tester av Litiumbatterier; the World's most Dangerous Batteries

Några demonstrativa tester av Litiumbatterier; the World's most Dangerous Batteries Många av de små batterier som används idag är av typ Litium. De är allmänt förekommande i våra hem. Här demonstreras vad som kan hända när fel uppstår i ett Litiumjonbatteri eller dess laddare. Vanliga

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

INSTRUCTION MANUAL SVENSKA/FINSKA

INSTRUCTION MANUAL SVENSKA/FINSKA INSTRUCTION MANUAL SVENSKA/FINSKA Clubman LiPo Edition Översikt BALANSERINGSPORT Översikt SLPB BALANSERINGSPORTAR BATTERIPORT 2 INKOPPLING AV SPÄNNINGSKÄLLA 10-15V DC ENTER + ÖKA - MINSKA BATTERITYP Team

Läs mer

Company Presentation

Company Presentation Company Presentation E x i d e En av världens största tillverkare av energi lagringssystem (bly-syra batterier) Omsättning 19 miljarder SEK, varav 1,5 miljarder SEK i Norden. Vi har verksamhet i mer än

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 Produkt Zinc Air-batteri Modellnamn IEC Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 PR312-D6A PR41

Läs mer

Blockbatterien Industri Batterier / / Motive Power TENSOR.»Det nya optimerade batteriet för högsta prestanda och maximal lönsamhet«

Blockbatterien Industri Batterier / / Motive Power TENSOR.»Det nya optimerade batteriet för högsta prestanda och maximal lönsamhet« Blockbatterien Industri Batterier / / Motive Power»Det nya optimerade batteriet för högsta prestanda och maximal lönsamhet« Motive Power > Det unika högeffektbatteriet för maximalt ekonomiskt utbyte Prestanda

Läs mer

Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor

Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor 1 1 Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor 2 2 Innehållsförteckning Läs detta först... 3 Sammanfattning... 3 Teknisk data... 3 Installation... 4 Varning-viktigt... 4 Display-enhet... 4 Shunt-och

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Hur mycket vet du om ditt batteri?

Hur mycket vet du om ditt batteri? smart Battery monitors WE MAKE BATTERY TESTING EAS Hur mycket vet du om ditt batteri? Kunskap är kraft. Öka kunskapen om ditt batteri. Förstå ditt batteri och öka dess livslängd. Med en Battery Bug använder

Läs mer

Hur räknar man energimängden i en batteribank?

Hur räknar man energimängden i en batteribank? 22.4.2012, s. 1 Hur räknar man energimängden i en batteribank? 1) Jämför först med vilken tömningstid (urladdningstid) försäljaren meddelar batterikapaciteten. Det oftast använda värdet är 20-timmarsvärdet,

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR Åtgärder i händelse av olycka eller tillbud Vid olycka eller tillbud som inträffar under transport, ska medlemmarna i fordonsbesättningen vidta följande åtgärder, förutsatt

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Tekniska tjänster batteri- och hybridsystem

Tekniska tjänster batteri- och hybridsystem Tekniska tjänster batteri- och hybridsystem Säkerhet litium-jonbatterier och elektrifierade fordon Säker konstruktion och design Minimera potentiella säkerhetsrisker Gas/rök - brand - el Hantering - vid

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Omvärldsanalys Batterier för Elektrifiering

Omvärldsanalys Batterier för Elektrifiering Omvärldsanalys Batterier för Elektrifiering Skrivet av Patrik Larsson Volvo Personvagnar efter ett besök på Advanced Automotive Battery Conference Strasbourg, Frankrike 24-28 Juni 2013. Utveckling inom

Läs mer

MICRO-START XP-10 BRUKSANVISNING

MICRO-START XP-10 BRUKSANVISNING MICRO-START XP-10 BRUKSANVISNING Teknisk specifikation Dimension: 225x88x28 mm. Vikt:510 gram. :Startström:400 A/peak 600 A Laddtid:3-4 tim. Kapacitet: 18000 milliamp. Arbetstemp: -20C - 60C. Dom vanligaste

Läs mer

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik

Läs mer

Säkerhetsinformation om VIKING litiumjonbatterier av typen AAI för användning i imow robotgräsklippare

Säkerhetsinformation om VIKING litiumjonbatterier av typen AAI för användning i imow robotgräsklippare Säkerhetsinformation om VIKING litiumjonbatterier av typen AAI för användning i imow robotgräsklippare reviderad den: 18.03.2015 1 Produktens och tillverkarens beteckning... 2 1.1 Handelsnamn... 2 1.2

Läs mer

Nokia Extra Power DC-11/DC-11K 9212427/2

Nokia Extra Power DC-11/DC-11K 9212427/2 Nokia Extra Power DC-11/DC-11K 5 2 4 3 9212427/2 2008-2010 Nokia. Alla rättigheter förbehållna. Inledning Med Nokia Extra Power DC-11/DC-11K (hädanefter DC-11) kan du ladda upp batterierna i två kompatibla

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

VÄRLDENS ENKLASTE BATTERILADDARE. Nu kan alla ladda batteriet själv

VÄRLDENS ENKLASTE BATTERILADDARE. Nu kan alla ladda batteriet själv VÄRLDENS ENKLASTE BATTERILADDARE Nu kan alla ladda batteriet själv är den enklaste vägen till ett fulladdat batteri. Fäst klämmorna på batteriet, sätt i kontakten i väggen och tryck på knappen. Resten

Läs mer

***** Testa laddbara batterier

***** Testa laddbara batterier ***** Testa laddbara batterier Kort version Ett laddbart batteri laddar man upp med energi från solceller eller från elnätet. Men får man tillbaka lika mycket energi som man stoppar in? Så här kan du göra

Läs mer

Om Wideco Sweden AB. Wideco Sweden AB startades1982

Om Wideco Sweden AB. Wideco Sweden AB startades1982 Om Wideco Sweden AB Wideco Sweden AB startades1982 Idag är vi 11 anställda som tillsammans har mer än 35 års erfarenhet av läckagedetektering/lokalisering på fjärrvärme-, fjärrkyla- och industriella rör.

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Användar- & installationsmanual. Elektron Inverter 300W-1500W

Användar- & installationsmanual. Elektron Inverter 300W-1500W Användar- & installationsmanual Elektron Inverter 300W-1500W JD Elektronik 19 maj 2014 DRAFT: 19 maj 2014 ii Introduktion Tack för att du köpt en Elektron Inverter Ren Sinus! Denna manual kommer guida

Läs mer

Ny bilteknik förändrar kraven på batterierna

Ny bilteknik förändrar kraven på batterierna Om artikelförfattaren Artikelförfattaren Christer Svensson är utbildad civilingenjör i kemiteknik från Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Han har också arbetat och undervisat på samma ställe. Han har

Läs mer

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren PM i Punktsvetsning Produktutveckling 3 KPP039 HT09 Lärare: Rolf Lövgren Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Svetsning...3 Historia...3 Medeltiden...3 1800-talet...3 1900-talet...3 Resistanssvetsning...3

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Framtidens miljöbilar

Framtidens miljöbilar Framtidens miljöbilar Namn: William Skarin Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Christian, Mikael, Linnea och Simon. Handledare: David, Björn och Jimmy. Abstract The aim of this study is to describe

Läs mer

Batteriet - båtens hjärta

Batteriet - båtens hjärta Batteriet - båtens hjärta Batterier spelar en allt större roll i vår vardag och är mer eller mindre en förutsättning för ett bekvämt och bekymmersfritt liv. Många känner säkert igen frustrationen som ett

Läs mer

WeldPrint Gasbågsvetsning i metall. Kvalitetsövervakning & Identifiering av fel

WeldPrint Gasbågsvetsning i metall. Kvalitetsövervakning & Identifiering av fel WeldPrint Gasbågsvetsning i metall Kvalitetsövervakning & Identifiering av fel ABN 74 085 213 707 A genda Varför har WeldPrint utvecklats Nya användare och utmärkelser Beskrivning hur WeldPrint arbetar

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Utmaningar och mo jligheter med Green Highway. jakob.lagercrantz@equest.se

Utmaningar och mo jligheter med Green Highway. jakob.lagercrantz@equest.se Utmaningar och mo jligheter med Green Highway jakob.lagercrantz@equest.se Det går att förändra beteenden! 10 år Privata initiativ Bröt tidigare stabila vanor Förändrade ett land Från kyst till kust Green

Läs mer

LADDARE SOM HÅLLER IGÅNG ÄVEN NÄR EN I TEAMET SAKNAS...

LADDARE SOM HÅLLER IGÅNG ÄVEN NÄR EN I TEAMET SAKNAS... HAWKER MODULAR LADDARE SOM HÅLLER IGÅNG ÄVEN NÄR EN I TEAMET SAKNAS... EXAKT LADDNING FÖR ALLA APPLIKATIONER De nya laddarna Lifetech Modular och Life IQ Modular från EnerSys är den bästa tillgängliga

Läs mer

SoundPod. Bärbar Bluetooth ljudförstärkare för små enheter

SoundPod. Bärbar Bluetooth ljudförstärkare för små enheter SoundPod Bärbar Bluetooth ljudförstärkare för små enheter Beskrivning Soundpod är en ljudförstärkare med Bluetooth som används till apparater när det behövs ett förstärkt ljud för att kommunicera. Det

Läs mer

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma.

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Har nu Multipointantimaskeringsteknik med integrerad spraydetektering Oöverträffade Bosch-teknologier förbättrar

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Elmiljösäkring. Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring. PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk

Elmiljösäkring. Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring. PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk Elmiljösäkring Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk Skyddsjordning Med skyddsjorda menas: anslutning av utsatta delar till

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Laddningsregulator CML05-2, CML08-2, CML10-2, CML15-2, CML20-2 Användarmanual, Svenska

Laddningsregulator CML05-2, CML08-2, CML10-2, CML15-2, CML20-2 Användarmanual, Svenska Kära Användare, Tack för att du valde att köpa en Phocos produkt. Med din nya CML laddningsregulator äger du en State of the Art produkt, vilket är utvecklad enligt de senaste tillgängliga teknikstandarder.

Läs mer

Klarar mer än en miljon skruvdragningar.

Klarar mer än en miljon skruvdragningar. BYGG Klarar mer än en miljon skruvdragningar. FEIN gipsskruvdragare med och utan sladd. Borstlös FEIN PowerDrive motor 1 Nytt från proffset för gipsdragning: FEIN ASCT 14 och 18. FEIN är specialisten för

Läs mer

Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov.

Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Om en extern enhet så som en minimottagare ansluts till en hörapparat så kan det ibland visa sig uppstå funderingar kring strömförbrukning. Detta

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer 2 elfordonen kommer är ni? redo De senaste 12 månaderna har antalet elfordon ökat med över 140 procent i Sverige. Överallt dyker nya

Läs mer

Miljödeklaration för ventilationsbatterier

Miljödeklaration för ventilationsbatterier Miljödeklaration för ventilationsbatterier Inom Coiltech arbetar vi med resurssnål tillverkning och ett integrerat miljötänkande i enlighet med miljö- och kvalitetsledningssystemen ISO 14001 samt ISO 9001.

Läs mer

Konstruera en eldriven snöskoter

Konstruera en eldriven snöskoter Konstruera en eldriven snöskoter Författare: Martin Olofsson Handledare:Håkan Joëlson 1 Förord Jag vill tacka min mentor Håkan Joëlson för hans vägledning och engagemang genom kursen och de personer som

Läs mer

Elbil Fiat 500 E, Arbetsfordon Nimbell Trigo, elcykeln EcoRide, batteridriven trimmer, el scooter. www.etcab.se 2012-05-09 Carl Johan Rydh

Elbil Fiat 500 E, Arbetsfordon Nimbell Trigo, elcykeln EcoRide, batteridriven trimmer, el scooter. www.etcab.se 2012-05-09 Carl Johan Rydh Program onsdagen den 9 maj 2012 kl 10:00-15:00 10:00 Introduktion, Göran Johansson och Carl Johan Rydh, ETC AB 10:05 Batterimarknaden, Robert Aronsson, ETC AB 10:15 Lagar och standarder för batteridrivna

Läs mer

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd?

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Dr. Maria Saxe, ÅF Energi- och systemanalys Agenda Vad är en bränslecell? Vilka sorter finns och vilka bränslen kan användas? Bränslecellsystem i energisystem.

Läs mer

Triflex. Triflex 1. Dimensioner

Triflex. Triflex 1. Dimensioner Triflex Triflex 1 Triflex 1 dämparen utvecklades för vibrationsdämpning för medeltunga till tunga maskiner för att skydda maskiner och elektronik ifrån vibrationer. Konstruktionen av dämparen tillgodoser

Läs mer

Maximal snabbhet, minimal bredd

Maximal snabbhet, minimal bredd Maximal snabbhet, minimal bredd Dubbelstaplaren PDP 200 27/7 support worldwide network Double Stacker PDP Modell PDP 200 Lyfthöjd Lyftkapacitet Truckbredd Åkhastighet Standardutrustning Extrautrustning

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Maritima riskanalyser för LNG

Maritima riskanalyser för LNG Maritima riskanalyser för LNG Stora Marindagen 2010 27 april 2010 Edvard Molitor, SSPA Sweden AB Innehåll Maritima riskanalyser - FSA - Riskanalysmetodik - Riskidentifiering - Beräkningsverktyg - Acceptanskriterier

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

Om limmet är överhettat, särskilt med hjälp av öppen låga kommer limmet att brinna. Överdriven rök indikerar överhettning.

Om limmet är överhettat, särskilt med hjälp av öppen låga kommer limmet att brinna. Överdriven rök indikerar överhettning. . Säkerhetsdatablad 1. Företag och produktinformation Produktnamn : Smältlim Tunnel OEM 08/43 Artikelnummer: 28030 Kemisk beskrivning: Leverantör: SKB Väst AB Hantverksvägen 21 44361stenkullen SVERGIE

Läs mer

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

Stenciler för rätt mängd lodpasta

Stenciler för rätt mängd lodpasta Stenciler för rätt mängd lodpasta WHITE PAPER Högprecisionsetsad, steppad stencil från HP Etch där stencilen är tjockare på de blanka områdena och tunnare på de matta. Notera att det är möjligt att tillverka

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL E-GREEN MEDIO: P SERIE

ANVÄNDARMANUAL E-GREEN MEDIO: P SERIE ANVÄNDARMANUAL E-GREEN MEDIO: P SERIE 1. Introduktion Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Produktbeskrivning 2.1 Ramnummer 3. Funktioner/innställningar 3.1 Batteri -/felindikator 3.2 Assistans funktion

Läs mer

Waste is what is left when imagination fails

Waste is what is left when imagination fails Waste is what is left when imagination fails Forskargruppen Industriell Materialåtervinning startade Januari 2007 genom en donation från Stena Metall 5 seniora forskare och 9 doktorander + 2 associerade

Läs mer

Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige

Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige 1 2006-11-14 kl.00:20 The Transformer fire at Ringhals During the night until Tuesday

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

SmartCharge VÄRLDENS ENKLASTE BATTERILADDARE

SmartCharge VÄRLDENS ENKLASTE BATTERILADDARE VÄRLDENS ENKLASTE BATTERILADDARE 4A och 8A enkel - trygg - användarvänlig är en intelligent laddare som gör det enkelt och tryggt att ladda batterierna - antingen det är båten, bilen, gräsklipparen eller

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Egen Sol och Vind. Hybridsolcellssystem med batterilagring. Fördelar jämfört med et vanligt solcellssystem:

Egen Sol och Vind. Hybridsolcellssystem med batterilagring. Fördelar jämfört med et vanligt solcellssystem: Egen Sol och Vind Hybridsolcellssystem med batterilagring Fördelar jämfört med et vanligt solcellssystem: 40% bättre totalekonomi i systemets livslängd 50-70% mer energibesparingar, med betydligt högre

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

RadioFrekvensIdentifiering (RFID)

RadioFrekvensIdentifiering (RFID) SIS/TK446 Automatisk Identifiering och Datafångst En teknik för automatisk identifiering och datafångst Resumé Detta dokument ger en kort överblick av, vad det är, systemet, frekvenser, en jämförelse med

Läs mer

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. 1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen

Läs mer

Valet av takisolering är viktigt

Valet av takisolering är viktigt Valet av takisolering är viktigt När det brinner Ökat fokus på brandskydd Erfarenheter från flera större bränder har fått byggherrar och konstruktörer att allt mer fokusera på konstruktioner som effektivt

Läs mer

RENAULT Snabbladdare med växelström. Fredrik Wigelius

RENAULT Snabbladdare med växelström. Fredrik Wigelius RENAULT Snabbladdare med växelström Fredrik Wigelius RENAULT EV FÖR ALLA BEHOV Mer än 30 000 elbilar på vägarna i Europa Stockholm Hamburg Flins LADDNING - VAD TALAR VI OM? Ström kw Snabbladdning Hastighet

Läs mer

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU SVERIGE [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT 7711902-2 (19) S E (51) Internationell klass 2 G 0 1 T 1 / 0 2 / / G 0 1 T 7 / 1 2 (44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058 ningsskriften publicerad

Läs mer

Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper

Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper Appendix 1b 1/8 Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper Internal receiver list Name Catharina Ahlström Kristina Fridensköld Role 2/8 1 INTRODUCTION... 3 1.1 PURPOSE... 3 1.2 SCOPE... 3 1.3

Läs mer

Produkt Detaljer: 1) ipad Cover ) ipad botten lås 3) ipad topp lås 4) Keyboard 5) Funktionsknappar 6) Bluetooth LED 7) Laddning LED 8) Av / på & Bluetooth anslutningsknapp 9) USB-laddning 5V/DC 1 5 3 8

Läs mer

Laddning av batterier en vetenskap för sig

Laddning av batterier en vetenskap för sig Om artikelförfattaren Artikelförfattaren Christer Svensson är utbildad civilingenjör i kemiteknik från Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Han har också arbetat och undervisat på samma ställe. Han har

Läs mer

Bosch-batterier: Optimal startkraft till alla bilar

Bosch-batterier: Optimal startkraft till alla bilar Bosch-batterier: Optimal startkraft till alla bilar Rätt Bosch-batteri till alla bilar S5: Energikällan till bilar i högre prisklasser S4: Massor av energi och kraftig start till alla bilklasser S3: Den

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet!

Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet! Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet! 2 Elbilarna kommer är ni? redo De senaste 12 månaderna har antalet elfordon ökat med över 140 procent i Sverige.

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 MR-CH01 D99272R1-2011-12-20 - DB98-29971A(1) 1(14) Med reservation för ändring Innehåll Tr å d l ö s f j ä r r k o n t r o l l - Kn

Läs mer

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM Sorterargatan 16 Tel. 08-761 22 80 162 50 Vällingby Fax.08-795 78 58 1723-KLPL 8 sidor. STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM KLASSNINGSPLAN ÖVER EXPLOSIONSFARLIGA RISKOMRÅDEN Senast ändrad:

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Få ditt skrivbord att vibrera med musik

Få ditt skrivbord att vibrera med musik Användarmanual Paddy Vibe BT Edition Få ditt skrivbord att vibrera med musik 1. Produkt information Paddy Vibe BT Edition är en innovativ 360 högtalare som skapar ljud enli gt principen för resonans. Den

Läs mer

3 oktober 2012 Grundläggande brandsäkerhet. Nicklas Knape. Cupola AB. Nicklas Knape

3 oktober 2012 Grundläggande brandsäkerhet. Nicklas Knape. Cupola AB. Nicklas Knape 3 oktober 2012 Grundläggande brandsäkerhet Nicklas Knape Cupola AB Nicklas Knape Helhetslösningar brandskydd Kursinnehåll Brand och dess uppkomst Brandfarliga varor Klassindelning av brandfarliga varor,

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Ozonpro-3500T OZONLUFTRENARE

Ozonpro-3500T OZONLUFTRENARE Ozonpro-3500T OZONLUFTRENARE TACK FÖR ATT NI HANDLAR AV OSS! 1 ANVÄNDARMANUAL KOMMERSIELL OZONLUFTRENARE Ozonpro-3500T SPECIFIKATIONER Modell: Ozonpro-3500T Ozonutsläpp: 3500mg/tim Tidur: 1,3,5,10,20,30,40,50min

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

dagar utan kontaktuttag! Den bästa mobila energiförsörjningen HUSBIL BÅT STUGA

dagar utan kontaktuttag! Den bästa mobila energiförsörjningen HUSBIL BÅT STUGA 365 dagar utan kontaktuttag! Den bästa mobila energiförsörjningen HUSBIL BÅT STUGA HUSBIL BÅT STUGA En EFOY COMFORT laddar upp ditt förbrukningsbatteri helautomatiskt. Detta garanterar att du alltid har

Läs mer

Lagring av energi från vindkraft

Lagring av energi från vindkraft EXAMENSARBETE 15 P Datum (2012-04-15) Lagring av energi från vindkraft Bild: ABB Elev:Axel Lumbojev Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Vindkraften är en intermittent kraftkälla, den fungerar bara

Läs mer

Partiell Skuggning i solpaneler

Partiell Skuggning i solpaneler Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För

Läs mer

IKOT Inlämning 2 Beskriv produkten

IKOT Inlämning 2 Beskriv produkten GRUPP C1: Nicholas Strömblad Axel Jonson Alexander Beckmann Marcus Sundström Johan Ehn HANDLEDARE: Daniel Corin Stig Maskinteknik Göteborg, Sverige 2011 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 2.1 Samverkan med kunden

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer