D-UPPSATS. Säkerhetsaspekter vid laddning av elfordon innehållande litium-jonackumulatorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D-UPPSATS. Säkerhetsaspekter vid laddning av elfordon innehållande litium-jonackumulatorer"

Transkript

1 D-UPPSATS 2010:029 Säkerhetsaspekter vid laddning av elfordon innehållande litium-jonackumulatorer - beskrivning av risker samt en studie av kontrollerande regelverk Martin Johansson Luleå tekniska universitet D-uppsats Brandingenjör Institutionen för Samhällsbyggnad 2010:029 - ISSN: ISRN: LTU-DUPP--10/029--SE

2 Säkerhetsaspekter vid laddning av elfordon innehållande litium jonackumulatorer. - Beskrivning av risker samt en studie av kontrollerande regelverk Martin Johansson Examinerande arbete för brandingenjörer 2009/10 Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Samhällsbyggnad

3 Förord Följande rapport utgör ett examinerande arbete för brandingenjörsutbildningen vid Luleå Tekniska Universitet (LTU). Arbetet omfattar 15 högskolepoäng vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier. Rapporten är gjord på uppdrag av Fortum i Stockholm. Uppdraget bestod i att studera risker och regelverk kring säkerhetsaspekter rörande laddning av litium jonbaserade ackumulatorer för elfordon. Jag vill rikta ett stort tack till mina handledare på Fortum, Christer Bergerland och Emilia Käck, för möjligheten att få göra denna intressanta studie och för deras engagemang och handledning under mitt arbete. Ett tack riktas även till Lars Gunneriusson, min handledare vid Luleå Tekniska Universitet, för värdefulla synpunkter och handledning under arbetets gång. Luleå 10 februari 2010 Martin Johansson i

4 Sammanfattning Fortum har i samarbete med Stockholms stad presenterat en gemensam vision för att göra Stockholm till en av världens främsta miljöbilsstäder till Ett viktigt led i detta mål är introduktionen av nya elfordon innehållande litium jontekniken på den svenska bilmarknaden. Då det befintliga regelverket angående laddning av ackumulatorer i fordon inte nämner den nya tekniken har frågeställningen kring luckor i lagstiftningen lyfts fram av Fortum. Det övergripande syftet med studien har varit att undersöka risker och regelverk kring laddning av elbilar innehållande litium jonackumulatorer. Tanken är att studien skall kunna vara till hjälp vid ett framtida beslut kring fastställande av ett svenskt regelverk. Litium är en alkalimetall som har en mycket hög standard elektrodpotential samt en stor laddningskapacitet vilket gör det till en attraktiv beståndsdel i batterier. Ett batteri är, oberoende av storlek och användningsområde, uppbyggt av ett antal större eller mindre celler. Dessa kan vara av cylindrisk eller prismatisk form. De primära beståndsdelarna i en cell utgörs av katod, anod och elektrolyt. Det finns ett flertal olika kemiska cellförlopp och material baserade på litium där sammansättningen påverkar batteriets energidensitet och risker. Det krävs en viss balansgång för att uppnå en säker kemisk sammansättning med maximal energidensitet utan att riskerna blir för stora. Risker som har identifierats under laddning är laddtemperatur, kortslutning och överladdning. De består i sin tur av ett antal komplicerade processer som i vissa fall kan leda till en termisk rusning. Termisk rusning definieras här som en okontrollerad och irreversibel ökning av den interna celltemperaturen. Konsekvensen av en termisk rusning kan i värsta fall vara att batteripacket eller en/flera celler exploderar eller börjar brinna. För att undvika detta krävs att batteripacket/cellen kan avge den ackumulerade värmen så att inte kritiska temperaturer kan uppstå. För att öka säkerheten finns därför ett antal skyddsanordningar så som kylsystem och kontrollsystem vilka kan justera batteriets temperatur till lämpliga nivåer. Ett exempel som nämns är batteriet i Tesla Roadster vilket innehar ett flertal olika skyddsmekanismer på både cell- och systemnivå. Då det befintliga svenska regelverket inte nämner litium jonackumulatorer har möjligheten för att det existerar ett utländskt regelverk undersökts då det skulle kunna vara till hjälp vid fastställande av ett svenskt regelverk. Ett flertal utländska myndigheter och organisationer har därför kontaktats. Standardiseringsorgan i form av IEC och ISO håller även på att utarbeta olika teststandarder för att kunna bedöma säkerhet och prestanda hos litium jonackumulatorer. Detta kan vara värdefullt vid beslut kring ett framtida svenskt regelverk för att till fullo förstå de risker som kan knytas till litium-jonackumulatorer. Slutsatserna som studien presenterar är bland annat att kravet i den befintliga lagstiftningen angående ventilation inte anses vara nödvändig för litium-jonackumulatorer då dessa inte producerar gaser under normal laddningsfas. Det konstateras vidare att batterierna innehåller skyddsmekanismer på både cell- och systemnivå för att säkerställa en säker laddningsprocedur och därmed förhindra att en termisk rusning uppstår. ii

5 Abstract Fortum and the city of Stockholm have presented a mutual vision to make Stockholm into one of the world s top cities using clean vehicles An important goal in this vision is the introduction of electric vehicles withholding lithium-ion accumulators on the Swedish carmarket. The existing set of regulations regarding charging accumulators in vehicles does not mention the new lithium-ion technique. This has led to questions regarding the gaps in the existing set of regulations. The purpose of this study has been to review regulations and risks during charging electric vehicles withholding lithium-ion accumulators. The intention is that this study may be of assistance when a future Swedish set of regulations is to be established. Lithium is an alkali metal with a very high standard electrode potential and a high charging capacity which makes it a very attractive component in batteries. A battery is, independent of size and sector of application, composed by a number of cells where the size and shape may vary. The primary components in any battery cell constitutes by cathode, anode and electrolyte. There are a number of different chemical cell cycles and materials based on lithium where the composition affects the energy density of the battery/cell and consequently the risks. It takes a certain balance in achieving a safe chemical composition with maximum energy density without increasing the risks too much. The risks that have been identified during charging are increased charging temperature, short circuit and overcharging. These risks constitutes of a number of complicated processes which in worst case may end in a thermal runaway. A thermal runaway is defined as an uncontrolled and irreversible increase of the internal cell temperature. The consequence of a thermal runaway may in worst case cause the cell to explode or burst into fire. The heat may spread to adjacent cells and consequently, the whole battery may explode or burst into fire. For this to be avoided, the cell/battery must be able to emit the accumulated heat in order not to exceed critical temperatures. To increase the level of safety there are a number of safety devices, for instance cooling system and control system, integrated in the battery that helps adjusting the temperature to appropriate and safe levels. An example mentioned in the report is the battery used in the electric vehicle Tesla Roadster, which has a number of different safety devices at both cell- and system level. In the absence of a Swedish set of regulations, the possible existence of a foreign set of regulations has been investigated. Such existence may be helpful when establishing the future Swedish regulations. Therefore, a number of foreign authorities and organizations were contacted. Standardization bodies, e.g. IEC and ISO, are also developing new standards to be able to evaluate the safety aspects of lithium-ion cells and accumulators. This may be useful in order to fully understand the risks which are related to lithium-ion accumulators. The conclusions presented are, for example, that the ventilation requirement in the existing set of regulations will not be necessary, due to the fact that lithium-ion accumulators do not produce gasses during a normal charging phase. It further states that the batteries withhold safety devices on both cell- and system level, which will reassure a safe charging process and consequently most likely prevent a thermal runaway from emerging. iii

6 Förkortningar NiMH Nickel Metall Hydrid PTC Positive Temperature Coefficient PCM Phase Change Material CID Current Interrupt Device BMS Battery Management System Ordlista Termisk rusning okontrollerad och irreversibel ökning av den interna celltemperaturen. Temperaturgradient storhet som anger i vilken riktning temperaturen ökar mest och hur stor ökningen är per längdenhet. Adiabatisk process en termodynamisk process där ingen värme tillförs eller bortförs från systemet. Emissivitet ett föremåls förmåga att sända ut ljus eller värmestrålning. Termisk tröghet gemensam benämning för materialegenskaperna konduktivitet, densitet och värmekapacitet vilka kontrollerar värmeflödet genom en konstruktion. iv

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och problembeskrivning Syfte Mål Metod Avgränsningar Uppbyggnad och kemiska egenskaper hos litium jonackumulatorer Bakgrund Litiums egenskaper Celluppbyggnad Olika batterisammansättningar Risker vid laddning av litium jonackumulatorer Termisk rusning Laddtemperatur Kortslutning Överladdning Batterisammansättningars betydelse ur säkerhetssynpunkt Skyddsanordningar Konventionella skyddsmekanismer Självåterställande skyddsmekanismer Avstängningsseparatorer Obrännbara elektrolyter BMS Kylsystem Exempel på batteri i kombination med säkerhetslösningar Laddningsmiljöns påverkan Regelverk Befintligt svenskt regelverk Utländskt regelverk Förslag på standarder ISO IEC Diskussion Förslag på vidare studier Slutsatser Referenser v

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund och problembeskrivning Miljödebatten idag kretsar mycket kring utsläpp av växthusgaser och dess klimatpåverkan. I ett samhälle där beroendet av fossila bränslen är mycket stort ökar kraven på miljömässigt ansvarstagande. Biltillverkarnas bidrag till minskad miljöbelastning är utvecklandet av elbilar, alternativt olika former av laddhybrider. Till dessa fordon står förhoppningen att resursutnyttjande och miljöbelastning skall minska till en mer acceptabel nivå. Dessa fordon har existerat på den svenska marknaden i ett antal år. De vanligaste idag existerande elbilar/laddhybrider använder sig av teknik i form av NiMH eller blyackumulatorer. Den nya typen av elfordon som börjar introduceras på marknaden innehåller istället ackumulatorer som i olika former bygger på litium. De nya ackumulatorer har en högre energitäthet, lägre specifik vikt och förbättrad laddningsprestanda vilket gör att de förmodas häva en del av de begränsningarna på reslängd som idag existerar för dagens rena elfordon. (Bergman, 2008). Introduktionen av nya elfordon baserade främst på litium ställer nya krav på regelverk och miljö kring laddinfrastruktur. Detta för att antalet rena elfordon antas öka inom överskådlig framtid då ny batteriteknik ger nya möjligheter, vilket även ger att en förändring i användarmönstret kan förmodas. Följdeffekten av detta är att det kommer krävas ett större antal laddstationer fördelade över landet. Lagstiftningen angående dessa nya tekniker har dock inte uppdaterats utan är i princip baserad på blyackumulatorer, och går därmed inte att applicera rätt över på den nya tekniken då denna har andra egenskaper och därmed andra potentiella risker. De elfordon dagens lagstiftning avser är främst truckar och städmaskiner vilket gör att elbilarna faller utanför. EU har enats om olika klimatmål i steg mot en förbättrad miljöpolitik, exempelvis 20 procent energieffektivisering samt 20 procent minskat koldioxidutsläpp. Förslag finns även att som individuellt mål minska Sveriges oljeanvändning inom vägtransportsektorn med procent till (Bergman, 2008). Som ett led i detta har Stockholms stad samt Fortum presenterat en gemensam vision med målet att göra Stockholm till en av världens främsta miljöbilsstäder (Sunnerstedt et al., 2009). Introduktionen av elfordon är då en mycket viktig del i dessa mål. Det är därför av yttersta vikt att introduktionen av nya elfordon förenklas. Detta är en av anledningarna till att frågeställningen kring luckor i det existerande regelverket lyfts fram av Fortum. 1.2 Syfte Det övergripande syftet med studien är att studera risker och regelverk kring laddning av elbilar innehållande litium jonackumulatorer. Följande frågeställningar har använts för utredningen: Vilka är riskerna vid laddning av elbilar innehållande litium jonackumulatorer? På vilket sätt bör dessa risker beaktas vid fastställande av ett svenskt regelverk? Finns det andra länder vars lagstiftning reglerar laddning av elbilar innehållande litium jonackumulatorer? Finns det i så fall möjlighet att göra en komparativ studie av detta? 1

9 1.3 Mål Målet med studien är att den skall kunna användas som ett stöd vid framtida beslut angående fastställande av ett svenskt regelverk gällande säkerhetsaspekter vid laddning av litium jonackumulatorer. 1.4 Metod Rapporten har baserats på en litteraturstudie av artiklar och rapporter där information kring litium-jonackumulatorer sammanställts. Detta material utgjorde även grunden för riskidentifieringen. Sökandet efter information har främst skett via databaser, tidsskrifter, böcker samt Internet. Kontakt med utrikes myndigheter och organisationer via muntlig och skriftlig kommunikation har även varit en nödvändig del i sökandet efter ett utländskt regelverk. 1.5 Avgränsningar Rapporten har lagt fokus på risker under laddning av litium jonackumulatorer avsedda för framdrivning av fordon. Ingen vidare fördjupning kring övrigt nyttjande av fordon eller ackumulator behandlas i denna studie. Denna rapport behandlar heller inte de risker som kan uppstå genom elektromagnetisk strålning. Studien gör inte anspråk på att vara ett komplett underlag utan avser behandla lagstiftning och risker på ett övergripande sätt då teknik och komposition av litium jonackumulatorer ständigt förnyas. Tidsramen för detta examensarbete är satt till tio veckors heltidsstudier (15HP). 2

10 2 Uppbyggnad och kemiska egenskaper hos litium jonackumulatorer 2.1 Bakgrund I många år var nickel kadmium det enda lämpliga batteriet för bärbar elektronisk utrustning, från mobiltelefoner till bärbara datorer. I början av 1990 talet började alternativa ackumulatorer, NiMH och litium jon, konkurrera om konsumenternas intresse på allvar. Idag är litium jonackumulatorer en av de mest lovande batterityperna och användningsområdet ökar. En marknad som visat stort intresse för denna teknik är bilindustrin, där det dock kommer att krävas mycket större batterier än vad som finns i dagens bärbara elektronik. (Armand et al., 2008). I figur 1 nedan åskådliggörs olika batteriers specifika effekt i förhållande till dess specifika energi. Förhållandet mellan effekt/energi är den viktigaste parametern för att avgöra om cellen är lämplig inom det valda användningsområdet. Till exempel kan nämnas att hybridbilar utnyttjar batteriet mest som kraftbuffert i kombination med andra bränslen medan rena elfordon använder det helt för framdrivning. (Hovsenius, 2009). Som framgår av figuren nedan har litium jonbatterier ett mycket stort användningsområde. Figur 1. En översikt över olika batteriteknologier (Ricardo, 2007) Litium jonackumulatorernas egenskaper i form av högre energitäthet, lägre specifik vikt och förbättrad laddningsprestanda gör att dessa lämpar sig bättre för framdrivning av fordon än sina föregångare. (Bergman, 2008). Tekniken måste dock optimeras för varje kundsegment då det finns påverkande faktorer så som prestanda, kostnad och tillgång på framställningsmaterial. (Statens energimyndighet, 2009). 2.2 Litiums egenskaper I det periodiska systemet befinner sig litium högt upp i den vänstra ytterkanten vilket innebär att det är ett mycket lätt grundämne. Litium är en alkalimetall som har en mycket stor negativ standard elektrodpotential samt en hög laddningskapacitet, omkring 5,2 kwh/kg, vilket gör det till en attraktiv beståndsdel i batterier. Litium jonbatterier innehar en del fördelaktiga 3

11 egenskaper så som relativt hög cellspänning, laddning vid godtyckligt tillfälle då batteriet inte har några minneseffekter samt en närmast konstant spänning vid urladdning. (Hovsenius, 2009). Litiums egenskaper ger enligt Conte et al. (2009) möjlighet för tillverkning av batterier med mycket hög energidensitet, upp till 150 Wh/kg på systemnivå. Enligt Meyer (2005) innehar även litium i metallform egenskapen att bilda vätgas, vilket kan vara explosivt om andelen gas överstiger 4 % i volym, vid kontakt med vatten vilket visas i ekvation 1. 2Li(s) + 2H 2 O(l) 2LiOH(aq) + H 2 (g) (1) litium vatten litiumhydroxid vätgas 2.3 Celluppbyggnad Oberoende av batteriets användningsområde är cellerna i ett litium jonbatteri uppbyggda av tunna skikt som antingen är av cylindrisk eller prismatisk form, vilket illustreras i figur 2 nedan. Den cylindriska formen har fördelar i form av ett kraftigt skal, ofta tillverkat i metall, vilket ur ett säkerhetsperspektiv reducerar behovet av ett starkt ytterhölje för batteripacket. Ett metalliskt, runt skal underlättar även kylning genom att temperaturgradienten är högre för celler av denna typ. Dock kan en onödigt hög temperaturgradient påverka cellens livslängd. Nackdelen med cylindriska celler är att de kräver mer volym vilket kan begränsa deras användningsområde. De prismatiska cellerna har en rektangulär form vilket medför att dessa celler har fördelen av en större ytarea för kylning. Nackdelen är att de ofta packas tätt tillsammans för att uppnå en hög energidensitet vid systemnivå vilket ger att det bara är toppen och botten av cellen som kan utbyta värme med omgivningen. Här spelar de elektriska kontakterna en stor roll då det är dessa som skall leda bort värmen från den inre delen av cellen. (Conte et al., Figur 2. Exempel på olika celltyper. (Conte et al., 2009) 2009). Cellerna består i huvudsak av följande delar: En positiv elektrod, katoden, som kan bestå av ett material som exempelvis litiumjärnfosfat. En negativ elektrod, anoden, vilken kan utgöras av kristallin grafit lagd på en tunn kopparfolie En organisk elektrolyt som kan vara fast, flytande eller gel innehållande ett litiumsalt som exempelvis LiBF 4 eller LiPF 6. Ett skikt som separerar anod från katod kallat separator. När dessa komponenter sammankopplas via en extern anordning flödar elektroner och litiumjoner spontant från den negativa till den positiva elektroden. Jonerna transporteras genom den ledande elektrolyten och gör att det kan utvinnas elektrisk energi ur den externa anordningen. En spänning i motsatt riktning reverserar processen och återladdar då batteriet. (Nordlinder, 2005). Nackdelarna med litium som katodmaterial är att det inte kan kombineras med vattenlösliga elektrolyter då de sönderfaller vid de höga potentialer som litiumbatteriet ger. Det krävs istället 4

12 saltsmältor eller organiska lösningsmedel för elektrontransporten. Elektrodstrukturen kan även förloras under urladdningen då de litiumjoner som avges av elektroden är mycket lättlösliga i många polära lösningsmedel. Därmed kan inte elektrodstrukturen återskapas under senare laddning vilket kräver ett hjälpmaterial i katoduppbyggnaden för att processen skall fungera. (Hovsenius, 2009). 2.4 Olika batterisammansättningar Enligt Burke et al. (2009) visar batterisammansättningen från mindre elektroniska applikationer på en mycket hög energidensitet och effektkapacitet. De är ofta baserade på nickel, kobolt eller andra metalloxider i den positiva elektroden. Om det endast var batteriets prestanda som låg i fokus skulle det finns mycket lite intresse i att utveckla batterier med andra sammansättningar än dessa. Dock är livscykel, säkerhet och kostnad viktiga aspekter att beakta vid val av batterier för elfordon. De mindre batterierna uppvisar begränsningar inom säkerhet och livscykler vilka kan bli än värre för batterier i större skala, avsedda för framdrift av elfordon. Alternativa elektroder så som LiFePO 4 har därför visat sig bättre lämpade för användning inom elfordon. De har en lägre energidensitet men uppvisar istället mycket högre stabilitet under utsatta förhållanden så som överladdning, kortslutning och höga temperaturer. Det går dock inte helt att utesluta att olika kombinationer av kobolt, nickel och aluminiumoxider kommer att användas i framtiden. Detta kräver enligt Chang et al. (2008) en högre säkerhetsstandard då dessa batterisammansättningar lättare kan uppvisa tendenser mot termisk rusning men i gengäld har fördelar i och med högre energidensitet och därmed kan uppnå en större aktionsradie. Wang et al. (2005) nämner kinesiska batteritillverkare för elfordon vilka använder sig av katodmaterial som exempelvis LiMn 2 O 4 vilka uppvisar en energidensitet omkring 110Wh/kg och samtidigt påvisar en mycket hög stabilitet under olika säkerhetstester. 5

13 3 Risker vid laddning av litium jonackumulatorer Ny teknik kräver i regel ett högre säkerhetstänk och tekniken kring litiumjon ackumulatorer är inget undantag. Diskussionen har lyfts fram eftersom tillverkare av bärbar elektronik, som exempelvis datorer och mobiltelefoner, har återkallat åtskilliga litium jonbatterier från sina produkter. Vissa av dessa åtgärder har dock enligt Balakrishnan et al (2006) varit proaktiva men tvivel och frågor kring säkerheten med den nya tekniken behöver besvaras. Säkerhetsfrågan får ytterligare en dimension då litiumbaserade ackumulatorer börjar göra sitt intåg på fordonsmarknaden. Säkerheten angående litiumteknologin är beroende av många faktorer. Exempel på dessa är material, tillverkningsprocess, cell och systemdesign samt energiutnyttjande. Interagerandet mellan dessa faktorer gör säkerheten till en komplex uppgift som bör utforskas i detalj. Säkerhetsfrågan är en av de största anledningarna till att litium jonteknologin har fått vänta på sitt stora genombrott gällande framdrivning av rena elfordon. Litium jonbatterier kräver dock en detaljerad övervakning på cellnivå där laddningen noga övervakas så att batteriet inte utsätts för termisk rusning. (Bergman, 2008). Ett exempel som kan nämnas är Teslas batteri som består av 6831 individuella celler och väger ungefär 450kg. Batteriet lagrar drygt 53 kilowattimmar av elektrisk energi och kan leverera upp till 200 kilowatt av elektrisk kraft där den lagrade energin har ungefär samma energiinnehåll som åtta liter bensin. För att kontrollera alla celler krävs ett avancerat säkerhetssystem vilket är pålitligt och skyddar mot olika elektriska, mekaniska och termiska utsatta situationer. (Berdichevsky et al., 2006) I figur 3 nedan illustreras händelsekedjan vilken i slutändan kan leda till en termisk rusning. Den visar även på hur viktigt kylsystem och värmefrigörelse är. Om systemet har möjlighet att avge den genererade värmen kan konsekvenser i form av termisk rusning undvikas. Figur 3. Illustrering av möjliga vägar till en termisk rusning. (Justin, 2009) 6

14 Dessa risker har ofta ett samband och kan utlösa varandra samt även skapa en synergieffekt. De består av ett flertal komplicerade processer där varje påverkande faktor i sig kan utgöra en risk. Konsekvensen av ovanstående risker kan vara termisk rusning som i sin tur kan leda till explosion, brand, rökutveckling, utsläpp av oönskade ämnen så som gaser samt läckage om höljet brister. (Conte et al., 2009). De risker som identifierats som relevanta för laddning är: Laddtemperatur Kortslutning Överladdning 3.1 Termisk rusning Litium jonbatterier kombinerar mycket energirikt material i kontakt med en brännbar organisk elektrolyt. Det är därför viktigt att de hanteras på det sätt som är avsett för att undvika termisk rusning. (Balakrishnan et al., 2006). Detta är i sig inte någon risk utan snarare en följdkonsekvens om något/några av de ovan nämnda händelserna illustrerade i figur 3 skulle uppstå under kritiska förhållanden. Orsaken till att termisk rusning i möjligaste mån skall undvikas är sannolikheten för nedbrytning inom batteripacket. Om det uppstår termisk rusning i en cell kan den cellen under vissa omständigheter explodera eller brinna. Ett mer sannolikt scenario är att den termiska rusningen i en cell orsakar exotermiska reaktioner i närliggande celler vilket sedan sprider sig vidare genom batteriet och i slutändan även detta kan leda till explosion eller brand för hela batteripacket. Enligt Conte et al. (2009) sker det generellt sett en termisk rusning varje gång det sker en överhettning och en kritisk temperatur överskrids. En av händelserna som kan orsaka detta är kortslutning. För att reducera sannolikheten för termisk rusning fokuserar forskningen på bättre övervakningssystem vilka borde kunna förutse kritiska förhållanden. Det forskas även kring identifiering av bättre material som är mer kemiskt och termiskt stabila vid utsatta förhållanden, vilka inte bildar metalliskt litium eller frigör syre. Forskningen inriktas även på att utveckla icke flambara elektrolyter samt introduktionen av avstängningsseparatorer vilka kan sluta mikroporerna vid överhettning och på så vis avbryta transporten av joner mellan elektroderna. 3.2 Laddtemperatur Celltemperaturen för en cell bestäms av värmebalansen mellan den mängd värme som avges och den mängd värme som genereras av cellen. När en cell blir överhettad kan det uppstå exotermiska reaktioner mellan elektroderna och elektrolyten vilket ytterligare ökar cellens interna temperatur. Har cellen möjlighet att avge den genererade värmen kommer ingen onaturlig temperaturökning ske. Om det dock genereras mer värme i cellen än vad som kan avges kommer den exoterma processen fortsätta under vad som närmast kan liknas vid adiabatiska förhållanden och därmed snabbt öka cellens temperatur. Den förhöjda temperaturen ökar hastigheten ytterligare på de kemiska reaktionerna som i slutändan kan orsaka termisk rusning. Tryckbildningen som genereras i dessa processer kan orsaka mekaniska fel inom cellen som exempelvis kortslutningar, cellkollaps genom irreversibla störningar i strömningsvägar och skador på cellens hölje genom den expansion som sker vid ökat tryck. (Tobishima et al., 1999). Då den termiska stabiliteten för batterier till stor del beror på dess förmåga att avge värme är det därför viktigt att en design för effektiv värmeöverföring används både vid cell och batteripacknivå. Värmeöverföring kan ske genom konvektion och strålning vid cellytan. 7

15 Konvektionen är bland annat beroende av cellens yttre area samt cellens geometri. Värmeöverföring genom strålning beror till stor del på cellytans beskaffenhet och kan stå för upp till 50 % av den värme som avges. Genom att använda cellhöljen med hög termisk konduktivitet och hög emissivitet kan värmeöverföringen till omgivningen ökas och därmed sänka cellens interna temperatur. (Hatchard et al., 2000). En annan påverkande faktor är enligt Berdichevsky et al. (2006) antalet celler. Är det många små celler blir det större specifik ytarea för kylning än när batteriet består av större och färre celler vilket hjälper till att hålla batteriets temperatur under kontroll. 3.3 Kortslutning En intern kortslutning kan orsakas av olika anledningar. Oftast är det en perforering av separatorn vilket kan ge upphov till en lokal överhettning. Den varma temperaturen som uppstår skadar separatorn ytterligare, speciellt i de fall där separatorer utgörs av materialet polyetylen eller polypropylen. När temperaturen ökar krymper separatorn vilket ökar kortslutningsarean och följaktligen avsevärt minskar den interna resistansen för kortslutningen. Separatorn kan exempelvis perforeras genom att en förorening redan finns inne i cellen eller i vissa fall där cellen på grund av bristfälligt kontrollsystem genomgår en alltför snabb laddningsfas. Detta kan innebära utfällning av litiummetall som efter en tid kan perforera separatorn och därmed utlösa en kortslutning. (Conte et al., 2009). 3.4 Överladdning Enligt Saito et al. (2001) kan överladdning orsakas av elektriska fel så som brister och funktionsstörningar hos celladdaren. Det som då kan hända är att laddaren inte detekterar att slutet av laddningsprocessen har uppnåtts och ström fortsätter att flöda in i batteriet efter fulladdat tillstånd. Detta kan i sin tur starta kemiska reaktioner och värmeutveckling vilket i slutändan kan leda till en okontrollerad temperaturökning. En annan aspekt vid överladdning är enligt Chen et al. (2009) att laddaren i regel kontinuerligt övervakar strömmen för hela batteripacket under laddningen för att grovt uppskatta batteriets laddningsnivå. Den övervakar med andra ord inte på cellnivå utan förmodar att varje cell i batteripacket är identiska i termer av kapacitet och laddningsnivå. Detta antagande är dock svårt att validera i drift. Det finns alltid en sannolikhet för att en eller flera celler har lägre kapacitet än de andra cellerna. I figur 4 nedan representerar (a) ett fullt urladdat batteripack med en svag cell och (b) ett delvis laddat batteripack där den blå färgen indikerar laddningsnivån för varje cell. Det som händer i detta scenario är att den svaga cellen uppnår fulladdat tillstånd först utan att de andra, normala cellerna inte är fulladdade. Vid den här punkten är strömmen för hela batteripacket fortfarande lägre än det förväntade värdet och laddaren kommer att fortsätta ladda batteripacket. Konsekvensen av detta blir att den svaga cellen överladdas vilket kan leda till en termisk rusning. Det är därför viktigt att överladdningsskyddet arbetar på cellnivå för att försäkra ett säkert laddande av batteripacket. 8

16 Figur 4. Illustrering av ett batteripack med flera seriekopplade celler vid laddning. (Chen et al., 2009) 3.5 Batterisammansättningars betydelse ur säkerhetssynpunkt Det har konstaterats ovan att energidensitet inte är det enda som bör beaktas vid val av elektrodmaterial. De olika batterisammansättningarna innehar olika egenskaper vilket innebär olika risker. Baker et al. (2009) har i en rapport sammanställt intervjuer med sju olika experter inom batteriteknologier för elfordon. Vid förfrågan kring termisk rusning och dess undvikande fanns ett flertal olika åsikter. En expert menar på att nanoteknologin inom andra forskningsområden kan appliceras på batteriteknologin och har därmed möjlighet att lösa detta problem. Termisk rusning är enligt en annan expert en fundamental del av denna sortens batteriteknologi där sannolikheten för att den ska uppstå kan minimeras och/eller hanteras men förmodligen inte elimineras. En tredje expert menade på att det för mindre energirika batterier var möjligt att använda stabila material och därmed undvika att en eventuell termisk rusning uppstår. LiFePO 4 -baserade batterier anses av många som stabila och säkra. Enligt Burke et al. (2009) anses dessa celler vara mindre benägna till termisk rusning då de innehar mindre energirikt material, och därmed lägre energidensitet, samt att de inte producerar syre vid överladdning som i sin tur kan reagera exotermiskt med grafiten i den negativa elektroden. Vidare skriver Chami et al. (2009) att de två stora fördelarna med litiumjärnfosfat består i dels den låga kostnaden då den inte innehåller några värdefulla metaller samt en hög stabilitet jämfört med konventionella litiummetalloxider baserade på nickel och/eller kobolt. En annan fördel är även att LiFePO 4 inte innehåller något giftigt material. Chang et al. (2008) menar att litiumjärnfosfat integrerade i litium jonceller varken är brännbart eller reagerar med elektrolyten vid höga temperaturer om cellen skulle skadas vid utsatta förhållanden. Suzuki et al. (2009) har testat LiFePO 4 celler tänkta för användning i elfordon under utsatta förhållanden så som överladdning och intern kortslutning. Exempel på testresultat vid överladdning visas nedan i figur 5. 9

17 Testet utfördes genom att ladda från full laddningsnivå till 20V vid 1CA. Resultatet i form av förändringar i ström, spänning och temperatur illustrerade i figur 5 visar att cellen når en maximal temperatur omkring 90 C. Test kring intern kortslutning av en cell med samma sammansättning uppvisar liknande resultat där temperaturökningen når ett maximum omkring 100 C. LiFePO 4 uppvisar mycket stabila egenskaper i form av säkerhet och livscykellängd med en enda stor nackdel vilket är dess förhållandevis låga energidensitet omkring Wh/kg. Enligt Chang et al. (2008) finns det dock tillverkare som når upp Figur Ah LiFePO4/grafitcell under överladdningstest. (Suzuki mot 110 Wh/kg genom att dopa fosfater i Mochizuki, et al., 2009) Nakamoto, Uebo, & Nishiyama, 2009) nanostorlek på katoden. Dessa mycket små partiklar ökar katodens ytarea och öppnar därmed fler vägar för litiumjoner att röra sig mellan anod och katod. Figur Ah LiFePO4/grafitcell under överladdningstest. (Suzuki, Andra batterisammansättningar är litiummetalloxider baserade på nickel och/eller kobolt. Dessa kan dock uppvisa brister inom säkerheten i form av tendenser mot termisk rusning vid relativt låga temperaturer vilket gör att dessa inte direkt lämpar sig för större format. Inom vissa av dessa litiummetalloxider kan katoden brytas ned redan omkring 150 C och då frigöra litiumjoner och oxider vid katoden. Litiumjonerna kan då forma litium i metallform vilket kan självantända runt 180 C. Oxiderna frigör syre vilket kan ge bränsle åt en eventuell litiumbrand. Denna nedbrytning kan starta närhelst tillräcklig värme genereras inom cellen och den uppnår en kritisk temperatur, exempelvis vid överladdning eller kortslutning. Detta ställer höga krav på kontrollsystem och andra säkerhetsåtgärder för att minimera sannolikheten för att en termisk rusning skall uppstå. Det kan dock inte helt uteslutas att dessa batterityper kommer att förbättras i framtiden och därmed utgöra ett fullgott komplement till dagens mer stabila typer som LiFePO 4. 10

18 4 Skyddsanordningar Det finns ett stort antal olika lösningar som kan användas i olika kombinationer, och därmed skapa redundans, för att öka säkerheten i litium jonbatterier. En viss balansgång krävs dock då dessa skyddsmekanismer ökar tillverkningskostnaden samt även sänker energidensiteten, men även måste vara mycket tillförlitliga för att kunna användas kommersiellt. Följande skyddsanordningar som beskrivs i detta kapitel är avsedda för placering i och kring batteripacket i fordonet och utgör endast ett urval av olika identifierade säkerhetslösningar. 4.1 Konventionella skyddsmekanismer En mycket viktig mekanism för att göra litium jonbatterier säkra involverar enligt Balakrishnan et al. (2006) möjligheten att begränsa spänningen som passerar igenom dem. Strömbegränsande mekanismer är ofta designade att reagera på höga temperaturer. Flera faktorer som spelar in i funktionen av dessa är exempelvis omgivningens temperatur, behållarens termiska isoleringsegenskaper och värme som genereras av batteriet. Förutom att förhindra att ett för stort strömflöde skadar cellen måste dessa skyddsmekanismer motstå ett kontinuerligt flöde vid laddning samt även tolerera svängningar och språng. Exempel på dessa anordningar är: Säkerhetsventiler. Dessa reagerar på en plötslig ökning av celltrycket och öppnas vilket gör att eventuellt övertryck kan släppas ut. Om trycket ökar i cellen punkteras ett plastlaminerat membran av en spets som är inbyggd i cellens översta del och kan därmed förhindra att cellens temperatur ökar. De används dock idag som reservskydd i kombination med andra skyddsmekanismer som åsidosätter dess funktion tills det verkligen blir nödvändigt. Detta eftersom det kan spridas lättflyktiga organiska ämnen då cellen öppnas. Säkringar. Detta är den äldsta och vanligaste strömbegränsaren. Den innehar resistans och termiska egenskaper som gör att den smälter om en förutbestämd mängd ström flödar genom den. Fördelen med säkringar är att det är en enkel konstruktion och finns tillgänglig i ett stort antal olika ström och spänningsstyrkor till en låg kostnad. Nackdelarna är att när den väl har löst ut så måste den ersättas samt att den kan ersättas med en säkring av felaktig styrka. 4.2 Självåterställande skyddsmekanismer För att användaren skall slippa tidsödande service som kan orsakas av utlösta säkringar eller liknande började sökandet efter material som innehar egenskaper liknande säkringar, men som kan återställa sig själva. Material som innehar dessa egenskaper kallas PTC element. Dessa är baserade på material vars resistans dramatiskt ökar i takt med en förhöjd temperatur. Vid en aktivering av materialet ökar resistansen vilket minskar strömmen som passerar igenom och därmed begränsas en eventuell temperaturökning i cellen. När orsaken till aktiveringen är åtgärdad kyls cellen och PTC elementet av vilket möjliggör fortsatt laddning. PTC elementet installeras vanligen inne i cellen. Temperaturen vid vilken elementens resistans ökar till ett nästan oändligt värde kallas tripp temperatur och är ofta inställd till att vara omkring 100 C. 4.3 Avstängningsseparatorer Separatorer för litium jonbatterier utgörs av en mikroporös film av polyolefin. Exempel på separatorer är polyetylen och polypropylen vilka även kan kombineras. I tillägg till egenskaper så som god mekanisk styrka och god elektrolytisk permeabilitet innehar dessa separatorer egenskaper som skyddar cellen vid utsatta förhållanden. Om exempelvis cellens temperatur 11

19 skulle öka vid överladdning kommer den genererade värmen mjuka upp en separator av materialet polyetylen och därmed stänga mikroporerna. Detta kallas för en avstängning av separatorn. När detta väl har skett stoppas effektivt jontransporten mellan elektroderna och strömmen slutar flöda. Kan separatorn behålla den mekaniska integriteten efter avstängningstemperaturen ger detta en viss säkerhetsmarginal. Om inte detta är fallet kan de båda elektroderna komma i kontakt och reagera kemiskt vilket kan leda till en termisk rusning. Dock kan temperaturen på grund av termisk tröghet fortsätta öka efter avstängning vilket kan orsaka en nedsmältning av separatorn och då kortsluta elektroderna. Detta kan leda till våldsamma reaktioner och värmeutveckling vilket benämns som en separatorkollaps. För att undvika detta bör skillnaden i temperatur mellan avstängning och kollaps vara så stor som möjligt. 4.4 Obrännbara elektrolyter Litium är i vissa fall ostabil med vanliga, kända elektrolyter och då många av elektrolyterna även är brännbara ökar riskerna vid exempelvis en temperaturökning eller kortslutning. Lösningar som används i litium jonbatterier har enligt (Shukla & Kumar, 2008) ofta en låg kok och flampunkt. Det finns därför en fara då en cell antingen vädrar ut eller exploderar på grund av flambarheten hos den heta, uppstigande ångan från elektrolyten. Det forskas därför mycket på att utveckla elektrolyter med låg flambarhet eller innehållande flamskyddsmedel. Dessa underhåller inte en fortsatt förbränning när ursprungskällan till värmen, gnistan eller flamman tas bort. Det är även viktigt att kontrollera att värmereaktionen mellan elektrolyten och den laddade elektroden är låg. Detta för att förhindra att en självupprätthållande förbränningsreaktion uppstår om cellens interna temperatur skulle öka till kritiska värden. Eftersom prestanda är av yttersta vikt fokuserar forskningen mycket på flamskyddsmedel som tillsatser i kända elektrolyter för att förbättra dess stabilitet. 4.5 BMS Ett elektroniskt övervakningssystem för litium jonbatterier är viktigt för att exempelvis säkerställa dess livslängd, optimera användning och hantera säkerhetsaspekter. Funktioner som kan övervakas vid laddning är bland annat temperatur, ström och spänning. Ett för högt eller lågt värde på någon av dessa parametrar kan utgöra en potentiell fara för batteriet. Vid onormala värden stänger kontrollsystemet ner laddningen eller ökar kylningen. En annan viktig aspekt är kontrollen av batteriets laddningsnivå för att undvika överladdning. Systemet innehåller även en funktion för att samla in data kring parametrar och status som sparas och senare kan utvärderas. (Ohnuma et al., 2009). Tesla använder även olika sensorer som känner av exempelvis rök och fuktighet och stänger av spänningen om det föreligger någon fara. (Berdichevsky et al., 2006). Enligt Vandensande (2009) skall elektroniken för ett batteripack kunna garantera antingen säker användning eller en kontrollerad avstängning under alla förutsättningar. Övervakningssystemet är ofta mycket komplext för att kunna beräkna och förutse de dynamiska förhållanden som råder i ett batteri. Systemet fungerar även som redundans i tillägg till andra skyddsmekanismer som kan finnas i batteriet vilket minskar sannolikheten för att utsatta förhållanden kan uppstå. 4.6 Kylsystem Potentiell överhettning kan utgöra ett problem med litium jonbatterier. Överhettning korrelerar i hög grad med batteriets förmåga att avge ackumulerad värme vilket kan föranleda att större batteripack behöver ett externt kylsystem som inte enbart bygger på konvektion. Enligt Maleki et al. (1999) behövs ett termiskt kontrollsystem för att förhindra att termisk 12

20 rusning uppstår utan att överdesigna kylsystemet och försvåra kontrollen över batteriets prestation. Kuper et al. (2009) anser att det finns tre stycken generella kylsystem som kan implementeras beroende av storleken på batteriet och dess omgivning. Dessa är kylning genom luft, olika blandningar av vatten/glykol samt köldmedium (eng. refrigerant). Alla dessa har olika för och nackdelar och kräver olika nivåer av integrering i fordonet. Det är viktigt att kylsystemet kan hålla en så enhetlig celltemperatur som möjligt så att inte vissa celler konsekvent når en högre temperatur och därmed åldras i förtid. Det kan även förekomma fall där ett kylsystem inte är nödvändigt, exempelvis då värmekapaciteten för batteriet är stor nog för att bevara den maximala och variabla celltemperaturen inom kritiska värden eller om batterisammansättningen tillåter en förhöjd temperatur utan att risken ökar. Andra material som kan användas som kylmedel är PCM. Dessa material är verksamma mycket nära cellen och kan enligt Kizilel et al. (2008) utgöra ett substitut för aktiv eller passiv luftkylning. 4.7 Exempel på batteri i kombination med säkerhetslösningar Teslas Roadsters batteri, vilket illustreras nedan i figur 6, har ett antal säkerhetslösningar designat på både cell och batteripacknivå för att försäkra att batteriet fungerar säkert under användning och laddning. (Berdichevsky et al., 2006). På cellnivå består säkerhetslösningarna av PTC element vilka begränsar strömflödet för varje cell. Denna mekanism är helt passiv och opererar helt utan påverkan från resten av batteripacket. Ytterligare skydd utgörs av CID. Varje cell i batteriet har en intern CID vilken skyddar cellen mot förhöjd intern tryckbildning. Ett annat exempel på säkerhetslösning är att alla celler är inpackade i ett stålhölje. Ur mekanisk ståndpunkt erbjuder ett stålhölje fördelar så som styvhet och styrka samt att det ur termisk synpunkt är fördelaktigt då stålhöljet har en Figur 6. Tesla Roadster batteripack. (Berdichevsky et al., 2006) hög termisk konduktivitet. Detta hjälper även cellen att avge den ackumulerade värmen vilket underlättar för batteri-packet att hålla en enhetlig och säker temperatur. På batteripacknivå finns det exempelvis säkerhetslösningar i form av mikroprocessorer vilka konstant övervakar batteripackets status och skickar information kring exempelvis temperatur, ström, spänning och laddningsnivå. En annan är att batteripacket är inbäddat i ett hölje av aluminium vilket skyddar bättre mot mekanisk påverkan samt har en god tolerans mot höga temperaturer då det krävs höga temperaturer för att aluminium skall brinna eller smälta. Batteriet innehar även ett kylsystem där en vätska bestående av 50 % vatten och 50 % glykol cirkulerar och hjälper till att balansera cellerna termiskt. Den större specifika ytarea som följer 13

Laddning av batterier

Laddning av batterier Laddning av batterier Celltech AB 2012-11-20 Laddning av de olika batterityperna görs enklast och säkrast med de laddare som normalt följer med den utrustning som innehåller batterierna. Ibland kanske

Läs mer

Några demonstrativa tester av Litiumbatterier; the World's most Dangerous Batteries

Några demonstrativa tester av Litiumbatterier; the World's most Dangerous Batteries Många av de små batterier som används idag är av typ Litium. De är allmänt förekommande i våra hem. Här demonstreras vad som kan hända när fel uppstår i ett Litiumjonbatteri eller dess laddare. Vanliga

Läs mer

Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon

Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon utveckla kompetens, design och krav för att säkerställa en bred introducering av elektrifierade fordon Projektfakta 2012-03-01 2015-12-01+förlängning FFI

Läs mer

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Mattias Krysander 26 maj 2015 Dagens föreläsning 1 Introduktion 2 Grunder i batteri-kemi 3 Cellens elektromotoriska kraft (emk) 4 Teoretisk kapacitet: laddningstäthet,

Läs mer

BATTERIKURS. Kursprogram

BATTERIKURS. Kursprogram Kursprogram BATTERIKURS Företagspresentation Nordic Battery och Addtech Batterityper Batterier i Båtar Trojan Fullriver MK batterier Batteriladdning Batteritestning och felsökning Batteriets livslängd

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

INSTRUCTION MANUAL SVENSKA/FINSKA

INSTRUCTION MANUAL SVENSKA/FINSKA INSTRUCTION MANUAL SVENSKA/FINSKA Clubman LiPo Edition Översikt BALANSERINGSPORT Översikt SLPB BALANSERINGSPORTAR BATTERIPORT 2 INKOPPLING AV SPÄNNINGSKÄLLA 10-15V DC ENTER + ÖKA - MINSKA BATTERITYP Team

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Kära kund Tack för att du köpt denna produkt. Vänligen läs noga igenom dessa instruktioner för korrekt användning.

Kära kund Tack för att du köpt denna produkt. Vänligen läs noga igenom dessa instruktioner för korrekt användning. ANVÄNDARINSTRUKTIONER Universell batteriladdare 150 1500 ma 900011 CE Kära kund Tack för att du köpt denna produkt. Vänligen läs noga igenom dessa instruktioner för korrekt användning. Varning! Viktiga

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 6 1 Växelström - komponenter Växelström beskrivs enklast i komplex form Kräver kännedom om komplex analys Grund för signalteori Lösningsmetoder

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83

Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt. Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 Produkt Zinc Air-batteri Modellnamn IEC Nominell Nominell Diameter Höjd Vikt Spänning Kapacitet (mm) (mm) (g) (V) (mah) PR10-D6A PR70 1,4 75 5,8 3,6 0,3 PR13-D6A PR48 1,4 265 7,9 5,4 0,83 PR312-D6A PR41

Läs mer

** Bil med bränslecell

** Bil med bränslecell ** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna

Läs mer

Kemiska risker vid laddningsplatser för batterier

Kemiska risker vid laddningsplatser för batterier Kemiska risker vid laddningsplatser för batterier Viktig information Laddningsplatser medför flera olika risker. Förutom explosionsrisken i framförallt blybatterier som uppstår genom att explosiv och lättantändlig

Läs mer

Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor

Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor 1 1 Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor 2 2 Innehållsförteckning Läs detta först... 3 Sammanfattning... 3 Teknisk data... 3 Installation... 4 Varning-viktigt... 4 Display-enhet... 4 Shunt-och

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

BATTERILADDARE MULTI XS 25000 XS 25000 MULTI XT 14000 XT 14000. Primärswitchad. för blysyra batterier

BATTERILADDARE MULTI XS 25000 XS 25000 MULTI XT 14000 XT 14000. Primärswitchad. för blysyra batterier Primärswitchad SE BATTERILADDARE för blysyra batterier MULTI XS 25000 XS 25000 MULTI XT 14000 XT 14000 Användarmanual och guide till professionell laddning av start- och djupcyklingsbatterier INTRODUKTION

Läs mer

Company Presentation

Company Presentation Company Presentation E x i d e En av världens största tillverkare av energi lagringssystem (bly-syra batterier) Omsättning 19 miljarder SEK, varav 1,5 miljarder SEK i Norden. Vi har verksamhet i mer än

Läs mer

!!! Solcellsanläggning! Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande!

!!! Solcellsanläggning! Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande! Solcellsanläggning Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande Det finns många anledningar att utnyttja energin från solen, men hur går man tillväga? Vad krävs för att skapa sin egen solcellsanläggning?

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

IPS webb-utbildning: Introduktion till processäkerhet Frågor och svar i proven

IPS webb-utbildning: Introduktion till processäkerhet Frågor och svar i proven IPS webb-utbildning: Introduktion till processäkerhet Frågor och svar i proven Detta dokument får användas av IPS kontaktpersoner för att muntligt svara på frågor kring proven. Dokumentet får inte skickas

Läs mer

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR Åtgärder i händelse av olycka eller tillbud Vid olycka eller tillbud som inträffar under transport, ska medlemmarna i fordonsbesättningen vidta följande åtgärder, förutsatt

Läs mer

användarmanual 12 v blybatterier 20-300 ah

användarmanual 12 v blybatterier 20-300 ah användarmanual 12 v blybatterier 20-300 ah se 1 Tack för att du valt en laddare från Exide Technologies Din nya batteriladdare hjälper dig att hålla batteriet vid full kapacitet och förlänger livslängden.

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

BatterIaddare Smart 20 för 1-20Ah bly-syra batterier

BatterIaddare Smart 20 för 1-20Ah bly-syra batterier ANVÄNDARMANUAL BatterIaddare Smart 20 för 1-20Ah bly-syra batterier Läs igenom denna manual noggrant innan du använder laddaren Använd alltid ögonskydd vid hantering av batterier INTRODUKTION Tack för

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:4 Utkom från trycket den 20 juli 1988 BLYBATTERIER

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:4 Utkom från trycket den 20 juli 1988 BLYBATTERIER ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:4 Utkom från trycket den 20 juli 1988 BLYBATTERIER Utfärdad den 17 juni 1988 AFS 1988:4 2 BLYBATTERIER Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter

Läs mer

TEKNISKA TJÄNSTER BATTERI- OCH HYBRIDSYSTEM 2014

TEKNISKA TJÄNSTER BATTERI- OCH HYBRIDSYSTEM 2014 TEKNISKA TJÄNSTER BATTERI- OCH HYBRIDSYSTEM 2014 SÄKERHET LITIUM-JONBATTERIER OCH ELEKTRIFIERADE FORDON Säker konstruktion och design Minimera potentiella säkerhetsrisker Gas/rök - brand - el Hantering

Läs mer

Blockbatterien Industri Batterier / / Motive Power TENSOR.»Det nya optimerade batteriet för högsta prestanda och maximal lönsamhet«

Blockbatterien Industri Batterier / / Motive Power TENSOR.»Det nya optimerade batteriet för högsta prestanda och maximal lönsamhet« Blockbatterien Industri Batterier / / Motive Power»Det nya optimerade batteriet för högsta prestanda och maximal lönsamhet« Motive Power > Det unika högeffektbatteriet för maximalt ekonomiskt utbyte Prestanda

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

PRTM:s prognos av försäljningsandel av olika sorters fordon 2020 (globalt) Vid en global tillverkning av 70 miljoner fordon per år

PRTM:s prognos av försäljningsandel av olika sorters fordon 2020 (globalt) Vid en global tillverkning av 70 miljoner fordon per år Robert Aronsson PRTM:s prognos av försäljningsandel av olika sorters fordon 2020 (globalt) 49.7% ICE 20.1% Micro HEVs 10.1% Mild HEVs 10.1% Full HEVs 6.6% PHEV/REV 3.5% BEV Vid en global tillverkning

Läs mer

Tekniska tjänster batteri- och hybridsystem

Tekniska tjänster batteri- och hybridsystem Tekniska tjänster batteri- och hybridsystem Säkerhet litium-jonbatterier och elektrifierade fordon Säker konstruktion och design Minimera potentiella säkerhetsrisker Gas/rök - brand - el Hantering - vid

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Hur mycket vet du om ditt batteri?

Hur mycket vet du om ditt batteri? smart Battery monitors WE MAKE BATTERY TESTING EAS Hur mycket vet du om ditt batteri? Kunskap är kraft. Öka kunskapen om ditt batteri. Förstå ditt batteri och öka dess livslängd. Med en Battery Bug använder

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 18 september 2015 Föreskrifter

Läs mer

WT Serien IUOU Multi intelligent batteriladdare

WT Serien IUOU Multi intelligent batteriladdare WT Serien IUOU Multi intelligent batteriladdare SW Exergon art: 27-6600 15A (WT-1215-TB) 27-6700 25A (WT-1225-TB) 27-6800 45A (WT-1245-TB) Användarmanual Läs noggrannt denna manual innan installation och

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

MSBFS Remissutgåva rapporter över förstörande och oförstörande provning, värmebehandlingsprotokoll, och kalibreringsprotokoll.

MSBFS Remissutgåva rapporter över förstörande och oförstörande provning, värmebehandlingsprotokoll, och kalibreringsprotokoll. Förslag till Föreskrifter om ändring i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2015:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) Med stöd av 15 förordningen (2006:11)

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL 12 V Blybatterier 1-85 Ah

ANVÄNDARMANUAL 12 V Blybatterier 1-85 Ah ANVÄNDARMANUAL 12 V Blybatterier 1-85 Ah SE 1 Tack för att du valt en laddare från Exide Technologies Din nya batteriladdare hjälper dig att hålla batteriet vid full kapacitet och förlänger livslängden.

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar

LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar patienternas kliniska tillstånd eller säkerhet, användarnas

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Service meddelande Sam4S ER-230 batteri

Service meddelande Sam4S ER-230 batteri Service meddelande Sam4S ER-230 batteri Revision history Date Version Comment Revised by 2012-12-09 1.1 Aktiv Created Datorama AB 2011-12-28 1 (8) Innehåll 1 Tekniska specifikationer batteri Sam4s ER-230...

Läs mer

Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00

Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00 LE1460 Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00 pprop. Föreslagen kurslitteratur Elkretsanalys av Gunnar Petersson KTH Det finns en många böcker inom detta område. Dorf, Svoboda ntr to Electric Circuits

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Field Services. Elkraftservice. Service och modernisering

Field Services. Elkraftservice. Service och modernisering Field Services Elkraftservice Service och modernisering Vi är experter på service och modern i seringar av ställverk och elkraftsutrustning. Modernisering En modernisering av befintlig anläggning ökar

Läs mer

Användar- & installationsmanual. Elektron Inverter 300W-1500W

Användar- & installationsmanual. Elektron Inverter 300W-1500W Användar- & installationsmanual Elektron Inverter 300W-1500W JD Elektronik 19 maj 2014 DRAFT: 19 maj 2014 ii Introduktion Tack för att du köpt en Elektron Inverter Ren Sinus! Denna manual kommer guida

Läs mer

Polymerer för avancerade teknologier: Jon- och protonledande polymerer. Begränsad och avtagande tillgång på fossila bränslen...

Polymerer för avancerade teknologier: Jon- och protonledande polymerer. Begränsad och avtagande tillgång på fossila bränslen... Polymerer för avancerade teknologier: Jon- och protonledande polymerer Ett globalt problem... Begränsad och avtagande tillgång på fossila bränslen... Kraftig ökning av antalet bilar.. Global reduktion

Läs mer

Battery management BATTERY MANAGEMENT

Battery management BATTERY MANAGEMENT BATTERY MANAGEMENT Battery management BATTERY MANAGEMENT 1 Innehållsförteckning Vad man bör veta om batterier... 2 Vad är ett batteri?... 2 Batteriets funktion... 2 Urladdning... 2 Laddning... 2 Batterityper...

Läs mer

Tillståndsmaskin (Se separat skrift Tillståndsdiagram som hör till föreläsningen) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case

Tillståndsmaskin (Se separat skrift Tillståndsdiagram som hör till föreläsningen) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case Elektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6 Tillståndsmaskin (Se separat skrift Tillståndsdiagram som hör till föreläsningen) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case Hållbar

Läs mer

Produktmanual Purezone 3-i-1 Plasma

Produktmanual Purezone 3-i-1 Plasma Produktmanual Purezone 3-i-1 Plasma Sa ha r fungerar Purezone 3-i-1 Plasma Tack för att du valt en luftrenare från Purezone! Viktigt! Läs igenom innan användning! När Clean Mode används så avger luftrenaren

Läs mer

Nokia Extra Power DC-11/DC-11K 9212427/2

Nokia Extra Power DC-11/DC-11K 9212427/2 Nokia Extra Power DC-11/DC-11K 5 2 4 3 9212427/2 2008-2010 Nokia. Alla rättigheter förbehållna. Inledning Med Nokia Extra Power DC-11/DC-11K (hädanefter DC-11) kan du ladda upp batterierna i två kompatibla

Läs mer

Batteriladdare 420.093.050, 420.093.050.A, 420.093.050.B

Batteriladdare 420.093.050, 420.093.050.A, 420.093.050.B Batteriladdare 420.093.050, 420.093.050.A, 420.093.050.B Batteriladdare 420.093.050, 420.093.050.A, 420.093.050.B schwedisch 12.09 2009 AUDI AG AUDI AG arbetar ständigt med vidareutveckling av alla typer

Läs mer

Instruction Manual. Svenska, English. Power Bank. Model: PRBN

Instruction Manual. Svenska, English. Power Bank. Model: PRBN Instruction Manual Svenska, English Power Bank Model: PRBN Innehåll / Content Innehåll Säkerhetsföreskrifter... 4 Delar... 5 Specifikationer... 6 Miljö / Lag och säkerhet / Förbehåll... 7 Content Safety

Läs mer

Om Wideco Sweden AB. Wideco Sweden AB startades1982

Om Wideco Sweden AB. Wideco Sweden AB startades1982 Om Wideco Sweden AB Wideco Sweden AB startades1982 Idag är vi 11 anställda som tillsammans har mer än 35 års erfarenhet av läckagedetektering/lokalisering på fjärrvärme-, fjärrkyla- och industriella rör.

Läs mer

Polymerer för avancerade teknologier: Jon- och protonledande polymerer. Begränsad och avtagande tillgång på fossila bränslen...

Polymerer för avancerade teknologier: Jon- och protonledande polymerer. Begränsad och avtagande tillgång på fossila bränslen... Polymerer för avancerade teknologier: Jon- och protonledande polymerer Ett globalt problem... Begränsad och avtagande tillgång på fossila bränslen... Kraftig ökning av antalet bilar.. Global reduktion

Läs mer

Elektriska symboler. Transformator. Tre stycken använda i en trefas växelströmkrets. Kondensator, kapacitans. Resistans, motstånd.

Elektriska symboler. Transformator. Tre stycken använda i en trefas växelströmkrets. Kondensator, kapacitans. Resistans, motstånd. Elektriska symboler Transformator. Tre stycken använda i en trefas växelströmkrets. Kondensator, kapacitans Resistans, motstånd Strömbrytare AMPEREmeter VOLTmeter Relä En naturlig uppgift här är att låta

Läs mer

Skötsel av batterier VARNING!

Skötsel av batterier VARNING! Allmänt om batteriunderhåll Allmänt om batteriunderhåll VARNING! Batterierna innehåller frätande syra som kräver att arbetet utförs med försiktighet och med lämplig skyddsutrustning. Skölj omedelbart med

Läs mer

M200. Batteriladdare. För blysyra batterier. Användarmanual och guide till professionell laddning av start- och djupcyklingsbatterier

M200. Batteriladdare. För blysyra batterier. Användarmanual och guide till professionell laddning av start- och djupcyklingsbatterier M200 Batteriladdare För blysyra batterier Användarmanual och guide till professionell laddning av start- och djupcyklingsbatterier SE INTRODUKTION Vi gratulerar till din nya professionella primärswitchade

Läs mer

TIAP-metoden för statusbestäming

TIAP-metoden för statusbestäming TIAP-metoden för statusbestäming Höjer lönsamheten på din anläggning Anna Pernestål, anna.pernestal@tiap.se, Life Cycle Profit och TIAP-metoden TIAP-metoden bygger på helhetssyn av drift och underhåll

Läs mer

Batteriladdare Smart 75 Med inbyggd ficklampa och konstant 13.7VDC-läge för 1-150Ah bly-syra batterier

Batteriladdare Smart 75 Med inbyggd ficklampa och konstant 13.7VDC-läge för 1-150Ah bly-syra batterier ANVÄNDARMANUAL Batteriladdare Smart 75 Med inbyggd ficklampa och konstant 13.7VDC-läge för 1-150Ah bly-syra batterier Läs igenom denna manual noggrant innan du använder laddaren Använd alltid ögonskydd

Läs mer

MICRO-START XP-10 BRUKSANVISNING

MICRO-START XP-10 BRUKSANVISNING MICRO-START XP-10 BRUKSANVISNING Teknisk specifikation Dimension: 225x88x28 mm. Vikt:510 gram. :Startström:400 A/peak 600 A Laddtid:3-4 tim. Kapacitet: 18000 milliamp. Arbetstemp: -20C - 60C. Dom vanligaste

Läs mer

ZAFIR 45 Batteriladdare

ZAFIR 45 Batteriladdare ZAFIR 45 Batteriladdare För bly-syra batterier 1.2 90Ah Bruksanvisning och guide till professionell laddning av start- och djupcyklingsbatterier. SE INTRODUKTION Vi gratulerar till köpet av din nya professionella

Läs mer

Förutsättningar att utforma stationsbatterier i vattenkraftverk med Li-jonteknik

Förutsättningar att utforma stationsbatterier i vattenkraftverk med Li-jonteknik UPTEC ES 15017 Examensarbete 30 hp Juni 2015 Förutsättningar att utforma stationsbatterier i vattenkraftverk med Li-jonteknik Sara Andersson Abstract The potential of using Li-ion technology as stationary

Läs mer

Nokia Bluetooth Headset BH-112 Användarhandbok

Nokia Bluetooth Headset BH-112 Användarhandbok Nokia Bluetooth Headset BH-112 Användarhandbok Utgåva 1.1 2 Inledning Om ditt headset Med Nokias Bluetooth-headset BH-112 kan du ringa och besvara samtal och hålla händerna fria, även när du använder två

Läs mer

VÄRLDENS ENKLASTE BATTERILADDARE. Nu kan alla ladda batteriet själv

VÄRLDENS ENKLASTE BATTERILADDARE. Nu kan alla ladda batteriet själv VÄRLDENS ENKLASTE BATTERILADDARE Nu kan alla ladda batteriet själv är den enklaste vägen till ett fulladdat batteri. Fäst klämmorna på batteriet, sätt i kontakten i väggen och tryck på knappen. Resten

Läs mer

Glykoler för hållbara miljöer

Glykoler för hållbara miljöer Warengy Glykoler för hållbara miljöer Ett grundläggande villkor för ett väl fungerande vätskeburet system är att det är fritt från korrosion, mögel, bakterier och andra beläggningar. System innehållande

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN 50272-3

SVENSK STANDARD SS-EN 50272-3 SVENSK STANDARD SS-EN 50272-3 Fastställd Utgåva Sida Ingår i Svenska Elektriska Kommissionen, SEK 2003-01-29 1 1 (1+15) SEK Område 21 Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Läs mer

Säkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. Vaselin FINO 88064 / 88065

Säkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. Vaselin FINO 88064 / 88065 Sida 1 av 6 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Produktbeteckning FINO Vaselin 88064 / 88065 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

DC UPS, 24 V DC. För externt batteri 3,9-40 Ah

DC UPS, 24 V DC. För externt batteri 3,9-40 Ah Batteri DC-DC-omvandlare Puls DC UPS, 24 V DC. För externt batteri 3,9-40 Ah Lastström 10 A Endast 1 st 12 V batteri Optimerad laddning av batteriet Valbara backup-tider Reläutgångar för status Användningsområde

Läs mer

Laboration 5 och 6. Labbrapport. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Laboration 5 och 6. Labbrapport. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Laboration 5 och 6 Labbrapport Labbrapport En labbrapport på labb 5 och 6 Skrivs i par Bägge personerna lika ansvariga för innehållet. Disposition Inledning: Försöket avser Metod I: Försöksutrustning Metod

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Utvärdering av batteriteknik Med fokus på det optimala batteripaketet

Utvärdering av batteriteknik Med fokus på det optimala batteripaketet hu Utvärdering av batteriteknik Med fokus på det optimala batteripaketet Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Elektroingenjör Sonny Eriksson Institutionen för signaler och system Avdelningen

Läs mer

Li-Ion Batteries >100 Wh

Li-Ion Batteries >100 Wh Publiceringsdatum: 05/02/2015 Bearbetningsdatum: 27/07/2015 Ersätter: 27/01/2015 Version: 5.4 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Produktbeteckning Handelsnamn Hilti B 18 / 5.2

Läs mer

Hur räknar man energimängden i en batteribank?

Hur räknar man energimängden i en batteribank? 22.4.2012, s. 1 Hur räknar man energimängden i en batteribank? 1) Jämför först med vilken tömningstid (urladdningstid) försäljaren meddelar batterikapaciteten. Det oftast använda värdet är 20-timmarsvärdet,

Läs mer

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik

Läs mer

Elmiljösäkring. Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring. PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk

Elmiljösäkring. Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring. PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk Elmiljösäkring Elsäkerhetssäkring Åsksäkring ESD-säkring EMF-säkring EMC-säkring PU Elsäk PU Åsksäk PU ESDsäk PU EMFsäk PU EMCsäk Skyddsjordning Med skyddsjorda menas: anslutning av utsatta delar till

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Skapa systemarkitektur

Skapa systemarkitektur GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen

Läs mer

MULTI XS 7000 Batteriladdare

MULTI XS 7000 Batteriladdare MULTI XS 7000 Batteriladdare För blysyra batterier 14 225Ah Bruksanvisning och guide till professionell laddning av start- och djupcyklingsbatterier. Modell 1007 SE INTRODUKTION Vi gratulerar till köpet

Läs mer

Mikroprocessorstyrd Batteritestare

Mikroprocessorstyrd Batteritestare Bruksanvisning Mikroprocessorstyrd Batteritestare 12V 0.3A-25A 24V 0.3A 25A Svensk Version Introduktion: Med denna mikroprocessorkontrollerade kapacitetstestare kan man mäta upp batteriers kapacitet. Stoppspänning

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 2: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Metaller är kända för att kunna leda värme, samt att överföra värme från en hög temperatur till en lägre. En kombination

Läs mer

Installations- och bruksanvisning

Installations- och bruksanvisning för Tracer 1206RN Tracer 1210RN V 1.57 Vitsand 406, 685 94 Torsby, +46 (0) 560 284 717 fragor@solexperten.se, www.solexperten.se Innehåll Allmänna säkerhetsföreskrifter... 4 Översikt... 4 Beskrivning av

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström

LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström LKSTRÖM Spänningsaggregat & Strömaggregat + Ström Q=1 C =1 A Q t dq dt t=1 s Referensriktning: Strömriktningen är densamma som positiva laddningars rörelseriktning. Ström och spänningskällor Batterier

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Arsen gabros rapport Är elbilen framtidens fordon?

Arsen gabros rapport Är elbilen framtidens fordon? Arsen gabros rapport Är elbilen framtidens fordon? Namn: Arsen gabro Klass: Te14a Datum: 2015-03-05 Abstract This essay is about the future of electric cars and the aim of this essay explain what the current

Läs mer

Company Presentation

Company Presentation Company Presentation E x i d e En av världens största tillverkare av energi lagringssystem (bly-syra batterier) Omsättning 19 miljarder SEK, varav 1,5 miljarder SEK i Norden. Vi har verksamhet i mer än

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer