Uthållig tillväxt uppdatering

Transkript

1 Ylva Löf Pia Arnesson Clara Engstrand Uthållig tillväxt uppdatering Redogörelse rådslag 5 Från den 16 oktober 2012 till 18 februari 2013 har rådslag genomförts i GR:s 13 medlemskommuner som en del i arbetet med att uppdatera Uthållig tillväxt mål och strategier för en hållbar regional struktur i Göteborgsregionen. Arbetet med uppdateringen initierades av förbundsstyrelsen I denna rådslagsredogörelse ges en sammanfattande redovisning av diskussionerna i rådslagen. I bilaga redovisas korta sammanfattningar från rådslag i respektive kommun. Rådslagsprocessen Bakgrund Under 2002 inledde GR och BRG en rådslagsrunda i medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar i syfte att förutsättningslöst diskutera regionala frågeställningar och skapa en konstruktiv dialog kring utvecklingen av Göteborgsregionen. Under 2005 genomfördes en andra rådslagsrunda om hur samarbetet kan förtydligas och fördjupas kring de frågor som lyftes fram i den första rundan. I den tredjerådslagsrundan, i början av 2006, var man överens om målen och den resulterade i mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur som antogs av förbundsstyrelsen samma år. Den fjärde rådslagsrundan 2008, visade tydligt att man vill ta ett gemensamt ansvar och resulterade i Strukturbild för Göteborgsregionen som antogs av förbundsstyrelsen Rådslagen har bekräftat det regionala samarbetets betydelse samt att det finns gemensamma synsätt i en rad övergripande planeringsfrågor. För att nå uppsatta mål måste den politiska viljan omsättas till praktisk handling och det krävs ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Eftersom regionen och omvärlden har förändrats finns det ett behov att uppdatera och levandegöra de mål och strategier som fastställdes i Uthållig tillväxt

2 Rådslag 5 Under hösten och vintern 2012/13 har GR efter initiativ från förbundsstyrelsen bjudit in till en bred politisk reflektion och uppföljning kring mål och strategiområden i Uthållig tillväxt, läget i regionen och genomfört arbete i kommunerna. I denna femte rådslagsrunda har diskuterats hur Uthållig tillväxt används och avspeglar sig i kommunernas arbete för regional utveckling samt möjligheter och hinder för regionens fortsatta utveckling. Ledamöter från GR:s förbundsstyrelse har medverkat vid samtliga rådslag. Följande frågor har varit grund för diskussionen: Är vi på rätt väg för att nå målen? Vilka förutsättningar behövs och hur kan Hur bidrar vi i vår kommun till regional utveckling? Och hur kan kommunen fortsatt bidra till en stark utveckling i regionen (där förbundsstyrelsen särskilt lyft frågan om social sammanhållning samt miljö och klimatfrågor) Som underlag har funnits en lägesrapport för regionen som ger en bild av regionens utveckling sedan 2006 inom målområdena i Uthållig tillväxt. Denna lägesrapport har presenterats vid varje rådslagstillfälle. Ambitionen har varit att i rådslagen fördjupa bilden av regionens utveckling och utmaningar. Rådslagen har genomförts från den 16 oktober 2012 till 18 februari 2013 i medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar. Sammanlagt har ca 1100 förtroendevalda getts möjlighet att delta. Rådslag 5 visar att vi är på god väg att nå målen Sammanfattningsvis visar diskussionerna i rådslagen att det finns ett fortsatt stöd för mål och strategier i Uthållig tillväxt. Men Målen om infrastuktur nås inte i tid Det finns ett behov av gemensamma bilder av social hållbarhet Ett större ansvar krävs för miljö och klimatfrågorna Och Samsyn och samarbete i regionen är nödvändigt och önskat Kollektivtrafikens betydelse betonas Bostadsbyggandet behöver utvecklas; planerat, varierat, billigare och mer Tvärförbindelser mellan huvudstråken saknas 2

3 Attraktiva skolor och utbildningar är viktigt Eller Är målen inte tillräckligt långsiktiga? Går det inte tillräckligt snabbt? Rådslagen visar även att alla kommuner bidrar till den gemensamma utvecklingen av regionen och många konstaterar att allt behövs inte överallt. Målen och strategierna i Uthållig tillväxt är basen för regional utveckling och ger fortfarande ett bra avstamp för framtida beslut. Är vi på rätt väg för att nå målen? Vilka förutsättningar behövs och hur kan I huvudsak är kommunerna överens om att vi är på rätt väg för att nå målen. I samtliga rådslag poängteras också vikten av samarbete och gemensamma strategier. Om vi ser regionen som en helhet blir möjligheterna större än svårigheterna. Vid flera rådslag lyfts vikten av att förmedla en positiv bild av regionen och att skapa vi-känsla. Vidare konstateras att vi dock inte når målen för miljöpåverkan eller utbyggnad av infrastrukturen. I flertalet rådslag uttrycks att sociala frågor måste komma in tydligare i planeringen. En väl fungerande infrastruktur, främst i form av kollektivtrafik (utbud och taxor) samt ett bostadsbyggande (planerat, varierat, billigare) ses som viktiga förutsättningarna för att klara regionens befolkningsutveckling. I flertalet rådslag lyfts vikten av det regionala samarbetet samt strukturbildens betydelse. Hur kan den gemensamma översiktsplaneringen ytterligare fördjupas? Behovet av tvärförbindelser mellan huvudstråken för att öka tillgängligheten i regionen är en fråga som lyfts i de flesta rådslag. I rådslagen konstateras också att attraktiva skolor och utbildningar (från grundutbildning till högskola/universitet) samt möjligheterna att behålla kompetens i regionen är viktigt för en fortsatt utveckling. En gemensam önskan är att Göteborgsregionen ska vara en attraktiv region för både de som redan bor här och de som vill flytta hit. I några rådslag uttrycks frågor kring målen. Är de tillräckligt högt satta? Tillräckligt långsiktiga? Hur flexibla är målen i en omvärld som förändras allt snabbare? Behövs tillväxten? Räcker resurserna för den ökande befolkningen? 3

4 Hur bidrar vi i vår kommun till regional utveckling? Och hur kan kommunen fortsatt bidra till en stark utveckling i regionen? Samtliga kommuner har i rådslagen identifierat sin roll i regionen. Alla bidrar till regional utveckling i form av t ex goda livsmiljöer, boendemöjligheter, bostadsbyggande och möjligheter till ett varierat utbud av kultur, nära rekreation och turism. Samtidigt konstateras att allt behöver inte finnas överallt, så som flygplatser, hamnar och större industrilokaliseringar. Kommunerna ser i hög grad att de kan erbjuda något unikt och spela en viktig roll för resten av regionen. Flera kommuner konstaterar att de kan bidra till ett bra företagsklimat genom att erbjuda mark och lokaliseringsmöjligheter, vilket i sin tur kan leda till fler arbetstillfällen. God kommunal service, med olika typer av skola och omsorg, tas också upp som ett sätt för kommunerna att bidra till regionens utveckling. I flera av rådslagen har diskuterats betydelsen av att skapa en vi-känsla i GR-kommunerna för att kunna möta framtidens utmaningar. Ett gemensamt ansvar och mer samverkan även med andra aktörer behövs. Det är viktigt att sprida en positiv bild av regionen och vad den kan erbjuda. I de flesta rådslag uppmärksammas frågan om en socialt hållbar region. En tydligare och fördjupad samverkan inom olika delar av det sociala området önskas och då behövs gemensamma bilder och kunskap. Att bygga mer, blandat och i planerad takt kan vara ett sätt att möta utmaningarna. Många påpekar att fler hyresrätter behövs i alla delar av regionen. Kultur och föreningsliv ses som en annan möjlighet att stärka den sociala gemenskapen. I några rådslag lyfts osäkerheten kring hur ett förändrat klimat ger nya förutsättningar vilket kan kräva klimatanpassning. Vikten av att förstärka samarbetet inom miljöområdet och rörande klimatfrågor diskuteras. Att locka företag, stimulera nyföretagande och ett gott företagsklimat lyfts i flera rådslag som viktiga åtgärder. Några nämner fler gröna innovativa företag som önskvärda i regionen. I flertalet rådslag konstateras att det är viktigt att skapa förutsättningar för att behålla de som utbildas i regionen. I ett antal rådslag diskuteras också vikten av att samarbeta utanför GR:s gränser i takt med att den gemensamma bostads- och arbetsmarknadsregionen växer. 4

5 Hur ser vi på vår gemensamma framtid i Göteborgsregionen? Redovisning rådslagskonferens 19 mars 2013 Den 19 mars 2013 samlades på Svenska Mässan närmare 200 fullmäktigeledamöter för att reflektera kring resultatet av de rådslag om Uthållig tillväxt som genomförts under hösten och våren i GR:s 13 medlemskommun. Syftet var att föra det gemensamma samtalet kring regionens möjligheter och utmaningar ett steg vidare och ytterligare förstärka kommunernas delaktighet i regionens utveckling. Under kvällen diskuterades i rundabordssamtal hur vi ser på vår gemensamma framtid i Göteborgsregionen. Diskussionen synliggör att frågorna kan tolkas på olika sätt; dels vad som saknas i dokumentet Uthållig tillväxt men också vad som saknas i samhället i vidare bemärkelse. Nedan ges en sammanfattande redovisning av diskussionen. Har vi fångat det viktigaste från rådslagen? Vad saknas? Många var tydliga med att den sociala dimensionen måste diskuteras gemensamt. En konkretisering av de sociala frågorna efterlyses som underlag för en utökad samverkan och ett utökat samarbete. Allt ifrån de hemlösas situation, segregation, flyktingmottagning, utanförskap till skillnader i hälsa och medelivslängd är frågor som behöver hanteras gemensamt. Det ekologiska perspektivet fick också mycket utrymme i diskussionerna och många anser att det är för mycket fokus på infrastruktur. Vi behöver tänka på vilka ekologiska ramar vi har att utgå från. Behovet av bostäder med blandade upplåtelseformer diskuterades och behovet av hyresrätter poängteras. Detta ses som angeläget för att underlätta ungdomars inträde på bostadsmarknaden. Flera efterlyser ett gemensamt förhållningssätt till kultur-, turism- och fritidsfrågor för att vi tillsammans bättre ska kunna marknadsföra regionen. 5

6 Vad bör förtydligas? Frågan om vad exakt det är som ska tillväxa ställdes. Detta föranleder flera följdfrågor såsom; När är regionen tillräckligt stor? Regionförstoring eller regionförtätning? Hur mycket tål miljön? Infrastrukturfrågor, framförallt behovet av tvärförbindelser mellan huvudstråken, diskuterades. Hur detta ska hanteras i Uthållig tillväxt framkom dock inte. Samtidigt lyfts ett behov av att göra prioriteringar av till exempel infrastrukturprojek, men också andra svåra frågor så som smutsig industri, grustäkter och vattenreserver. Ett förtydligande av vad GR:s mandat innebär efterlyses, liksom ett tydliggörande av GR:s roll i förhållande till VGR. Vad vill ni skicka med inför uppdateringen av våra mål och strategier i Uthållig tillväxt? Det finns ett önskemål att ändra dokumentets namn till Hållbar tillväxt istället för Uthållig tillväxt. Det är även önskvärt med mer konkreta strategier och, om möjligt, mätbara mål. Det är viktigt att ha gemensamma målsättningar att samverka kring och att kommunerna kompletterar varandra och inte konkurrerar. Ett flertal medskick är kopplade till vad som tidigare kommenterats i samband med vad som saknas eller behöver förtydligas i dokumentet. Många kommentarer rör den sociala dimensionen, allt ifrån att mellanmänskliga relationer och att de mjuka värdena behöver få större utrymme i målen, till att barn- och ungdomsperspektivet ska inkluderas i samhällsplaneringen. De sociala frågorna måste tydliggöras och få större plats i dokumentet för att stärka sammanhållningen. Inför uppdateringen av dokumentet bör också frågor rörande bl a tvärförbindelser, regionförstoring och prioriteringsfrågor hanteras. Som svar på flera av frågeställningarna under kvällen föreslogs en gemensam översiktsplanering på regional nivå liksom en regional bostadsplanering. Vad är vår viktigaste lärdom från processen? Diskussionen visade tydligt att alla kommunerna är beroende av varandra. Göteborg är till exempel lika beroende av övriga kommuner som dessa är av Göteborg. 6

7 Dialog och möten i alla former ses som en viktig förutsättning för regional samverkan. Många konstaterade att det går att samarbeta och att samarbete kan ske på många olika sätt. Det är tydligt att den sociala sammanhållningen är en fråga som är angelägen för alla behövs ett rådslag om den sociala dimensionen? Hur kan vi tillsammans bidra till en positiv bild av Göteborgsregionen, behålla och utveckla vi-känslan och förmedla stolthet för vår region? Många vittnade om att vi-känslan är viktig för sammanhållningen. Genom att visa utåt att samarbetet fungerar bra i de frågor som är gemensamma och där vi behöver varandra, oavsett kommunernas olikheter, bidrar vi till en positiv bild av Göteborgsregionen. Det behövs en strategi för att kunna beskriva våra styrkor och förmedla dessa på ett bra sätt, inte minst medialt. Vi bör alla kunna marknadsföra vår regions alla fördelar och möjligheter då vi är alla ambassadörer för Göteborgsregionen. Det är viktigt att fokusera på den sociala dimensionen för att kunna utveckla regionen. Genom att lyfta fram forskning och utbildning, en attraktiv arbetsmarknad, bra kollektivtrafik och våra naturtillgångar kan vi tillsammans skapa en positiv bild av Göteborgsregionen. Vi behöver hitta en annan arena utöver den vanliga dagordningen där medborgare, politiker och tjänstemän kan mötas. Ett konkret förslag är att under en GR-dag bjuda varandra på kunskap och erfarenheter. 7

8 Bilaga Sammanfattningar från rådslag i respektive kommun Partille 16 oktober 2012 Fullmäktige i Partille anser att vi delvis är på väg att nå målen i Uthållig tillväxt. Man lyfter infrastruktur, bostadsbyggande, kollektivtrafik och arbetsmarknad som de viktigaste frågorna för att nå målen. Negativt är att miljömålen inte uppnås samt att högutbildade flyttar. Det är nödvändigt att ta med i beräkningen att omvärlden förändras och justering av tidigare uppsatta mål bör övervägas. Olika kommuner möter olika förändringar men genom att se regionen som en helhet blir möjligheterna större än svårigheterna. Hur bidrar vi i Partille till regional utveckling? Och hur kan kommunen fortsatt bidra till en stark utveckling i regionen? Den politiska församlingen ser att kommunen gör mycket som bidrar till den regionala utvecklingen, främst genom att skapa arbetstillfällen och erbjuda ett bra boende med närhet till handel och natur. Det är kombinationen av dessa element som skapar den unika boendemiljö som Partille kommun erbjuder. Fullmäktige menar att genom att bygga mer och i planerad takt kan man ta hänsyn till sociala aspekter och därigenom skapa boendeområden som minskar sociala klyftor och ökar möjligheten till integration genom naturliga mötesplatser. Ett integrationsperspektiv vid nybebyggelse efterlyses och det betonas att man bör bygga för alla. Partille anser sig ha ett bra klimat för nyföretagande och detta ska stimuleras. Flera av grupperna uttrycker att tvärförbindelser mellan huvudstråken är en viktig förutsättning för att klara framtidens utmaningar. Man belyser även att konkurrenskraftig utbildning är viktigt för hela regionen och det är viktigt att behålla studenterna i regionen när de studerat klart. 8

9 Alingsås 31 oktober 2012 Alingsås fullmäktige anser att vi är rätt väg för att nå målen, men att bostadsförsörjningen är otillräcklig i hela regionen. Man poängterar att infrastrukturutvecklingen är positiv, men för att infrastukturmålen ska kunna uppnås måste kollektivtrafiken förbättras. Man betonar också att pendling bör ses som ett medel snarare än ett mål i den regionala utvecklingen. Hur bidrar vi i Alingsås till regional utveckling? Och hur kan kommunen fortsatt bidra till en stark utveckling i regionen? Fullmäktige menar att kommunen bidrar till regional utveckling genom kulturutbud, boendemöjligheter och arbetstillfällen; med andra ord goda livsförutsättningar. Dessutom bidrar kommunen till turismen i regionen, samt inom området utveckling och innovation. Alingsås kan också erbjuda kreativa och intressanta mötesplatser genom att utveckla våra kulturvärden. Man anser att mer satsningar borde göras för att utveckla det kommunen är bra på, såsom yrkeshögskolor inom t ex ljusdesign, byggteknik samt vård och omsorg. Man anser sig dessutom bidra till regional utveckling genom en hög självförsörjningsgrad. Fullmäktige efterlyser fler kultursamarbeten samt starkare samarbeten inom de områden som berör den sociala och ekologiska hållbarheten. Man betonar vikten av att integrera flyktingar på ett bättre sätt i samhället både vad gäller arbete, bostad och social gemenskap. Man är också överens om att man vill se en utveckling av E20. Andra punkter som lyfts är betydelsen av ett starkt näringsliv i kommunen. Många anser att GR-gränsen borde suddas ut och att det bör råda större öppenhet inför nya samarbeten samt att Vårgårda blir del av GR. 9

10 Härryda 5 november 2012 Härrydas fullmäktigeledamöter ser olika på frågan om målen är uppnådda eller. Det råder även viss oenighet kring om tillväxt behövs. Bland annat ställs frågan om motsaten till tillväxt är avveckling, samt om målen är rätt satta. Man är dock eniga om att en förutsättning för att uppnå målen är ökat samarbete när det gäller bostadsbyggande och en bättre fungerande kollektivtrafik. Man ser det också som nödvändigt att säkra de utbildningar som finns i kommunen för att bidra till en attraktiv region som lockar invånare. Man vill också se fler tvärförbindelser och utveckling av kollektivtrafiken i kommunen. De lägger vikt vid att regionens gröna kilar beaktas och att orternas särart bibehålls. Hur bidrar vi i Härryda till regional utveckling? Och hur kan kommunen fortsatt bidra till en stark utveckling i regionen? Fullmäktige ser tydligt Härrydas roll i regionen och anser sig bidra med bostäder och trevliga, naturnära levnadsmiljöer. Det sker mycket byggande i kommunen och fördjupad samverkan inom detta efterlyses. Det samarbete som Härryda har med Bollebygd och Mark (BoHäM) värdesätts högt bland ledamöterna och de har därför en positiv inställning till ökat samarbete inom GR. Kommunen anser sig också bidra till regional utveckling genom Landvetter flygplats och dess arbetstillfällen. Härryda fortsätter att utveckla samarbeten med andra kommuner i olika konstellationer, t.ex. inom skolan, men samverkan inom den sociala frågan behöver fördjupas, liksom inom integration. De betonar att segregationen måste minska och alla tretton kommuner måste ta gemensamt ansvar för frågan. Sociala interventioner för att få snabbare behövs. Fullmäktige menar även att arbete kring locka hit innovativa, kreativa gröna företag att etablera sig i GR bör inledas. De anser att regionen har ett bra läge i Skandinavien som bör utnyttjas bättre både av regionen som helhet och för enskilda kommuner. Det finns en stark enighet kring värdet av samverkan eftersom man genom samverkan kan ta lärdom av andra kommuner. 10

11 Lerum 8 november 2012 Fullmäktige i Lerum anser att vi är på god väg att nå målen, men att tiden för målen borde flyttas framåt. De påpekar även att bostadsproduktionen måste öka, främst genom fler hyresrätter. Det är viktigt att hitta balans så att inte naturen, som är en attraktivitetsfaktor, byggs bort. De menar även att infrastrukturens utveckling är under kritik då målen ännu inte är uppnådda. En god förutsättning som uppmärksammas är att det inom utbildningsområdet finns bra koppling till högskola, forskning och näringslivet. Hur bidrar vi i Lerum till regional utveckling? Och hur kan kommunen fortsatt bidra till en stark utveckling i regionen? Fullmäktige är överens om att Lerum bidrar till regional utveckling genom bostadsbyggande och en bra gymnasieskola. Den miljösatsning som Lerum arbetar med kan fungera som en motor för GR och inspirera andra kommuner. Genom stor inflyttning har Lerums centrum förtätats, utvecklats och skapat stolthet för kommunen. Lerums fullmäktige anser att vi tar höjd för nya utmaningar genom att ytterligare öka samverkan mellan kommunerna och skapa nätverk. För att lyckas med detta behöver frågorna brytas ner och gemensamma strategier inom smått och stort skapas. Vi behöver underlätta för att leva klimatsmart genom beteendeförändringar och attityd. De menar även att behöver även skapa en vi-känsla och öka kunskapen om GR. Vi borde också dra nytta av varandra och komma ihåg att vi är tretton kommuner som kan vara bra på olika saker. När det gäller segregation betonar det att varje kommun, inklusive Lerum, måste dra sitt strå till stacken. 11

12 Öckerö 22 november 2012 Fullmäktige i Öckerö bedömer att GR är på rätt väg för att nå målen. De uppmärksammar att en förbättrad och utbyggd infrastruktur är en förutsättning för att fullständigt nå målen. I synnerhet efterlyser de kraftigt förbättrade allmänna kommunikationer och turtäthet för att nå infrastrukturmålen. De finns ett visst missnöje vad gäller arbetstillfällen, bostadsbyggande och studentbostäder och bedömningen görs att vi inte är på väg att nå dessa mål. De föreslagna förutsättningar som behövs för att nå dessa mål är en förbättrad arbetsmarknad, insatser för att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten samt ett utvecklat stöd till småföretagande och ungdomar. Hur bidrar vi i Öckerö till regional utveckling? Och hur kan kommunen fortsatt bidra till en stark utveckling i regionen? Fullmäktige menar att Öckerö bl.a. förser Göteborg med välutbildad arbetskraft och att kommunen med sina tio öar kan erbjuda regioninvånarna unika rekreationsmöjligheter på mycket nära håll. Man ser vissa svårigheter i att kunna erbjuda arbetstillfällen och bostäder men ser att kommunen har en stor potential inom rekreation för regioninvånarna, och kan fungera och utvecklas som en plats att hämta krafter på. Kommunen kan fortsätta bidra till regionens utveckling genom utbyggnad av fler övernattningsmöjligheter i olika former. För att lyckas i rollen som rekreationsplats krävs bättre marknadsföring och större fokus på kommunens del i regionen och närhet till regionen. Fullmäktige betonar vikten av att sprida en positiv bild av vår region för att öka attraktiviteten och behålla invånarna. De ser regionens utvecklingsmöjligheter mot resten av världen och menar att detta bör tas tillvara på. På lokal nivå ser man ett värde i att utveckla gymnasieskolan och lokalisera universitets verksamhet inom naturvetenskap med inriktning mot marinbiologi. Man uppmärksammar den sociala ojämlikheten i regionen och betonar att detta är ett område som GR-kommunerna bör samverka inom. 12

13 Lilla Edet 28 november 2012 Ledamöterna i Lilla Edets fullmäktige anser att vi är på rätt väg för att nå målen i Uthållig tillväxt men poängterar att det är viktigt med en förbättrad och utbyggd infrastruktur och kraftigt förbättrade allmänna kommunikationer, inte minst förbättringar av turtäthet. De anser att detta har förbättrats i Lilla Edet vilket är viktigt för att nå en större arbetsmarknadsregion. De ifrågasätter om det ska förtätas mer i Göteborg och om man istället bör satsa på en större spridning av förtätningen. Hur bidrar vi i Lilla Edet till regional utveckling? Och hur kan kommunen fortsatt bidra till en stark utveckling i regionen? Fullmäktige anser att Lilla Edet bidrar till den regionala utvecklingen i form av bostadsbebyggelse och byggklara tomter för boende samt attraktiva verksamhetsområden i stationsnära läge. Kommunen kan även erbjuda natur och kultur samt ett rikt rekreationsliv vilket bidrar till besöksnäringen till regionen. Kommunen bidrar även genom att planera och bygga efter den regionala strukturbilden och dess stråk. Församlingen är överens om att Lilla Edet behöver satsa på marknadsföring av kommunen på ett positivt sätt och berätta om vad kommunen har att erbjuda. En förutsättning för att lyckas med detta är att läsa sig mer om den egna kommunen och vara stolta över den. Fullmäktige efterlyser en gemensam bostadsförsörjningsplan och samordning kring bostadsbyggande i Göteborgsregionen. 13

14 Ale 17 december 2012 Ales fullmäktige anser att vi i stort sett är på rätt väg för att nå målen. Det är dock nödvändigt är att vi bygger mer och varierat för att motverka segregation. Man anser att regionen gemensamt behöver arbeta aktivt med att behålla högutbildade i regionen. Man vill även se ökade satsningar vad gäller förbättrade pendlingsmöjligheter, kollektivtrafik, arbetsplatser, högre utbildningar samt köpcentrum. I Uthållig tillväxt anser de att gröna kilar och sjöar ska användas bättre och detta borde markeras tydligare i dokumentet. Hur bidrar vi i Ale till regional utveckling? Och hur kan kommunen fortsatt bidra till en stark utveckling i regionen? Fullmäktige är eniga om att Ale behöver satsa på trevliga, attraktiva och lättillgängliga miljöer för att få människor att stanna i kommunen. Det påpekas att Ale kommun eventuellt kan behöva satsa på en centralort där man vågar bygga på höjden för att utveckla en ort där även småföretagande skulle må bra. De diskuterar även att Ale kan bidra till regional utveckling genom att förskjuta obalansen mellan nord och syd i Göteborgsregionen. En bra förutsättning för detta är det nya pendeltåget. Ale anser att möjligheterna till tvärtrafik behöver utredas. Man menar att strukturbilden är centrerad till Göteborg och yttre ringvägar skulle kunna lösa nord-sydproblem. Man menar att ett utökat vattenskyddsområdet i Göta älv riskerar att påverka möjligheten till ny byggnation och bör därför övervägas noggrant. Församlingen påpekar att en gemensam översiktlig planering behövs i regionen. Även långsiktiga överenskommelser behövs vilket också kräver att man vågar säga nej till det som inte passar in. Något som behöver vävas in i allt regionalt arbete är klimatfrågan. Där har GR ett stort ansvar och stora möjligheter. Man menar dock att GR inte måste formulera nya egna klimatmål utan snarare genomföra de som redan är beslutat på nationell och VGR-nivå. 14

15 Mölndal 16 januari 2013 I Mölndals kommun finns en samstämmighet kring att vi är på rätt väg för att nå målen. De förutsättningar som krävs för att vi ska nå dem är förbättrad kollektivtrafik samt en förändrad kollektivtrafiktaxa. Man menar även att takten på bostadsbyggandet behöver bli snabbare och att spridningen av byggandet behöver bli större. Man ställer sig något frågande till målet om tillväxt och uttrycker en viss oro kring om GR kommer kunna tillgodo se invånarnas behov vid en befolkningsökning. Man föreslår fler delregionala centrum för att avlasta Göteborg och man vill se att kärnan växer utåt. Hur bidrar vi i Mölndal till regional utveckling? Och hur kan kommunen fortsatt bidra till en stark utveckling i regionen? Fullmäktige anser att kommunen främst bidrar med bostäder och uttrycker en önskan om att de vill bygga mer än vad de gör i dagsläget för att avlasta Göteborg. De bostäder som ska byggas bör vara av blandad form för att tillgodose invånarnas behov om ökad mobilitet. Man föreslår ett mer klimatanpassat bostadsbyggande och ser kommunen som en viktig del i regionen genom sin närhet till Göteborg. Man ser positiva aspekter i att kunna arbeta och bo inom samma närområde och vill se en ökning av detta. Flertalet grupper i Mölndals fullmäktige uppmärksammar frågan om en socialt hållbar region. Man vill öka samerkan inom det sociala området för att motverka segregation och skapa en vi-känsla. Man ser att den sociala aspekten måste vara en del av regionplaneringen och få en tydligare ställning. Att satsa på utbildning av hög kvalitet är extremt viktigt och detta bör göras i god tid och även riktas till nyanlända svenskar. 15

16 Tjörn 24 januari 2013 Fullmäktige är eniga i att vi är på rätt väg för att nå målen. De förutsättningar som krävs på lokal nivå är ett mer varierat byggande med blandade upplåtelseformer för att Tjörn ska locka nya invånare och inte minska i befolkning. Lokaltrafiken ses som en utmaning och en förbättring krävs för att öka inflyttningen. De identifierar krav på att öka Tjörns befolkning med ett par tusen (företrädesvis personer mellan år) för att klara välfärden framöver. För detta krävs flertalet olika boendeformer för att göra Tjörn mer attraktivt än övriga orter när det gäller möjlighet till arbete och pendling i närområdet. Hur bidrar vi på Tjörn till regional utveckling? Och hur kan kommunen fortsatt bidra till en stark utveckling i regionen? För att bidra till region al utveckling definieras Tjörn som turismkommun som har många små attraktioner. Dessa skapar tillsammans attraktionskraft och tros kunna utöka besökssäsongen och därigenom minska pendling genom att skapa fler arbetstillfällen lokalt. Utgångspunkten är att både utveckla och bevara den unika naturen. Fullmäktige ser även att kommunen kan bidra mer än med bara turism eller rekreation för Göteborgsregionen. Både vad gäller företagande och boende bör utvecklingssatsningar göras. Fullmäktige ser samverkan som absolut nödvändig med flera aktörer, (både GR och VGR) samt flera andra arenor. Förstärkning och finansering av Bohusbanan diskuterades och ses som ett måste för att Tjörn ska kunna bygga fler och ett större utbud av boendeformer. För att skapa social hållbarhet behöver mer tankekraft läggas för att minska byråkrati och öka produktivitet och effektivitet inom denna sektor. Fullmäktige ser också kollektivtrafiken som en möjliggörare för regional utveckling. 16

17 Göteborg 31 januari 2013 Göteborgs fullmäktige anser att vi är på rätt väg för att nå målen. Det är positivt att vi växer, men för att nå befolkningsmålen måste vi bygga snabbare, tätare, billigare och mer varierat. En blandning av upplåtelseformer är en förutsättning för hållbarhet. Vi behöver förbättra infrastrukturen och kollektivtrafiken då det är viktigt att man lätt kan ta sig till regionens olika delar. Vi måste förtäta både kärnan och stråken genom blandade upplåtelseformer samt underlätta för företagsetablering. Hur bidrar vi i Göteborg till regional utveckling? Och hur kan kommunen fortsatt bidra till en stark utveckling i regionen? Göteborg bidrar genom att erbjuda bra utbildning på högskolor och universitet, samt ett rikt evenemangs- och kulturliv. För att göra regionen attraktivare bör ännu mer satsningar göras inom dessa områden och spridas till andra delar av regionen. Göteborg kan även bidra genom att vara en förebild och visa goda exempel. Exempelvis kan Göteborgs Stads miljöprogram vara inspirerande för andra kommuner och är ett steg i rätt riktning för en grönare region. Om vi satsar på service- och tjänstesektorn kan vi skapa en stad med mångfald. Genom Västsvenska paketet kan hela regionen bli mer sammanhållen och lättillgänglig för alla invånare. Vi har ett bra samarbete kring gymnasieintagningen men vi måste säkerställa att även kvaliteten på alla skolor är bra i hela regionen. Fullmäktige menar även att vi behöver synliggöra GR som samverkansorgan och öka kunskapen om GR. Hela regionen lider av de sociala klyftor som finns mellan stadsdelar och kommuner och vi måste därför gemensamt arbeta mot segregationen. För att skapa en attraktiv region bör vi också stärka små arbetsplatser och samarbeta mer med lokala universitet och högskolor. Flertalet grupper nämner äldreomsorgen som ett område inom den sociala frågan som man önskar samverka inom. 17

18 Kungsbacka 5 februari 2013 Fullmäktige i Kungsbacka anser att vi i stort sett är på rätt väg för att nå målen. De menar att det är extra tydligt vad gäller befolkningsmålen. Det måste dock bli lättare att ta sig till Landvetter flygplats och att röra sig i regionen utan att behöva åka in till Göteborgs kärna. Fullmäktigeförsamlingen vill se ett förändrat taxesystem i kollektivtrafiken och att kommunikationerna bli bättre i hela regionen. De anser även att regionen har släpat efter vad gäller bostadsbyggandet och att vi behöver bygga mer och med större variation. Hur bidrar vi i Kungsbacka till regional utveckling? Kungsbackas fullmäktige anser att kommunen bidrar genom att erbjuda goda livsmiljöer och bra boendemiljöer. De menar att de bygger varierat och kan på så sätt locka nya regioninvånare. Kommunen anser sig även vara attraktivt för nya företagsetableringar vilket bidrar till hela regionens attraktionskraft. Främst vad gäller satsningar på småföretagande anser sig Kungsbacka erbjuda goda möjligheter. Fullmäktige vill se att samverkan mellan GR-kommunerna fördjupas. Man betonar vikten av fyrspårig järnväg förbi Kungsbacka och Göteborg och att mindre trafik ska gå via Göteborgs kärna. Fullmäktige lyfter även önskemål om samarbete mellan GR och Region Halland. Man anser att gemensamma insatser behöver göras för att behålla högutbildade i regionen och locka hit forskning och företagsetableringar. 18

19 Kungälv 14 februari 2013 Ja, vi är på rätt väg för att nå målen, men fullmäktige anser att vi behöver bygga snabbare för att uppnå balans mellan byggande och efterfrågan. De menar att det som hämmar utvecklingen är infrastrukturen och det behöver bli lättare att resa kollektivt inom regionen. Kollektivtrafiktaxan bör ses över och samarbete inom avfall och vatten lyfts som en viktig fråga. Hur bidrar vi i Kungälv till regional utveckling? I Kungälv finns ett starkt näringsliv med små företag som inte är så konjunkturkänsliga vilka skapar arbetstillfällen. Kommunen erbjuder även en attraktiv gymnasieskola. Det finns dessutom tillgång till ett rikt naturliv och rekreation med närhet till hav och skog och besöksnäringen har därför stor potential. Fullmäktige menar att kommunen har möjlighet att bidra till bostadsmarknaden och att Kungälv blir mer och mer attraktivt genom förbättrade pendlingsmöjligheter. Frågor som GR borde arbeta gemensamt med är en elbils-pool i GR, havsbaserad vindkraft, utveckling kring energifrågor samt gröna lungor i regionen. Fullmäktige anser även att man bör samverka kring att få ut människor i arbete i hela GR området så att sysselsättningsgraden blir mer jämt fördelad. Kommunerna borde i större utsträckning ta del av varandras ÖP för att se helheten i regionen. Man föreslår att eventuellt Kungälv kan fungera som ett delregionalt centrum för gymnasieutbildning. 19

20 Stenungsund 18 februari 2013 Stenungsunds fullmäktige anser att vi är på rätt väg för att nå målen. De menar dock att byggandet har varit för ensidigt de senaste åren och att ny byggnation i form av fler hyresrätter behövs, detta gäller hela GR. Kommunen vill kunna erbjuda boende för fler personer än de kan i dagsläget. Tvärkommunikationer är viktiga för att öka rörligheten mellan regionens yttre delar och inte endast in mot kärnan. Bohusbanans utbyggnad i form av dubbelspår lyfts av flertalet grupper och samtliga betonar hur viktigt det är med en väl fungerande kollektivtrafik, både för Stenungsund och för hela GR. Hur bidrar vi i Stenungsund till regional utveckling? Fullmäktige anser att kommunen bidrar genom att vara del av befolkningstillväxten i regionen. Stenungsund erbjuder boende i kustnära miljö med närhet till både hav och skog. Kommunen erbjuder även utbildning på många olika nivåer vilket lockar till sig olika typer av människor. Kommunen vill fortsätta arbetet med att planera för ett resecentrum samt skapa bättre förutsättningar för småföretag både att etablera sig och att växa. Fullmäktige lyfter området Hasselbacken som ett gott exempel i diskussionerna kring varierat bostadsbyggande. Man är även medveten om att Stenungsund bidrar till höga CO2-utsläpp och hög energiförbrukning pga de industrier som finns i kommunen. Stenungsund arbetar med visionen Hållbar kemi 2030 och anser att detta är ett viktigt arbete som de ska fortsätta arbeta med. Man vill även se fortsatta industriella satsningar samt utveckling av fridluftsliv och turism i kommunen. Fullmäktige poängterar att arbetet med detaljplaner bör gå snabbare och att arbetet med översiktsplaner är en viktig fråga. Arbetet kring hållbar teknik bör uppmuntras och fortskrida. De vill även se att Stenungsund stärker företagsklimatet inom kreativa näringar samt levandegöra landsbygden. Det poängteras även att stöttning av industrins gröna omställning är av vikt. 20