Ett förändrat klimat för företag

Transkript

1 Ett förändrat klimat för företag Välkommen till en konferens om hur näringslivet påverkas av klimatförändringarna! Hur kommer klimatförändringarna att påverka svenska företags ekonomi? Finns det framgångsfaktorer hos företagen som stärks av klimatförändringarna, och finns det de som påverkas negativt? Hur kan man föra in klimatfrågan på ett strukturerat sätt i företagens affärsutveckling? Detta är frågor som kommer att undersökas i projektet A changing climate for business. Tid: Den 3 oktober Lunch från Plats: Krinova Incubator and Science Park, Kristianstad Föredragshållare Bengt Holgersson, ordförande i Mistra-SWECIA:s styrelse 2007 presenterade Klimat- och sårbarhetsutredningen sin rapport om vilka konsekvenser klimatförändringarna förväntades få i Sverige. Sedan dess har rapporten använts på olika sätt och anpassningen till ett förändrat klimat har påbörjats. Bengt Holgersson var utredare för rapporten och delger oss sin syn på vad som har hänt sedan rapporten släpptes, vad den spelar för roll idag och hur näringslivet kan påverkas av klimatförändringarna. Markku Rummukainen, klimatforskare på SMHI och Lunds Universitet, programchef för Mistra-SWECIA Den september levererar FN:s klimatpanel IPCC den första delen till sin femte rapport om hur klimatet förväntas förändras. Delrapporten handlar om den fysiska, vetenskapliga grunden för klimatförändringarna. Markku har deltagit i förhandlingarna i panelen och kommer att berätta om resultaten i rapporten. Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI, samlar in, sammanställer och tillgängliggör kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning. Centrumet bedrivs i bred samverkan med aktörer inom klimatanpassningsområdet. Du får på vår konferens god inblick i deras viktiga arbete.

2 Annelie Johansson, miljödirektör på Länsstyrelsen i Skåne. Hur påverkas du som företagare av ett förändrat klimat? vad kan du göra för att minska de negativa effekterna? Vilka fördelar kan vinnas? Sara Bergström-Nilsson, leder projektet Gradvis som drivs av Hushållningssällskapen i Sverige. Projektet Gradvis är inriktat på hur vissa delar av lantbruket påverkas av klimatförändringen. Sara kommer att redovisa slutsatser från projektet. Lotte Melin och Carl Piper, båda två miljöengagerade personer med fötterna i myllan och i skogen. Lotte och Carl delar med sig av sina tankar kring klimatet. Maria Larsson, miljökonsult på Tyréns, processledare för projektet A changing climate for business. I spåren av klimatförändringarna kommer det att finnas både vinnare och förlorare. Hur kommer klimatförändringarna att påverka svenska företags ekonomi? Hur kan man föra in klimatfrågan på ett strukturerat sätt i företagens affärsutveckling? Detta är frågor som kommer att undersökas i projektet A changing climate for business. Anmälan: Senast den 26 september till miljo@krinova.se; ange Change samt vänligen uppge faktureringsadress. Avgift: kr per person, moms tillkommer A changing climate for business är ett projekt som drivs i samarbete mellan Krinova och Mistra-SWECIA. Finansiärer är Region Skånes miljövårdsfond, Länsstyrelsen i Skåne län, Utvecklingsstiftelse Sparbanken 1826 och Tyréns AB. Syftet med projektet är att utveckla en metod för att beskriva direkta och indirekta, positiva och negativa ekonomiska konsekvenser av klimatförändringar för näringslivet i Sverige.

3 IPCC 2013; Nedslag & reflektioner Markku Rummukainen Mistra-SWECIA, LU, SMHI

4 Arbetsgrupp I Huvudförfattare 209 Bidragande författare 600 Granskningsredaktörer 50 Foto: IPCC Nya (hela AR5) 63% Män kvinnor (hela AR5) (%) Klimatmodelldata Över 2 milj GB (5/mån; år ) Citerat litteratur Fler än 9200 Inskickade kommentarer , från 1089 expertgranskare och 38 regeringar

5 Kunskapsläget kring Observationer Processer sxc.hu Modelleringar och projektioner Met Office

6 To be debated? Uppvärmningstrenden Oceaners värmeupptag Klimatkänsligheten Havsnivån Nya klimatprojektioner Foto: Gunn Persson

7 Global medeltemperaturutveckling Årliga värden, relativa till IPCC 2013, SPM

8 IPCC (1990) Because of other factors which influence climate, we would not expect the rise to be a steady one. IPCC Policymakers Summary, p.xxii.

9 Huvudbudskap 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter åtgärder WG II WG III

10 NUTIDEN

11 Observerad uppvärmning After IPCC 2013, SPM. Approved 27 Sep

12 Varmare medeltemperatur Värmeupptag i haven Arktis havsis minskar Landisarna minskar Havsnivåhöjning Mer värmextremer Havsförsurning IPCC 2013, SPM

13 FRAMTIDEN

14 Reuters (16/8) om nya scenarier The main scenarios in the draft temperatures could rise anywhere from a fraction of 1 degree Celsius to almost 5C this century, a wider range than in The low end, however, is because the IPCC has added what diplomats say is an improbable scenario for radical government action - not considered in 2007.

15 RCP8.5 Utsläpp (RCP) Koldioxidutsläpp (mrd ton kol/år) Hittills RCP2.6/3-PD Efter

16 Business-as-usual vs. stringent klimatpolitik +0,61ºC +?? ºC Efter IPCC 2013, SPM. Approved 27 Sep År

17 Regionala scenarier per grad av högre global medeltemperatur 0 0,5 1 1,5 2 T ex två grader globalt betyder mer där vi bor IPCC 2013, TS. Final Draft (7 June 2013). Subject to copy-editing.

18 1,0 Havsnivåscenarier 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Efter IPCC 2013, SPM. Approved 27 Sep 2013.

19 Calibrated uncertainty language

20 Global mean sea level rise for relative to will likely be in the ranges of 0.26 to 0.55 m for RCP2.6, and 0.45 to 0.85 m for RCP8.5 (medium confidence). Dvs. den globala havsytenivån höjs en hel del framöver. Hur mycket beror inte minst på utsläppen.

21 LÖSNINGAR

22 Hur länge kommer fönstret att vara på glänt? För att sannolikt mindre än två grader Max 1000 mrd ton kol(ekv), av vilka 470 kvar Idag 14 mrd ton kolekv/år Utsläppen ökar idag Lock-in investeringar Minskning ej stup när trenden vänds handlar effektivt om några år, även om utsläppen kan minska över en längre tid än så.

23 Samhälle Utsläpp Klimateffekter Mål på flera fronter Klimatförändringar Halter i luften WGI, WGII, WGIII

24 Huvudbudskap 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter åtgärder WG II WG III

25 HOT, RISK MÖJLIGHET, LÖSNING JAG, ANDRA, VÄRLDEN

26

27 Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning 3 oktober 2013 Åsa Sjöström

28 Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat. Klimatanpassning är ett nödvändigt komplement till arbetet med att minska utsläppen. Konsekvenserna av klimatförändringar för ett samhälle beror dels på de direkta klimateffekterna, dels på hur omvärlden drabbas. Förmågan att anpassa sig till förändringar och förmågan att skydda sig mot negativa effekter är viktig för samhället. Samhällets sårbarhet för en klimatförändring beror främst på hur mycket och hur snabbt klimatet förändras, men också på hur väl förberett samhället är. Klimatförändringen berör samhällets alla sektorer.

29 Global årsmedeltemperatur , baserat på data från NASA

30 Sveriges temperatur

31 Källa:

32 Skyfallen beräknas bli värre i ett varmare klimat Ånn i juli 2006

33 Klimatanpassning Foto: Jönköpingsposten 7

34 Ca 150 mm regn på 2 timmar i centrala Köpenhamn den 2 juli, 2011 Ca 1 miljard Euro i försäkringskostnader Det kunde lika gärna ha varit i Sverige

35 Söderleden i Norrköping efter lördagsnatten den 23 juli Foto: Fredrik Ottosson.

36 Hur högt stiger havet?

37 Scenario RCP 2,6 8,5 Working Group I Contribution to the IPCC Fifth Assessment Report Climate Change 2013: The Physical Science Basis Summary for Policymakers

38 Havsnivåer fram till

39 Landhöjningen i Sverige

40 Nettoeffekten av havsnivåhöjning minus landhöjning i Sverige under förutsättning av en global havsnivåhöjning på 1 meter under 100 år. Beräkningen av landhöjningen är baserad på Lantmäteriets landhöjningsmodell NKG2005LU (Ågren och Svensson, 2007). 14

41 Vattenstånd, landhöjning (cm) Stockholm Havsnivåhöjning Landhöjning Nettoändring

42 Hammarby Sjöstad, Stockholm

43 Kalmar Färjestaden Västerås Västervik

44

45 Hur ska vi hantera detta? Vem har ansvaret?

46 Klimatanpassningsarbetet i Sverige idag NATIONELLT har ingen myndighet övergripande ansvar Ett 30-tal myndigheter har sektorsansvar och arbetar med förebyggande åtgärder, ökad kompetens och bättre beredskap. REGIONALT har länsstyrelserna övergripande ansvar. Naturvård och miljöskydd, social omvårdnad, kommunikationer, livsmedelskontroll, djurskydd, lantbruk, rennäring, kulturmiljö, regional utveckling, samhällsplanering och boende, civilt försvar, krishantering i fredstid och räddningstjänst. LOKALT har kommunerna legalt ansvar för kontroll, tillsyn och lovgivning (t.ex. plan- och bygglagen, miljöbalken). Fungerande vatten- och avloppsanläggningar, energi-och avfallsanläggningar, sjukhus och vårdanläggningar samt skolor och omsorg. Krisberedskap och räddningstjänst. DESSUTOM branschorganisationer, försäkringsbolag, regering och riksdag, näringslivet, forskning och ett ökande intresse ifrån allmänheten.

47 Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag Centrumet ska: Fungera som en nod för kunskap om klimatanpassning (nätverksbyggande, stötta med expertis, förmedla nyheter, föra dialog, samverka) Samla in kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning (omvärldsbevakning) Utveckla kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning (sammanställa, bearbeta, analysera) Tillgängliggöra kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning (driva kompetensutveckling) Kunskap kan vara: Beslutsunderlag för klimatanpassning Omvandling av forskning till tillämpning Goda exempel Information om riskhantering Information om sårbarhet

48

49

50

51 10 oktober IPCC för svenska beslutsfattare Åsa Sjöström

52 Ett förändrat klimat för företag Annelie Johansson

53 Skånes framtida klimat Åren fram till 2100 kommer vintern att vara mildare med mindre eller ingen snö. Våren kommer tidigare och hösten blir längre och ger mer nederbörd. Sommaren blir varmare med färre regndagar och mer torka, men skyfall blir vanligare. Havet kommer att stiga ca 1m. Skåne i ett förändrat klimat Skåne med sin långa kuststräcka och stora låglänta landområden kommer särskilt påtagligt att drabbas av problem som hänger samman med stigande havsnivåer. Även andra problem, som översvämningar i samband med ökad nederbörd och effekter av värmeböljor, kommer att påverka oss.

54 Ett förändrat klimat vad är att vänta? Temperatur Fler och längre perioder med värmeböljor Temperaturzonerna flyttar norrut Trädgränsen flyttar +500 m i höjdled Vegetationsperioden ökar med 1-3 mån/år Långa perioder med torka Sänkt grundvattenstånd Låga vattennivåer i sjöar och vattendrag Saltvatteninträngning

55 Ett förändrat klimat vad är att vänta? Nederbörd och vind Totala nederbörden ökar (+15 %) Minskad nederbörd sommartid (intensiva skyfall) Ökad nederbörd vintertid +50% (mest regn) Tidigare islossning (-8 veckor) Mindre snöperiod (-20 dagar) Ras och skred Översvämningar och stigande hav (+1-3 m) Kraftigare och fler stormar (orkan) Stormkänsligare skogar

56 Hur påverkas du som företagare av ett förändrat klimat? Minskat uppvärmningsbehov på vintern ökad risk för fukt mögel Ökat kylbehov på sommaren ökade energikostnader Ökat behov av invallning av lokaler, anläggningsdelar Ökat behov av att pumpa bort grund- och dränvatten Ökade krav på LOD och minska hårdgjorda ytor Ökade krav på flödesdämpande åtgärder Ökade krav på slutna system och intern rening Kvalitetsförsämring på vatten behov av intern rening Ökade krav på skyddsåtgärder gällande hantering av kemiska produkter, avfall, invallning av processkar, cisterner mm Ökat behov av underhåll Ökad risk för kortslutning av elnät Vattenbrist och ökade kostnader för vattenförsörjning Störningar /skador i olika distributionssystem (gas, el, telefoni, internet, olja, diesel, bensin, fjärrvärme, vatten, avlopp, väg- och järnvägsnät) Energibrist, effektbrist och ökade energikostnader Ökad smittspridning, virus Högre försäkringspremier

57 Vad kan du göra för att minska de negativa konsekvenserna? Ta hänsyn till ett framtida klimat vid all relevant byggnation och planering. Planera inte för ny bebyggelse där det föreligger risk för översvämningar, ras, skred och erosion. Skydda eller flytta befintlig bebyggelse samt upprätta en tidsplan för när åtgärder måste sättas in. Titta inte enbart på faktorer som stigande havsnivå, högre temperaturer och ökad nederbörd utan även på de följdeffekter som skapas av dessa. Exempelvis erosion, översvämning, vattenbrist, störningar i infrastruktur m.m. Försök få till stånd hållbara dagvattenlösningar med mångfunktionalitet. Minska mängden dagvatten genom gröna tak och väggar, genomsläpplig stenläggning, återbruk m.m.

58 Vilka fördelar kan vinnas? Ny teknik & produktutveckling inom energi & klimatområdet Varu- och tjänsteproduktion avseende klimatanpassning Nyttja solenergin vid byggnadstekniska lösningar Skapa mångfunktionella lösningar för att hushålla med vatten Ökat fokus på ekosystemtjänster Utökat samarbete mellan myndigheter, organisationer, regionala och lokala aktörer i frågor kring mark- och vattenanvändning Förlängd växtsäsong, fler skördar, ökad turism m.m.

59 Tack för mig!

60 Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat Sara Bergström Nilsson ,

61 Hushållningssällskapen 18 regionalt baserade Hushållningssällskap i hela landet Har tillsammans ca medlemmar Har tillsammans omkring 700 medarbetare med kompetens inom skilda områden Gemensamt äger vi, eller har tillgång till, ett 60-tal anläggningar. Där bedriver vi egen fältförsöks- och utvecklingsverksamhet, miljölaboratorium, fiskodlingar och naturbruksgymnasium

62 Verksamhetsområden Växtodling, inklusive fältförsök Ekonomi Byggnad Husdjur, inklusive häst Energi Miljö Landsbygd Mat Skog Trädgård Fiske Turism Certifiering Gymnasieutbildning

63 Gradvis klimatoptimerar Sveriges lantbruk Syfte: Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

64 Temperaturförändringar till 2100

65 Klimatförändringen i Sverige

66 Växtzonerna flyttas norrut med 1 meter i timmen

67 Längre vegetationsperiod i södra Sverige

68 Koldioxid Mer CO2 ökar växtens fotosyntes och vattenutnyttjande. En fördubbling av CO2 ökar grödans vattenhushållning med %. Kvävebehovet hos grödan ökar med CO2- halten Kärnkvaliteten påverkas negativt med ökad CO2 halt

69 Grödan och Temperaturen Förlänger vegetationsperioden ca 2 månader (jmf ) Ökar avkastningspotentialen för ex gräs, betor, rotfrukter. Kan stressa höstvete & korn

70 Nya grödor Sojaböna Hösthavre 2020 Växelvete

71 Skadeinsekter Bladlöss 2 graders temphöjning 4-5 fler generationer Aktiva tidigare på våren -> De direkta skadorna ökar Spridningen av växtvirus ökar Trips & flugor 2 graders ökning ger 2-3 generationer till.

72 Nya skadeinsekter Koloradoskalbagge Möjlighet till övervintring upp till Mellansverige I södra Sverige kan baggen hinna slutföra två livscykler Insekticid eller insektsbetning kommer krävas.

73 Nya skadeinsekter Majsrotbaggen Angriper rotsystemet på majsen (30-90% skördeförluster) Insekten sprider sig i snabb takt. Växtföljd och insekticidbehandling

74 BEVATTNING Ca ha bevattnas ett normaltorrt år Ca ha bevattnas ett torrt år 75% av vattnet tas från ytvattentäkter Vattenuttag från små vattendrag osäkert Grödor som vall beräknas få ett ökat bevattningsbehov. Under Juli-september bedöms risken störst för torrperioder

75 Dränering -Anläggning av grussilar i lågpunkter på fältet -Öka kapaciteten i stamledningarna -Invallning

76 Värmestress Ökad andningsfrekvens Svettningar Äter mindre Blod till hud istället för matsmältning Förändrat beteende Minskad mjölkproduktion Minskad tillväxt Problem med fruktsamhet

77 Värmestress hos nötkreatur Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Andning: ggr/min ggr/min Värmestress vid: 25 C (mjölkko) Så upptäcker du värmestress Söker sig till skugga Står upp istället för att ligga ner och idissla Minskad betestid Ökad andningsfrekvens Ökad kroppstemperatur Minskat foderintag Sämre produktion Lägre fetthalt Smutsiga djur Mer infektionssjukdomar Det kan lantbrukaren göra Teknik för brunstpassning Nerkylt dricksvatten Foderstat med rätt strukturvärde Bete på natten Bra vatten på bete Fläktar i stall Duschar i stall

78 Värmestress hos grisar Så upptäcker du värmestress Smutsiga djur Minskat foderintag Sämre tillväxt och mjölkproduktion Försämrad reproduktion Risk för värmestress? Låg Måtlig Hög Värmestress vid: 22 C (slaktsvin) 24 C (lakt sugga) 30 C (smågris) Det kan lantbrukaren göra Ökad ventilationskapacitet Nerkylt dricksvatten Ökad koncentrationsgrad i fodret Tillsats av natriumbikarbonat Pelleterat foder Lägre råproteininnehåll

79 Flera fläktar ger jämn genomströmning

80 Fläkt med dusch

81 Skugga på bete -om korna själva får välja Kan ge något högre mjölkmängd? Träd Skuggnät Korrugerad plåt (ev isolerad) Plastduk, 3,5-4,5 m2/ko Förstärk betesmark som riskerar att trampas sönder

82 FRAMTAGET INOM GRADVIS: 4 rapporter: 1. Klimatet Växtodling Djurhållning 2040 (inkl utfodring, bygg och veterinär) 4. Grönsaksodling Faktablad, = sammanfattning av rapporterna 21 regionala råd= sammanfattning av faktabladen Hemsidan USB-minnen med mycket material samt föreläsningar Föreläsningar på hemsidan & Youtube

83 Konferens den 3 oktober 2013

84

85

86

87

88 Exempel från Storbritannien A changing climate for cider (UK) Pixley Berries (västra England) Scotch Whisky industry Port of Felixstowe (östra England) Sheepdrove Organic Farm (södra England) Use the rain (östra England)

89 A changing climate for cider The National Association of Cider Makers Åtgärder behövs för att skydda fruktträdgårdar från extremt väder Dyrare drift med förmodat ökande priser för energi och vatten Fysiska skador på anläggningar och infrastruktur kommer att öka Möjlighet: Ny café-kultur, cider kan bli en mer eftertraktad, avkylande dryck

90 Pixley Berries Drivkrafter: Blöta vintrar förstörde jorden och störde jordbruket Stor påverkan av väderhändelser på skörden av svarta vinbär Mildare vintrar Varmare somrar Sommartorka Översvämningar

91 Forts. Pixley Berries Nya och fler sorters vinbär Ny produkt: Pixley Black Väderövervakning, används bl.a. för modeller för skadedjur och sjukdomar Mer naturlig bekämpning mer biologisk mångfald Lättare fordon på åkrarna minskar skador på jord och rötter Uppsamling och förvaring av vatten på vintern

92 Scotch Whiskey industry Scotch Whiskey Association Whiskeyproduktionen påverkas av klimat och väder: - Vatten: kvalitet, tillgång och temperatur - Extremväder hindrar leveranser till och från, särskilt med båt - Världsmarknadspriser på spannmål - Traditionell process är temperaturkänslig

93 Forts. Scotch Whiskey Information för riskhantering till medlemmar Ökad medvetenhet Plattform för samarbete med andra

94 En metod för att räkna på Risker och hantering av risker Möjligheter

95 Ett förändrat klimat för företag Vilka är era framgångsfaktorer? Hur påverkas de av klimatförändringarna? Vad blir de ekonomiska effekterna?

96 Olika aspekter att titta på Fastigheten Processen Logistik Marknaden Finans och försäkring Människan

97 Direkta effekter

98 Indirekta effekter

99 Tack för uppmärksamheten! Frågor och synpunkter? Maria Larsson krinova.se/change

100 Åsa Järvholm, Tyréns AB Minnesanteckningar från reflektionsövningar, frågor och diskussioner Konferens 3 oktober 2013 Krinova Ett förändrat klimat för företag Under konferensen ställdes några frågor och två reflektionsövningar hölls mellan de olika föredraget. Korta anteckningar om vad som framkom följer nedan. Fråga efter Markkus föredrag: Vi har ju haft perioder (ex 15 år) då temperaturen inte höjts, hänger det ihop med havets buffrande förmåga? - Viss variation och naturliga svängningar förekommer. Vissa år avsätter havet mer värme än andra, men på sikt jämnar svängningarna ut sig och trenden visar på att temperaturen höjs. Ett alternativ för temperaturmätningarna som idag anges för luft är att istället ta hänsyn till både luft- och havstemperatur för att få ett mer relevant nettovärde. Reflektionsövning 1 Stå på linje Hur relevant är det att ta hänsyn till klimatförändringarna de närmaste 5 åren i min verksamhet? Närvarande politiker i Vellinge: Mycket viktigt pga havsnivåhöjningen som påverkar oss. Representanter från offentliga sektorn: Det är mycket relevant men tyvärr förstår inte alltid den politiska ledningen det. Ex. måste man ta flyget när man ska till Stockholm? Kritiker : Inte så relevant. SMHI kan ju inte ens förutsäga vädret i morgon, svårt att tro att de kan veta vad som händer om 100 år. T ex kanske växterna växer bättre om CO2-halterna ökar istället för tvärtom. Otroligt skeptisk till resultaten i IPCC-rapporten, osäkerheten måste vara jättestor förstår inte att man kan sätta siffror på detta. - Markku replik: Skillnad på väder och klimat! Klimatmodelleringar tittar på storskaliga gränser inom vilka vädret förändras. Jämför med en behållare med gasmolekyler, svårt att förutsäga exakt var och när en viss molekyl kolliderar med väggen men vi kan ändå beräkna och mäta trycket.

101 Reflektionsövning 2 Stå i fyra hörn Vad tycker du behövs för att det ska hända något och vad behöver du mer av för att komma igång: Information, Branschorganisationer, Enskilda företag eller Lagstiftning? Deltagarna fördelade sig relativt jämt mellan de fyra alternativen och två personer bildade en egen grupp. Information: Det råder inte informationsbrist men det behövs mer riktade informationskanaler så man får ett bättre grepp. Kommunikation och förhållningssätt är viktigt, det behövs ett nytt slags tänk! Branschorganisationer: Det behövs en utökad samverkan och samordning inom branscher för att ta tag i frågan. Enskilda företag (här ställde sig flera av de deltagande lantbrukarna): Ekonomiska bidrag kan fungera som lockbete. Konsult: Konsulter får företag att bli mer hållbara och kan hjälpa dem visa vinsten med att gå före och agera. Lagstiftning: Ekonomiska styrmedel som är tydliga och långsiktiga önskas! Egen grupp (Sparbanken 1826): Inget av alternativen saknas tycker vi. Bara företaget har viljan att förändra och vågar ställa krav och anpassa sin affärsplan därefter kommer man långt. Avslutande diskussioner och reflektioner som kom upp på konferensen - Konflikt mellan stora och små företag. De små (vi småbönder) har inte samma förutsättningar som de större företagen. Konflikt med exempelvis klimatanpassningsåtgärder och ekologiskt/närodlat kan uppstå. - Frågan kräver i slutändan ett filosofiskt resonemang! - Viktigt att i framtiden kunna värdera även mjuka värden. Vad är t.ex. 200 lövgrodor värda? En kulturresa krävs! - När det gäller ex vindkraft styrs mycket politiskt. Inlåsningseffekter skapar en tröghet som gör det svårt att ändra kursen. Det blir kortsiktigt med dagens politiska system behöver en god diktator för mer långsiktighet! - Det finns sätt att mötas och samverka på. T ex. skriver fler och fler företag på avtalet om nollutsläpp från fossila bränslen till år Konflikter finns mellan företag och lagstiftning. Ex. vid torka tömdes småbäckar på vatten vilket skadade de snäckor som levde på botten. Det ledde till ett förbud. Det är viktigt att hitta lösningar och se problemen innan sådana konflikter uppstår!