Årg. 32 Hemsida: Nr

Transkript

1 Årg. 32 Hemsida: Nr VÅREN är den årstid då jorden blir varmare. Vid vårdagjämningen (20 mars) har jorden hunnit halvvägs mellan midvinter och midsommar, och då är dygnets mörka och ljusa del lika långa. Nu har vi nått vårens mitt. Lite sent brukar vi fira vårens ankomst den sista april, med majbrasa, körsång och fyrverkeri. Varför eldar man då en brasa på valborgsmässoaftonskvällen? Ja, det sägs att man förr brukade börja släppa ut sin boskap på äng och mark den 1 maj. Det ansågs då bra att tända en eld vid Valborg för att hålla vargar och andra vilda djur borta från korna och getterna. Att definiera meteorologisk vår är ingen lätt uppgift. Som alla vet så ser årstiderna inte likadana ut på alla ställen på jorden. SMHI använder sig av temperaturen som vägledning för årstiderna. För att det ska stämma med våra värderingar, så anser man att våren börjar när dygnsmedeltemperaturen stiger över noll grader. Problemet är bara att temperaturen aldrig är så stabil som man skulle önska. Häftigt svängande temperaturer, gör att våren därför kan komma och gå, vilket inte är så bra. Vintern kan väl bara sluta och våren börja en gång! Så hur undviker man att vintern kommer tillbaka? Man säger därför också att en medeltemperaturförändring till över noll måste hålla i sig minst sju dygn. Övergången till vår kan vara en långdragen process med många bakslag. Nollgradigt och lite blek sol. Ett tunt lager snö faller ner från skyn. Men skönt när kylan släpper sitt grepp. Kom nu våren! Skynda dig, vi väntar ivrigt! Vi vill ha tussilago, blåsippor och vitsippor. Vi vill ha grönt gräs att gå på, torr asfalt, ljumma vindar och glada fåglar. Fågelholkarna längtar efter fågelungars skrik, markerna längtar efter färska djurbarns steg, blåbärsriset längtar efter att få blomma. Perennrabatten är den plats där jag särskilt kan följa vårens ankomst och framfart. Det börjar tidigt på vårvintern med min egen framfart. Med grästrimmen mejas allt det ner, som är kvar från fjolårets blommande prakt. Allt visset pulvriseras och blir till näring för det nya, som är på väg strax under jordytan. Nytt liv. Vintergäck och snödroppar kommer först. Sedan vårens lökväxter, om nu inte hare och rådjur är framme och får sig ett skrovmål. Det är helblått då marken är täckt av scilla och mellan dem spirar perennernas första blad för att ge ny fägring för ögat Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?, skriver Karin Boye: Sten-Bertil Jakobson 1

2 Fullbordandets tolvslag har klingat för våra bröder Sune Persson och Lennart Gustavsson Templet saknar dessa bröder och lyser frid över deras ljusa minne. In memoriam Vi har idag sagt adjö till Sune Pe - en profil och humanist från livets skola med nykterhetsrörelsen som sitt universitet, men även en personlighet som vi kommer att minnas länge som kär vän och för utförda gärningar. Sune lämnade ingen oberörd. Han ledde kurser och entusiasmerade med både idérikedom och verbal charm. En av Sunes förverkligade idéer var att omforma SGU-förlaget från en expedition av märken till en riksomfattande lotterirörelse, som administrerade och genomförde lotterier för föreningssverige via utskick till ett omfattande kundregister - en föregångare till bl a Miljonlotteriet, BingoLotto och Postkodmiljonären. När BingoLotto skulle övergå från en lokal göteborgsverksamhet till ett riksprogram sökte Sune med stor entusiasm förmå IOGT-NTO i Västmanland att söka bli distriktsombud, men mötte tyvärr ljum skepsis. Sune finns inte mer. När man svarar i telefonen hör man inte längre: "Det är farbror Sune", men vi kommer att minnas personligheten och hans gärningar samt deltar i den sorg som drabbat familj, vänner och de verksamheter Sune brann för och troget tjänade intill döden. Jag såg en gång budskapet: Minns de döda - Lev för de levande. och ställer därför frågan om några blommor i dagens bukett borde ha lämnats till Sune medan han levde. Nu är det för sent, men vi har dagligen andra omkring oss som kan behöva en blomma. MEDALJÖRER Mångårige vännen Thore Gårmark Vid januarimötet var det stor högtid, då bröderna Ingvar Söderberg och Ingemar Fredby fick mottaga Patriarkmedaljen OPK efter 50 år som Tempel Riddare. Provins Kapitel Mästaren officierade. Ytterligare några trogna bröder dekorerades med Veteranmedaljen OVN vid årsdagsmötet i april. Det var bröderna Allan Fredin, Per Hallström, Sten-Bertil Jakobson, Sven-Erik Lilja och Lennart Stegnell, som denna gång uppmärksammades. MEDLEMSREGISTET Br Rolf Ryrholm recipiersde den 19 mars i Renhetens grad. Ny medlem i vårt Tempel är br Paavo Collin efter överflyttning från RT S:t Erik. 2

3 TEMPLETS STIPENDIUM har tilldelades Lina Adolpson, som är verksam som kantor i Köping. Överlämnandet skedde vid en kyrkokonsert i Köpings kyrka den 16 dec Lina har en sällsynt förmåga att inspirera och engagera många i de verksamheter, där hon är aktiv. Hon har under tio år lett gospelkören Up to you, som sprider glädje i bygden. Lina har ett stort ideellt engagemang. Som exempel går hela behållningen av den senaste skivinspelningen, en julskiva, som tagits fram helt ideellt, till biståndsarbete. Detta gäller även de cafékvällar, som hon arrangerar i Uckelsta kapell TANKAR FÖR DAGEN Jag hörde ett intressant föredrag om livet. Inte om livets glädjeämnen och sorger utan om själva livet det biologiska livets uppkomst och konstruktion. Livet uppstod på jorden för 3½ miljarder år sedan. Det skede parallellt på flera olika platser och i flera olika former, men alla dessa varianter av liv tycks sedan ha slagits ut alla utom en, som sedan förgrenat sig till alla i dag kända livsformer. Allt har ett gemensamt ursprung och en gemensam arvsmassa, livet är ett. Därför finns det förståss stora likheter mellan olika arter. Mellan människa och schimpans är överensstämmelsen nästan total 98,8 %. Men visste du att 60 % av människans arvsmassa även återfinns i en mört, eller att vi delar 40 % av våra gener med tallarna. Livet är verkligen ett. En kollega berättade om kroppsspråk, om vad som ger auktoritet. Man ska ha tyngden långt ner, stå stadigt med benen brett isär, tala med djup röst. Bredd i axelpartiet och stor bröstkorg hjälper till. Den som har auktoritet tar plats, fysiskt, ljudmässigt men också tidsmässigt. Den som innehar överläget tar sig tid. Jag pratar när det passar mig och inget annat. Det är svårt för kvinnor att inta auktoritetspositionen, eftersom de ofta är mindre än männen rent fysiskt. Rösten är ljusare och en kvinna, som står med särade ben skaffar sig inte nödvändigtvis auktoritet. Det kan gå precis tvärtom. Beskrivningen av auktoritet är en beskrivning av en sorts biologisk manlighet. Auktoritet uttrycks av en stor alfahanne med basröst, som står upprätt. Han får både män och kvinnor i omgivningen att reagera reflexmässigt med lyhördhet och underordning. Det här går sekundsnabbt, instinktivt, omedvetet. Schimpanslikt skulle man kunna säga. För det är ju inte för inte 3

4 som vi till 98,8 % är schimpanser. Generna tjuvstartar alltid. Intellektet och moralen har sedan fullt upp med att försöka komma ikapp. Vi tillåter oss inte att vara offer för våra viljelösa instinkter. Det är klurigt det här med samspelet mellan natur och kultur. Vad styr vad? Vad styr mest? Själv försöker jag påminna mig om det faktum att trots att jag genetiskt nästan är en schimpans så är mitt liv inte speciellt schimpanslikt. Det måste bero på någonting i de där sista 1,2 %-en som gör mig till människa. Någonting som gör att jag kan sätta mig över schimpansen i mig och utöva auktoritet över mig själv utan att använda brösttoner. Någonting som gör att jag kan arbeta på att vara mer jämställd i mitt sätt. Vi måste faktiskt inte, men vi kan välja att låta alfahannar styra våra sammanträden. Vi kan också låta kunskap och erfarenhet bestämma. Vi kan välja att låta svaga individer dö ut i konkurrensen med oss och kalla det ett naturligt urval, men vi kan också välja att hjälpa de svaga. Att livet är ett det har tallen, mörten och schimpansen faktiskt ingen aning om. Från radions P1 14 jan -08 av Tomas Brytting återgivet av br Sten-Bertil Jakobson vid samkvämet efter IG den 5 mars -08. EN HJÄLTE Han var bara elva är, men han var springpojke redan. Hans cykel var ny.trafiken var stark. Nå, än sedan? Han styrde sin cykel så lätt och så flott, som hade den luftiga vingar. Han var stolt över den, den var färgad i blått med nya, svällande ringar. Han visslar lyckligt i denna stund, kör tanklöst över på höger sida. En lastbil kommer - en kort sekund - ett skri - och människor andlöst bida, vad skall komma - en ambulans, Kör till Serafimern! Där ligger han sedan utan att få sans, fast modern gråter och tigger, Hon vill gärna höra sin gosses röst, innan han lämnar livets gyckel. Det kunde väl ändå vara en tröst. Han hade ju bara mor - och sin cykel. Nu rör han sig sakta - doktorn står böjd över gossen, som vill försöka tala. Det blir fyra små ord - så ler han nöjd och sjunker stilla in i dödens dvala. Vad var det för fyra små tysta ord, som gick så direkt till doktorns hjärta? Bad han att slippa bli bäddad i jord? Bad han om hjälp mot sin skärande smärta? Det var något större - han hade en själ, den gossen - hans tankar voro ännu friska. Han sad bara detta: Det var mitt fel! Det var det han tvingade sig att viska. Var han inte en hjälte? Var han inte stor? I dödens minut skrek han inte på mor han kände sitt ansvar - han tog sin del, han hade mod att säga: "Det var mitt fel." Valdemar Dalquist 4

5 VARFÖR MÅR VI SÅ DÅLIGT, NÄR VI HAR DET SÅ BRA? Hjärtläkaren Nils Simonson säger: Jag satt sent en kväll framför datorn och letade på nätet efter en melodi till ett föredrag, och så gungade det fram en låt och jag kände mig glad och lycklig. Jag väckte upp hustrun ur sin sömn och så dansade vi runt till musiken. Rena antikrundan. Då tänkte jag på vilket märkligt organ vi har i vår hjärna, som kan flytta oss från sorg till glädje och från glädje till sorg och där våra attityder spelar större roll än allt vad vi läkare kan hitta på. Jag tänker på en midsommarafton för länge sedan, då jag var underläkare på neurokirurgen i Uppsala. Allt var som ett omvänt Ramadan. Om man under en äkta Ramadan ska vara nykter och hungrig ska man i Uppsala på midsommarafton vara full och mätt. Nu var det en teologie kandidat som i fyllan och villan cyklat ner i Fyrisån och slagit huvudet i stenläggningen och jag fick borra honom. Då jag satt där och tittade på den där hjärnan, sedan jag öppnat alla lager, såg jag den som en veckad valnöt med en färg som en dåligt kokt lever och när jag satte fingret på den kändes den ungefär som en kalvsylta. Och jag tänkte: Vilket märkligt organ, som har gett oss allt från Mozarts Requiem till Shakespeares sonetter. Jag blev intresserad. Varför gör jag det jag inte vill? Framför mig på bordet vid TV-soffan stod en Alladinask med en pralin kvar. Den sa till mig: Nisse, ta mig! När jag vägde mig på morgonen tänkte jag att nu ska jag inte äta godis på en vecka, men när jag satt vid TV:n såg jag en arm, som sträckte sig ut, tog pralinen och tvingade in den i munnen. Varför gör vi så? Varför kommer vi ihåg det vi vill glömma och glömmer det vi vill komma ihåg? Hjärnan är ett märkligt organ. Vad är det som gör att vi äter så mycket? Det är ju inte bara det att det finns mat, utan det är någon oro som ska stillas. Vi har ett belöningssystem i kroppen, som går igång av mat, en överlevnadsimpuls som vi fått med oss från begynnelsen. Vad har då hänt? Nu får vi ta på oss evolutionsglasögonen och se på utvecklingshistorien. Det är väldigt svårt att definiera tid. Tid brukar man mäta med klocka och notera i almanacka. Men för att förstå det tidsbegrepp vi talar om här, kan vi använda ett rep som symbol för tiden. Det här repet är 15 meter långt. Varje meter motsvarar en miljard år. Jag går nu 15 miljarder år tillbaka i tiden. Här inträffade the big bang, den stora smällen, universums uppkomst. Då exploderade någonting i ingenting och blev allting. Man kan ju inte begripa att det kan finnas någonting i ingenting, men så var det. Och så gick årmiljarderna. Galaxer kom och fyllde upp det svarta hålet och då det gått 10 miljarder år var det ett litet gasmoln, som förtätades och blev jorden. Och sedan regnade det i en miljard år och åskade och snöade ungefär som i Alingsås. Så hittade några molekyler varandra och kunde kopiera sig själva och så fick vi de äldsta och mest primitiva livsformerna - alger och encelliga vattendjur, virus, bakterier, mossor och ormbunkar. Vi är fortfarande långt tillbaka i tiden. Man vet 5

6 väl inte så noga vad som hände, men för 500 miljoner år sedan uppenbarade sig de första fiskliknande ryggradsdjuren. De kunde förflytta sig. Vi hade fått de första hjärnorna, för det är bara om man ska någonstans, som man behöver en hjärna. Ett bra bevis på att vi fortfarande har en hjärna är att vi lyckats ta oss hit. Hänger ni med? De första landväxterna slog rot för 400 miljoner år sedan och de första djuren, som rörde sig på land var groddjur amfibier och kom efter ytterligare 50 miljoner år. Här, för 210 miljoner år sedan, dyker dinosaurierna upp, som sedan dör ut för 62 miljoner år sedan. Under detta skede fick vi också de första däggdjuren. 5 mm in på det här repet skapas människoliknande varelser från schimpanserna. 2 mm in på repet gjorde den moderna människan, homo sapiens, det mest högtstående däggdjuret med stor hjärna, sin entré och 2/1000 mm in på repet föddes Jesus och 1/1000 mm in på repet åkte Röde Orm till Miklagård. Vi har levat vårt liv till 99,8 % som jägare och samlare på savannerna. Det var på savannerna vi fick våra kroppar. 98,8 % av våra gener är desamma som hos schimpanserna. Hjärnan ser exakt likadan ut som för år sedan. De senaste åren har inte påverkat våra hjärnor. Inte det minsta. Vi är gamla stenåldersmänniskor, som går omkring i en oerhört komplicerad värld. Hjärnan jobbar hela tiden. Vi lär, vi glömmer, vi lagrar mängder av information. Hjärnan styr vår vilja och ovilja att anpassa oss till en föränderlig värld. Hur är då vår hjärna byggd? Vi har en höger och en vänster hjärnhalva, det är känsla och kreativitet på den ena sidan och förnuft och logik på den andra. Det är den högra, som odlas bland genierna intuition, kreativitet, fantasi men allt det där är kopplat till de stora musklerna för att för livet på savannerna var det en fördel att kunna få upp farten, när faror hotade. I den vänstra hjärnhalvan hittar vi det som skolan gillar läsa, skriva, räkna - analys och struktur. Det betyder i och för sig inte att den högra hjärnhalvans kreativitet är bättre än den vänstras logik. Vem vill bli opererad av en kreativ kirurg och vakna upp med ändtarmsöppningen mitt i ansiktet. Det ideala är väl att ha en hjärna med lite av varje. Vad kan vi lära oss av det gamla? Jo, människan gick långa sträckor varje dag, minst 10 km för att leta föda, vatten, skydd och jaktbyten. Och vad åt de? Rötter, nötter, frukt och grönt. Och sån t som simmar, betar fritt och flyger. Djur som simmar, betar fritt och flyger har Omega 3-fetter i sig. Under en miljon år levde våra föregångare som hårlösa strandapor. Under den tiden utvecklades frontloberna som snabbast och det berodde på att vi fick i oss Omega 3. Omega 3 är ett samlingsnamn på en grupp av fettsyror. Vissa former, som bara finns i sån t som simmar, betar fritt och flyger kan kopplas till förbättrad hälsa. Omega 3 i rapsolja och linfrö ger inte alls samma effekt. På savannen åt vi både riktig Omega 3 och Omega 6, men i balans. Allt i kroppen bygger på balans i de samverkande systemen. Nu äter vi mycket mer Omega 6, det är det där som finns i rulltårtor och kakor. Sluta upp med det! IG 7/5. Br Lars Malmbjörk kommer. 6

7 Nästan alla genier jag läst om har promenerat. Beethoven, Einstein och Leonardo Da Vinci, som sa solvitas perambulum (problemlösning medan du går). Det visar sig att den raska promenaden är ett av de mest kreativa instrumenten vi har för att stimulera produktionen via musklerna av någonting som heter BDNF (Brainderived neurotrophic factor), ett protein som ingår i neurotrofinfamiljen, som bidrar till att vi hämtar oss från depression och stress. Det är rena hälsomedicinen att röra på sig. Man blir lycklig. Man frisätter lycklighetshormoner, dopamin och amfetamin, som finns i kroppen och som vi annars får gå ut och köpa på plattan i Stockholm. Tänk er att ni mötte någon här på gatan för år sedan. Hur mycket ljud hörde ni då? Jämför med nu. Det är aldrig tyst. Ljudet skapar oro. Vi får svårt att sova, vi utsöndrar cortisol och andra stresshormoner, som påverkar balansen mellan negativ och positiv stress. Vi mår inte bra Det vilda lejonet har lärt oss att söka skydd för akuta faror. Ett 400 miljoner gammalt stressystem går igång, då vi känner oss hotade. Pulsen ökar, blodtrycket stiger, huden blir vit, för om lejonet river mig ska jag inte blöda ihjäl, jag blir torr i munnen, händer och fötter blir fuktiga, för att jag inte ska halka. Blodet tas från magen och skickas ut i armar och ben för det är inte viktigast att smälta maten om vi har lejonet rusande efter oss. Och så till sist. Humor är en stresslösande faktor. Humor är medicin. I det brittiska parlamentet satt Winston Churchill och en mycket elak men också intelligent kvinna, lady Nancy Astor. Hon tillskrivs citatet: En av anledningarna till att jag inte dricker, är att jag gärna vill veta när jag har roligt. Winston, som var känd storkonsument av alkohol, och Nancy grälade ofta med varandra på hög intellektuell nivå i underhuset. Vid ett tillfälle då Winston inte var helt nykter, tittade Nancy på honom och sa: Men Winston, du är ju full. Ja, svarade han, och du är ful, men i morgon är jag nykter. Och då sa hon: Om jag hade varit gift med dej, skulle jag ha lagt gift i ditt te. och då svarade han: Om jag var gift med dej, skulle jag ha druckit upp det. Från ett föredrag av doktor Nils Simonson vid Wellness-mässan i Göteborg den 29/ (SVT24 10/3-08) återgivet av br Ola Magnusson vid samkvämet efter RG den 19 mars -08. TR-DAMERNA Nu lövas det på dalar och nu lövas det på höjd (Nils Ferlin) Då avslutar TRdamerna vårsäsongen med den sedvanliga utflykten. Den går av stapeln den onsdagen den 28 maj. (OBS ändrad veckodag). Under den gångna terminen har vi träffats fyra gånger och haft varierande program, allt från klädparad, då vi mannekängade i kläder vi eller äldre generationer burit, till tänkvärda ord och sång och musik. Nu önskar styrelsen alla TR-damer en skön sommar och hoppas, att många kommer till höstens möten. Första gången vi träffas är den 4 september, och då får vi besök av Maj-Britt Gassby, som berättar om en av sina många resor. För styrelsen Siv Magnusson 7

8 VÅRUTFLYKT Kom med ut till Asköviken torsdagen den 5 juni kl Upplev naturens underbara värld - fåglar, insekter, blommor, träd och mycket mer. Tag med kaffe, kikare, grova skor eller stövlar och glatt humör. Räkna med att det är en bit att gå (guidad tur). Samling vid Naturskolans hus, som ligger norr om Asköviken. Tag Tidövägen från väg 66. Förhandsanmälan (S) före den 26 maj. Välkomna! MR Riddare Templet Wästmannias Medlemsblad Utgivet av RT Wästmannia, Hantverkargatan 3, Västerås Redaktion: Distribution: Ola Magnusson Yngve Lindgren Sven-Erik Lilja Ewert Ekman e-post: magnusson@wastmannia.se Lennart Morberg Harry Thornberg Lennart Stegnell Sune Niva Tryck: Servicecentralen, Köping Preliminär utgivningsplan år 2008 Nr Manus senast Utkommer vecka 2 18 augusti september december 51 8