Målbild och bristanalys för utveckling i Kinnekullebanans stråk

Transkript

1 Målbild och bristanalys för utveckling i Kinnekullebanans stråk Underlagsrapport Åtgärdsvalsstudie för Kinnekullebanan Projektnummer: [Projektnummer]

2 Dokumenttitel: Målbild för utveckling i Kinnekullebanans stråk Skapat av: Hans Sahlin, Vectura och Sara Sandin, Trafikverket Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: [Ärendenummer] Projektnummer: [Projektnummer] Version: 0.5 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Ann-Charlotte Eriksson Uppdragsansvarig: Henrik Zetterquist Tryck: Distributör: Trafikverket, Adress, Post nr Ort, telefon:

3 Innehåll 1. Bakgrund:... 5 Beskrivning av mål och behov istället för bestämd åtgärd... 6 Mål och indikatorer... 7 Bristbeskrivning Bristbeskrivning... 8 Brister mellan mål och nuläge... 8 Mål för utveckling av transportfunktioner: Mål för persontrafik... 8 Mål för utveckling av transportfunktioner: Mål för godstrafik Övriga mål Koppling mellan politiska målsättningar och arbetsgruppens målbild Utförlig beskrivning av politiska mål Mål för transportpolitiken Övergripande om målsättningarna för transportpolitiken Funktionsmålet EU:s vitbok: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem Etappmål trafiksäkerhet järnväg Nationella miljömål: generationsmål miljö och miljökvalitetsmål Landskapskonventionen Nationell strategi för turistnäringen Strategi och utvecklingsplan för exportmognad i Skaraborgs besöksnäring Vision Västra Götaland Det goda livet Ett livskraftigt och hållbart näringsliv En god hälsa Ledande i kompetens och kunskapsutveckling En ledande kulturregion Infrastruktur och kommunikationer med hög standard Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Delmål 2: Nöjdhet % Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg Tre övergripande delmål:... 43

4 Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland - samrådshandling Syfte med målbilden Kinnekulletåget: Örebro Mariestad Lidköping Göteborg Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Remissversion Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Folkhälsopolitisk policy, Västra Götaland...48 Mål i översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner med koppling till Kinnekullebanan...48 Gullspångs kommun...48 Mariestads kommun...48 Götene kommun Lidköpings kommun Vara kommun Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle... 50

5 1. Bakgrund: Som utgångspunkt i arbetet med att ta fram vilka behov och mål som finns för utvecklingen av Kinnekullebanan och dess trafik, gjordes i samband med arbetsgruppsmöte i åtgärdsvalsstudien en övning. Varje deltagare i arbetsgruppen fick, utifrån sin tjänstemannaroll som företrädare för respektive deltagande part, lyfta fram de mål och behov man ser för banan och dess trafik. De mål och behov som lyftes fram har sedan sammanställts och grupperats under olika rubriker. Huvudsyftet med övningen var att fånga upp vad olika parter lyfter fram som de viktigaste målen och behoven och fånga upp områden där arbetsgruppen saknade kunskap för att uttala sig om behov och mål och där ytterligare underlag och kunskap behövde samlas in. Även vid den inledande workshop som hölls med en bredare referensgrupp av deltagare den 7 december, gavs inspel till mål och behov för utvecklingen i Kinnekullebanans stråk, samt inspel om områden där ökad kunskap behövs för att kunna uttala sig om behoven. Arbetsgruppens inspel till målbilden har stämts av mot de mål och behov som lyftes vid workshopen. Ytterligare kunskap inom områden där arbetsgruppen saknade tillräckligt underlag för att uttala sig om behov, har också samlats in och utgör underlag till målbilden. De mål och behov som lyfts fram har sedan relaterats till hur de stämmer överens med beslutade politiska mål inom olika områden, som har betydelse för utveckling av transportsystemet och då i synnerhet Kinnekullebanans stråk. Huvudmålsättning för utvecklingen av transportsystemet är de transportpolitiska målen. Dessa är dock mycket omfattande och övergripande och måste brytas ner till vad dessa innebär i just detta fall. De transportpolitiska målsättningarna omfattar parter på samtliga nivåer - lokalt, regionalt och nationellt. I metodiken för åtgärdsval beskrivs också att de transportpolitiska målen är en huvudutgångspunkt vid diskussion om behov och mål inom dessa studier. De transportpolitiska målen ska dock också kopplas till regionala utvecklingsmål och delregionala/lokala målsättningar för utvecklingen. Arbetsgruppen har haft i uppdrag att gemensamt lyfta fram alla de målsättningar som finns nationellt, regionalt och delregionalt/lokalt för att stämma av de mål och behov som framkommit, mot de målsättningar som är antagna på olika nivåer. Särskilt viktigt är att lyfta upp mål och behov som kan tänkas stå i konflikt med varandra. Det är dock inte bundet att alla mål och behov måste stå i konflikt utan att det i nästa skede; pröva tänkbara lösningar, finns möjligheter att hitta åtgärdskombinationer enligt fyrstegsprincipen som minskar konfliktpunkter mellan olika mål nationellt, regionalt och delregionalt/lokalt. 5

6 Målbilden har jämförts med en nulägesbild av anläggningen, befintliga förutsättningar för trafikering med koppling till samhällsutvecklingen och alternativt transportsystem, för att belysa vad bristerna är, jämfört med den målbild som finns för utveckling. Figur 1: Beskrivning av hur utvecklingsbehovet tas fram utifrån målbild för utvecklingen. Beskrivning av mål och behov istället för bestämd åtgärd En utmaning i arbetet med att ta fram en målbild för utveckling i Kinnekullebanans stråk är att lyfta fram faktiska utvecklingsmål/behov och inte åtgärder i sig. Åtgärdsförslag/kombinationer av åtgärder, ska tas fram enligt fyrstegsprincipen i nästa fas. För att förtydliga detta är exempelvis elektrifiering av banan i sig inte ett mål, utan förslag till en åtgärd i anläggningen som syftar till att uppnå målsättningar om förkortad restid, minskad miljöpåverkan osv. Genom att tydliggöra vilka målsättningarna och behoven är, kan tänkbara lösningar prövas i nästa steg för att uppnå dessa, utan att man är låst vid en exakt åtgärd. Det tydliggör också att de samlade behoven kan kräva många olika dellösningar, då en viss åtgärd kan leda till uppfyllelse av delar av behoven, men inte andra delar, och att det krävs kombinationer av åtgärder för att fullt ut svara mot den målbild som finns för utvecklingen. En åtgärd som påverkar positivt i en riktning kan även ge negativa effekter för måluppfyllelse av andra mål. Kompenserande åtgärder eller särskilda krav på hur åtgärden genomförs kan då göra att de negativa effekterna blir färre eller helt uteblir. För samtliga åtgärder/kombinationer av åtgärder som föreslås ska också en samlad effektbedömning göras där åtgärdernas påverkan på de samlade transportpolitiska målen bedöms. Därmed görs även en effektbedömning av hur delar i de transportpolitiska målen som inte lyfts fram särskilt i just detta fall, påverkas av föreslagna åtgärder. 6

7 Mål och indikatorer Vid framtagandet av målbilden har funnits behov av att förtydliga mer övergripande målsättningar och bryta ner dem i delmål och indikatorer som är möjliga att följa upp och bedöma uppfyllelse av. Målsättning om regionförstoring är exempelvis ett mer övergripande mål som bland annat innefattar de mer konkreta delmålen att ha tillgänglighet till arbetstillfällen respektive studietillfällen inom större geografiska områden från där man bor. Indikatorer för uppfyllelse av detta är då kortare restider, fler resmöjligheter och/eller ökade möjligheter att kunna arbeta och studera utan att behöva resa. För att kunna konkretisera åtgärder i nästa fas måste det finnas tydliga indikatorer för måluppfyllelse, som man kan pröva tänkbara lösningar för att uppnå. Bristbeskrivning Slutligen har en bristanalys gjorts där jämförelse mellan målsättningar nedbrutna i olika indikatorer, gjorts mot nulägesanalyser av anläggningens standard, trafikering och landskapets känsligheter och potentialer. Utifrån detta presenteras brister i Kinnekullebanans stråk. De mål och indikatorer där nuläget är bra lyfts inte vidare för förslag till åtgärder. Dessa mål och indikatorer är dock viktiga att ta med i nästa steg vid effektbedömning av föreslagna åtgärder för att komma till rätta med brister, så att inte åtgärder påverkar dem negativt. 7

8 2. Bristbeskrivning Brister mellan mål och nuläge Vid övningen i arbetsgruppen identifierades en rad mål/behov för Kinnekullebanan. Dessa har vid efterföljande arbetsgruppsmöten och genom arbete mellan möten i arbetsgruppen förtydligats. Dessa mål har grupperats i följande huvudgrupper: Mål för utveckling av transportfunktioner: - Mål för persontrafik - Mål för godstrafik Övriga mål Inom varje huvudgrupp har en rad olika mål lyfts fram. Dessa mål har sedan brutits ner i indikatorer som jämförts mot ett nuläge för att få fram vilka brister som åtgärder bör inriktas mot. Bristbedömningen baseras på underlagsrapporterna Nulägesbeskrivning Kinnekullebanan Anläggningen och relaterad infrastruktur (se bilaga x), Nuläge och förutsättningar för utveckling av person- och godstrafik i Kinnekullebanans stråk (se bilaga X) samt Kinnekullebanan Vägledning (se bilaga x). I tabellen nedan presenteras huvudmålen i grått och de indikatorer för huvudmålen som identifierats i vitt. I den högra kolumnen presenteras om respektive indikator bedöms vara uppfylld i nuläget eller om det råder en brist mellan nuläge och önskvärt tillstånd. Brister markeras i orange och mål som är uppfyllda i nuläget i grönt. Mål för utveckling av transportfunktioner: Mål för persontrafik Utveckla arbetspendlingsmöjligheter med kollektivtrafik i Kinnekullebanans stråk - Tillgång till arbete för arbetssökande; tillgänglighet till större geografiska arbetsmarknadsområden - Möjlighet att bo utanför storstadsområden och ändå ha tillgång till arbete Tillgång till kompetens för näringslivet; tillräckligt många kvalificerade sökande till tjänster Brist jämfört med nuläge God turtäthet Flexibilitet i turer över hela dagen I Målbild tåg 2035 underlagsrapport Trafikering preciseras att Kinnekullebanan och nytt stråk mot Tvåstad har följande målsättning för ökad turtäthet: Mellan min trafik på delen (Tvåstad) - Håkantorp - Lidköping (målbild tåg) i högtrafiktid För Kinnekullebanan 18 dubbelturer per vardagsdygn (25 dubbelturer = 30 min trafik, 14 dubbelturer = 60 min trafik. Alltså ligger målet närmare 60 än 30 min trafik i 8

9 högtrafiktid) min trafik i högtrafik på delen Lidköping - Mariestad Gårdsjö = 10 dubbelturer per vardagsdygn Snabb restid I Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg och Målbild tåg 2035 preciseras exakta restidsmål för kollektivtrafiken med tåg respektive buss jämfört med bil. - restidskvot för tåg är 0,8 jämfört med bil från station - station - Restidskvot buss 1,3 jämfört med bil från hållplats - hållplats - Restidskvot expressbuss 1,2 jämfört med bil från Restidskvoten är OK i vissa kortare relationer. Pålitlighet - Inställda tåg - Tåg i tid Goda inpendlingsmöjligheter till samtliga orter längs banan finns från städer med högskole- /universitetsutbildning (turtäthet, restid, pålitlighet): Goda utpendlingsmöjligheter från samtliga orter längs banan till utpekade orter utanför banan (turtäthet, restid, pålitlighet): Totalt Trollhättan Göteborg Vänersborg Örebro Borås Vara Totalt Göteborg Örebro Trollhättan Med buss till Lidköping ej med tåg Möjligt att pendla Vara - Lidköping idag men ej tillräcklig turtäthet Bra restid från vissa orter men ej tillräcklig turtäthet eller pålitlighet Inte med Kinnekulletåget Finns busspendlingsmöjlighet Lidköping-Trollhättan med god turtäthet och restidskvot 9

10 Goda pendlingsmöjligheter i relationer inom Kinnekullebanan (turtäthet, restid, pålitlighet) Särskild bedömning för pendling inom banan till och från: Goda arbetspendlingsmöjligheter (turtäthet, restid, pålitlighet) från kommunhuvudorterna i kommunerna längs med Kinnekullebanan till närmsta regionala centra Enligt Målbild för kollektivtrafiken i Skaraborg år 2025: Från Hova, Mariestad, Götene, Lidköping och Vara till: Göteborg, Örebro, Trollhättan, Vänersborg, Borås, Karlstad respektive Jönköping Götene centralort ligger inte vid Kinnekullebanan Goda direkta resmöjligheter (restid, turtäthet, pålitlighet) till: Vänersborg Vara Stockholm Hova Mariestad Hällekis Källby Lidköping Övriga orter Göteborg (särskilt viktig med enskilt mål också om tillgängligheten till Göteborg, avser inte bara arbets- och studiependling utan även andra resändamål) Örebro Trollhättan Vänersborg Borås Karlstad Jönköping Göteborg Örebro Trollhättan Finns en resmöjlighet; från Mariestad till Hallsberg och vidare till Stockholm med snabbtåg, som är bra men ej för daglig pendling. Ej dagpendlingsavstånd. I vissa relationer bra restidskvot men ej tillräcklig turtäthet eller pålitlighet Ej tågstopp med alla tåg ger sämre turtäthet Ej tillräcklig turtäthet från alla kommunhuvudorter Götene ligger ej vid Kinnekullebanan Ej med Kinnekulletåget Finns busspendlingsmöjlighet med god turtäthet och restidskvot Lidköping - Trollhättan 10

11 Ej med Kinnekulletåget Finns busspendlingsmöjlighet med god turtäthet och restidskvot direkt Lidköping - Trollhättan Vänersborg Goda pendlingsmöjligheter från mindre orter längs med banan Ej tågstopp med alla tåg ger låg turtäthet Utveckla studiependlingsmöjligheter med kollektivtrafik i Kinnekullebanans stråk - Gymnasiependling - Pendling för studier på högskola/universitet - Möjlighet att bo utanför storstadsområden och ändå ha tillgång till högre studier Utveckla studiependlingsmöjligheter med kollektivtrafik i Kinnekullebanans stråk Brist jämfört med nuläge - Gymnasiependling - Pendling för studier på högskola/universitet - Möjlighet att bo utanför storstadsområden och ändå ha tillgång till högre studier God turtäthet morgon och eftermiddag Turer över hela dagen för flexibilitet I Målbild tåg 2035 underlagsrapport Trafikering preciseras att Kinnekullebanan och nytt stråk mot Tvåstad har följande målsättning för ökad turtäthet: Mellan min trafik på delen (Tvåstad) - Håkantorp - Lidköping (målbild tåg) i högtrafiktid För Kinnekullebanan 18 dubbelturer per vardagsdygn (25 dubbelturer = 30 min trafik, 14 dubbelturer = 60 min trafik. Alltså ligger målet närmare 60 än 30 min trafik i högtrafiktid) min trafik i högtrafik på delen Lidköping - Mariestad Gårdsjö = 10 dubbelturer per vardagsdygn Resmöjligheter morgon och eftermiddag från alla orter längs banan för gymnasiependling Fokusorter för gymnasiependling i Kinnekullebanans stråk Turer finns anpassade till gymnasiependling till Mariestad norrifrån och till Lidköping både norr och söderifrån. Ej tillräcklig turtäthet eller flexibilitet i turer över dagen NEJ Finns möjligheter till och från Mariestad respektive Lidköping från alla mindre 11

12 är in till Mariestad och Lidköping Snabb restid I Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg och Målbild tåg 2035 preciseras exakta restidsmål för kollektivtrafiken med tåg respektive buss jämfört med bil. - restidskvot för tåg är 0,8 jämfört med bil från station - station - Restidskvot buss 1,3 jämfört med bil från hållplats - hållplats - Restidskvot expressbuss 1,2 jämfört med bil från hållplats - hållplats Goda resmöjligheter för gymnasiependling från Vara till gymnasieorter längs Kinnekullebanan Prioritet Lidköping Vara kommuns gymnasieskola övergår i regi av Lidköpings kommunala gymnasium orter morgon och eftermiddag Ej från alla orter för gymnasiependling Restidskvot bra för gymnasiependlingsresor Ej tillräcklig turtäthet Goda utpendlingsmöjligheter till städer med högskole- /universitetsutbildning (turtäthet, restid och pålitlighet): Göteborg Örebro Trollhättan Vänersborg Borås Ej med Kinnekulletåget Finns busspendlingsmöjlighet med god turtäthet och restidskvot direkt Lidköping - Trollhättan Direkttåg finns längs Älvsborgsbanan Vara - Borås men ej tillräckligt god restidskvot eller turtäthet Främst relevant från Vara som ej ligger längs Kinnekullebanan Direkttåg finns längs Älvsborgsbanan Vara-Borås men ej tillräckligt god restidskvot eller turtäthet Stopp på alla stationer längs banan Höja kollektivtrafikens marknadsandel i NEJ Finns idag stopp på alla stationer men ej med alla tåg Brist jämfört med nuläge 12

13 Kinnekullebanans stråk; - Resandet med Kinnekullebanan ska fördubblas till Fördubblingsmål - Överflyttning av persontransporter från väg till järnväg i enlighet med Målbild tåg 2035 God turtäthet I Målbild tåg 2035 underlagsrapport Trafikering preciseras att Kinnekullebanan och nytt stråk mot Tvåstad har följande målsättning för ökad turtäthet: Mellan min trafik på delen (Tvåstad) - Håkantorp - Lidköping (målbild tåg) i högtrafiktid För Kinnekullebanan 18 dubbelturer per vardagsdygn (25 dubbelturer = 30 min trafik, 14 dubbelturer = 60 min trafik. Alltså ligger målet närmare 60 än 30 min trafik i högtrafiktid) min trafik i högtrafik på delen Lidköping - Mariestad Gårdsjö = 10 dubbelturer per vardagsdygn Snabb restid I Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg och Målbild tåg 2035 preciseras exakta restidsmål för kollektivtrafiken med tåg respektive buss jämfört med bil. - restidskvot för tåg är 0,8 jämfört med bil från station - station - Restidskvot buss 1,3 jämfört med bil från hållplats - hållplats - Restidskvot expressbuss 1,2 jämfört med bil från hållplats - hållplats Pålitlighet - Inställda tåg - Tåg i tid Utveckla hållbar turism i Kinnekullebanans stråk: Exportmogen destination Brist jämfört med nuläge Utifrån målsättningar: Strategi och utvecklingsplan för exportmognad i Skaraborgs besöksnäring. Mål för att utveckla hållbar utveckling inom Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle. God turismutveckling utanför Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle Goda resmöjligheter till och från Totalt 13

14 turistdestinationer i Kinnekullebanans stråk med Kinnekulletåget under turistsäsongen - Stopp vid hållplats - Direkta resmöjligheter med Kinnekulletåget till utpekade orter från Göteborg - Turer förlagda rätt i tid på dagen för att resa till och från utpekade orter - Tillräcklig turtäthet Preciserat för utpekade orter för turismen i kolumn till höger. Gårdsjö Hova Lyrestad Mariestad Lugnås Forshem Hällekis Råbäck Blomberg Lidköping Ska kollas Ska kollas Ska kollas Ska kollas Ska kollas Ska kollas Ska kollas Ska kollas Ska kollas Ska kollas Goda resmöjligheter att kombinera resa med tåg och buss för att nå turistdestinationer vid sidan om Kinnekullebanans stråk Säkra möjligheter att ta med cykel på tåg finns - Målgrupper både långväga turister från utanför Skaraborg och för boende längs Kinnekullebanan Tydlig information på flera språk för turister, både på tåget och vid stationer: - koppling till turistmålet (vandringsleder, cykelleder, boende, restauranger etc.) så att hela resan fungerar. Turistisk särprägel för en viss station/stationsområde är bevarad Tillgängligheten för resor med banan är god för alla Har ej bedömts Brist jämfört med nuläge Stationer och fordon är anpassade för funktionshindrade Prioritet för stationer med större resandeutbyte enligt kriterier för tillgänglighetsanpassning God information om resan vid stationer och på fordon Information på flera språk Att Kinnekullebanan och dess trafikering leder till ökad hälsa Låg buller- och vibrationspåverkan från Kinnekullebanans trafik (utifrån riktlinjer) Brist jämfört med nuläge Nedsatt hastighet för gods påverkar bullernivåerna positivt. Den låga turtätheten påverkar bullernivåerna positivt. 14

15 Att ingen godstrafik körs från Mariestad Håkantorp idag påverkar denna delsträcka positivt ur bullersynpunkt Kultur och hälsa = att det är vackert och behagligt att resa med Kinnekullebanan NEJ Utifrån målsättningar om kultur som sätt att främja hälsa enligt Folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland Att socioekonomisk tillhörighet inte påverkar möjligheten att resa med Kinnekullebanan: Ej bedömt - Att priset för resan inte är för högt (att valet inte blir att avstå resa p.g.a. ekonomiska förutsättningar) Att det är bekvämt och attraktivt att resa med Kinnekullebanan Personlig service och småskalighet är god Att fordonen är fräscha och sittplatser finns för alla resande Brist jämfört med nuläge NEJ Vissa reserelationer och tider saknas sittplatser för alla. Främst gymnasiependling in mot Lidköping norr och söderifrån samt direkttåg till Göteborg morgon och eftermiddag Nya tåg körs inte alltid Mål för utveckling av transportfunktioner: Mål för godstrafik Överflyttning av godstransporter från väg till järnväg: Brist jämfört med nuläge Ökat antal tonkilometer som går på järnväg Robustheten är god Lågt pris för att köra transport på järnväg Transporttiden är konkurrenskraftig på Kinnekullebanan Kapacitet finns för fler godstransporter på banan Kunna svara upp mot näringslivets behov av godstransporter på banan Möjligheter att transportera på Kinnekullebanan svarar upp mot näringslivets behov: robusthet, pris, transporttid, kapacitet Ej bedömt Brist jämfört med nuläge Ej bedömt Avvakta godsflödeskartläggning Lokala behov av godstransporter kan tillgodoses Gods körs idag norrut från 15

16 Mariestad. Denna transportmöjlighet är en förutsättning för företagens godstransporter. Är idag restriktioner för godstrafiken som påverkar negativt (reducerad hastighet). Att kunna köra småskaligt gods med persontrafikfordon (motsvarande bussgods) Oklart behov Görs ej idag Övriga mål Trafiksäkerhetsmål nollvision på järnväg Brist jämfört med nuläge Kinnekullebanans utformning och trafikering ska bidra till etappmål för järnvägstrafiken Litet antal oskyddade plankorsningar Små risker för spårspring Risker för suicid inga suicidtäta sträckor Minskad klimatpåverkan från trafiken på Kinnekullebanan Persontrafik och godstrafik genomförs med hållbara färdmedel: Minskade CO2-utsläpp Kommunal planering/utveckling: Kinnekullebanan som grund för utveckling av tätorter/mindre tätorter längs banan Möjlighet att förtäta i stationsnära lägen Möjlighet att minska barriäreffekter vid nyexploatering Tågstopp från både mindre och större tätorter Stationsmiljöer är attraktiva och tillgängliga: säkrade i kommunala planer Minskad/ej utökad bullerstörning från Kinnekullebanan Goda korsningsmöjligheter för låg barriäreffekt vid befintlig/ny exploatering NEJ Brist jämfört med nuläge Dieseldrivna fordon Brist jämfört med nuläge Svårt att förhålla sig till banan med oklarhet kring framtida utveckling. Brister främst i större tätorter (Mariestad och Lidköping) med större exploateringsbehov. NEJ Befintlig bana har hög andel oskyddade plankorsningar som ger korsningsmöjligheter. Planerade exploateringar i 16

17 Mariestad, Källby och Lidköping skapar passagebehov där det bara till viss del finns skyddade passager Att barriäreffekter ej ökas minskade barriäreffekter Skyddade korsningsmöjligheter Kommunala planer som skapar passagebehov Minskade drift och underhållskostnader Underhållsåtgärder genomförs löpande för att undvika behov av akuta insatser för upprätthållande av trafik. Antal oskyddade plankorsningar är lågt. Tydliggöra nationella mål för banan: - Lyfta banans status Tydlig precisering av banans nationella intresse Kinnekullebanan är en integrerad del av landskapets karaktär, följsam med terrängen Brist jämfört med nuläge Få skyddade korsningsmöjligheter finns idag längs banan. Aktuella planer i Mariestad och Lidköping skapar passagebehov Brist jämfört med nuläge Stora kostnader för akuta underhållsåtgärder för att upprätthålla dagens trafik på banan. Högt antal oskyddade plankorsningar (många ägovägar) som påverkar kostnader för drift och underhållsåtgärder negativt. Brist jämfört med nuläge Saknas tydlig precisering av nationellt intresse Brist jämfört med nuläge 1 Att banans delsträckor skiljer sig åt avseende karaktär. 2 Höjd på profil 3 Broar 4 Vägkorsningar i plan 5 Sammanhängande vegetation intill banvall. 6 Småskaliga anläggningar intill banan. Objekt som träd, hus och gårdar nära banvallen. NEJ 17

18 7 Traditionella material Bevara de sammanhållna säterimiljöerna med tillhörande eklandskap på Kinnekulle 1 Alléer, grusvägar, siktgator ska finns kvar och vara välskötta 2 Bebyggelse i traditionella lägen (enstaka byggnader kopplade till järnvägen eller godsen) Brist jämfört med nuläge NEJ Med risk för Blomberg 3 Ny bebyggelse (risk med avstyckning av tomter) 4 Karaktär av herrgårdslandskap 5 Antal besökare 6 Aktiva ägare av säterierna Utveckling av spridningskorridorer mellan artrika och artfattiga områden 1 Täthet av ängs och betesarter i kantzonen och skötselgatan i de artfattiga slätt- och skogslandskapen. * *referera till täthetskartan. 2 Sammanhängande ytor av artrika miljöer mellan gårdsmiljöer, åkerholmar, vattendrag och betesmarker. Brist jämfört med nuläge Stora brister för vissa organismer Stora brister i de uppodlade slättlandskapen. 3 Antal gårdsmiljöer och åkerholmar, vattendrag, ängs- och betsmarker i anslutning till banan Korsande stråk för ett levande landskap tvärs över banan. För att man ska kunna korsa banan. Brist jämfört med nuläge Utgångspunkt Miljömålet Levande sjöar och vattendrag 1 Passage under broar och trummor av vatten- och landlevande djur inklusive människor. 2 Vattendrag med vegetation, buskar och träd i anslutning. NEJ Svårt att bedöma risken för olyckor 3 Viltstråk 4 Övergångar för vandrings- och cykelleder 5 Antal vägpassager 6 Antal meter med stängsel 7 Antal döda rovfåglar och ugglor Brister till viss del Undantag liten kunskap om vattendrag 8 Vandrande fisk från Vänern Stationssamhällen bibehålls och utvecklas för en livskraftig region/livskraftigt landskap Brist jämfört med nuläge 18

19 1 Stationssamhällen med fungerande service t.ex. barnomsorg, skola, äldreomsorg och hållplats, omgivande landskap. 2 Stationssamhälle med en robust förbindelse till omgivande samhällen Behöver bedömas tillsammans med dem som brukar landskapet 3 Trädmiljöer i stationssamhällen t.ex alléer, jvg parker och stora trädgårdar mot järnvägen 4 Korsande vägar i stationssamhällen som medger bra kopplingar inom samhället. Trygga och väl omhändertagna stationsmiljöer 1 Stationsmiljöer som upplevs som hela miljöer, ej sönderplottrade av olika utrustning, markmaterial och konstruktioner t.ex. Järpås 2 Småskalighet och anpassning till omgivingen där man upplever att stationen är något avgränsat mot resten av samhället t.ex. med träd cykelställ och väderskydd t.ex. Hova, Lyrestad, Lugnås, Mariestad och Forshem. Brist jämfört med nuläge Generellt brokigt genomförda Med undantag för en del stationer på sträckan Lidköping Forshem som är väl omhändertagna. 3 Tydlig och enhetlig karaktär på Kinnekulles station 4 Hög arkitektonisk bearbetning på stationshus, banvaktarstugor mm. 5 Träd intill banan Trädmiljöer som är en del av landskapets karaktär vårdas och stärks 1 Målen i bevarandeplan för Natura 2000 området Kinnekulle måste vara utgångspunkt för trädmiljöerna. 2 Trädmiljöer i anslutning till banan. I första hand gäller det skötselgatan 20 meter + kantzon invid järnvägen utifrån trädsäkringskrav för järnvägar. Brist jämfört med nuläge Med undantag för Kinnekulle där trädmiljöerna är väl bevarade idag. 3 Attraktivt eklandskap med stora besöksvärden, en annan värld 4 Ett aktivt beteslandskap med parkkaraktär. 19

20 3. Koppling mellan politiska målsättningar och arbetsgruppens målbild I arbetet med att ta fram en målbild för Kinnekullebanans framtida utveckling har avstämning av de målsättningar som lyfts av arbetsgruppen gjorts mot politiska målsättningar på olika nivåer. Följande politiska mål har lyfts på nationell, regional respektive lokal nivå. Huvudutgångspunkt för utvecklingen av transportsystemet är de transportpolitiska målsättningarna som fastställts av riksdagen. Även regionalt och lokalt är dessa mål styrande för utvecklingen. För att få bild över hur de olika målsättningar som lyfts, stämmer överens med politiska målsättningar på olika nivåer, har en matris tagits fram (se tabell x nedan). I matrisen blir det tydligt om målet samstämmer med nationella, regionala och/eller lokala politiska målsättningar och vilka målsättningar som målet samstämmer med. Mål och indikatorer Persontrafik Utveckla arbetspendlingsmöjligheter med kollektivtrafik i Kinnekullebanans stråk - Tillgång till arbete för arbetssökande; tillgänglighet till större geografiska arbetsmarknadsområden - Möjlighet att bo utanför storstadsområden och ändå ha tillgång till arbete - Tillgång till kompetens för näringslivet; tillräckligt många kvalificerade sökande till tjänster Koppling till politiska mål Mål för transportpolitiken, Riksdagen Vision Västra Götaland Det goda livet, Västra Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , Västra God turtäthet Flexibilitet i turer över hela dagen Snabb restid Målbild tåg Västra Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Målbild tåg Västra I Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg och Målbild tåg 2035 preciseras exakta restidsmål för kollektivtrafiken med tåg respektive buss jämfört med 20

21 bil. - restidskvot för tåg är 0,8 jämfört med bil från station - station - Restidskvot buss 1,3 jämfört med bil från hållplats hållplats - Restidskvot expressbuss 1,2 jämfört med bil från hållplats - hållplats Lokala mål: översiktplaner Pålitlighet - Inställda tåg - Tåg i tid Mål för transportpolitiken, Riksdagen Goda inpendlingsmöjligheter till samtliga orter längs banan finns från städer med högskole- /universitetsutbildning (turtäthet, restid, pålitlighet): Totalt Trollhättan Göteborg Vänersborg Örebro Borås Vara Goda utpendlingsmöjligheter från samtliga orter längs banan till utpekade orter utanför banan (turtäthet, restid, pålitlighet): Totalt Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , Västra Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Göteborg Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Målbild tåg Västra Örebro Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra 21

22 Lokala mål Regionala mål för Region Örebro? Trollhättan Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Målbild tåg Västra Vänersborg Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Målbild tåg Västra Vara Lokala mål Goda pendlingsmöjligheter i relationer inom Kinnekullebanan (turtäthet, restid, pålitlighet) Särskild bedömning för pendling inom banan till och från: Goda arbetspendlingsmöjligheter (turtäthet, restid, pålitlighet) från kommunhuvudorterna i kommunerna längs med Kinnekullebanan till närmsta regionala centra Enligt Målbild för kollektivtrafiken i Skaraborg år 2025: Från Hova, Mariestad, Götene, Stockholm Totalt: Hova Mariestad Hällekis Källby Lidköping Övriga orter Göteborg (särskilt viktig med enskilt mål också om tillgängligheten till Göteborg, avser inte bara arbets- och studiependling utan även andra resändamål) Örebro Trollhättan Vänersborg Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra 22

23 Lidköping och Vara till: Göteborg, Örebro, Trollhättan, Vänersborg, Borås, Karlstad respektive Jönköping Götene och Vara centralorter ligger inte vid Kinnekullebanan Goda direkta resmöjligheter (restid, turtäthet, pålitlighet) till: Borås Karlstad Jönköping Stockholm Göteborg Örebro Trollhättan Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Lokala mål Lokala mål Målbild tåg Västra Vänersborg Målbild tåg Västra Goda pendlingsmöjligheter från mindre orter längs med banan Utveckla studiependlingsmöjligheter med kollektivtrafik i Kinnekullebanans stråk - Gymnasiependling - Pendling för studier på högskola/universitet - Möjlighet att bo utanför storstadsområden och ändå ha tillgång till högre studier Lokala mål Mål för transportpolitiken, Riksdagen Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Målbild tåg Västra God turtäthet morgon och eftermiddag Turer över hela dagen för flexibilitet Målbild tåg Västra Resmöjligheter morgon och eftermiddag från alla orter längs banan för gymnasiependling Fokusorter för gymnasiependling i Kinnekullebanans stråk är in till Mariestad och Lidköping Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Snabb restid Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Målbild tåg Västra 23

24 I Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg och Målbild tåg 2035 preciseras exakta restidsmål för kollektivtrafiken med tåg respektive buss jämfört med bil. - restidskvot för tåg är 0,8 jämfört med bil från station - station - Restidskvot buss 1,3 jämfört med bil från hållplats hållplats - Restidskvot expressbuss 1,2 jämfört med bil från hållplats - hållplats Goda resmöjligheter för gymnasiependling från Vara till gymnasieorter längs Kinnekullebanan Lokala mål Prioritet Lidköping Vara kommuns gymnasieskola övergår i regi av Lidköpings kommunala gymnasium Goda utpendlingsmöjligheter till städer med högskole- /universitetsutbildning (turtäthet, restid och pålitlighet): Totalt Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , Västra Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Målbild tåg Västra Göteborg Örebro Trollhättan Vänersborg Borås Främst aktuellt från Vara där direkttåg går via Älvsborgsbanan. Stopp på alla stationer längs banan Lokala mål Höja kollektivtrafikens marknadsandel i Målbild för kollektivtrafiken 24

25 Kinnekullebanans stråk; - Resandet med Kinnekullebanan ska fördubblas till Överflyttning av persontransporter från väg till järnväg i enlighet med Målbild tåg 2035 God turtäthet 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra. - kollektivtrafikresandet till/från/inom Skaraborg ska öka med 50 % Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland: - Tågtrafiken i Västra Götaland ska öka 2,4 gånger till 2025 och 3,3 gånger till 2035 utifrån 2006 års nivå Målbild tåg Västra - Utgår ifrån målsättningarna i det regionala trafikförsörjningsprog rammet Målbild tåg Västra I Målbild tåg 2035 underlagsrapport Trafikering preciseras att Kinnekullebanan och nytt stråk mot Tvåstad har följande målsättning för ökad turtäthet: Mellan min trafik på delen (Tvåstad) - Håkantorp - Lidköping (målbild tåg) i högtrafiktid För Kinnekullebanan 18 dubbelturer per vardagsdygn (25 dubbelturer = 30 min trafik, 14 dubbelturer = 60 min trafik. Alltså ligger målet närmare 60 än 30 min trafik i högtrafiktid) min trafik i högtrafik på delen Lidköping - Mariestad Gårdsjö = 10 dubbelturer per vardagsdygn

26 Snabb restid Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra Målbild tåg Västra Pålitlighet - Inställda tåg - Tåg i tid Utveckla hållbar turism i Kinnekullebanans stråk: Exportmogen destination Utifrån målsättningar: Strategi och utvecklingsplan för exportmognad i Skaraborgs besöksnäring. Mål för att utveckla hållbar utveckling inom Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Mål för transportpolitiken, Riksdagen Strategi och utvecklingsplan för exportmognad i Skaraborgs besöksnäring, Kommunalförbundet Skaraborg, Lidköpings kommun, Götene kommun, Mariestads kommun, Västsvenska turistrådet Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle Goda resmöjligheter till och från turistdestinationer i Kinnekullebanans stråk med Kinnekulletåget under turistsäsongen - Stopp vid hållplats - Direkta resmöjligheter med Kinnekulletåget till utpekade orter från Göteborg - Turer förlagda rätt i tid på dagen för att resa till och från utpekade orter - Tillräcklig turtäthet Utpekade orter för turismen: Totalt: Hova Lyrestad Mariestad Lugnås Forshem Hällekis Råbäck Blomberg Lidköping Strategi och utvecklingsplan för exportmognad i Skaraborgs besöksnäring, Kommunalförbundet Skaraborg, Lidköpings kommun, Götene kommun, Mariestads kommun, Västsvenska turistrådet Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle Goda resmöjligheter att kombinera resa med tåg och buss för att nå turistdestinationer vid sidan om Kinnekullebanans stråk Strategi och utvecklingsplan för exportmognad i Skaraborgs besöksnäring, Kommunalförbundet Skaraborg, Lidköpings kommun, Götene kommun, Mariestads kommun, Västsvenska turistrådet 26

27 Säkra möjligheter att ta med cykel på tåg finns - Målgrupper både långväga turister från utanför Skaraborg och för boende längs Kinnekullebanan Strategi och utvecklingsplan för exportmognad i Skaraborgs besöksnäring, Kommunalförbundet Skaraborg, Lidköpings kommun, Götene kommun, Mariestads kommun, Västsvenska turistrådet Tydlig information på flera språk för turister, både på tåget och vid stationer: - koppling till turistmålet (vandringsleder, cykelleder, boende, restauranger etc.) så att hela resan fungerar. Strategi och utvecklingsplan för exportmognad i Skaraborgs besöksnäring, Kommunalförbundet Skaraborg, Lidköpings kommun, Götene kommun, Mariestads kommun, Västsvenska turistrådet Turistisk särprägel för en viss station/stationsområde är bevarad Strategi och utvecklingsplan för exportmognad i Skaraborgs besöksnäring, Kommunalförbundet Skaraborg, Lidköpings kommun, Götene kommun, Mariestads kommun, Västsvenska turistrådet Tillgängligheten för resor med banan är god för alla Mål för transportpolitiken, Riksdagen Stationer och fordon är anpassade för funktionshindrade Prioritet för stationer med större resandeutbyte enligt kriterier för tillgänglighetsanpassning Mål för transportpolitiken, Riksdagen God information om resan vid stationer och på fordon Information på flera språk Att Kinnekullebanan och dess trafikering leder till ökad hälsa Mål för transportpolitiken, Riksdagen Låg buller- och vibrationspåverkan från Kinnekullebanans trafik (utifrån riktlinjer) Mål för transportpolitiken, Riksdagen Kultur och hälsa = att det är vackert och behagligt att Folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland, Västra 27

28 resa med Kinnekullebanan Att socioekonomisk tillhörighet inte påverkar möjligheten att resa med Kinnekullebanan: - Att priset för resan inte är för högt (att valet inte blir att avstå resa p.g.a. ekonomiska förutsättningar) Folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland, Västra Att det är bekvämt och attraktivt att resa med Kinnekullebanan Personlig service och småskalighet är god Att fordonen är fräscha och sittplatser finns för alla resande Mål och indikatorer Godstrafik Överflyttning av godstransporter från väg till järnväg: Ökat antal tonkilometer som går på järnväg Robustheten är god Koppling till politiska mål Mål för transportpolitiken, Riksdagen EU:s vitbok: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem, EUkommissionen Lågt pris för att köra transport på järnväg Transporttiden är konkurrenskraftig på Kinnekullebanan Kapacitet finns för fler godstransporter på banan Omlastningsmöjligheter mellan väg järnväg - sjöfart Kunna svara upp mot näringslivets behov av godstransporter på banan - Nationella? - Regionala? - Lokala Möjligheter att transportera på Kinnekullebanan svarar upp mot näringslivets behov: robusthet, pris, transporttid, kapacitet Mål för transportpolitiken, Riksdagen Mål för transportpolitiken, Riksdagen Avvakta godsflödeskartläggning Att kunna köra småskaligt gods med persontrafikfordon (motsvarande bussgods) Oklart behov Mål för transportpolitiken, Riksdagen - Minskad klimatpåverkan av godstransporter (ej 28

29 köra med bil) Mål och indikatorer Övriga mål Trafiksäkerhetsmål nollvision på järnväg Kinnekullebanans utformning och trafikering ska bidra till etappmål för järnvägstrafiken Litet antal oskyddade plankorsningar Små risker för spårspring Risker för suicid inga suicidtäta sträckor Minskad klimatpåverkan från trafiken på Kinnekullebanan Koppling till politiska mål Mål för transportpolitiken, Riksdagen - Etappmål järnväg: Halvera antalet omkomna från 2010 till 2020 Mål för transportpolitiken, Riksdagen - Etappmål järnväg: Halvera antalet omkomna från 2010 till 2020 Mål för transportpolitiken, Riksdagen - Etappmål järnväg: Halvera antalet omkomna från 2010 till 2020 Mål för transportpolitiken, Riksdagen - Etappmål järnväg: Halvera antalet omkomna från 2010 till 2020 Mål för transportpolitiken, Riksdagen EU:s vitbok: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem, EUkommissionen Vision Västra Götaland Det goda livet, Västra Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , Västra Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs 29

30 kommunalförbund, Västra. Målbild tåg Västra Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland, Västra Persontrafik och godstrafik genomförs med hållbara färdmedel: Minskade CO2-utsläpp Kommunal planering/utveckling: - Kinnekullebanan som grund för utveckling av tätorter/mindre tätorter längs banan - Möjlighet att förtäta i stationsnära lägen - Möjlighet att minska barriäreffekter vid nyexploatering Tågstopp från både mindre och större tätorter Stationsmiljöer är attraktiva och tillgängliga: säkrade i kommunala planer Minskad/ej utökad bullerstörning från Kinnekullebanan Mål för transportpolitiken, Riksdagen EU:s vitbok: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem, EUkommissionen Vision Västra Götaland Det goda livet, Västra Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , Västra Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund, Västra. Målbild tåg Västra Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland, Västra Mål för transportpolitiken, Riksdagen - Transportsnål samhällsplanering Lokala utvecklingsmål Lokala utvecklingsmål Lokala utvecklingsmål Mål för transportpolitiken, Riksdagen 30

31 - Transportsystemet ska leda till ökad hälsa Goda korsningsmöjligheter för låg barriäreffekt vid befintlig/ny exploatering Att barriäreffekter ej ökas minskade barriäreffekter Skyddade korsningsmöjligheter Lokala utvecklingsmål Lokala utvecklingsmål Mål för transportpolitiken, Riksdagen Lokala utvecklingsmål Kommunala planer som skapar passagebehov Minskade drift och underhållskostnader Underhållsåtgärder genomförs löpande för att undvika behov av akuta insatser för upprätthållande av trafik. Antal oskyddade plankorsningar är lågt. Många plankorsningar medför ökade kostnader för drift- och underhåll Mål för transportpolitiken, Riksdagen Mål för transportpolitiken, Riksdagen Mål för transportpolitiken, Riksdagen Tydliggöra nationella mål för banan: - Lyfta banans status Tydlig precisering av banans nationella intresse Kinnekullebanan är en integrerad del av landskapets karaktär, följsam med terrängen Landskapskonventionen Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1 Att banans delsträckor skiljer sig åt avseende karaktär. 2 Höjd på profil 3 Broar 4 Vägkorsningar i plan 5 Sammanhängande vegetation intill banvall. 6 Småskaliga anläggningar intill banan. Objekt som träd, hus och gårdar nära banvallen. 7 Traditionella material Bevara de sammanhållna säterimiljöerna med tillhörande eklandskap på Kinnekulle Landskapskonventionen Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1 Alléer, grusvägar, siktgator ska finns kvar och vara välskötta 2 Bebyggelse i traditionella lägen (enstaka byggnader kopplade 31

32 till järnvägen eller godsen) 3 Ny bebyggelse (risk med avstyckning av tomter) 4 Karaktär av herrgårdslandskap 5 Antal besökare 6 Aktiva ägare av säterierna Utveckling av spridningskorridorer mellan artrika och artfattiga områden Landskapskonventionen Miljökvalitetsmål Koppling till Mål för transportpolitiken, Riksdagen - Transportsystemet ska leda till minskad miljöpåverkan Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1 Täthet av ängs och betesarter i kantzonen och skötselgatan i de artfattiga slätt- och skogslandskapen. * *referera till täthetskartan. 2 Sammanhängande ytor av artrika miljöer mellan gårdsmiljöer, åkerholmar, vattendrag och betesmarker. 3 Antal gårdsmiljöer och åkerholmar, vattendrag, ängs- och betsmarker i anslutning till banan Korsande stråk för ett levande landskap tvärs över banan. För att man ska kunna korsa banan. Utgångspunkt Miljömålet Levande sjöar och vattendrag Landskapskonventionen Miljökvalitetsmål Koppling till Mål för transportpolitiken, Riksdagen Transportsystemet ska leda till minskad miljöpåverkan Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1 Passage under broar och trummor av vatten- och landlevande djur inklusive människor. 2 Vattendrag med vegetation, buskar och träd i anslutning. 3 Viltstråk 32

33 4 Övergångar för vandrings- och cykelleder 5 Antal vägpassager 6 Antal meter med stängsel 7 Antal döda rovfåglar och ugglor 8 Vandrande fisk från Vänern Stationssamhällen bibehålls och utvecklas för en livskraftig region/livskraftigt landskap Landskapskonventionen Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1 Stationssamhällen med fungerande service t.ex. barnomsorg, skola, äldreomsorg och hållplats, omgivande landskap. 2 Stationssamhälle med en robust förbindelse till omgivande samhällen 3 Trädmiljöer i stationssamhällen t.ex alléer, jvg parker och stora trädgårdar mot järnvägen 4 Korsande vägar i stationssamhällen som medger bra kopplingar inom samhället. Trygga och väl omhändertagna stationsmiljöer Landskapskonventionen Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1 Stationsmiljöer som upplevs som hela miljöer, ej sönderplottrade av olika utrustning, markmaterial och konstruktioner t.ex. Järpås 2 Småskalighet och anpassning till omgivingen där man upplever att stationen är något avgränsat mot resten av samhället t.ex. med träd cykelställ och väderskydd t.ex. Hova, Lyrestad, Lugnås, Mariestad och Forshem. 3 Tydlig och enhetlig karaktär på Kinnekulles station 4 Hög arkitektonisk bearbetning på stationshus, banvaktarstugor mm. 5 Träd intill banan Trädmiljöer som är en del av landskapets karaktär vårdas och stärks Landskapskonventionen Miljökvalitetsmål Koppling till Mål för transportpolitiken, Riksdagen Transportsystemet ska leda till minskad miljöpåverkan Biosfärområde 33

34 Vänerskärgården med Kinnekulle 1 Målen i bevarandeplan för Natura 2000 området Kinnekulle måste vara utgångspunkt för trädmiljöerna. 2 Trädmiljöer i anslutning till banan. I första hand gäller det skötselgatan 20 meter + kantzon invid järnvägen utifrån trädsäkringskrav för järnvägar. 3 Attraktivt eklandskap med stora besöksvärden, en annan värld 4 Ett aktivt beteslandskap med parkkaraktär. 34

35 4. Utförlig beskrivning av politiska mål Nedan följer en utförlig beskrivning av de politiska mål som har koppling till de mål som lyfts fram för Kinnekullebanans utveckling. Mål för transportpolitiken Övergripande om målsättningarna för transportpolitiken I proposition 2012/13:25, Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem samt i proposition 2008/09:93, Mål för framtidens resor och transporter, beskrivs de mål som lagts fast för transportpolitiken i Sverige. Målsättningarna omfattar alla nivåer; nationellt, regionalt och lokalt. I enlighet med riksdagens beslut är det övergripande målet för transportpolitiken att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Därutöver har riksdagen beslutat om ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet syftar till att skapa en grundläggande tillgänglighet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet syftar till högre säkerhet samt förbättrad miljö och hälsa. De båda målen är jämbördiga och har konkretiserats i form av preciseringar inom ett antal prioriterade områden. Inriktningen för proposition 2012/13:25, Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och i alla avseenden hållbart transportsystem som tillgodoser näringslivets och medborgarnas behov av arbetspendling och av godstransporter i alla delar av landet. I första hand bör det befintliga transportsystemet optimeras, det vill säga att med utgångspunkt i befintlig infrastruktur hitta den samhällsekonomiskt mest effektiva metoden för att få ut mesta möjliga kapacitet och kvalitet genom fokusering på drift, underhåll, reinvestering och trimning av systemet. Samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som ökar kapaciteten och kvaliteten samt förbättrar tillgängligheten och bidrar till en effektivare användning av transportsystemet i sin helhet bör prioriteras. Funktionsmålet "Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov." För att förenkla ytterligare har regeringen pekat ut de viktigaste prioriteringarna genom så kallade målpreciseringar. Preciseringar till funktionsmålet: Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. 35

36 Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Hänsynsmålet "Transportsystemets utformning och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås." För att förenkla ytterligare har regeringen pekat ut de viktigaste prioriteringarna genom så kallade målpreciseringar. Preciseringar till hänsynsmålet Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. EU:s vitbok: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem En vitbok beskriver EU-kommissionens officiella ställningstaganden inom ett politikområde, men har ingen direkt rättsverkan i medlemsländerna. EU:s vitbok: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem, som EU-kommissionen ställde sig bakom 2011, beskriver åtta centrala områden för att uppnå färdplanen: Ett gemensamt transportområde Modern infrastruktur och integrerad planering Nya resmönster och nytt beteende Godstransporter Nya fordon och bränslen 36

37 Smart prissättning och finansiering Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Forskning och utveckling Den största utmaningen för transportsektorn är enligt vitboken att klara omställningen till fossilbränsleoberoende utan att göra avkall på effektiviteten eller äventyra rörligheten. Ett tydligt krav i vitboken är att utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn ska minskas med 60 % till 2050 och med 20 % till Något som poängteras är utvecklingen av multimodalitet att logistikkedjor utgörs av många olika transportslag för att minska klimatpåverkan av godstransporter. Etappmål trafiksäkerhet järnväg Trafikverket beslutade 2012 om ett halveringsmål för dödsolyckor i järnvägssystemet från 2010 års nivå fram till år 2020, som ett led i arbetet med nollvisionen. År 2010 omkom 110 personer i olyckor i järnvägssystemet vilket innebär maximalt 55 omkomna år 2020 om målet ska uppnås. Detta delmål kopplar direkt till de transportpolitiska målsättningarna om ett säkert transportsystem. Nationella miljömål: generationsmål miljö och miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål för miljö, 14 etappmål och 16 miljökvalitetsmål. I de transportpolitiska målen uttrycks att transportsystemets utformning och funktion ska bidra till måluppfyllelse av generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen. Generationsmålet för miljö uttrycks på följande sätt: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De 16 miljökvalitetsmålen är följande: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar 37

38 Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Landskapskonventionen Sverige har undertecknat Landskapskonventionen som är en EU-konvention som undertecknats av Europarådets medlemsländer. Syftet med Landskapskonventionen är att främja skydd, förvaltning och planering av landskap samt att organisera europeiskt samarbete i landskapsfrågor. I konventionen tydliggörs att landskap definieras på följande sätt: ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer Varje part som undertecknat konventionen förbinder sig: a) att i lag erkänna landskapet som en väsentlig beståndsdel i människornas omgivningar, ett uttryck för mångfalden i deras gemensamma kultur- och naturarv samt en grund för deras identitet, b) att fastlägga och genomföra en landskapspolitik som tar sikte på skydd, förvaltning och planering av landskap genom att vidta de särskilda åtgärder som anges i artikel 6, c) att införa förfaranden för medverkan från allmänheten, lokala och regionala myndigheter och andra parter med intresse för att utforma och genomföra den landskapspolitik som anges i punkt b ovan, d) att integrera landskap i sin regional- och stadsplaneringspolitik och i sin politik inom kultur, miljö, jordbruk, ekonomi och på det sociala området samt i alla andra politikområden som kan ha direkt eller indirekt inverkan på landskap. Nationell strategi för turistnäringen År 2010 fastslogs en nationell strategi för utvecklingen av svensk besöksnäring med målsättningen om en fördubblad omsättning från 2010 till Strategin har tagits fram av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer och i samarbete med SHR, VisitSweden, Tillväxtverket, Swedavia, Stockholm Visitors Board, Nätverket Sveriges Regionala Turistorganisationer/Västsvenska Turistrådet, och med finansiellt stöd från Jordbruksverket. Svensk Turism företräder den samlade besöksnäringen, representerar cirka företag och är näringens ägarrepresentant i det med staten samägda VisitSweden. Visionen för strategin är följande: Med fokus på hållbarhet ska vi fördubbla svensk besöksnäring på tio år är besöksnäringen Sveriges nya basnäring. Resmålet Sverige är ett naturligt förstahandsval 38

39 för den globala resenären. Näringen omsätter 500 miljarder kronor och erbjuder 35 exportmogna destinationer. För att förverkliga strategin pågår regionalt och lokalt arbete för att ta fram exportmogna destinationer. Strategi och utvecklingsplan för exportmognad i Skaraborgs besöksnäring kopplar till den nationella strategins målsättningar. Strategi och utvecklingsplan för exportmognad i Skaraborgs besöksnäring Turism- och besöksnäringen ska inom en 5-årsperiod vara den procentuellt mest expansiva näringen i Skaraborg, vilket ska resultera i en ökad omsättning genom ett ökat nyskapande inom branschen, ett ökat antal besökare, fler arbetstillfällen samt en ökad befolkningstillväxt. Skaraborgs Kommunalförbunds styrelse beslutade den 19 december 2008 att ställa sig bakom styrgruppens förslag till målsättning om att till år 2015 fördubbla omsättningen inom turismnäringen; från 1,7 miljarder kronor (2007) till drygt 3 miljarder kronor (2015). Den målbild som styr arbetet 2012 ansluter sig till den Nationella Strategin om att fördubbla besöksnäringen fram till 2020 som Västsvenska Turistrådet står bakom. Figuren ovan är hämtad från Strategi och utvecklingsplan för exportmognad i Skaraborgs besöksnäring och visar de insatsområden inom turismnäringen i Skaraborg som strategin fokuserar på. Målbilden skiljer sig från andra målbilder där fokus ligger på lösningar för några få övergripande mål. 39

40 Vision Västra Götaland Det goda livet Vision Västra Götaland är framtagen i samverkan mellan kommunerna och Västra i dialog med ett stort antal aktörer. Visionen är en plattform för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region att bo och verka i. Västra Götaland ska utvecklas till en väl sammanhållen region. Det förutsätter att delarna samspelar och förstärker varandra och bidrar till en konkurrenskraftig helhet med hållbar tillväxt, välfärd och god miljö. En gemensam region ger fler möjlighet till arbete, utbildning, vård och omsorg, kultur och fritid. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Visionen har 5- grundstenar som kortfattat beskrivs nedan: Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften hos ett Näringsliv som verkar i skarp konkurrens och i samspel på nationella och internationella marknader. En utvecklad kollektivtrafik med snabba förbindelser ökar företagens möjligheter att finna specialiserad arbetskraft genom att fler människor kan nå arbetsplatsen inom rimlig pendlingstid. Tågtrafiken har en nyckelroll i detta sammanhang. En god hälsa Hälsa är ett centralt värde i Det goda livet. Beräkningar visar att utsläpp av kväveoxider, partiklar och andra luftföroreningar skulle varit betydligt större om inte kollektivtrafiken funnits. Här finns tydliga hälsosamband, främst i de större tätorterna. Med den anpassning av kollektivtrafiken som gör det lättare för alla, med eller utan funktionsnedsättningar, att resa följer dels att besvär i samband med själva resan kan lindras och dels att det blir lättare att komma till vårdinrättningar och andra målpunkter av olika slag. Ledande i kompetens och kunskapsutveckling Regioner med välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och utvecklas snabbare. Goda kommunikationer underlättar och valfriheten för personer som studerar och verkar vid universitet och högskolor. En ledande kulturregion Kulturen bidrar till medborgarnas personliga utveckling, länkar samman folkgrupper och individer och binder samman regionen. Kollektivtrafiken underlättar medborgarnas tillgång till kultur där dessutom andelen barn och äldre med större behov av kollektivtrafik än andra åldersgrupper är betydande. Infrastruktur och kommunikationer med hög standard Västra Götaland är Nordens främsta transportregion och en motor för svensk ekonomi. Transportsystemet är viktigt för människors tillgänglighet till arbete, utbildning och 40

41 fritid. En snabb och säker kollektivtrafik har stor betydelse för tillväxt och utveckling. Detta ställer krav på infrastrukturens standard och underhåll av denna. - Kollektivtrafiken bidrar till att utveckla Västra Götaland. - Kollektivtrafiken skall ha ett konkurrenskraftigt utbud som en del i ett långsiktigt hållbart transportsystem med hög tillgänglighet. - Kortare restider ökar tillgängligheten till arbetsmarknader och utbildning både i och kring Västra Götaland vilket gör regionen rundare. - Kollektivtrafiken utvecklas i en riktning som svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov, den ska främja integration och vara tillgänglig för funktionshindrade. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Enligt det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland ska kollektivtrafikens marknadsandel öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Den regionala visionen; Vision Västra Götaland Det goda livet, är en utgångspunkt i trafikförsörjningsprogrammet. I programmet pekas 4 delmål ut för att uppnå en ökad marknadsandel för kollektivtrafiken (se figur ovan). Delmål 1: Resandet fördubblas Det långsiktiga målet är att kollektivtrafikresandet ska fördubblas, vilket är ett mål som ägarna av Västtrafik tidigare beslutat. För att tågtrafiken ska kunna öka krävs en kraftig ökning av järnvägens kapacitet, bland annat en utbyggd Västlänk under centrala Göteborg, fler spår och en utbyggd Götalandsbana. Strategier för att nå delmål 1: Resandet fördubblas 41