Frågestund och debatt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågestund och debatt"

Transkript

1 Frågestund och debatt Sverker Olofsson: Innan vi rullar igång med publikfrågorna tänkte jag bara följa upp en del saker. Apropå det som du sade, Bernt, om att medelhavskosten kan vara hjärtskyddande undrar jag om jag som 60-åring kan komma på nu aj, nu måste jag börja med det här och sedan få ett skydd eller är det redan kört om man har misskött sig tidigare? Bernt Lindahl: Nej, jag tror att man alltid kan börja där man är, förändra och vinna fördelar framåt i tiden. Men det är klart att den som börjar tidigt vinner mer. Sverker Olofsson: Men det är lönt att börja även som gammal man eller kvinna? Bernt Lindahl: Ja, det är min förvissning. Sverker Olofsson: En sak där jag liksom anar att du hade tänkt mer än du sade, hur stämmer medelhavsmaten med dina funderingar kring de nordiska kostråden? Bernt Lindahl: Ja, om vi nu t.ex. skulle behöva äta mera olivolja och mer nötter än det som finns i nordiska näringsrekommendationer, känns det som vi redan är på väg i den riktningen om man ser till den försäljningsstatistik som Ingegerd visade. Olle Hernell: Det är väl alldeles klart att de nordiska näringsrekommendationerna ligger ganska nära varandra och det gör alla andra också. Livsmedelsverket blir ju ofta anklagat för felaktiga rekommendationer, men tittar man på motsvarande från Världshälsoorganisationen, EU och USA är skillnaderna ganska små. Problemet ligger nog inte i rekommendationerna utan i att följa dem. Ingegerd Johansson: Jag skulle vilja haka på Bernt: De förändringar som huvudsakligen kvarstår för att vi ska närma oss medelhavskosten är högre intag av nötter om man nu tål dem, man får inte vara allergisk och ökad konsumtion av frukt och grönt. Jag kan berätta att när vi skulle starta den europeiska EPIC-studien tänkte vi ha gemensamma bilder som de intervjuade skulle kunna peka på och säga så där mycket tomat äter jag och så där mycket gurka. Det var fyra foton. På det som skulle visa den största mängden hade vi två tomater och då tyckte jag att jag tagit i mycket. Nej, men, 93

2 sade italienaren i gruppen, det går ju inte! Som minsta mängd får vi ha två tomater och som största fem. Nej, sade jag och då gick italienaren. Vi var på helt olika spelplaner när det gäller frukt och grönt. Sverker Olofsson: Då tänker jag att när jag var barn och det är rätt länge sedan nu fanns det knappt tomater i Vännäsby, och när man fick tag på dem var de så sura att man måste sockra dem. Idag finns de men är så vansinnigt dyra att de knappt går att köpa. Nu överdrev jag lite åt båda håll, men visst har det blivit dyrt med många av grönsakerna? Ingegerd Johansson: Man hör ju ofta prisargumentet, men om man tittar på bandet när man handlar är det nog chokladen, chipsen och läsken som egentligen är det dyraste, det går inte att komma ifrån. Vi exemplifierar med tomat, men det finns många rotfrukter som inte är dyra och som är mycket nyttigare än tomaterna. Sverker Olofsson: Vad tror du det beror på att vi i den här delen av landet är så dåliga på att käka frukt och grönt? Det är ju egentligen riktigt gott när man väl kommer till skott. Ingegerd Johansson: Vi har inte traditionen. Det var därför jag började med den här 1928-studien det kommer att ta tid. Viktigt val av olja? Göran Hallmans: Jag har också några kommentarer till medelhavskosten. Först är det precis som Ingegerd säger: Vi har inte traditionen och inte tillgängligheten på samma sätt. I de här länderna är spenaten och tomaterna tillgängliga på ett helt annat sätt. Sedan vill jag säga att medelhavskosten inte är något enhetligt begrepp. Medelhavet är stort och kosten varierar från land till land. Den mathållning som vi brukar tala om som traditionell och den bästa medelhavskosten är den som en gång åts på Kreta. Men medelhavsländerna förändras ju också mycket och faktiskt i en sämre riktning medan vår egen har gått åt ett betydligt bättre håll. Det skulle inte förvåna mig om vi inom ett antal år har bättre siffror för hjärt-kärlsjukdomar här i Norden än nere i medelhavsområdet. Det stöder Olles och andras uppfattning om att vi har bra näringsrekommendationer i vårt land forskarna är väldigt överens om det. Sedan finns det detaljer som väl kan diskuteras. Vi har rapsolja som vi själva producerar likaväl som de har olivolja. Väldigt mycket talar för att rapsoljan 94

3 är minst lika bra, en del hävdar att den är bättre, och det behöver inte vara så att medelhavskosten är överlägsen i alla avseenden. Det återstår också väldigt mycket att forska på. På mejerisidan har vi i våra egna data sett märkliga resultat. Man har t.o.m. talat om en skyddsfaktor kopplad till mjölk som vi inte har utrett fullt ut. Sverker Olofsson: Jag tror, Ingegerd, att det var du som talade om fet kontra mager fisk. Spelar det någon roll? Är all fisk bra? Ingegerd Johansson: Nja, den feta fisken har ju mer av de nyttiga fettsyrorna och är därför bättre. Sedan finns ju det som Göran kallade gifter, men idag är det ju inte de som ska vara styrande. Den feta fisken är nyttigare och idag lyckligtvis också billigare... Sverker Olofsson: Ge exempel på feta fiskar. Ingegerd Johansson: Lax, röding, sik jag tror alla här i salen vet vad jag menar, alltså de som inte är lite torrare. Sverker Olofsson: Fet fisk och god fisk är samma sak? Ingegerd Johansson: Ja. Ingegerd Johansson 95

4 Barnmat och allergier Sverker Olofsson: Nu ska vi släppa ordet fritt här. Jag ska bara ställa en fråga som jag skulle vilja styra in det här resonemanget på. Jag tror jag ska rikta den till Anneli: Vi har inte sagt någonting om allergier. Finns det någon koppling mellan vad vi äter och allergi av olika slag? Anneli Ivarsson: Jag vet, och ni vet alla, att allergierna har ökat väldigt i vårt land. Glutenintolerans är en helt annan typ av sjukdom även om den också handlar om vilken mat man äter. En intressant sak som hänger samman med din fråga är att, som jag berättade, det är bättre att introducera gluten tidigt medan amningen fortfarande pågår. Ni som har haft något allergiskt barn eller barnbarn i familjen vet vad vi barnläkare tidigare har sagt om allergier: Vänta med äggen, vänta med fisken och allt det här som kan vara allergiframkallande. Men efter det att Olle och jag i vår forskargrupp kunde visa att det var bättre att börja tidigt med gluten har allergiforskarna följt efter och visat att också när det gäller födoämnesallergier verkar det vara bättre att börja tidigare medan amningen pågår och inte bara senarelägga. Det är också en stor förändring som är på väg ut nu och där vår forskning har varit tongivande. Sverker Olofsson: Är själva idén att börja tidigare och försiktigt under amningsperioden? Anneli Ivarsson: Ja, vänta inte till efter 1 år utan börja vid 4 5 månader, gärna under amningstiden om det är möjligt. Världshälsoorganisationen säger att man ska amma helt och hållet i 6 månader, vilket vi i Sverige har försökt följa. Men nu tvekar man om det är riktigt bra i vår del av världen och tror att det kanske är bättre att börja lite tidigare. Olle Hernell: Det har varit mycket diskussion om frågan Skyddar verkligen amning mot allergi? och det är väldigt tveksamt om man kan påstå det. Det förtar inte på något sätt den positiva effekten av amning, men jag skulle vilja säga att just skyddet mot allergi är ett av de svagaste stöden för att amma. Då har man gjort precis det misstag som Anneli berättade om och skjutit upp introduktionen av starka födoämnesallergener som ägg och fisk för länge. Det vi kan se nu är att man ska börja introducera tidigare kanske mellan 4 och 6 månader därför att barnen då har en större tendens att utveckla det vi kallar för tolerans som gör att de tål nya allergiframkallande ämnen. Om det i sin tur faktiskt beror på att man i högre utsträckning då introducerar i 96

5 skydd av amningen, eller om det just är tidsperioden som är viktig, det kommer kanske att visas av studier som inte är gjorda men pågår. Vi vet inte om det vi har sett med gluten verkligen gäller för kostallergier. Anneli Ivarsson: Bara en kort kommentar innan vi går vidare: Man måste ju ha klart för sig att det är så svårt att ge råd. Det räcker ju inte med att jag som forskare har en idé om att minska antalet barn med glutenintolerans genom att sänka mängden mjöl i kosten. Kanske får det den tänkta effekten, men vad blir konsekvenserna för hjärt-kärlsjuklighet, övervikt och alla andra kostrelaterade sjukdomar? Man kan inte titta på en del utan måste, som Ingegerd påpekade, försöka se till variationen i kosten. Det är de breda kostråden som framför allt behövs. Anneli Ivarsson 97

6 Omega-3 och omega-6 Publikfråga: Jag heter Yngve Johnsson och har jobbat med hälsofrågor under större delen av mitt liv, bl.a. genom att hålla hälsoföredrag. Jag vill betona att det är stor skillnad om vi talar om solros-, majs-, raps- och olivolja. I dem har vi mycket omega-6 som gynnar det onda kolesterolet. Däremot har linfröolja och fiskolja en väldigt hög halt av omega-3. Jag skulle vilja ha en kommentar till det. Göran Hallmans: Jag håller just på att granska en översiktsartikel om detta som jag tycker är väldigt bra. Slutsatsen i den artikeln är faktiskt att kvoten som man har talat om mellan omega-6 och omega-3 inte håller så långt som vi har trott. Jag ser att Olle också nickar. Jag har också levt i föreställningen att omega-3 är mycket bättre och omega-3 är bra i många sammanhang men det har inte slagit så kraftigt på hjärt-kärlsidan som jag hade förväntat mig. Olle Hernell: Det är nog också så att det blir lite förenklat att prata om omega-6 och omega-3. Det handlar rätt mycket om vilka specifika omega-6- och omega-3-fettsyror vi pratar om. Om man tittar på omega-3 talar man i första hand om alfa-linolensyra, som i sin tur bildar andra produkter, till exempel EPA och DHA och det kan hända att det inte räcker med alfa-linolensyran utan att det spelar roll om vi också med kosten får i oss andra omega-3-fettsyror, till exempel DHA som främst finns i fet fisk. Sverker Olofsson: Men när vi är inne på det här med olja: Nu idag har vi hört att olivoljan är jättebra och rapsoljan är bra, men spelar det någon roll? Är det sämre om jag använder solrosolja eller matolja? Bör jag vara noggrann i mitt val? Olle Hernell: Återigen handlar det om att se till helheten, dvs. den totala balansen mellan omega-6 och omega-3 i kosten över tid. Det är det som har betydelse, inte vad vi får i oss av en viss oljetyp. Sedan när det gäller olivolja har den väl andra komponenter som kan ha hälsoeffekter utöver nivån av omega-3 och omega-6. Sverker Olofsson: Och du Göran vad köper du för olja? Göran Hallmans: På den frågan brukar jag alltid svara att jag sätter rapsoljan först men det är en tro och inte ett vetande. Jag skulle vilja påstå att rapsoch olivolja är bäst dokumenterade, men därmed inte sagt att andra oljor är 98

7 oerhört mycket sämre. Emellertid tror jag att en del av dem kan vara det. En annan sak som jag tror är viktig: Ibland gör industrin jättebra saker, och när den nya kunskapen om rapsoljan kom någon gång vid slutet på 1980-talet ändrade tillverkarna i det tysta sina matfetter till att bli mycket bättre. I de här produkterna vi kan ta Bregott som exempel finns en oljekomponent som inte är oväsentlig och man har alltså börjat använda rapsolja i betydligt större utsträckning. Jag tror att det är en av förklaringarna till den sänkta sjukligheten. Det är svårt att mäta, men det är min tro. Publikfråga: Jag heter Lill Vik och är f.d. skol- och distriktssköterska. Jag har en fråga till Olle Hernell, som sade att mammans undernäring under graviditeten kan bli väldigt betydelsefull för barnet. Det är ju så att många mammor mår fruktansvärt dåligt i början av graviditeten och det kan gå ett par månader när de faktiskt har svårt att få i sig tillräckligt med näring. Vad har det för betydelse för barnets hälsa? Olle Hernell: Ja, det viktiga är att man kan se att fostret tillväxer på ett förväntat, normalt sätt. Hos mammor i ett utvecklat land som vårt skyddas fostret så att det i första hand får vad det behöver. Så länge fostret växer finns det ingen anledning att vara orolig för barnets vidkommande. Olle Hernell 99

8 Motion och mat för äldre Publikfråga: Jag heter Ulla Orring och har som politiker varit med i utkanten av MONICA-projektet och det var helt fantastiskt men nu tillhör jag gruppen äldre och vi är 1,7 miljoner i Sverige. Jag har motionerat när jag var yngre, bl.a. spelat tennis, men nu kan jag inte göra det längre utan får nöja mig med att promenera när det är sandat och plogat och bra före. Min aptit är strålande, men eftersom jag motionerar mindre måste jag också äta mindre. Ge mig råd vad kan vi äldre pensionärer minska på i maten och ändå leva bra? Göran Hallmans: Jag vill vara väldigt tydlig på en punkt, Ulla: Det viktigaste av allt är att du äter tillräckligt och får i dig tillräckligt med energi. Sedan i högre åldrar går de allra flesta i alla fall helt naturligt ner i vikt. Annars gäller de allmänna principer för kosten som många har dragit idag men framför allt att du äter ordentligt och sedan rör dig så mycket som du kan. Utan tvekan är det viktigt för alla, och min uppfattning är att det är om möjligt ännu viktigare uppe i åldrarna än för de yngre. Sverker Olofsson: Men, det kan ju vara så att det blir svårt att gå ut några dagar för att det är så halkigt på trottoarerna. Ska man då äta mindre under en tid? Ta lite mindre portioner, inte tre utan två potatisar? Ska man tänka så? Göran Hallmans: Men så ser väl inte verkligheten ut? Ingen sitter väl och räknar på det sättet, och den som till äventyrs gör det har ju ingen direkt spännande tillvaro. Sverker Olofsson: Men att behöva lägga ut bältet ett hål är ju också en verklighet? Göran Hallmans: Bältet ger i för sig oftast ett bättre mått än vågen, men det är allmänna principer som gäller och för äldre är det viktigaste att få tillräckligt med energi. Det är ett problem för många, framför allt dem som inte klarar sig själva. Bernt Lindahl: Man har ju alltid tillgång till ett bra sätt att veta om energibalansen går åt rätt eller fel håll: Det visar sig i vikten. Jag inser att det inte är enkelt att hela tiden försöka se till att man får bra på tallriken och kanske se över portionsstorleken, se på det som man äter vid sidan om måltiderna och se till att komma ut och röra sig. Man får göra det bästa man kan, men jag tror inte på någon enkel genväg. 100

9 Sverker Olofsson: Får jag fråga dig när vi är inne på det här: När är jag överviktig? Bernt Lindahl: Det finns ju definitioner. WHO talar om fetma vid BMI över 30 (kg/m 2 ) och övervikt vid 25. När det gäller midjemåttet brukar man säga att män ska ge akt på allt över 94 cm och absolut göra någonting vid 102 cm eller mera. För kvinnor är motsvarande gränser 80 och 88 cm. Sverker Olofsson: Du sa 94 för män det innebär att om man går över det ska man börja tänka på det farliga bukfettet? Bernt Lindahl: Ja, precis. Man kan ju tillägga att människor också ser något olika ut. Vi är individer, en del är lite bredare i formatet och det behöver inte vara fett alla gånger. Man får se lite till vad det är för typ av person också. De här gränserna är framtagna utifrån när man i forskningen kan se att risken för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes ökar. För män är det någonstans vid 94 cm, men det kan hända att risken ökar lite tidigare också. Någonstans sätter man hur som helst en gräns: Här börjar ökningen bli så stor att vi bör vara alerta. Sverker Olofsson: Innebär det att man ska tänka att nu har mitt midjemått gått upp till 98 cm, det är dags att dra ner på maten och promenera mer. Sedan balansen, ska man tänka att nu måste du fixa det du förstörde i oktober och november? Bernt Lindahl: Så tror jag man bör tänka. Sedan är det klart att man måste ha en viss guldkant på tillvaron också. Jag säger inte att den behöver bli tråkig. Men det gäller att se upp i tid. Det är ju inte så att man går upp 20 kg på ett år utan snarare samlar ihop 2 kg per år i 10 år till sin övervikt. Vända utvecklingen av blodfetter? Sverker Olofsson: Men, Gunilla, när vi nu är inne på bukfettet som man ofta säger öka risken för hjärt-kärlsjukdomar vad har du för råd? Om jag är i 60-årsåldern och är rädd för att det börjar bli lite igensatt i ådrorna, vad gör jag? Gunilla Olivecrona: Precis det ni har diskuterat från flera utgångspunkter, alltså försöker öka den fysiska aktiviteten så mycket det går. Det behöver inte vara på elitnivå utan rena vardagsaktiviteter, att ständigt tänka på att få röra hela kroppen. Sedan också se över kostvanorna, försöka kapa bort mjölken i eller kakorna till kaffet liksom småätandet mellan måltiderna. 101

10 Sverker Olofsson: Om man är i det läget att det börjar bli lite beläggningar jag kan inte era ord som tätar till blodkärlen. Kan jag göra något utöver att förändra mitt ätande och mitt motionerande? Kan jag förbättra läget? Gunilla Olivecrona: Ja, det finns studier på att man kan få åderförkalkning att minska i kärlen, så det är värt att försöka. Till det måste man också säga att det numera finns väldigt effektiva läkemedel för att kontrollera kolesterolbildningen, t.ex. statiner. Många människor kan ha hjälp av ett sådant tilllägg för att försöka åtminstone förhindra vidareutveckling av sjukdomen. Sverker Olofsson: Vilka bör då gå till doktorn och säga att jag vill ha statinpillret? När gör man det? Gunilla Olivecrona: Kanske borde vi alla känna till våra blodfettvärden och veta hur det ligger till. Sedan finns det personer som vet att de har en genetisk belastning genom att släktingar fått hjärt-kärlsjukdom vid relativt låg ålder. Det tror jag är en varningssignal som motiverar ett läkarbesök för åtminstone rådgivning. Sverker Olofsson: Visst är det lite spännande att höra att man kan förbättra läget genom motion? Det trodde jag faktiskt inte. Gunilla Olivecrona 102

11 Stress och motion Publikfråga: Jag heter Berit Bäckström och arbetar som företagssköterska. Jag möter väldigt många människor, gör hälsoundersökningar, sammanställer hälsoprofiler och undersöker just blodfetter och blodtryck. Något jag ofta tar upp är dels arvet, som är väldigt viktigt, dels stressen. Jag tycker att människor idag stressar så mycket de inte hinner motionera. De stressar och äter alldeles för fort. De stressar och lagar för dålig snabbmat. De stressar i affärerna och köper fel mat. Jag undrar hur mycket ni talar om stressen och om ni ser i forskningen att den har betydelse för t.ex. kolesterolhalten? Sedan har jag också en annan fråga: Borde inte affärerna vara bättre på att ha bra priser på nyttiga varor, hellre än att marknadsföra läsk och skräpmat genom att sätta ner priserna och lura barnfamiljer? Sverker Olofsson: När du säger det tänker jag på trenden de senaste åren att läskflaskan blivit 1½ liter istället för 33 cl och godispåsarna 1 kg istället för 1 hg det är också jättefarligt Berit Bäckström: När jag var barn delade vi på en 33 centilitersflaska och det var jättenoga att få lika mycket, men nu får barnen 1½ liter själva. Sverker Olofsson: Men det var väl på den tiden när biobiljetten kostade 75 öre! Det här med stressen är viktigt någon som vill kommentera? Bernt Lindahl: Jag kan bara hålla med. I livsstilen ingår minst tre komponenter och vi har bara talat om två av dem idag fysisk aktivitet och mat. Stressen är den tredje och den kan ha negativa verkan på två sätt. Dels kan stresshormonerna som sådana öka risken för hjärt-kärlsjukdom, men sedan var du ju själv inne på frågan om hur den som är väldigt stressad ska kunna hitta en förnuftig livsstil. Det är nästan omöjligt, och man måste jobba för att få någon slags balans i sin tillvaro. Ingegerd Johansson: Jag vill bara tillägga att det man absolut inte ska göra när man nu har bestämt sig för den goda kanelbullen eller kakan är att ha dåligt samvete efteråt, utan då ska man njuta av den. Det är också en form av stress att gå och älta sådant i efterhand. 103

12 Matpriser och hälsa Göran Hallmans: Den andra frågan handlade om priser och är egentligen politisk. Den har varit uppe många gånger, och det är tydligen tekniskt väldigt svårt att genomföra en sådan prisreform och helst vill ju statsmakterna kunna styra dessa saker på ett enkelt sätt. Man har inte heller varit särskilt intresserad av just den här problematiken, men jag skulle vilja hävda att nyckelhålsmärkningen som blir allt tuffare, alltmer accepterad och som omfattar alla livsmedelsgrupper faktiskt ger en möjlighet att tillämpa just den princip som du för fram. Men ska man lyckas fullt ut måste man nog driva frågan politiskt, det är jag övertygad om. Olle Hernell: Du var inne på att barnfamiljerna blir lurade i affären. Det är väl alldeles riktigt och man ser ju också effekterna. När vi växte upp var det lördagsgodis som gällde, men idag vankas lördagsgodiset fem dagar i veckan. Sockerkonsumtion i form av sötsaker och bakverk är en väldigt stor del av barnens energiintag idag. Det är uppenbart att det är en faktor som spelar in för ökningen av övervikt hos barn. Ingegerd Johansson: Jag tänkte apropå det ökande godisätandet på att för första gången under de senaste åren ser vi också att den goda, sjunkande trenden i kariesutvecklingen hos barn har avstannat. Möjligen har det t.o.m. börjat öka igen, det är vi inte riktigt säkra på, men det blir i varje fall inte bättre. Anneli Ivarsson: Under den tidiga perioden i livet, då matvanorna grundläggs, är det visat bl.a. i en studie i Lycksele av en forskande tandläkarkollega till dig, Christina Stecksen-Blicks, att barn redan vid två års ålder får betydande mängder av sötsaker i form av både godis och läsk. Det behöver inte en tvååring utan det bara grundlägger vanan att äta onyttig mat, så det finns mycket att göra. Göran Hallmans: Sambandet mellan godis och, framför allt, söta drycker och övervikt är ju alldeles uppenbart. Diabetesforskarna är nog väldigt övertygade om att det i framtiden kommer att kunna påvisas ett samband också med diabetes. Sverker Olofsson: Men ibland att när man pratar om socker, godis och läsk riktar man tipsen till mig som enskild människa: Drick mindre Cola, ät mindre godis! Tycker ni inte att man ställer för låga krav på handeln och industrin? Tänk bara på meterantalet på hyllorna med lösviktsgodis! 104

13 Göran Hallmans: Kom ihåg de jätteproblem vi hade med att få genomföra livsmedelsmärkning. Man stöter på oerhört starka krafter när man försöker ändra dessa saker, inte bara inom handeln utan också politiskt. Min uppfattning är nog att den här frågan egentligen bara kan drivas politiskt, och jag ser att Ulla Orring nickar instämmande. Anneli Ivarsson: Du har helt rätt, men jag tänker också att vi som konsumenter och kunder kan göra mycket. Vi kan faktiskt välja affären som lägger de nyttiga nötterna vid kassan istället för lösgodiset. Vi kan välja att köpa 33-centilitersburkarna istället för storflaskorna. Det finns ändå mycket vi kan göra och alla kan bidra. Ingegerd Johansson och Sverker Olofsson 105

14 Publikfråga: Rosa Lövmark heter jag och skulle vilja veta vart man vänder sig för att åtminstone få tala om för alla i vården som inte fattar vad amalgam och kvicksilver ställer till med. Sverker Olofsson: Jag tror inte att det här är riktigt lätt, men vi har ju i alla fall en tandläkare på podiet. Ingegerd Johansson: På frågan om vart en patient vänder sig för att få svar på de här frågorna skulle jag nog säga Tandläkarhögskolan. Där finns den kompetens som är bäst på det här i Västerbotten. Man har ju också haft en särskild enhet som har jobbat med detta, även om den kanske inte är helt intakt längre. Sedan ska man nog inte koppla din typ av problematik till det här med att äta fisk. I maten handlar det inte några höga kvicksilvernivåer, och det är viktigt att se att Göran talar om kvicksilvret som en markör för fiskintaget i Sverige. Lagstiftning mot fetma? Publikfråga: Jag heter Björn Andersson och har egentligen två frågor. Vi vet ju att folk kan vara ganska dumma i huvudet. Trots att man så väl vet att socker är onyttigt köps mer och mer läsk. Vad tror ni om Japans idé om att olagliggöra ett midjemått över en viss nivå är det ett bra grepp för att få bukt med problemet? Sverker Olofsson: Vad var bestraffningen vet du det? Björn Andersson: Jag tror att det handlar om dryga böter. Den andra frågan är lite mer personlig. Jag är född 1985 och borde väl egentligen vara glutenallergiker, men det är jag inte. Jag äter emellertid för två, kanske för tre ibland, och mölar i mig godis nästan varje dag. Trots det kommer jag inte över mina 73 kg som varit maxgränsen. Ska jag vara rädd för att min ämnesomsättning någon gång när jag närmar mig 30 kommer att vända helt så att jag sväller upp som en ballong? Bernt Lindahl: Jag ska försöka kommentera idén med lagstiftning. Man kan förstås diskutera olika åtgärder för att komma åt fetmaproblemet. Vi har idag talat mycket om individuella åtgärder och själv är jag väldigt tveksam till bestraffningar. Om hur man skapar beteendeförändringar finns ju en hel del forskning, och bestraffningar har allmänt sett fungerat ganska dåligt. Jag tror faktiskt mera på någon form av belöning för att man förändrar sina vanor. Man skulle kanske kunna säga att om bra produkter blir billigare och då- 106

15 liga produkter dyrare skulle det bli en belöning att välja de billigare produkterna och det tror jag är en bättre modell. Sverker Olofsson: Så var det detta med att Björn äter hur mycket som helst utan att öka i vikt. Vad händer i framtiden var frågan Anneli Ivarsson: Jag tycker att båda hans frågor speglar det individuella. Som individ undrar man förstås vad händer med mig?, medan det vi talar om som forskare ofta ligger på befolkningsnivå i form av ett mönster när man tittar på många personer. Bara att vara född 1985 räcker inte för att få glutenintolerans, det behövs mycket mer. Det här med mat och vikt är mycket individuellt, och jag vill ta chansen att knyta an till ett par frågor som jag fick under pausen. Någon kom fram till mig och sade att när du talar om en välfärdssjukdom låter det ju som det är mitt eget fel att jag har fått glutenintolerans och att jag skulle kunna göra någonting åt det. Vi kallar dem välfärdssjukdomar i meningen att de är kopplade till det moderna levnadssättet och utan att gå in på vad det handlar om under ytan. När det gäller övervikt vet vi nu att om jag äter lagom och rör mig mera kanske jag kan göra någonting. När det gäller glutenintolerans vet vi inte riktigt så mycket. Vi har en del kunskap om spädbarnsåren, men vi vet inte vad man ska göra under resten av livet och det måste vi forska vidare om. Publikfråga: Jag heter Lennart Östin och undrar vilken sorts mjölk med avseende på fetthalt som man ska servera i skolan och förskolan? Olle Hernell: Den rekommendation som finns ifrån Livsmedelsverket, och som jag nog tycker är korrekt, är att man ska servera lättmjölk. Sedan är det, precis som Ingegerd var inne på, också en smakfråga. En del tycker att mellanmjölk är OK men klarar inte att dricka lättmjölk. Då måste man tänka på helheten igen, och om man av någon anledning använder mellanmjölk istället får man väl se till att dra ner på det mättade fettet någon annanstans. Sverker Olofsson: Det innebär att den fetare mjölken kan bli för mycket också i den åldern? Olle Hernell: Ja, det kan det. Vi har tittat på fyraåringar och sett att fettkvaliteten är viktigare än fettmängden för att påverka nivåerna av blodkolesterol. 107

16 Amningens betydelse Sverker Olofsson: Framför allt du, Olle, har varit inne på amningens betydelse och konsekvenser. Samtidigt känner man att du tassar runt en brasa för att diskussionen är så laddad. Kan du säga något om hur viktigt det är att amma sitt barn? Olle Hernell: Det är precis så viktigt som föräldrarna själva tycker. De bestämmer hur de ska uppföda sina barn. Vad vi kan göra är att förse dem med så saklig information som möjligt för att underlätta ett bra val. Alternativet till amning är modersmjölksersättning och den är inte statisk. Ersättningarna för 30 år sedan var något helt annat än de som finns idag. Vi har genom åren haft möjlighet att forska kring bröstmjölkens sammansättning och ständigt göra förändringar i modersmjölksersättningarna så att de har blivit så lika bröstmjölk som de faktiskt är numera. Det betyder att skillnaderna mellan ammade och flaskuppfödda barn är betydligt mindre nu än för några årtionden sedan men de finns fortfarande till de ammade barnens fördel, både på kort och lång sikt. Men, återigen, skillnaderna kan påvisas på gruppnivå och vi kan inte avgöra vad de innebär för ett enskilt barn. Det gäller i ett land som Sverige, men skillnaderna är förstås mycket större och väsentligare i utvecklingsländerna där vi har ett annat riskmönster. Där spelar orent vatten, infektioner och sådant in på ett helt annat sätt och gör det ytterst viktigt, till och med livsavgörande, med exklusiv amning för många barn. Publikfråga: Jag har ett förslag som radikalt skulle förbättra hälsoläget här i landet utifrån mina erfarenheter av att jobba med dessa frågor i Etiopien. Jag skulle vilja ha ett hälsoprogram i den svenska lärarutbildningen och ett likadant i skolorna. Jag skulle också vilja ha en förändring av skolmaten redan från dagis. Den ska vara nyttig och tilltalande för ögat så att barnen lär sig att tycka om den så mycket de aldrig i framtiden springer till någon kiosk för att äta läsk och godis. Anneli Ivarsson: Du har helt rätt i att hälsotänkandet behöver komma in i lärarutbildningen för det är ju lärarna som når barnen. Det finns redan många bra sådana initiativ runt om i landet. Västerbottens läns landsting har dragit igång det s.k. SALUT-projektet, en hälsosatsning för barn och unga som man nu driver i samarbete med kommunerna. Den börjar i mödrahälsovår- 108

17 den, går över i barnhälsovården och sedan ut för att söka samarbete med skolan. Där står många av de frågor du tog upp i fokus. Sverker Olofsson: OK då tänkte jag att vi skulle dra ett streck där, men först riktar jag mig till er i panelen. Är det någon av er som känner att något borde vara sagt som ännu inte är det? Anneli Ivarsson: Ja, i pausen frågade någon mig när det gäller glutenintolerans men havren då?. Jag talade ju om vete, råg och korn. Förr i tiden misstänktes också havre, men det är numera frikänt och inte kopplat till glutenintolerans. Men då måste det också vara absolut rent havre: Odlad på ett eget fält, mald i en separat kvarn och behandlad för sig hela vägen. Sverker Olofsson: För rättvisans skull måste jag också nämna att jag träffade en kvinna precis innan vi började idag. Hon heter Gull-Britt Johansson och vi kom fram till att det åtminstone finns två nykterister i lokalen, hon och jag. Därför undrar vi båda om det här med vin och hälsa: Borde jag som har lite sjukdomsarv i släkten och är nykterist ändå tuta till med lite rödvin varje kväll för att må bättre? Göran Hallmans: Jag tog ju upp den frågan och den är oerhört känslig. Vi har ju olika kulturer i olika länder. Uppenbart i ett hjärt-kärlperspektiv är att en liten kvantitet alkohol regelbundet inte är en negativ faktor utan sannolikt positiv. Sverker Olofsson: Vad är liten? Göran Hallmans: Jag kommer strax till det. Vad jag vill göra tydligt är de stora, sociala biverkningarna av alkohol som väl är orsaken att du har den uppfattning du har. Det problemet kommer vi inte runt, och därför måste de här frågorna hanteras med stor försiktighet på populationsnivå. Sedan på individnivån: Du är ju betydligt yngre än min egen mor som är över 90. Min bror är distriktsläkare och har varit tydlig med att säga till henne att Du ska ta en liten hutt rödvin varje dag. Vad en liten hutt är får hon väl själv bestämma, men det handlar alltså om en väldigt liten kvantitet och det upplever han som positivt för henne. Jag tror att han har rätt och det gäller ju dig också när du når en viss ålder. Sverker Olofsson: Ja, jag skulle verkligen vilja leva väldigt länge livet är ganska trevligt får jag säga. Säg då att jag skulle vilja fortsätta att vara nykterist av rent ideologiska skäl, kan jag byta ut rödvinsglaset mot en halv barnalbyl? 109

18 Göran Hallmans: Nej, så enkelt är det inte. Din fråga är väldigt bra för den visar egentligen det viktiga och det är hur lite vi ändå vet. Här sitter ett antal experter och är väldigt överens om de stora linjerna. Men när det kommer till detaljfrågor finns det oerhört mycket som vi inte har en aning om och att göra den jämförelse som du frågar efter klarar vi helt enkelt inte idag. Det finns fortfarande en diskussion om hur bra är egentligen albylen?. Anneli Ivarsson: Jag kopplar till Ingegerds bild på den ökade vinkonsumtionen, framför allt hos medelålders kvinnor. Det finns ju väldigt stora risker med det och man måste nog tänka efter själv var man står. Jag tror för min del att det är en större risk att fler medelålders kvinnor dricker för mycket vin än att det finns en del nykterister. Så fortsätt du! Bernt Lindahl: Jag vill bara tillägga att det blir enklare om man tänker sig att man sitter i ett rådgivningssamtal med en person som har börjat få hjärt-kärlproblem och som säger jag dricker ett glas rött vin per dag. Måste jag sluta med det? Då tycker jag inte att vi har vetenskapligt fog för att svara ja, det måste du utan då kan man lugnt säga nej, det kan du fortsätta med ur hjärtkärlsynpunkt. Det är enkelt, men det är mycket svårare att säga till människor att de ska börja dricka. Sverker Olofsson: Ja, det här med vinet kan verka trivialt, men det är sådant som gör det så spännande att möta forskarna vid universitetet och få en bild av hur det funkar. Tack så mycket för att ni har lyssnat på oss! 110

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Maten och matvanorna: Vad är bäst och blir det rätt?

Maten och matvanorna: Vad är bäst och blir det rätt? Maten och matvanorna: Vad är bäst och blir det rätt? Ingegerd Johansson Professor Inst. för odontologi Jag ska redogöra för mat och matvanor i Norrland, framför allt utifrån resultaten i det så kallade

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn HANDLEDNING TILL OH-BILDER - MAT FÖR SPÄDBARN Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier?

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl Docent, överläkare Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin Först skulle jag vilja ställa frågan: Vad finns det för anledning

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Nyhetsbrev 5 2013 Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Livsmedelsverket har på senare tid ökat sin press på kommuner och på kommunernas inköpare och kostchefer, att barnen ska äta kemiska margariner

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD MAT FÖR LIVET På menyn idag Övervikt Undernäring Får vi i oss allt vi behöver Sarkopeni Allmänna kostråd Frågor? Patricia Pyri Badh NÄRINGSRÄTT Kostrådgivning Leg. Dietist och Idrottsnutritionsrådgivare

Läs mer

Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad

Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad Kroppen ger ingen garanti Hur vill du sköta om kroppen du bor i? Vill du ha fint både på ut- och insidan, eller kör du på så länge kroppen inte protesterar?

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna

STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna STARTFRÅGOR Kryssa i skalan eller rutorna Vad anser du övervikt i allmänhet främst beror på? Arv Hur motiverad/peppad/tänd är du på att gå in i detta program? Halvljummen Miljö/utbud Lägsta nivån på skalan

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Omega 3 - Det GODA FETTET!

Omega 3 - Det GODA FETTET! Omega 3 - Det GODA FETTET! Människan är faktiskt en av de mest fettberoende arterna på jorden. Vi har en avancerad hjärna och ett känsligt nervsystem som behöver rätt fett för att fungera. Hela 60% av

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer