Delredovisning för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Dnr /04

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delredovisning för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Dnr /04"

Transkript

1 Delredovisning för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Dnr /04 Fil Dr Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå Senior Scientist Søren Krogh Jensen, DJF, Forskningscenter Foulum, Danmark Agr Nilla Nilsdotter-Linde, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Inledning Eftersom naturliga vitaminer har högre biologisk aktivitet än syntetiska och att produktionen av andra naturliga vitaminkällor begränsas av höga kostnader, brist på lämpliga råvaror och kort hållbarhet hos råvarorna (pga hög fetthalt) är det av stort intresse att undersöka vitamininnehållet i vallfoder, som är den största naturliga källan för kornas vitaminförsörjning (Jensen, 2003). I en tidigare gårdsstudie genomförd vid Inst. för jordbruksvetenskap Skara (nuvarande avd. för produktionssystem, HMH, SLU, i samarbete med Foulum Forskningscenter, Danmark och Svensk Mjölk, undersöktes effekter av skörd och ensilering i olika lagringssystem (plansilo, tornsilo och rundbal) på innehåll av ß-karotin (pro-vitamin A) samt vitaminerna D och E i vall (Nadeau, 2003; Nadeau et al., 2004). Dessutom studerades effekter av lagringstid och tillsatsmedel på dessa vitaminers innehåll i ensilage. Totalt analyserades fyrtio grönmassaprover och sextio ensilageprover för vitamininnehåll. Ett slående resultat var att innehållet av α-tocopherol (provitamin E) och ß-karotin i grönmassa och i ensilage var mycket lägre (36 (s.d. 18) mg α-tocopherol/kg ts och 23 (s.d. 15) mg ß-karotin/kg ts) än vad tabellvärdena anger (Spörndly, 1999; Møller et al., 2000; Nadeau, 2003; Nadeau et al., 2004). Resultat från studien infördes därför i den nyligen utgivna svenska fodermdelstabellen (Spörndly, 2003). Innehållet av vitamin E och ß-karotin i grönmassan kunde bevaras under skörd och ensilering om förutsättningarna var goda, dvs. god näringsmässig och hygienisk kvalitet hos ensilaget och bra väderleksförhållanden. Däremot var innehållet av vitamin D 2 högre än förväntat i stående gröda (4 900 (s.d. 1770) IE/kg ts men det minskade kraftigt under skörd och ensilering till IE/kg ts (opublicerad data). Denna studie löpte endast under en växtodlings- och utfodringssäsong ( ) men vitamininnehållet i vallen för efterföljande mjölkkoförsök på Tingvall med start 2003 visade liknande innehåll av ß-karotin och α-tocopherol som vallen i denna studie. De låga halterna av ß-karotin och vitamin E i grönmassan kan ha stora konsekvenser på EU-förbudet, speciellt som vitaminnormerna för mjölkkor har höjts (NRC, 2001). Vid foderstatsberäkning för vitaminutfodring med inga syntetiska vitaminer i mineralfodret kommer mjölkkor i ekologisk produktion inte att klara sin vitamin D och vitamin E försörjning under sinperiod och tidig laktation, speciellt om kalvningen sker på senvintern-våren (NRC, 2001; Spörndly, 2003). Korna kommer antagligen att klara sin vitamin A försörjning i form av ß-karotin. Däremot behövs det naturliga E- och D-vitaminer. För närvarande finns det endast några enstaka naturliga E-vitaminpreparat medan det inte finns något naturligt D-vitaminpreparat på marknaden. D-vitaminkällor, som fiskleverolja och fodertran, är svåra att få en kommersiell marknad för. Effekt av tillsatsmedel på vitamininnehållet varierade mellan första och andra skörd. Syrabehandlat ensilage hade det lägsta innehållet av vitamin E under första skörden medan ensilage behandlat med mjölksyrabakterier hade det lägsta E-vitamininnehållet under andra skörden (Nadeau, 2003; Nadeau et al., 2004). Skillnader i resultat mellan första och andra skörd gör det angeläget att genomföra en fördjupad ensileringsstudie för att utreda effekterna av tillsatsmedel på vitamininnehållet i olika vallensilage. Åren 2003 och 2004 utförs liknande 1

2 gårdsstudier i norra Sverige och preliminära resultat från 2003 visar liknande vitamininnehåll i ensilaget som i studien från sydvästra Sverige (Bernes, pers. medd., 2004). I en gårdsstudie är det svårt att renodla effekter av bl.a. utvecklingsstadium, botanisk sammansättning och ensilering på innehållet av α-tocopherol, ß-karotin och vitamin D i vall. Dessutom kan regionala skillnader och vallålder påverka vitamininnehållet i vallväxterna. Alla dessa faktorer förväntas dessutom påverka kvaliteten hos protein och fiber i vallväxter. I norra Sverige är man mer beroende av konserverat foder än i de södra delarna av landet eftersom växtodlingssäsongen är kortare i norr än i söder. Det är därför mycket intressant att undersöka om olika geografiska platser ger ett foder med olika kvaliteter både vad gäller vitamin, protein och fiber. I denna ansökan behandlas vitamininnehållet i vall. Prover tas även ut för att bestämma kvaliteten hos fiber och protein men finansiering för denna del kommer att sökas separat och kopplas till det Formasfinansierade projektet Tillväxt, kvävedynamik och förändringar i fodervärde hos ekologiskt odlad vall av Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, m.fl, som använder samma försök som för vitaminer. Arbetshypotes Eftersom vitaminhalten är högre i blad än i stjälk råder det skillnader i vitaminhalt mellan olika vallväxtarter. Senare skördetidpunkt kan minska vitaminhalten i vallväxter. Vitamin D i vallväxter ökar medan ß-karotin och vitamin E minskar vid solljusinstrålning (dagslängd). Typ av tillsatsmedel påverkar vitamininnehållet i vallensilage. Målsättning Genom samarbete mellan forskare i Sverige och i Danmark uppnå följande mål: Utarbeta rekommendationer för skördetidpunkt och artval i vallen för att maximera mjölkkornas intag av ß-karotin samt vitaminerna D och E från vallensilage. Undersöka effekt av dagslängd och solljusbestrålning på innehållet av ß-karotin samt vitaminerna D och E i vallensilage genom att odla vallen på tre regionalt skilda platser. Studera effekt av ensilering på innehåll av ß-karotin samt vitaminerna D och E i vall. Undersöka effekt av tillsatsmedel på innehåll av ß-karotin samt vitaminerna D och E i vallensilage. Att relatera resultaten i detta projekt till resultaten från pågående produktionsförsök om vitaminförsörjning till mjölkkor på Tingvalls ekologiska försöksgård. Resultat från projektet är inte specifika för ekologisk produktion utan kan också användas inom konventionell djurproduktion. Utförande av vallförsöket under 2004 och 2005 Arterna såddes in i korn, som skördades som helsädesgröda Följande blandningar såddes på Lanna försöksstation, SLU Skara och Röbäcksdalen, SLU Umeå: A. Rödklöver + timotej B. Rödklöver + ängssvingel C. Käringtand + timotej I Danmark såddes också blandningarna A och C men i blandning B byttes ängssvingel ut mot engelskt rajgräs. Dessutom såddes vitklöver i blandning med timotej respektive engelskt rajgräs i Danmark. De gemensamma arterna på samtliga tre platser är rödklöver, käringtand och timotej. Försöksrutorna gödslades med 40 kg N/ha i form av flytgödsel från nöt några veckor innan sådd. Vallväxtblandningarna klipptes av den 13 september 2004 och grönmassan fördes bort för att få en bra tillväxt inför första skördeåret

3 Skördetidpunkter (axgång definieras som timotejens axgång): Första skörd Första återväxt 1. 1 vecka före axgång + 6 veckor efter första skörd 2. 1 vecka före axgång + 8 veckor efter första skörd 3. vid axgång + 6 veckor efter första skörd 4. vid axgång + 8 veckor efter första skörd 5. 1 vecka efter axgång + 6 veckor efter första skörd 6. 1 vecka efter axgång + 8 veckor efter första skörd Försöket är upplagt som ett split-plot med tre upprepningar i fält. Vallväxtblandning är storruta och skördetidpunkt är småruta. Varje småruta är 15 m 2 stor för att kunna skatta hektarsskörden. Rödklöver respektive käringtand i blandning med gräs anläggningsåret Arbete innan skörd vid varje enskild skördetidpunk, som omfattade skörd av nio försöksrutor: Okulär bedömning av botanisk sammansättning med skattning av procentandelen insådd baljväxt, insått gräs, övrig baljväxt och ogräs för var och en av de nio försöksrutorna. Beståndshöjden för baljväxt respektive gräs mättes på 5 ställen i varje försöksruta. Arbete vid skörd vid varje enskild skördetidpunkt, som omfattade skörd av nio försöksrutor: Skördad mängd registrerades och prov för ts-bestämning togs från varje försöksruta. Prov från varje skördad försöksruta transporterades på siloplast till SLU Skara för bestämning av botanisk analys, andelen blad, bladskaft, stjälk och blomma/ax, utvecklingsstadium samt för uttag av prov för bestämning av vitamininnehåll och övrigt näringsinnehåll för varje enskild vallväxtart. 3

4 Klippning av käringtand-timotej blandning av doktorand Hanna Danielsson sommaren Arbete efter skörd vid varje enskild skördetidpunkt, som omfattade skörd av nio försöksrutor: Vallblandning från varje försöksruta sorterades i baljväxt och gräs, som klipptes innan uttag av två prov; ett för analys av beta-karotin, vitamin D och E i Søren Krogh Jensens laboratorium på Foulum Forskningscenter, Danmark, samt ett för analys av torrsubstans, råprotein, fiber, smältbar organisk substans och mineraler. Proven frystes för senare analys. Agroteknikerstudent Jenny Rickardsson och doktorand Hanna Danielsson sorterar rödklöver och gräs efter skörd sommaren Baljväxt och gräs delades också upp i blad, bladskaft, stjälk och blomma/ax. Varje fraktion vägdes och torkades i torkskåp i 24 timmar för bestämning av torrvikt, som användes för 4

5 uträkning av den procentuella andelen av varje fraktion. Dessa morfologiska förändringar sätts i relation till artens innehåll av vitaminer och övrigt näringsinnehåll. Bestämning av botanisk sammansättning skedde genom att ett representativt prov från varje skördad försöksruta sorterades i insådd baljväxt, insått gräs, övrig baljväxt, ogräs och dött material. Varje fraktion vägdes och torkades i torkskåp i 24 timmar för bestämning av torrvikt som användes för uträkning av den procentuella andelen av varje fraktion. Bestämning av utvecklingsstadium skedde genom att baljväxt och gräs i varje blandning sorterades efter utvecklingsstadium enligt ett schema från 1 till 9 för baljväxt och 1 till 7 för gräs. Grönmassa vid varje utvecklingsstadium vägdes och torkades för bestämning av proportionerna mellan utvecklingsstadier inom varje art. Klimatdata registrerades på plats och hämtades från väderstationen på Lanna försöksstation, Skara. Väderstationen registrerade kontinuerligt nederbörd, temperatur, luftfuktighet, jordtemperatur, vind och vindriktning. Dessa data inhämtas även på Röbäcksdalen, Umeå och används vid utvärdering av växternas utveckling samt vitamininnehåll och övrigt näringsinnehåll i växterna. Utvärderingen sker i samarbete med växtodlingsforskarna Anne- Maj Gustavsson, Röbäcksdalen och Nilla Nilsdotter-Linde, SLU Uppsala. Det var övervägande rödklöver i blandningarna med timotej och ängssvingel medan käringtand i blandning med timotej hade en jämn fördelning mellan baljväxt och gräs i första skörden. För att minska rödklöverandelen gödslades dessa rutor med 60 kg N/ha i form av flytgödsel från nöt direkt efter första skörd. Samtliga försöksrutor skördades den 8 september 2005 för att ge samma förutsättningar för samtliga blandningar inför skördarna 2006 i det tvååriga vallbeståndet, vilka utförs på samma sätt som i det ettåriga vallbeståndet Skördad mängd och ts-halt registrerades för varje försöksruta vid avklippning den 8 september. Ensilering Vid axgång i första skörd och vid åtta veckor efter axgång i första skörd ensilerades samtliga vallblandningar i småsilor vid SLU i Skara. Vallblandning från varje försöksruta med tre upprepningar i fält ensilerades 1) utan ensileringsmedel (kontroll), 2) med syrapreparatet Proens, 2/3 myrsyra och 1/3 propionsyra, 4 l/ton grönmassa, eller 3) med bakteriepreparatet Siloferm Plus, Pediococcus acidilactici och Lactobacillus plantarum 3,2 x bakterier/g grönmassa och cellulas HEC/g grönmassa. Det fylldes 27 1,5-liters glasburkar per skörd, som öppnas efter 100 dagars ensilering då ensilaget frystes för senare analys. Grönmassa och ensilage analyseras för innehåll av beta-karotin, vitamin D och E samt torrsubstans, råprotein, fiber och smältbar organisk substans. Ensilaget analyseras också med avseende på ammoniumkväve, organiska syror, etanol och ph. Vitaminanalyserna utförs i Søren Krogh Jensens laboratorium på Foulum Forskningscenter, Danmark. Databearbetning och analyser Två agroteknikerstudenter, Niklas Carvelid och Jenny Rickardsson, Biologiska Yrkeshögskolan, Skara, arbetade i försöksgruppen under vallskördarna. Niklas och Jenny sammanställer datan till en rapport med handledning av doktorand Hanna Danielsson och undertecknad. Hanna Danielsson medverkar vid analys av vitaminerna i Søren Krogh Jensens laboratorium på Foulum Forskningscenter, Danmark. 5

6 Resultat från vall I försöksåret 2005 Lanna, SLU Skara Hektarsavkastning För att utjämna avkastningen över säsongen bör inte första skörden ske senare än vid timotejens axgång (tabell 1). Blandningarna med rödklöver och gräs har i regel gett störst avkastning genom hela försöket utom vid skörd 6 v. e. 1:2 där blandningen med käringtand gett störst avkastning. 6 v. e. 6 v. e. 8 v. e. 8 v. e. 8 v. e. Tabell 1. Avkastning i kg ts/ha från vall I (2005) på Lanna för blandningarna timotej (t) + rödklöver (rk), ängssvingel (äs) + rödklöver, timotej + käringtand (kt) vid respektive skördetidpunkt. 1 1:a skörd 1 v. innan axgång, 2 1:a skörd vid axgång, 3 1:a skörd 1 v. efter axgång, 4 6 v. efter skörd 1:1, 5 6 v. efter skörd 1:2, 6 6 v. efter skörd 1:3, 7 8 v. efter skörd 1:1, 8 8 v. efter skörd 1:2, 9 8 v. efter skörd 1:3 Skörd Vallblandning 1:1 1 1:2 2 1:3 3 6 v. e. 1:1 4 1:2 5 1:3 6 1:1 7 1:2 8 1:3 9 t+rk äs+rk t+kt Botanisk sammansättning Rödklöverblandningarna hade vid första skörd en mycket hög andel klöver. Ju senare skördat desto högre var klöverandelen i första skörden. Käringtand / timotejblandningen hade en jämnare sammansättning även om baljväxten även här hade ett litet övertag (tabell 2, 3 och 4). Efter gödsling av rödklöverblandningarna direkt efter första skörden fick gräsen lite större chans. Andelen timotej ökade i återväxtskördarna med senarelagd förstaskörd medan andelen ängssvingel minskade, speciellt vid sex veckor efter första skörden. I käringtandblandningen minskade andelen timotej vid förstaskörden men ökade vid senarelagd andraskörd. Andelen ogräs eller annan baljväxt var mycket låg i rödklöverblandningarna medan kärringtanden hade svårare att konkurrera. (tabell 2, 3 och 4) Tabell 2. Botanisk sammansättning i timotej-rödklöverblandningen i procent vid de olika skördetidpunkterna Timotej / Rödklöver Skörd Gräs Baljväxt Övrig baljväxt Ogräs Dött 1;1 12,2 85,5 0,0 0,2 2,1 1;2 8,5 89,6 0,0 0,0 1,9 1;3 6,7 90,2 0,0 0,0 3,1 6 v,e 1;1 13,3 85,5 0,0 0,0 1,2 6 v,e 1;2 16,1 82,1 0,1 0,0 1,7 6 v,e 1;3 23,4 73,4 0,0 0,0 3,2 8 v,e 1;1 7,8 88,8 0,0 0,0 3,3 8 v,e 1;2 12,0 86,0 0,0 0,8 1,3 8 v,e 1;3 22,1 74,0 0,0 0,1 3,8 6

7 Tabell 3. Botanisk sammansättning i ängssvingel-rödklöverblandningen i procent vid de olika skördetidpunkterna Ängssvingel / Rödklöver Skörd Gräs Baljväxt Övrig baljväxt Ogräs Dött 1;1 6,4 90,3 0,0 0,0 3,3 1;2 5,5 92,7 0,0 0,0 1,9 1;3 4,0 91,9 0,0 0,8 3,3 6 v,e 1;1 21,8 76,5 0,0 0,3 1,3 6 v,e 1;2 17,3 81,6 0,0 0,0 1,1 6 v,e 1;3 4,0 94,8 0,0 0,0 1,3 8 v,e 1;1 16,4 80,5 0,0 0,0 3,1 8 v,e 1;2 15,2 82,3 0,0 0,0 2,5 8 v,e 1;3 13,7 78,9 0,0 0,0 7,4 Tabell 4. Botanisk sammansättning i timotej-käringtandsblandningen i procent vid de olika skördetidpunkterna Timotej / Käringtand Skörd Gräs Baljväxt Övrig baljväxt Ogräs Dött 1;1 48,9 48,1 0,8 0,4 1,8 1;2 38,7 55,5 3,4 0,2 2,1 1;3 36,3 52,5 10,4 0,0 0,7 6 v,e 1;1 25,3 71,5 2,2 0,1 0,9 6 v,e 1;2 15,9 78,0 5,1 0,1 0,8 6 v,e 1;3 35,5 61,4 1,9 0,0 1,2 8 v,e 1;1 30,0 66,4 2,6 0,4 0,6 8 v,e 1;2 32,9 65,0 0,9 0,1 1,0 8 v,e 1;3 36,7 60,0 2,0 0,3 1,1 Beståndsdelar Timotej hade mer stjälk än blad medan ängssvingel hade mer blad än stjälk vid samma skördetidpunkt under förstaskörden (tabell 5, 6 och 7). Stjälkandelen ökade medan bladandelen minskade i både timotej och ängssvingel vid senare skördetidpunkt i förstaskörden. Under återväxtskördarna var stjälkandelen lägst och bladandelen högst i timotej vid den mellersta skördetidpunkten både 6 och 8 veckor efter första skörd. Andelen ax i timotej och ängssvingel var störst en vecka efter axgång i första skörden. Under återväxtskördarna var ängssvingeln mycket bladrik och oftast utan förekomst av ax. Andelen blad i ängssvingel ökade från första till andra skördetidpunkten för att sedan hålla sig konstant (6 veckor efter första skörd) eller minska till sista skördetidpunkten (8 veckor efter första skörden) under återväxtskördarna. Andelen blad och bladskaft i rödklöver minskade medan stjälkandelen ökade med senare skördetidpunkt i förstaskörden. Detsamma gällde blad och stjälk i käringtand medan bladskaften ökade vid senare skördetidpunkt under förstaskörden (tabell 5, 6 och 7). Det fanns inga blommor i rödklöver under första skörden men käringtanden hade blommor vid sista skördetidpunkten. Vid återväxtskörd ökade andelen blad i rödklöver ju senare förstaskörden var tagen. Däremot minskade andelen blad i käringtand under återväxten vid senarelagd 7

8 förstaskörd. Detta gäller speciellt vid sex veckor efter första skörd. Vid åtta veckor efter första skörd minskade andelen stjälk medan andelen bladskaft ökade vid senarelagd första skörd hos käringtand. Det fanns många blommor i käringtanden under återväxten. Även rödklöver hade en del blommor i återväxt. Tabell 5. Beståndsdelar av timotej och rödklöver i procent vid de olika skördetidpunkterna Timotej Rödklöver Skörd blad bladskaft stjälk ax blad bladskaft stjälk blomma 1;1 41,2 0,0 58,8 0,0 33,3 16,5 50,2 0,0 1;2 34,0 0,0 62,5 3,6 28,7 12,3 59,0 0,0 1;3 24,6 0,0 67,5 7,9 26,6 9,3 64,1 0,0 6 v,e 1;1 49,2 0,0 50,1 0,8 38,0 16,3 42,3 3,3 6 v,e 1;2 55,0 0,0 44,6 0,4 43,1 20,0 35,3 1,7 6 v,e 1;3 49,4 0,0 49,0 1,5 47,2 18,8 33,9 0,2 8 v,e 1;1 37,7 0,0 60,3 2,0 27,5 15,7 44,9 11,9 8 v,e 1;2 48,9 0,0 50,2 1,0 32,6 13,2 48,3 5,8 8 v,e 1;3 43,7 0,0 54,3 2,0 34,2 10,8 52,6 2,4 Tabell 6. Beståndsdelar av ängssvingel och rödklöver i procent vid de olika skördetidpunkterna Ängssvingel Rödklöver Skörd blad bladskaft stjälk ax blad bladskaft stjälk blomma 1;1 79,1 0,0 20,2 0,7 33,7 16,0 50,4 0,0 1;2 56,7 0,0 38,7 4,7 31,1 14,6 54,4 0,0 1;3 45,0 0,0 45,8 9,3 28,3 10,5 61,2 0,0 6 v,e 1;1 85,5 0,0 14,2 0,4 40,5 15,4 41,1 2,9 6 v,e 1;2 91,8 0,0 7,9 0,3 40,7 20,5 36,7 2,1 6 v,e 1;3 91,1 0,0 8,9 0,0 48,7 18,7 31,9 0,7 8 v,e 1;1 85,6 0,0 14,4 0,0 31,9 9,5 49,8 8,8 8 v,e 1;2 91,4 0,0 8,6 0,0 37,5 14,0 44,7 3,9 8 v,e 1;3 84,4 5,0 10,6 0,0 34,4 12,9 49,5 3,2 Tabell 7. Beståndsdelar av timotej och käringtand i procent vid de olika skördetidpunkterna Timotej Käringtand Skörd blad bladskaft stjälk ax blad bladskaft stjälk blomma 1;1 33,2 0,0 65,8 0,9 45,3 0,6 54,1 0,0 1;2 30,0 0,0 64,9 5,0 39,2 2,0 58,8 0,0 1;3 19,0 0,0 69,9 11,1 29,3 4,2 64,2 2,3 6 v,e 1;1 57,5 0,0 42,2 0,2 38,0 4,7 44,1 13,1 6 v,e 1;2 63,0 0,0 36,4 0,6 31,4 10,7 41,9 16,0 6 v,e 1;3 46,9 0,0 51,1 2,0 30,4 5,1 50,0 14,5 8 v,e 1;1 40,7 0,0 58,9 0,4 27,7 8,3 50,4 13,6 8 v,e 1;2 45,0 20,0 34,8 0,2 24,5 14,6 45,5 15,4 8 v,e 1;3 44,8 0,0 54,2 0,9 28,2 14,9 44,3 12,6 8

9 Diskussion Avkastningen är högst om man skördar en vecka efter axgång och sedan andraskörd efter 8 veckor, även om andraskördens avkastning är högst efter förstaskörd vid axgång. Man får dock även ta hänsyn till de förändringar i näringsinnehåll som sker vid senare skörd. Timotej + rödklöver och ängssvingel + rödklöver hade liknande hektarsavkastningar. Käringtand + timotejblandningen hade lägst avkastning. Detta kan dock eventuellt vägas upp om innehållet av vitamin och näringsämnen är bättre i käringtand. Den botaniska sammansättningen visar på att klövern är mycket konkurrenskraftig om den får en bra etablering. Gräset hade svårt att hävda sig men lite gödsel hämmade klövern lite och gav gräset en chans i återväxtskörden. Käringtanden var inte lika konkurrenskraftig, vilket gav en jämnare fördelning mellan baljväxt och gräs men det gav även ogräset större möjlighet att etablera sig och det var främst andra baljväxter som inkräktade. Vill man ha en hög andel bladmassa vid förstaskörd ska den skördas så tidigt som möjligt. Detta gäller alla arter i försöket men det skiljer sig mellan arterna under återväxtskörden. Timotej hade mest andel blad vid återväxtskördarna när förstaskörden skedde vid axgång. Rödklöver hade högst andel blad vid sex veckors återväxt när förstaskörden var senarelagd. Vid åtta veckors återväxt skilde sig blandningarna åt. När rödklöver odlades i blandning med timotej ökade bladandelen i rödklöver med senare förstaskörd medan samodling med ängssvingel gav den största bladandelen i rödklöver när första skörden var skördad vid axgång. Käringtanden hade högre andel blad i första skörd och vid sex veckors återväxt efter förstaskörd ökade andelen blad med tidigarelagd förstaskörd. Däremot var bladandelen i käringtand vid åtta veckors återväxt hög vid förstaskörd en vecka före axgång, sjönk vid första skörd vid axgång men ökade då förstaskörden skedde en vecka efter axgång. Bladandelen var högre vid sex veckor än vid åtta veckor efter förstaskörden. Eftersträvas stor andel bladmassa är förstaskörd en vecka innan axgång eller axgång och återväxtskörd efter sex veckor att rekommendera. Presentation Projektet presenterades i form av en poster vid Ekologiska konferensen, SLU Uppsala, den november Referenser Jensen, S.K Malkekoens vitaminbehov og forsyning, Kapitel 9, sid Kvægets ernæring og fysiologi, Bind 2 Fodring og produktion, Strudsholm, F. & Sejrsen, K. (red.). DJF rapport, Husdyrbrug nr. 54. Ministeriet for Fødervarer, Landbrug og Fiskeri. Møller, J., Thøgersen, R., Kjeldsen, A-M., Weisbjerg, M.R., Søegaard, K., Hvelplund, T. & Børsting, C.F Fodermiddeltabel, Sammensætning og foderværdi af fodermidler til kvæg. Landsudvalget for Kvæg. Nadeau, E Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i vallensilage. pp Konferensrapport Ekologiskt lantbruk Vägar, val, visioner /11. Ultuna. CUL, SLU, Sweden. Nadeau, E., Johansson, B., Jensen, S. K. and Olsson, G Vitamin content of forages as influenced by harvest and ensiling techniques. Page in Land Use Systems in Grassland Dominated Regions. A. Lüscher, B. Jeangros, W. Kessler, O. Huguenin, M. Lobsiger, N. Millar and D. Suter. ed. Grassland Science in Europe, Vol. 9. Proc. of the 20 th General Meeting of the European Grassland Federation, Luzern, Switzerland, June. NRC Nutrient Requirements of Dairy Cattle: Seventh Revised Edition, Natl. Acad. Press, Washington DC. Spörndly, R. (red.) Fodertabeller för idisslare. Rapport 247. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala. Spörndly, R. (red.) Fodertabeller för idisslare. Rapport 257. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala. 9

10 Skara den 31/ Elisabet Nadeau, Fil Dr., huvudsökande Forskningsledare Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara 10

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage. Elisabeth Nadeau, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU, tel: 0511-671 42, e-post: Elisabet.Nadeau@jvsk.slu.se Medarbetare: Birgitta Johansson, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU & Søren Krogh

Läs mer

Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs

Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Sökande: Docent Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson,

Läs mer

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité

Läs mer

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar

Läs mer

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap ekologisk odling nr 3 2001 Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson Varför bestämma klöverhalten? Klöver kan fixera luftkväve med

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003 Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Material och metoder. Gård

Material och metoder. Gård Slutredovisning till Jordbruksverket av FoU-projekt med diarienummer 25-5152/00 Skördemetodens och lagringens betydelse för vitamininnehållet i ensilage och mjölk på ekologiska mjölkgårdar. E. Nadeau och

Läs mer

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år

Läs mer

Tabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna

Tabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna Bilaga 1 Delredovisning till Jordbruksverket av FoU-projekt med diarienummer 25-5152/00 Skördemetodens och lagringens betydelse för vitamininnehållet i ensilage och mjölk på ekologiska mjölkgårdar. E.

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar

Läs mer

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur

Läs mer

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan

Läs mer

Hur olika faktorer påverkar innehållet av mikronäringsämnen i vallfoder

Hur olika faktorer påverkar innehållet av mikronäringsämnen i vallfoder Hur olika faktorer påverkar innehållet av mikronäringsämnen i vallfoder Anne-Maj Gustavsson 1 och Elisabet Nadeau 2 1 Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå; 2 Inst. för husdjurens miljö och

Läs mer

Bilaga 1. SLU Umeå, 3 Fakulteten för jordbruksvetenskap, Århus universitet, Danmark och 4 Inst. för växtproduktionsekologi, SLU Uppsala.

Bilaga 1. SLU Umeå, 3 Fakulteten för jordbruksvetenskap, Århus universitet, Danmark och 4 Inst. för växtproduktionsekologi, SLU Uppsala. Slutredovisning av projekt Dnr 25-11035/09 till Jordbruksverket Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Elisabet Nadeau 1, Hanna Lindqvist 1, Anne-Maj Gustavsson 2, Søren Krogh Jensen 3,

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle Redovisning av Partnerskap Alnarp projekt nr 306 Christian Swensson 1, Elisabet Nadeau 2, Zohaib Mussadiq 3, Mårten Hetta 3 och Eva-Maria Lidström 4 1 Området för

Läs mer

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och

Läs mer

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Birgitta Johansson och Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara.

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom

Läs mer

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL: Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Maria Mehlqvist och Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk, 27315 (översättning av dansk artikeln, se referens nedan) I en dansk studie har man jämfört

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten

Läs mer

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Rörsvingel Vad vet vi om den? Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess

Läs mer

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand Planering för bra vallfoder Cecilia Åstrand Linköping 22 nov 2013 Planering för bra vallfoder Vallmanagement Vad innebär det? Gårdsstudie Grovfoderverktyget.se Beslutsfattandets olika nivåer. Strategiskt

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent

Läs mer

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen. Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och

Läs mer

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig

Läs mer

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande

Läs mer

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,

Läs mer

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.

Läs mer

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Forskning och Utveckling inom Ekologisk

Läs mer

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre

Läs mer

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse

Läs mer

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311 OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig

Läs mer

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?

Läs mer

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bakgrund Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bodil Frankow-Lindberg Växjö Möte 2008-12-11 11 I takt med att kraven på vallfodrets kvalitet ökar har frågan om det finns

Läs mer

Delredovisning av projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer /04

Delredovisning av projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer /04 Delredovisning av projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-7584/04 Birgitta Johansson, Elisabet Nadeau och Hanna Danielsson, Inst. för husdjurens miljö och

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Systemanalys av hur olika faktorer påverkar innehåll av mineralämnen i vallfoder i norra Sverige

Systemanalys av hur olika faktorer påverkar innehåll av mineralämnen i vallfoder i norra Sverige lutredovisning av RJN-projekt: ystemanalys av hur olika faktorer påverkar innehåll av mineralämnen i vallfoder i norra verige Anne-Maj Gustavsson Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, LU, Umeå;

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF

Läs mer

Uddevallakonferensen 2015

Uddevallakonferensen 2015 Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20 Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når

Läs mer

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,

Läs mer

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag

Läs mer

Svenska Vallbrev. lantbruksforskning, där deltidsbete jämfördes med rastbete genomfördes

Svenska Vallbrev. lantbruksforskning, där deltidsbete jämfördes med rastbete genomfördes Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 3. Maj 2012 Deltidsbete i stället för rastbete på gårdar med automatisk mjölkning På SLU:s forskningscentrum i Uppsala genomfördes

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se

ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se ODLING AV KÄRINGTAND På senare år har intresset för baljväxten käringtand som betes- och slåtterväxt

Läs mer

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Rörflen som biogassubstrat

Rörflen som biogassubstrat Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?

Läs mer

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN en dokumentation från KRAV-mjölkgårdar i Östergötland Sammanställd av Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby, Askeby 590 62 Linghem Skriften är finansierad av EU och

Läs mer

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?

Läs mer

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor Författare Rondahl T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Samodling av majs och åkerböna

Samodling av majs och åkerböna Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades

Läs mer

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,

Läs mer

Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production

Läs mer

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle. Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning

Läs mer

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet

Läs mer

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Seminarium i Uppsala 24 25 oktober 2001 MARIA STENBERG & NILLA NILSDOTTER-LINDE (red.) Forage legumes recent knowledge from studies in field experiments.

Läs mer

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder

Läs mer

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka

Läs mer

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 Kamp mot tramp Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för växtproduktionsekologi 2 JTI Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Räkna med vallen i växtföljden

Räkna med vallen i växtföljden Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna

Läs mer

Britta Nilsson. Skördesystem i vall, skördens storlek och foderkvalitet. Harvest systems in leys, quality and size of the harvest

Britta Nilsson. Skördesystem i vall, skördens storlek och foderkvalitet. Harvest systems in leys, quality and size of the harvest Skördesystem i vall, skördens storlek och foderkvalitet Harvest systems in leys, quality and size of the harvest Britta Nilsson Foto: Britta Nilsson Examensarbete nr 1:2009 Agronomprogrammet inriktning

Läs mer

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Vad provas och hur? Vad provas inte? Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer