Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: MILJÖRAPPORT 2014 SÖREMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN

Transkript

1 Utfärdare: Linn Malmquist Telefonnr.: MILJÖRAPPORT 2014 SÖREMÅLA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKRONA KOMMUN

2 MILJÖRAPPORT För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel Emissionsdeklaration Textdel Textdel till miljörapport Bilaga 1: Beskrivning av verket och processen Bilaga 2: Bräddning Bilaga 3: Driftdata Bilaga 4: Förteckning över anslutna industrier Bilaga 5: Förteckning över använda laboratoriemetoder Bilaga 6: Förteckning över driftstörningar Bilaga 7: Förteckning över utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bilaga 8: Nederbörd Bilaga 9: Recipientkontroll Bilaga 10: Trendkurvor Bilaga 11: Karta över verksamhetsområdet

3 MILJÖRAPPORT Grunddel För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: 2014 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Karlskrona kommun Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: Söremåla avloppsreningsverk Postnummer: Ort: Fågelmara Besöksadress för anl.: Söremåla Fastighetsbeteckningar: Söremåla 2:10 Kommun: Karlskrona Huvudbransch och kod: Rening av avloppsvatten (90.10) Övriga branscher och koder: Verksamhetskod 90.10, tillståndsplikt B EPRTR huvudverksamhet: EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Karlskrona kommun Miljöledningssystem: ISO14001 Koordinater:

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: 2014 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Roger L Efternamn: Svensson Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: rogerl.svensson@karlskrona.se c/o: Gatu-/boxadress: Karlskrona kommun, Drift- och serviceförvaltningen Postnummer: Postort: Karlskrona JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Carl-Martin Efternamn: Lanér Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: carl-martin.laner@karlskrona.se c/o: Gatu-/boxadress: Karlskrona kommun, Drift- och serviceförvaltningen Postnummer: Postort: Karlskrona

5 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Söremåla avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 0 Vatten BOD , kg/år M CEN/ISO CEN/ISO SS-EN SS-EN-IS O 5814:2012 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr x Totalt Ut 1 Vatten BOD7 5756, kg/år M CEN/ISO CEN/ISO CEN/ISO SS-EN SS-EN-IS O 5814: x BräddAnl Del Ut Troligen överskattad mängd. 2 Vatten N-tot 1671, kg/år M CEN/ISO CEN/ISO SS-EN 12260:200 4 modifierad teknisk luft 3 Vatten N-tot 140, kg/år M CEN/ISO CEN/ISO SS-EN 12260:200 4 modifierad teknisk luft 4 Vatten P-tot 149, kg/år M CEN/ISO CEN/ISO SS-EN ISO 6878: x x x Totalt Ut BräddAnl Del Ut Troligen överskattad mängd. - Totalt Ut Version: 1 1 / 8

6 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Söremåla avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 5 Vatten P-tot 25, kg/år M CEN/ISO CEN/ISO SS-EN ISO 6878: Vatten QV 320, 1000m 3/år M OTH flödesmätn ing 7 Vatten QV 11,7 1000m 3/år E 8 Vatten TOC 13071, kg/år M CEN/ISO SS-EN Vatten TOC 2910, kg/år M CEN/ISO SS-EN Vatten QVBräddN ät 11 Vatten-Hal t 0, 1000m 3/år M OTH bräddregis trering BOD7 48,5 mg/l M CEN/ISO CEN/ISO CEN/ISO SS-EN SS-EN-IS O 5814:2012 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr x x x x x x BräddAnl Del Ut Troligen överskattad mängd. - Totalt Ut BräddAnl Del Ut - Totalt Ut BräddAnl Del Ut Troligen överskattad mängd. - Totalt Ut - Totalt Ut Inte relevant 12 Vatten-Hal t BOD7 31,6 mg/l M CEN/ISO CEN/ISO CEN/ISO SS-EN SS-EN-IS O 5814:2012 Från ARV Del Ut Version: 1 2 / 8

7 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Söremåla avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. 13 Vatten-Hal t Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning BOD7 492, mg/l M CEN/ISO CEN/ISO CEN/ISO SS-EN SS-EN-IS O 5814:2012 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr BräddAnl Del Ut Troligen överskattad halt. 14 Vatten-Hal t 15 Vatten-Hal t 16 Vatten-Hal t N-tot 5,4 mg/l M CEN/ISO CEN/ISO CEN/ISO SS-EN 12260:200 4 modifierad teknisk luft N-tot 5,1 mg/l M CEN/ISO CEN/ISO CEN/ISO SS-EN 12260:200 4 modifierad teknisk luft N-tot 11,9 mg/l M CEN/ISO CEN/ISO CEN/ISO SS-EN 12260:200 4 modifierad teknisk luft - Totalt Ut Inte relevant Från ARV Del Ut BräddAnl Del Ut Troligen överskattad halt. Version: 1 3 / 8

8 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Söremåla avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. 17 Vatten-Hal t 18 Vatten-Hal t 19 Vatten-Hal t 20 Vatten-Hal t 21 Vatten-Hal t 22 Vatten-Hal t 23 ER Ansl.pe-in d Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning P-tot 0,38 mg/l M CEN/ISO CEN/ISO CEN/ISO SS-EN ISO 6878:2005 P-tot 0,31 mg/l M CEN/ISO CEN/ISO CEN/ISO SS-EN ISO 6878:2005 P-tot 2,1 mg/l M CEN/ISO CEN/ISO CEN/ISO SS-EN ISO 6878:2005 TOC 42, mg/l M CEN/ISO CEN/ISO SS-EN TOC 34, mg/l M CEN/ISO CEN/ISO SS-EN TOC 249, mg/l M CEN/ISO CEN/ISO SS-EN Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Bättre rening i verket pga bytt fällningskemikal ie samt tillsats av polymer vid sedimenteringe n. Från ARV Del Ut Bättre rening i verket pga bytt fällningskemikal ie samt tillsats av polymer vid sedimenteringe n. BräddAnl Del Ut Troligen överskattad halt. - Totalt Ut Från ARV Del Ut BräddAnl Del Ut Troligen överskattad halt. 7731, pe E - Totalt In Beräknat utifrån uppskattningen att hushållen står för 550 pe. Version: 1 4 / 8

9 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Söremåla avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr 24 ER Ansl.pers 649, st E - Totalt In 25 ER Ansl.pe-tot 8281, pe M PER - Totalt In 26 ER Ansl.-till 8900, pe M PER - Totalt In 27 ER BOD , kg/år M CEN/ISO SS-EN SS-EN-IS O 5814: Totalt In 28 ER N-tot 4775, kg/år M CEN/ISO SS-EN - Totalt In 12260:200 4 modifierad teknisk luft 29 ER P-tot 975, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO 6878: Totalt In 30 ER Maxgvb 15289, pe E - Totalt In Grov uppskattning eftersom BOD inte mäts varje dag. Uppskattning utifrån medelvärdet av de fem högsta dygnsbelastnin garna. Version: 1 5 / 8

10 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Söremåla avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr 31 Slam SlamT-arv 33, t TS/år M WEIGH - Totalt Inom Slam producerat 2014, läggs på lager 1 år. Pga centrifughaveri har en större mängd slam gått oavvattnat till Koholmen ARV 2014, se bilagan Driftdata. 32 Slam TS-tot 12,8 % M CEN/ISO SS-EN : Totalt Inom 33 Slam-Halt Ag 0,48 mg/kg TS 34 Slam-Halt As 1,3 mg/kg TS 35 Slam-Halt Cd 0,36 mg/kg TS 36 Slam-Halt Cr 32, mg/kg TS M CEN/ISO SS-EN ISO :2 009 M CEN/ISO SS-EN ISO :2 009 M CEN/ISO SS-EN ISO :2 009 M CEN/ISO SS-EN ISO : Totalt Ut Medelvärde baserat på värden under mätgränsen. - Totalt Ut Medelvärde baserat på värden under mätgränsen. - Totalt Ut - Totalt Ut Version: 1 6 / 8

11 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Söremåla avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet 37 Slam-Halt Cu 150, mg/kg TS Meto d Metodkod Metodbes krivning M CEN/ISO SS-EN ISO : Slam-Halt GF-tot 73,9 % M CEN/ISO SS-EN Slam-Halt Hg 0,06 mg/kg M CEN/ISO SS-ISO TS : Slam-Halt NH4-N 8950, mg/kg TS 41 Slam-Halt Ni 12, mg/kg TS 42 Slam-Halt Nonylfenol 0,5 mg/kg TS 43 Slam-Halt N-tot 68500, mg/kg TS 44 Slam-Halt PAH 0,15 mg/kg TS Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut - Totalt Ut - Totalt Ut M CEN/ISO - Totalt Ut St.Method s 18th 4500B+E M CEN/ISO SS-EN - Totalt Ut ISO :2 009 M CEN/ISO GC/MS - Totalt Ut Medelvärde baserat på värden under mätgränsen. M CEN/ISO SS - Totalt Ut M CEN/ISO GC/MS, beräknas sedan som summa av 6 st PAH:er - Totalt Ut Medelvärde baserat på värden under mätgränsen. Version: 1 7 / 8

12 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Söremåla avloppsreningsverk( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet 45 Slam-Halt Pb 3,6 mg/kg TS 46 Slam-Halt PCB 0,01 mg/kg TS Meto d Metodkod Metodbes krivning M CEN/ISO SS-EN ISO :2 009 M CEN/ISO GC-ECD, beräknas sedan som summa av 7 st PCB:er 47 Slam-Halt ph 7, ph M CEN/ISO SS-EN Slam-Halt P-tot 10300, mg/kg M CEN/ISO SS-EN TS ISO : Slam-Halt Zn 180, mg/kg TS M CEN/ISO SS-EN ISO :2 009 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut - Totalt Ut Medelvärde baserat på värden under mätgränsen. - Totalt Ut - Totalt Ut - Totalt Ut 50 Åkermark SlamT-arv 0, t TS/år M WEIGH - Totalt Ut 51 Annan användnin g SlamT-arv 28, t TS/år M WEIGH - Totalt Ut slam producerat 2013, lämnar lager, blir biomull Version: 1 8 / 8

13 MILJÖRAPPORT Textdel För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översi ktlig beskri vning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och männi skors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och männi skors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till l uft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom till verkade produkter eller genom att produkti onen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Renar i huvudsak avloppsvatten ifrån livsmedelsindustri och hushåll. Utgör påverkan på miljö och hälsa genom utsläpp till vatten, avfall, slam, stor insats av energi, kemikalier och transporter. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i milj öskyddsl agen samt en kort beskrivning av vad besl utet eller besl uten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i besl utet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Tillstånd enligt miljöskyddslagen Tillstånd enligt miljöskyddslagen Länsstyrelsen Tillstånd enligt miljöskyddslagen Länsstyrelsen Slutliga villkor samt nytt villkor för bräddat avloppsvatten Länsstyrelsen Föreläggande om kompletteringar av ansökan om ändrade villkor Länsstyrelsen Upphävande och ändring av villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och besl utande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälni ngspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad besl utet eller besl uten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser

14 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och besl utande myndighet för eventuella andra gällande besl ut enligt miljöbal ken samt en kort redovi sning av vad besl utet eller besl uten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Miljö- och byggnadsnämnden. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produkti on eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Tillåten anslutning: 8900 pe Faktisk produktion/annan uppföljning Faktisk anslutning 2014: 8281 pe 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäll er för verksamheten samt hur vart och ett av dessa vill kor har uppfyllts. Villkor 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar, samt andra störningar på omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt angett och åtagit sig. Kommentar Villkor uppfyllt. 2. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses Åtgärder görs i ekonomiskt försvarbar takt. över och underhållas så att dels mängden grund- och dräneringsvatten minimeras samt att utsläpp av obehandlat eller otillräckligt renat avloppsvatten förhindras från reningsverk och ledningsnät så långt det är tekniskt och ekonomiskt rimligt. 3. Val och byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande inhämtats av tillsynsmyndighet. Pluspac S 1465 har testats under året. Detta har meddelats tillsynsmyndigheten ( ).

15 4. Vid driftstörning eller om del av verket eller anläggningen tas ur drift för underhåll, reparation o.dyl. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att minsta möjliga nersättning av reningseffekten skall uppstå och på annat sätt söka begränsa olägenheter i recipienten. Vid sådant tillfälle skall tillsynsmyndigheten snarast underrättas. I rapport till tillsynsmyndigheten skall kommunen redovisa vidtagna åtgärder samt orsaken till dessa. 5. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nersätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. 6. Reningsanläggningen skall drivas så högsta möjliga reningseffekt uppnås inom ramen vad som är ekonomiskt och tekniskt rimligt 7. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndighet finner erforderligt. 8. Om tillsynsmyndigheten eller kommunen bedömer att besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtagas för att motverka störningen. 9. Bullernivån från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid närliggande bostäder inte överstiger vissa givna värden. 10. Verksamheten, dess utsläpp och miljöeffekter skall kontrolleras enligt ett särskilt upprättat kontrollprogram. Programmet skall i tillämpliga delar systematiseras och utformas i överensstämmelse med naturvårdsverkets gällande råd/föreskrifter rörande kontroll av allmänna avloppsanläggningar. 12. Inget orenat avloppsvatten får, från och med den 1 juli 2007, avledas till de före detta biodammarna. Detta villkor gäller inte om sedimenten i biodammarna grävs bort. Avdelningens rutiner överensstämmer med villkoret. Rutinerna finns samlade i miljöledningssystemet. Driftstörningar under året har rapporterats enligt rutiner. Villkor ej relevant i sin helhet. Ca 90 % av belastningen utgörs av industri. Största delen av driftstörningarna på verket kan kopplas till utsläpp från industrin. Vid driftstörningar kan emellertid inte avloppsvattnet från industrin stängas av. Reningsverket drivs så bra som möjligt. Investeringsmedel finns upptagna för förbättringar under 2016/2017. Ej relevant villkor, villkoret är en rest från 70- talet. Verket är inte förberett för desinfektion. Inom ett dygn kan i princip sådan igångsättas vid föreläggande från tillsynsmyndighet. Ej relevant villkor, ca 1 km till närmsta bostad. Ej relevant villkor, ca 1 km till närmsta bostad. Fastställt kontrollprogram och recipientkontrollprogram följs, resultat redovisas årligen i miljörapport m 3 har bräddat/nödutsläppts till de f.d. biodammarna. Detta vatten har genomgått minst mekanisk rening. En del av vattnet har gått genom hela verket förutom DynaSandfiltren. Se bilagan Bräddning.

16 13. Kommunen skall från och med den 1 juli 2006 fortlöpande undersöka hur sedimenten i de före detta biodammarna påverkar grundoch ytvattnet i området. Undersökningarna skall ske enligt ett kontrollprogram som godkänt av tillsynsmyndigheten. Detta villkor gäller inte om sedimenten i dammarna grävts bort. 14. Kommunen skall utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra läckage av näringsämnen till grund- och ytvatten från sedimenten i de före detta biodammarna. Utredningen skall minst omfatta: - sedimentens innehåll av näringsämnen samt metaller och andra föroreningar. - om, och i så fall hur, näringsämnen i sedimenten kan återföras till åkermark. - olika sätt att minska sedimentens innehåll av näringsämnen, t.ex. genom att odla energigrödor på dammområdet. Utredningen skall innefatta praktiska, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av de olika alternativ som utreds. Resultatet av utredningen samt förslag på lämpliga åtgärder, skall redovisas skriftligt till tillsynsmyndigheten senast den 1 juli Länsstyrelsen överlåter till tillsynsmyndigheten att fastställa de villkor som kan behövas för att förhindra miljöpåverkan från dammarna (22 kap 25, jämförd 10 kap 5 8., miljöbalken). 15. Resthalterna av BOD 7 och totalfosfor i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga följande värden: BOD 7 15 mg/l Totalfosfor 0,5 mg/l Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda att verksamhetsutövaren vidtar åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. 16. Avloppsvatten som bräddar från avloppsreningsverket utan att ha genomgått biologisk och kemisk rening skall, från och med den 1 juli 2007, samlas upp i tät bassäng, damm eller liknande. Bräddat vatten skall återföras till reningsverket och genomgå rening innan det släpps ut i recipienten. Utformningen av uppsamlingsmagasinet skall godkännas av tillsynsmyndigheten innan det anläggs. Undersökningar görs enligt godkänt kontrollprogram. Provtagning och utredning visar på att inget läckage sker som påverkar grund- och ytvatten. Kommunen har lämnat ett yrkande på minskad provtagning ( ) som ännu inte bemötts av tillsynsmyndigheten. Tiden för undersökningar förlängdes till sommaren 2008 och resultatet av utredningen presenterades november 2008 (se miljörapport för 2008). Årsmedelvärdet för BOD 7 och totalfosfor överskred riktvärdena. Årsmedelvärde för BOD 7 31,6 mg/l, för totalfosfor 0,31 mg/l. Under 2014 överskreds tillståndsgivna utsläppshalter vid 9 provtillfällen för BOD 7 och vid 8 provtillfällen för totalfosfor. Bräddamm färdigställdes under m 3 har bräddat/nödutsläppts från bräddammen under 2014.

17 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakl igen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggel se, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flykti ga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 A vfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Kontrollprogram finns för avloppsreningsverken. Aktuell X Ej aktuell X X X X 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovi sas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsl äpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Riktvärdena för BOD 7 och totalfosfor överskreds under m 3 slam producerades vid verket, motsvarande 33 ton TS. Slammet samkomposterades med sand och torv vid verket m 3 avloppsvatten mottogs under kwh el förbrukades på reningsverket och kwh för pumpning på ledningsnätet. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovi sning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekni ska installati oner. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.

18 Verket har undergått periodisk besiktning vart tredje år, senast januari I och med pågående utredning som grundligt utreder process och reningsresultat skjuts periodisk besiktning något framåt. Slamrevision genomförs sedan 1999 årligen för Söremåla ARV. Under 2012 påbörjades en utredning i samarbete med Orkla Foods Sverige AB om åtgärder för att förbättra reningsresultaten från Söremåla reningsverk presenterades en konsultrapport med förbättringsförslag. Arbetet har fortsatt under 2014 där Orkla har tittat på ph-justering av sitt utgående avloppsvatten för att det bättre ska kunna tas om hand på Söremåla ARV. Ombyggnad av Söremåla ARV planeras till 2016/ Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovi sning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor ell er liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för milj ön eller människors häl sa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Om driftstörningar uppstår åtgärdas dessa snarast möjligt i form av reparationer, service eller utredning i fråga om byte av utrustning. Se förteckning över driftstörningar i bifogad bilageförteckning. Större driftstörningar har varit haveri på slamskrapa, läckage från bräddammen, skumbildning och centrifughaveri. Samt störningar från påliggande livsmedelsindustri hela året med svårbehandlat vatten. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovi sning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Vid byte av utrustning jämförs olika produkter (inom ekonomiskt rimliga gränser) för att få det mest kostnadseffektiva och med minsta möjliga miljöpåverkan. 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekni ska organi smer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.

19 Mycket små mängder kemikalier (förutom processkemikalier) förvaras på verket. Test med ny fällningskemikalie (Pluspac S 1465). Polymer doseras för bättre sedimentering, det är dock samma polymer som används vid slamavvattningen (ingen ny kemikalie). 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovi sning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets milj öfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Mycket små mängder miljöfarligt avfall hanteras. Spilloljerester (förbrukad smörjolja) samlas upp och transporteras till destruktion eller till centralt lager för spillolja på Koholmen. Eventuella färg- och lösningsmedelsrester transporteras till destruktion. Rens sorteras som brännbart avfall. 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovi sning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana ri sker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller männi skors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Åtgärdsplanering pågår tillsammans med Orkla om att komma till rätta med problemen på verket (se också ovan). Under året har tester gjorts på verket med en ny fällningskemikalie (Pluspac S 1465). Doseringspunkten har ändrats till ute i aktivslambassängen (istället för tidigare vid inloppet). Polymer doseras numera på ledningen mellan aktivslambassängen och efterföljande sedimenteringsbassäng. Dessa åtgärder tillsammans har gett mycket goda reningsresultat. Vid hög inkommande belastning samt låga/höga inkommande ph-halter uppstår dock fortfarande problem med reningen. Vid byte av utrustning jämförs olika produkter (inom ekonomiskt rimliga gränser) för att få det mest kostnadseffektiva och med minsta möjliga miljöpåverkan. 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vi d användning och omhändertagande av de varor som verksamheten till verkar samt vilka åtgärder detta eventuell t har resul terat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.

20 Över 90 % av spillvattnet som kommer till verket kommer från Orkla. Vattnet har i några år varit problematiskt att rena, därför har kompletteringar till reningsprocessen eftersökts. Avloppsreningsverket har en stark positiv effekt på miljön. Reningseffekt visas nedan i inkommande och utgående vatten. In kom (ton): Ut gick (ton): BOD TOC P-tot 0,98 0,15 N-tot 4,8 1,7 Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilageförteckning bifogas som ett dokument, innehållandes: Bilaga 1: Beskrivning av verket och processen Bilaga 2: Bräddning Bilaga 3: Driftdata Bilaga 4: Förteckning över anslutna industrier Bilaga 5: Förteckning över använda laboratoriemetoder Bilaga 6: Förteckning över driftstörningar Bilaga 7: Förteckning över åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bilaga 8: Kemikalieförteckning Bilaga 9: Nederbörd Bilaga 10: Recipientkontroll Bilaga 11: Trendkurvor Bilaga 12: Karta över verksamhetsområdet

21 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 1 För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: 2014 BESKRIVNING AV VERKET OCH PROCESSEN Avloppsvatten- och slambehandling Inkommande avloppsvatten leds från Orkla Foods Sverige AB (f.d. Procordia Food AB) samt Brömsebro, Kristianopel och Fågelmara samhällen via 8 pumpstationer till inloppspumpstation vid Fågelmara gamla reningsverk, varifrån vattnet pumpas in i avloppsreningsverket med tre pumpar. Pumpstationen är försedd med reservkraft för att inte det klena diket från Fågelmara samhälle skall belastas med orenat avloppsvatten. Mekanisk rening De grövsta föroreningarna i vattnet avskiljs vid inloppspumpstationen i ett maskinrensat rensgaller. Rens från rensgallret skruvas till sopptunna och sorteras som brännbart avfall. Flödesmätning görs vid inloppspumpstationen genom mätning över Thomsonskibord. Efter flödesmätning rinner vattnet vidare till reningsverket via en ca 1 km lång tryckledning. Inkommande provtagning görs vid ARV:et före vattnet rinner vidare till utjämning. Utjämning I bräddamm på ca 1000 m 3 kan utjämning göras då inkommande belastning och/eller flöde kortvarigt är högre än verkets kapacitet. Biologisk rening Utjämningsbassäng 2 fungerar som flödesutjämning och genom aktiv luftning står den också för den första nedbrytningen av organiskt material. Omrörning och luftning i bassängen förhindrar sedimentation av slam. Vattnet pumpas vidare via pumpgrop och regleringsbrunn till biobädden. Biobädden tvångsluftas med luft från reningsverkets ventilationssystem för att året runt upprätthålla såväl hög temperatur som syrehalt. Spolvatten från DynaSandfiltren samt en del av vattnet från biobädden fördelas till sedimentering 1 och 2 varifrån via skibord avlett vatten rinner i retur till utjämningsbassäng 2 och slammet (överskottsslam) pumpas till förtjockare. Resterande vatten från regleringsbrunnen rinner till aktivslambassängen som genom sin stora volym också fungerar som belastningsutjämning. Från ytan avdras vatten som rinner vidare till sedimentering 3. Vatten från aktivslambassäng tillförs sedimentering 3 i bassängens mitt och fördelas ut mot periferin där det avdras med skibord och rinner vidare till filterpumpgrop. Sedimenterat slam pumpas med frekvensstyrd pump till aktivslambassäng (returslam) eller till förtjockare, alternativt direkt till centrifug (överskottsslam). Fällningskemikalien polyaluminiumklorid tillsätts i ledning till sedimentering 3. Simultanfällning tillämpas normalt.

22 Filteranläggning Från filterpumpgropen beskickas de tre kontinuerliga DynaSandfiltren av två pumpar. Fällningskemikalien kan som stöddosering tillsättas på ledning till DynaSandfiltren. Spolvatten från DynaSandfiltren rinner till sedimentering 1 och 2. Flödesmätning görs på utloppsledning från DynaSandfiltren genom mätning över rektangulärt skibord. Vid flöde överstigande filtrens kapacitet (fritt inställbart) sker förbiledning av filtren direkt till utgående flödesmätning. Utloppsledningen efter filtrering och flödesmätning mynnar via dike i S:t Petriån. Slamhantering Slam samlas i sedimenteringsbassängernas slamfickor. Returslam från sedimentering 3 pumpas till utjämningsbassäng 3. Överskottsslam från sedimentering 3 samt slam från sedimentering 1 och 2 pumpas till förtjockare. Det biologiska och kemiska slammet föravvattnas i förtjockare, där kalk kan tillsättas. Det förtjockade slammet pumpas till slamsilo där det förvaras före avvattning. Slammet avvattnas i centrifug, där polymer tillsätts. Dekantatvatten från förtjockaren, slamsilon och centrifugen rinner/pumpas tillbaks till utjämning 2. Slammet förvaras på slamupplag före slutlig användning. Alternativt kan överskottsslam från sedimentering 3 pumpas direkt till centrifugering.

23 Flödesschema Inkommande avloppsvatten via 8 pumpstationer. Flödesmätning och renshantering i inloppspumpstation. Dosering av N/P vid närsaltbist. Då flöde / belastning är för höga utjämnas flödet i bräddamm. Flödesutjämning och biologisk rening genom luftning. Fortsatt biologisk rening. Retur för att ge jämnt flöde över bädden. Fördelning av flödet mellan sedimentering 1 och utjämning 2. Inloppspumpstation i Fågelmara Rensgaller Bräddamm Utjämning 2 Biobädd Inkommande provtagning. nödutsläpp till biodammar. Sedimentering 2 Sedimentering 1 Dosering av fällningskemikalie (FeCl 3) Spolslam * Uttag av slam. Utjämning 3 (Aktiv slam) Returslam Sedimentering 3 DynaSandfilter * Förbiledning vid hög belastning. Renat avloppsvatten via dike till S:t Petriån. Slutlig biologisk rening samt simultanfällning av fosfor. * Uttag av överskottsslam. Nödbräddning till biodammar. Slutpolering på DynaSandfilter. Utgående provtagning. * SLAMAVVATTNING Ev dosering av polymer. Uttag av överskottsslam. Förtjockare Slamsilo Dosering av polymer. Centrifug Slamlager Avvattnat slam mellanlagras före kompostering med sand och torv. Rejekt- och dekantatvatten till utjämning 2.

24 Provtagning och analys I tabellen nedan redovisas antal prover som tagits 2014, vid vilken provpunkt de tagits, vilken typ av prov som tagits samt vilka parametrar som analyserats av vattnet i laboratoriet. Provpunkt Antal prover 2014 Provtyp Analyserade parametrar Inkommande 26 Dygnsprov BOD 7, totalkväve, totalfosfor, TOC Utgående 26 Dygnsprov BOD 7, totalkväve, totalfosfor, TOC, ph, temperatur, aluminium Kemikaliehantering Polyaluminiumklorid i lösning (PAX-215) förvaras i tank och satsas med pump, helt sluten hantering. Under året har Pluspac S 1465 testats på anläggningen. Polymer blandas och doseras automatiskt i polymerberedare, helt sluten hantering. Nutriol NP-5 doseras tidvis sedan hösten 2007 för tillförsel av N/P. Detta eftersom inkommande avloppsvatten från Procordia tidvis har brist på närsalter. Ingen Nutriol NP-5 har tillförts under Energianvändning och luftutsläpp Anläggningen värms upp med el. Inga luftutsläpp. Recipienter Recipient är S:t Petriån som mynnar ut i Östersjön vid Kristianopel. Alla bräddpunkter i Fågelmara samhälle och vid reningsverket mynnar också i S:t Petriån. Bräddpunkter på ledningsnätet i Brömsebro mynnar i Brömsebäck. Recipientkontroll görs enligt kontrollprogram, fastställt Analysvärden från provtagningar i recipienten ovan och nedan diket från Söremåla ARV för 2013 redovisas i Bilaga 9.

25 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 2 För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: 2014 BRÄDDNING Bräddning vid pumpstationer och på ledningsnätet Det finns 8 pumpstationer och bräddpunkter på ledningsnätet där bräddning/nödutsläpp registreras. Bräddning registreras med nivågivare. Bräddningen mät som bräddad tid, det vill säga så länge nivågivaren registrerar bräddning. Nödutsläppsvolymer beräknas utifrån antagande om utsläpp av hela normaltillrinningen. Bräddvolymer beräknas utifrån antagande om bräddning av halva normaltillrinningen. Bräddning/nödutsläpp har inte registrerats vid någon pumpstation under Bräddning vid reningsverket Vid verket finns en bräddamm från vilken det kan brädda/ske nödutsläpp till f.d. biodamm 1. Det vatten som går till bräddammen är inkommande vatten, det vatten som släpps ut från bräddammen har alltså enbart genomgått mekanisk rening. Dock antas det ske en viss sedimentering i bräddammen, där koncentrationen av föroreningar blir som högst på botten av dammen och lägre i det vatten som släpps ut. Bräddning/nödutsläpp kan även ske från filterpumpstationen till f.d. biodamm 2. Detta vatten har då genomgått biologisk och kemisk rening. Vid respektive bräddpunkt registreras bräddtiden och flödet beräknas utifrån vetskap om inkommande och utgående flöde vid tiden för bräddning. Förbikoppling av DynaSandfilterna kan också göras vid störningar eller hydraulisk överbelastning (intern bräddning). Detta vatten provtas tillsammans med utgående vatten. Månad Ink. Brädd (från Brädd filterpst. bräddmagasin) Förbi filter m 3 m 3 m 3 Brädd/Nödutsläpp Brädd/Nödutsläpp Januari Februari Mars April Maj 350 Juni 1070 Juli Augusti September Oktober 790 November 1200 December 1800 Hela Året

26 Total bräddning I tabellen nedan visas total bräddning inom Söremåla ARV:s verksamhetsområde Bräddad volym Nödutsläppt volym Totalt m 3 m 3 m 3 Pst./nät Verket Totalt Det går i princip inte att särskilja hydraulisk bräddning och nödutsläpp vid de tillfällen som varit vid Söremåla under Verket har störts av inkommande belastning från livsmedelsindustrin men också av att det tidvis varit mycket höga flöden på grund av nederbörd. Därför särskiljs de inte i tabellerna ovan.

27 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 3 För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: 2014 DRIFTDATA Sammanfattning av driftdata Flöde 35,2 m 3 avlopp/h PAC kg 0,23 kg/m 3 avlopp Polymer 2050 kg 6,7 kg/1000 m 3 avlopp El verk kwh 2,5 kwh/m 3 avlopp El pst kwh 0,20 kwh/m 3 avlopp Specifikation av driftdata Ink. flöde Utg. flöde Producerad mängd renvatten 1 Från Jämjö VV till Fågelmara Såld mängd vatten m 3 m 3 m 3 m 3 m 3 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Hela Året Fågelmara VV.

28 Max ink. dygnsflöde Min Medel PAC Polymer N/Pdosering Slam 1,2 m 3 /dy m 3 /dy m 3 /dy kg kg kg m 3 Januari , Februari , Mars , April , Maj , Juni Juli , Augusti , September , Oktober , November , December , Hela Året , Slam producerat år 2014 lagras 1 år på verket, sedan används det som biomull. 2 Pga. centrifughaveri har 1733 m 3 oavvattnat slam körts till Koholmen ARV i januari (62 m 3 ), april (36 m 3 ), oktober (343 m 3 ), november (600 m 3 ) och december (648 m 3 ).

29 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 4 För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: 2014 FÖRTECKNING ÖVER ANSLUTNA INDUSTRIER Orkla Foods Sverige AB, Fågelmara. Tillverkar ketchup, såser och dressingar. Står för den största delen av BOD- och flödesbelastningen till verket. Blomlöfs Rökeri, Fågelmara (Torsås kommun).

30 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 5 För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: 2014 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA LABORATORIEMETODER Vid Karlskrona vattenverks laboratorium utförs kemiska och mikrobiologiska analyser på avloppsvatten och recipientvatten. Laboratoriet har ackrediteringsnummer är För analys av avloppsslam används ALcontrol, ackrediteringsnummer Nedan följer en förteckning över de metoder som används vid dessa analyser. Under året har vissa analyser utförts på Sternölaboratoriet i Karlshamn, ackrediteringsnummer 1113, pga. problem med ett analysinstrument på Karlskronas laboratorium. Kemi avloppsvatten (Karlskrona vattenverk) Analyskod Analysvariabel Metod (referens) Mätprincip Enhet Mätområde 1 QV Flöde avläst av provtagare* Flödesmätare m 3 /dygn BOD7-NAE BOD 7, Biokemisk SS-EN Elektrod mg/l O syreförbrukning SS-EN-ISO 5814:2012 CORG-TKC TOC (totalt organiskt kol) SS-EN NDIR-detektion av CO 2 mg/l C 0,5-500 NTOT-AJENA Kväve, totalhalt bundet SS-EN 12260:2004 modifierad teknisk luft Chemiluminiscens av mg/l N 0,1-40 kväveoxid PTOT-NS mg Fosfor, total SS-EN ISO 6878:2005 Fotometri mg/l P 0,02-0,80 PH-K ph-värde SS-EN ISO 10523:2012 Elektrod ph-enheter 3-11 TEMP PH Temperatur vid phbestämning* º C FE-NF Järn SS Atomabsorption mg/l Fe 0,01-3,0 kg/d BOD7 BOD 7 -belastning* Beräknad utifrån BOD 7 -halt och flöde kg/dygn kg/d TOT-N Kväve-belastning* Beräknad utifrån totalkvävehalt och flöde kg/dygn kg/d TOT-P Fosfor-belastning* Beräknad utifrån totalfosforhalt och flöde kg/dygn kg/d CORG TOC-belastning* Beräknad utifrån TOC-halt och flöde kg/dygn

31 Mikrobiologi recipientkontroll (Karlskrona vattenverk) Analyskod Analysvariabel Metod (referens) Enhet AM22-J3 Odlingsbara mikroorganismer 22 o C 3 dygn SS-EN ISO 6222, utg 1 CFU/ ml CBT-lert Koliforma bakterier SS-EN ISO :2014 MPN/100 ml CBEC-lert E. coli SS-EN ISO :2014 MPN/100 ml Kemi recipientkontroll (Karlskrona vattenverk) Analyskod Analysvariabel Metod (referens) Mätprincip Enhet Mätområde 1 QV-F Flöde* Uppskattat med hjälp av flottör l/s TEMP Temperatur SLV metodanvisning º C TURBFNU Turbiditet SS-EN ISO 7027 FNU 0, O2-FÄLT Syre, löst SS-EN-ISO 5814:2012 Elektrod mg/l O 2 0,1-15 O2-MM Syremättnad* Beräknad (enl Montgomery et al 1964) % CORG-TKC TOC (totalt organiskt kol) SS-EN NDIR-detektion av CO 2 mg/l C 0,5-500 PH-K ph-värde SS-EN ISO 10523:2012 Elektrod ph-enheter 3-11 TEMP PH Temperatur vid phbestämning* º C TEMP PH PH-FÄLT-K ph-värde (i fält) SS-EN ISO 10523:2012 Elektrod ph-enheter 3-11 NH4N-NB Ammoniumkväve SS-EN ISO 11732:2005 Autoanalyzer µg/l N NO23N-NA Nitrit-nitratkväve (summa) SS-EN ISO Autoanalyzer µg/l N NTOT-AJEµg Kväve, totalhalt bundet SS-EN 12260:2004 modifierad teknisk luft Chemiluminiscens av µg/l N kväveoxid PO4P-NS Fosfat-fosfor SS-EN ISO 6878:2005 modifierad ej filtrering Fotometri µg/l P PTOT-NS Fosfor, total SS-EN ISO 6878:2005 Fotometri µg/l P Mätosäkerhet för respektive metod och för aktuell halt finns redovisad på den ackrediterade analysrapporten för varje provsvar. 1 Analyserbart haltområde utan spädning av provet. * Ingår ej i ackrediteringen.

32 Kemi slam (ALcontrol) Analysvariabel Metod (referens) Enhet Torrsubstans SS-EN :2000 % ph i slam SS-EN Glödgningsförlust SS-EN % av TS Glödgningsrest SS-EN % av TS Ammoniumkväve, NH4-N St.Methods 18th 4500B+E g/kg TS Kväve total, N (Devardas) SS g/kg TS Fosfor total, P 22 SS-EN ISO :2009 g/kg TS Kalcium, Ca SS-EN ISO :2009 g/kg TS Kalium, K SS-EN ISO :2009 g/kg TS Magnesium, Mg SS-EN ISO :2009 g/kg TS PCB-28 Triklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB-52 Tetraklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB-101 Pentaklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB-118 Pentaklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB-138 Hexaklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB-153 Hexaklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB-180 Heptaklorbifenyl GC-ECD mg/kg TS PCB Summa 7 st Beräknad mg/kg TS Benso(a)pyren GC/MS mg/kg TS Benso(b+k)fluoranten GC/MS mg/kg TS Benso(ghi)perylen GC/MS mg/kg TS Fluoranten GC/MS mg/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren GC/MS mg/kg TS PAH Summa 6 st Beräknas mg/kg TS

33 Nonylfenol GC/MS mg/kg TS Bly, Pb SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Kadmium, Cd SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Koppar, Cu SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Krom, Cr SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Kvicksilver, Hg SS-ISO :2004 mg/kg TS Nickel, Ni SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Zink, Zn SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Kalkverkan (CaO) SLL Metod 42:1991 mod. % av TS Silver, Ag SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Tenn, Sn SS-EN ISO :2009 mg/kg TS Arsenik, As SS-EN ISO :2009 mg/kg TS

34 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 6 För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: 2014 FÖRTECKNING ÖVER DRIFTSTÖRNINGAR Driftstörning Datum Sammanlagd tid Påverkad volym (m 3 ) Konsekvens Mycket varierande inkommande ph-värden samt svårbehandlat avloppsvatten (från påliggande livsmedelsindustri). Hela året Störd process. Utjämning 2 får fungera som phutjämning vilket är energikrävande och kan inte användas som utjämningsmagasin vid höga flöden. Förhöjda utsläppshalter. Brädd/nödutsläpp inkommande. Störningar orsakade av svårbehandlat vatten från livsmedelsindustrin. Tidvis förvärrat av hög hydraulisk belastning. Januari Maj I journal noterade bräddningar/nödutsläpp av inkommande vatten till biodamm 1. Vattnet är mekaniskt renat samt sedimenterat i bräddvolym före utsläpp. Läckage från bräddammen på grund av hård belastning under en längre tid Ca 6 dagar Mindre mängd avloppsvatten läckte från bräddammen till omgivande område till dess att dammen tätades. Nödutsläpp från filterpumpstation pga. havererad filterpump Nödutsläpp av vatten från filterpumpstation till biodamm 2. Vattnet är mekanisk, kemiskt och biologiskt behandlat men har inte genomgått slutpolering i filter. Nödutsläpp från filterpumpstation. Detta under tiden som bräddmagasinet tätades. Samtidigt var det stor hydraulisk belastning och svårbehandlat vatten från Februari 5960 Nödutsläpp av vatten från filterpumpstation till biodamm 2. Vattnet är mekanisk, kemiskt och biologiskt behandlat men har inte genomgått slutpolering i

35 livsmedelsindustrin. filter. Förbiledning av DynaSandfilter. Störningar orsakade av svårbehandlat vatten från livsmedelsindustrin. Tidvis förvärrat av hög hydraulisk belastning. Januari Februari Juni Oktober November December I journal noterad förbiledning av DynaSandfilter. Vattnet är mekaniskt, kemiskt och biologiskt behandlat. Skumbildning vid utgående ränna Utgående flödesmätning blir felmätt. Slamskrapan i sedimentering 3 havererade Ca 4 dygn Innehållet i sed. 3 tömdes i utjämning 3 för att slamskrapan skulle kunna lagas. Under tiden för lagning kopplades det om så att inkommande vatten gick till utjämning 2 istället för direkt på biotornet. Problem med centrifug Centrifug havererade, ingen ny driftsatt under Ca 5 dygn Ca 4 dygn Ca 2 dygn Ca 2,5 månad Oavvattnat slam till Koholmen ARV Oavvattnat slam till Koholmen ARV.

36 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 7 För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: 2014 FÖRTECKNING ÖVER UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER Källaröversvämning Källaröversvämning orsakad av avloppsstopp i huvudledning skedde på Mejerivägen 13, Fågelmara. Övrigt Åtgärder såsom filmning av ledningsnätet, spolning och rotskärning görs kontinuerligt när behov uppkommer.

37 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 8 För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: 2014 NEDERBÖRD Nederbördsmätningar (mm per mån) Den nederbördsmätare som är aktuell för Söremåla ARV finns i Fågelmara, se tabellen nedan. Ö. Köpman Studentviken** Styrmansviken Torhamn Nättraby Hasslö Rödeby Jan Feb Mar Apr Maj ? 43 41? Jun Jul ? 63? 59? Aug ? ? Sep 20? ? Okt? ? Nov ? 64 Dec ? ? 58 Fågelmara Ramdala Koholmen Fridlevstad VV Lyckeby Sturkö Johannsihus SMHI*? ? ? 616? 556?? Summa * SMHIs mätstation ligger i Bredåkra (Ronneby). ** Flytt av regnmätare från Studentviken till Styrmansviken genomfördes den 20/8.

38 MILJÖRAPPORT Textdel: Bilaga 9 För Söremåla avloppsreningsverk ( ) år: 2014 RECIPIENTKONTROLL Röda kursiva siffror är mindre än-värden. Blåa feta siffror är större än-värden. Ovan Söremåla ARV: Provtagningsdatum Odlingsb. mikroorg. (cfu/ml) Koliforma bakterier (mpn/100 ml) E. coli (mpn/100 ml) Medel Min Max Provtagnings -datum Flöde (l/s) Turbiditet (FNU) Syre (mg/l) TOC (mg/l) ph i fält ,3 1,76 13, , ,6 4,82 11, ,7 6, ,8 2,57 3, ,9 7, ,1 2,07 9, ,8 7, ,6 2,17 9, ,8 7, ,5 13, ,5 6,63 Medel 133 8,9 2,82 10, ,4 6,99 Min 9 0,3 1,76 3, ,9 6,63 Max ,8 4,82 13, ,5 7,35 Provtagnings -datum ph Temperatur vid ph mätning ( C) Temperatur ( C) Syremättnad (%) Ammoniumkväve Nitrit- och nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor , Medel 6, Min 6, Max 6,

39 Nedan Söremåla ARV: Provtagningsdatum Odlingsb. mikroorg. (cfu/ml) Koliforma bakterier (mpn/100 ml) E. coli (mpn/100 ml) Medel Min Max Provtagnings -datum Flöde (l/s) Turbiditet (FNU) Syre (mg/l) TOC (mg/l) ph i fält ,6 3,3 12, , ,7 5,62 10, ,4 6, ,8 12,4 5, ,9 7, ,9 3,71 9, , ,9 3,53 8, ,6 7, ,2 4,99 12,3 92 9,7 6,58 Medel 223 9,2 5,59 9, ,8 7,20 Min 1 0,6 3,3 5,1 52 9,7 6,58 Max ,8 12,4 12, ,1 7,6 Provtagnings -datum ph Temperatur vid ph mätning ( C) Temperatur ( C) Syremättnad (%) Ammoniumkväve Nitrit- och nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor , Medel 6, Min 6, Max 6,

40 Tot-N Tot-P Ovan Nedan Ovan Nedan 0 0 Syre (mg/l) Uppskattat flöde (l/s) Ovan Ovan 4 2 Nedan Nedan 0 0

41 G4 Biodamm: Provtagningsdatum Nivå grundvatten (m) Temperatur ( C) TOC (mg/l) Ammoniumkväve Nitrit- och nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor ,63 8,6 4, ,6 13,5 12, ,5 7,2 7, Medel 2 9,8 7, Min 1,5 7,2 4, Max 1,63 13,5 12, Y1 Biodamm: Flöde (l/s) Provtagningsdatum Temperatur ( C) TOC (mg/l) Ammoniumkväve Nitrit- och nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor , ,6 10, ,3 9, Medel 12 9,5 13, Min 7 4,3 9, Max 17 18, Y2 Biodamm: Flöde (l/s) Provtagningsdatum Temperatur ( C) TOC (mg/l) Ammoniumkväve Nitrit- och nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor ,4 51, ,3 48, ,9 8, Medel 2 10,2 36, Min 2 2,9 8, Max 2 19,3 51, Y3 Biodamm: Flöde (l/s) Provtagningsdatum Temperatur ( C) TOC (mg/l) Ammoniumkväve Nitrit- och nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor Totalfosfor Totalfosfor , ,1 15, ,7 8, Medel 38 10,9 16, Min 17 4,7 8, Max 60 19,1 25,