Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg"

Transkript

1 Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Johan Hansson Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Innehåll 1. Syfte och omfattning Allmänt Ansvar och roller Beskrivning Innan katetersättning Indikationer Kateterval Förberedelse inför insättande av KAD Hygien Arbetsbeskrivning Ren metod Duka upp utrustning Gör så här gemensamt manligt/kvinnligt Gör så här - manlig patient Gör så här - kvinnlig patient Fixering av KAD Byte av urinpåsar Blåsträning Kateterventil Kateterklämma Kateterpropp Blåssköljning Kateterdragning Utskrivning med kateter Komplikationer Infektion Kateterstopp Blåskramper Skador och obehag i urinröret Hematuri Läckage och trängningar Dokumentation Avvikelser Plan för kommunikation och implementering Referenser Dokumentinformation... 10

2 Rutin 2(11) 1. Syfte och omfattning Denna rutin ska styra och säkerställa hanteringen av kvarliggande kateter (KAD) och därmed förebygga och minimera risken för komplikationer. Rutinen ska vara känd och följas av personal inom alla hälso och sjukvårdsverksamheter, Region. Rutinen omfattar alla vuxna patienter med undantag för katetersättning på operationsavdelning där katetrar sätts sterilt. Barn har egen specifik rutin. 2. Allmänt Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och förekommer oftast i samband med behandling med kvarliggande kateter (KAD). Skärpt indikation för sättande av KAD och begränsning av behandlingstiden är viktiga faktorer för att minska risken för vårdrelaterad urinvägsinfektion. Intermittent kateterisering minskar risken för vårdrelaterade infektioner jämfört med kvarliggande kateter och bör alltid övervägas. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) arbete för förbättrad patientsäkerhet är urinvägsinfektioner i samband med vård ett prioriterat förbättringsområde, läs mer i SKL:s publikation: Nationell satsning för ökad patientsäkerhet, vårdrelaterade urinvägsinfektioner åtgärder för att förebygga. 3. Ansvar och roller Verksamhetschef ansvarar för att det finns rutiner för hur en aktivitet ska utföras samt hur ansvaret är fördelat i verksamheten. (SOSFS 2011:9). Uppgiften att utföra kateterbehandling kan delegeras i enlighet med författning, dvs. efter relevant utbildning. Ansvarig läkare ansvarar för att ordinera inläggning av urinkateter. Ordinationen ska omfatta indikation, typ och storlek av kateter samt beräknad behandlingstid. Vårdenhetschef ansvarar för att denna rutin om insättning och skötsel av KAD är känd och att rutinen följs av vårdteamet kring patienten. Vårdenhetschefen ansvarar även för att personalen har tillräckliga kunskaper samt ges möjlighet till utbildning. Sjuksköterskan har formell kompetens för katetersättning och ansvarar för anpassade tillbehör samt för att nödvändiga kontroller, åtgärder och uppföljningar genomförs samt att detta dokumenteras i patientens journal. Lokal rutin för att sjuksköterska kan ordinera inläggning av urinkateter kan förekomma. Undersköterska som har formell utbildning får sätta kateter. För att säkerställa att alla undersköterskor har formell kompetens har urologicertifikat/ kompetenskort i katetersättning införts, i samarbete med Kliniskt Tränings Centrum (KTC) och utfärdas efter utbildningen. Undersköterskan ansvarar för att rapportera förändringar som avviker från det normala i samband med KAD.

3 4. Beskrivning Rutin 3(11) Denna rutin utgår från den nationellt kvalitetsgranskade Vårdhandboken avsnitt gällande Kateterisering av urinblåsa, Vårdhandboken Här kan man även läsa om t.ex. Intermittent kateterisering Suprapubisk kateter 4.1. Innan katetersättning En läkare skall ha bedömt att patientens tillstånd kräver KAD, vilken typ av kateter som skall användas, storlek samt planerad behandlingstid alternativt tidpunkt för omprövning Indikationer Urinretention/urinstämma, 500 ml i blåsan. Individuella bedömningar kan styra, se i Urologiska diagnoser, Hälso- och sjukvård, Region ( )_TMP.doc. Forcerad diures. Intensivvård med urinmätning. I samband med vissa operationer och röntgenundersökningar Kateterval Silikonelastom kateter (liggtid upp till 12v, se tillverkarens anvisning). Vid latexallergi: Helsilikon kateter (liggtid upp till 12v, se tillverkarens anvisning) Vid sveda eller obehag i urinröret kan en hydrofilbelagd helsilikon kateter väljas Val av storlek Charriére Vid blödning eller mycket grumlig urin, kan grövre kateter än 16 Charriére användas Förberedelse inför insättande av KAD Informera patienten om syfte, inläggningsförfarande, skötsel av KAD samt vanliga komplikationer. Kom ihåg att tydliggöra för patienten att katetern sitter kvar i urinblåsan med hjälp av en kuffad ballong. Muntlig och skriftlig information ges efter patientens behov. I samband med inläggandet får patienten en informationsbroschyr Kateterråd-patientinformation, där även uppgift om typ av kateter, storlek, vätskemängd i ballongen samt planerad tid med kateter ska noteras. Belys också frågeställningar kring sex och samlevnad.

4 Rutin 4(11) 4.2. Hygien Noggrann handhygien. Använd plastförkläde. Arbeta alltid höggradigt rent vid hantering av KAD, det vill säga så det höggradigt rena behålls höggradigt rent. Informera patienten om betydelsen av en god personlig hygien, på katetern kan det finnas sekret som behöver tvättas bort. Underkläder bör bytas regelbundet Arbetsbeskrivning Ren metod Använd aseptisk teknik. Aseptik innebär att produktens renhet bevaras det vill säga det rena rent och det sterila sterilt. Ett aseptiskt arbetssätt vid kateterbehandling innebär att kateterns sterilitet ska bevaras vid införandet i urinblåsan Duka upp utrustning Desinficera händerna noggrant med handsprit. Rent underlägg på avspritad uppdukningsvagn/bricka. OBS! uppdukat material får aldrig placeras i patientens säng. Rena handskar. Steril pincett, höggradigt rena kompresser och pappersrondskål. Steril KAD, Charriére, enl. ordination. Provkuffa och kontrollera katetern, spar LOT nr och dokumentera det i patientjournal. Xylocaingel 2 % 2 st för män 1 st för kvinna, 10 ml sprutor (alternativt Instillagel ml). Steril glycerinmix (Glyco-Block 10 ml). Tömbar urinpåse med kort eller lång slang. Eventuell kateterventil. Ordentlig fästanordning för kateterpåse Gör så här gemensamt manligt/kvinnligt Påminnelse: Har du kommit ihåg att provkuffa katetern och spara LOT nr? Området kring urinröret tvättas med tvål och vatten, även under förhuden på män. Ta av handskar. Desinfektera händerna och ta på nya handskar. Hygienunderlägg

5 Rutin 5(11) Gör så här - manlig patient 1. Bedöva med sammanlagt 2 sprutor Xylocaingel 2 %, alternativt (Instillagel ml). Bedövningen trycks sakta in i urinröret. Installera gel tills ett motstånd känns, vänta i 1 min tills slutningsmuskeln slappnat av och du kan därefter spruta in resten av gelen utan motstånd. 2. Håll upp penis eller sätt en kompress runt penis för att motverka att gelen rinner ut. Det tar 3-5 minuter innan bedövningen verkar. 3. För sedan med en steril pincett in katetern till kateterns delningsställe. Viktigt att kateterns sterilitet ska bevaras. 4. Kontrollera att urin kommer ur katetern, om inte använd en steril spruta för kateterspolning och instillera lite luft eller Nacl så att passagen i katetern blir fri från t.ex. gel som kan sitta i vägen. OBS! ej i kuffkanalen. 5. Kuffa med 10 ml steril glycerinmix (Glyco-Block). Vid tillfällig katetersättning kan ballongen kuffas med 10 ml luft. 6. Katetern ska kunna dras ut en bit efter att ballongen fyllts för att säkerställa att den inte fyllts i urinröret. För sedan in katetern en liten bit igen så att den inte trycker mot den känsliga blåsbotten. 7. Efter införandet dras förhuden över ollonet, för att hindra uppkomsten av parafimosis Tips vid problem manlig patient Börja med att föra in extra gel. Vid fortsatta svårigheter att få in katetern kan patientens ben böjas och penis hållas upp. Byt till kateter med böjd tipp, så kallad Thiemann kateter. Katetern förs in med spetsen/böjen uppåt mot buken. OBS! Felvänd kan katetern orsaka skada. Den som kateteriserar bör vara van och utföra kateteriseringen med försiktighet Gör så här - kvinnlig patient 1. Håll isär blygdläpparna med hjälp av en kompress. 2. Bedöva med 1 spruta Xylocaingel 2 %, alternativt (Instillagel 11 ml). Bedövningen trycks sakta in i urinröret, vänta 3-5 minuter. 3. För sedan med en steril pincett in katetern ca 10 cm. Viktigt att kateterns sterilitet ska bevaras. 4. Kontrollera att urin kommer ur katetern, om inte använd en steril spruta för kateterspolning och instillera lite luft eller Nacl så att passagen i katetern blir fri från t.ex. gel som kan sitta i vägen. OBS! ej i kuffkanalen. 5. Kuffa med 10 ml steril glycerinmix (Glyco-Block). Vid tillfällig katetersättning kan ballongen kuffas med 10 ml luft. 6. Katetern ska kunna dras ut en bit efter att ballongen fyllts för att säkerställa att den inte fyllts i urinröret. För sedan in katetern en liten bit igen så att den inte trycker mot den känsliga blåsbotten Tips vid problem kvinnlig patient För att hitta urinröret på kvinnor kan hela vulvamynningen behöva fyllas med Xylocaingel varvid urinrörsmynningen brukar framstå som genom ett förstoringsglas.

6 Rutin 6(11) 4.4. Fixering av KAD Urinuppsamlingspåsen placeras under blåsans nivå och fixeras. Se till att uribagen får en bra upphängningsanordning, benpåse eller kardborrband, viktigt att påsen inte har kontakt med golvet. Även proppad kateter bör fixeras. Kateterbärarens livsstil har betydelse för val av anordning. Många män tycker det är behagligt att med en åtsittande kalsong låta kateter och penis ligga uppåt, det är också viktigt för att undvika förträngning i urinröret som kan uppstå av tryck. För en immobil man är det nödvändigt. För att förhindra vasovagal reaktion vid kraftig urinretention kan urinen tappas ut med kateterpåsen liggande i samma nivå som patienten Byte av urinpåsar Användning av urinuppsamlingspåse för slutet system minskar eller fördröjer uppkomsten av bakteriuri hos patienter med KAD. Dagtid används tömningsbar påse med kort slang, alternativt kateterventil. Nattetid kopplas påse med lång slang till den tömningsbara påsen med kort slang. Vid identifierad fallrisk bör kort påse övervägas. Tömbar påse och kateterventil byts 1 ggr/ vecka. Kateterpropp bytas efter varje användning Blåsträning Det finns inte stöd i forskningen för att blåsträning eller intermittent tömning är nödvändigt innan kateterberhandling (KAD) avslutas. Intermittent tömning med kateterventil kan bidra till att patienten upplever ett större oberoende. Intermittent tömning kan förlänga tiden tills katetern blir blockerad av konkrement Kateterventil En öppningsbar kateterventil på katetern kan vidarekopplas till urinuppsamlingspåsen, exempelvis nattetid eller vid blåsträning. Det är mer hygieniskt än kateterklämma eller kateterpropp, men kan vara svårt att hantera för patienter med nedsatt handfunktion. Kateterventilen byts vid behov, vanligtvis efter cirka en vecka Kateterklämma Kateterklämma får inte placeras över kuffkanalen. Klämman ska användas på slangen till urinuppsamlingspåsen.

7 Rutin 7(11) Kateterpropp Kateterproppar är engångsmaterial och ska bytas efter varje användning. Använd kateterventil i första hand då det är mer hygieniskt Blåssköljning Blåssköljning utförs endast vid behov, t ex, blödning, tendens till slam eller konkrement bildning, för att kontrollera att katetern är öppen Kateterdragning Kateterbehandling ska avslutas så snart som möjligt på grund av de risker som finns för infektion, stenbildning, obehag och vävnadspåverkan. Efter längre tids behandling finns följande metoder att välja mellan: Stäng katetern ett par timmar. Kuffa ur och dra katetern. Kontrollera residualurin genom att använda bladderscan, kom ihåg att dokumentera mängden. Eller Fyll urinblåsan med ca 300 ml koksalt eller till dess att patienten känner måttliga urinträngningar. Kuffa ur och dra katetern och jämför mängden vätska som patienten sen kissar ut med den instillerade volymen. Om den överstiger 2/3 kan i regel patienten lämnas utan ny kateter. Eller Stäng katetern ett par timmar. Kuffa ur och ta bort katetern vid midnatt efter att urinblåsan tömts. Om kateter behöver återinsättas görs detta på dagtid. Kontrollera residualurin på morgonen genom att använda bladderscan, kom ihåg att dokumentera mängden. Residualurinkontroll/bladderscan ska alltid ske efter kateterborttagning, kom ihåg att dokumentera mängden Utskrivning med kateter Försäkra dig om att patienten kan: Hantera kateterventil Tömma urinpåse. Byta urinpåse.

8 Rengöra katetern. Rutin 8(11) Använda upphängningsanordningar. Efter ordination eventuellt blåsträna. Patienten ska vara informerad om varför katetern har satts, om den ska vara öppen eller proppad dagtid och hur länge katetern ska sitta, Patienten ska även informeras om var och hur ofta kateterbyten ska ske och vart han/hon ska vända sig om problem uppstår. Viktigt att ansvarig distriktssköterska, hemsjukvård eller annan ansvarig sjuksköterska kontaktas. Urinpåsar och kateterventiler skrivs ut på hjälpmedelskort av sjuksköterska med rätt att förskriva kostnadsfria hjälpmedel Kateterråd-patientinformation, bör ges till patienten i samband med insättande, och ska alltid skickas ifylld med patienten hem Komplikationer Infektion Behandla endast om patienten har symtomatisk bakterieuri. Vid antibiotika behandling ska katetern bytas 2-3 dygn efter påbörjad behandling för att undvika att bakterier överlever i biofilmen på katetern. Byte av kateter i samband med antibiotika förkortar tiden till symtomlindring och förlänger tiden till ny bakterieinvasion. Sannolikt är kateterbyte i samband med antibiotika ett led i kampen mot resistensutveckling Urinodling patient med kateter Stäng av katetern genom att sätta klämma på slangen till urinuppsamlingspåsen ½-1 timme före provtagning. OBS klämman får aldrig sättas på katetern. Tvätta katetern med Klorhexidinsprit 5mg/ml och punktera med steril engångsspruta nedanför förgreningsstället (endast latex- och silikonkatetrar). Häll över urinen i plaströret.

9 Rutin 9(11) Kateterstopp Kan bero på grumlig urin, konkrement, knickbildning av katetern eller slangen samt obstipation. Kontrollera slang och kateter, överväg blåssköljning eller byte av kateter. Behandla eventuell obstipation eller andra orsaker Blåskramper Kan uppstå när en kateter läggs in första gången. Smärtan är ofta övergående. Eventuellt kan antikolinergika eller lättare analgetica som exempelvis Paracetamol övervägas vid fortsatta blåskramper Skador och obehag i urinröret Se över katetermaterial och katetergrovlek diskutera med läkare om utredning eller annan behandling ex intermittent kateterisering eller suprapubisk kateter Hematuri Det är relativt vanligt med små mängder blod i urinen. Kan bero på urinvägsinfektion, drag i ballongen i blåsbotten eller om patienten behandlas med blodförtunnande läkemedel. Blod i urin ska rapporteras till läkare. Vid större blödning skall katetern hållas öppen till påse och hematurikateter övervägas Läckage och trängningar Läckage av urin bredvid katetern och trängningar kan ha många orsaker. Stopp i katetern eller knickad slang. Tryck av kuff mot blåsbotten Kuff som dragits ned i urinröret Obstipation Slemhinneatrofi (på kvinnor) Överaktiv blåsa Liten urinblåsa Urinvägsinfektion Urinrörsinflammation Blåssten Gör en systematisk genomgång och kontakta läkare om inte omvårdnadsåtgärder avhjälper problemet Dokumentation Dokumentation ska ske under aktiviteten Urinavledande kateter i patientjournalen glöm ej att dokumentera LOT numret. Detta är viktigt för att kopplingen ska kunna ske till infektionsverktyget. Det är viktigt att registrera datum för inläggning- samt uttag av KAD. Dokumentera under följande sökord: Urinavledande kateter

10 Rutin 10(11) Förekomst av urinavledande kateter Indikation/information Dokumentera i fritext vilken information/undervisning som patienten erhållit. Här dokumenterar du även att patienten fått information om kateterråd Residualurin Uppföljning Patientens synpunkter Ordinationer Här kan förutom medicinska ordinationer även individuell utprovning av hjälpmedel och förbrukningsartiklar beskrivas. Iakttagelser och åtgärder Avvikelser Då händelse inträffar vid katetersättning som avviker från författningar, föreskrifter, metodbok eller lokala anvisningar skall en avvikelserapport skrivas som sedan går till aktuell vårdenhetschef. 5. Plan för kommunikation och implementering Detta dokument skickas ut till samtliga berörda Verksamhetsutvecklare som extrauppföljare i Platina. Verksamhetsutvecklare ansvarar för att sprida information om rutinen till berörda Kvalitetssamordnare som ansvarar för att sprida den till Verksamhetschef (VC) och Vårdenhetschef (VEC) inom den egna organisationen. VEC ansvarar för att sprida information till berörda medarbetare. 6. Referenser Dokument Vårdhandboken Kateterisering av urinblåsa Översikt Kateterråd-patientinformation SKL Urinvägsinfektioner ett åtgärdspaket Urologiska diagnoser, handläggning Region Urinblåsa - övervakning i samband med operation, vuxna patienter, Gävle - Arbete med ny rutin för hela länet pågår Plats Vårdhandboken Platina SKL Platina Platina 7. Dokumentinformation Denna rutin är uppdaterad utifrån en befintlig rutin med samma namn för att kunna användas för Hälso- och sjukvård, Region. Denna version har uppdaterats av: Eva-Karin Molinder, kvalitetssamordnare VO Kirurgi, Johan Hansson VC/urolog VO Kirurgi. Susanne Högberg, utbildningsledare Kliniskt Träningscentrum, KTC

11 Rutin 11(11) Margareta Berger, samordnare kliniska rutiner, Region Granskare vid denna revision är: Susanne Högberg, utbildningsledare, Kliniskt träningscentrum (KTC) Eva-Karin Molinder, kvalitetssamordnare VO Kirurgi Marlene Sjöberg Axelsson, uroterapeut, VO Kirurgi Britt-Inger By, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Börje Svensson, Chefläkare, Division Primärvård Fastställare: Johan Hansson, VC VO Kirurgi

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3

Läs mer

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala

Läs mer

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna Godkänt den: 2016-11-20 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig

Läs mer

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget

Läs mer

Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting

Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting Kateterbehandling av urinblåsan ska alltid ordineras av läkare, vilken även har det medicinska ansvaret. Indikationen för kvarliggande

Läs mer

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Katetervård Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Kateterisering av urinblåsan Kateterbehandling av urinblåsan ska ordineras av läkare Läkare har det medicinska

Läs mer

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Birgitta Magnusson Sjuksköterska/Uroterapeut 2016-11-08 2016-11-08 1 Varför är det viktigt med optimal blåstömning och korrekt omvårdnad vid KAD

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-39373 Fastställandedatum: 2014-03-28 Giltigt t.o.m.: 2016-03-28 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Helena Björkman Kateter, (KAD) kvarliggande,

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Kateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg

Kateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: Faktaägare: Anna Linderholm, Kvinnokliniken Växjö Fastställd av: Pär Lindgren, chefsläkare Region Kronoberg

Läs mer

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad Bäst att tömma urinblåsan Tappning en eller flera gånger

Läs mer

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide Information om kateterbehandling/vård Bäst att tömma

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19 Kateterbehandling

Läs mer

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Suprapubisk kateter En suprapubisk kateter är en kateter som förs in i urinblåsan via ett litet snitt i bukväggen strax ovanför blygdbenet. Ingreppet

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 19

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 19 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 19 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Ingemar Hallén 2017-01-26 2020-01-26 Kateterbehandling

Läs mer

INNEHÅLL. 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp. 2. Olika katetermaterial. 3. Val av material och kateterstorlek

INNEHÅLL. 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp. 2. Olika katetermaterial. 3. Val av material och kateterstorlek INNEHÅLL 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp 2. Olika katetermaterial 3. Val av material och kateterstorlek 4. Katetrisering Basala hygienrutiner Indikationer Steril rutin/ Ren rutin Gör så här 5. Skötsel av

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs

Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs Att tänka på vid utprovning av absorberande inkontinenshjälpmedel Måttband för rätt storlek på större skydd

Läs mer

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan

Läs mer

2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING

2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING 2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING Du får den här foldern för att du ska få behandling med Uracyst och lära dig att själv kateterisera urinblåsan. På de följande sidorna förklarar vi hur du ska

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%)

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer

Läs mer

Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna

Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna 2016-07-20 12100 1 (10) Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) är en vanlig vårdskada med ökad sjuklighet

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Urinvägskateterisering. Innehållsförteckning

Urinvägskateterisering. Innehållsförteckning 42T 62T 72T 82T 82T 92T 92T 102T 102T 112T 112T Dokumentnamn: Urinvägskateterisering Utfärdande PE: Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård Utfärdande enhet: Urologiska kliniken Framtagen av: Urologiska

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel 2008-11-29 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer,

Läs mer

Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Okt 2011 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Vårdprogram Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Olika

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

Katetrisering av urinvägarna

Katetrisering av urinvägarna Kunskapsmål Ansvar, teknik, utrustning Teoretisk kunskap Vårdhandboken/Regionala föreskrifter/lokala föreskrifter. Lagar och författningar. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring

Läs mer

NEFROSTOMI Information och tips!

NEFROSTOMI Information och tips! INFORMATION OM NEFROSTOMI Information och tips! Nefrostomi, vad är det? Nefrostomi är en urinkateter som är placerad i njurbäckenet genom huden på ryggen. Slangen är kopplad till en urinpåse. Orsaker till

Läs mer

Ren Intermittent Dilatation information till dig som ska självdilatera

Ren Intermittent Dilatation information till dig som ska självdilatera www.lofric.se Ren Intermittent Dilatation information till dig som ska självdilatera Historien om Ren Intermittent Dilatation (RID) Behandling av förträngningar i urinröret sträcker sig långt tillbaka

Läs mer

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur Höftfraktur 18-19000 drabbas av höftfaktur varje år 75 % är kvinnor och 25 % är män Medelåldern är drygt 83 år Stor

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (6) Godkänd och fastställd av Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Fastställd Utvärderas

Läs mer

Alternativ till kateterbehandling

Alternativ till kateterbehandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Vårdprogram. Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Vårdprogram. Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Inkontinenscentrum Västra Götaland Vårdprogram Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund 2 Syfte 2 Olika befattningshavares ansvar

Läs mer

Tappningsrutiner vid perioperativ vård

Tappningsrutiner vid perioperativ vård 2015-05-12 19197 1 (6) Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure (KAD) försöker man minska risken för infektion. Samtidigt

Läs mer

Övervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter

Övervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Operation Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Michael Andersson, Sektionsledare, Intensivvårdsavdelningen Ljungby Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf

Läs mer

Blås- och tarmdysfunktion

Blås- och tarmdysfunktion Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna

Läs mer

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

SYMPACATH. Kvarliggande. Urinkatetrar BRILLANT. från Meteko SIMPLASTIC R Ü S C H

SYMPACATH. Kvarliggande. Urinkatetrar BRILLANT. från Meteko SIMPLASTIC R Ü S C H SYMPACATH Kvarliggande Urinkatetrar BRILLANT från Meteko SIMPLASTIC R Ü S C H Förord Anteckningar: Med detta häfte vänder vi oss till Dig som arbetar med urologiska katetrar Det finns många olika typer

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Medicinkliniken Avdelning

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Medicinkliniken Avdelning Dkumenttyp Ansvarig verksamhet Versin Antal sidr Rutin Medicinkliniken Avdelning 23 3 8 Dkumentägare Fastställare Giltig fr..m. Giltig t..m. Jessica Bergman Birgitta Evenssn 2014-06-12 2016-06-12 KAD Gäller

Läs mer

KAD bara när det är motiverat! Kateterproblem? Nej tack!

KAD bara när det är motiverat! Kateterproblem? Nej tack! KAD bara när det är motiverat! Kateterproblem? Nej tack! Ett utbildningsprogram för Östergötland av Hans Hjertberg, Projektledare, Chefläkare Sara Lindegren, Projektsamordnare, Verksamhetsutvecklare PSE

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Upppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

Kad bara när det behövs!

Kad bara när det behövs! Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö

Läs mer

Urinrörsförträngning. RID Ren Intermittent Dilatation

Urinrörsförträngning. RID Ren Intermittent Dilatation Urinrörsförträngning RID Ren Intermittent Dilatation 2 Anteckningar Urinrörsförträngning Vid urinrörsförträngning (striktur) har urinröret blivit trångt av någon anledning, och detta innebär att det är

Läs mer

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt

Läs mer

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna

Läs mer

10.15-10.45 RAST och utställning

10.15-10.45 RAST och utställning Program Inledning Förekomst Vårdrelaterad UVI 10.15-10.45 RAST och utställning Vanliga katetrar i urinvägar Indikationer Insättning och skötsel Avslutning 1 Sjukhusledningen Margareta Öhrvall, chefläkare

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 Namn (ej kod): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 8 april 2015 Tid: 1timme 30 minuter Hjälpmedel: Inga

Läs mer

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm Fokus urinvägar Ljungby 09.30 Kan vi undvika vårdskador? Pär Lindgren 09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm 10.40 Fika 10.55 KAD på rätt indikation under rätt tid? Lena Nilsson 11.00 Utfartstabell Ulrika

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska

Läs mer

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Rapport Markörbaserad journalgranskning Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

BCG-medac Behandling med BCG-medac

BCG-medac Behandling med BCG-medac SE BCG-medac Behandling med BCG-medac Patientinformation Diagnos Du har av din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCG-medac. Behandlingen följer ett speciellt

Läs mer

RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD

RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD 2 (12) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA ANTAGEN: 2015-12-07 ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD:

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Inläggning och skötsel av thoraxdrän

Inläggning och skötsel av thoraxdrän Inläggning och skötsel av thoraxdrän Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Indikation Aktiv dränering av blod, vätska och/eller luft från pleura. Denna rutin gäller för pleuradrän

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING

DELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING DELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2016-12-30 MAS-enheten

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa 3 M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Anitkoagulantiabehandling - Rutin - Regiongemensam Hälso- och sjukvård

Anitkoagulantiabehandling - Rutin - Regiongemensam Hälso- och sjukvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41387 Fastställandedatum: 2017-10-24 Giltigt t.o.m.: 2018-10-24 Upprättare: Charlotte G Ridling Fastställare: Roger Westerlund Anitkoagulantiabehandling

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling Den här informationsbroschyren beskriver vad du kan förvänta dig före, under och efter en CoreTherm behandling. Varje

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015-09-01 Delegering riktlinje Delegering får endast ske om det är förenat med god och säker vård. Delegering får inte ske slentrianmässigt eller för att lösa personalbrist

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Flocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta

Flocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta Flocare Gastrostomikateter Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta Bruksanvisning Tvätta händerna noga och torka av dem på ren handduk. 1. Lägg patienten i ryggläge.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12 Inkontinensvård 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 12 Inkontinens 3 12.1 Definition 3 12.2 Allmänt 3 12.3 Ansvar 4 12.4 Urininkontinens 6 12.4.1 Olika typer av

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring Detta faktamaterial är framtaget av ProstaLund AB och är medicinskt granskat av: Dr PhD Sonny Schelin, Specialistläkargruppen i Kalmar Leg sjuksköterska

Läs mer

Skattefinansierade inkontinenshjälpmedel för förskrivning till personer i enskilt och särskilt boende

Skattefinansierade inkontinenshjälpmedel för förskrivning till personer i enskilt och särskilt boende RIKTLINJE 1 (5) 1 BESKRIVNING Kvinnor ska utredas enligt Handlingsprogram kvinnlig urininkontinens och män enligt Samverkansdokument Urologi. Dokumenten finns i ledningssystem Centuri eller på hemsida

Läs mer

Självkateterisering MAN. ett annat sätt att kissa. För dig som är. www.lofric.se

Självkateterisering MAN. ett annat sätt att kissa. För dig som är. www.lofric.se Självkateterisering ett annat sätt att kissa För dig som är MAN www.lofric.se Blåstömningsproblem är något som kan drabba vem som helst, när som helst. Det här häftet är till för dig som har blåstömningsproblem

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 H16 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK15h Namn (ej kod): Tentamensdatum: 16-11-14 Tid:

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning URO7003SE 09.207 Blås- och bäckenbottenträning För kvinnor Blåsan.se Fakta om inkontinens Du behöver inte skämmas. Inkontinens är vanligare än du tror och det finns behandling för det. De allra flesta

Läs mer

Insättning Tillvägagångssätt vid ren rutin. Steril insättning ska endast ske på operation. Akademiska sjukhuset

Insättning Tillvägagångssätt vid ren rutin. Steril insättning ska endast ske på operation. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Division: Verksamhetsområde: Titel: Enhet: Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna Godkänt av: Margareta Öhrvall Godkänt den: Kategori: Skapat av: Granskad av: Reviderat av: Vård/medicinska

Läs mer