Tjänsteskrivelse. Barn Blir- projektansökan till Sociala investeringsfonden
|
|
- Kerstin Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum Handläggare Jeanette Lebedies Nord Utvecklingssekreterare jeanette.lebedies-nord@malmo.se Tjänsteskrivelse Barn Blir- projektansökan till Sociala investeringsfonden SOFN Sammanfattning Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden avser ett förvaltningsövergripande arbete med tidiga satsningar för att förebygga ohälsa hos små barn 0-6 år i syfte att minska psykisk ohälsa hos barn i riskgrupper. Satsningen innehåller ett antal olika delar som genomförs i respektive förvaltning/myndighet. Förutom det egna arbetet deltar parterna i en tvärprofessionell kunskapsutveckling. I projektet ingår samtliga kommunala förskolor i stadsområde Norr, stadsområdesförvaltning Norrs avdelning Områdesutveckling och Individ och familjeomsorg samt Sociala resursförvaltningen. Vidare ingår Region Skånes Barnhälsovård. Utvärdering sker i samarbete med Malmö högskola. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att tillsammans med Förskolenämnden ansöka om kronor ur sociala investeringsfonden för det tvärsektoriella samverkansprojektet Barn Blir Beslutsunderlag G-Barn Blir, projektansökan sociala investeringsfonden - tjänsteskrivelse Ansökan Barn Blir bilaga SOFN Avsiktsförklaring Barn Blir SOFN Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Norr Ärendet Bakgrund I kommissionen för ett socialt hållbart Malmö betonar man att en god hälsa under starten av livet är en viktig social bestämningsfaktor. I folkhälsopropositionen för en förnyad folkhälsopolitik från 2008 men även i folkhälsorapport 2010 och 2013 bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Detta eftersom psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet och att det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. SIGNERAD
2 2 (4) I Malmö genomförde samverkansgruppen ALMA ett förskoleprojekt avseende kompletterande anknytningsperson på förskolan. Projektet riktade sig till barn i utsatta livsmiljöer. Denna utvärderades av Birthe Hagström, Malmö Högskola Utifrån modellen utvecklade förskolorna i Kirseberg sitt arbete kring små barn i utsatta livssituationer i projektet Små Barn. Projektet fortsatte därefter som Barn Blir och ytterligare fokus lades på tvärsektoriell samverkan. Projektet föll väl ut och det finns nu en ambition att möjliggöra samma utvecklingsinsatser för resterande förskolor i Norr. Eftersom projektets innehåll är i enlighet med sociala kommissionens intentioner för förebyggande arbete ställs härmed en ansökan till sociala investeringsfonden i Malmö stad. Ansökan i sammandrag Huvudman Stadsområdesnämnd Norr, Förskolenämnden Projektledare Lena Wahlgren, avdelningen för områdesutveckling, SoF Norr Projektperiod Syfte Syftet med arbetet är att främja barns utveckling genom riktade, tidiga och långsiktiga insatser i barnets vardagliga miljö på förskolan i samarbete med föräldrarna samt utveckla former för ett samägande och samarbete kring barnet och föräldrarna utifrån ett helhetsperspektiv. Målgrupp Målgrupp för arbetet är barn i förskola och förskoleklass (0-6 år) med risk för fysisk och/eller psykisk ohälsa samt utvecklingsförseningar/avvikelser. Det kan handla om barn i familjer där det förekommer psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, missbruk eller där det förekommer våld. Totalt omfattar projektet 94 barn i målgruppen. Samverkanspartners I projektet ingår följande samverkansparter; samtliga kommunala förskolor i stadsområde Norr, stadsområdesförvaltning Norrs avdelning Områdesutveckling och Individ och familjeomsorg samt Sociala resursförvaltningen med sina verksamheter ALMA, ALVHA och arbetet inom ramen för Kvinnofridsprogrammet. Vidare ingår Region Skånes Barnhälsovård (BVC). Deltagande BVC: BVC Kirseberg, BVC Granen och BVC Eden/Barnen Hus. Utvärdering sker i samarbete med Malmö högskola. Genomförande Den planerade satsningen Barn Blir har en förvaltningsövergripande styrgrupp samt förvaltningsövergripande projektledning och projektgrupp. Barn Blir innehåller ett antal olika delar
3 som genomförs i respektive förvaltning/myndighet. Förutom det egna arbetet deltar parterna i en tvärprofessionell kunskapsutveckling. Följande insatser genomförs inom ramen för Barn Blir: 3 (4) Anknytningspedagoger utbildas inom förskolan Pedagogen deltar i studiecirkel och handledning. Pedagogerna som deltar i satsningen ingår i befintlig personalstyrka på förskolorna och utför uppdraget inom ramen för sin tjänst. Elevhälsovården Avsikten är att elevhälsovården involveras under projektets gång. Tanken är att kunna erbjuda en hälsoundersökning till barn som skall börja förskoleklass i syfte att upptäcka barn i behov av stöd/utredning. Föräldrastöd Föräldrarna ska erbjudas deltagande i ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram kallat Circle of Security-Parenting, (COS-P). Utbildning av personal inom Individ och Familj Socialsekreterare inom Individ och Familj i SoF Norr ges utbildning i IAS, Intervju om Anknytningsstil vilken är en vetenskaplig, standardiserad intervju, som syftar till att öka förmågan att se och förstå samspelet mellan barnet och föräldern utifrån olika anknytningsmönster. Barnhälsovården Ett viktigt uppdrag för barnhälsovården i satsningen är att uppmärksamma de barn som tillhör förskolans målgrupp men inte är inskrivna där. Former och rutiner för detta skall utformas i projektet. Förväntat resultat Projektet förväntas ge resultat både på samhälls-, verksamhets- och individnivå. Effekten på samhällsnivå väntas bli störst men kan ses först i ett mycket längre perspektiv då målgruppen är så ung. Ett resultat på samhällsnivå ses kanske först när barnet uppnått vuxen ålder det vill säga på års sikt. Effekterna på verksamhetsnivå i form av ökad förståelse och förbättrad kunskap kring målgruppen är effekter som förväntas komma redan under projektperioden. Effekten på individnivå, både för barnen och den deltagande personalen sker såväl under projektets gång som i ett längre perspektiv. Den sammatagna samhällskostnaden från barn till vuxen för en person, beräknas enligt rapporten kunna bli miljoner. Kostnaderna är ofta dolda eftersom de tas från olika budgetar bland olika samhällsaktörer som Arbetsförmedlingen, landstinget, kommunen och rättsväsendet. Om ett av barnen i satsningen räddas från ett framtida marginaliserat liv har större delen av kostnaden för satsningen räknats hem. Räknat på två barn är samhällets besparingar större än kostnaden för projektet. Ekonomi Projektet kommer att pågå under fem år och investeringskostnaden uppgår till kr fördelat på kr/år.
4 Investeringskostnaden per deltagande nämnd är: Stadsområdesnämnd Norr: kr Förskolenämnd: kr 4 (4) Återbetalning över tid Den sociala investeringsfonden ska användas för insatser som på sikt ger minskade kommunala kostnader. Genom årliga återbetalningar från de nämnder där avkastning/ kostnadsminskning uppstår återställer man det öronmärkta egna kapitalet som därmed kan användas för nya åtgärder. Det finns i nuläget ingen beräkningsmodell för samhällskostnader för så små barn. Kostnaden ökar över tid och ålder. Enligt nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog kostar varje ung människa som i onödan tvingas in i ett utanförskap leder till ökade samhällskostnader som på årsbasis uppgår till mellan kr och kr i form av ökad välfärdskonsumtion. Till detta kommer värdet av årliga produktionsförluster på ytterligare ca kr per person. Baserat på denna beräkning förväntas projektet generera minskade samhällskostnader på efter 5 år, efter 10 år och efter 15 år. I bifogat underlag framgår att förskolan inte kan återbetala några medel efter avslutad projektperiod. Förskolan gör den största satsningen men det är inte den verksamhet som i första hand hämtar hem de ekonomiska effekterna. Eftersom Malmö kommuns budgetförutsättningar inför 2015 och kommande år visar på en ökad nettokostnad har stadsområdesnämnd Norr i dagsläget inga budgetmässiga förutsättningar att återbetala. Den största effekten ses på en samhällsnivå. Det kan således inte garanteras att effekt uppnås på stadsområdesnivå. Den verksamhet som på sikt skulle kunna påverkas positivt är individ- och familjeomsorgen. Det bör dock beaktas att de framtida positiva effekterna kan gynna annan förvaltning eller annan kommun. För ansökan i sin helhet inklusive ekonomisk redovisning se projektansökan Bilaga 1. För avsiktsförklaring se bilaga 2. Ansvariga Carina Opasiak Avdelningschef Britten Synnergren Förvaltningschef
5 Barn Blir Tvärsektoriell samverkan kring utsatta barn 0-6 år Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Lena Wahlgren Stadsområdesförvaltning Norr Avdelning Områdesutveckling
6 Innehållsförteckning Barn Blir... 1 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Projektperiod... 4 Huvudman... 4 Samverkan... 4 Deltagande verksamheter... 4 Innehåll och genomförande... 5 Anknytningspedagoger utbildas inom förskolan... 6 Elevhälsovården... 6 Föräldrastöd... 6 Utbildning av personal inom Individ och familjeomsorg... 6 Barnhälsovården... 6 Förväntade effekter... 7 Effekt på samhällsnivå... 7 Effekt på verksamhets- och individnivå... 8 Översikt av liknande satsningar Uppföljning och utvärdering Hållbarhet Ekonomi Projektets totala investeringskostnad uppgår till kronor. Tabellen nedan visar insats och kostnad fördelad per projektår Investeringskostnad per projektår Investeringskostnad per deltagande verksamhet och projektår 12 Avkastning Återbetalning över tid Barn Blir
7 Bakgrund I förskolan och i förskoleklasserna ser vi att de insatser som görs för barn som far illa eller riskerar att fara illa inte är tillräckliga. I Barnpsykiatriutredningen SOU1998:31 lyfts just denna grupp barn fram där en generellt god kvalitet inte är tillräcklig utan det behövs anpassat stöd. De flesta barn är inskrivna i förskolan idag och många börjar tidigt, i den period då anknytningsprocessen är som mest aktiv. Det gör förskolan till en angelägen arena för hälsofrämjande och förebyggande arbete. I folkhälsopropositionen för en förnyad folkhälsopolitik från 2008 men även i folkhälsorapport 2010 och 2013 bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Detta eftersom psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet och att det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. Genom att satsa resurser på ett förebyggande arbete gentemot målgruppen kan man på sikt göra mänskliga vinster och därmed undvika kostnader för mer omfattande insatser. Arbetet måste präglas av långsiktighet och helhetssyn. Insatser för att främja barns hälsa i ett långsiktigt perspektiv bör involvera flera parter och tvärsektoriell samverkan. Vi arbetar inte ensamma med barnet även om vi inte samverkar men risken för att arbetet tappar ett helhetsperspektiv på familjens behov är uppenbart. Barns utveckling är resultatet av samspel mellan en rad faktorer där föräldrars förmåga är en av dem. Övriga faktorer som har betydelse är samhällets förmåga att gemensamt och koordinerat se, förstå och agera utifrån respektive ansvarsområde när det gäller barn i risk för negativ utveckling. I kommission för ett socialt hållbart Malmö betonar man att en god hälsa under starten av livet är en viktig social bestämningsfaktor. En god start i livet är en av de absolut viktigaste faktorerna för ett långt liv med god hälsa och gott välbefinnande. En god hälsa under livets tidiga år leder till att individen kan samspela med sin omgivning på ett positivt sätt, genom att exempelvis skapa goda sociala relationer och tillgodogöra sig utbildning. Det kan vara avgörande för att kunna utnyttja livschanserna optimalt under vuxenlivet Rättighetsperspektivet är särskilt påtagligt då det gäller just unga individer, eftersom de inte genom sina egna val kan påverka de faktorer som är viktiga för deras hälsoutveckling. I Malmö genomfördes ett förskoleprojekt avseende kompletterande anknytningsperson på förskolan. Projektet riktade sig till barn i utsatta livsmiljöer. Detta utvärderades av Birthe Hagström, Malmö Högskola Utifrån modellen utvecklade förskolorna i Kirseberg sitt arbete kring små barn i utsatta livssituationer i projektet Små Barn. Projektet fortsatte därefter som Barn Blir och ytterligare fokus lades på tvärsektoriell samverkan. Projektet föll väl ut och det finns nu en ambition att möjliggöra samma utvecklingsinsatser för resterande förskolor i Norr. Eftersom projektets innehåll är i enlighet med sociala kommissionens intentioner för förebyggande arbete ställs härmed en ansökan till sociala investeringsfonden i Malmö stad. 3 Barn Blir
8 Syfte Syftet med satsningen är förebygga eller minska psykisk ohälsa hos barn i riskgrupper genom att främja barns utveckling med hjälp av riktade, tidiga och långsiktiga insatser i barnets vardagliga miljö på förskolan i samarbete med föräldrarna. Satsningen syftar också till att utveckla former för ett samägande och samarbete kring barnet och stöd till föräldrarna utifrån ett helhetsperspektiv. Målgrupp Målgrupp för arbetet är barn i förskola och förskoleklass (0-6 år) i stadsområde Norr med risk för fysisk och/eller psykisk ohälsa samt utvecklingsförseningar/avvikelser. Det kan handla om barn i familjer där det förekommer psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, missbruk eller där det förekommer våld. Projektperiod Huvudman Stadsområdesnämnd Norr och Förskolenämnden ansvarar gemensamt för projektet. Samverkan Insatser för att främja barns hälsa i ett långsiktigt perspektiv bör involvera flera parter. I Malmö stads nya organisation har stadsområdesförvaltningarna uppdraget att inom ramen för den nyinrättade avdelningen för områdesutveckling ansvara för bland annat folkhälso- och förebyggande arbete. Stadsområdesförvaltningarna har dessutom befolkningsansvaret vilket kräver strukturerade samarbetsformer med andra förvaltningar. Förskolan och skolan är naturliga plattformer för folkhälsoarbete kring de yngsta barnen, Individ och familjeomsorgen är likaså en självklar part i uppdraget att förebygga ohälsa bland barn. Övriga viktiga parter i samarbetet kring barn i målgruppen är Sociala resursförvaltningen med sina verksamheter ALMA (Stadsövergripande samverkanforum med målgrupp gravida kvinnor, samt barn och föräldrar där en förälder lider av psykisk ohälsa), ALVHA (forsknings- och behandlingsprojekt för utsatta småbarnfamiljer där någon av föräldrarna lider av psykisk ohälsa) och arbetet inom ramen för Kvinnofridsprogrammet samt Region Skånes Barnhälsovård (BVC). Deltagande verksamheter Förskoleförvaltningen Samtliga kommunala förskolor i stadsområde Norr SoF Norr Avdelning områdesutveckling ( projektledning) Individ och familjeomsorg (IoF) Region Skånes Barnhälsovård 4 Barn Blir
9 BVC Kirseberg BVC Granen BVC Eden/Barnen Hus Kunskapscenter för barnhälsovård i Skåne Sociala resursförvaltningens verksamheter ALMA, ALVHA och Kompetenscentrum Våld i nära realtioner i Skåne kommer att ge kunskapsstöd och fortlöpande dialog till deltagande verksamheter genom föreläsningar. Innehåll och genomförande Den planerade satsningen Barn Blir har en förvaltningsövergripande styrgrupp samt förvaltningsövergripande projektledning och projektgrupp. Barn Blir innehåller ett antal olika delar som genomförs i respektive förvaltning/myndighet. Förutom det egna arbetet deltar parterna i en tvärprofessionell kunskapsutveckling kring exempelvis den tvärvetensskapliga forskningen inom anknytningsområdet, modern hjärnforskning, forskning kring ohälsa hos vuxna, samverkan och barnrätt. Syfte är både att tillägna sig ny kunskap men också att skapa processer för utveckling och lärande inom ramen för arbetet. 5 Barn Blir
10 Nedan beskrivs de olika delarnas innehåll samt krav på resurser och personal. Anknytningspedagoger utbildas inom förskolan Uppdraget som anknytningsperson (AP) utgår från att pedagogen genom sitt anpassade arbete skall försöka etablera en tillitsfull och kontinuerlig relation med respektive barn (och dess föräldrar). Pedagogen deltar i studiecirkel och handledning. Pedagogerna som deltar i satsningen ingår i befintlig personalstyrka på förskolorna och utför uppdraget inom ramen för sin tjänst. Totalt omfattas ca 90 pedagoger Krav på resurser: 2 stjänster specialpedagog (utbildare/handledare) Vikariersättning motsvarande 2 stjänster Elevhälsovården Avsikten är att elevhälsovården involveras under projektets gång. Tanken är att kunna erbjuda en hälsoundersökning till barn som skall börja förskoleklass i syfte att upptäcka barn i behov av stöd/utredning. Arbetet genomförs inledningsvis i en avgränsad del av stadsområdet. Föräldrastöd Stöd erbjuds till föräldrarna som syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar. Föräldrarna ska erbjudas deltagande i ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram kallat Circle of Security-Parenting, (COS-P). Omfattning: Erbjuda 2-4 föräldrakurser/år. Sex personer på IoF öppenvård och BVC samt en person inom områdesutveckling (OU) utbildas i modellen för att kunna leda de kurser som erbjuds. Krav på resurser: Görs inom ramen för befintlig verksamhet. Utbildning av personal inom Individ och familjeomsorg Socialsekreterare inom IoF i stadsområdesförvaltning Norr ges utbildning i Intervju om Anknytningsstil (IAS, ) vilken är en vetenskaplig, standardiserad intervju, som syftar till att öka förmågan att se och förstå samspelet mellan barnet och föräldern utifrån olika anknytningsmönster. Syftet är att öka kunskapen om föräldraförmågan och därmed kunna erbjuda insatser som utgår från de individuella behoven hos föräldern. Totalt omfattas: 20 socialsekreterare Krav på resurser: IoF Barn och familj, myndighet förstärks med 2 stjänster, socionom, för att att möjliggöra att samtliga handläggare på enheten kan göra utredningar enligt IAS-modellen med samtliga familjer med barn 0-6 år som blir aktuella under projektperioden. De två personer som förstäker kommer också att ha ett uppdrag att vara kontaktpersoner från IoF kopplat till projektet och det tvärprofessionella samarbetet. Barnhälsovården Barnhälsovården träffar alla barn under de första åren. Ett viktigt uppdrag för barnhälsovården i satsningen är att uppmärksamma de barn som tillhör 6 Barn Blir
11 förskolans målgrupp men inte är inskrivna där. Former och rutiner för detta skall utformas i projektet. Ytterligare ett uppdrag inom ramen för satsningen är att utveckla samarbetet mellan förskola och BVC. Ett sätt att samarbeta kan vara att BVC informerar personal och föräldrar på förskolan om de regelbundna hälsoundersökningarna man erbjuder barnet vid olika åldrar. Förväntade effekter Projektet förväntas ge resultat både på samhälls-, verksamhets- och individnivå. Effekten på samhällsnivå väntas bli störst men kan ses först i ett mycket längre perspektiv då målgruppen är så ung. Ett resultat på samhällsnivå ses kanske först när barnet uppnått vuxen ålder det vill säga på års sikt. Effekterna på verksamhetsnivå i form av ökad förståelse och förbättrad kunskap kring målgruppen är effekter som förväntas komma redan under projektperioden. Effekten på individnivå, både för barnen och den deltagande personalen sker såväl under projektets gång som i ett längre perspektiv. Effekt på samhällsnivå I Sverige och internationellt beräknas mellan procent av barnen ha en otrygg anknytning. Siffrorna bygger på flera internationella studier. Mest oroande är den undergrupp bland de otryggt anknutna barnen som har en så - kallad desorienterad anknytning. Det här är en grupp som forskarna har identifierat på senare år och uppskattningsvis rör det sig om 15 procent av alla svenska barn. Forskning visar tydliga kopplingar mellan desorienterad anknytning och olika former av psykisk ohälsa. (Broberg A & Mothander P, 2006) Totalt i stadsområde Norr finns barn i åldersgruppen 0-6 år enligt Malmö stads befolkningsstatistik augusti Enligt beräkningen ovan har då (30 procent) barn av dessa en otrygg anknytning. Enligt nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog beräkningar gjorda 2008 är priset för marginalisering och utanförskap mycket stort. Varje ung människa som i onödan tvingas in i ett utanförskap leder det till samhällskostnader som på årsbasis uppgår till mellan kr och kr i form av ökad välfärdskonsumtion. Till detta kommer värdet av årliga produktionsförluster på ytterligare ca kr per person. Ekonomiska investeringar riktade till de minsta barnen kan inte endast värderas ur de investerande verksamheternas perspektiv utan måste ses ur ett samhällsperspektiv. Om inte så sker är risken att dessa satsningar uteblir då de investerande verksamheterna troligtvis inte är de som räknar hem vinsterna. Inom världshälsoorganisationen WHO och i andra sektorer har man insett behovet av att utreda nya mått på tillväxt där mjukare indikatorer på mänsklig välfärd bör ingå. Nationalekon James J. Heckman fick nobelpriset år Under hela sin karriär har han utvecklat modeller för att utvärdera sambandet mellan politiska åtgärder och ekonomi. Heckman har genom sin forskning visat att den ekonomiska vinsten är större ju tidigare i livet samhället investerar i barn och deras uppväxtvillkor. 7 Barn Blir
12 Utifrån beräkningsmodell i Folkhälsopolitisk rapport 2010 är de största kostnadsposterna för barn 0 6 år de kommunala omkostnaderna för barnomsorg samt landstingets kostnader för läkarbesök. I rapporten beräknad till kr/år. När det gäller barn som av olika anledningar utvecklar en psykisk ohälsa/utagerande beteende/självdestruktivitet eller annat, ökar kostnaderna succesivt med ålder. En summa som nämns är kr/ år och en annan kr beroende på graden av insatser och vilka parter från samhället som är involverade, exempelvis socialtjänst, BUP, rättsväsende och Försäkringskassan. Den sammatagna samhällskostnaden från barn till vuxen för en person, beräknas enligt rapporten kunna bli miljoner. Kostnaderna är ofta dolda eftersom de tas från olika budgetar bland olika samhällsaktörer som Arbetsförmedlingen, landstinget, kommunen och rättsväsendet. Om ett av barnen i satsningen räddas från ett framtida marginaliserat liv (räknat på att den totala samhällskostnaden för detta är 12 miljoner kronor) har större delen av kostnaden för satsningen räknats hem. Räknat på två barn är samhällets besparingar betydligt större än kostnaden för projektet. Effekt på verksamhets- och individnivå Verksamheterna utvecklar en gemensam teorigrundad problemförståelse när det gäller barn och barns utveckling och det sker ett ökat och förbättrat samarbete mellan verksamheterna. Sammantaget ger detta en ökad kvalitet/förmåga att bistå barn och föräldrar i målgruppen sorterat på respektive verksamhets uppdrag utifrån ett holistiskt synsätt. De deltagande barnen förväntas få ökad känsla av trygghet och en ökad tillit till vuxna. Medarbetarna som ingår och deltar i utbildningsinsatserna får en ökad förståelse för barn och föräldrars behov och en ökad kunskap i att uppfatta barn i omsorgssvikt. Barn (och föräldrar) i behov av stöd/utredning förväntas upptäckas tidigare och i förekommande fall erbjudas stöd. Se detaljerad beskrivning i tabellerna nedan. Förskola Insats Effekt Vetenskaplig grund Anknytningspedagoger utbildas på förskolorna. Handledning och studiecirkel av specialpedagog och psykolog 8 Barn Blir Barnet får ökad känsla av trygghet ökad tillit till vuxna ökad andel positiva samspelserfarenheter ökad möjlighet till utforskande och deltagande i de pedagogiska möjligheterna som erbjuds i förskolan Arbetet gagnar även verksamhetsutvecklingen samt Forskningen visar att ohälsa överförs från generation till generation och att barns tidiga utveckling är en kraftig bestämningsfaktor för fortsatta livs- och hälsovillkor samt att de effektivaste interventionerna kan ske i livets början (Gerhart S 2004, Killén K, 2011).
13 att det riktade arbetet med vissa barn på ett positivt sätt påverkar hela barngruppen. Elevhälsovård Insats Effekt Vetenskaplig grund Erbjuda hälsobesök inför start i förskoleklass från och med Ingå i samverkan med övriga parter. upptäcka barn i behov av stöd/utredningar i förekommande fall erbjuda stöd/utredningar Tidigare liknande insats genomförd hösten 2011 i Kirseberg resulterade i att av totalt 124 barn erbjöds 51 barn ett läkarbesök. Undersökningarna visade att barnen i många fall var i behov av insatser från både somatisk och barnpsykiatrisk sjukvård(bup) samt fortsatta utredningar avseende såväl pedagogiska förmågor som psykisk hälsa. Barnhälsovård Insats Effekt Vetenskaplig grund Utveckla samarbete mellan förskola och BVC samt delta i tvärprofessionell fortbildning och utbildning i COS. Ingå i samverkan med övriga parter. besöksfrekvensen på de regelbundna hälsokontrollerna ökar att personalen får en ökad möjlighet att se och uppfatta omsorgsbrist hos föräldrar att personal som deltar från BVC känner ökad säkerhet i hur agera i möte med föräldrar i målgruppen fler barn som inte är inskriva i förskolan kan upptäckas och erbjudas plats i de fall förälder uppger sig vara utsatt för våld i sin nära relation finns kunskap och säkerhet i hur bemöta och hantera detta, både inom den egna verksamheten och i samarbete med andra myndigheter. De nationella barnmisshandelsstudierna år 2000 och 2006 visar att ungefär vart tionde barn bevittnar våld mellan vuxna i sina familjer. Forskning visar att i de fall det förekommer våld mellan vuxna i en familj så ökar risken att även barnet är utsatt med procent (Holt S, Buckley H & Whelan S 2008). 9 Barn Blir
14 Individ och familjeomsorg Insats Effekt Vetenskaplig grund Socialsekreterare erhåller utbildning i IAS. Ingå i samverkan med övriga parter. Att intervju om anknytningsstil, IAS, erbjuds/används i kontakt med föräldrar som har barn 0-6 år Att IoF via IAS erhåller en bättre förståelse av den faktiska föräldraförmågan Att IoF kan erbjuda insatser som utgår från detta Att IoF verkar för att barn 0-6 år, vars föräldrar är aktuella för barnavårdsutredning får ett eget stöd, antingen via förskola och en anknytningspedagog eller på annat sätt om detta inte är aktuellt Två handläggare är kontaktpersoner från IoF kopplat till de tvärprofessionella arbetet Forskning visar att en kombination av kvalificerat psykosocialt arbete, yrkesmässig auktoritet och samarbete med övrigt yrkesmässigt nätverk är det mest effektiva i familjer där barn utsätts för allvarlig omsorgssvikt (Gaudin et al. 1991, Gaudin 1993, 1999). Intervju om Anknytningsstil IAS är en vetenskaplig, standardiserad intervju, som har använts i ett stort antal studier runt om i världen. Modellen IAS bildar ett fördjupat komplement till BBIC. Föräldrar Insats Effekt Vetenskaplig grund Föräldrarna erbjuds deltagande i ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram kallat Circle of Security- Parenting, (COS-P). Föräldrarna erbjuds även stöd kring andra eventuella behov. Att stödet utformas och erbjuds på ett sätt som föräldern upplever som positivt Att föräldrar i målgruppen vill delta i kursen Att förälderns förmåga att se, förstå och stötta barnet ökar Metoden bygger på anknytningsteorin och är ett program som främst vänder sig till föräldrar med svårigheter att se och svara an på sitt barns anknytningsbeteende. COS utvecklades i USA 1999 och är baserat på omfattande forskning inom det anknytningsteoretiska verksamhetsområdet. Modellen används över hela världen. 10 Barn Blir
15 Tvärprofessionell samverkan Insats Effekt Vetenskaplig grund Samtlig personal i medverkande verksamheter deltar på föreläsningar om barn och barns utveckling. Verksamheterna deltar också på tvärprofessionella möten med syfte att förbättra samverkan och ta tillvara det gemensamma lärandet i denna process Utveckla en gemensam teorigrundad problemförståelse när det gäller barn och barns utveckling Öka och förbättra samarbetet mellan verksamheterna Ökad kvalité/förmåga att bistå barn och föräldrar i målgruppen sorterat på respektive verksamhets uppdrag utifrån ett holistiskt synsätt Bestående samverkan föregås av en långsiktig utvecklingsprocess och ett gediget engagemang för förändring. Engagemang från ledning är en förutsättning för hållbarhet liksom att arbetet bedrivs som en del i den vardagliga verksamheten. På senare år har betydelsen av samarbete förstärkts i lagstiftning för både kommun och region. Översikt av liknande satsningar Ansökan avser fortsättning och utveckling av ett innovativt arbete som påbörjades i Kirseberg genom ett projekt kallat Små Barn. Projekt Små Barn har byggt vidare på en tidigare studie om hur förskolan kan erbjuda barn i utsatta livsmiljöer ett långsiktigt stöd, i samarbete med föräldrar. Arbetet har väckt intresse i verksamheter både i och utanför Malmö. Genom ett fortsatt arbetet kan kunskapsunderlaget öka och fler få ta del av det. Inom ramen för detta projekt kommer även stöd till föräldrarna i målgruppen att ingå. Likande satsningar har i övrigt inte genomförts i Sverige. Uppföljning och utvärdering Projektet är planerat att pågå under fem år. Malmö högskola, institutionen för kriminologi, kommer att göra en forskningsansökan för att följa barnen i projektet över tid. Institutionen bedriver tvärvetenskaplinga studier med brett fokus som omfattar till exempel barn och ungas uppväxtvillkor, psykisk hälsa och missbruk. De som kommer att arbeta med utvärderingen/uppföljningen är professor Marie Torstensson Levnader, Fil.dr Marie Väfors Fritz och Fil.dr Anna-Karin Ivert. Hållbarhet Under och efter projektperioden kommer den tvärsektoriella samverkan kring små barn att ha utvecklats och kompetensen höjts hos personalen. Modeller för samarbete har skapats. Efter satsningens slut är det viktigt att säkra att arbetssätt och kunskap fortlever. Ett led i detta är att skapa system för hur nyanställda förskolepedagoger erhåller anknytningspedagogisk kompetens. Detta kan med fördel genomföras genom att internutbildning ges av erfaren personal. Verksamheten behöver också säkra att nya socialsekreterare fortsatt utbildas i IAS och att föräldrar erbjuds COS. De nätverk som skapats under satsningens gång bör fortsätta efter satsningens slut för att säkra samverkan och erfarenhetsutbyte. 11 Barn Blir
16 Ekonomi Projektets totala investeringskostnad uppgår till kronor. Tabellen nedan visar insats och kostnad fördelad per projektår. Investeringskostnad per projektår År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Insats 1 projektledare 1 prjledare. 1 prjledare 1 prjledare. 1 prjledare. ½ projekt assisten ½ prj.ass ½ prj.ass ½ prj.ass ½ prj.ass 2 specialpedagog 2 specialped. 2 specialped. 2 specialped. 2 specialped. Vikariersättning motsv 2 årstjänst förskoleped Utbildn IAS, COS, gemensamma föreläsningar 2 socialsekreterare Vikarie.ers motsv 2 årstjänst förskoleped Vikarie.ers motsv 2 årstjänst förskoleped Vikarie.ers motsv 2 årstjänst förskoleped Vikarie.ers motsv 2 årstjänst förskoleped gem föreläsn gem föreläsn gem föreläsn gem föreläsn 2 soc sekr 2 soc sekr 2 soc sekr 2 soc sekr Kostnad Investeringskostnad per deltagande verksamhet och projektår Tabellen nedan visar insats och investeringskostnad per deltagande verksamhet och projektår. SoF Norr Områdesutveckling År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Totalt Prj + prj ass COS utb BVC Föreläsningar Övrigt Barn Blir
17 SoF Norr Individ- och familjeomsorg År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Totalt 2 soc sekr Utb IAS COS Föreläsningar Förskoleförvaltningen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Totalt 2 specialped Vikarie.ers motsv 2 årstjänst förskoleped Litteratur Föreläsningar Avkastning Totalt omfattar projektet 94 barn. När barnen startar sitt deltagande i projektet är de 1-2 år gamla och då projektet avslutas har merparten (66 %) precis börjat förskoleklass. Alla barn kan inte påbörja projektet samtidigt utan start är uppdelad över tre terminen. Detta innebär att vid projektets slut kommer ett antal barn (34 %) att ha ett år kvar till start i förskoleklass. Barn med desorienterad anknytning är en grupp som forskarna har identifierat på senare år och uppskattningsvis rör det sig om 15 procent av alla svenska barn. Totalt omfattar projektet ca 94 barn och enligt denna beräkning skulle 14 barn kunna ha en desorienterad anknytning. Detta är lågt räknat eftersom projektet redan från början har en riskgruppsinriktning. Det finns i nuläget ingen beräkningsmodell för samhällskostnader för så små barn. Kostnaden ökar över tid och ålder men enligt nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog uppgår samhällskostnaderna på årsbasis till mellan kr och och för varje ung människa som i onödan tvingas in i ett utanförskap.till detta kommer värdet av årliga produktionsförluster på ytterligare ca kr per person. Alla ekonomiska beräkningar är uppskattningar då faktiskt underlag inte finns. 13 Barn Blir
18 Avkastning över tid redovisat per förvaltning och verksamhet Stadsområdesförvaltning Norr Individ och familjeomsorg I tabellen nedan redovisas avkastning över tid för individ och familjeomsorgen. Summan är räknad på att återbetalning startar först efter avslutad projektperiod det vill säga år 6 (2021) och att återbetalningsperioden är på fem år. Kostnad vårddygn IoF insatser: Kontaktfamilj130 kr Familjehem 647 kr (2 700 kr som högst) LVU (Lag om vård av unga) kr ( kr som högst) Extern öppenvård 880 kr Insats Minskat behov Kontaktfamilj 3 barn under 6 mån vardera a 130 kr/dygn Familjehem LVU Extern öppenvård 1 barn i familjehem 6 mån a 647 kr/dygn 2 barn enl LVU i 60 dagar vardera a 2925 kr/dygn 3 barn under en månad vardera a 880kr/besök År 2021 År kr kr kr kr kr kr Beräkningen ovan är preliminär. Eftersom Malmö kommuns budgetförutsättningar inför 2015 och kommande år visar på en ökad nettokostnad har stadsområdesnämnd Norr i dagsläget inga budgetmässiga förutsättningar att återbetala. Områdesutveckling Avdelning områdesutveckling ansvarar för projektledning och drift av projektet. Kostnaderna är en förutsättning för att kunna driva projektet och genererar ingen avkastning. Den socionom från avdelningen som kommer att delta i föräldrautbildning gör detta inom ramen för befintlig tjänst. Förskoleförvaltning Förskolan kan inte återbetala några medel efter avslutad projektperiod. Förskolan gör den största satsningen men är inte den verksamhet som i första hand hämtar hem de ekonomiska effekterna. Detta faktum är en försvårande omständighet som kan innebära att dessa satsningar inte kommer till stånd. Sociala investeringsfonden är ett initiativ som möjliggör en sådan satsning. 14 Barn Blir
19 Återbetalning över tid Merparten av effekterna ses på samhällsnivå och på längre sikt. I takt med att barnet blir äldre ökar kostnaderna. Summorna nedan är beräknade enligt Nilsson och Wadeskogs forskning ovan kr avser kostnad för yngre barn medan summan avser unga vuxna. Summan inkluderar produktionsbortfall. År 5 är fem år efter avslutat projekt och då är barnen ca år gamla. År 2025 År 2030 År x 28 = x 28 = X 28 = I den ekonomiska redovisningen framgår att förskolan inte kan återbetala några medel efter avslutad projektperiod. Förskolan gör den största satsningen men det är inte den verkasamhet som i första hand hämtar hem de ekonomiska effekterna. Eftersom Malmö kommuns budgetförutsättningar inför 2015 och kommande år visar på en ökad nettokostnad har stadsområdesnämnd Norr i dagsläget inga budgetmässiga förutsättningar att återbetala. Den största effekten ses på en samhällsnivå. Den verksamhet som på sikt skulle kunna påverkas positivt är individ- och familjeomsorgen. Det bör dock beaktas att de framtida positiva effekterna även kan gynna annat stadsområde eller annan kommun. 15 Barn Blir
20
21
Tjänsteskrivelse. Slutrapport- Projekt Barn Blir
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2014-03-11 Vår referens Jeanette Lebedies Nord Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse jeanette.lebedies-nord@malmo.se Slutrapport- Projekt Barn Blir
Läs merMedborgarförslag om mötesplats för neuropsykiatriskt funktionshindrade
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2014-08-07 Handläggare Jeanette Lebedies Nord Utvecklingssekreterare jeanette.lebedies-nord@malmo.se Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om mötesplats
Läs merVad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt
Barn Blir Vad är Barn blir Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt Målgrupp: barn i förskola, 1 5 år, vars föräldrar av olika anledningar inte förmår vara så tillgängliga
Läs merTrygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen
Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning
Läs merTidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Ett socialt investeringsprojekt med plattform på familjecentralen i Klockaretorpet, Norrköping. Samverkan mellan social- och utbildningskontoret
Läs merSSPFR/ Sociala insatsgrupper
SSPFR/ Sociala insatsgrupper En del av västbasarbetet på Tjörn Handläggare: Strategisk samverkansgrupp Datum: 2014-01-27 Tjörn Möjligheternas ö Bakgrund Tjörns kommun har en tradition samarbete över förvaltningsgränserna.
Läs merAnsökan hos Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att fortsätta utveckla arbetet med behandlingsmetoden Circle of Security
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNG DOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-05-28 Handläggare: Katarina Höök Telefon: 08-508 18 138 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-06-14 Ansökan hos Socialstyrelsen
Läs merRapport Team Samagera
Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.
Läs merSocioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande
Läs merFörslag på att införa sociala investeringsfonder
2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merMotion av Katerin Mendez avseende myndighetsutövning fri från diskriminering
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2015-05-05 Vår referens Jeanette Lebedies Nord Utvecklingssekreterare jeanette.lebedies-nord@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion av Katerin Mendez avseende
Läs merHemställan från stadsområdesförvaltning Öster till Sociala investeringsfonden avseende Hemlösa med behov av särskilt stöd
SIGNERAD 2014-10-05 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-29 Vår referens Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse jan.lanzownilsson@malmo.se Hemställan från stadsområdesförvaltning
Läs merTjänsteskrivelse. Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd Vår referens
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (5) Datum 2015-04-09 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merInrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/903.710 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Socialnämnden Inrätta
Läs merEn rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och
Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar
Läs merUppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga
Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag
Läs merNär föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Läs merAtt tidigt fånga barns behov av särskilt stöd
Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans
Läs merTRAPPSTEGET en investering i framtiden
TRAPPSTEGET en investering i framtiden För varje ung människa som i onödan misslyckas med att få tillträde till arbetsmarknaden och i stället hänvisas till rollen som passivt försörjd, går framtida produktionsvärden
Läs merUtanförskap eller prevention?
Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne
Läs merBarnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15
Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen
Läs merStatsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården
SIGNERAD 2014-09-02 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-01 Vår referens Paulina Franzén Utvecklingssamordnare Tjänsteskrivelse paulina.franzen@malmo.se Statsbidrag för kompetensutveckling inom
Läs merUppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2013-10-10 Vår referens Jeanette Lebedies Nord Utvecklingssamordnare Jeanette.lebedies-nord@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merÅterrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85
Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85 Sida 17 av 158 Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-05-25 Dnr: BN 2018/85 Bildningsnämnden Utredningsdirektiv Förebyggande insatser Förslag till
Läs merBilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merRemiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -
Läs merDet ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete
Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Barn som anhöriga NAK nationell konferens Uppsala 2013 10 15 Birthe Hagström
Läs merAnsökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen
Ansökan Sida 1 (6) 2016-11-18 Fylls i av stadsledningskontoret: Diarienummer: 210-1196/2016 Ansökningsnummer: Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen Fyll i en ansökan för varje kompetensutvecklingsinsats.
Läs merALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn
ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn Värna våra yngsta- Späda barns rätt till hälsa och utveckling Stockholm
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merFamiljecentrerat arbetssätt Centrum
Familjecentrerat arbetssätt Centrum Handlingsplan 2019 Ett samarbete som finansieras till lika delar av Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Övergripande mål Det övergripande målet för familjecentrerat
Läs merTjänsteskrivelse. Malmöinitiativet - skapa möten mellan Pensionärer Poliser och Ungdomar (PPU) i samtliga stadsdelar i Malmö Stad
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2015-01-30 Vår referens Jeanette Lebedies Nord Utvecklingssekreterare jeanette.lebedies-nord@malmo.se Tjänsteskrivelse Malmöinitiativet - skapa möten
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merSamhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i
Läs merFOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009.
Härryda kommun FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009. Varför startade fotbollslaget? Sommar 2007 Många nationaliteter Öppna dörrar alla välkomna Våren 2008 Plan för vandalisering
Läs merLägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2.2-871/2015 Sida 1 (5) 2016-05-25 Handläggare Cecilia Löfgren Telefon: 50825908 Till Socialnämnden 2016-06-14
Läs merUtvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-09-23 Handläggare Agneta Nylöf Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden 2016-11-22 Utvärdera metoder
Läs merKallelse och föredragningslista
Malmö stad Stadsområdesnämnd Norr 1 (10) Sammanträdestid 2014-06-11 klockan 17.00 Kallelse och föredragningslista Plats OBS! Kirsebergs Fritids- och Kulturhus, Kronetorpsgatan1 1 Ledamöter Petra Bergquist
Läs merAtt investera i framtiden
2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning
Läs merFörslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merStrategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs merÅtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby
Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merFolkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS
Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej
Läs merBakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och
Läs merRiktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond
Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa
Läs merRapport - Uppföljning av diskriminering eller annan kränkande behandling FSKF
SIGNERAD 2015-09-01 Malmö stad Förskoleförvaltningen 1 (5) Datum 2015-09-18 Vår referens Mats Ahlin Planeringssekreterare mats.ahlin@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport - Uppföljning av diskriminering eller
Läs merRåd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen
2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.
Läs merKommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67
Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Läs merVikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-08-08 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Vikten av att ta fram
Läs merÅterrapportering av utvecklingsmedel för 2013 som gäller våld i nära relation
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2014-01-10 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Återrapportering av utvecklingsmedel för 2013 som gäller
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merFamiljehemsplacerade barn
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn
Läs merSocialdepartementet. 103 33 Stockholm
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet
Läs merAnsökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb
2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund
Läs merFöräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt
Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar
Läs merAnvisningar för Sociala investeringar
[Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merBlankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp
Datum: 1 70318 Version nr: 3 FINSA~ SAMORDNINGSFÖRBUNDET BURLÖV-STAFFANSTORP Medelsansökan till Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i
Läs merRekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter
Socialförvaltningen Stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.7.1-45 2019 Sida 1 (6) 2019-03-24 Handläggare Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 248 Till Socialnämnden 2019-04-16 Rekommendation till kommunerna
Läs merDen sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun
Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar
Läs merArvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6
ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)
Läs merDetaljplan för fastigheten Kamelen 14 i Innerstaden i Malmö.
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2014-01-10 Vår referens Annette Larsson Projektledare Tjänsteskrivelse Annette.Larsson@malmo.se Detaljplan för fastigheten Kamelen 14 i Innerstaden i
Läs merMotion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs
MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars
Läs merÖvergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun
Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer
Läs merÖppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård resultat s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010. Jämförelserna
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merAnsökan om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg i enskild regi - C Företaget Dagbarnvårdare ekonomisk förening ( )
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-04-25 Diarienummer N139-0029/17 Sektor Utbildning Carina Ström Moser Telefon: 031-365 70 95 E-post: carina.strom.moser@centrum.goteborg.se Ansökan om rätt till bidrag för
Läs merÖppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012
Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010.
Läs merANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA
S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH
Läs merAnsökan om medel ur Malmö stads sociala investeringsfond: Barnfamiljer på väg - en satsning på barnfamiljer.
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2014-02-03 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse pontus.gleisner@malmo.se Ansökan om medel ur Malmö stads sociala investeringsfond:
Läs merRegion Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel
Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel Emma Mårtensson, folkhälsa och hållbarhet Definition av social investering En social investering är en avgränsad insats som i förhållande till ordinarie
Läs merIntensivutredningar för barn och ungdomar
2012-05-28 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2012/141 Social- och äldrenämnden Intensivutredningar för barn och ungdomar Förslag till beslut Social- och äldrenämnden beslutar att permanenta projektet intensivutredningar
Läs merANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Läs merKan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 2016-09-02 2 Beredningens uppdrag Hur en gemensam kraftsamling kan
Läs merTjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2015-05-06 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam SOFS-2015-206
Läs meren lantlig idyll i händelsernas centrum
en lantlig idyll i händelsernas centrum Grästorp: 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) Team Agera Samverkan mellan skola och socialtjänst FORSKNING - Bo Vinnerljung,
Läs merVår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1
Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
Läs merFöräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun
Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som
Läs merMålarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merAtt stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, motion (2017:30)
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-07-13 Handläggare Anna Rinder von Beckerath Telefon: 08-508 43114 Till Socialnämnden 2017-09-19 Att
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merStöd till familjer med sammansatta problem, metodutveckling i samverkan ansökan ur sociala investeringsfonden
1 (8) Omsorgskontoret 2014 03 12 Dnr On 2013-80 Ingalill Thor Dnr Sn 2014-82 Ann Henriksson Dnr Bn 2014-10 Mats Ericsson Dnr Bou 2014-142 Socialkontoret Ewa Pettersson Utbildningskontoret Klas Lind Fredrik
Läs mer14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning
Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade
Läs merSvar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-09-08 Handläggare Hans Wallöf Telefon: 08-508 08 516 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2015-09-24 Svar på
Läs merABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut
Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merAnsökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2
Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1
Läs merRiktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond
Stadsledningskontoret Välfärdsutvecklingsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2015-10-01 Handläggare Johanna Barane Telefon: 08-508 29 473 Till Kommunstyrelsen Riktlinjer för Stockholms stads sociala
Läs merRiktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms
Läs merFamiljecentralen. en social investering för att främja barns hälsa. Nyköping
Utredning Dnr 84935 Division Social omsorg Datum Maria Magnusson 2013-05-28 Familjecentralen en social investering för att främja barns hälsa Nyköping 2013-05-28 Isabelle Runfeldt, Division Social omsorg
Läs merEn samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar
Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40
Läs mer