Eva Wahlgren anmäler jäv på Dnr 2012/ SN. Elisabeth Karlsson informerar om arbetet med Soldalens omsorgsutvecklingsenhet.

Transkript

1

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (15) 135 Anmälan om jäv Eva Wahlgren anmäler jäv på Dnr 2012/ SN Soldalens omsorgsutvecklingsenhet Elisabeth Karlsson informerar om arbetet med Soldalens omsorgsutvecklingsenhet. 137 Dnr 2012/ SN Social rehabgrupp slutredovisning och permanentande Bakgrund På särskilt boende för äldre Strömgården i Borgholm har sedan mars 2010 tills idag en personalgrupp arbetat med att i gruppverksamhet utveckla det sociala innehållet för de boende. Socialstyrelsen beviljade sent under 2010, 875 tkr i stimulansmedel för start och uppbyggnad av projekt Social rehabgrupp även om huvudfokus för den totala ansökan lades på bildandet av projekt Psykiatriteamet. Medlen skulle riktas mot äldreomsorgen och exempelvis det sociala innehållet. Från tidigare stimulansmedel fanns kvar som tillföll de nya projekten. Medlen har i aktuellt projekt använts till fröer, krukor, spel och redskap. Dessutom två rullstolar som skall fungera möjliggörande för boende med svårare funktionsnedsättning att komma ut i social gemenskap. Upplägget av projektverksamheten skedde till en början i samråd med arbetsterapeuten på enheten. Fokus förflyttades vartefter ifrån trädgården på innergården till mer varierande aktiviteter. Gruppverksamheten heter numera Tisdagseftermiddagen och alla vet vad det avser. Bedömning Tisdagseftermiddagarna ca har blivit ett uppskattat inslag i vardagen. Upplägget är att samla så många som vill för en gemensam aktivitet som avslutas med en gemensam fika och pratstund. För att kunna erbjuda en variation på aktivitet har enheten köpt in lite olika spel/redskap. Utifrån oförutsägbarheten i arbetssituationen så har enheten denna tid varit förstärkt med en person under två timmar, både för planering och eventuella inköp. Ibland är eftermiddagen planerad sedan veckan innan och ibland görs planerna utifrån önskemål från/i samråd med någon av brukarna. Det är inte många gånger som det har ställts in. Det beror givetvis lite på dagsform hur många som är med och i vilken

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 3 (15) grad de deltar. Ofta är (av 16) med i alla fall en liten stund. De som inte deltar aktivt verkar ändå uppskatta dofterna, stojet och gemenskapen. Vid de mer fysiska aktiviteterna är alla med efter egen förmåga. Bowlingbollarna, kastringarna och Bocciat är anpassat, greppvänligt och inte allt för tungt viket gör att även de med sämre motorik kan vara med på samma villkor som de med mer kraft kvar i lemmarna. Kan du hålla i bollen kan du vara med. Det är härligt att se en brukare som kanske bara har rörelseförmåga i en arm fokusera och slänga iväg bowlingklotet! Det blir ofta en lätt uppsluppen stämning runt kaffebordet efteråt. (citat från enhetschef) Särskilt vackra dagar har vi valt att låta så många som möjligt njuta av en lite längre promenad istället. Det gemensamma fikat som avslutning kvarstår dock alltid. Exempel på utomhusaktiviteter är ringkastning, plantering, gemensam fika i solen, promenader. Ifrån dagverksamheten erbjöds odlingsbänkar som kom till användning under våren och sommaren. Exempel på inomhusaktiviteter är allsång, bowling, ballongvolley, fia med knuff, hattvirkning, bakning (bullar, muffins, kola, pepparkakor, mm), filmmys, fika. Några ur personalgruppen var på utbildning i sittande rörelse (yoga, gympa, dans, tai chi) som sedan har använts. Stora spelkort med korthållare, för dem som inte kan greppa sina kort, har köpts in men ännu inte använts. Det har under tidens gång kommit önskemål om bl.a. syjunta och kortspel viket tagits i beaktande. Allt för att utöka valmöjligheterna och aktivitetsbanken. Till följd av omorganisationen och svårigheterna i att nu få extra personal i två timmar har Tisdagseftermiddagarna ett uppehåll, men det efterfrågas av många boende. Detta projekt visar att det med ganska små medel finns möjlighet att nå stor framgång och ökad livskvalitet med förändringar i vardagen som inte minst rör det sociala innehållet och som stärker hälsa och livskvalitet. Aktuell verksamhet har givit många en större vardaglig mening och ett sammanhang. Personalen har ett stort intresse och engagemang och upplever det roligare och mer givande på flera nivåer att arbeta salutogent och hälsofrämjande. a t t återuppta tisdagseftermiddagarna och låta dem bli en permanent del av verksamheten i hela förvaltningen. I samband med att äldreomsorgen samordnar särskilt boende och hemtjänst går det att flytta resurser över gränserna allt efter rådande behov.

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 4 (15) 138 Dnr 2012/ SN Psykiatriteamet slutredovisning och permanentande Bakgrund Borgholms kommun har sedan mitten av 2010 tills idag framgångsrikt arbetat med att utveckla ett kommunalt psykiatriteam bestående av nio medarbetare med ordinarie tjänster runt om i socialtjänstens verksamheter. Dessa sökte aktivt till teamet och har ett särskilt intresse. Socialstyrelsen beviljade sent under 2010, 875 tkr i stimulansmedel för start och uppbyggnad av teamet och att i viss mån delas med ett annat projekt social rehabgrupp. Medlen skulle riktas mot äldreomsorgen och exempelvis det sociala innehållet. Medvetna om att projektområdet låg i gränslandet för vad medlen avsåg formulerades en ansökan. Denna godkändes bland annat till följd av nytänkandet inom ett relativt okänt område och att det sociala innehållet för omsorgstagaren i alla ärenden ytterst berörs av teamets arbete. Från tidigare stimulansmedel fanns kvar som tillföll de nämnda projekten. Medlen har i aktuellt projekt använts till projektledning, fortbildning av medlemmarna samt till handledning och läkarkonsultarvode. Syftet är att med hjälp av teamet förbättra livskvaliteten och minska lidandet för denna många gånger gömda och glömda grupp människor. Teamet finns för att öka psykiatrikompetensen inom socialförvaltningens alla verksamheter och nå ett av personal adekvat förhållningssätt och en för vård- och omsorgstagarna meningsfull tillvaro med ett stärkt socialt liv. Beställning av teaminsats görs av enhetschef och ställs till teamledaren, Christian Pärnering, och till varje ärende kopplas som regel två medlemmar. Teammöten hålls en gång i månaden för ärendekonferenser, men detta har uppehåll över sommarmånaderna då teamarbetet ligger vilande. En teammedlem kan med relativt kort varsel lämna sin ordinarie tjänst för att genomföra ett uppdrag på en enhet som har gjort en beställning. Insatsen anpassas allt efter behov men innefattar först och främst personalhandledning. Teammedlemmar kan också vid behov göra hembesök hos omsorgstagaren för en ökad helhetssyn och ibland för att motivera personen att ta emot såväl kommunens som landstingets vård och service och kan förmedla vissa kontakter såsom med personliga ombud eller psykiatriska öppenvården. Teammedlem kan även vid behov följa med personalen i personens vardag och observera vad som sker i mötet mellan brukare och personal för att kunna använda iakttagelser i handledningen. Därtill kan vissa teammedlemmar vid behov lämna sina ordinarie arbetsplatser och arbeta på beställande enhet något som ännu inte nyttjats i psykiatriteamet, men väl i systerverksamheten demensteamet som har en längre historia. Kontakt för planering med patientansvarig läkare och/eller sjuksköterska, om sådan är inkopplad, skall tas av teamet. Teamet har en särskild uppgift att se anhörigas behov av stöd och kan påtala detta för verksamhet eller i vissa fall kan egen kontakt med anhöriga vara befogad. En förmedling av kontakt med anhörigstödsteamet har gjorts emellanåt. Vid behov kan teamet ta initiativ att samla berörda parter till samverkansmöte för att få ihop en samlad medicinsk-, social- och omvårdnadsstrategi. Så

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 5 (15) snart som möjligt lämnar teamet över ansvaret till ordinarie verksamheter. Beställningen görs enligt en mall som är gemensam med demensteamet och arbetet struktureras och dokumenteras tydigt i beställande enhets datajournal enligt en tre-stegs-modell som är likvärdig för båda teamen. Detta innefattar resuméer av problemformulering, handledning i metod och bärande värden samt ett tydligt avslut. Läkarkonsulttid har köpts av en privatpraktiserande psykiater under projekttiden, men detta kan inte vara en del av en permanentad verksamhet. Därför har former för en samverkan med landstingets psykiatriska öppenvård möjliggjorts under hösten 2012 som även skall komma fler verksamheter till del. Teamet har i enlighet med projektansökan främst inriktat sig gentemot äldre men har även tagit några ärenden som avser yngre omsorgstagare och avser vid ett permanentande att inte ha åldergränser alls. Bedömning Satsningen på psykiatriteamet har väckt intresse hos olika delar av socialstyrelsen som skickade en person, Niklas Bjurström, till Borgholm efter ungefär halva projekttiden för att titta närmare på psykiatriteamet som ses som nytänkande och ett så kallat gott exempel som bedöms vara spridningsbart vid rätt förutsättningar. Detta besök ledde bland annat till erhållande av medel specifikt till en rapport som sedan skrivits av Fokus (Kommunernas forsknings- och utvecklingsenhet) i Kalmar län avseende teamets verksamhet. Rapporten som har namnet Närhetsprincipen skapar trygghet finns som PDF-fil på kommunens officiella hemsida. Sökväg: Socialförvaltningen Resursteam - Psykiatriteamet. Där finns även kortfattad info samt broschyren som pdf-fil. Idag finns det några få specialistteam, mottagningar och enheter spridda över landet för denna målgrupp och däribland är vår kommuns psykiatriteam en. Därför kallades Christian Pärnering i november som representant för just psykiatriteamet till Socialstyrelsen för att andra gången av fyra delta i nätverksmöte kring erfarenheter av att starta, driva och utveckla en verksamhet för äldre med psykisk ohälsa. De gemensamma erfarenheterna kommer att dokumenteras och användas i myndighetens fortsatta arbete inom området där Borgholm i denna mån är föregångare. Under projekttiden har teamet haft 36 ärenden, men en uppskattning är att det framöver kommer röra sig om 5-10 ärenden per år. Teamledaren beräknar behöva en dag i veckan till teamarbete och kommer ha tid till detta i sin tjänst som blir i hemsjukvården efter årsskiftet. Övriga teammedlemmar lägger varje månad omkring 3-5 timmar inklusive teammötestid. Teammötena sker till största delen inom ramen för medlemmarnas ordinarie tjänster, men vid en insats på enhet står beställande enhet för kostnaden. Detta har fungerat alltsedan medlen tog slut efter sommaren och så fungerar det även för demensteamet. Framförallt nyttjas delar av beställande verksamheters APT-tid till handledningen och leder sällan till extra insatta möten. Utvecklingen av ett team med inriktning mot psykiatri har fallit väl ut. Psykiatriteamet utgör idag en spetskompetens inom området och tillgängligheten för omsorgsverksamheterna är god. Resultatet av dess arbete

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 6 (15) har varit gott och en del av detta går att läsa om i den rapport som Fokus har skrivit och som finns att läsa på kommunens hemsida. Med relativt små medel har i många fall oanat goda resultat uppnåtts vilket gör verksamheten kostnadseffektiv. Gruppen har visat sig vara solid under projekttiden och förväntas kunna arbeta på samma sätt över tid och uppfattas av Socialstyrelsen vara ett gott och unikt exempel på nytänkande verksamhet inom det psykiatriska området. a t t psykiatriteamet införlivas i den ordinarie verksamheten och blir en permanent del av densamma. 139 Dnr 2012/ SN Lärande konsultationer slutredovisning och permanentande Bakgrund Borgholms kommun ansökte om statsbidrag som ställts till kommuner och landsting för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Borgholms kommun erhöll efter ansökan kronor för projektet Lärande konsultationer med startdatum och slutdatum Redovisning/återrapportering gjordes redan i oktober enligt socialstyresles krav även om projektet pågår året ut. Psykiatriteamet har haft handledning av en specialistläkare i psykiatri och vid ett antal tillfällen har patienternas läkemedelsbehandling diskuterats. Läkemedelsbehandling är vanligt förekommande och ansvaret för denna åligger oftast den patientansvariga allmänläkaren i primärvården. För att komma till rätta med en samlad vård- och behandlingsstrategi har vid några tillfällen lärande konsultationer där berörd personal, ansvarig läkare, patient och den specialistkompetente psykiatern samlats för att gemensamt göra en samlad vård- och behandlingsplanering. Detta var mycket lyckosamt och innebar en kunskaps- och kompetensutveckling för samtliga berörda professionella. Därför söktes stimulansmedel för utvecklandet av dessa lärande konsultationer som låg väl an mot det utvecklingsarbete som Socialstyrelsen avsåg att anvisa projektmedel för. Primärvårdschef och medicinskt ansvarig läkare var även intresserade av ett utvecklingsarbete med detta innehåll. De kriterier som satts upp för beviljande av stimulansmedel är: - Samverkan mellan huvudmän - Patient/ brukarmedverkan - Utveckling av evidensbaserad praktik - Långsiktighet - Möjlighet att utvärdera

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 7 (15) Vem som helst, enskild personal inom kommunen eller primärvård har alltså och kan under projekttiden, utan chefer som mellanhänder, ta eget initiativ till en lärande konsultation. Så länge det berört vuxna, företrädesvis äldre, personer med psykisk ohälsa och ett hos personalen, i sitt dagliga arbete, upplevt behov av kommun-primärvård-samverkan samt konsult som förstärkning har personalen kunnat kontakta projektledaren. Denne har då hjälpt till att försöka samla berörda parter och har gärna emottagit konsultförslag och i annat fall själv sökt upp lämplig sådan. Bedömning Denna arbetsform har i vissa fall, precis i enlighet med förväntningarna vid ansökan, lett till en transparent vård- och behandlingsplan där varje medverkandes förutsättningar och ansvarsområde tydliggjorts samtidigt som en kompetensförstärkning erhållits. Samarbete och samverkan har varit ledstjärnor och har skett mer eller mindre tvärprofessionellt. Under de lärande konsultationerna har deltagarna vridit och vänt på en problematik utifrån olika aspekter och strävat mot att nå ett gemensamt adekvat arbetssätt. Vid lärande konsultationer med utbildnings- och handledningsinriktning har boendesituationen, vardagslivet och däribland meningsfullhet och inflytande över det egna livet haft ett centralt fokus. I dessa fall har det ofta varit en omfattande väg till återhämtning och för detta har personalen behövt stärkas kompetensmässigt och i handledning. Samtidigt har den samordnade planen kunnat ge en riktning och trygghet i arbetet för såväl personal som brukare/patient. Målen sånär som på patient/brukarmedverkan har varit möjliga att uppfylla med detta utvecklingsarbete. Tyvärr meddelade i början av projekttiden den i planeringsarbetet medverkande brukarorganistionens lokala enhet RSMH-Öland (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) att föreningen är vilande. Projektet var ganska svårt att få fart på och det är först under hösten som det har startats upp flera lärande konsultationer som oftast har en kombinerad utbildande och handledande karaktär ledda av specialister inom det specifika området två beroendeterapeuter, en psykolog, en socionom tillika beteendeterapeut samt en psykiatrisjuksköterska tillika terapeut. Därtill har den specialistkompetente psykiatern haft utbildning med personal ifrån kommunen och primärvården. Ett utbildningstillfälle har dessutom hållits med komunenhetscheferna i socialförvaltningen specifikt och ett tillfälle utifrån primärvårdsdoktorernas behov skall hållas i december. Det finns mycket pengar kvar i projektet och dessa kommer vid årsskiftet återbetalas till Socialstyrelsen. Det finns inga sammanhållna kompetensutvecklingsprogram mellan socialförvaltningen och primärvården. Vi har genom detta projekt kommit att nyttja den lilla kommunens fördelar på ett något annat sätt en tidigare nämligen närheten till varandra, till samverkan, till idéerna och till besluten. Genom att berörda aktörer såsom det kommunala psykiatriteamet, chefer ifrån socialtjänsten och primärvårdspersonal nu har sammanstrålat och något mer fått insikt i psykiatrisk problematik, möjligheter däri och vilka roller respektive verksamhet står med finns ett underlag för en ökad sam-

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 8 (15) syn som fortsättningsvis kan leda till att dessa samlingar, dock utan köpt konsultativ inblandning, blir en naturlig del i det gemensamma arbetet. Det kommunala psykiatriteamet (uppstartat med stimulansmedel från Socialstyrelsen) som under projekttiden oftast haft medlemmar med på de lärande konsultationerna är dock införstått med vinsten, i slutänden även avseende arbetstid, och skall därför verka för fortsatt samverkan mellan socialförvaltning och primärvården. De kommer därmed bidra till att utveckla och långsiktigt upprätthålla en kompetensnivå inom såväl kommunen som inom landstinget. a t t lärande konsultationer införlivas i den ordinarie verksamheten. Denna verksamhet anses, enligt ovan beskrivning och utifrån den totala slutrapporten som lämnats Socialstyrelsen, vara permanentad. 140 Dnr 2012/ SN Budgetuppföljning november Evelina Karlsson, ekonom, informerar att socialförvaltningen till och med november månad har ett resultat på tkr. Detta är en försämring med 666 tkr jämfört med perioden januari - oktober. Personalkostnaderna visar ett underskott på tkr vilket är en förbättring med 688 tkr jämfört med oktober månad, intäkterna visar ett överskott på 757 tkr. Driftkostnaderna fortsätter att öka och redovisar ett underskott på tkr. Kostnaden för försörjningsstöd ligger för november månad på 560 tkr, i jämförelse med 382 tkr under samma månad föregående år. Under november månad kom det in 20 nya ansökningar. Redovisningen av hemtjänsttimmarna visar att antalet personer har ökat från 262 i oktober till 267 i november. Övertidskostnaderna har minskat för november månad och ligger nu på kr. Totalt har det under 2012 betalats ut 971 tkr vilket motsvarar 88,3 tkr/månad. Antalet sjukdagar och tillfällen ökade för oktober gentemot september månad. Antalet tillfällen var 82 och antalet dagar var 328. Det kan jämföras med september då antalet var 62 och antalet dagar 236.

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 9 (15) Uppföljningen för november månad läggs till handlingarna. 141 Dnr 2012/ SN Budget 2013 Punkten utgår då ingen ny information finns. 142 Dnr 2012/ SN Våld i nära relationer Camilla Areskog från Länsstyrelsen informerar om våld i nära relationer. 143 Dnr 2012/ SN Ansökan från BRIS om föreningsbidrag för år BRIS ansöker om bidrag med kr för år Socialnämnden har för år 2012 lämnat bidrag med kr. att lämna bidrag med kr för år Dnr 2012/ SN Ansökan från Kvinnojouren om föreningsbidrag för år Kvinnojouren ansöker om bidrag för år Ansökan inkom vilket är för sent. Ansökan behandlas ändå eftersom ett tidigare avtal om ersättning finns. Socialnämnden har för år 2012 lämnat bidrag med kr.

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 10 (15) att lämna bidrag med kr för år Dnr 2012/ SN Ansökan från Hela människan-ria om föreningsbidrag för år Hela människan-ria ansöker om bidrag med kr för år Socialnämnden har för år 2012 lämnat bidrag med kr. att lämna bidrag med kr för år Dnr 2012/ SN Ansökan från Tjejjouren Tekla om föreningsbidrag för år Tjejjouren Tekla ansöker om bidrag för år Ansökan inkom och sista datum för ansökan är Socialnämnden har för år 2012 inte lämnat något bidrag. att inte lämna bidrag för år 2013.

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 11 (15) 147 Dnr 2012/ SN Ansökan från Anhörigföreningen Omtanken om föreningsbidrag för år Anhörigföreningen Omtanken ansöker om förnyat bidrag inför år Socialnämnden har för år 2012 lämnat bidrag med kr. att lämna bidrag med kr för år Dnr 2012/ SN Ansökan om föreningsbidrag IOGT-NTO för år IOGT-NTO ansöker om föreningsbidrag med kr för verksamhetsåret Socialnämnden har för år 2012 lämnat bidrag med kr. att lämna bidrag med kr för år Dnr 2012/ SN Ansökan om föreningsbidrag Runstens intresseförening för år Runstens intresseförening ansöker om högsta möjliga bidrag för verksamhetsåret Socialnämnden har för år 2012 lämnat bidrag med kr.

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 12 (15) att inte lämna bidrag för år Dnr 2012/ SN Barnahus i Södra Kalmar Län Hillevi Österbo informerar om ärendet. Förberedelsearbetet för att starta ett gemensamt Barnahus i södra Kalmar län är nu klart. Efter viss försening beräknas starten kunna ske omkring den 1 april Samverkansavtal och fördelning av kostnader Verksamheten i Barnahuset kommer att bedrivas i enlighet med innehållet i bifogat samverkansavtal varvid respektive part fullföljer sina åtaganden. Samverkansavtalet inkluderar budget och kostnadsfördelning. Landstinget, polismyndigheten och åklagarkammaren svarar för sina respektive personalkostnader. Lokaler Barnahuset kommer att placeras i Länsrättens före detta lokaler (kvarteret Lärkan) på Smålandsgatan i Kalmar intill Erik Dahlbergs väg. Entrén blir separat och några parkeringsplatser reserveras för verksamheten. Landstinget svarar för erforderlig medicinsk utrustning och polismyndigheten svarar för utrustning till förhörsrum och medhörningsrum. Kostnader Kostnaderna för kommunerna avseende personal, lokalkostnader, overheadkostnader, handledning och utbildning uppgår till kr/helår. För Borgholms kommun innebär det kr för år 2013 och kr för år a t t godkänna föreslaget samverkansavtal samt budget och kostnadsfördelning rörande Barnahus för södra Kalmar län med start , under förutsättning att övriga sex kommuner godkänner samverkansavtalet 151 Dnr 2012/ SN Information om att använda BPSD-register BPSD, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, drabbar någon gång ca 90 procent av alla som lever med en demenssjukdom. Sym-

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 13 (15) tom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. Bedömning BPSD- Registret kan med hjälp av struktur i vårdarbetet minska Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens och dessutom bidra till: - implementering av de nationella riktlinjerna - personcentrerad vård - gemensamt språk för personalen - teamarbete och verksamhetsutveckling - kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar - vårdtyngdsmätning Kvalitetsenheten, Q, kommer att tillsammans med demensteamet och övriga berörda att implementera registret under våren Detta ska ses som en del i att utveckla vård och omsorg för demenssjuka i Borgholms kommun. Informationen läggs till handlingarna. 152 Dnr 2012/ SN Äldres behov i centrum, klassifikationer enligt ICF i kommunens vård- och omsorgsverksamhet Bakgrund Ewa Larsson informerar att Klassifikationerna ICF (och ICF-CY för barn och unga) kompletterar ICD-10, som innehåller koder för olika diagnoser på sjukdomar (sjukvården). ICF innehåller koder för insatser utifrån äldres behov (omsorgen). Klassifikationerna är svenska versioner av WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). ICF syftar till: - Ökat fokus på handläggarnas roll från utredning till beslut om insatser - Tydligare kommunikation kring behov och beslutad insats till utförarna - Systematiskt och behovsinriktat arbetssätt i hela äldreomsorgen - Strukturerad dokumentation - Gemensamma koder för nationell datainsamling och därmed ökad kunskap om äldreomsorgen i Sverige Bedömning Nationellt (Socialstyrelsen) pågår en ansträngning med att utbilda processledare som kan leda implementeringen av ICF i kommunerna. Utbildningarna startar januari Varje kommun förväntas utse minst en processledare som får gå processledarutbildning.

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 14 (15) a t t utse två processledare som får utbildas för att leda implementeringen av ICF inom äldreomsorgen i Borgholms kommun. 153 Dnr 2012/ SN Ansökan om statsbidrag för att utveckla funktion för mer sammanhållet socialt ansvar Bakgrund har Socialstyrelsen meddelat information om möjlighet att ansöka om statsbidrag för att, under 2013, utveckla en funktion för ett sammanhållet ansvar för sociala frågor. Socialstyrelsen ger kommunerna möjlighet att själva bedöma vilka personer som behöver tillföras kompetens för att kunna fungera som socialt ansvariga samordnare. Socialstyrelsen ger följande exempel på vilka funktioner en socialt ansvarig samordnare kan ha: - en övergripande roll i äldreomsorgens kvalitetsarbete, inkluderat ledningssystem och värdegrundsarbetet - vara konkret stöd till chefer och medarbetare för att utveckla kvaliteten i verksamheten - vara involverad i synpunkts- och avvikelsehantering, t.ex. Lex Sarah - hålla sig uppdaterad på förändringar i lagstiftning och bland andra styrdokument - ha ett övergripande ansvar för metodutveckling avseende social dokumentation, inkluderat genomförandeplaner - genomföra utbildnings- och fortbildningsinsatser på området - ha en central roll i uppföljnings- och utvärderingsarbetet rent generellt, inkluderande sociala och individuellt anpassade metoder - ha ett nära samarbete med MAS Inom Socialförvaltningens organisation finns, sedan 1 oktober, funktionen utbildningsledare vars arbets- och ansvarsuppgifter faller inom ramen för ovanstående. Med stöd av statsbidraget skulle funktionen under 2013 kunna utvecklas betydligt, i syfte att starkt kunna bidra till äldreomsorgens och Socialförvaltningens fortsatta kvalitetsutveckling. Borgholms kommun har möjlighet att här söka statsbidrag på upp till kr och kostnaden för tänkta utbildningssatsning uppgår till detta belopp.

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 15 (15) a t t stödja ansökan om statsbidrag för utbildning för att vidareutveckla en funktion för ett sammanhållet ansvar för sociala frågor. 154 Aktuell information - Platserna i särskilt boende är reducerade, trots det finns det idag 5-6 lediga platser. - Information om IT-haveri som pågått i tre dagar. - Tre i kö till LSS boende. 155 Föreläsning Stoppa vanvården Arne Tärnblom (V) informerar om föreläsningen Stoppa vanvården.