LIVETS TRÄD. - En kvalitativ studie om metoden Livets träd som hjälpmedel i arbetet med barn

Transkript

1 Stockholms Universitet Institutionen för socialt arbete Fältstudier, 8 hp. HT 2013 LIVETS TRÄD - En kvalitativ studie om metoden Livets träd som hjälpmedel i arbetet med barn Malin Bagge & Oskar Jerling, S3A Handledare: Lisbeth Eriksson

2 Abstrakt För barn som utsatts för svåra händelser eller trauman är trygghet viktigt. Barnen behöver få stöd och stärkas. Barnen kan behöva prata om det de varit med om, framförallt bli medvetna om hur de ska gå vidare och hur svåra situationer i framtiden kan hanteras. Ett bra sätt att bearbeta svåra ämnen med barn är att använda lek och bilder. Livets Träd är en skapande metod som stärker barn och belyser deras förmågor och möjligheter. Familjebehandlare inom Resursteamet i Sundbyberg har använt sig av metoden och vill med hjälp av denna studie veta mer om hur andra utövare i kommunen använt och upplevt den. Fem personer som har provat Livets Träd i sitt arbete med barn har därför intervjuats utifrån tre teman, erfarenheter, upplevelser och effekter. Intervjupersonerna har framförallt använt metoden med nyanlända elever och till stor del på likartade sätt. Alla intervjupersoner är mycket nöjda med metoden och har positiva upplevelser av denna. De har alla själva fått ut något av arbetet och de tror även att det gett effekt för barnen att arbeta med Livets Träd. Detta resultat stöds både av tidigare forskning och de valda teoretiska perspektiven Empowerment och KASAM. Nyckelord: Livets Träd, samtal med barn, trauma, empowerment, KASAM 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1 Introduktion. s Syfte... s Frågeställningar... s Begrepp s Livets Träd s Tidigare forskning s Traumautsatta barn. s Samtal med barn.. s TEORETISKA PERSPEKTIV 2.1 Empowerment. s KASAM.. s METOD 3.1 Forskningsdesign.. s Material och datainsamling s Intervjuguidens utformning... s Urval... s Avgränsning... s Procedur s Reliabilitet. s Validitet. s Etiska övervägningar... s RESULTAT 4.1 Resultat.. s Tema 1: Erfarenhet.. s Tema 2: Upplevelser.. s Tema 3: Effekter... s Analys s DISKUSSION 5.1 Diskussion av resultat.s Metoddiskussion... s Förslag till vidare forskning s REFERENSER 6.1 Böcker.. s Publikationer och avhandlingar s Elektroniska s Media.. s. 30 3

4 BILAGOR Bilaga 1. Intervjuguide Bilaga 2. Bild 4

5 1. INLEDNING 1.1 Introduktion Alla människor går igenom svåra perioder och jobbiga händelser. Någon nära går bort, man blir utsatt för ett brott, familjen splittras, man flyttar till ett nytt ställe exempelvis. Vad som är en jobbig händelse varierar från person till person men gemensamt är att det kan vara svårt att hantera och man mår dåligt en lång period efter. Livets Träd är ett inspirerande och hoppfullt sätt att arbeta med människor som varit med om svåra och hemska saker. Metoden utvecklades från början som ett hjälpmedel i arbetet med traumautsatta barn i krigshärjade och aidsdrabbade områden i Afrika. Livets Träd har visats sig vara så lyckat och populärt att det nu används i flera länder och i olika verksamheter med människor i olika åldrar. (Dulwich Centre ) Att enbart prata med barn om det som hänt dem upplevdes som svårt och smärtsamt och därför utvecklades Livets Träd som en metod i arbetet. Livets Träd belyser det som faktiskt är positivt i barnets liv. Vad barnet har för egenskaper och möjligheter och vad som är viktigt och värdefullt i barnets liv. Trädet binder samman barnets historia med barnets personlighet, viktiga individer i dess omgivning och kunskap, värderingar och känslor som dessa gett barnet. Sedan bygger arbetet vidare på hur detta kan hjälpa barnen i de utmaningar de kommer möta i livet. (Vennström & Kamsvåg, 2010) Resursteamet i Sundbyberg har tagit till sig denna metod i sitt arbete som familjebehandlare och använder Livets Träd som ett sätt att stärka barn som på olika sätt är utsatta under sin uppväxt. De anser det vara en bra metod och upplever att arbetet med Livets Träd har varit roligt och givande. Däremot har de inte några direkta återkopplingar från de personer som efter inspiration från Resursteamet prövat på att använda sig av Livets Träd. De skulle vilja få reda på dessa utövares upplevelser av metoden. Denna studie görs därför på förfrågan av Resursteamet och ska försöka ta reda på hur utövare tycker att Livets träd fungerar i arbetet med barn. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur utövare har upplevt behandlingsmetoden Livets Träd som hjälpmedel i arbetet med barn. 1.3 Frågeställningar På vilket sätt har ett urval av utövare använt metoden Livets Träd i sitt arbete med barn? Hur tycker ett urval av utövare att det fungerat att använda metoden Livets Träd i arbete med barn? Vad tror ett urval av utövare att arbete med Livets Träd kan ge för effekter? 5

6 1.4 Begrepp Utövare: I studien innebär utövare de som använder sig av eller har använt sig av metoden Livets Träd. Barn: I denna studie menas med barn de som är högst tretton år. Trauma: Ett trauma innebär en händelse som är överväldigande och inte går att kontrollera. Händelsen medför en ovanlig psykisk prövning för det barn som varit med om händelsen. Att vara med om ett trauma innebär att ens identitet, existens och trygghet står under stort hot. (Kahlin & Akbaryian, 2009) Metod: Metod innebär tillvägagående eller ett utförande. Om det benämns som en metod ska det som görs präglas av systematik och planering och det ska finnas ett mål med arbetet.(meeuwisse, Sunesson & Swärd, 2006) Narrativ: Begreppet narrativ syftar på en kronologisk ordning, meningsfullheten i vissa händelser för en person och fokus på den sociala kontexten där berättelsen hör hemma.(elliott, 2005) Narrativa berättelser ger kunskap om hur individer uppfattar sin verklighet. (Larsson, Sjöblom & Lilja, 2008) Narrativ terapi innebär att man skiljer mellan personen och problemet. Det fungerar som en sorts rådgivning där man uppmuntrar människor att tro på sig själva och sina förmågor och att de kan ta sig ur svåra situationer. Den bygger på tron att människors identitet formas av dess erfarenheter och berättelser. I narrativ terapi försöker man se de positiva sakerna i en individs berättelse.(morgan, 2004) 1.5 Livets Träd Livets Träd är en narrativ, pedagogisk metod där barn får upptäcka saker i sina liv och lära känna sig själva på ett nytt sätt och sedan presentera detta i både ord och bilder. Arbetet med Livets Träd består av fyra steg. Den första delen handlar om det egna trädet. Barnen får fundera och reflektera över sig själva och sina liv. De får rita sina egna träd och skriva och rita saker om sig själva och vad de varit med om. Trädet har sex delar och varje del gestaltar olika områden i barnens liv. (Tree of Lifeworking with vulnerable children, 2006) Trädets rötter representerar barnets ursprung, var de bott och familj exempelvis. Marken är hur livet ser ut idag, kan exempelvis vara var man bor, fritidsaktiviteter eller favoritplatser. Stammen står för de styrkor och färdigheter barnen har. Grenarna är en metafor för vad barnen har för drömmar om framtiden och om vad de vill göra. Löven representerar alla de viktiga personerna som barnen har runt omkring sig, eller har haft tidigare. Frukterna slutligen står för det som de viktiga personerna förmedlat till barnen. Det kan vara fysiska saker eller immateriellla gåvor.(vennström & Kamsvåg, 2010) Andra delen är Livets Skog där barnen tillsammans pratar om sina liv, drömmar och förmågor. Det är som ett firande av det fina i livet. (Tree of Life- working with vulnerable children, 6

7 2006)Varje barn får berätta om sitt träd och visa upp det. Att få respons av gruppen och att de lyssnar och återger är väldigt positivt för varje deltagare. När alla fått presentera sitt träd sätts de upp tillsammans och bildar då Livets Skog. (Vennström & Kamsvåg, 2010) Nästa steg är Livets stormar. Under denna del får barnen möjlighet att fundera kring svårigheter och problem de mött i livet på ett sätt som tillåter de att fundera på förmågor som kan hjälpa de genom svåra tider. Man distanserar, ser problemet som ett problem men inte en del av personen. Svårigheter ska erkännas och pratas om men man kan sedan se förbi det och se det positiva och belysa hur man ska komma förbi livets stormar. (Tree of Life-working with vulnerable children, 2006) Här kan barnen berätta och prata kring vad de upplevt och hur det har påverkat de. Sedan kan man prata i gruppen om vad man kan göra när det händer svåra, tråkiga saker. (Vennström & Kamsvåg, 2010) Den fjärde och sista delen är avslutningen och där firar barnen sina nya kunskaper de fått och sina förmågor, hopp och relationer. Man firar livet tillsammans. Under avslutningen delas också ut diplom. ( Tree of Life- working with vulnerable children, 2006) Det är viktigt att det blir en avslutning. Diplomet fungerar som en bra bekräftelse av arbetetsresultatet. (Vennström & Kamsvåg, 2010) 1.6 Tidigare forskning Traumautsatta barn Det har länge funnits tankar om att barn inte påverkas av våld och krig lika mycket som vuxna gör. Det är först senaste årtiondena som det uppmärksammats hur barn reagerar på traumatiska händelser. Man vet idag att barn som är med om traumatiska upplevelser löper lika stor risk som vuxna att må dåligt efter. (Holmgren, 2012) Traumabehandling fokuserar främst på att stabilisera tillvaron och skapa trygghet. Att belysa förmågor och styrkor som finns hos individen för att denna ska känna hopp och stöd och stärkas är även centralt. Genom samtal ska man belysa de starka sidor hos individen som kan göra att denne klarar av sin jobbiga situation. Meningen med stödjande arbete är till stor del att få personer förstå hur de själva kan hantera sin situation och lösa sina problem. Att kommunicera och ha dialoger med tålamod är betydelsefullt. (Holmgren, 2012). Socialtjänsten ansvarar för att främja barns utveckling genom att erbjuda stöd och skydd. FN:s barnkonvention har implementerats i svensk lagstiftning och med detta följer att barnets egen förståelse för sin omgivning och verklighet blir centralt vid insatser. Barns rätt stadgas i bl.a. i FN:s barnkonvention artikel 12, 6, 26 och Socialtjänstlagen 1 kap. 2. Små barn eller barn från andra länder kan sakna en del av språket och därmed ha svårt att sätta ord på händelser och känslor. För att prata med barnen kan man då använda exempelvis 7

8 teckningar eller rollspel. Att få uttrycka sig kreativt ger barnen trygghet och glädje och bidrar dessutom till självkänsla och frigörelse. Ytterligare en effekt av leken är att den bidrar till bearbetning, kompisrelationer och språkutveckling. Leken gör att barnen kan se på sina erfarenheter på ett nytt sätt och kan minnas dessa annorlunda. Om man använder sig av olika metaforer kan man få barnen intresserade och samtalet kan bli mer lekfullt. Metaforer skapar även distans mellan barnet och det svåra. En viktig del för att ett barn ska känna att det går att berätta är att denne känner sig sedd och blir förstådd. (Jansén, 2006). Khalin och Akbaryian(2009) utreder bilder och teckningars betydelse inom pedagogiken för traumatiserade barn och menar att barnen ibland upplever svårigheter att uttrycka sig verbalt. Genom lek och teckning blir det enklare för barnen att berätta om sina upplevelser och de får på så sätt ökad förståelse för de traumatiska upplevelserna. (Kahlin & Akbaryian, 2009). Khalin och Akbaryian (2009) understryker även skolans betydelse för traumatiserade barn. Ett av de argumenten som förs fram är att skolan antingen kan komma att representera trygghet eller oro. Klasser för barn som bär på trauman bör organiseras med omsorg och med aktning för barnets utsatthet och behov, då barnens traumatiserade bakgrund kan påverka motivation och engagemang. För att detta ska ske på ett så bra sätt som möjligt är förkunskaper om barnets traumatiserade bakgrund en nödvändighet. Det är läraren som ska fördela resurserna och skapa samhörighet med eleverna. (Kahin och Akbaryian, 2009) Samtal med barn Samtal med barn är ett utbyte mellan barn och vuxen, vilket betyder att samtalet inte enbart är menat som ett sätt för den vuxne att få förståelse för barnets livssituation. Samtalet bör i lika stor utsträckning handla om att hjälpa barnet skapa mening med dess tillvaro. Denna mening skapas genom att barnet bl.a. får information och utrymme att uttrycka sina erfarenheter, positiva såväl so knas. Utöver det följer även att barnets egen förståelse av sin situation ofta ökar. Möjligheten att få tillfälle att förmedla erfarenheter är ett villkor för att man ska lyckas påverka sin livssituation. (Socialstyrelsen, 2004). Ett centralt inslag för samtal med barn inom socialtjänsten är att erbjuda barnen stöd och bekräftelse. I förlängningen är målet att stärka tron på den egna förmågan och bevisa för barnet att dåliga erfarenheter går att prata om. Samtalsledaren bör söka att synliggöra styrkor och barnets positiva sidor. Samtalet är alltså till viss del empowermentinriktat, i den meningen att samtal med barn inom socialtjänsten kretsar runt att ta vara på saker som kan verka positivt för barnets utveckling. (SoS, 2004). Även Röda Korset strävar i sitt arbete efter att se barnens styrkor och det positiva kring barnen bl.a. genom en metod som kallas Marte Meo som betyder av egen kraft på latin. (Holmgren, 2012) 8

9 Det finns svårigheter med att hålla samtal med barn. Det krävs flexibilitet och lyhördhet från samtalsledarens sida, då samtalen måste anpassas utifrån både barn och kontext. Oavsett om bar r samarbetsvilligt eller inte förutsätts att samtalsledaren är inbjudande och inlevelsefull. Samtalsledarens förmåga att hantera samtalet ligger i dennes förmåga att bl.a. axla barnets orooch ängslighet. En orsak till att socialsekreterare drar sig för att hålla samtal med barn, kan vara tanken att de utsätter barnet ytterligare om barnet ska behöva berätta om obehagliga upplevelser. Ytterligare en orsak som nämns är oron över att barnets situation i hemmet ska försvåras ännu mer om det berättar om vad som händer i familjen (SoS 2004). 2. Teoretiska perspektiv 2.1 Empowerment Empowerment är en tanke om att göra enskilda individer eller grupper starkare och ge dem större handlingsutrymme.(meeuwisse, Sunesson & Swärd, 2006) Empowerment lägger fokus på att utövaren ska sträva efter att ge brukaren redskapen att vinna kontroll över sin livssituation. Strävan efter att öka klientens egen medvetenhet och användning av dennes personliga resurser är alltså en central utgångspunkt (Payne, 2008). Vidare förutsätter empowerment att utövaren även ställer klientens individuella situation i relation till faktorer utanför individen. Med andra ord innebär detta att utövaren söker att hjälpa klienten förstå varför de negativa händelserna som kommit att påverka klientens livssituation inträffat. Detta för att brukaren i förlängningen ska komma på ett sätt att återvinna kontroll över åtminstone en del faktorer som påverkar denne. Hjälp till självhjälp är en central term i samarbetet med klienten. (Payne, 2008) Empowermentinriktat arbete med barn i fokus skulle enligt Payne, (2008) förslagsvis centrera sig kring att hjälpa barnen identifiera sig med vuxna som erhåller personliga resurser, makt och möjlighet nog att ansvara för deras egna livssituation. Teorin gör sig relevant i denna studie eftersom bakgrunden och arbetet kring Livets Träd delar snarlika pedagogiska aspekter som empowermentinriktat arbete. 2.2 KASAM- Känsla Av SAMmanhang KASAM kommer från Aaron Antonovsky som var professor i medicinsk sociologi. Enligt honom är det hur hög respektive låg känsla av sammanhang en människa känner som avgör hur frisk eller sjuk denna känner sig. KASAM handlar enligt Antonovsky om tre faktorer, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. (Hult & Waad, 1999) Antonovsky själv beskriver, i boken Hälsans mysterium, KASAM så här: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från 9

10 ens inre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. (Antonovsky, 1991:41) Meningsfullhet handlar om huruvida man känner att det är värt att lägga energi på något och engagera sig. Det handlar också om att man känner sig delaktig i världen. Hanterbarhet handlar om att man själv tycker sig ha de resurser som behövs för att klara påfrestningar i livet. Resurser kan vara sina egna förmågor, familj, vänner eller något annat. Begriplighet handlar om att man uppfattar omvärlden som begriplig och strukturerad. (Dawod, 2009) Har man en hög känsla av meningsfullhet så upplever man livet med en mening och betydelse och då känns problem man möter inte lika svåra att hantera.(hultberg, Skagert, Ekbom Johansson, & Ahlborg, 2010) En hög känsla av hanterbarhet gör att man hanterar svårigheter på ett bättre sätt eftersom de inte känns tyngande. Begriplighet gör att man kan förstå en oväntad situation och känna att man har kontroll. (Hoffmann, 2010)En hög känsla av begriplighet hos en individ gör att denne tror att saker kommer lösa sig och utvecklas till något bra. (Antonovsky, 1991) Antonovsky betonade att det är bättre att fokusera på de faktorer som gör att man håller sig frisk och klarar svåra situationer än att se de faktorer som gör att man upplever något som jobbigt och mår dåligt. (Eriksson & Nilsson, 2004) Hög KASAM innebär att individen tror på sin förmåga att själv lösa saker, och kan därmed minska negativa reaktioner av en situation. (Hoffmann, 2010) KASAM används som ett teoretiskt perspektiv i denna studie eftersom teorin behandlar frågan om hur individer hanterar problem och speciella situationer som uppstår. KASAM uppmärksammar vad en individ behöver för att kunna gå igenom något svårt och jobbigt utan negativa följder. Metoden Livets Träd bygger på att hantera och bearbeta svårigheter och handlar alltså om liknande faktorer. 3. Metod 3.1 Forskningsdesign Rapporten bygger på en kvalitativ undersökning. Valet av en kvalitativ forskningsmetod berodde på en vilja att få utförliga och nyanserade berättelser. Syftet är att beskriva och förstå intervjupersonernas upplevelser och teorier om resultat av Livets Träd. Den kvalitativa intervjuguiden är därför indelad med tematisk struktur för att få fram mycket information kring just detta. 3.2 Material och Datainsamling Den främsta insamlingen av information till rapporten skedde genom intervjuer. Detta sätt valdes eftersom det var en smidig metod för att få mycket information om personliga tankar och upplevelser. Ämnet och frågeställningarna som studien behandlar kräver fördjupade berättelser 10

11 om utövarnas upplevelser och går inte att läsa sig till och är också svårt att få fram genom enkäter eller liknande. Ett personligt möte med deltagarna i studien gjorde att följdfrågor enkelt kunde ställas och en bekräftelse på tolkningar kunde ske. Tidigare forskning och kunskap om teorier har inhämtats dels från böcker och artiklar men även mycket från uppsatser. Materialet har sökts i databasen DiVA och även på bibliotek. Artiklar har hittats efter sökning på Google med sökord som exempelvis Livets Träd, Tree of Life och KASAM. Vid val av vilken litteratur som skulle användas har strävan varit att hitta så nya uppgifter som möjligt för att undvika risken att informationen inte längre anses riktig. Många olika källor har används vilket har gett en bred nyanserad bild av de ämnen som presenteras i rapporten. Trots det breda urvalet av material finns det självklart mycket mer intressant fakta som kunde presenterats men det material som använts ansågs som det mest intressanta. 3.3 Intervjuguidens utformning Intervjuguiden är uppbyggd kring följande teman: Tema 1: Erfarenheter Tema 2: Upplevelser Tema 3: Effekter Dessa teman har tagits fram i samråd med kontaktpersonen från Resursteamet för att kunna ge svar på frågeställningarna och uppfylla syftet. Intervjufrågorna är formulerade utifrån dessa huvudteman med förhoppning att kunna få öppna och utförliga berättelser. Intervjuguiden följdes inte ordagrant och det kunde variera till viss del beroende på vad som sades under intervjun. 3.4 Urval Ett flertal personer har fått förfrågan om att bli intervjuade. Dessa personer kontaktades av författarparets kontaktperson vid Resursteamet då hon hade kännedom om vilka som arbetat med metoden Livets Träd och därmed kunde bidra med information till studien. Fem stycken svarade att de ställer upp på intervju och dessa fem är därför studiens urval. Urvalet består av både män och kvinnor i olika åldrar och med olika erfarenhet av arbete med Livets Träd med barn. Samtliga intervjuade personer arbetar i Sundbybergs kommun. Två intervjupersoner arbetar vid Resursteamet, varav den ena prövat Livets Träd en gång i arbete med en familj. Den andre som intervjuats från Resursteamet är den som tagit Livets Träd till Sundbyberg och har dels använt metoden i sitt arbete med barn men även handlett andra som använt Livets Träd i arbetet. En av intervjupersonerna arbetar som modersmålslärare i olika skolor med elever i olika åldrar och har därmed mycket kontakt med nyanlända elever i Sundbyberg. Även de två övriga intervjupersonerna har kontakt med nyanlända elever, en arbetar som rektor men har bakgrund som skolsköterska och en arbetar som introgruppslärare, där nyanlända elever går sitt första år i skolan. 11

12 3.5 Avgränsningar Denna studie har på flera sätt avgränsats. Det är endast fem personer som har intervjuats vilket inte kan ge en generell bild. Detta är ett medvetet val för att kunna få djupare information om varje intervjuperson och få en större förståelse för dessa fem. Att se en generell bild av Livets Träd- utövares upplevelser och belysa mönster och samband skulle även det varit intressant men syftet med denna studie är att göra en kvalitativ undersökning av hur Livets Träd upplevs fungera. Studien har dessutom avgränsats till att bara intervjua utövare som använt Livets Träd i arbete med barn. Att se hur det fungerat att använda metoden i arbete med ungdomar och vuxna är också givande och viktigt men det är något andra studier får visa. Studien undersöker inte heller alla faktorer kring Livets Träd. Det fokuseras på tre teman, erfarenheter, upplevelser och effekter. Det är framförallt upplevelser som anses viktigt och det har därför ställts flest frågor kring detta och presenteras flest citat under detta tema. Det är en avgränsning som bestämts tillsammans med kontaktpersonen vid Resursteamet då det var dessa tre teman som de ville veta mer kring. Valet av teori för att analysera resultatet av studien är även det avgränsat. Det är mycket möjligt och troligt att andra teorier hade lett till andra analyser och slutsatser och gett läsaren en annan bild. KASAM ansågs relevant med tanke på att den teorin har en del grundtankar som även kan urskiljas i Livets Träd grundidé. KASAM och Livets Träd har mycket gemensamt och att även presentera KASAM i rapporten kan ge en intressant bild. Empowerment är även det en teori som bygger på idéer som till viss del finns som grund för Livets Träd. Det är dessutom en bred teori som kan användas för många olika situationer. 3.6 Procedur Fältstudien startades med val av ämne och därefter utformning av frågeställningar om behandlares upplevelse av Livets Träd. Det bestämdes att intervjupersonerna skulle vara personal som använt metoden i arbete med barn. Kontakt togs med de tänkbara deltagarna och de som ville intervjuas kontaktades igen för att bestämma tid och plats för intervju. Det bestämdes att intervjuerna skulle ske på det sätt som passade bäst för intervjupersonerna, gällande plats och tidpunkt, och tider bokades. Därefter skrevs intervjuguiden. Frågorna utformades för att kunna ge svar på studiens frågeställningar. Efter det studerades fakta och beskrivningar om vad Livets Träd innebär och används för. Även litteratur om narrativ terapi gicks igenom. Traumaforskning lästes och olika behandlingsformer för traumautsatta studerades. Något som undersöktes mycket var forskning kring samtal med 12

13 barn, detta för att det bedömdes vara relevant för studien. Livets Träd är en metod för att samtala med barn och det kan då vara intressant att läsa om andra metoder. Dessutom fanns det i en del tidigare forskning stöd för metoder liknande Livets Träd, därför redovisas denna. Sedan var det dags för intervjuer. Intervjuerna hölls på intervjupersonernas respektive arbetsplats. I början av varje intervju gavs mer information om vad intervjun skulle handla om samt etiska förhållningssätt. Intervjudeltagarna blev garanterade anonymitet och det klargjordes att det var frivilligt att ställa upp samt att det var möjligt att avbryta intervjun. Båda författarna var med på alla intervjuer. En höll i intervjun och ställde frågorna medan den andre kontrollerade att ingen fråga glömdes bort och funderade på kompletterande följdfrågor. Parallellt med intervjuerna skrevs rapportens inledande stycken. Vartefter som intervjuer blev klara transkriberades dessa. Den som hållit i intervjun transkriberade intervjun och transkriberingen lästes sedan igenom av den andra och det diskuterades gemensamt. Det transkriberades noga och varje ord togs med. För att det skulle vara tydligt så skrevs det som sades ner i skriftspråk. Senare togs särskiljande ord och liknande bort för att citaten skulle vara mer anonyma. Citaten som redovisas i resultatet har skrivits ner till rikssvenska för att det inte ska gå att urskilja vem som sagt vad utifrån personligt språkbruk. Det som står är självklart det som sagts men med ett neutraliserat språk. När all data var insamlad och transkriberad kunde även arbetet med resultats - analys och diskussionsdelen börja. Citat valdes ut från varje intervju och parades ihop med det tema som de passade bäst under. Därefter analyserades citaten temavis och sedan som en helhet. Efter det gjordes även en analys utifrån de teoretiska perspektiv som presenteras i rapporten. När analysen var färdig skrevs diskussionsavsnittet. Alla delar i rapporten har skrivits gemensamt och det har varit ett genomgående samarbete med allt kring studien. 3.7 Reliabilitet För att inte göra systematiska slump- och slarvfel som skulle kunna påverka intervjupersonernas svar för mycket granskades intervjuguiden noggrant under förberedelserna inför intervjuerna (Kvale & Brinkman, 2009). Under varje intervju medverkade bägge författarna. Alla intervjuer spelades in för relevanta redogörelser inte skulle gå förlorade. Reliabiliteten har stärkts genom att bägge forskare har deltagit under intervjuerna.. Studiens reliabilitet kan komma att ifrågasättas då hälften av intervjuerna har letts av Malin och hälften av Oskar. Detta resulterar i att intervjuernas kvalitet och kvaliteten på intervjupersonernas svar kan ha varierat. Transkriberingen utfördes noggrant för att minska utrymmet för egna tolkningar. Varje intervju har transkriberats av den som höll i just den intervjun. Att bara en har transkriberat kan ha gett 13

14 utrymme för en egen tolkning av intervjumaterialet. Detta kan ses som ytterligare en faktor som kan leda till att reliabiliteten ifrågasätts. För att det inte skulle bli ett problem har den andra personen sedan läst igenom transkriberingen och ifrågasatt om det var något som inte tycktes stämma. För att stärka studiens reliabilitet ytterligare kunde transkriberingen istället ha utförts av båda två. Detta skulle kunna ha lett till att eventuella skillnader mellan olika transkriberingar av samma intervju kartlagts. 3.8 Validitet Validitet handlar om huruvida studien mäter det den är tänkt att mäta. Intervjuerna har gett rika citat som varit relevanta för att besvara studiens forskningsfrågor. Vidare har studien tydligt avgränsat sig till utövares av Livets Träd personliga upplevelser och egna tankar om metoden, utifrån teman som möjliggör en mångsidig beskrivning. Intervjuguiden har noggrant formulerats för att behandla både studiens forskningsfråga, teman och bakomliggande teorier. Studiens validitet ligger även i att allt noggrant kontrollerats och kritiskt granskats. Studiens bakomliggande teorier och relevans för forskningsfrågan motiveras tydligt (Kvale & Brinkman, 2009). Minnesfaktorn kan ha påverkat validiteten eftersom att vissa av intervjupersonerna inte har arbetat med metoden på ett tag. Något som också kan påverka validiteten är att vi inte var särskilt kritiska under intervjuerna. Eftersom intervjufrågorna ledde till rika, uttömmande svar från intervjupersonerna blev vi som intervjuare stundtals rätt passiva. 3.9 Etiska överväganden Enligt Informationskravet så ska forskarna ge information till intervjupersonerna om studien och vad deras information kommer leda till och även betona att det är frivilligt att medverka. (Vetenskapsrådet, 2002) Därför var meddelandet av denna information viktig. Innan studiens intervjuer inletts har intervjupersonerna gett sitt samtycke till att vara med i studien. Detta är viktigt enligt samtyckeskravet som säger att det ska finnas ett samtycke av de som deltar i studien. (Vetenskapsrådet, 2002) Det informerade samtycket (Kvale & Brinkmann, 2009) berörde syftet med studien och dess tre teman. Även en kortare redogörelse för hur intervjumaterialet skulle presenteras, vad studien ska användas till och vilka som kommer läsa rapporten innefattades i det informerade samtycket. Även frivilligheten innefattades i det informerade samtycket, varje intervjuperson fick avbryta intervjun när de ville och utan att motivera det, de kunde också omotiverat välja att inte svara på vissa frågor. Att det hela tiden var frivilligt att vara med i studien och att inte behöva svara på frågor kändes viktigt eftersom självbestämmandeprincipen säger att alla människor själva ska få bestämma över sina liv och vad de gör. (Pettersson, 2013) Konfidentialitetskravet är också viktigt i ett forskningsprojekt. Uppgifter om personerna som är 14

15 med i undersökningen och den information de lämnar ska hanteras på ett sådant sätt att ingen utanför projektet kan identifiera vilka som varit med. (Vetenskapsrådet, 2002) Därför är det bara studiens ansvariga som hanterat inspelningarna av intervjuerna. Det som presenteras i rapporten är enbart utvalda delar av transkriberingarna av intervjuerna. Varje intervjuinspelning har även raderats när rapporten skrevs klart, detta kändes viktigt eftersom varje intervjuperson presenterar sig med personlig information. En övervägning gjordes med tanke på de etiska principerna godhetsprincipen och skadeprincipen. Dessa principer innebär att man ska göra gott för andra och förebygga skada och inte skapa lidande för andra (Pettersson, 2013) Intervjupersonerna ansågs inte kunna lida någon större skada av studien eftersom karaktärerna på frågorna är så pass öppen och det hela tiden varit frivilligt att svara. Därför bedömdes studien kunna genomföras och presenteras och därmed kunna användas av Resursteamet i Sundbyberg. 4. RESULTAT 4.1 Tema 1- Erfarenheter Intervjupersonerna har i regel använt metoden Livets Träd i arbetet med nyanlända barn. Projektet pågår mellan två till tre dagar. Nedan beskriver intervjupersonerna hur de arbetat med metoden. Intervjuperson 1 Vi alla, tillexempel socionomer från Sundbyberg kommun och introgrupplärare och modersmålslärare, vi jobbar tillsammans och aa det är som en inledning. Intervjuperson 2 Jag kände när jag jobbade med de nyanlända barnen att vi skulle kunna erbjuda dem något mer. En kollega kom då med förslaget att vi kanske kunde arbeta och vidare utveckla metoden livets träd. De som då jobbade på flyktingmottagningen ville ha en lämplig plattform att arbeta utifrån när det gällde barnintroduktion. Där började ett samarbete mellan 3 olika förvaltningar kan man säga. Vi bestämde att vi skulle försöka göra den här metoden tillgänglig för alla nyanlända barn. En gång under sin första tid i Sverige skulle alla få göra Livets Träd. Intervjuperson 3 Det har jag bara gjort en gång. Vi fick ett ärende som berörde en mamma och två barn och pappa. De var skilda och det var stökigt runt barnen som var 7 och 9. Då gjorde vi Livets Träd tillsammans med barnen och deras skilda föräldrar. Vi höll på en hel dag, från kl. nio på morgonen till kl. 16 på eftermiddagen. Det blev väldigt bra. Barnen fick jobba med allt dem hade gått igenom. 15

16 Intervjuperson 4 Först började vi prova på barngrupper i två omgångar. Dem barnen var väl mellan tio och tolv år. Sen fick vi ett initiativ där några som arbetade med flyktingmottagning ville hitta ett sätt att även ge barnen stöd under integrationsprocessen. Då visste vi att alla barn i skolålder som kommer, går i speciella introduktionsgrupper. Vi började prata om att göra ett projekt, där alla, som ett led i sin introduktion, skulle göra Livets Träd någon gång under det året de går i introduktionsgruppen. Då var jag och en kollega utbildare och handledde lärarna och modersmålslärarna i att göra det här under sina temadagar med eleverna. Sen har vi prövat metoden med familjer och barn i några fall. Intervjuperson 5 Jag tror att det är fem eller fyra omgångar jag har gjort det. De går i introduktionsgrupp de nyanlända eleverna i ett år ungefär. Så då har vi sagt i kommunen att under det året ska de få göra Livets Träd en gång. Och jag tror att vi har lyckats få de flesta att ha gjort trädet om de har gått i ett år. Vi börjar nerifrån och upp. Första dagen kanske man hinner lite mer än första halvan av trädet och sen andra dagen resten av trädet och skogen. Sista dagen pratar vi om livets stormar. Man tar det här med alla svårigheterna och då är det lite svårt, de är så söta ibland att då pratar de om riktiga naturkatastrofer, och jag har sett en flod och så liksom. Och sen efter lunchen då brukar vi göra fika, och sen i sina träd brukar de skriva vilken musik de tycker om och då har jag förberett en låtlista med den där favoritmusiken och så brukar vi ha disco och så brukar deras egna sånger komma och så fikar vi lite kakor och saft och diplomutdelning har vi också som ett avslut. Avslutningen lägger vi jättestor vikt i att det ska bli en bra avslutning. Jag har väl lett själva temadagarna, sen har vi samarbetat med modersmålslärare och med personal på skolan. Så man kan säga, på två elever en vuxen ungefär. Sen så har vi fått handledning av de som jobbar på resursteamet, efteråt när vi har pratat. Det är barn från årskurs ett till sexan så ungefär 7 till 12 år. Det går ungefär tolv elever i snitt i introgruppen. De känner varandra sen tidigare, barnen i gruppen. Men eftersom det kommer in nya vuxna så har vi jobbat jättemycket med gruppsammanhållningen då, till en början. Vi har haft blandade åldersgrupper. Efter språkgrupp har de fått dela in sig. Först sitter man i en ring i mitten, sen så har tillexempel arabiska kanske gått in hit och mongoliska in dit och sen så ses vi om en halvtimme igen i ringen, så alla har liksom jobbat med sina språk så. Och då kan det ha varit någon som är 7 år och någon som är 12 år i samma, fast de sitter ju ändå med sitt träd. 16

17 Grundmetoden är ungefär lika, det som blev anpassat är att de yngre kunde rita istället för att skriva i trädet så det blev lite deras arbetsmetod. Själva genomgångar och tankar och sådant och redovisning har varit detsamma för alla. Intervjuperson 4 är den som först fick kontakt med metoden och startade upp projektet i Sundbyberg. Samtliga andra intervjupersoner har haft kontakt med denne gällande arbetet med Livets Träd. Intervjuperson 1 Vi fick veta genom kommunen och vi fick utbildning med Resursteamet. Intervjuperson 4 Jag var på en kongress 2007 när jag först fick höra talas om Livets Träd via en psykolog som jobbade i Afrika. Denne jobbade med flyktingbarn och föräldralösa barn i barnhem. Det var då barn med traumatiska upplevelser. Hon berättade att dem hade använt metoden Livets Träd för att stärka barnen och ge dem möjlighet att prata om det svåra utan att gå in på jobbiga minnen. Då blev jag fascinerad, så vi utbildade oss genom mina anteckningar, tittade på filmen och läste på nätet. Intervjuperson 5 Resursteamet bjöd in oss till att pröva på en dag med arbetet och så frågade de oss om det skulle kunna vara någonting som vi kunde tänka oss att arbeta med och det tyckte vi. 4.2 Tema 2- Upplevelser Alla de som intervjuats har, efter att ha arbetat med Livets Träd, en klart positiv inställning till metoden. Intervjuperson 1 Först jag själv gjorde Livets Träd, det var väldigt väldigt intressant för mig, jag fick förstå mig själv, så jag tänkte att det är jättebra för eleverna också. Intervjuperson 2 För mig som i vanliga fall inte har lärarrollen, såg jag det här som en möjlighet att arbeta i större grupp. Det var jättekul. Det jag tycker är väldigt bra med Livets Träd är att det blir väldigt illustrativt. Det är lätt att jobba med barnen även om de inte har språket. Det är ett bra sätt att prata om någonting som är jobbigt utan att för den sakens skull fastna i det. Man tar tillvara på styrkorna istället och jobbar utifrån dessa, något jag tycker är väldigt hälsofrämjande. Det har varit helt fantastiska 17

18 dagar, de gånger vi har arbetat med Livets Träd. sen är det även väldigt roligt att göra sitt eget träd Intervjuperson 4 Det som jag tycker är mest givande är att man kommunicerar med flera sinnen. Man både pratar, ritar och skriver. Det är väl det som är det starka med Livets Träd. Du får berätta om ditt liv på dina villkor. Intervjuperson 5 Jag är klart positiv kan man säga. Det är väldigt ansträngande och tungt, det är det faktiskt men känner mig lite stolt över att vi har jobbat med det. Och ju mer jag jobbar med det ju mer förstår jag att det är viktigt. Jag är nöjd efteråt. Det känns som man ger de en bra start och de blir sedda och bara det är viktigt. Jag var nog väldigt rädd i början om de skulle bli ledsna eller väldigt tagna. Men sen efter handledning från de på resursteamet så har jag fått lära mig jättemycket att det är okej att visa känslor. Trots att de alla tycker att metoden fungerat bra så har olika svårigheter framförts. Intervjuperson 1 Känslor, jättesvårt att man gräver ner i rötterna. Vilka erfarenheter, vilken omgivning var och en har, vilka personer som påverkar honom det är väldigt väldigt mycket, och väldigt mycket känslor. Det kommer många grejer, när man arbetar. Inte lätt faktiskt, inte lätt. Intervjuperson 2 Svårigheten är att det krävs att man lägger samtalet på olika nivåer. Barn som är små kan inte göra abstraktioner på samma sätt. För mig var det inte svårt men det har inte varit helt enkelt för våra modersmålslärare. Där har jag önskat att de skulle behöva ha en högre kompetens än vad de har. Det har varit svårare för dem att greppa metoden tycker jag. Sen är de ovärderliga när det gäller språkstöd, det går inte utan dem. Intervjuperson 4 Meningen med Livets Träd ser man inte riktigt förrän man har gjort färdigt trädet och får berätta om det. Alla har inte den uthålligheten att följa processen. Det är ledarens uppgift att väcka nyfikenheten. Trädet är enkelt. Det svåra är ju det här att få med en halvt motvillig grupp och få dem att göra det. 18

19 Stammen behandlar ju frågor som vad är dina styrkor, dina förmågor? Då märker man att många är otroligt blyga inför det där att säga något om sig själv. Då får man försöka kringgå det och fråga vad skulle dina kompisar säga? Vad skulle din mamma och pappa säga? Få in andra röster så att säga. Det här att ha tillgång till det reflexiva sinnet det är inte alla som har det. Det kräver den här metoden Den är lite stödkrävande på det sättet om man ska ge alla chansen att få ut lika mycket. Intervjuperson 5 Det gäller att arbeta sig fram till en bra metod hur man ska jobba med de olika grupperna och barnen. Lite schematekniskt så märkte vi att vi behövde lägga om hela skoldagarna för att det skulle fungera för dem. Till en början tyckte vi det var jättejobbigt för oss just för att barnen blev så påverkade liksom. Och då kände vi att vi var inte riktigt beredda på de där reaktionerna från barnen. Modersmålslärarna jobbar ju överallt i kommunen och att få de att vara här i tre hela dagar blir ju att massor med andra klasser inte har de så det blir ju liksom många som påverkas. Det har också varit lite svårt ibland, om det kommer in någon som inte har gått utbildningen men som just kan det språket då har de kommit in utan att ha haft förståelse hur man ska samtala. Jag tror att den biten att ställa rätt frågor just och se de här kopplingarna kanske jag har tyckt har varit lite svår, men där har jag haft stor hjälp av Kari och Torbjörn som har hjälpt oss mycket. Vi fick faktiskt en extrautbildning just för att vi tyckte det var svårt att hålla i det här. Både intervjuperson 2 och 5 hade funderingar kring hur metoden skulle kunna förbättras. De var överens om att det är synd att arbetet med Livets Träd bara sker under några dagar. Intervjuperson 1 Jag tycker metoden är jättebra men jag önskar själv att Livets Träd inte ska vara bara tillfälligt, det ska vara liksom en process. Inte bara att eleven utforskar sig och stannar. Lärarna i vanliga klasser vet ingenting om elevens bakgrund och det blir svårt för elever och svårt för lärare, därför tycker jag det ska vara en ständig process. Intervjuperson 5 Det har jag tänkt nu på sista tiden att man skulle absolut behöva gå tillbaka och kanske göra någon återkoppling med eleverna, man behöver kanske följa upp det lite för att liksom påminna om det. Det skulle vara någonting att utveckla i metoden att man behöver fräscha upp så här, 19

20 kommer du ihåg vad du skrev i Livets Träd? när det är svårt sen, den kopplingen har de inte kommit till riktigt ännu. Det skulle vi uppskatta om man kunde hitta någon bra metod där också. Hur det känts att arbeta med metoden har intervjupersonerna beskrivit på olika sätt. Intervjuperson 1 Det kändes bra, men det kräver mycket. Intervjuperson 2 Vi har haft många samtal om hur man ska jobba med livets stormar. Många lärare har tyckt att det har känts svårt då det kan leda till rätt svåra samtal. Flera utav pedagogerna har varit rädda för att de ska få reda på saker som kan vara svåra att ta hand om. Men för mig, har detta nog varit några av de finare stunderna, Livets Träd dagarna. Det behöver inte vara stora stormar, orkaner, tsunamis eller liknande större trauman som vi diskuterar. Jag har ibland haft som utgångspunkt att alla ni har flyttat och börjat i en ny skola. Det är ju stormigt i sig. Intervjuperson 3 Det var en väldigt bra modell att arbeta utifrån tyckte vi. Jag var väldigt fascinerad av hur föräldrarna som inte kunde samarbeta, kunde göra det i det här sammanhanget. Jag tyckte det var väldigt spännande att ta del av hela processen. Intervjuperson 5 Det är väldigt språkutvecklande. Det är en annan aspekt som vi inte hade med alls från början men som jag kände att det är ju väldigt bra att skriva ord på sina tankar och så där, skriva ner det så det blir ju språkutvecklande framförallt, så det kändes ju bra på det sättet. Det svåra var just det här att jag inte visste riktigt hur jag skulle hantera de där känslorna som kom. Det var det som kändes lite svårt och lite frustrerande det var lite så här är det rätt att jag som lärare ska börja rota i deras eller komma närmare de och så där, fast nu tycker jag att det blir bra och man får en jättefin relation efteråt och förståelse för varandra och så, så jag tycker det är positivt men det är svårt liksom. Intervjupersonerna har även fått fundera kring hur det verkade kännas för barnen att arbeta med sina träd. Intervjuperson 1 Från början kan det bli missförstånd eller de kanske behöver mer förklaring, varför man ska arbeta med livets träd. Jag har märkt att andra dagen tar eleverna med sig mer och mer, utvidgande bild av sig själv, de pratar med föräldrarna, föräldrarna blir också intresserade 20