Revansch! CAROLINE AF UGGLAS skrev en bok med sin psykolog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revansch! CAROLINE AF UGGLAS skrev en bok med sin psykolog"

Transkript

1 Revansch! 2014:2 Årgång 34 Pris 45 kr Utges av RSMH CAROLINE AF UGGLAS skrev en bok med sin psykolog TEMA: TERAPI Sture Bergwall & bortträngda minnen Terapi minskar återfall vid sexbrott Samtal en vinst för samhället

2 REDAKTÖREN HAR ORDET Terapin tål att granskas psykoterapi hjälper och har även visat sig vara lönsamt för hela samhället. Men tyvärr är det en bristvara i dag. Därför kan det kännas fel att i ett temanummer om terapi prata om negativa effekter och ens ta upp fallet Sture Bergwall. Men målet är att Revansch ska försöka diskutera många sidor av verkligheten. Och vi tror att terapin tål det. För genom granskningar av fel går det också att bygga upp något som är bättre. I den efterföljande debatten runt Dan Josefssons bok om Sture Bergwall har det talats mycket om både bortträngda och falska minnen, vilket du kan läsa mer om på sidan 20. Falska minnen betyder att du minns saker som egentligen inte har hänt. Det kan vara så att du får för dig att du upplevt något i din barndom, som egentligen inte stämmer, eller att en terapeut som felbehandlar inplanterar falska minnen i en genom suggestiv terapi. tidigare i år höll Karolinska Institutet en konferens med namnet Kan psykoterapin uppfinna en seriemördare. Namnet tycks antyda att det var terapeuterna som påverkade Sture Bergwall att få för sig att han hade mördat och upplevt övergrepp i sin barndom. Men i det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att han själv aldrig trodde på sina minnen, i varje fall inte utan att vara drogpåverkad. Han uppger själv i båda böckerna som nyligen getts ut om honom att han ljög för att få högre status, narkotikaklassade läkemedel och terapi. Utan drogerna kunde han inte längre associera hej vilt om de allehanda våldsamma händelser som han hade påstått sig ha varit med om. Det finns rötägg i alla yrkesgrupper, även bland terapeuter, kanske särskilt om de är outbildade och utger sig för att vara något de inte är. Trivs du inte med terapeuten kan det till och med vara sämre för en själv att gå i terapi, såsom RSMH-medlemmen Veronika Gustafsson berättar med start på sidan 20. Men risken att hamna i samma sits som Sture Bergwall gjorde, på grund av fel terapeut, är nog minimal. Särskilt som en uteslutande majoritet av de personer som söker terapeutisk hjälp knappast har begått brott och därmed inte skulle bli trodda på eventuella fantasier om mord. terapi är inte fläckfritt, och själv tror jag att det är bra om det forskas om eventuella biverkningar och vilka terapier som är bäst för vilka tillstånd. Kvaliteten och statusen skulle säkert också kunna höjas om psykoterapeuten kontrolleras ibland så att hon faktiskt utför den terapi som hon utger sig för att ge. Samtidigt finns redan forskning som visar att människor generellt sett mår bättre av psykoterapi, och att samhället i längden vinner på att satsa på terapi snarare än läkemedel. Därför är det sorgligt att inte alla som behöver får tillgång till terapi. Tänk på hur våra relationer och hela samhället skulle bli om vi alla hade lättare för att prata med varandra och hitta i vårt känsloliv. Det skulle säkert ge vinster i form av bättre förhållanden, samarbeten och idéer som ingen hade kunnat räkna med. Då är det glädjande att se att politikerna i åtminstone vissa kommuner i landet fattat galoppen, till exempel Gagnef. Där får alla som vill och behöver terapi, vilket ni kan läsa mer om på sidan 12. Hoppas ni får en trevlig läsning! Anna Langseth Revansch! utkommer med fem nummer per år och ges ut av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH. Adress: Revansch!, Instrumentvägen 10, Hägersten Telefon: E-post: Hemsida: Chefredaktör: Anna Langseth, Medarbetare: Claes Rundqvist Ansvarig utgivare: Bo Ardström Medlems- och prenumerationsärenden: Marianne Uddenberg, Prenumerationspris: 195 kr/år Annonser: Anna Langseth, Layout: Malin Ringsby Omslagsfoto: Nicklas Thegerström Tryck: Trydells, Laholm 2014 ISSN: För ej beställt material ansvaras inte. Den som sänder icke beställt material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Frilansare som säljer material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Avtalat arvode omfattar både publicering i tidningen och elektronisk lagring på internet. UTGIVNING 2014 Nr 3: Manusstopp den 5 maj. Hos läsarna den 16 juni. Nr 4: Manusstopp den 25 augusti. Hos läsarna den 6 oktober. Nr 5: Manusstopp den 20 oktober. Hos läsarna den 1 december. 2 Revansch 2014:2

3 KORT OCH GOTT Sofia Rapp Johansson. Att skära sig fri Revansch! Har tidigare skrivit om Sofia Rapp Johansson och hennes svåra uppväxt. Nu är dokumentärfilmen om henne klar Att skära sig fri av Setareh Johansson. Vem är egentligen knäpp och vem bestämmer det? Ståuppkomikern Hasse Brontén, känd från bland annat Ladies Night och Parlamentet är aktuell med humorföreställningen Bipopulär, som visas runt om i landet. Uppvuxen med en pappa som fick diagnosen bipolär, ställer han sig frågan om det verkligen alltid är de med diagnos som är knäppast i samhället. Jimmie Trevett, förbundsordförande skriver mer om föreställningen på RSMHbloggen. INSÄNDARE: Bälten fungerar för mig då jag upplevde förra numrets tvångsvårdstema lite ensidigt rapporterat vill jag gärna ge min syn på ämnet. När ångesten hotar att spränga min kropp har bältesläggning varit det som fungerat för mig. De starka bältena hindrar mig från att skada mig eller någon annan då ångesten driver min kropp i explosiva kramper. Jag vet att alla inte känner likadant inför den omdiskuterade bältesläggningen. Jag respekterar att alla inte känner som jag, på samma sätt vill jag bli respekterad för min känsla. Jag vet att jag inte är ensam. strävan efter att minska tvångsåtgärder är mycket bra, men låt det starta som just en strävan. På vägen mot mindre tvång inom psykvården vill jag ha en krisplan där jag varit med och bestämt hur jag vill bli bemött. I min plan står det att bältesläggning är Vi har många olika diagnoser, bakgrund och behov. metoden när min ångest blir för stark. Min högsta önskan är att min krisplan också förverkligas i skarpt läge. jag vill ha eftersamtal efter varje tvångsåtgärd. Ett samtal där både min och personalens agerande kommer i fokus. Målet ska vara att nästa gång blir det bättre. Vi har många olika diagnoser, bakgrund och behov. Jag ser hellre en mångfald i bemötande utifrån varje individ och inte en linje som satts av de som hörs högst och mest. I min framtid vill jag möta personal som har orden Imorgon kan det vara jag skrivna i eldskrift i sina hjärtan. Agneta Werner En omfattande litteratur om psykosociala insatser har uppenbarligen gått Socialstyrelsens experter fullständigt förbi. Citat från Hannes Qvarfordt på RSMHbloggen, om Socialstyrelsens riktlinjer för läkemedelsförskrivning vid psykotiska tillstånd. Islossning All kraft du äger kan födas på nytt som när isen spricker isär på det väldiga hav och solglittret i vattenspegeln tränger in i ditt hjärta. Öppet ligger havet och möjligheten finns. Tag årorna i livets båt och ro mot livet Ditt liv. Gudrun Berg Möt konstnären Gudrun Berg på sid. 28. Revansch 2014:2 3

4 Sången ger henne glädje Caroline af Ugglas framstår ofta som sprallig och glad på scen. Men privat har hon mått dåligt i perioder. Här berättar hon om ångest och medicinberoende, men också om att må bättre av att sjunga. caroline af ugglas skulle hellre prata om annat. Det är inte jätteroligt att prata om ångest. Men jag tror att det är viktigt. Många tänker att de måste vara starka och perfekta hela tiden, men i själva verket mår de flesta dåligt ibland, säger hon och rör runt i teet, där hon sitter tillbakalutad i soffan hemma i Kungsängen. Caroline af Ugglas som har varit med i Melodifestivalen tre gånger och dragit igång Körslaget i TV4, vet en hel del om att må dåligt. Hon har till och med skrivit en bok om det. Hjälp, vem är jag? kom ut 2010 och består av anteckningar från hennes terapisamtal med psykologen och poeten Ukon. Det var så många som skrev till mig och ville ha hjälp för att de mådde dåligt och jag ville skriva ett långt brev till var och en. Men tiden räckte inte, så jag skrev boken i stället. I efterhand kan jag tänka att alla borde Det var så många som skrev till mig och ville ha hjälp för att de mådde dåligt och jag ville skriva ett långt brev till var och en. Men tiden räckte inte, så jag skrev boken i stället. göra så. Jag lärde mig jättemycket om mig själv eftersom jag var tvungen att läsa vad jag hade sagt under terapisamtalen nio gånger medan vi redigerade boken, säger Caroline af Ugglas. hon började må dåligt först som vuxen. I tonåren var hon vild och utlevande, men mådde egentligen ganska bra. Det är klart att det fanns perioder då jag ville vara hemma och bli kliad på ryggen, men det var inte mer dramatiskt än så. Det var först när jag var 21 som jag upptäckte att livet inte var så lätt som jag trodde. Då började jag tänka djupa tankar och det kan ju vara bra, men om det blir för mycket blir det grötigt i huvudet. Jag var dessutom tillsammans med en kille som var lika intresserad som jag av att diskutera meningen med livet, så till slut var vi båda deprimerade. När det var som värst ville Caroline bara dö. Efter att ha mått så i ett par år gick hon till en psykiatriker som skrev ut antidepressiv medicin. Plötsligt blev hon på supergott humör. Men när den första glädjechocken klingat av kände hon sig nedstämd igen och fick en högre dos. Jag åt för mycket medicin och blev helt manisk. Det var en lång resa att bli av med det beroendet. Jag fick trappa ner långsamt för att lura kroppen. Till slut var jag nere på en 16-del av pillren, säger hon. i sin bok ställer Caroline af Ugglas en rad diagnoser på sig själv. Deprimerad, neurotisk, tvångstankar, hypokondri. Men i verkligheten har hon aldrig fått någon diagnos. Jag är definitivt depressivt lagd och hade säkert fått diagnosen ADHD om den fanns när jag var yngre. Däremot är jag inte bipolär. Jag blev manisk när jag åt för mycket medicin, inte av egen kraft, säger hon. Förutom att hålla på med musik i Alla kan När Caroline af Ugglas blev gravid med sitt första barn började hon må bättre. Hon säger att hormonerna kom i balans och att barnet gjorde henne mindre självupptagen. Dessutom började hon sova och äta bättre och jobba i lagom doser. Länge gick hon runt och kände sig kaxig och trodde att det var det som var receptet för att må bra. Men det senaste året har hon börjat få ångest igen i samband med mens, så nu är hon inte lika säker. Fortfarande är det så att hon mår sämre om hon jobbar för mycket. I höstas var hon tvungen att ställa in vårens konserter med Riksteatern, för att hon inte mådde bra av det pressade schemat. 4 Revansch 2014:2

5 Caroline af Ugglas Född: 1972 Familj: Maken Heinz Liljedahl och två barn. Gör: Sångerska och konstnär. Har deltagit i Melodifestivalen tre gånger och kom på idén till programmet Körslaget i TV4 som även har sålts till USA. Har gett ut åtta skivor och boken Hjälp, vem är jag? anteckningar från en terapi. sjunga-körer börjar Caroline af Ugglas bli sugen på att börja med en ny skiva. Foto: Nicklas Thegerström Men numera när Caroline af Ugglas mår dåligt stänger hon inte in sig och gråter dygnet runt som förr. Det händer fortfarande att hon gråter en kvart, men sedan går hon ut och gör något. Nu är det aldrig så att jag vill dö. Det är som att mitt intellekt säger åt mig att jag inte kan vara för deppig, jag har det för bra. Jag har familj och vänner, ett hem jag trivs i och ett jobb jag gillar. Det finns de som har det mycket värre. caroline af ugglas säger att ända sedan hon blev vuxen har hon varit rädd för att bli galen. Men i dag försöker hon tänka att den rädslan är bra, att det är först när hon inte är rädd längre som hon verkligen har blivit galen. Därför blir hon inte lika orolig längre när ångesten kommer. Jag tror dessutom att jag känner mer än andra. Jag blir hungrigare, mättare, tröttare, piggare och fryser eller svettas mer. Det är sådan jag är. Jag är av eller på, aldrig i mitten, säger hon. Och det här att må dåligt i perioder behöver inte bara vara av ondo. Caroline af Ugglas har använt sig mycket av ångesten i sitt skapande och sina låttexter. Jag tror att alla konstnärer som jobbar med att förmedla känslor till andra, också har kontakt med sina egna känslor och då är det klart att man mår dåligt ibland, säger hon. när caroline målar eller sjunger mår hon bättre. Den allra bästa medicinen är körsången. Två dagar i veckan leder hon Alla kan sjunga-körer i Stockholm och Uppsala. Att sjunga frigör endorfiner som gör oss lyckliga. Många söker sig till min kör just för att de mår dåligt och de mår bättre i dagar efteråt. Det fungerar på mig med. Det är samma sak när jag sjunger själv, det händer något i kroppen. Pernilla Ahlsén Revansch 2014:2 5

6 NYHETER Ny lag saknar fokus på psykiska hinder Nästa år räknas brist på tillgänglighet som diskriminering. Det är en framgång för Handikappförbunden som drivit frågan i 20 år. Men Lagrådet kritiserar lagen för att endast ta upp fysiska funktionshinder. Psykiska funktionsnedsättningar nämns inte alls, trots att det ingår i begreppet funktionsnedsättning. Lagen kritiseras även av Handikappförbunden för att endast företag med fler än tio anställda ska omfattas, vilket innebär att 90 procent av företagen i landet slipper undan. Psykisk ohälsa vanligare hos barn med äldre pappor Äldre pappor får oftare barn som drabbas av autism, adhd, bipolär sjukdom och schizofreni än yngre pappor, visar en ny svensk studie, enligt DN. Till exempel har barn med äldre pappor 13 gånger högre risk att få funktionsnedsättningen adhd, 25 gånger högre risk att drabbas av bipolär sjukdom och fördubblad risk att drabbas av psykos. Men utgångspunkten är ofta låga tal. Till exempel drabbas endast 5 procent av befolkningen av psykossjukdom någon gång i livet, enligt Socialstyrelsen. Förklaringen till den ökade risken är troligen att kvaliteten på mannens spermier blir sämre med åren. Chefer döms för anställds självmord Två chefer har dömts för att ha orsakat en anställds självmord. Enligt rätten har cheferna inte vidtagit åtgärder för att förbättra hans mående utan avskedade honom i stället. De döms därför för arbetsmiljöbrott. Domen, som kom i slutet av februari, är unik på så sätt att domstolen kunnat fastställa att chefer vållade en anställds självmord. Mannen arbetade på socialkontoret i Krokom, Jämtland. Nya satsningar mot våldet Funktionsnedsatta utsätts minst lika ofta för våld som andra personer, enligt en ny bok. Samtidigt startas nu en kvinnojour som riktas just till funktionsnedsatta. mation tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. i höstas drog därför Sveriges kvinnojourer och tjejjourers riksförbund i gång projektet EJA, En jour för alla. Genom en mängd föreläsningar runt om i landet ska de informera om hur våldet mot kvinnor med funktionsnedsättningar ser ut, så att fler uppmärksammas på att det existerar. Anna Langseth Nya krav: Föreningar ska påverka psykiatrin flera studier visar att personer med funktionsnedsättningar är mer utsatta för våld än andra. Detta uppmärksammas i den nya boken Våldsamt osynligt som riktas främst till tjänstemän inom kommun och landsting och ges ut av Brottsofferjourernas riksförbund. Särskilt utsatta vid sexualbrott är kvinnor med psykiska och kognitiva eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, enligt en studie som nämns i boken. Men trots att våld mot funktionsnedsatta är vanligt, saknar socialtjänsten kunskaper i frågan. Sexuellt våld osynliggörs, till exempel genom att kvinnorna betraktas som ickesexuella och könlösa. Många kommuner saknar också skyddat boende och inforregeringen har satsat miljontals kronor på psykiatrin. Nu ska föreningarna ge synpunkter på hur pengarna ska användas. Målet är att personer med psykisk ohälsa ska få mer makt och inflytande över sin egen vård, säger Anders Printz, regeringens psykiatrisamordnare. Tidigare var kommunerna och landstingen tvungna att fråga föreningarna om råd för att få del av regeringens PRIO-satsning. Men nu skärps kraven. I år måste de samarbeta ordentligt med brukarorganisationerna, annars får de inga pengar alls, enligt Anders Printz. Ett problem har förut varit att kommunerna och landstingen frågat föreningarna för sent. Ett annat problem, som RSMH märkt av, är att kommunerna och landstingen handplockar egna brukarrepresentanter i stället för att låta föreningarna utse vilka personer som bäst kan ge kunskap. Men på NSPHs hemsida finns nu ett stöd för det lokala Prio-arbetet, ett samarbete som är tänkt att vara långsiktigt. Anna Langseth 6 Revansch 2014:2

7 NYHETER Förbättrade attityder under senaste åren Allmänhetens attityder och beteende gentemot människor med psykisk ohälsa har förbättrats under de senaste fem åren, enligt Hjärnkoll. Särskilt stor är förbättringen i kampanjlänen Västra Götaland, Uppsala och Västerbotten där 13 av de 21 attityder som undersökts blivit positivare, jämfört med 9 av 21 för hela landet. De största attitydförändringarna är att man är mer positiv till att personer med psykisk sjukdom ska vara delaktiga i samhället och att psykiatriska verksamheter bör bedrivas i öppna vårdformer. Mest läkemedel bland lågutbildade Jennifer Strands avhandling heter Without you there is no me. Lyhördhet ger bättre behandling Behandlingen för personer med psykossymtom blir bättre om det finns en större lyhördhet för patientens livshistoria. Det visar en ny avhandling. kunskap om patientens uppväxt ökar förståelsen för problem som annars kan tolkas enbart som symtom på en sjukdom, säger Jennifer Strand, doktor i psykologi på Göteborgs universitet. I sina studier har Jennifer Strand bland annat låtit människor med psykossjukdom beskriva sin uppväxt och på vilket sätt den påverkat dem. Majoriteten berättade om svåra uppväxtförhållanden, ibland med övergrepp, där klimatet i familjen beskrevs som slutet och tyst. Sällan hade föräldrarna samtalat med sina barn eller hjälpt barnet att förstå det svåra som hade hänt dem. Deltagarna beskrev sig själ- Foto: Privat va som tystlåtna och ensamma barn med en benägenhet att dagdrömma och fantisera. De flesta av deltagarna kopplade ihop sina psykossymtom med erfarenheter av övergrepp eller ensamhet och maktlöshet. redan tidigare forskning har visat att psykotiska symtom blir mer begripliga om de ses utifrån individens livshistoria och tidigare relationer. Men det som är nytt i Jennifer Strands avhandling är att behandlingen kan bli bättre om vårdpersonalen lyssnar och vågar fråga patienten om hennes bakgrund. Till exempel är det inte alla som vill bli av med sina röster, utan vissa såg dem som stödjande. I andra fall skulle traumaterapi kunna vara relevant för att bearbeta svåra händelser i barndomen. Anna Langseth Lågutbildade kvinnor använder tre gånger mer ångestdämpande och sömngivande läkemedel än kvinnor med hög utbildning. Det skriver Aftonbladet med anledning av Socialstyrelsens årliga lägesrapport om sjukvården och omsorgen. Dåligt arbetsliv ger psykisk ohälsa Det är nu vetenskapligt bevisat att stress, osäkra anställningar och dåliga chefer leder till att fler anställda blir sjuka i depression och utmattningssyndrom. Det konstaterar Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, i en ny rapport. Tunga följder av sexuellt våld Personer som utsatts för allvarligt sexuellt våld får oftare problem med hälsan i form av depression, alkoholmissbruk och självskadebeteende. Det visar en ny studie från Uppsala Universitet, enligt DN. Så många som var femte kvinna och var tjugonde man utsätts för allvarligt sexuellt våld. Revansch 2014:2 7

8 NYHETER Tidigare i år hade Aftonbladet en artikelserie om unga och självmord. Självmordsbevakning kan ibland vara bra Foto: Anna Langseth Nyligen hade Aftonbladet en artikelserie om det ökande antalet självmord bland unga. Och att lyfta frågan kan vara bra i varje fall om det sker på rätt sätt. Det ansåg majoriteten i en paneldebatt i höstas. medier har blivit mer seriösa i sin rapportering om självmord. Det ansåg Gunilla Wahlén, förbundsordförande för SPES, Riksförbundet suicidprevention och efterlevandes stöd, under en paneldebatt i höstas om hur mediebevakning av självmord ska gå till. Att tala om självmord kan rädda liv. Största möjliga öppenhet är det som man vinner på i längden, sade hon. Michael Westerlund, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, såg inte heller något problem med att ordet självmord används i en rubrik. Men Anders Mellbourn, prefekt vid Institutionen för mediestudier och före detta chefredaktör för Dagens Nyheter tyckte att ordet kunde sparas till själva artikeln och inte blåsas upp så stort. Debatten utgick från Världshälsoorganisationen, WHO:s riktlinjer om hur medier bör rapportera om självmord. WHO avråder från att använda ordet självmord i förstasidesrubriker och från att detaljerat beskriva metoder som använts. Detta på grund av att rapporteringen kan få fler att ta livet av sig och att sensationsjournalistik kan leda till en glorifiering. Nya studier visar å andra sidan att viss typ av medierapportering kan motverka självmord, berättade Michael Westerlund. Det handlar om att belysa sammanhang och orsaker kring att en person tar livet av sig både i samhället och hos individer. Gunilla Wahlén nämnde till exempel vikten av att berätta om anhörigas sorg efteråt. Dessutom är det bra att skriva om självmordsförsök som har lett till skador och funktionsnedsättningar, eftersom det kan avskräcka andra från att försöka. sverige är ett av de länder där medierna är mest försiktiga när det gäller att ta upp självmord, sade Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen. Att medier är försiktiga med att berätta om självmord är i grunden bra, ansåg flera. Men ibland borde man vara tydligare med exempelvis dödsorsaken när kända personer gått bort. Det gamla tabut går för långt, menade Anders Mellbourn. Arrangörer för paneldebatten var Föreningen Psykisk Hälsa, MIND. Elsa Persson 8 Revansch 2014:2

9 NYHETER beatrice toll: Vart tog intentionerna med psykiatrireformen vägen? psykiatrireformen var tydlig med hur bättre välfärd för personer med svår psykisk ohälsa skulle skapas. Tyngden låg på mötesplatser, samt individuellt behovsanpassat stöd. Jag blir bedrövad när jag läser om den nedmontering som sker på vissa håll i landet. Nerläggning av mötesplatser, införandet av kostnader för boendestöd samt uppsägning av personliga ombud. Vilket stöd finns idag för de personer med psykisk ohälsa som behöver det bäst? När psykiatrireformen skulle genomföras i Sverige för snart 20 år sedan var förhoppningarna stora. Inte minst anhöriga och psykiatrins patienter hoppades på ett bättre stöd i vardagen. Även inom vården var vi många anställda som såg fram emot reformen. Vi såg vad som saknades inom det sociala området, även om en viss oro också fanns för hur det skulle lyckas att ge stöd ute i samhället. Bakgrunden till reformen var en utredning som gjordes i början av 1990-talet. Här framkom tydligt att människor med psykiska funktionshinder hade klart sämre välfärd jämfört med andra grupper i samhället, inom alla områden som mättes. Extra tydligt blev att ensamheten var stor och personerna oftast levde isolerade utan andra kontakter än med myndighetspersoner och anhöriga. Anhöriga fick ta ett stort ansvar för att vardagslivet skulle fungera. reformen var tydlig: det behövdes inte mer psykiatriska insatser. I stället skulle det sociala området utvecklas. Socialtjänstlagen förtydligade att kommunernas ansvar även gällde personer med psykiska funktionsnedsättningar. Läser man psykiatrireformen i sammandrag Psykiskt stördas villkor, som gavs ut i samband med att propositionen togs, så kan man se att det var en genomtänkt reform. Det skulle startas arenor ute samhället, mötesplatser där man fick möjlighet att möta andra. Kommunen skulle arbeta uppsökande och med en heltäckande behovsbedömning, individuella insatser skulle ges utifrån var och ens behov. Samverkan skulle ske mellan myndigheter för att ge ett heltäckande stöd. Det betonades att insatserna skulle präglas av medinflytande. I början var det en aktiv debatt ute i landet, både Socialstyrelsen och SKL anordnade konferenser. Vi som då arbetade i kommunerna med det nya ansvaret fick möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter samt inhämta kunskap om Är det så att intentionerna med psykiatrireformen redan fallit i glömska hos förvaltningschefer och politiker? hur vi kunde bygga verksamheter. Från 1993 arbetade jag med att tillsammans med brukare och personal, utveckla en verksamhet med stort brukarinflytande; Växtkraft med Gunnareds Gård. Under denna period fick jag personligen ompröva många av mina tankar. Med förvåning såg jag hur mina tidigare patienter efter ett tag tog ansvar och var med och utvecklade verksamheten, även personer med mycket svår psykosproblematik. Liknande berättelser hörde jag ifrån kollegor runt omkring i landet. Vi kunde alla konstatera att sociala mötesplatser var den grund kommunen kunde bygga på för att bryta isolering och utanförskap. Även uppsökande verksamhet och individuellt stöd behövdes. Boendestöd kom att bli samlingsnamnet för det stöd personer behövde för att klara sin vardagssituation som hjälp i hemmet men även för att våga gå utanför hemmet och också kunna delta i samhällets gemenskap, detta visade att hemtjänst och boendestöd var helt olika insatser. Jag lämnade Gunnareds Gård efter 17 år och strax därefter lades större delen av verksamheten ner på grund av besparingskrav. jag läser i dagstidningar att man börjar införa avgifter för boendestöd och jämställer det med hemtjänst. Dessa förslag finns nu i Mölndal och i Kungsbacka. Hur tänker man när man lägger dessa förslag? De som bäst behöver stödet har svag ekonomi, och har inte råd och kommer därför att isolera sig igen. Personliga ombud i Mölndal har sagts upp. Ibland hör jag att verksamheter försvinner när eldsjälar försvinner. Både Gunnareds och Mölndal socialpsykiatri var mycket bra verksamheter. Här fanns en tydlig struktur och genomtänkt verksamhetsidé. Brukarna var delaktiga i utveckling och innehåll i verksamheterna. Personalgrupperna var kompetenta och engagerade. Varför förändrades det då och vad var den egentliga anledningen? I tidningen pratas det om ekonomi och att målgruppen inte skall ha fördelar framför andra grupper. Är det så att intentionerna med psykiatrireformen redan fallit i glömska hos förvaltningschefer och politiker? På många orter driver man arbetsprojekt, för personer med psykisk sjukdom, men vad händer med den målgrupp som är mest utsatt och behöver mer stöd, skall den glömmas bort igen och inte få vara samhällsmedborgare som andra? Hur ser det ut i din kommun? Det skulle vara intressant att veta hur det står till runt omkring i landet. Beatrice Toll Socialpsykiatriskt Forum Revansch 2014:2 9

10

11 TEMA: TERAPI Samtalet som hjälper Terapi läker själen. Dessutom är det samhällsekonomiskt lönsamt att folk får psykologisk behandling i stället för läkemedel. Det visar internationell forskning och i Gagnef, Dalarna, har landstinget fattat galoppen. Där ges terapi till alla som behöver. Men är terapi bra i alla situationer? Tänk om det i vissa fall ger biverkningar? Vi går på djupet i ämnet terapi och tar även upp det aktuella fallet Sture Bergwall. Illustration: Paulina Tarabczynska Revansch 2014:2 11

12 TEMA: TERAPI Här välkomnas alla till samtalsbehandling På vårdcentralen i lilla Gagnef, Dalarna, får i princip alla som önskar psykoterapi. Det är resultatet av ett unikt samarbete mellan primärvården och öppenvårdspsykiatrin. när idén om att integrera primärvården och psykiatrin presenterades för drygt 20 år sedan skakade många på huvudet. Det skulle bli pannkaka av alltihop, ansåg framförallt företrädare för psykiatrin. Men profetian kom på skam. I dag får i princip alla som vill psykoterapi. Kortare väntetider, mindre slutenvård och minskad förskrivning av psykofarmaka är andra frukter av Gagnef-modellen. Ledningen vill åstadkomma ett helhetstänkande kring patienten, där kropp och själ inte särbehandlas. Därför arbetar primärvården och psykiatrin vägg i vägg under samma tak, samarbetar och arbetar överlappande. Gagnef är en av få vårdcentraler i landet som lever upp till Socialstyrelsens rekommendation om att patienten själv ska få välja behandlingsform. På vårdcentralen finns både kognitiv beteendeterapi, KBT och psykodynamisk kompetens. Först gör vi givetvis en bedömning av om det som patienten vill ha hjälp med ingår i psykiatrins uppdrag. Men om denne själv önskar psykoterapi ser vi det som ett självklart fall för oss, säger psykologen vid öppenvårdspsykiatrin Charlotte Lundén. anita blomberg, allmänläkare och chef för öppenvårdspsykiatrin, är förvånad över att inte fler landsting strukturerar om psykiatrin såsom Gagnef har gjort. Med tanke på hur det ser ut i landet med växande psykisk ohälsa borde fler följa vårt exempel. Den här modellen fungerar. Och det har inget med att vi är en liten kommun på invånare att göra. Det enda som betyder något är att personalen har den rätta kompetensen, säger hon. Hans Nordén Fler borde organisera öppenpsykiatrin som i Terapi istället för medicin är Kortsiktigt är mediciner billigare, men i längden vinner samhället på att satsa på psykoterapi. Det visar många internationella studier. Och undersökningar i Sverige skulle troligtvis ge samma resultat, anser forskare. de samhällsekonomiska vinsterna med psykoterapi kontra psykofarmaka bekräftas av många internationella studier, de flesta från USA. En vanlig metod är att under en längre tid följa två grupper av patienter med medicin respektive terapi. En studie gällande depression visade att 80 procent av dem som hade behandlats med antidepressiva läkemedel var efter två år tillbaka i depressionen. Motsvarande siffra för dem som hade fått kognitiv beteendeterapi var 25 procent. Flera andra studier visar liknande resultat. Slutsatsen blir att terapin ger verktyg för att hantera problemet, medan ensidig medicinering ofta innebär ett helt liv med dyra preparat och olika biverkningar. Det har även gjorts kostnadsanalyser för båda alternativen, såväl enskilt som i kombination med varandra. Där har variabler som minskad produktivitet, löner, skatter, sjukvård och socialt stöd vägts in. Studierna visar alltså att ju större inslag av psykoterapi desto lönsammare på sikt för samhället. Några liknande beräkningar för svenska förhållanden har ännu inte gjorts, men vi är sannolikt inget undantag, menar Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet: Även hos oss skulle det nog visa sig att psykoterapi i det långa loppet är det kostnadseffektivaste alternativet. På kort sikt vinner däremot oftast medicinerna. Men varför satsas det då inte mer på psykoterapi? 12 Revansch 2014:2

13 TEMA: TERAPI Gagnef anser Anita Blomberg, chef, och Charlotte Lundén, psykolog. Foto: Patrik Lindström samhällsekonomiskt lönsamt Ett avgörande hinder är att verksamheterna har sina egna penningpåsar och väljer den budgetmässigt lönsammaste varianten för stunden. Att folk ska må bättre om 50 år står inte så högt på den politiska agendan, säger Per Carlbring. den medicinska aspekten spelar också in, anser han. Ny hjärnforskning är i hög grad inne på att till exempel depression är ett resultat av obalans i hjärnan. I det perspektivet jämställs depression med diabetes, som kräver en livslång medicinering. Vi måste också komma ihåg att psykoterapeutisk behandling inte är det optimala för alla diagnoser, och att människor är olika mottagliga för den. Många föredrar till och med medicinering för att den minimerar den personliga insatsen, och upplevs som mindre stigmatiserande, säger Per Carlbring. det primära är enligt honom att individen själv får välja behandlingsform, men så är långt ifrån fallet idag. Ett annat dilemma som bromsar utvecklingen är att man idag inte behöver vara legitimerad för att få utföra psykologisk behandling. Coacher är till exempel inte bundna till tystnadsplikt, och om en självutnämnd terapeut missköter sig finns ingenstans att anmäla. Per Carlbring ser gärna en framtid där psykoterapi får högre status som behandlingsmetod, och i likhet med medicin, införlivas fullt ut med högkostnadsskyddet: Att fortsätta stirra sig blind på kortsiktiga kostnader för terapitimmar och blunda för andra vinster som att folk mår bättre och blir produktivare i arbetslivet håller inte i längden. Hans Nordén Revansch 2014:2 13

14 TEMA: TERAPI Han fann friheten i terapin Lars-Göran Selander mådde fruktansvärt dåligt utan att förstå varför. Men genom terapi under elva år lyckades han successivt bli av med både läkemedlen och diagnosen. Jag är inte längre fången i hur jag fungerade då, säger han. det var så länge sedan nu och livet var så annorlunda, att han ibland kan ha svårt att minnas. Men när han tänker efter kommer han ihåg; hur han kunde gå förbi en bekants hus under flera dagar i hopp om att få säga hej bara för att denne inte hälsat på honom på stan. Och hur han låg vaken i flera nätter i rad ifall han hade blivit utskälld, höll försvarstal för sig själv. Ångest är nyttig i normala portioner, men när den övertar hela ens tid, då måste man ha hjälp. Det tog så mycket energi. Jag orkade inte mer, säger Lars-Göran Selander. Redan som tjugoåring kände han att det var något som inte stämde. Men han var rädd att hamna på psykiatrisk klinik och bad därför inte om hjälp. I tjugo år lyckades han hålla spökena borta, men sen gick det inte längre. Lars-Göran ville prova mediciner, som han trodde var räddningen. Men i stället för att må bättre blev han som ett kolli, en zombie. när dosen behövde höjas och tvångstankarna fortfarande var kvar, började Lars-Göran undra om det inte fanns andra alternativ. Vid ett akutbesök ställde hans fru frågan till en jourhavande läkare och de fick namnet på den psykiatriker och kroppspsykoterapeut som kom att förändra Lars-Göran Selanders liv, Per-Olof Björck. Lars Göran Selanders nya bok Gitarren som sprängde berg handlar om hälsa och vägen att hitta ett annat liv efter diagnosen. Första åren i terapin berättade Lars-Göran samma sak om och om igen. Det handlade om hur han hade blivit bemött som barn och om moderns traumatiska död. Då kom ofta ilskan. I behandlingsrummet fanns möjligheter att slå på madrasser och skrika, något han aldrig hade kunnat göra inom slutenvården. Då hade personalen bara blivit livrädda och gett honom en spruta i rumpan. När Lars-Göran Selander blev förtvivlad blev han omhållen. Per-Olof Björck hjälpte honom också att våga bejaka sin inre kraft och sina konstnärliga sidor. Han började spela gitarr och sökte och kom in på Umeå Konstskola. Om man väljer att gå in i sitt inre och i sin barndom är det viktigt att någon tar emot de känslor som kommer upp, säger Lars-Göran Selander. i terapin försökte han hitta svar på varför han mådde så dåligt. Han var rädd för att det hade hänt något fruktansvärt i barndomen som han förträngt och visste inte vad som var egna fantasier och inte. för att ta reda på sanningen åkte Lars-Göran tillbaks till sin hembygd och träffade äldre släktingar. De bekräftade stämningen i Lars-Görans upplevelser, hur de hade slätat över allvaret i hans mammas sjukdom, och sagt att hon skulle komma hem snart, trots att alla visste att hjärtat inte skulle hålla längre än ett halvår. För barnet Lars-Göran blev undansmusslandet ett stort svek. Det skulle ta ett halvt liv innan jag kunde börja lita på folk igen, säger Lars-Göran Selander. Ändå har Lars-Göran fortfarande inget rakt svar till varför han började må så dåligt. Det tycks ha varit en massa händelser som spelat in, såsom oförrätter, mobbning, moderns död, dubbla budskap och förbud att prata om känslor. Men i dag spelar orsaken inte läng- 14 Revansch 2014:2

15 TEMA: TERAPI KBT gav Ann-Sofie livet tillbaka Foto: Mathias Sjöström re någon roll. Efter elva år i terapi har Lars-Göran Selander gått vidare utan läkemedel och diagnosen är avskriven. Jag har kontakt med mina känslor. När jag har ångest spricker jag inte eller fastnar och får konstiga tankar, utan jag kan gå in och ut ur både glädje och sorg. Jag kan möta barn och folk som gråter utan att gå i taket. Jag kan gå in i affärer och handla utan att tvångsmässigt lämna tillbaks sakerna och jag har fått ett starkt självförtroende. Jag duger som jag är, säger Lars-Göran Selander, som gått från att ha varit heltidssjukskriven till att kunna jobba som musiker, med dockteater och föreläsa om sina två självbiografier. Han är kritisk till att det är så svårt att få terapi i dag. Om du har varit med om något jobbigt i din barndom och fastnat i en utvecklingsperiod, går det verkligen att ta bort det med mediciner? Anna Langseth Anne-Sofie Höij berättar att hon blev våldtagen som femåring. Men en blandning av KBT och psykodynamisk terapi har gett henne makten över sitt liv tillbaka. det är nytt för mig att det är jag som har kontrollen, säger hon. Varje gång känslorna av att vara dålig och värdelös kommer över henne sätter hon sig ned och klappar sig själv mentalt på axeln. Jag tänker förra gången klarade jag av det här fint, hur gjorde jag då? Och så kommer jag på hur jag ska gå tillväga, säger Anne-Sofie Höij. Ofta får hon ta hand om sig själv på detta vis varje dag, ibland flera gånger om dagen. Men det hjälper. Det är fantastiskt att kunna styra över sina tankar och känslor, säger Anne-Sofie Höij, som tidigare inte trodde på KBT. Hon har gått i samtal till och från sedan 60-talet, men det var först efter att ha gått flera år i psykodynamisk terapi blandat med KBT som det vände ordentligt. Samtidigt tror hon att de tidigare terapierna också var nödvändiga för att bearbeta traumat från våldtäkten som femåring. Terapin har gett Anne-Sofie Höij kontroll. Till en början behöver du bara prata om att det har hänt och inse att det inte är ditt eget fel. Till en början behöver du bara prata om att det har hänt och inse att det inte är ditt eget fel. Det måste du få jobba fram i din egen takt, så att du till slut börjar tycka om dig själv igen, säger hon och tillägger att det inte räcker att terapeuten, polisen eller någon annan säger att du är oskyldig. kbt är också mycket krävande i form av hemläxor, och sådant kan vara svårt att jobba med samtidigt som du bearbetar ett trauma. Jag har tackat min terapeut så många gånger att han har gett mig ett nytt liv, säger Anne-Sofie Höij, som fortfarande behöver läkemedel men för första gången vågar sova med persiennerna uppdragna och sitta ute och sola på sin uteplats helt själv. Anna Langseth Foto: Anna Langseth Revansch 2014:2 15

16 Terapins långa historia Dynamisk psykoterapi Behandlingsmetoden har sitt ursprung i psykoanalysen. Samtalet är grunden. Stor vikt läggs vid barndomen och uppväxten, som en förklaring till handlingar och beteenden senare i livet. Allt sedan psykoterapin under och 70-talen började tas på allvar inom psykiatrin har det psykodynamiska synsättet dominerat i Sverige. Detta mycket tack vare psykiatern Johan Cullbergs bok Kris och utveckling. Många terapiformer har utvecklats från den psykodynamiska skolan. Exempel på sådana som kommit under senare år är MBT (mentaliseringsbaserad terapi), ett sätt att öka förmågan att tolka sina egna och andras känslor, och Accelererad upplevelsebaserad dynamisk psykoterapi, som går ut på att öka medvetenheten och kunskapen om sina känslor. Rötter i antikens Grekland Ordet psykoterapi kommer från grekiskans psyche (själ) och therapeia (tjänst, vård och behandling). De gamla grekerna var även först med att bryta vidskepelsebarriären och klassa psykiska besvär som ett behandlingsbart medicinskt tillstånd. Särskilt den kognitiva psykoterapin har inspirerats av till exempel Platons och Sokrates dialoger och samtalsteknik kring mänsklig existens. Psykoanalysens fader Sigmund Freud kallas psykoanalysens fader. Under senare hälften av 1800-talet hade hoppet om att kunna behandla psykisk sjukdom med psykologiska snarare än biologiska metoder vuxit sig allt starkare. Som ett alternativ till den hypnos som Freuds lärare Joseph Breuer använde för att få kontakt med patienters undermedvetna utvecklade Freud psykoanalysen. Metoden går ut på att patienten under överinseende av terapeuten får associera fritt. Målet är ökad självkännedom. Psykoanalysen kan sträcka sig över flera år.

17 2000-talets terapier Andra former av psykoterapi Det finns idag omkring 400 olika former av psykoterapi. De flesta har tillkommit under senare decennier, men många, som gruppoch familjeterapi, har gamla anor. I båda handlar det om att reda ut problem och lära känna sig själva i gruppform. Gestaltterapin, där konflikter dramatiseras, utvecklades under 1950-talet som ett alternativ till psykoanalysen och beteendeterapin. Interpersonell psykoterapi (IPT) är en korttidsterapi som utarbetades under 1980-talet för behandling av främst depression. Skapande terapier kallas de terapier som bearbetar känslor och konflikter via skapande aktiviteter i kombination med terapeutiska samtal. Exempel på skapande terapier är psykodrama, symboldrama, bildterapi, musik- och dansterapi och kroppsterapi. Under 2000-talet har flera nya terapiformer sett dagens ljus, de flesta med koppling till KBT. Bland dessa märks Dialektisk beteendeterapi (DBT) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT), vilka hämtat näring från österländsk tradition och vill balansera förändringsarbetet med acceptans av känslor och tankar. Existentiell psykoterapi utgår från den filosofiska existentialismen och kopplar psykiskt lidande till livsmönster och förhållningssätt till tillvaron och dess utmaningar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) KBT är en sammansmältning av två terapiformer, kognitiv terapi och beteendeterapi. Den förstnämnda har sin bas i den beteendeforskning som Pavlov och Skinner bedrev parallellt med Breuer och Freud, och som menar att såväl kroppsliga reaktioner som tankeprocesser är en frukt av inlärda beteenden. Den kognitiva terapin fick sitt genombrott under 1970-talet, och går ut på att identifiera tankemönster som får oss att må dåligt. KBT är ingen enhetlig metod, utan finns i många olika skepnader.

18 TEMA: TERAPI Hjälpen erbjuds till för få Tillgången till psykologer och terapeuter ökar, men fortfarande erbjuder alltför få vårdcentraler terapi, enligt Socialstyrelsen. Brukarrepresentanter som Revansch har talat med anser att läget är sämre än någonsin. socialstyrelsen har bestämt att primärvården ska kunna erbjuda psykoterapi som ett alternativ till läkemedelsbehandling vid depression och ångest. Och myndighetens riktlinjer har gett effekt. Tillgången till psykoterapi och terapeuter ökar, enligt Mårten Gerle, sakkunnig i psykiatrifrågor vid Socialstyrelsen. Men efterfrågan är ännu större och utan en diagnos är det i princip meningslöst att försöka få psykoterapi genom hälso- och sjukvårdens försorg. Åtminstone måste man ha symtom och ett lidande som försämrar livskvalitén väsentligt, säger Mårten Gerle. Det räcker inte med att vilja förverkliga sig själv. sonny wåhlstedt, intressepolitisk samordnare vid Suicidprevention i Väst, har en dystrare bild. Antalet självmord ökar och nästan alla har dessförinnan förgäves sökt hjälp hos vården. Först när du överlever ett självmordsförsök får du del av de vårdresurser som du borde fått Jag stöter hela tiden på människor som vill ha, men inte får psykoterapi tidigare. Så generellt ser det verkligen inte bra ut, säger han. även rsmh anser att för få erbjuds hjälp, liksom Staffan Utas, aktiv i föreningen RFHL, Rättigheter Frigörelse Hälsa Likabehandling. Jag stöter hela tiden på människor som vill ha, men inte får psykoterapi. Istället skriver läkarna ut psykofarmaka. För många är nejet numera så självklart att de inte ens för saken på tal. Vi får inte glömma att läkemedel kostar stora pengar, och biverkningarna lika mycket till, säger han. Staffan Utas har känslan att den offentliga vägen till psykoterapi blivit allt smalare. För tio femton år sedan kunde man till och med få terapi via socialtjänsten. Den möjligheten finns inte längre, säger han, Enligt Mårten Gerle på Socialstyrelsen saknas tillförlitlig statistik som bekräftar det ena eller det andra: Jag tror ändå inte att det var bättre på 90-talet som vissa hävdar. Tvärtom ökar tillgången på psykoterapi stadigt inom sjukvården. Även metoderna utvecklas. Att resurserna inte motsvarar behoven förklaras delvis av att de är så ojämnt fördelade över landet, menar han. Sålunda har till exempel Stockholm fyra gånger fler legitimerade terapeuter än Norrbotten. För de privata mottagningar som träffar avtal med landstingen är det naturligtvis lukrativare att etablera sig i storstäder än på mindre orter, säger Mårten Gerle. ett annat bekymmer är bristen på psykologer och terapeuter i primärvården. Fortfarande har drygt hälften av landets vårdcentraler mindre än en anställd, vilket oftast betyder noll, som kan utföra den psykologiska behandling som Socialstyrelsen rekommenderar. Denna tröghet är naturligtvis inte bra. Ändå tror jag att en omorientering är på gång. Detta mycket tack vare den statliga rehabgarantin som infördes 2008, och som ger riktade medel för psykoterapi till landstingen. Med fler psykologer på vårdcentralerna är jag säker på att läkarna skulle bli försiktigare med att skriva ut psykofarmaka, säger Mårten Gerle. Hans Nordén Färre återfall när sexualbrottslingar terapi kan förhindra att sexualbrottslingar återfaller i brott. Därför satsar kriminalvården mycket på behandling av den gruppen. Det är synnerligen viktigt för att minska antalet offer, säger Hanna Harnesk, psykolog på Skogomeanstalten. En stor internationell metastudie visar att av de sexualbrottslingar som inte fått behandling begår 16 procent nya övergrepp, jämfört med 10 procent av dem som fått behandling. Den mesta internationella forskningen pekar i samma riktning. alla intagna på Skogome får möjlighet till terapi. I början är de flesta tveksamma, men då försöker de anställda motivera förövaren att ändå tacka ja. I genomsnitt fullföljer ungefär en tredjedel behandlingen. Skulle kriminalvården ha fler psykologer skulle ännu fler brottslingar kunna övertalas. Men det är svårt för mig att säga att vi har för lite resurser när sexualbrottslingar får mycket mer än andra inom kriminalvården, säger Hanna Harnesk. 18 Revansch 2014:2

19 TEMA: TERAPI Vägen till terapi kan vara lång och svår, i varje fall om du saknar diagnos. Illustration: Paulina Tarabczynska får terapibehandling Hanna Harnesk är övertygad om att personer som begått sexualbrott kan förändras. Svårast är pedofiler, i varje fall de personer som endast tänder på barn. För den gruppen finns det ingen forskning som visar att terapi hjälper. men hanna harnesk har kunnat se bland en del förövare att behandlingen har hjälpt. Målet är inte att pedofilen ska ändra sin sexualitet, för det är i princip omöjligt, utan syftet är att förhindra nya övergrepp. Då gäller det att hitta strategier för att hindra sexualiteten att triggas i gång. Det behövs även motiv till varför pedofilen inte ska begå nya övergrepp. För en förövare var inte den viktigaste orsaken att barn skulle fara illa, utan att hemlighållandet av sin läggning skulle ge honom en livsstil som gjorde honom ensam och utsatt. För en annan skulle ett återfall innebära att han skulle svika sin familj, som hade stöttat honom trots övergreppet. Anna Langseth Revansch 2014:2 19

20 TEMA: TERAPI När samtalet försämrar Förr ansågs terapi helt ofarligt. Men nu diskuteras om terapi kan ge biverkningar i enstaka fall. Diskussionerna har fått extra fart i och med vårdskandalen kring Sture Bergwall, tidigare kallad Thomas Quick. när sture bergwall var intagen på Säters sjukhus ljög han för att få tillgång till terapi och narkotikaklassade läkemedel. Men lögnerna hade aldrig fungerat om inte terapeuterna och många i utredningen hade varit insnöade på en viss psykologisk teori, som handlade om att bortträngda minnen från barndomen skulle ha fått Sture Bergwall att bli en mördare. Terapeuterna tog till sig de mest osannolika historier, utredarna struntade i att kontrollera fakta och konsekvenserna blev enorma: Han erkände 39 mord. Åtta av dessa dömdes han för, men är nu frikänd. Det blev en väldigt obehaglig biverkan, men inte bara av terapin utan också av de narkotiska preparaten. Det verkar som om personerna runt om honom tappade förmågan till kritiskt tänkande, något som vi har en hel del att lära oss av när det gäller grupptänkande, säger Anders Wahlberg, ordförande i Sveriges psykologförbund. Han tror att det är få psykologer i dag som jobbar med bortträngda minnen på samma sätt som gruppen runt Sture Bergwall gjorde. Men det största felet är att de bröt mot en mängd regler de hade förutfattade meningar om patientens problembild och de struntade i att ifrågasätta sanningshalten i sina egna teorier. Dessutom bröt de mot tystnadsplikten. Det här sättet att jobba är inte okej för Psykologförbundet eller förenligt med Socialstyrelsens krav. Det är viktigt för alla som går i terapi att veta, säger Anders Wahlberg. men trots att Sture Bergwall-fallet var extremt, så har vårdskandalen lett till att frågan om terapi-biverkningar lyfts upp ett snäpp på agendan. Traditionellt har forskarna inte dokumenterat eventuella biverkningar från terapi på samma sätt som för läkemedel. Men nu efterfrågas fler studier. På Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har man undersökt de över hundra studier av psykologisk behandling för psykiatriska tillstånd som publicerades under Endast i några få studier hade forskarna talat om i fall terapin hade några eventuella biverkningar eller inte. Samtidigt finns det forskning som pekar på att en del terapier gör mer skada än nytta i vissa situationer. Det kan till exempel vara dåligt med terapi vid okomplicerad sorg eller att gå in i ett debriefingsamtal i grupp vid ett enstaka tillfälle efter att du har upplevt en extremt stressande situation. det är viktigt att dokumentera både nytta och risker, så att patienten kan göra ett rationellt val, säger Ulf Jonsson, psykolog och projektledare. I en workshop som SBU var med i under hösten efterfrågade även forskare och organisationer att hälso- och sjukvården skulle kvalitetssäkra psykologiska behandlingar och att patienter skulle ha möjlighet att rapportera om oönskade effekter. En annan aspekt för att få bra kvalitet på terapin är att terapeuten Att prata För Veronika Gustafsson har det varit bättre att prata med överläkare än psykologer. Men allra bäst har hon mått av ridterapi. Djur är mycket bättre terapeuter för mig än människor, säger hon. Veronika Gustafsson mår bra av att ha hundar, här med Rasmus. Foto: Anna Langseth efter första kontakten med kuratorn i gymnasiet har Veronika träffat flera olika samtalsterapeuter. I tre, fyra år träffade hon en psykolog, men personkemin fungerade inte alls. När hon försökte prata om traumat kring sin pappas död, gick psykologen fram till en whiteboardtavla och började ställa kalla frågor om var familjen bodde vid tillfället. 20 Revansch 2014:2

Revansch! CAROLINE AF UGGLAS skrev en bok med sin psykolog

Revansch! CAROLINE AF UGGLAS skrev en bok med sin psykolog Revansch! 2014:2 Årgång 34 Pris 45 kr Utges av RSMH CAROLINE AF UGGLAS skrev en bok med sin psykolog TEMA: TERAPI Sture Bergwall & bortträngda minnen Terapi minskar återfall vid sexbrott Samtal en vinst

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Bakgrund Regeringen gav Handisam och NSPH i uppdrag att starta Attitydkampanjen 2009 med avslut

Läs mer

Affektiva mottagningens behandlingsutbud

Affektiva mottagningens behandlingsutbud Affektiva mottagningens behandlingsutbud VÅRT UPPDRAG Affektiva mottagningens uppdrag är att bistå klinikens psykiatrer och att tillförsäkra patienter med svårare affektiv sjukdom korrekt diagnos och behandling.

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Program 7 12 oktober

Program 7 12 oktober Program 7 12 oktober En vecka om psykiska olikheter, lika rättigheter Blekinges psykiatrivecka är en vecka för ökad kunskap, hopp och samtal kring psykisk (o)hälsa. I hela Blekinge arrangeras kulturarrangemang

Läs mer

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000 Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman Psykiater Leg psykoterapeut Projektledare Noll självmord i Stockholms län 1:10:100:1000 När =inns

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Psykisk ohälsa en tickande bomb

Psykisk ohälsa en tickande bomb TEMA Psykisk ohälsa ett växande hot? Richard Layard Psykisk ohälsa en tickande bomb Ett jobbcentrum i Bromley, Kent, i augusti 2009. Enligt officiell statistik var arbetslösheten i Storbritannien närmare

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Depression Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Aarøe, Rolf Vinn över din depression: en självhjälpsbok. 2006, 274 s. Addis, Michael E Ta makten

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Värdebaserad praktik Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Dagens föreläsning Lite etisk teori Värdebaserad praktik Forskning: Etiska överväganden i psykiatrin Etiska utmaningar

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer