Revansch! CAROLINE AF UGGLAS skrev en bok med sin psykolog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revansch! CAROLINE AF UGGLAS skrev en bok med sin psykolog"

Transkript

1 Revansch! 2014:2 Årgång 34 Pris 45 kr Utges av RSMH CAROLINE AF UGGLAS skrev en bok med sin psykolog TEMA: TERAPI Sture Bergwall & bortträngda minnen Terapi minskar återfall vid sexbrott Samtal en vinst för samhället

2 REDAKTÖREN HAR ORDET Terapin tål att granskas psykoterapi hjälper och har även visat sig vara lönsamt för hela samhället. Men tyvärr är det en bristvara i dag. Därför kan det kännas fel att i ett temanummer om terapi prata om negativa effekter och ens ta upp fallet Sture Bergwall. Men målet är att Revansch ska försöka diskutera många sidor av verkligheten. Och vi tror att terapin tål det. För genom granskningar av fel går det också att bygga upp något som är bättre. I den efterföljande debatten runt Dan Josefssons bok om Sture Bergwall har det talats mycket om både bortträngda och falska minnen, vilket du kan läsa mer om på sidan 20. Falska minnen betyder att du minns saker som egentligen inte har hänt. Det kan vara så att du får för dig att du upplevt något i din barndom, som egentligen inte stämmer, eller att en terapeut som felbehandlar inplanterar falska minnen i en genom suggestiv terapi. tidigare i år höll Karolinska Institutet en konferens med namnet Kan psykoterapin uppfinna en seriemördare. Namnet tycks antyda att det var terapeuterna som påverkade Sture Bergwall att få för sig att han hade mördat och upplevt övergrepp i sin barndom. Men i det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att han själv aldrig trodde på sina minnen, i varje fall inte utan att vara drogpåverkad. Han uppger själv i båda böckerna som nyligen getts ut om honom att han ljög för att få högre status, narkotikaklassade läkemedel och terapi. Utan drogerna kunde han inte längre associera hej vilt om de allehanda våldsamma händelser som han hade påstått sig ha varit med om. Det finns rötägg i alla yrkesgrupper, även bland terapeuter, kanske särskilt om de är outbildade och utger sig för att vara något de inte är. Trivs du inte med terapeuten kan det till och med vara sämre för en själv att gå i terapi, såsom RSMH-medlemmen Veronika Gustafsson berättar med start på sidan 20. Men risken att hamna i samma sits som Sture Bergwall gjorde, på grund av fel terapeut, är nog minimal. Särskilt som en uteslutande majoritet av de personer som söker terapeutisk hjälp knappast har begått brott och därmed inte skulle bli trodda på eventuella fantasier om mord. terapi är inte fläckfritt, och själv tror jag att det är bra om det forskas om eventuella biverkningar och vilka terapier som är bäst för vilka tillstånd. Kvaliteten och statusen skulle säkert också kunna höjas om psykoterapeuten kontrolleras ibland så att hon faktiskt utför den terapi som hon utger sig för att ge. Samtidigt finns redan forskning som visar att människor generellt sett mår bättre av psykoterapi, och att samhället i längden vinner på att satsa på terapi snarare än läkemedel. Därför är det sorgligt att inte alla som behöver får tillgång till terapi. Tänk på hur våra relationer och hela samhället skulle bli om vi alla hade lättare för att prata med varandra och hitta i vårt känsloliv. Det skulle säkert ge vinster i form av bättre förhållanden, samarbeten och idéer som ingen hade kunnat räkna med. Då är det glädjande att se att politikerna i åtminstone vissa kommuner i landet fattat galoppen, till exempel Gagnef. Där får alla som vill och behöver terapi, vilket ni kan läsa mer om på sidan 12. Hoppas ni får en trevlig läsning! Anna Langseth Revansch! utkommer med fem nummer per år och ges ut av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH. Adress: Revansch!, Instrumentvägen 10, Hägersten Telefon: E-post: Hemsida: Chefredaktör: Anna Langseth, Medarbetare: Claes Rundqvist Ansvarig utgivare: Bo Ardström Medlems- och prenumerationsärenden: Marianne Uddenberg, Prenumerationspris: 195 kr/år Annonser: Anna Langseth, Layout: Malin Ringsby Omslagsfoto: Nicklas Thegerström Tryck: Trydells, Laholm 2014 ISSN: För ej beställt material ansvaras inte. Den som sänder icke beställt material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Frilansare som säljer material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Avtalat arvode omfattar både publicering i tidningen och elektronisk lagring på internet. UTGIVNING 2014 Nr 3: Manusstopp den 5 maj. Hos läsarna den 16 juni. Nr 4: Manusstopp den 25 augusti. Hos läsarna den 6 oktober. Nr 5: Manusstopp den 20 oktober. Hos läsarna den 1 december. 2 Revansch 2014:2

3 KORT OCH GOTT Sofia Rapp Johansson. Att skära sig fri Revansch! Har tidigare skrivit om Sofia Rapp Johansson och hennes svåra uppväxt. Nu är dokumentärfilmen om henne klar Att skära sig fri av Setareh Johansson. Vem är egentligen knäpp och vem bestämmer det? Ståuppkomikern Hasse Brontén, känd från bland annat Ladies Night och Parlamentet är aktuell med humorföreställningen Bipopulär, som visas runt om i landet. Uppvuxen med en pappa som fick diagnosen bipolär, ställer han sig frågan om det verkligen alltid är de med diagnos som är knäppast i samhället. Jimmie Trevett, förbundsordförande skriver mer om föreställningen på RSMHbloggen. INSÄNDARE: Bälten fungerar för mig då jag upplevde förra numrets tvångsvårdstema lite ensidigt rapporterat vill jag gärna ge min syn på ämnet. När ångesten hotar att spränga min kropp har bältesläggning varit det som fungerat för mig. De starka bältena hindrar mig från att skada mig eller någon annan då ångesten driver min kropp i explosiva kramper. Jag vet att alla inte känner likadant inför den omdiskuterade bältesläggningen. Jag respekterar att alla inte känner som jag, på samma sätt vill jag bli respekterad för min känsla. Jag vet att jag inte är ensam. strävan efter att minska tvångsåtgärder är mycket bra, men låt det starta som just en strävan. På vägen mot mindre tvång inom psykvården vill jag ha en krisplan där jag varit med och bestämt hur jag vill bli bemött. I min plan står det att bältesläggning är Vi har många olika diagnoser, bakgrund och behov. metoden när min ångest blir för stark. Min högsta önskan är att min krisplan också förverkligas i skarpt läge. jag vill ha eftersamtal efter varje tvångsåtgärd. Ett samtal där både min och personalens agerande kommer i fokus. Målet ska vara att nästa gång blir det bättre. Vi har många olika diagnoser, bakgrund och behov. Jag ser hellre en mångfald i bemötande utifrån varje individ och inte en linje som satts av de som hörs högst och mest. I min framtid vill jag möta personal som har orden Imorgon kan det vara jag skrivna i eldskrift i sina hjärtan. Agneta Werner En omfattande litteratur om psykosociala insatser har uppenbarligen gått Socialstyrelsens experter fullständigt förbi. Citat från Hannes Qvarfordt på RSMHbloggen, om Socialstyrelsens riktlinjer för läkemedelsförskrivning vid psykotiska tillstånd. Islossning All kraft du äger kan födas på nytt som när isen spricker isär på det väldiga hav och solglittret i vattenspegeln tränger in i ditt hjärta. Öppet ligger havet och möjligheten finns. Tag årorna i livets båt och ro mot livet Ditt liv. Gudrun Berg Möt konstnären Gudrun Berg på sid. 28. Revansch 2014:2 3

4 Sången ger henne glädje Caroline af Ugglas framstår ofta som sprallig och glad på scen. Men privat har hon mått dåligt i perioder. Här berättar hon om ångest och medicinberoende, men också om att må bättre av att sjunga. caroline af ugglas skulle hellre prata om annat. Det är inte jätteroligt att prata om ångest. Men jag tror att det är viktigt. Många tänker att de måste vara starka och perfekta hela tiden, men i själva verket mår de flesta dåligt ibland, säger hon och rör runt i teet, där hon sitter tillbakalutad i soffan hemma i Kungsängen. Caroline af Ugglas som har varit med i Melodifestivalen tre gånger och dragit igång Körslaget i TV4, vet en hel del om att må dåligt. Hon har till och med skrivit en bok om det. Hjälp, vem är jag? kom ut 2010 och består av anteckningar från hennes terapisamtal med psykologen och poeten Ukon. Det var så många som skrev till mig och ville ha hjälp för att de mådde dåligt och jag ville skriva ett långt brev till var och en. Men tiden räckte inte, så jag skrev boken i stället. I efterhand kan jag tänka att alla borde Det var så många som skrev till mig och ville ha hjälp för att de mådde dåligt och jag ville skriva ett långt brev till var och en. Men tiden räckte inte, så jag skrev boken i stället. göra så. Jag lärde mig jättemycket om mig själv eftersom jag var tvungen att läsa vad jag hade sagt under terapisamtalen nio gånger medan vi redigerade boken, säger Caroline af Ugglas. hon började må dåligt först som vuxen. I tonåren var hon vild och utlevande, men mådde egentligen ganska bra. Det är klart att det fanns perioder då jag ville vara hemma och bli kliad på ryggen, men det var inte mer dramatiskt än så. Det var först när jag var 21 som jag upptäckte att livet inte var så lätt som jag trodde. Då började jag tänka djupa tankar och det kan ju vara bra, men om det blir för mycket blir det grötigt i huvudet. Jag var dessutom tillsammans med en kille som var lika intresserad som jag av att diskutera meningen med livet, så till slut var vi båda deprimerade. När det var som värst ville Caroline bara dö. Efter att ha mått så i ett par år gick hon till en psykiatriker som skrev ut antidepressiv medicin. Plötsligt blev hon på supergott humör. Men när den första glädjechocken klingat av kände hon sig nedstämd igen och fick en högre dos. Jag åt för mycket medicin och blev helt manisk. Det var en lång resa att bli av med det beroendet. Jag fick trappa ner långsamt för att lura kroppen. Till slut var jag nere på en 16-del av pillren, säger hon. i sin bok ställer Caroline af Ugglas en rad diagnoser på sig själv. Deprimerad, neurotisk, tvångstankar, hypokondri. Men i verkligheten har hon aldrig fått någon diagnos. Jag är definitivt depressivt lagd och hade säkert fått diagnosen ADHD om den fanns när jag var yngre. Däremot är jag inte bipolär. Jag blev manisk när jag åt för mycket medicin, inte av egen kraft, säger hon. Förutom att hålla på med musik i Alla kan När Caroline af Ugglas blev gravid med sitt första barn började hon må bättre. Hon säger att hormonerna kom i balans och att barnet gjorde henne mindre självupptagen. Dessutom började hon sova och äta bättre och jobba i lagom doser. Länge gick hon runt och kände sig kaxig och trodde att det var det som var receptet för att må bra. Men det senaste året har hon börjat få ångest igen i samband med mens, så nu är hon inte lika säker. Fortfarande är det så att hon mår sämre om hon jobbar för mycket. I höstas var hon tvungen att ställa in vårens konserter med Riksteatern, för att hon inte mådde bra av det pressade schemat. 4 Revansch 2014:2

5 Caroline af Ugglas Född: 1972 Familj: Maken Heinz Liljedahl och två barn. Gör: Sångerska och konstnär. Har deltagit i Melodifestivalen tre gånger och kom på idén till programmet Körslaget i TV4 som även har sålts till USA. Har gett ut åtta skivor och boken Hjälp, vem är jag? anteckningar från en terapi. sjunga-körer börjar Caroline af Ugglas bli sugen på att börja med en ny skiva. Foto: Nicklas Thegerström Men numera när Caroline af Ugglas mår dåligt stänger hon inte in sig och gråter dygnet runt som förr. Det händer fortfarande att hon gråter en kvart, men sedan går hon ut och gör något. Nu är det aldrig så att jag vill dö. Det är som att mitt intellekt säger åt mig att jag inte kan vara för deppig, jag har det för bra. Jag har familj och vänner, ett hem jag trivs i och ett jobb jag gillar. Det finns de som har det mycket värre. caroline af ugglas säger att ända sedan hon blev vuxen har hon varit rädd för att bli galen. Men i dag försöker hon tänka att den rädslan är bra, att det är först när hon inte är rädd längre som hon verkligen har blivit galen. Därför blir hon inte lika orolig längre när ångesten kommer. Jag tror dessutom att jag känner mer än andra. Jag blir hungrigare, mättare, tröttare, piggare och fryser eller svettas mer. Det är sådan jag är. Jag är av eller på, aldrig i mitten, säger hon. Och det här att må dåligt i perioder behöver inte bara vara av ondo. Caroline af Ugglas har använt sig mycket av ångesten i sitt skapande och sina låttexter. Jag tror att alla konstnärer som jobbar med att förmedla känslor till andra, också har kontakt med sina egna känslor och då är det klart att man mår dåligt ibland, säger hon. när caroline målar eller sjunger mår hon bättre. Den allra bästa medicinen är körsången. Två dagar i veckan leder hon Alla kan sjunga-körer i Stockholm och Uppsala. Att sjunga frigör endorfiner som gör oss lyckliga. Många söker sig till min kör just för att de mår dåligt och de mår bättre i dagar efteråt. Det fungerar på mig med. Det är samma sak när jag sjunger själv, det händer något i kroppen. Pernilla Ahlsén Revansch 2014:2 5

6 NYHETER Ny lag saknar fokus på psykiska hinder Nästa år räknas brist på tillgänglighet som diskriminering. Det är en framgång för Handikappförbunden som drivit frågan i 20 år. Men Lagrådet kritiserar lagen för att endast ta upp fysiska funktionshinder. Psykiska funktionsnedsättningar nämns inte alls, trots att det ingår i begreppet funktionsnedsättning. Lagen kritiseras även av Handikappförbunden för att endast företag med fler än tio anställda ska omfattas, vilket innebär att 90 procent av företagen i landet slipper undan. Psykisk ohälsa vanligare hos barn med äldre pappor Äldre pappor får oftare barn som drabbas av autism, adhd, bipolär sjukdom och schizofreni än yngre pappor, visar en ny svensk studie, enligt DN. Till exempel har barn med äldre pappor 13 gånger högre risk att få funktionsnedsättningen adhd, 25 gånger högre risk att drabbas av bipolär sjukdom och fördubblad risk att drabbas av psykos. Men utgångspunkten är ofta låga tal. Till exempel drabbas endast 5 procent av befolkningen av psykossjukdom någon gång i livet, enligt Socialstyrelsen. Förklaringen till den ökade risken är troligen att kvaliteten på mannens spermier blir sämre med åren. Chefer döms för anställds självmord Två chefer har dömts för att ha orsakat en anställds självmord. Enligt rätten har cheferna inte vidtagit åtgärder för att förbättra hans mående utan avskedade honom i stället. De döms därför för arbetsmiljöbrott. Domen, som kom i slutet av februari, är unik på så sätt att domstolen kunnat fastställa att chefer vållade en anställds självmord. Mannen arbetade på socialkontoret i Krokom, Jämtland. Nya satsningar mot våldet Funktionsnedsatta utsätts minst lika ofta för våld som andra personer, enligt en ny bok. Samtidigt startas nu en kvinnojour som riktas just till funktionsnedsatta. mation tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. i höstas drog därför Sveriges kvinnojourer och tjejjourers riksförbund i gång projektet EJA, En jour för alla. Genom en mängd föreläsningar runt om i landet ska de informera om hur våldet mot kvinnor med funktionsnedsättningar ser ut, så att fler uppmärksammas på att det existerar. Anna Langseth Nya krav: Föreningar ska påverka psykiatrin flera studier visar att personer med funktionsnedsättningar är mer utsatta för våld än andra. Detta uppmärksammas i den nya boken Våldsamt osynligt som riktas främst till tjänstemän inom kommun och landsting och ges ut av Brottsofferjourernas riksförbund. Särskilt utsatta vid sexualbrott är kvinnor med psykiska och kognitiva eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, enligt en studie som nämns i boken. Men trots att våld mot funktionsnedsatta är vanligt, saknar socialtjänsten kunskaper i frågan. Sexuellt våld osynliggörs, till exempel genom att kvinnorna betraktas som ickesexuella och könlösa. Många kommuner saknar också skyddat boende och inforregeringen har satsat miljontals kronor på psykiatrin. Nu ska föreningarna ge synpunkter på hur pengarna ska användas. Målet är att personer med psykisk ohälsa ska få mer makt och inflytande över sin egen vård, säger Anders Printz, regeringens psykiatrisamordnare. Tidigare var kommunerna och landstingen tvungna att fråga föreningarna om råd för att få del av regeringens PRIO-satsning. Men nu skärps kraven. I år måste de samarbeta ordentligt med brukarorganisationerna, annars får de inga pengar alls, enligt Anders Printz. Ett problem har förut varit att kommunerna och landstingen frågat föreningarna för sent. Ett annat problem, som RSMH märkt av, är att kommunerna och landstingen handplockar egna brukarrepresentanter i stället för att låta föreningarna utse vilka personer som bäst kan ge kunskap. Men på NSPHs hemsida finns nu ett stöd för det lokala Prio-arbetet, ett samarbete som är tänkt att vara långsiktigt. Anna Langseth 6 Revansch 2014:2

7 NYHETER Förbättrade attityder under senaste åren Allmänhetens attityder och beteende gentemot människor med psykisk ohälsa har förbättrats under de senaste fem åren, enligt Hjärnkoll. Särskilt stor är förbättringen i kampanjlänen Västra Götaland, Uppsala och Västerbotten där 13 av de 21 attityder som undersökts blivit positivare, jämfört med 9 av 21 för hela landet. De största attitydförändringarna är att man är mer positiv till att personer med psykisk sjukdom ska vara delaktiga i samhället och att psykiatriska verksamheter bör bedrivas i öppna vårdformer. Mest läkemedel bland lågutbildade Jennifer Strands avhandling heter Without you there is no me. Lyhördhet ger bättre behandling Behandlingen för personer med psykossymtom blir bättre om det finns en större lyhördhet för patientens livshistoria. Det visar en ny avhandling. kunskap om patientens uppväxt ökar förståelsen för problem som annars kan tolkas enbart som symtom på en sjukdom, säger Jennifer Strand, doktor i psykologi på Göteborgs universitet. I sina studier har Jennifer Strand bland annat låtit människor med psykossjukdom beskriva sin uppväxt och på vilket sätt den påverkat dem. Majoriteten berättade om svåra uppväxtförhållanden, ibland med övergrepp, där klimatet i familjen beskrevs som slutet och tyst. Sällan hade föräldrarna samtalat med sina barn eller hjälpt barnet att förstå det svåra som hade hänt dem. Deltagarna beskrev sig själ- Foto: Privat va som tystlåtna och ensamma barn med en benägenhet att dagdrömma och fantisera. De flesta av deltagarna kopplade ihop sina psykossymtom med erfarenheter av övergrepp eller ensamhet och maktlöshet. redan tidigare forskning har visat att psykotiska symtom blir mer begripliga om de ses utifrån individens livshistoria och tidigare relationer. Men det som är nytt i Jennifer Strands avhandling är att behandlingen kan bli bättre om vårdpersonalen lyssnar och vågar fråga patienten om hennes bakgrund. Till exempel är det inte alla som vill bli av med sina röster, utan vissa såg dem som stödjande. I andra fall skulle traumaterapi kunna vara relevant för att bearbeta svåra händelser i barndomen. Anna Langseth Lågutbildade kvinnor använder tre gånger mer ångestdämpande och sömngivande läkemedel än kvinnor med hög utbildning. Det skriver Aftonbladet med anledning av Socialstyrelsens årliga lägesrapport om sjukvården och omsorgen. Dåligt arbetsliv ger psykisk ohälsa Det är nu vetenskapligt bevisat att stress, osäkra anställningar och dåliga chefer leder till att fler anställda blir sjuka i depression och utmattningssyndrom. Det konstaterar Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, i en ny rapport. Tunga följder av sexuellt våld Personer som utsatts för allvarligt sexuellt våld får oftare problem med hälsan i form av depression, alkoholmissbruk och självskadebeteende. Det visar en ny studie från Uppsala Universitet, enligt DN. Så många som var femte kvinna och var tjugonde man utsätts för allvarligt sexuellt våld. Revansch 2014:2 7

8 NYHETER Tidigare i år hade Aftonbladet en artikelserie om unga och självmord. Självmordsbevakning kan ibland vara bra Foto: Anna Langseth Nyligen hade Aftonbladet en artikelserie om det ökande antalet självmord bland unga. Och att lyfta frågan kan vara bra i varje fall om det sker på rätt sätt. Det ansåg majoriteten i en paneldebatt i höstas. medier har blivit mer seriösa i sin rapportering om självmord. Det ansåg Gunilla Wahlén, förbundsordförande för SPES, Riksförbundet suicidprevention och efterlevandes stöd, under en paneldebatt i höstas om hur mediebevakning av självmord ska gå till. Att tala om självmord kan rädda liv. Största möjliga öppenhet är det som man vinner på i längden, sade hon. Michael Westerlund, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, såg inte heller något problem med att ordet självmord används i en rubrik. Men Anders Mellbourn, prefekt vid Institutionen för mediestudier och före detta chefredaktör för Dagens Nyheter tyckte att ordet kunde sparas till själva artikeln och inte blåsas upp så stort. Debatten utgick från Världshälsoorganisationen, WHO:s riktlinjer om hur medier bör rapportera om självmord. WHO avråder från att använda ordet självmord i förstasidesrubriker och från att detaljerat beskriva metoder som använts. Detta på grund av att rapporteringen kan få fler att ta livet av sig och att sensationsjournalistik kan leda till en glorifiering. Nya studier visar å andra sidan att viss typ av medierapportering kan motverka självmord, berättade Michael Westerlund. Det handlar om att belysa sammanhang och orsaker kring att en person tar livet av sig både i samhället och hos individer. Gunilla Wahlén nämnde till exempel vikten av att berätta om anhörigas sorg efteråt. Dessutom är det bra att skriva om självmordsförsök som har lett till skador och funktionsnedsättningar, eftersom det kan avskräcka andra från att försöka. sverige är ett av de länder där medierna är mest försiktiga när det gäller att ta upp självmord, sade Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen. Att medier är försiktiga med att berätta om självmord är i grunden bra, ansåg flera. Men ibland borde man vara tydligare med exempelvis dödsorsaken när kända personer gått bort. Det gamla tabut går för långt, menade Anders Mellbourn. Arrangörer för paneldebatten var Föreningen Psykisk Hälsa, MIND. Elsa Persson 8 Revansch 2014:2

9 NYHETER beatrice toll: Vart tog intentionerna med psykiatrireformen vägen? psykiatrireformen var tydlig med hur bättre välfärd för personer med svår psykisk ohälsa skulle skapas. Tyngden låg på mötesplatser, samt individuellt behovsanpassat stöd. Jag blir bedrövad när jag läser om den nedmontering som sker på vissa håll i landet. Nerläggning av mötesplatser, införandet av kostnader för boendestöd samt uppsägning av personliga ombud. Vilket stöd finns idag för de personer med psykisk ohälsa som behöver det bäst? När psykiatrireformen skulle genomföras i Sverige för snart 20 år sedan var förhoppningarna stora. Inte minst anhöriga och psykiatrins patienter hoppades på ett bättre stöd i vardagen. Även inom vården var vi många anställda som såg fram emot reformen. Vi såg vad som saknades inom det sociala området, även om en viss oro också fanns för hur det skulle lyckas att ge stöd ute i samhället. Bakgrunden till reformen var en utredning som gjordes i början av 1990-talet. Här framkom tydligt att människor med psykiska funktionshinder hade klart sämre välfärd jämfört med andra grupper i samhället, inom alla områden som mättes. Extra tydligt blev att ensamheten var stor och personerna oftast levde isolerade utan andra kontakter än med myndighetspersoner och anhöriga. Anhöriga fick ta ett stort ansvar för att vardagslivet skulle fungera. reformen var tydlig: det behövdes inte mer psykiatriska insatser. I stället skulle det sociala området utvecklas. Socialtjänstlagen förtydligade att kommunernas ansvar även gällde personer med psykiska funktionsnedsättningar. Läser man psykiatrireformen i sammandrag Psykiskt stördas villkor, som gavs ut i samband med att propositionen togs, så kan man se att det var en genomtänkt reform. Det skulle startas arenor ute samhället, mötesplatser där man fick möjlighet att möta andra. Kommunen skulle arbeta uppsökande och med en heltäckande behovsbedömning, individuella insatser skulle ges utifrån var och ens behov. Samverkan skulle ske mellan myndigheter för att ge ett heltäckande stöd. Det betonades att insatserna skulle präglas av medinflytande. I början var det en aktiv debatt ute i landet, både Socialstyrelsen och SKL anordnade konferenser. Vi som då arbetade i kommunerna med det nya ansvaret fick möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter samt inhämta kunskap om Är det så att intentionerna med psykiatrireformen redan fallit i glömska hos förvaltningschefer och politiker? hur vi kunde bygga verksamheter. Från 1993 arbetade jag med att tillsammans med brukare och personal, utveckla en verksamhet med stort brukarinflytande; Växtkraft med Gunnareds Gård. Under denna period fick jag personligen ompröva många av mina tankar. Med förvåning såg jag hur mina tidigare patienter efter ett tag tog ansvar och var med och utvecklade verksamheten, även personer med mycket svår psykosproblematik. Liknande berättelser hörde jag ifrån kollegor runt omkring i landet. Vi kunde alla konstatera att sociala mötesplatser var den grund kommunen kunde bygga på för att bryta isolering och utanförskap. Även uppsökande verksamhet och individuellt stöd behövdes. Boendestöd kom att bli samlingsnamnet för det stöd personer behövde för att klara sin vardagssituation som hjälp i hemmet men även för att våga gå utanför hemmet och också kunna delta i samhällets gemenskap, detta visade att hemtjänst och boendestöd var helt olika insatser. Jag lämnade Gunnareds Gård efter 17 år och strax därefter lades större delen av verksamheten ner på grund av besparingskrav. jag läser i dagstidningar att man börjar införa avgifter för boendestöd och jämställer det med hemtjänst. Dessa förslag finns nu i Mölndal och i Kungsbacka. Hur tänker man när man lägger dessa förslag? De som bäst behöver stödet har svag ekonomi, och har inte råd och kommer därför att isolera sig igen. Personliga ombud i Mölndal har sagts upp. Ibland hör jag att verksamheter försvinner när eldsjälar försvinner. Både Gunnareds och Mölndal socialpsykiatri var mycket bra verksamheter. Här fanns en tydlig struktur och genomtänkt verksamhetsidé. Brukarna var delaktiga i utveckling och innehåll i verksamheterna. Personalgrupperna var kompetenta och engagerade. Varför förändrades det då och vad var den egentliga anledningen? I tidningen pratas det om ekonomi och att målgruppen inte skall ha fördelar framför andra grupper. Är det så att intentionerna med psykiatrireformen redan fallit i glömska hos förvaltningschefer och politiker? På många orter driver man arbetsprojekt, för personer med psykisk sjukdom, men vad händer med den målgrupp som är mest utsatt och behöver mer stöd, skall den glömmas bort igen och inte få vara samhällsmedborgare som andra? Hur ser det ut i din kommun? Det skulle vara intressant att veta hur det står till runt omkring i landet. Beatrice Toll Socialpsykiatriskt Forum Revansch 2014:2 9

10

11 TEMA: TERAPI Samtalet som hjälper Terapi läker själen. Dessutom är det samhällsekonomiskt lönsamt att folk får psykologisk behandling i stället för läkemedel. Det visar internationell forskning och i Gagnef, Dalarna, har landstinget fattat galoppen. Där ges terapi till alla som behöver. Men är terapi bra i alla situationer? Tänk om det i vissa fall ger biverkningar? Vi går på djupet i ämnet terapi och tar även upp det aktuella fallet Sture Bergwall. Illustration: Paulina Tarabczynska Revansch 2014:2 11

12 TEMA: TERAPI Här välkomnas alla till samtalsbehandling På vårdcentralen i lilla Gagnef, Dalarna, får i princip alla som önskar psykoterapi. Det är resultatet av ett unikt samarbete mellan primärvården och öppenvårdspsykiatrin. när idén om att integrera primärvården och psykiatrin presenterades för drygt 20 år sedan skakade många på huvudet. Det skulle bli pannkaka av alltihop, ansåg framförallt företrädare för psykiatrin. Men profetian kom på skam. I dag får i princip alla som vill psykoterapi. Kortare väntetider, mindre slutenvård och minskad förskrivning av psykofarmaka är andra frukter av Gagnef-modellen. Ledningen vill åstadkomma ett helhetstänkande kring patienten, där kropp och själ inte särbehandlas. Därför arbetar primärvården och psykiatrin vägg i vägg under samma tak, samarbetar och arbetar överlappande. Gagnef är en av få vårdcentraler i landet som lever upp till Socialstyrelsens rekommendation om att patienten själv ska få välja behandlingsform. På vårdcentralen finns både kognitiv beteendeterapi, KBT och psykodynamisk kompetens. Först gör vi givetvis en bedömning av om det som patienten vill ha hjälp med ingår i psykiatrins uppdrag. Men om denne själv önskar psykoterapi ser vi det som ett självklart fall för oss, säger psykologen vid öppenvårdspsykiatrin Charlotte Lundén. anita blomberg, allmänläkare och chef för öppenvårdspsykiatrin, är förvånad över att inte fler landsting strukturerar om psykiatrin såsom Gagnef har gjort. Med tanke på hur det ser ut i landet med växande psykisk ohälsa borde fler följa vårt exempel. Den här modellen fungerar. Och det har inget med att vi är en liten kommun på invånare att göra. Det enda som betyder något är att personalen har den rätta kompetensen, säger hon. Hans Nordén Fler borde organisera öppenpsykiatrin som i Terapi istället för medicin är Kortsiktigt är mediciner billigare, men i längden vinner samhället på att satsa på psykoterapi. Det visar många internationella studier. Och undersökningar i Sverige skulle troligtvis ge samma resultat, anser forskare. de samhällsekonomiska vinsterna med psykoterapi kontra psykofarmaka bekräftas av många internationella studier, de flesta från USA. En vanlig metod är att under en längre tid följa två grupper av patienter med medicin respektive terapi. En studie gällande depression visade att 80 procent av dem som hade behandlats med antidepressiva läkemedel var efter två år tillbaka i depressionen. Motsvarande siffra för dem som hade fått kognitiv beteendeterapi var 25 procent. Flera andra studier visar liknande resultat. Slutsatsen blir att terapin ger verktyg för att hantera problemet, medan ensidig medicinering ofta innebär ett helt liv med dyra preparat och olika biverkningar. Det har även gjorts kostnadsanalyser för båda alternativen, såväl enskilt som i kombination med varandra. Där har variabler som minskad produktivitet, löner, skatter, sjukvård och socialt stöd vägts in. Studierna visar alltså att ju större inslag av psykoterapi desto lönsammare på sikt för samhället. Några liknande beräkningar för svenska förhållanden har ännu inte gjorts, men vi är sannolikt inget undantag, menar Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet: Även hos oss skulle det nog visa sig att psykoterapi i det långa loppet är det kostnadseffektivaste alternativet. På kort sikt vinner däremot oftast medicinerna. Men varför satsas det då inte mer på psykoterapi? 12 Revansch 2014:2

13 TEMA: TERAPI Gagnef anser Anita Blomberg, chef, och Charlotte Lundén, psykolog. Foto: Patrik Lindström samhällsekonomiskt lönsamt Ett avgörande hinder är att verksamheterna har sina egna penningpåsar och väljer den budgetmässigt lönsammaste varianten för stunden. Att folk ska må bättre om 50 år står inte så högt på den politiska agendan, säger Per Carlbring. den medicinska aspekten spelar också in, anser han. Ny hjärnforskning är i hög grad inne på att till exempel depression är ett resultat av obalans i hjärnan. I det perspektivet jämställs depression med diabetes, som kräver en livslång medicinering. Vi måste också komma ihåg att psykoterapeutisk behandling inte är det optimala för alla diagnoser, och att människor är olika mottagliga för den. Många föredrar till och med medicinering för att den minimerar den personliga insatsen, och upplevs som mindre stigmatiserande, säger Per Carlbring. det primära är enligt honom att individen själv får välja behandlingsform, men så är långt ifrån fallet idag. Ett annat dilemma som bromsar utvecklingen är att man idag inte behöver vara legitimerad för att få utföra psykologisk behandling. Coacher är till exempel inte bundna till tystnadsplikt, och om en självutnämnd terapeut missköter sig finns ingenstans att anmäla. Per Carlbring ser gärna en framtid där psykoterapi får högre status som behandlingsmetod, och i likhet med medicin, införlivas fullt ut med högkostnadsskyddet: Att fortsätta stirra sig blind på kortsiktiga kostnader för terapitimmar och blunda för andra vinster som att folk mår bättre och blir produktivare i arbetslivet håller inte i längden. Hans Nordén Revansch 2014:2 13

14 TEMA: TERAPI Han fann friheten i terapin Lars-Göran Selander mådde fruktansvärt dåligt utan att förstå varför. Men genom terapi under elva år lyckades han successivt bli av med både läkemedlen och diagnosen. Jag är inte längre fången i hur jag fungerade då, säger han. det var så länge sedan nu och livet var så annorlunda, att han ibland kan ha svårt att minnas. Men när han tänker efter kommer han ihåg; hur han kunde gå förbi en bekants hus under flera dagar i hopp om att få säga hej bara för att denne inte hälsat på honom på stan. Och hur han låg vaken i flera nätter i rad ifall han hade blivit utskälld, höll försvarstal för sig själv. Ångest är nyttig i normala portioner, men när den övertar hela ens tid, då måste man ha hjälp. Det tog så mycket energi. Jag orkade inte mer, säger Lars-Göran Selander. Redan som tjugoåring kände han att det var något som inte stämde. Men han var rädd att hamna på psykiatrisk klinik och bad därför inte om hjälp. I tjugo år lyckades han hålla spökena borta, men sen gick det inte längre. Lars-Göran ville prova mediciner, som han trodde var räddningen. Men i stället för att må bättre blev han som ett kolli, en zombie. när dosen behövde höjas och tvångstankarna fortfarande var kvar, började Lars-Göran undra om det inte fanns andra alternativ. Vid ett akutbesök ställde hans fru frågan till en jourhavande läkare och de fick namnet på den psykiatriker och kroppspsykoterapeut som kom att förändra Lars-Göran Selanders liv, Per-Olof Björck. Lars Göran Selanders nya bok Gitarren som sprängde berg handlar om hälsa och vägen att hitta ett annat liv efter diagnosen. Första åren i terapin berättade Lars-Göran samma sak om och om igen. Det handlade om hur han hade blivit bemött som barn och om moderns traumatiska död. Då kom ofta ilskan. I behandlingsrummet fanns möjligheter att slå på madrasser och skrika, något han aldrig hade kunnat göra inom slutenvården. Då hade personalen bara blivit livrädda och gett honom en spruta i rumpan. När Lars-Göran Selander blev förtvivlad blev han omhållen. Per-Olof Björck hjälpte honom också att våga bejaka sin inre kraft och sina konstnärliga sidor. Han började spela gitarr och sökte och kom in på Umeå Konstskola. Om man väljer att gå in i sitt inre och i sin barndom är det viktigt att någon tar emot de känslor som kommer upp, säger Lars-Göran Selander. i terapin försökte han hitta svar på varför han mådde så dåligt. Han var rädd för att det hade hänt något fruktansvärt i barndomen som han förträngt och visste inte vad som var egna fantasier och inte. för att ta reda på sanningen åkte Lars-Göran tillbaks till sin hembygd och träffade äldre släktingar. De bekräftade stämningen i Lars-Görans upplevelser, hur de hade slätat över allvaret i hans mammas sjukdom, och sagt att hon skulle komma hem snart, trots att alla visste att hjärtat inte skulle hålla längre än ett halvår. För barnet Lars-Göran blev undansmusslandet ett stort svek. Det skulle ta ett halvt liv innan jag kunde börja lita på folk igen, säger Lars-Göran Selander. Ändå har Lars-Göran fortfarande inget rakt svar till varför han började må så dåligt. Det tycks ha varit en massa händelser som spelat in, såsom oförrätter, mobbning, moderns död, dubbla budskap och förbud att prata om känslor. Men i dag spelar orsaken inte läng- 14 Revansch 2014:2

15 TEMA: TERAPI KBT gav Ann-Sofie livet tillbaka Foto: Mathias Sjöström re någon roll. Efter elva år i terapi har Lars-Göran Selander gått vidare utan läkemedel och diagnosen är avskriven. Jag har kontakt med mina känslor. När jag har ångest spricker jag inte eller fastnar och får konstiga tankar, utan jag kan gå in och ut ur både glädje och sorg. Jag kan möta barn och folk som gråter utan att gå i taket. Jag kan gå in i affärer och handla utan att tvångsmässigt lämna tillbaks sakerna och jag har fått ett starkt självförtroende. Jag duger som jag är, säger Lars-Göran Selander, som gått från att ha varit heltidssjukskriven till att kunna jobba som musiker, med dockteater och föreläsa om sina två självbiografier. Han är kritisk till att det är så svårt att få terapi i dag. Om du har varit med om något jobbigt i din barndom och fastnat i en utvecklingsperiod, går det verkligen att ta bort det med mediciner? Anna Langseth Anne-Sofie Höij berättar att hon blev våldtagen som femåring. Men en blandning av KBT och psykodynamisk terapi har gett henne makten över sitt liv tillbaka. det är nytt för mig att det är jag som har kontrollen, säger hon. Varje gång känslorna av att vara dålig och värdelös kommer över henne sätter hon sig ned och klappar sig själv mentalt på axeln. Jag tänker förra gången klarade jag av det här fint, hur gjorde jag då? Och så kommer jag på hur jag ska gå tillväga, säger Anne-Sofie Höij. Ofta får hon ta hand om sig själv på detta vis varje dag, ibland flera gånger om dagen. Men det hjälper. Det är fantastiskt att kunna styra över sina tankar och känslor, säger Anne-Sofie Höij, som tidigare inte trodde på KBT. Hon har gått i samtal till och från sedan 60-talet, men det var först efter att ha gått flera år i psykodynamisk terapi blandat med KBT som det vände ordentligt. Samtidigt tror hon att de tidigare terapierna också var nödvändiga för att bearbeta traumat från våldtäkten som femåring. Terapin har gett Anne-Sofie Höij kontroll. Till en början behöver du bara prata om att det har hänt och inse att det inte är ditt eget fel. Till en början behöver du bara prata om att det har hänt och inse att det inte är ditt eget fel. Det måste du få jobba fram i din egen takt, så att du till slut börjar tycka om dig själv igen, säger hon och tillägger att det inte räcker att terapeuten, polisen eller någon annan säger att du är oskyldig. kbt är också mycket krävande i form av hemläxor, och sådant kan vara svårt att jobba med samtidigt som du bearbetar ett trauma. Jag har tackat min terapeut så många gånger att han har gett mig ett nytt liv, säger Anne-Sofie Höij, som fortfarande behöver läkemedel men för första gången vågar sova med persiennerna uppdragna och sitta ute och sola på sin uteplats helt själv. Anna Langseth Foto: Anna Langseth Revansch 2014:2 15

16 Terapins långa historia Dynamisk psykoterapi Behandlingsmetoden har sitt ursprung i psykoanalysen. Samtalet är grunden. Stor vikt läggs vid barndomen och uppväxten, som en förklaring till handlingar och beteenden senare i livet. Allt sedan psykoterapin under och 70-talen började tas på allvar inom psykiatrin har det psykodynamiska synsättet dominerat i Sverige. Detta mycket tack vare psykiatern Johan Cullbergs bok Kris och utveckling. Många terapiformer har utvecklats från den psykodynamiska skolan. Exempel på sådana som kommit under senare år är MBT (mentaliseringsbaserad terapi), ett sätt att öka förmågan att tolka sina egna och andras känslor, och Accelererad upplevelsebaserad dynamisk psykoterapi, som går ut på att öka medvetenheten och kunskapen om sina känslor. Rötter i antikens Grekland Ordet psykoterapi kommer från grekiskans psyche (själ) och therapeia (tjänst, vård och behandling). De gamla grekerna var även först med att bryta vidskepelsebarriären och klassa psykiska besvär som ett behandlingsbart medicinskt tillstånd. Särskilt den kognitiva psykoterapin har inspirerats av till exempel Platons och Sokrates dialoger och samtalsteknik kring mänsklig existens. Psykoanalysens fader Sigmund Freud kallas psykoanalysens fader. Under senare hälften av 1800-talet hade hoppet om att kunna behandla psykisk sjukdom med psykologiska snarare än biologiska metoder vuxit sig allt starkare. Som ett alternativ till den hypnos som Freuds lärare Joseph Breuer använde för att få kontakt med patienters undermedvetna utvecklade Freud psykoanalysen. Metoden går ut på att patienten under överinseende av terapeuten får associera fritt. Målet är ökad självkännedom. Psykoanalysen kan sträcka sig över flera år.

17 2000-talets terapier Andra former av psykoterapi Det finns idag omkring 400 olika former av psykoterapi. De flesta har tillkommit under senare decennier, men många, som gruppoch familjeterapi, har gamla anor. I båda handlar det om att reda ut problem och lära känna sig själva i gruppform. Gestaltterapin, där konflikter dramatiseras, utvecklades under 1950-talet som ett alternativ till psykoanalysen och beteendeterapin. Interpersonell psykoterapi (IPT) är en korttidsterapi som utarbetades under 1980-talet för behandling av främst depression. Skapande terapier kallas de terapier som bearbetar känslor och konflikter via skapande aktiviteter i kombination med terapeutiska samtal. Exempel på skapande terapier är psykodrama, symboldrama, bildterapi, musik- och dansterapi och kroppsterapi. Under 2000-talet har flera nya terapiformer sett dagens ljus, de flesta med koppling till KBT. Bland dessa märks Dialektisk beteendeterapi (DBT) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT), vilka hämtat näring från österländsk tradition och vill balansera förändringsarbetet med acceptans av känslor och tankar. Existentiell psykoterapi utgår från den filosofiska existentialismen och kopplar psykiskt lidande till livsmönster och förhållningssätt till tillvaron och dess utmaningar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) KBT är en sammansmältning av två terapiformer, kognitiv terapi och beteendeterapi. Den förstnämnda har sin bas i den beteendeforskning som Pavlov och Skinner bedrev parallellt med Breuer och Freud, och som menar att såväl kroppsliga reaktioner som tankeprocesser är en frukt av inlärda beteenden. Den kognitiva terapin fick sitt genombrott under 1970-talet, och går ut på att identifiera tankemönster som får oss att må dåligt. KBT är ingen enhetlig metod, utan finns i många olika skepnader.

18 TEMA: TERAPI Hjälpen erbjuds till för få Tillgången till psykologer och terapeuter ökar, men fortfarande erbjuder alltför få vårdcentraler terapi, enligt Socialstyrelsen. Brukarrepresentanter som Revansch har talat med anser att läget är sämre än någonsin. socialstyrelsen har bestämt att primärvården ska kunna erbjuda psykoterapi som ett alternativ till läkemedelsbehandling vid depression och ångest. Och myndighetens riktlinjer har gett effekt. Tillgången till psykoterapi och terapeuter ökar, enligt Mårten Gerle, sakkunnig i psykiatrifrågor vid Socialstyrelsen. Men efterfrågan är ännu större och utan en diagnos är det i princip meningslöst att försöka få psykoterapi genom hälso- och sjukvårdens försorg. Åtminstone måste man ha symtom och ett lidande som försämrar livskvalitén väsentligt, säger Mårten Gerle. Det räcker inte med att vilja förverkliga sig själv. sonny wåhlstedt, intressepolitisk samordnare vid Suicidprevention i Väst, har en dystrare bild. Antalet självmord ökar och nästan alla har dessförinnan förgäves sökt hjälp hos vården. Först när du överlever ett självmordsförsök får du del av de vårdresurser som du borde fått Jag stöter hela tiden på människor som vill ha, men inte får psykoterapi tidigare. Så generellt ser det verkligen inte bra ut, säger han. även rsmh anser att för få erbjuds hjälp, liksom Staffan Utas, aktiv i föreningen RFHL, Rättigheter Frigörelse Hälsa Likabehandling. Jag stöter hela tiden på människor som vill ha, men inte får psykoterapi. Istället skriver läkarna ut psykofarmaka. För många är nejet numera så självklart att de inte ens för saken på tal. Vi får inte glömma att läkemedel kostar stora pengar, och biverkningarna lika mycket till, säger han. Staffan Utas har känslan att den offentliga vägen till psykoterapi blivit allt smalare. För tio femton år sedan kunde man till och med få terapi via socialtjänsten. Den möjligheten finns inte längre, säger han, Enligt Mårten Gerle på Socialstyrelsen saknas tillförlitlig statistik som bekräftar det ena eller det andra: Jag tror ändå inte att det var bättre på 90-talet som vissa hävdar. Tvärtom ökar tillgången på psykoterapi stadigt inom sjukvården. Även metoderna utvecklas. Att resurserna inte motsvarar behoven förklaras delvis av att de är så ojämnt fördelade över landet, menar han. Sålunda har till exempel Stockholm fyra gånger fler legitimerade terapeuter än Norrbotten. För de privata mottagningar som träffar avtal med landstingen är det naturligtvis lukrativare att etablera sig i storstäder än på mindre orter, säger Mårten Gerle. ett annat bekymmer är bristen på psykologer och terapeuter i primärvården. Fortfarande har drygt hälften av landets vårdcentraler mindre än en anställd, vilket oftast betyder noll, som kan utföra den psykologiska behandling som Socialstyrelsen rekommenderar. Denna tröghet är naturligtvis inte bra. Ändå tror jag att en omorientering är på gång. Detta mycket tack vare den statliga rehabgarantin som infördes 2008, och som ger riktade medel för psykoterapi till landstingen. Med fler psykologer på vårdcentralerna är jag säker på att läkarna skulle bli försiktigare med att skriva ut psykofarmaka, säger Mårten Gerle. Hans Nordén Färre återfall när sexualbrottslingar terapi kan förhindra att sexualbrottslingar återfaller i brott. Därför satsar kriminalvården mycket på behandling av den gruppen. Det är synnerligen viktigt för att minska antalet offer, säger Hanna Harnesk, psykolog på Skogomeanstalten. En stor internationell metastudie visar att av de sexualbrottslingar som inte fått behandling begår 16 procent nya övergrepp, jämfört med 10 procent av dem som fått behandling. Den mesta internationella forskningen pekar i samma riktning. alla intagna på Skogome får möjlighet till terapi. I början är de flesta tveksamma, men då försöker de anställda motivera förövaren att ändå tacka ja. I genomsnitt fullföljer ungefär en tredjedel behandlingen. Skulle kriminalvården ha fler psykologer skulle ännu fler brottslingar kunna övertalas. Men det är svårt för mig att säga att vi har för lite resurser när sexualbrottslingar får mycket mer än andra inom kriminalvården, säger Hanna Harnesk. 18 Revansch 2014:2

19 TEMA: TERAPI Vägen till terapi kan vara lång och svår, i varje fall om du saknar diagnos. Illustration: Paulina Tarabczynska får terapibehandling Hanna Harnesk är övertygad om att personer som begått sexualbrott kan förändras. Svårast är pedofiler, i varje fall de personer som endast tänder på barn. För den gruppen finns det ingen forskning som visar att terapi hjälper. men hanna harnesk har kunnat se bland en del förövare att behandlingen har hjälpt. Målet är inte att pedofilen ska ändra sin sexualitet, för det är i princip omöjligt, utan syftet är att förhindra nya övergrepp. Då gäller det att hitta strategier för att hindra sexualiteten att triggas i gång. Det behövs även motiv till varför pedofilen inte ska begå nya övergrepp. För en förövare var inte den viktigaste orsaken att barn skulle fara illa, utan att hemlighållandet av sin läggning skulle ge honom en livsstil som gjorde honom ensam och utsatt. För en annan skulle ett återfall innebära att han skulle svika sin familj, som hade stöttat honom trots övergreppet. Anna Langseth Revansch 2014:2 19

20 TEMA: TERAPI När samtalet försämrar Förr ansågs terapi helt ofarligt. Men nu diskuteras om terapi kan ge biverkningar i enstaka fall. Diskussionerna har fått extra fart i och med vårdskandalen kring Sture Bergwall, tidigare kallad Thomas Quick. när sture bergwall var intagen på Säters sjukhus ljög han för att få tillgång till terapi och narkotikaklassade läkemedel. Men lögnerna hade aldrig fungerat om inte terapeuterna och många i utredningen hade varit insnöade på en viss psykologisk teori, som handlade om att bortträngda minnen från barndomen skulle ha fått Sture Bergwall att bli en mördare. Terapeuterna tog till sig de mest osannolika historier, utredarna struntade i att kontrollera fakta och konsekvenserna blev enorma: Han erkände 39 mord. Åtta av dessa dömdes han för, men är nu frikänd. Det blev en väldigt obehaglig biverkan, men inte bara av terapin utan också av de narkotiska preparaten. Det verkar som om personerna runt om honom tappade förmågan till kritiskt tänkande, något som vi har en hel del att lära oss av när det gäller grupptänkande, säger Anders Wahlberg, ordförande i Sveriges psykologförbund. Han tror att det är få psykologer i dag som jobbar med bortträngda minnen på samma sätt som gruppen runt Sture Bergwall gjorde. Men det största felet är att de bröt mot en mängd regler de hade förutfattade meningar om patientens problembild och de struntade i att ifrågasätta sanningshalten i sina egna teorier. Dessutom bröt de mot tystnadsplikten. Det här sättet att jobba är inte okej för Psykologförbundet eller förenligt med Socialstyrelsens krav. Det är viktigt för alla som går i terapi att veta, säger Anders Wahlberg. men trots att Sture Bergwall-fallet var extremt, så har vårdskandalen lett till att frågan om terapi-biverkningar lyfts upp ett snäpp på agendan. Traditionellt har forskarna inte dokumenterat eventuella biverkningar från terapi på samma sätt som för läkemedel. Men nu efterfrågas fler studier. På Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har man undersökt de över hundra studier av psykologisk behandling för psykiatriska tillstånd som publicerades under Endast i några få studier hade forskarna talat om i fall terapin hade några eventuella biverkningar eller inte. Samtidigt finns det forskning som pekar på att en del terapier gör mer skada än nytta i vissa situationer. Det kan till exempel vara dåligt med terapi vid okomplicerad sorg eller att gå in i ett debriefingsamtal i grupp vid ett enstaka tillfälle efter att du har upplevt en extremt stressande situation. det är viktigt att dokumentera både nytta och risker, så att patienten kan göra ett rationellt val, säger Ulf Jonsson, psykolog och projektledare. I en workshop som SBU var med i under hösten efterfrågade även forskare och organisationer att hälso- och sjukvården skulle kvalitetssäkra psykologiska behandlingar och att patienter skulle ha möjlighet att rapportera om oönskade effekter. En annan aspekt för att få bra kvalitet på terapin är att terapeuten Att prata För Veronika Gustafsson har det varit bättre att prata med överläkare än psykologer. Men allra bäst har hon mått av ridterapi. Djur är mycket bättre terapeuter för mig än människor, säger hon. Veronika Gustafsson mår bra av att ha hundar, här med Rasmus. Foto: Anna Langseth efter första kontakten med kuratorn i gymnasiet har Veronika träffat flera olika samtalsterapeuter. I tre, fyra år träffade hon en psykolog, men personkemin fungerade inte alls. När hon försökte prata om traumat kring sin pappas död, gick psykologen fram till en whiteboardtavla och började ställa kalla frågor om var familjen bodde vid tillfället. 20 Revansch 2014:2

Revansch! CAROLINE AF UGGLAS skrev en bok med sin psykolog

Revansch! CAROLINE AF UGGLAS skrev en bok med sin psykolog Revansch! 2014:2 Årgång 34 Pris 45 kr Utges av RSMH CAROLINE AF UGGLAS skrev en bok med sin psykolog TEMA: TERAPI Sture Bergwall & bortträngda minnen Terapi minskar återfall vid sexbrott Samtal en vinst

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Konferens den 7/10 2011 arrangerad av RSMH, Schizofreniförbundet och Socialpsykiatriskt forum Varför är denna konferens

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Lite inspiration om Internetbaserat stöd och coaching chatt med patienter inom habilitering Habiliteringen Skövde: Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 6 månader månader Kodnummer: Datum: Initialer: LUBoB Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer