Omtanke. Låt barnen bestämma vad de vill ha hjälp med. Ny Tidning! Monica Hartzell: Träffa psykologen som har hjälpt traumatiserade barn i nära 30 år

Transkript

1 Omtanke TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG Ny Tidning! SiL byter namn till Omtanke MTFC-behandling Hade jag inte kommit in på den här behandlingen så hade det kunnat sluta med att jag suttit i fängelse Monica Hartzell: Låt barnen bestämma vad de vill ha hjälp med Träffa psykologen som har hjälpt traumatiserade barn i nära 30 år Ungas psykiska ohälsa Ge rätt bemötande och behandling vid självskadebeteende Hemtjänst Låt personalen ägna sig åt omsorg istället för att titta på klockan

2 Behandlingsfamilj - alternativ till institution När barnet trivs i sitt sammanhang blir världen begriplig, hanterbar och meningsfull! Tjust behandlingsfamiljer erbjuder socialtjänsten en helhetslösning som ger barn och unga möjlighet för växt och utveckling. Vår styrka är tillgången till och förmågan att samla de nödvändiga professionerna i samverkan, med utgångspunkt i barnets behov. Att bo och få omsorg hos Tjust behandlingsfamiljer är att leva ett tryggt vardagsliv, med stabila och nära relationer i behandlingsfamiljens egen hemmiljö. Familjen utgör basen i vardagen. För professionell vård, utredning, vägledning och stöttning finns ett arbetslag bestående av psykologer, psykoterapeuter, socialpedagoger och socionomer med flera. Alla finns i behandlingsfamiljens närhet. Utifrån barnets eller ungdomens behov formas ett fungerande liv där nya möjligheter växer fram. Det kan finnas behov av att få stöd i skolgången liksom hjälp med att utveckla intressen som ger glädje och bygger självförtroende. Ett annat behov kan vara att gå i psykoterapi. Hör av dig så får du veta mer! Tjust Behandlingsfamiljer - Behandlar - Handleder - Utbildar Tjust behandlingsfamiljer AB Ängalundsgatan 1B Västervik Tfn: Fax: E-post: info@tjustbehandlingsfamiljer.se Hemsida:

3 INNEHÅLL LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN TÄVLING KALENDARIUM NUMMER 1 JANUARI 2014 ÅRGÅNG 8 10»Den nya världsrapporten från WHO är inte fråga om en administrativ nyhet eller tråkig regelsamling.«gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet och docent i trafikmedicin vid Umeå universitet. Läs hans krönika på sidan 46 8 Ledare Nytt år och ny form i din nya tidning Omtanke. 10 Intervjun Möt psykologen Monica Hartzell och hennes erfarenhet från 30 år som behandlare av barn med psykisk ohälsa. 16 Hallå där Monica Engblom berättar om nya SSIL för vård och omsorg. 19 Tema självskadebeteende I detta tema fokuserar vi på psykisk ohälsa hos unga. När patienten inte ser någon annan utväg än att skada sig själv. 32 Livet återvänder till Utöya Läs om hur svenska gymnasieelever bidrar till återuppbyggnaden av Utöya. 36 Forskning Behandlingsmetoden MTFC ger ovanligt bra resultat i återfallsstatistiken. 38 LOV drabbar privat hemtjänst Hemtjänstutförare oroas av den varierande prissättningen kommunerna erbjuder enligt LOV. Konkurrensverket kritiserar villkoren men SKL är inte oroade. Finns många förklaringar till diversifierade priser menar de. 42 Branschnyheter Läs nyheter och rön från branshen och se de beslut som berör just er på sidorna Aktuellt och På gång i politiken. 52 Recept Laga storkok och få tid över till annat. Omslagsbild Foto: Maria Nordholm Självskadebeteenden Camilla som lider av ångest och självskadebeteende valsade runt i psykiatrin i sju år innan hjälpen kom. Vad krävs för att unga som skadar sig ska få rätt hjälp? Vilket bemötande bör de få och vilken behandling hjälper? Läs om problemet från tre perspektiv. Möt en drabbad, få råd från en specialiserad terapeut och läs om beteendets utbredning och myndighetssatsningen Nationella självskadeprojektet. Tema Psykisk ohälsa hos unga 3

4 NYTT BEHANDLINGSKONCEPT FÖR EKÄNGEN FRAMÅT! Välmeriterad neuropsykolog höjer kvalitén ytterligare Daniel Ulrici, Ekängen Neuropsykolog och Doktorand Daniel säger "att tillsammans med rättspsykiater Jan Ahlström kommer de att bli ett oslagbart team" Att Ulrici börjar arbeta på Ekängens HVB & Behandlingshem är starten på ett nytt behandlingskoncept! Med en strukturerad behandlingsplanering kommer nu samtliga klienter att erbjudas kartläggning och diagnostisering av deras kognitiva funktioner. Detta är något som kan ha stor betydelse för varje individ. För att få en adekvat behandling så är det viktigt att man vet på vilken nivå som klienterna befinner sig. Dessutom har utredningarna även terapeutiska inslag med målet att klienterna ska kunna få en bättre förståelse kring sina styrkor och eventuella svårigheter. HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET EKÄNGENS HVB & HALVVÄGSHUS AB Johanna Danielsson Föreståndare / Socionom Jag har tidigare jobbat 3,5 år på Ekängen och trivdes i miljön, med mina medarbetare och klientelet. Jag vill arbeta för en miljö där trygghet och glädje kan få råda. I samspel med kompetent och professionell personal kan vi ge en helhet i behandlingen.

5 Roger Leek Verksamhetschef på Ekängen, min bästa arbetsplats. Anders Hermansson VD Ekängen är något att vara stolt över! Vilket arbetsteam vi har! VÅR MÅLGRUPP VUXNA MÄN & KVINNOR FRÅN 18 ÅR & UPPÅT MED LIVSPROBLEM AV PSYKISK INSTABILITET SAMT ELLER MED ADHD ELLER ANDRA NEURO- PSYKIATRISKA PROBLEM. VI HAR ALLTID KLIENTERNAS BEHOV I CENTRUM. NU HAR DU MÖJLIGHET ATT TA MED DIG DIN HUND UNDER BEHANDLINGSTIDEN HOS OSS! Ekängens HVB & Halvvägshus Virserum

6 LEDARE»För att undvika kritik, gör ingenting, säg ingenting, var ingenting.«elbert Hubbard Omtanke är ordet LEDARE Välkommer till ett nytt år med nya möjligheter och nya fräscha former. Funderar du över vad du läser så är det Tidningen SiL i ny kostym. Vi bär från årsskiftet stolt vårt nya namn Omtanke som bättre ska spegla den bransch vi skriver om. Tidningen har fått ett nytt modernare utseende som vi hoppas är mer tilltalandeför ögat och bättre speglar den tid vi har i dag. Tidningen är inne på sin åttonde årgång och mycket har hänt sedan starten. Läsekretsen har breddats, i dag skriver vi för er inom socialtjänst, kommuner, behandlingshem, hem för vård och boende, LSS-verksamheter, äldreomsorg, beslutsfattare och många fler. Ni som arbetar med att förbättra och underlätta livet för andra människor. Vi vill vara ett inspirerande magasin om och för alla er som sysslar med behandling eller omsorg i någon form. Under det gångna året har ni säkert sett små förändringar smyga sig på. Ni har i varje nummer mötts av en, vad vi fått höra, inspirerande intervju som ska ge lite energi och nya tankar i er arbetsvardag. Redaktionen har anpassat sig till dagens verklighet och ger flera fördjupade reportage inom ett och samma ämnesområde på våra temasidor. Vi presenterar fler behandlingsmetoder och under vinjetten Forskning möts ni av nya rön kring behandling, psykiatri eller äldrevård. De snabba nyheterna har ni läsare redan fått serverade via nyhetssajter och tv-nyheter. Vad vi behåller om än i ny form är de samlade branschnyheterna. Vi vill fortfarande servera aktualiteter som relevanta rapporter, beslut och händelser som rör just er. Därför har vi bland annat infört På gång i politiken som visar riksdagsbeslut och förslag som kan beröra ert yrkesliv eller dem ni arbetar för. Hoppas ni trivs med vår nya mer överskådliga struktur och modernare kostym. Givetvis kommer du även fortsättningsvis att känna igen dig, vi har samma mål om än med tydligare struktur och om jag får säga det själv, snyggare form. Du som läsare ska få ett relevant innehåll som ger nytta, nöje och inspiration. Maria Nordholm Chefredaktör Tidningen Omtanke Ni är hjärtligt välkomna med både ris och ros till oss! Mejla gärna era synpunkter till: maria.nordholm@ssil.se Tingsgatan 2, LJUSDAL Tel , Fax Redaktionen Mikael Sagström Ansvarig utgivare mikael.sagstrom@ssil.se Maria Nordholm Chefredaktör maria.nordholm@ssil.se Marie Bergström Journalist/Fotograf marie.bergstrom@ssil.se Annika Rådlund Journalist/Fotograf annika.radlund@ssil.se Layout Christian Johnsson christian@svenskamedia.se Annonser Carola Persson Annonssäljare carola.persson@ssil.se Annonstraffic Karin Bergström Annonstraffic karin.bergstrom@ssil.se Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Nettan Yngvesson , pren@svenskamedia.se Utges av: Skandinavisk Sjukvårdsinformation, Marknadsdata AB Tingsgatan 2, Ljusdal Tel: , Fax: info@ssil.se, Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: ex. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. 6

7 Framtid utan kaos? för människor som ingen vill se Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom den psykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller det stöd ni behöver för att på sikt kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande liv i samhället. Hur är det möjligt? Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda för och hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds. inagårdsmodellen Daglig aktivitet Relationer & social träning Utveckling av intressen & fortbildning Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa Hög personaltäthet & adekvat medicinering Specialistkompetens Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga Ställ dina frågor till oss! Den 5 februari kommer vi att medverka vid SiLs seminarium i Växjö och den 4-5 mars hittar ni oss på Psykiatridagarna i Stockholm. Ta chansen att träffa oss vid något av dessa tillfällen om ni har möjlighet, eller kontakta oss på alternativt på telefon: SIL-185x132-CC.indd :43 Ursprung Familjehemmens ursprung och kompetenser skapar en brygga till svenska samhället. Kvalificerad familjehemsvård speciellt riktat till människor med multikulturell bakgrund Språk Ett gemensamt språk förenklar kommunikationen och snabbar på integrationsprocessen. Kultur Förståelsen för religion, tradition och kulturskillnader skapar förutsättningar för en bra integration. Tobbe Öhman tobbe@multikulturell.se Isabel Domberg isabel@multikulturell.se Hushållargatan 5, Sala Tel

8 Sveriges största placeringsservice Snabbt, enkelt och kostnadsfritt! Hitta placering snabbt, enkelt och kostnadsfritt Kostnadsfritt, utan förpliktelser Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan. Neutralt SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande. Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med. Ramavtal Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er. Snabbt, enkelt och personligt Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler vi hjälper er! Lämna din placerings - förfrågan på Tingsgatan 2 A, Ljusdal Tel: Fax: info@ssil.se

9 Villa Lindö Villa Lindö Sörgården Behandlingshem Behandlingshemmet vänder sig till mammor med barn samt gravida kvinnor med psykiatrisk problematik, psykosocial problematik och/eller missbruksproblematik. Kontakt: Anna Karlsson Tel: Utredning & tjänster Särskilt boende Vi utför utredningsuppdrag och tar emot akutplacerigar. Målgruppen är förälder med barn, familjer med barn och gravida kvinnor. Verksamheten är förlagd i centrala Kalmar. Kontakt: Anna Karlsson Tel: anna@casatorcare.se Vården ges i första hand till människor som är i behov av psykiatrisk vård enligt SOL till medicinskt färdigbehandlade med psykiska funktionshinder. Kontakt: Cecilia Friberg Tel: cecilia@casatorcare.se Välkommen till Kosmo Vilbo psykiatriboende. Vid Kosmo Vilbo i Köpingebro nära Ystad erbjuder vi ett boende för människor med psykiska funktionshinder. Här lär och tränar vi vardagliga sysslor, rutiner och andra färdigheter som krävs i det sociala umgänget. Vacker trädgård och stimulerande aktiviteter Tillsammans med vår trädgårdsterapeut är vår vackra trädgård med dess färger, former och dofter en källa till inspiration och harmoni. Vi har även en symbolpedagog som använder färg och form på samma sätt när man exempelvis målar eller arbetar med lera. Till detta kommer alla vardagliga aktiviteter såsom motion, bakning, handlingsturer med mera. Grundfilosofi: Vår grundfilosofi är att vi människor behöver relationer för att veta vilka vi är och för att växa och våga ta ansvar. Vårt arbetssätt bygger på tre ledord (de tre T:na): Trygghet-Tillit-Tydlighet. Trygghet: i sitt boende, med människor runt omkring sig och med sig själv. Tillit: till sin omgivning, till Livet, till sig själv och till personalen. Tydlighet: kring rättigheter och ansvar, vad man önskar/behöver och vem man är. Tala med Gunnar Pelinka stf. verksamhetschef UNGSTÖD Vi erbjuder tjänster inom SoL och LSS ungstod.se

10 Psykologen Monica Hartzell har arbetat i nära 30 år med barn som lider av psykisk ohälsa. 10

11 INTERVJU MONICA HARTZELL Vi är skyldiga att hjälpa Erbjud den terapi som barnet vill ha Psykologen Monica Hartzell menar att vuxenvärlden ofta sätter spelreglerna för hur samtal med barn ska ske. Psykiatrin ger dem enskilda samtal och avgör vilket problem som ska diskuteras. Hon förespråkar att vi gör tvärtom, blanda in alla viktiga relationer som barnet har och låt barnet bestämma vad det vill ha hjälp med i behandlingen. TEXT: MARIA NORDHOLM FOTO: MARIA NORDHOLM INTERVJU Monica Hartzell har arbetat under 27 år med barn som lider av psykisk ohälsa. Sedan 1990 har hon gjort ett aktivt val att arbeta med utsatta och traumatiserade barn, som lider av sviterna efter krig, misshandel och övergrepp. Det har inneburit förebyggande arbete, konsultation, handledning, behandling och undervisning. Under sina år som behandlare och forskare har hon utvecklat sitt eget sätt att se på vad som fungerar och inte fungerar i behandlingen av barn. Jag har jobbat länge, lärt mig läsa barn och vet mycket om vad som fungerar när man möter dem, säger Monica Hartzell. Inspireras av flera fält Hon menar att hennes ursprungliga profession som psykolog är begränsad av de teorier som finns i disciplinen. Därför har Monica Hartzell valt att inspireras av flera fält i arbetet med barn. Psykologin är individinriktad och missar den sociokulturella kontext barnet befinner sig i. Sociologi, filosofi, språkvetenskap och teorier om kommunikation bidrar till att få en mer komplex och riktig helhetsbild av barnets situation. I tillägg till att som inom psykologin koncentrera sig på lagbundenheter och stadier i barnets utveckling så vill hon att man ser på att interaktionen med barnets omgivning är viktig för barnets fortsatta utveckling. Det är viktigt att föräldrar, skolan och den övriga omgivningen tar sitt ansvar för att bidra till att barnet ska klara att fungera, bra snarare än att vänta in att barnet blir botat, säger hon. Monica Hartzell ser alla människor som relationella varelser. Vi fungerar i relation till andra och problem finns många gånger i relation till andra. Inte minst så sker övergrepp och försummelse i relation till andra människor. Jag jobbar med barn och deras familjer. Det är viktigt att arbeta med dem som finns i nätverket runt barnet. Familj, skola, socialtjänst har alla möjlighet att bidra till en positiv utveckling. Min strävan är att se sammanhanget runt barnet och involvera dem som bör ta ansvar. Vill inte begränsas Psykiatrin har sina begränsningar menar Monica Hartzell, hon har därför valt att arbeta i ett bredare fält. Vanligen när ett barn med psykisk ohälsa får kontakt med psykiatrin, på exempelvis BUP, så tar behandlaren till en början reda på så mycket information som möjligt, sedan görs en bedömning och man sätter så småningom en eventuell diagnos på barnet. Först därefter anser man sig veta vilken behandling man ska använda, beskriver Monica Hartzell. Så jobbar inte jag. Man kan inte arbeta med mentala»jag jobbar med barn och deras familjer. Det är viktigt att arbeta med dem som finns i nätverket runt barnet. Familj, skola, socialtjänst har alla möjlighet att bidra till en positiv utveckling. Min strävan är att se sammanhanget runt barnet och involvera dem som bör ta ansvar.« 11

12 INTERVJU MONICA HARTZELL»Om barnet säger Nej jag vill inte prata om det här, så innebär inte det att vi behandlare har rätt att säga att du har fått din chans och tackat nej till den behandling vi kan erbjuda. Det är vår skyldighet som behandlare att möta barnet där det är och hitta en form av behandling som är till hjälp.«processer på samma sätt som man gör med kroppsliga besvär inom den medicinska vården. Om man enbart är koncentrerad på att samla fakta kan det hända att man missar detaljerna, signaler och inviteringar från barnets sida. Bemötandet vid det första samtalet och kontakten med barnet kan vara avgörande för det fortsatta samarbetet Hjälp på familjens villkor Hon föreslår att behandlaren istället ska fokusera på vad vill familjen och individen ha hjälp med och hur ska vi tillsammans jobba med det problemet. Låt barnet bestämma innehåll och form i behandlingen. Självklart kan jag föreslå olika sätt att gå tillväga men utan att vara för snabb med det, säger Monica Hartzell. Som jag ser det finns inga generella regler eller färdiga program för hur man ska bemöta barn som varit med om svåra händelser. Det gäller att vara uppmärksam på vad just detta barn orkar med och hur man kan hjälpa honom eller henne att återfå tillit till andra, stolthet och sunda gränser som gäller den personliga integriteten. Som behandlare behöver jag vara lyhörd, engagerad och ansvarsfull, för att tillsammans med barnet hitta sätt att samarbeta. Barnet är inte där för att passa in i mitt sätt att tänka. Det är snarare så att jag behöver vara öppen och respektfull inför det som är olika hos varje person. Det finns olika sätt att se på ett problem. Om vi låser oss vid en problembild och väljer att bara diskutera denna kan det hända att barnet inte vill jobba med detta problem. Barnet kan ändå vara i stort behov av hjälp. Ett traumatiserat barn kan vägra att prata om orsaken till traumat. Det kan hända att det som är viktigast för barnet är något helt annat som att de är rädd för att vara ensam, lider av att kompisarna tar avstånd eller inte känner sig trodd. Barn väljer att prata om de svårigheter de själva tycker att de har, inte det trauma vi vuxna tycker att de ska prata om jag menar att vi har aldrig rätt att tvinga ett barn att prata om det svåraste, säger hon och tillägger. Ibland är den bästa hjälpen att utmana barnet; andra gånger måste jag vara mycket försiktig och vänta in barnet. Kanske dröjer det lång tid innan man kommer överens om att gå in på traumat. Om barnet säger Nej jag vill inte prata om det här, så innebär inte det att vi behandlare har rätt att säga att du har fått din chans och tackat nej till den behandling vi kan erbjuda. Utan det är vår skyldighet som behandlare att möta barnet där det är och hitta en form av behandling som är till hjälp. Låt barnet styra Vuxenvärlden styr många gånger hur ett samtal med psykolog ska gå till, vad man pratar om och på vilka villkor samtalet genomförs. Monica Hartzell menar att det synsättet skapar hinder. Jag har valt att inrikta mig på barn eftersom jag ser dem som en marginaliserad grupp. Vi vuxna styr vad och hur vi ska prata om saker. Barn behöver hjälp och stöd för att kunna uttrycka sig på sitt eget sätt. Det är så lätt att vuxna kräver att barnet ska prata så att vi förstår, när vi borde lägga vikt vid att uttrycka oss så att de förstår och samtala på en nivå som är bra för barnet. Kanske behöver barnet lek i samtalet, eller att ha familjen runt sig eller att familjen ingår i samtalet. Lägg vikt vid att hitta det sätt som passar för just det barn du har framför dig, säger Monica Hartzell. Monica Hartzell förespråkar individuella lösningar för sina patienter. Det gäller att vara lyhörd för vad just detta barn orkar med, menar hon, lyssna in barnen. Det finns inga större skillnader i hur man som behandlare möter barn och vuxna menar Monica Hartzell. Oavsett vem patienten är så gäller det att se vem man har framför sig. Hur får jag en god relation till just denna person? Hur kan jag förstå hans eller hennes sätt att uppfatta världen och hur kan jag bidra med min erfarenhet? Relationsskapande kan ske på olika sätt. Ska jag använda material. Ska jag prata med föräldrarna och låta barnet lyssna. Det gäller att hitta sätt som fungerar för just detta barn. Det viktiga är att

13 INTERVJU MONICA HARTZELL skapa en trygg situation runt barnet så att det känner sig kapabelt och tryggt. Vad ska man tänka på när man möter ett barn utsatt för ett trauma? Första mötet är alltid viktigt, behandlingen börjar dag ett. Det är inte alltid man vet orsaken till barns psykiska ohälsa. Barnet kan ha varit utsatt för övergrepp även om behandlaren inte känner till det så känn av vad som är okej att samtala om. Klampa inte på för hårt och tvinga fram något. Samtidigt är det viktigt att förmedla till barnet att man som behandlare inte är rädd att prata om det allra svåraste. Tassa inte på tå kring ämnet. Barn känner om du är rädd för att lyssna och att skapa trygghet i situationen är det viktigaste, förklarar Monica Hartzell. När ett trauma består av misshandel eller sexuella övergrepp händer det att polisens förhörsledare är de första personerna som frågar ut barnet om händelsen. Ibland kommer man överens med med polisen att det är viktigare att prioritera den psykiska hälsan hos barnet och ta förhöret i andra hand. Tågordningen kan se olika ut. Ibland går förhöret först och då kan BUP sitta med i ett medhörningsrum. BUP handleder även förhörsledare och försöker samarbeta med polisen för att ordna så att förhörssituationen blir så gynnsam som möjligt för barnet både på kort och lång sikt. Polisen behöver information, riskerar barn att ta skada av deras mer direkta frågor? För vissa barn känns det skönt att få raka frågor om vad de upplevt, särskilt när de förstår att syftet inte är terapeutiskt. För andra är det fruktansvärt, särskilt om deras berättelse inte följs av en 13

14 INTERVJU MONICA HARTZELL Psykologen Monica Hartzell jobbar i dag som föreläsare, psykolog och terapeut i företaget Dialogisk praxis. fällande dom. Så det ser olika ut, och mitt jobb blir att anpassa de terapeutiska samtalen efter det. Några barn kan tycka att det är bra om behandlaren får ta del av förhören, så att denna vet vad som hänt, även om barnet inte vill berätta det igen. Andra barn vill inte det. Omgivningen lika viktig När man hjälper ett traumatiserat barn vidare i behandlingen så återkommer Monica Hartzell till vikten av att jobba med människorna runt barnet. Alla är relationella varelser, därför jobbar vi med samspelet mellan människor. När vi jobbar med barnet, även i enskilda samtal, så finns övriga familjen i rummet genom att vi pratar om mamma, pappa och andra personer som är viktiga för barnet. Ser man att relationerna till omgivningen är störda efter ett trauma så v et vi behandlare exempel på hur barn har blivit hjälpta genom att få andra relationer att fungera. Man hjälper barnet i samarbete med andra barn, skola och närstående, att bli trygg i relationer så att barnet exempelvis vågar säga ja eller nej till 14 saker, istället för att bli utnyttjad eller undergiven. Andra barn kan behöva hjälp att inte hamna i konflikter så lätt. Psykologen kan inte jobba med att ta bort traumat men de kan jobba med att hantera konsekvenserna av detta. Det i sig kan vara väldigt läkande. Ser man till behandlingspersonal på HVB eller inom vården så har de en oerhört viktig roll i att visa att de är pålitliga vuxna. Trygghet och tillit är viktigt för att kunna utvecklas i en positiv riktning. Grunden i trygghet är goda relationer till dem som finns omkring dig. Barn som vuxen måste känna sig säker på att de som finns runtom är där för att hjälpa dem att komma vidare. Trygghet är en färskvara, det är inget man har inom sig, det är något man har i relation till andra människor. Filosofen Levinas menar att Omtanken går före tanken, men att tanken det rationella ibland sätter stopp. I det samhäller vi lever betonas det rationella starkt, ibland är det outtalat men underförstått. Men jag menar att det är viktigt att lyfta fram omtanken i läkningsprocessen, säger Monica Hartzell. Monica Hartzell Ålder: 60 år Yrke: Legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi samt Doktor i medicinsk vetenskap. Jobbar som psykolog, terapeut och handledare i företaget Dialogisk praxis. Bor: Uppsala Familj: Två barn och fyra barnbarn. Aktuell: Arbetar med barns psykiska hälsa. Jobbar med att se hela familjen och nätverket runt barnet i sitt behandlingsarbete.

15 Hur hanterar du att höra om barnens lidande och ändå hålla ihop och göra sitt jobb? Det är viktigt att låta sig bli berörd och samtidigt behålla sin yrkesroll. Jag har lärt mig av erfarenhet att jag inte hjälper någon genom att leva mig in i hennes eller hans lidande och stanna där. Barnen jag träffat har lärt mig mycket, till exempel att det jag trott var det värsta inte var det värsta för dem. Något som stärker är de tillfällen när man upplevt att barnet gått framåt, växt i stolthet och styrka, och är berett att gå vidare till nästa fas. Jag har alltid haft handledning och varit omgiven av engagerade och erfarna personer i olika professioner som jag lärt mig mycket av och känt mycket stöd från. Hur gör man för att inte ta med sig jobbet hem? Naturligtvis har det hänt att jag har gjort det, men med åren har det blivit alltmer sällan. En del i det tror jag hänger samman med att vi är ofta är två som håller i den här typen av ärenden. Så vi har stöd av varandra och följs åt i utvecklingen och de svårare skedena. Vi brukar se till att inte vara de enda som har ansvar för barnets väl och ve. Föräldrarnas förmåga och vilja att utgöra stöd är av stor vikt, liksom skolans eller förskolans förhållningssätt till barnet. Socialtjänstens skyldighet att ge skydd och stöd till familjen kan vara avgörande för behandlarnas möjligheter att göra sin del av arbetet. Ovanligt med uppföljning Efter att man avslutat kontakten med ett barn är det relativt ovanligt med uppföljning från behandlarens sida. Man kan behålla kontakter och glesa ut besöken för att följa upp att allt fungerar. Barn eller vuxna är alltid välkommen tillbaka om behovet uppstår. En del patienter vill inte ha kontakt utan tycker att det är skönt att slippa psykiatrin efter avslutad behandling. Monica Hartzell minns en flicka som hon mötte i förskoleåldern som återkom i mellanstadiet och åter igen i tonåren då nya saker ploppat upp i hennes liv. Det har varit uppskattat att få träffa samma person i olika stadier av hennes utveckling. Det kan vara fina återseenden och jag kan känna tacksamhet när en person väljer att återkomma till just mig om de åter börjar må dåligt. Vid dessa tillfällen känns det att man gjort nytta och betytt något för dem. HVB Tiangården har nu öppnat! Tiangården är en mindre enhet med sex platser i norra Uppland. Här erbjuder vi en trygg miljö med vaken nattpersonal för pojkar med psykosociala problem, beteendestörningar, svårigheter i skolan, missbruk och kriminalitet. Ålder: år. Tiangården lämpar sig särskilt väl för pojkar av annat etniskt ursprung än svenskt då behandlingspersonalen har erfarenhet och kompetens kring denna målgrupp. De talar flera språk och har kunskap om och/eller erfarenhet från andra kulturer. Vi har ett salutogent och systemteoretiskt förhållningssätt och arbetar framförallt med kognitiv beteendeterapi och social färdighetsträning. Tiangården har ett eget gym för fysisk träning, avslappningsövningar och andra hälsofrämjande aktiviteter. För rådgivning och placeringsförfrågan: Enhetschef Anna Ask, tel eller verksamhetschef Therese Holtz, tel Tiangruppen

16 Kostnadsfritt, utan förpliktelser Neutralt SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande. Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med. Ramavtal verksamheten har ramavtal med er. Tingsgatan 2 A, Ljusdal Tel: Fax: info@ssil.se fritt Vi har bytt namn och utseende Hallå där Monica Engblom, verksamhetschef vid SSIL för vård och omsorg: Vad är det som händer? Från och med den första januari tog företaget det nya namnet SSIL för Vård & Omsorg. Vår hemsida har fått ett nytt utseende och vi bygger om vårt kundsystem. Även vår tidning har fått ett uppdaterat utseende och bär det nya namnet Omtanke. Varför byter företaget namn och utseende? Skandinavisk Sjukvårdsinformation var ett bra namn när vi etablerades, då syftet var att förkorta vårdköerna, nu behöver vi ett modernare namn som speglar vår breddade verksamhet. Tidigare har vi kallats allt från SiL till SSiL och Skandinavisk Sjukvårdsinformation i Ljusdal, nu har vi fått ett enhetligt namn. Vi möter allt fler visuella intryck, det gör att behovet att hålla ihop företagets kommunikation i en enhetlig grafisk profil ökat. Vi behövde ett nytt modernare utseende, därför har vi nu nytt namn, utseende och logga. Vår nya kostym är tydlig enhetlig och enkel. Den ska stärka varumärket och etablera oss som ett modernt kundinriktat företag. Vad är nytt i den grafiska profilen? Den mest märkbara förändringen är vår nya logga, vars två hjärtan symboliserar omhändertagande. Nu har vi en varmare mjukare framtoning som bättre speglar vår verksamhet. Vi har också bytt typsnitt, färger och symboler. Den gröna bården kommer att vara ett genomgående element i profilen som signalerar SSILs varumärke i såväl tidning som på webben. Varför ändrar ni i ert kundsystem? Vi erbjuder fler tjänster i dag, så vi har ett behov av att anpassa systemet till dagens verklighet. Det nya systemet skall underlätta för vårdgivare och vårdköpares i sitt arbete. Bland annat så har vi mobilanpassat våra sidor och gjort bättre filtreringsverktyg. Utvecklingen av kundsystem och hemsida sker fortlöpande, så fler positiva överraskningar kommer under våren. Vad är era värdeord? Verksamhetens värdeord är fortfarande: Omtanke, Trygghet, Opartisk och Personlig. Vi hoppas att våra kunder och läsare kommer att gilla den nya kostymen och alla är välkomna med sina synpunkter och förslag. Ny grafisk profil: Sveriges största placeringsservice Snabbt, enkelt och kostnadsfritt! Hitta placering snabbt, enkelt och kostnads- Ny logotyp: Ny hemsida och kundsystem: Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan. Snabba fakta från SSIL SSIL förmedlar upp till 2000 placeringar årligen. Över 7000 boendeplatser i vår databas. Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om Snabbt, enkelt och personligt Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler vi hjälper er! Lämna din placerings - förfrågan på

17 Vi erbjuder konsulentstödda JOUR- och FAMILJE- HEM med individuella och flexibla lösningar Familjehemmen får handledning, utbildning och konsulentstöd av konsulenter som finns tillgängliga dygnet runt. Ramavtal finns med flera kommuner. Stiftelsen har mer än 20 års erfarenhet i branchen. Moderna evidensbaserade terapeutiska och pedagogiska metoder med relationer i fokus Unga män med missbruk och/eller kriminalitetsproblematik Familjeterapi Processdagar för anhöriga Ungdomsanpassad tolvstegsbehandling Äventyrspedagogik Mfl individanpassade metoder Gunilla Andersson, Louise Brandberg och Jenny Sahlin tel Sedan 1989 ger Säkerhetsakademien utbildningar inom hot- och våld för personal som riskerar att utsättas för hot och våld. I utbildningen ingår konkreta verktyg som ger dig möjlighet att förebygga, hantera och efterarbeta situationer med hot och våld. Boken Hot- och våldshantering i praktiken skriven av Hansi Stafbom, som har mer än 25 års praktisk erfarenhet av ämnet ingår som kursdokumentation tillsammans med checklistor, mallar för riskinventering, handlingsplaner och akut omhändertagande. ALLT material i utbildningen grundas på den senaste forskningen, gällande lagstiftning och/eller gedigen erfarenhet. Den här utbildningen omfattas även av vår Nöjd- Kund- Garanti! En mycket vanlig kommentar är Det här var den bästa utbildningen jag gått! Någonsin! Se vår hemsida: för mer information eller ring: eller maila: info@ssk.se SSK Säkerhetsakademien Vi vet att alla kan lära nytt, utvecklas och må bra För dig som använder teckenspråk eller alternativa kommunikationsätt är Mo Gårds verksamheter bara ett samtal bort. Var i landet du än bort ska du veta att vi alltid gör vårt bästa för att du ska känna dig nöjd med våra tjänster. Hos oss finner du gemenskap, kunskap och möjligheterna till en verklig utveckling genom hela livet. Oavsett om du är intresserad av boende inom vår LSS eller HVB-verksamhet, vill läsa på gymnasiesärskolan eller kanske studera på vår folkhögskola, så är vi övertygande om att det är helheten - allt det som ett liv innehåller - som är viktig. Vi eftersträvar alltid att anpassa verksamheten så att den passar just din behov. Vill du veta mer om oss är du alltid varmt välkommen att kontaka oss, vem du än är och var du än bor. info@mogard.se

18 RÖINGEGÅRDEN Klienten i centrum! Vårt framgångsrecept Evidensbaserade behandlings - metoder i familjelik miljö pojkar och flickor år Vård, behandling och rehabilitering av kvinnor och män från 18 år och uppåt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykiatriska diagnoser och psykiska problem ofta i kombination med annan problematik. Möjlighet till akuta, korta och långa placeringar. Vi erbjuder olika psykiatriska utredningar och samtalsterapi med vår psykolog. Allt inkluderat i vårddygnspriset! Verksamheten ligger naturskönt ca 4 km från centrala Hässleholm med goda tågförbindelser från hela landet. Postadress: Röingegården Box Hässleholm Läs mer på vår hemsida: Välkommen att höra av er till oss för mer information! Besöksadress: Röingegården Röinge Hässleholm Tel: Mobil: info@roingegarden.se Återkommande utbildningar ART-tränarutbildning/ KBT-metoder vid beteendestörningar Våra över 175 nöjda kunder finns inom

19 TEMA SJÄLVSKADEBETEENDE De väljer SMÄRTA När ångesten tar över Camilla som lider av ångest och självskadebeteende valsade runt i psykiatrin i sju år innan hjälpen kom. Vad krävs för att unga som skadar sig ska få rätt hjälp? Vilket bemötande bör de få och vilken behandling hjälper? Läs om problemet från tre perspektiv. Möt en drabbad, få råd från en specialiserad terapeut och läs om beteendets utbredning och myndighetssatsningen Nationella självskadeprojektet. TEXT: MARIA NORDHOLM ILLUSTRATION: ISAK ANDERSSON 19

20 TEMA SJÄLVSKADEBETEENDE Den drabbade Straf f var den vård vi fick Camilla kände sig deprimerad vid 16 års ålder. I tjugoårsåldern började hon att skada sig för att lindra ångesten. Hjälpen kom först när hon 25 år gammal hamnade på behandlingshem, då hade hon sökt hjälp i sju år och spenderat ett och ett halvt år inom rättspsykiatrin eftersom vården inte kunde hantera en självskadande ung tjej. TEXT: MARIA NORDHOLM FOTO: PRIVAT TEMA I februari 2008 fick Camilla sin första diagnos. I dag medicinerar hon för ADHD, bipolär sjukdom och emotionell instabil personlighetsstörning. Hade man upptäckt dessa sjukdomar redan när jag behandlades vid BUP som tonåring så hade jag kunnat slippa alla behandlingshem och inlåsning inom rättspsykiatrin. Det kan finnas flera faktorer som utlöste Camillas dåliga mående. Camilla var mobbad i skolan och i samband med gymnasiestarten separerade hennes föräldrar. Jag var den snälla tysta eleven som aldrig räckte upp handen. Jag var en snäll liten flicka som inte sa så mycket. Problemet var att jag sa aldrig något om mobbingen till mina föräldrar när jag kom hem. Jag ville inte lasta dem med mer problem. MÅENDET FÖRSÄMRADES snabbt och skolans kurator hänvisade Camilla till BUP. Det gick jag med på men skolkuratorn menade att mina föräldrar måste vara med vid mötet, berättar hon. Camilla var tystlåten under mötet och vågade inte säga hur hon egentligen mådde Man vill inte göra sina föräldrar oroliga, säger hon. Vid Barn och ungdomspsykiatrin, BUP, fick hon lyckopiller men depressionen var inte problemet utan snarare symtom på övriga diagnoser anser Camilla. Tonårstiden var tuff. Föräldrarna förstod inte skadebeteendet. Varför gör du det var en vanlig fråga? För att lindra ångesten blev svaret. Men det här är ju löjligt någon anledning måste det finnas ansåg hennes pappa. Först den dag ADHD-diagnosen kom började pusselbitarna falla på plats för Camillas mamma, hon förstod dotterns beteende bättre. Hon kunde sätta fingret på varför dottern enbart ville göra en sak. All min tid ägnade jag åt att ta hand om hästen. Jag ville bara rida och var aldrig ute och festade eller umgicks med vänner. Tjejer som har diagnosen fastnar ofta för ett enda intresse, för mig var det hästen, redan där kunde man ha sett min ADHD. Som tur vara klarade jag även skolan och har tagit studenten trots att jag mådde så dåligt som jag har gjort. Jag har även fixat körkort, det klarar inte alla med mina diagnoser. Under åren har Camilla varit inskriven på en avdelning inom allmänpsykiatrin, tills de en dag tröttnade och skickade henne till sluten avdelning i Sundsvall där hon vistades i ett och ett halvt år. Vi var helt utan hjälp, straff och hot var den vård vi fick, säger Camilla. Hon och fyra tjejer med självskadebeteende satt med åtta män dömda till rättspsykiatrisk vård. Camilla beskriver tiden i Sundsvall som förvaring. Hur ska personal hjälpa den som skadar sig? Fråga vad är det som gör att du mår så dåligt som du gör? Vad är det som gör att du skadar dig, hur kan vi hjälpa dig? Ibland upplevdes man som jobbig och stökig och bara ett problem. Istället för att hjälpa en så bad personalen mig att gå in på mitt rum eller gav mig medicin istället för att kommunicera och visa att man ville hjälpa. Vad ska man fråga om man misstänker självskadebeteende? Fråga hur är det, finns det något jag