Omtanke. Låt barnen bestämma vad de vill ha hjälp med. Ny Tidning! Monica Hartzell: Träffa psykologen som har hjälpt traumatiserade barn i nära 30 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omtanke. Låt barnen bestämma vad de vill ha hjälp med. Ny Tidning! Monica Hartzell: Träffa psykologen som har hjälpt traumatiserade barn i nära 30 år"

Transkript

1 Omtanke TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG Ny Tidning! SiL byter namn till Omtanke MTFC-behandling Hade jag inte kommit in på den här behandlingen så hade det kunnat sluta med att jag suttit i fängelse Monica Hartzell: Låt barnen bestämma vad de vill ha hjälp med Träffa psykologen som har hjälpt traumatiserade barn i nära 30 år Ungas psykiska ohälsa Ge rätt bemötande och behandling vid självskadebeteende Hemtjänst Låt personalen ägna sig åt omsorg istället för att titta på klockan

2 Behandlingsfamilj - alternativ till institution När barnet trivs i sitt sammanhang blir världen begriplig, hanterbar och meningsfull! Tjust behandlingsfamiljer erbjuder socialtjänsten en helhetslösning som ger barn och unga möjlighet för växt och utveckling. Vår styrka är tillgången till och förmågan att samla de nödvändiga professionerna i samverkan, med utgångspunkt i barnets behov. Att bo och få omsorg hos Tjust behandlingsfamiljer är att leva ett tryggt vardagsliv, med stabila och nära relationer i behandlingsfamiljens egen hemmiljö. Familjen utgör basen i vardagen. För professionell vård, utredning, vägledning och stöttning finns ett arbetslag bestående av psykologer, psykoterapeuter, socialpedagoger och socionomer med flera. Alla finns i behandlingsfamiljens närhet. Utifrån barnets eller ungdomens behov formas ett fungerande liv där nya möjligheter växer fram. Det kan finnas behov av att få stöd i skolgången liksom hjälp med att utveckla intressen som ger glädje och bygger självförtroende. Ett annat behov kan vara att gå i psykoterapi. Hör av dig så får du veta mer! Tjust Behandlingsfamiljer - Behandlar - Handleder - Utbildar Tjust behandlingsfamiljer AB Ängalundsgatan 1B Västervik Tfn: Fax: E-post: Hemsida:

3 INNEHÅLL LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN TÄVLING KALENDARIUM NUMMER 1 JANUARI 2014 ÅRGÅNG 8 10»Den nya världsrapporten från WHO är inte fråga om en administrativ nyhet eller tråkig regelsamling.«gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet och docent i trafikmedicin vid Umeå universitet. Läs hans krönika på sidan 46 8 Ledare Nytt år och ny form i din nya tidning Omtanke. 10 Intervjun Möt psykologen Monica Hartzell och hennes erfarenhet från 30 år som behandlare av barn med psykisk ohälsa. 16 Hallå där Monica Engblom berättar om nya SSIL för vård och omsorg. 19 Tema självskadebeteende I detta tema fokuserar vi på psykisk ohälsa hos unga. När patienten inte ser någon annan utväg än att skada sig själv. 32 Livet återvänder till Utöya Läs om hur svenska gymnasieelever bidrar till återuppbyggnaden av Utöya. 36 Forskning Behandlingsmetoden MTFC ger ovanligt bra resultat i återfallsstatistiken. 38 LOV drabbar privat hemtjänst Hemtjänstutförare oroas av den varierande prissättningen kommunerna erbjuder enligt LOV. Konkurrensverket kritiserar villkoren men SKL är inte oroade. Finns många förklaringar till diversifierade priser menar de. 42 Branschnyheter Läs nyheter och rön från branshen och se de beslut som berör just er på sidorna Aktuellt och På gång i politiken. 52 Recept Laga storkok och få tid över till annat. Omslagsbild Foto: Maria Nordholm Självskadebeteenden Camilla som lider av ångest och självskadebeteende valsade runt i psykiatrin i sju år innan hjälpen kom. Vad krävs för att unga som skadar sig ska få rätt hjälp? Vilket bemötande bör de få och vilken behandling hjälper? Läs om problemet från tre perspektiv. Möt en drabbad, få råd från en specialiserad terapeut och läs om beteendets utbredning och myndighetssatsningen Nationella självskadeprojektet. Tema Psykisk ohälsa hos unga 3

4 NYTT BEHANDLINGSKONCEPT FÖR EKÄNGEN FRAMÅT! Välmeriterad neuropsykolog höjer kvalitén ytterligare Daniel Ulrici, Ekängen Neuropsykolog och Doktorand Daniel säger "att tillsammans med rättspsykiater Jan Ahlström kommer de att bli ett oslagbart team" Att Ulrici börjar arbeta på Ekängens HVB & Behandlingshem är starten på ett nytt behandlingskoncept! Med en strukturerad behandlingsplanering kommer nu samtliga klienter att erbjudas kartläggning och diagnostisering av deras kognitiva funktioner. Detta är något som kan ha stor betydelse för varje individ. För att få en adekvat behandling så är det viktigt att man vet på vilken nivå som klienterna befinner sig. Dessutom har utredningarna även terapeutiska inslag med målet att klienterna ska kunna få en bättre förståelse kring sina styrkor och eventuella svårigheter. HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET EKÄNGENS HVB & HALVVÄGSHUS AB Johanna Danielsson Föreståndare / Socionom Jag har tidigare jobbat 3,5 år på Ekängen och trivdes i miljön, med mina medarbetare och klientelet. Jag vill arbeta för en miljö där trygghet och glädje kan få råda. I samspel med kompetent och professionell personal kan vi ge en helhet i behandlingen.

5 Roger Leek Verksamhetschef på Ekängen, min bästa arbetsplats. Anders Hermansson VD Ekängen är något att vara stolt över! Vilket arbetsteam vi har! VÅR MÅLGRUPP VUXNA MÄN & KVINNOR FRÅN 18 ÅR & UPPÅT MED LIVSPROBLEM AV PSYKISK INSTABILITET SAMT ELLER MED ADHD ELLER ANDRA NEURO- PSYKIATRISKA PROBLEM. VI HAR ALLTID KLIENTERNAS BEHOV I CENTRUM. NU HAR DU MÖJLIGHET ATT TA MED DIG DIN HUND UNDER BEHANDLINGSTIDEN HOS OSS! Ekängens HVB & Halvvägshus Virserum

6 LEDARE»För att undvika kritik, gör ingenting, säg ingenting, var ingenting.«elbert Hubbard Omtanke är ordet LEDARE Välkommer till ett nytt år med nya möjligheter och nya fräscha former. Funderar du över vad du läser så är det Tidningen SiL i ny kostym. Vi bär från årsskiftet stolt vårt nya namn Omtanke som bättre ska spegla den bransch vi skriver om. Tidningen har fått ett nytt modernare utseende som vi hoppas är mer tilltalandeför ögat och bättre speglar den tid vi har i dag. Tidningen är inne på sin åttonde årgång och mycket har hänt sedan starten. Läsekretsen har breddats, i dag skriver vi för er inom socialtjänst, kommuner, behandlingshem, hem för vård och boende, LSS-verksamheter, äldreomsorg, beslutsfattare och många fler. Ni som arbetar med att förbättra och underlätta livet för andra människor. Vi vill vara ett inspirerande magasin om och för alla er som sysslar med behandling eller omsorg i någon form. Under det gångna året har ni säkert sett små förändringar smyga sig på. Ni har i varje nummer mötts av en, vad vi fått höra, inspirerande intervju som ska ge lite energi och nya tankar i er arbetsvardag. Redaktionen har anpassat sig till dagens verklighet och ger flera fördjupade reportage inom ett och samma ämnesområde på våra temasidor. Vi presenterar fler behandlingsmetoder och under vinjetten Forskning möts ni av nya rön kring behandling, psykiatri eller äldrevård. De snabba nyheterna har ni läsare redan fått serverade via nyhetssajter och tv-nyheter. Vad vi behåller om än i ny form är de samlade branschnyheterna. Vi vill fortfarande servera aktualiteter som relevanta rapporter, beslut och händelser som rör just er. Därför har vi bland annat infört På gång i politiken som visar riksdagsbeslut och förslag som kan beröra ert yrkesliv eller dem ni arbetar för. Hoppas ni trivs med vår nya mer överskådliga struktur och modernare kostym. Givetvis kommer du även fortsättningsvis att känna igen dig, vi har samma mål om än med tydligare struktur och om jag får säga det själv, snyggare form. Du som läsare ska få ett relevant innehåll som ger nytta, nöje och inspiration. Maria Nordholm Chefredaktör Tidningen Omtanke Ni är hjärtligt välkomna med både ris och ros till oss! Mejla gärna era synpunkter till: Tingsgatan 2, LJUSDAL Tel , Fax Redaktionen Mikael Sagström Ansvarig utgivare Maria Nordholm Chefredaktör Marie Bergström Journalist/Fotograf Annika Rådlund Journalist/Fotograf Layout Christian Johnsson Annonser Carola Persson Annonssäljare Annonstraffic Karin Bergström Annonstraffic Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Nettan Yngvesson , Utges av: Skandinavisk Sjukvårdsinformation, Marknadsdata AB Tingsgatan 2, Ljusdal Tel: , Fax: Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: ex. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. 6

7 Framtid utan kaos? för människor som ingen vill se Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom den psykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller det stöd ni behöver för att på sikt kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande liv i samhället. Hur är det möjligt? Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda för och hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds. inagårdsmodellen Daglig aktivitet Relationer & social träning Utveckling av intressen & fortbildning Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa Hög personaltäthet & adekvat medicinering Specialistkompetens Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga Ställ dina frågor till oss! Den 5 februari kommer vi att medverka vid SiLs seminarium i Växjö och den 4-5 mars hittar ni oss på Psykiatridagarna i Stockholm. Ta chansen att träffa oss vid något av dessa tillfällen om ni har möjlighet, eller kontakta oss på alternativt på telefon: SIL-185x132-CC.indd :43 Ursprung Familjehemmens ursprung och kompetenser skapar en brygga till svenska samhället. Kvalificerad familjehemsvård speciellt riktat till människor med multikulturell bakgrund Språk Ett gemensamt språk förenklar kommunikationen och snabbar på integrationsprocessen. Kultur Förståelsen för religion, tradition och kulturskillnader skapar förutsättningar för en bra integration. Tobbe Öhman Isabel Domberg Hushållargatan 5, Sala Tel

8 Sveriges största placeringsservice Snabbt, enkelt och kostnadsfritt! Hitta placering snabbt, enkelt och kostnadsfritt Kostnadsfritt, utan förpliktelser Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan. Neutralt SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande. Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med. Ramavtal Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er. Snabbt, enkelt och personligt Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler vi hjälper er! Lämna din placerings - förfrågan på Tingsgatan 2 A, Ljusdal Tel: Fax:

9 Villa Lindö Villa Lindö Sörgården Behandlingshem Behandlingshemmet vänder sig till mammor med barn samt gravida kvinnor med psykiatrisk problematik, psykosocial problematik och/eller missbruksproblematik. Kontakt: Anna Karlsson Tel: Utredning & tjänster Särskilt boende Vi utför utredningsuppdrag och tar emot akutplacerigar. Målgruppen är förälder med barn, familjer med barn och gravida kvinnor. Verksamheten är förlagd i centrala Kalmar. Kontakt: Anna Karlsson Tel: Vården ges i första hand till människor som är i behov av psykiatrisk vård enligt SOL till medicinskt färdigbehandlade med psykiska funktionshinder. Kontakt: Cecilia Friberg Tel: Välkommen till Kosmo Vilbo psykiatriboende. Vid Kosmo Vilbo i Köpingebro nära Ystad erbjuder vi ett boende för människor med psykiska funktionshinder. Här lär och tränar vi vardagliga sysslor, rutiner och andra färdigheter som krävs i det sociala umgänget. Vacker trädgård och stimulerande aktiviteter Tillsammans med vår trädgårdsterapeut är vår vackra trädgård med dess färger, former och dofter en källa till inspiration och harmoni. Vi har även en symbolpedagog som använder färg och form på samma sätt när man exempelvis målar eller arbetar med lera. Till detta kommer alla vardagliga aktiviteter såsom motion, bakning, handlingsturer med mera. Grundfilosofi: Vår grundfilosofi är att vi människor behöver relationer för att veta vilka vi är och för att växa och våga ta ansvar. Vårt arbetssätt bygger på tre ledord (de tre T:na): Trygghet-Tillit-Tydlighet. Trygghet: i sitt boende, med människor runt omkring sig och med sig själv. Tillit: till sin omgivning, till Livet, till sig själv och till personalen. Tydlighet: kring rättigheter och ansvar, vad man önskar/behöver och vem man är. Tala med Gunnar Pelinka stf. verksamhetschef UNGSTÖD Vi erbjuder tjänster inom SoL och LSS ungstod.se

10 Psykologen Monica Hartzell har arbetat i nära 30 år med barn som lider av psykisk ohälsa. 10

11 INTERVJU MONICA HARTZELL Vi är skyldiga att hjälpa Erbjud den terapi som barnet vill ha Psykologen Monica Hartzell menar att vuxenvärlden ofta sätter spelreglerna för hur samtal med barn ska ske. Psykiatrin ger dem enskilda samtal och avgör vilket problem som ska diskuteras. Hon förespråkar att vi gör tvärtom, blanda in alla viktiga relationer som barnet har och låt barnet bestämma vad det vill ha hjälp med i behandlingen. TEXT: MARIA NORDHOLM FOTO: MARIA NORDHOLM INTERVJU Monica Hartzell har arbetat under 27 år med barn som lider av psykisk ohälsa. Sedan 1990 har hon gjort ett aktivt val att arbeta med utsatta och traumatiserade barn, som lider av sviterna efter krig, misshandel och övergrepp. Det har inneburit förebyggande arbete, konsultation, handledning, behandling och undervisning. Under sina år som behandlare och forskare har hon utvecklat sitt eget sätt att se på vad som fungerar och inte fungerar i behandlingen av barn. Jag har jobbat länge, lärt mig läsa barn och vet mycket om vad som fungerar när man möter dem, säger Monica Hartzell. Inspireras av flera fält Hon menar att hennes ursprungliga profession som psykolog är begränsad av de teorier som finns i disciplinen. Därför har Monica Hartzell valt att inspireras av flera fält i arbetet med barn. Psykologin är individinriktad och missar den sociokulturella kontext barnet befinner sig i. Sociologi, filosofi, språkvetenskap och teorier om kommunikation bidrar till att få en mer komplex och riktig helhetsbild av barnets situation. I tillägg till att som inom psykologin koncentrera sig på lagbundenheter och stadier i barnets utveckling så vill hon att man ser på att interaktionen med barnets omgivning är viktig för barnets fortsatta utveckling. Det är viktigt att föräldrar, skolan och den övriga omgivningen tar sitt ansvar för att bidra till att barnet ska klara att fungera, bra snarare än att vänta in att barnet blir botat, säger hon. Monica Hartzell ser alla människor som relationella varelser. Vi fungerar i relation till andra och problem finns många gånger i relation till andra. Inte minst så sker övergrepp och försummelse i relation till andra människor. Jag jobbar med barn och deras familjer. Det är viktigt att arbeta med dem som finns i nätverket runt barnet. Familj, skola, socialtjänst har alla möjlighet att bidra till en positiv utveckling. Min strävan är att se sammanhanget runt barnet och involvera dem som bör ta ansvar. Vill inte begränsas Psykiatrin har sina begränsningar menar Monica Hartzell, hon har därför valt att arbeta i ett bredare fält. Vanligen när ett barn med psykisk ohälsa får kontakt med psykiatrin, på exempelvis BUP, så tar behandlaren till en början reda på så mycket information som möjligt, sedan görs en bedömning och man sätter så småningom en eventuell diagnos på barnet. Först därefter anser man sig veta vilken behandling man ska använda, beskriver Monica Hartzell. Så jobbar inte jag. Man kan inte arbeta med mentala»jag jobbar med barn och deras familjer. Det är viktigt att arbeta med dem som finns i nätverket runt barnet. Familj, skola, socialtjänst har alla möjlighet att bidra till en positiv utveckling. Min strävan är att se sammanhanget runt barnet och involvera dem som bör ta ansvar.«www.ssil.se 11

12 INTERVJU MONICA HARTZELL»Om barnet säger Nej jag vill inte prata om det här, så innebär inte det att vi behandlare har rätt att säga att du har fått din chans och tackat nej till den behandling vi kan erbjuda. Det är vår skyldighet som behandlare att möta barnet där det är och hitta en form av behandling som är till hjälp.«processer på samma sätt som man gör med kroppsliga besvär inom den medicinska vården. Om man enbart är koncentrerad på att samla fakta kan det hända att man missar detaljerna, signaler och inviteringar från barnets sida. Bemötandet vid det första samtalet och kontakten med barnet kan vara avgörande för det fortsatta samarbetet. 12 Hjälp på familjens villkor Hon föreslår att behandlaren istället ska fokusera på vad vill familjen och individen ha hjälp med och hur ska vi tillsammans jobba med det problemet. Låt barnet bestämma innehåll och form i behandlingen. Självklart kan jag föreslå olika sätt att gå tillväga men utan att vara för snabb med det, säger Monica Hartzell. Som jag ser det finns inga generella regler eller färdiga program för hur man ska bemöta barn som varit med om svåra händelser. Det gäller att vara uppmärksam på vad just detta barn orkar med och hur man kan hjälpa honom eller henne att återfå tillit till andra, stolthet och sunda gränser som gäller den personliga integriteten. Som behandlare behöver jag vara lyhörd, engagerad och ansvarsfull, för att tillsammans med barnet hitta sätt att samarbeta. Barnet är inte där för att passa in i mitt sätt att tänka. Det är snarare så att jag behöver vara öppen och respektfull inför det som är olika hos varje person. Det finns olika sätt att se på ett problem. Om vi låser oss vid en problembild och väljer att bara diskutera denna kan det hända att barnet inte vill jobba med detta problem. Barnet kan ändå vara i stort behov av hjälp. Ett traumatiserat barn kan vägra att prata om orsaken till traumat. Det kan hända att det som är viktigast för barnet är något helt annat som att de är rädd för att vara ensam, lider av att kompisarna tar avstånd eller inte känner sig trodd. Barn väljer att prata om de svårigheter de själva tycker att de har, inte det trauma vi vuxna tycker att de ska prata om jag menar att vi har aldrig rätt att tvinga ett barn att prata om det svåraste, säger hon och tillägger. Ibland är den bästa hjälpen att utmana barnet; andra gånger måste jag vara mycket försiktig och vänta in barnet. Kanske dröjer det lång tid innan man kommer överens om att gå in på traumat. Om barnet säger Nej jag vill inte prata om det här, så innebär inte det att vi behandlare har rätt att säga att du har fått din chans och tackat nej till den behandling vi kan erbjuda. Utan det är vår skyldighet som behandlare att möta barnet där det är och hitta en form av behandling som är till hjälp. Låt barnet styra Vuxenvärlden styr många gånger hur ett samtal med psykolog ska gå till, vad man pratar om och på vilka villkor samtalet genomförs. Monica Hartzell menar att det synsättet skapar hinder. Jag har valt att inrikta mig på barn eftersom jag ser dem som en marginaliserad grupp. Vi vuxna styr vad och hur vi ska prata om saker. Barn behöver hjälp och stöd för att kunna uttrycka sig på sitt eget sätt. Det är så lätt att vuxna kräver att barnet ska prata så att vi förstår, när vi borde lägga vikt vid att uttrycka oss så att de förstår och samtala på en nivå som är bra för barnet. Kanske behöver barnet lek i samtalet, eller att ha familjen runt sig eller att familjen ingår i samtalet. Lägg vikt vid att hitta det sätt som passar för just det barn du har framför dig, säger Monica Hartzell. Monica Hartzell förespråkar individuella lösningar för sina patienter. Det gäller att vara lyhörd för vad just detta barn orkar med, menar hon, lyssna in barnen. Det finns inga större skillnader i hur man som behandlare möter barn och vuxna menar Monica Hartzell. Oavsett vem patienten är så gäller det att se vem man har framför sig. Hur får jag en god relation till just denna person? Hur kan jag förstå hans eller hennes sätt att uppfatta världen och hur kan jag bidra med min erfarenhet? Relationsskapande kan ske på olika sätt. Ska jag använda material. Ska jag prata med föräldrarna och låta barnet lyssna. Det gäller att hitta sätt som fungerar för just detta barn. Det viktiga är att

13 INTERVJU MONICA HARTZELL skapa en trygg situation runt barnet så att det känner sig kapabelt och tryggt. Vad ska man tänka på när man möter ett barn utsatt för ett trauma? Första mötet är alltid viktigt, behandlingen börjar dag ett. Det är inte alltid man vet orsaken till barns psykiska ohälsa. Barnet kan ha varit utsatt för övergrepp även om behandlaren inte känner till det så känn av vad som är okej att samtala om. Klampa inte på för hårt och tvinga fram något. Samtidigt är det viktigt att förmedla till barnet att man som behandlare inte är rädd att prata om det allra svåraste. Tassa inte på tå kring ämnet. Barn känner om du är rädd för att lyssna och att skapa trygghet i situationen är det viktigaste, förklarar Monica Hartzell. När ett trauma består av misshandel eller sexuella övergrepp händer det att polisens förhörsledare är de första personerna som frågar ut barnet om händelsen. Ibland kommer man överens med med polisen att det är viktigare att prioritera den psykiska hälsan hos barnet och ta förhöret i andra hand. Tågordningen kan se olika ut. Ibland går förhöret först och då kan BUP sitta med i ett medhörningsrum. BUP handleder även förhörsledare och försöker samarbeta med polisen för att ordna så att förhörssituationen blir så gynnsam som möjligt för barnet både på kort och lång sikt. Polisen behöver information, riskerar barn att ta skada av deras mer direkta frågor? För vissa barn känns det skönt att få raka frågor om vad de upplevt, särskilt när de förstår att syftet inte är terapeutiskt. För andra är det fruktansvärt, särskilt om deras berättelse inte följs av en 13

14 INTERVJU MONICA HARTZELL Psykologen Monica Hartzell jobbar i dag som föreläsare, psykolog och terapeut i företaget Dialogisk praxis. fällande dom. Så det ser olika ut, och mitt jobb blir att anpassa de terapeutiska samtalen efter det. Några barn kan tycka att det är bra om behandlaren får ta del av förhören, så att denna vet vad som hänt, även om barnet inte vill berätta det igen. Andra barn vill inte det. Omgivningen lika viktig När man hjälper ett traumatiserat barn vidare i behandlingen så återkommer Monica Hartzell till vikten av att jobba med människorna runt barnet. Alla är relationella varelser, därför jobbar vi med samspelet mellan människor. När vi jobbar med barnet, även i enskilda samtal, så finns övriga familjen i rummet genom att vi pratar om mamma, pappa och andra personer som är viktiga för barnet. Ser man att relationerna till omgivningen är störda efter ett trauma så v et vi behandlare exempel på hur barn har blivit hjälpta genom att få andra relationer att fungera. Man hjälper barnet i samarbete med andra barn, skola och närstående, att bli trygg i relationer så att barnet exempelvis vågar säga ja eller nej till 14 saker, istället för att bli utnyttjad eller undergiven. Andra barn kan behöva hjälp att inte hamna i konflikter så lätt. Psykologen kan inte jobba med att ta bort traumat men de kan jobba med att hantera konsekvenserna av detta. Det i sig kan vara väldigt läkande. Ser man till behandlingspersonal på HVB eller inom vården så har de en oerhört viktig roll i att visa att de är pålitliga vuxna. Trygghet och tillit är viktigt för att kunna utvecklas i en positiv riktning. Grunden i trygghet är goda relationer till dem som finns omkring dig. Barn som vuxen måste känna sig säker på att de som finns runtom är där för att hjälpa dem att komma vidare. Trygghet är en färskvara, det är inget man har inom sig, det är något man har i relation till andra människor. Filosofen Levinas menar att Omtanken går före tanken, men att tanken det rationella ibland sätter stopp. I det samhäller vi lever betonas det rationella starkt, ibland är det outtalat men underförstått. Men jag menar att det är viktigt att lyfta fram omtanken i läkningsprocessen, säger Monica Hartzell. Monica Hartzell Ålder: 60 år Yrke: Legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi samt Doktor i medicinsk vetenskap. Jobbar som psykolog, terapeut och handledare i företaget Dialogisk praxis. Bor: Uppsala Familj: Två barn och fyra barnbarn. Aktuell: Arbetar med barns psykiska hälsa. Jobbar med att se hela familjen och nätverket runt barnet i sitt behandlingsarbete.

15 Hur hanterar du att höra om barnens lidande och ändå hålla ihop och göra sitt jobb? Det är viktigt att låta sig bli berörd och samtidigt behålla sin yrkesroll. Jag har lärt mig av erfarenhet att jag inte hjälper någon genom att leva mig in i hennes eller hans lidande och stanna där. Barnen jag träffat har lärt mig mycket, till exempel att det jag trott var det värsta inte var det värsta för dem. Något som stärker är de tillfällen när man upplevt att barnet gått framåt, växt i stolthet och styrka, och är berett att gå vidare till nästa fas. Jag har alltid haft handledning och varit omgiven av engagerade och erfarna personer i olika professioner som jag lärt mig mycket av och känt mycket stöd från. Hur gör man för att inte ta med sig jobbet hem? Naturligtvis har det hänt att jag har gjort det, men med åren har det blivit alltmer sällan. En del i det tror jag hänger samman med att vi är ofta är två som håller i den här typen av ärenden. Så vi har stöd av varandra och följs åt i utvecklingen och de svårare skedena. Vi brukar se till att inte vara de enda som har ansvar för barnets väl och ve. Föräldrarnas förmåga och vilja att utgöra stöd är av stor vikt, liksom skolans eller förskolans förhållningssätt till barnet. Socialtjänstens skyldighet att ge skydd och stöd till familjen kan vara avgörande för behandlarnas möjligheter att göra sin del av arbetet. Ovanligt med uppföljning Efter att man avslutat kontakten med ett barn är det relativt ovanligt med uppföljning från behandlarens sida. Man kan behålla kontakter och glesa ut besöken för att följa upp att allt fungerar. Barn eller vuxna är alltid välkommen tillbaka om behovet uppstår. En del patienter vill inte ha kontakt utan tycker att det är skönt att slippa psykiatrin efter avslutad behandling. Monica Hartzell minns en flicka som hon mötte i förskoleåldern som återkom i mellanstadiet och åter igen i tonåren då nya saker ploppat upp i hennes liv. Det har varit uppskattat att få träffa samma person i olika stadier av hennes utveckling. Det kan vara fina återseenden och jag kan känna tacksamhet när en person väljer att återkomma till just mig om de åter börjar må dåligt. Vid dessa tillfällen känns det att man gjort nytta och betytt något för dem. HVB Tiangården har nu öppnat! Tiangården är en mindre enhet med sex platser i norra Uppland. Här erbjuder vi en trygg miljö med vaken nattpersonal för pojkar med psykosociala problem, beteendestörningar, svårigheter i skolan, missbruk och kriminalitet. Ålder: år. Tiangården lämpar sig särskilt väl för pojkar av annat etniskt ursprung än svenskt då behandlingspersonalen har erfarenhet och kompetens kring denna målgrupp. De talar flera språk och har kunskap om och/eller erfarenhet från andra kulturer. Vi har ett salutogent och systemteoretiskt förhållningssätt och arbetar framförallt med kognitiv beteendeterapi och social färdighetsträning. Tiangården har ett eget gym för fysisk träning, avslappningsövningar och andra hälsofrämjande aktiviteter. För rådgivning och placeringsförfrågan: Enhetschef Anna Ask, tel eller verksamhetschef Therese Holtz, tel Tiangruppen

16 Kostnadsfritt, utan förpliktelser Neutralt SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande. Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med. Ramavtal verksamheten har ramavtal med er. Tingsgatan 2 A, Ljusdal Tel: Fax: fritt Vi har bytt namn och utseende Hallå där Monica Engblom, verksamhetschef vid SSIL för vård och omsorg: Vad är det som händer? Från och med den första januari tog företaget det nya namnet SSIL för Vård & Omsorg. Vår hemsida har fått ett nytt utseende och vi bygger om vårt kundsystem. Även vår tidning har fått ett uppdaterat utseende och bär det nya namnet Omtanke. Varför byter företaget namn och utseende? Skandinavisk Sjukvårdsinformation var ett bra namn när vi etablerades, då syftet var att förkorta vårdköerna, nu behöver vi ett modernare namn som speglar vår breddade verksamhet. Tidigare har vi kallats allt från SiL till SSiL och Skandinavisk Sjukvårdsinformation i Ljusdal, nu har vi fått ett enhetligt namn. Vi möter allt fler visuella intryck, det gör att behovet att hålla ihop företagets kommunikation i en enhetlig grafisk profil ökat. Vi behövde ett nytt modernare utseende, därför har vi nu nytt namn, utseende och logga. Vår nya kostym är tydlig enhetlig och enkel. Den ska stärka varumärket och etablera oss som ett modernt kundinriktat företag. Vad är nytt i den grafiska profilen? Den mest märkbara förändringen är vår nya logga, vars två hjärtan symboliserar omhändertagande. Nu har vi en varmare mjukare framtoning som bättre speglar vår verksamhet. Vi har också bytt typsnitt, färger och symboler. Den gröna bården kommer att vara ett genomgående element i profilen som signalerar SSILs varumärke i såväl tidning som på webben. Varför ändrar ni i ert kundsystem? Vi erbjuder fler tjänster i dag, så vi har ett behov av att anpassa systemet till dagens verklighet. Det nya systemet skall underlätta för vårdgivare och vårdköpares i sitt arbete. Bland annat så har vi mobilanpassat våra sidor och gjort bättre filtreringsverktyg. Utvecklingen av kundsystem och hemsida sker fortlöpande, så fler positiva överraskningar kommer under våren. Vad är era värdeord? Verksamhetens värdeord är fortfarande: Omtanke, Trygghet, Opartisk och Personlig. Vi hoppas att våra kunder och läsare kommer att gilla den nya kostymen och alla är välkomna med sina synpunkter och förslag. Ny grafisk profil: Sveriges största placeringsservice Snabbt, enkelt och kostnadsfritt! Hitta placering snabbt, enkelt och kostnads- Ny logotyp: Ny hemsida och kundsystem: Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan. Snabba fakta från SSIL SSIL förmedlar upp till 2000 placeringar årligen. Över 7000 boendeplatser i vår databas. Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om Snabbt, enkelt och personligt Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler vi hjälper er! Lämna din placerings - förfrågan på

17 Vi erbjuder konsulentstödda JOUR- och FAMILJE- HEM med individuella och flexibla lösningar Familjehemmen får handledning, utbildning och konsulentstöd av konsulenter som finns tillgängliga dygnet runt. Ramavtal finns med flera kommuner. Stiftelsen har mer än 20 års erfarenhet i branchen. Moderna evidensbaserade terapeutiska och pedagogiska metoder med relationer i fokus Unga män med missbruk och/eller kriminalitetsproblematik Familjeterapi Processdagar för anhöriga Ungdomsanpassad tolvstegsbehandling Äventyrspedagogik Mfl individanpassade metoder Gunilla Andersson, Louise Brandberg och Jenny Sahlin tel Sedan 1989 ger Säkerhetsakademien utbildningar inom hot- och våld för personal som riskerar att utsättas för hot och våld. I utbildningen ingår konkreta verktyg som ger dig möjlighet att förebygga, hantera och efterarbeta situationer med hot och våld. Boken Hot- och våldshantering i praktiken skriven av Hansi Stafbom, som har mer än 25 års praktisk erfarenhet av ämnet ingår som kursdokumentation tillsammans med checklistor, mallar för riskinventering, handlingsplaner och akut omhändertagande. ALLT material i utbildningen grundas på den senaste forskningen, gällande lagstiftning och/eller gedigen erfarenhet. Den här utbildningen omfattas även av vår Nöjd- Kund- Garanti! En mycket vanlig kommentar är Det här var den bästa utbildningen jag gått! Någonsin! Se vår hemsida: för mer information eller ring: eller maila: SSK Säkerhetsakademien Vi vet att alla kan lära nytt, utvecklas och må bra För dig som använder teckenspråk eller alternativa kommunikationsätt är Mo Gårds verksamheter bara ett samtal bort. Var i landet du än bort ska du veta att vi alltid gör vårt bästa för att du ska känna dig nöjd med våra tjänster. Hos oss finner du gemenskap, kunskap och möjligheterna till en verklig utveckling genom hela livet. Oavsett om du är intresserad av boende inom vår LSS eller HVB-verksamhet, vill läsa på gymnasiesärskolan eller kanske studera på vår folkhögskola, så är vi övertygande om att det är helheten - allt det som ett liv innehåller - som är viktig. Vi eftersträvar alltid att anpassa verksamheten så att den passar just din behov. Vill du veta mer om oss är du alltid varmt välkommen att kontaka oss, vem du än är och var du än bor

18 RÖINGEGÅRDEN Klienten i centrum! Vårt framgångsrecept Evidensbaserade behandlings - metoder i familjelik miljö pojkar och flickor år Vård, behandling och rehabilitering av kvinnor och män från 18 år och uppåt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykiatriska diagnoser och psykiska problem ofta i kombination med annan problematik. Möjlighet till akuta, korta och långa placeringar. Vi erbjuder olika psykiatriska utredningar och samtalsterapi med vår psykolog. Allt inkluderat i vårddygnspriset! Verksamheten ligger naturskönt ca 4 km från centrala Hässleholm med goda tågförbindelser från hela landet. Postadress: Röingegården Box Hässleholm Läs mer på vår hemsida: Välkommen att höra av er till oss för mer information! Besöksadress: Röingegården Röinge Hässleholm Tel: Mobil: Återkommande utbildningar ART-tränarutbildning/ KBT-metoder vid beteendestörningar Våra över 175 nöjda kunder finns inom

19 TEMA SJÄLVSKADEBETEENDE De väljer SMÄRTA När ångesten tar över Camilla som lider av ångest och självskadebeteende valsade runt i psykiatrin i sju år innan hjälpen kom. Vad krävs för att unga som skadar sig ska få rätt hjälp? Vilket bemötande bör de få och vilken behandling hjälper? Läs om problemet från tre perspektiv. Möt en drabbad, få råd från en specialiserad terapeut och läs om beteendets utbredning och myndighetssatsningen Nationella självskadeprojektet. TEXT: MARIA NORDHOLM ILLUSTRATION: ISAK ANDERSSON 19

20 TEMA SJÄLVSKADEBETEENDE Den drabbade Straf f var den vård vi fick Camilla kände sig deprimerad vid 16 års ålder. I tjugoårsåldern började hon att skada sig för att lindra ångesten. Hjälpen kom först när hon 25 år gammal hamnade på behandlingshem, då hade hon sökt hjälp i sju år och spenderat ett och ett halvt år inom rättspsykiatrin eftersom vården inte kunde hantera en självskadande ung tjej. TEXT: MARIA NORDHOLM FOTO: PRIVAT TEMA I februari 2008 fick Camilla sin första diagnos. I dag medicinerar hon för ADHD, bipolär sjukdom och emotionell instabil personlighetsstörning. Hade man upptäckt dessa sjukdomar redan när jag behandlades vid BUP som tonåring så hade jag kunnat slippa alla behandlingshem och inlåsning inom rättspsykiatrin. Det kan finnas flera faktorer som utlöste Camillas dåliga mående. Camilla var mobbad i skolan och i samband med gymnasiestarten separerade hennes föräldrar. Jag var den snälla tysta eleven som aldrig räckte upp handen. Jag var en snäll liten flicka som inte sa så mycket. Problemet var att jag sa aldrig något om mobbingen till mina föräldrar när jag kom hem. Jag ville inte lasta dem med mer problem. MÅENDET FÖRSÄMRADES snabbt och skolans kurator hänvisade Camilla till BUP. Det gick jag med på men skolkuratorn menade att mina föräldrar måste vara med vid mötet, berättar hon. Camilla var tystlåten under mötet och vågade inte säga hur hon egentligen mådde. 20 Man vill inte göra sina föräldrar oroliga, säger hon. Vid Barn och ungdomspsykiatrin, BUP, fick hon lyckopiller men depressionen var inte problemet utan snarare symtom på övriga diagnoser anser Camilla. Tonårstiden var tuff. Föräldrarna förstod inte skadebeteendet. Varför gör du det var en vanlig fråga? För att lindra ångesten blev svaret. Men det här är ju löjligt någon anledning måste det finnas ansåg hennes pappa. Först den dag ADHD-diagnosen kom började pusselbitarna falla på plats för Camillas mamma, hon förstod dotterns beteende bättre. Hon kunde sätta fingret på varför dottern enbart ville göra en sak. All min tid ägnade jag åt att ta hand om hästen. Jag ville bara rida och var aldrig ute och festade eller umgicks med vänner. Tjejer som har diagnosen fastnar ofta för ett enda intresse, för mig var det hästen, redan där kunde man ha sett min ADHD. Som tur vara klarade jag även skolan och har tagit studenten trots att jag mådde så dåligt som jag har gjort. Jag har även fixat körkort, det klarar inte alla med mina diagnoser. Under åren har Camilla varit inskriven på en avdelning inom allmänpsykiatrin, tills de en dag tröttnade och skickade henne till sluten avdelning i Sundsvall där hon vistades i ett och ett halvt år. Vi var helt utan hjälp, straff och hot var den vård vi fick, säger Camilla. Hon och fyra tjejer med självskadebeteende satt med åtta män dömda till rättspsykiatrisk vård. Camilla beskriver tiden i Sundsvall som förvaring. Hur ska personal hjälpa den som skadar sig? Fråga vad är det som gör att du mår så dåligt som du gör? Vad är det som gör att du skadar dig, hur kan vi hjälpa dig? Ibland upplevdes man som jobbig och stökig och bara ett problem. Istället för att hjälpa en så bad personalen mig att gå in på mitt rum eller gav mig medicin istället för att kommunicera och visa att man ville hjälpa. Vad ska man fråga om man misstänker självskadebeteende? Fråga hur är det, finns det något jag

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer