INLEDNING TILL. Allmän hälso- och sjukvård. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen med innehållsförteckning på franska med fransk parallelltitel: Hygiène et service sanitaire en Suède med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: : Public health and sick care in Sweden ; : Public health in Sweden även med sammanfattning på engelska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: = Ny följd Sinnessjukvården i riket /Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Hälsan i Sverige: hälsostatistisk årsbok / Statistiska centralbyrån. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1987/ /92. Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960 Allmän hälso- och sjukvård. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-halal-1951

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Arkivexemplar ALLMÄN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ÅR 1951 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1953 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN PUBLIC HEALTH AND SICK CARE IN SWEDEN FOR THE YEAR 1951 BY THE ROYAL MEDICAL BOARD

5 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Inrikesdepartementet. Medicinalstyrelsen får härmed överlämna»allmän hälso- och sjukvård» för år En nyhet i denna årgång är kap. 1 om organisationen av den hälso- och sjukvårdande verksamheten och de uppgifter om huvudmännen för driften, som införts i tabellavdelningen (tab ) och varav en sammanfattning finnes på sidan 20. En detaljerad redogörelse för lasarettens och sanatoriernas förvaltningsekonomi m. m. har i form av tvenne tryckta tabellsidor jämte ett stencilerat textblad tidigare (kring månadsskiftet maj/juni) översänts till landsting och övriga intressenter. Stockholm den 30 november ERIK SOOP ARTHUR ENGEL Gillis Hennermark

6 IV INNEHÅLL. Sida Kap. 1. Organisationen av den hälso- och sjukvårdande verksamheten Vissa definitioner Organisationen 2 Kap. 2. Översikt av medicinalpersonalen 6 Kap. 3. Den allmänna hälso- och sjukvårdens organ Organ för enbart öppen hälso- och sjukvård Provinsial- och stadsläkarväsendet Distriktssköterskorna m. fl Distriktsbarnmorskorna Den förebyggande mödra- och barnavården Tuberkulosvården Karantänsväsendet Vården av könssjuka Folktandvården Anstalter för i huvudsak sluten sjukvård Översikt av anstalter, vårdplatser m. m Kroppssjukvården (patienter, personal, ekonomi, viktigare nybyggnader) Sinnessjuk- och sinnesslövården (patienter, personal, ekonomi, vissa nybyggnader) Apoteken 37 Kap. 4. Hälsotillstånd, sjukdomar, förlossningar m. m. under år Hälsovårdsförhållandena i allmänhet Infektionssjukdomar Trafikolycksfall Sömnmedelsförgiftningar Förlossningar och aborter Legala aborter, steriliseringar, kastreringar Sinnessjukdomar 53 Kap. 5. Det allmännas kostnader för hälso- och sjukvården åren 1950 och Tabeller. Medicinalpersonal, vissa befattningar. Antal läkare, tandläkare, apotekare och sjukgymnaster vid slutet av år 1951 Tab. 1 Antal civila läkarbefattningar med tjänstårsrätt i början av år 1952 Tab. 2 Antal sjukskötersketjänster den 31 dec och barnmorsketjänster den 1 jan hos landsting och vissa städer utanför landsting anslutna till statens pensionsanstalt Tab. 3 Organisationer och anstalter. Den förebyggande mödra- och barnavården år 1951 Tab. 4 Tuberkulosdispensärerna år 1951 Tab. 5 Antal apotek m. m. och dessas försäljningsbelopp år 1951 Tab. 6 Folktandvårdens verksamhet m. m. år 1951 Tab. 7

7 Folktandvårdens utgifter och inkomster år 1951 Tab. 8 Översikt av vårdplatserna på kroppssjukhusen den 31 / Tab. 9 Specifikation av lasarettens vårdplatser den 31 / Tab. 10 Lasarett, vissa andra sjukhus av lasarettskaraktär och sjukstugor år 1951 Tab. 11 Epidemivårdanstalter år 1951 Tab. 12 Vårdanstalter för lungtuberkulos år 1951 Tab. 13 Sjukhärbärgen år 1951 Tab. 14 Barnbördshus år 1951 Tab. 15 Förlossningshem och förlossningsrum år 1951 Tab. 16 Enskilda sjukhem år 1951 Tab. 17 Anstalter för kroniskt sjuka (andra än vid ålderdomshem) år 1951 Tab. 18 Anstalter för kroniskt sjuka vid ålderdomshem år 1951 Tab. 19 Sinnessjukhus och vårdhem för lättskötta sinnessjuka år 1951 Tab. 20 Mindre, kommunala och enskilda sinnessjukhus år 1951 Tab. 21 Skolhem för psykopatiska och nervösa barn år 1951 Tab. 22 Anstalter för sinnesslöa och fallandesjuka år Vårdplatser m. m. Tab. 23 D:o. Befintliga patienter den 31 / Tab. 24 Specifikation av under år 1951 intagna på sinnessjukhus, tillhöriga staten eller vissa städer Tab. 25 Antal den 31 / befintliga vid sinnessjukhus, tillhöriga staten eller vissa städer Tab. 26 Antal under år 1951 avgångna från sinnessjukhus, tillhöriga staten eller vissa städer Tab. 27 V Sjukdomar, förlossningar m. m. Insjuknade i vissa infektionssjukdomar med anmälningsplikt åren Tab. 28 Insjuknade i vissa infektionssjukdomar med anmälningsplikt länsvis år 1951 Tab. 29 Fall av venerisk sjukdom år 1951 fördelade dels efter bostadsort, dels efter smittningsort jämte översikt för åren Tab. 30 Fall av venerisk sjukdom år 1951 efter ålder och kön Tab. 31 Medicinalstyrelsens skärmbildsundersökningar Tab. 32 Tuberkulossjukligheten och -dödligheten år 1951 Tab. 33 Förlossningar och födda barn år 1951 fördelade efter sjukvårdsområden och vårdform Tab. 34 De år 1951 på statens och vissa städers sinnessjukhus intagna, grupp B, fördelade efter hemort Tab. 35 Ålder vid första insjuknandet hos de år 1951 för första gången för vård på statens etc. sinnessjukhus intagna Tab. 36 För sinnessjukvård år 1951 omhändertagna fördelade efter sjukdomsform Tab. 37 Vid slutet av året befintliga vid sinnessjukhus och vårdhem procentuellt fördelade efter sjukdomsform Tab. 38 Orsaker, under vilkas inflytande sinnessjukdom kan anses ha uppkommit hos de på statens och vissa städers sinnessjukhus intagna, grupp B, år 1951 Tab. 39 År 1951 på statens etc. sinnessjukhus intagna, som haft ärftlig psykopatisk belastning, fördelade efter sjukdomsform Tab. 40 Vissa uppgifter angående återställda på statens och vissa städers sinnessjukhus Tab. 41 Dödsorsaker för de å statens och vissa städers sinnessjukhus avlidna år 1951 Tab. 42

8 VI CONTENTS. Page Chapter 1. Organization of the Public Health and Sick Care Introduction, definitions The organization 2 Chapter 2. Survey of the Medical Personnel 6 Chapter 3. Public Health and Sick Care Institutions Institutions for out-patients Medical Officer's institution Public Health Nurses District Midwifery Maternity and Child Welfare TB-care Quarantine Care of Venereally Diseased Public Dental Care Institutions for in-patients mainly Survey of establishments, beds etc Establishments for somatic diseases Establishments for mental diseases and mental deficiency Pharmacies 37 Chapter 4. Sanitary conditions, diseases, deliveries etc. during the year Sanitary conditions generally Infectious diseases Traffic accidents Poisonings by soporifics Deliveries Abortions, sterilizations and castrations for medical or legal indications Mental diseases 53 Chapter 5. Expenses out of Public funds for Health and Sick Care 56 Tables. Medical personnel, certain posts. Physicians, dental surgeons, pharmacists and physiotherapists Table 1 Number of posts for physicians Table 2 Number of posts for nurses and midwives Table 3 Organisations and establishments. Maternity and child welfare Table 4 TB dispensaries Table 5 Pharmacies Table 6 Public dental care. Activity etc. Table 7 Public dental care, operation cost and receipts Table 8

9 Survey of beds at hospitals for somatic diseases Tab. 9 Survey of beds at general hospitals Tab. 10 General hospitals, special hospitals and cottage hospitals Tab. 11 Epidemic hospitals Tab. 12 Sanatoria for TB of the lungs Tab. 13 Infirmaries Tab. 14 Maternity hospitals Tab. 15 Maternity homes Tab. 16 Private hospitals Tab. 17 Homes for chronically diseased Tab. 18 Homes for chronically diseased attached to Old People's Homes Tab. 19 Mental hospitals and homes for mentally diseased Tab. 20 Mental hospitals of second order operated by local communes or private enterprises Tab. 21 Schools for psycopatic children Tab. 22 Homes for mentally deficient. Beds etc. Tab. 23 Ditto. Number of patients at December 31st Tab. 24 Admissions into mental hospitals of the State and the three largest cities Tab. 25 Number of patients at the mental hospitals of the State and the three largest cities on December 31st Tab. 26 Discharges from the mental hospitals of the State and the three largest cities Tab. 27 VII Diseases, deliveries etc. Cases of notifiable infectious diseases reported during Tab. 28 Cases of notifiable infectious diseases reported in each county (county borough) Tab. 29 Cases of venereal diseases according to place of domicile and place of infection Tab. 30 Cases of venereal diseases by age and sex Tab. 31 Radiofluorography of the Royal Medical Board Tab. 32 Tuberculosis morbidity and mortality Tab. 33 Deliveries and newborn according to regions and type of care Tab. 34 Admissions, group B, into mental hospitals of the State and the three largest cities, according to the patient's domicile Tab. 35 Patients admitted for the first time into mental hospitals of the State etc. according to age when disease started Tab. 36 Patients at mental hospitals and nursing homes according to type of disease Tab. 37 Number of patients at mental hospitals and nursing homes at end of year according to type of disease (per cent) Tab. 38 Circumstances eventually causing mental diseases of persons admitted during the year into mental hospitals of the State and the three largest cities Tab. 39 Patients admitted during the year into mental hospitals of the State etc. who suffer from a hereditary psychopatic taint Tab. 40 Special data referring to patients cured at mental hospitals of the State and the three largest cities Tab. 41 Causes of death of deceased at mental hospitals of the State and the three largest cities Tab. 42

10 VIII HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDEN Principal districts for health and sick care

11 IX Bokstavs- och sifferkoder. Codes. Länsbokstäverna. The counties (and city of Stockholm). A = Stockholms stad city B = Stockholms län county C = Uppsala»» D = Södermanlands län» E = Östergötlands»» F = Jönköpings»» G = Kronobergs»» H = Kalmar 1»» I = Gotlands»» K = Blekinge»» L = Kristianstads»» M = Malmöhus»» X = Hallands»» O = Göteborgs o. Bohus län county P = Älvsborgs»» R = Skaraborgs»» S = Värmlands»» T = Örebro»» U = Västmanlands»» W = Kopparbergs»» X = Gävleborgs»» Y = Västernorrlands»» Z = Jämtlands»» AC = Västerbottens»» BD = Norrbottens»» Städer, som ej deltaga i landsting. 2 Stockholm Göteborg Malmö Norrköping County boroughs. Hälsingborg Gävle De statliga sinnessjukhusens upptagningsområden. 2 Districts of State mental hospitals. 1 = Ulleråkers 2 = S:ta Annas 3 = Sundby 4 = Birgittas 5 = Ryhovs 6 = S:t Sigfrids t = S:ta Gertruds 8 = S:t Olofs 9 = S:t Lars 10 = S:ta Maria 11 = S:t Jörgens 12 = Restads 13 = Mariebergs 14 = Säters 15 = Sidsjöns 10 = Frösö 17 = Umedalens 18 = Furunäsets Kategorier av huvudmän. Sponsors' categories. S = Staten The State L = Landsting County council V = Stad utom landsting County borough K = Kommun (annan) Local commune Kf = Kommunalförbund Union oj communes F = Förening, fond eller stiftelse, i vars styrelse det allmänna är företrätt genom av offentlig myndighet tillsatt representant. Fitnd, association etc. in collaboration with organ of tlic Community. P = Privat företag (även fond, förening etc. annan än F) Private other than F. 1 Delat på Kalmar läns norra och Kalmar läns södra landstingsområden, som dock ha gemensam förste provinsialläkare. 2 Jfr texten sid. 3.

12

13 1 Kap. 1. Organisationen av den hälso- och sjukvårdande verksamheten Vissa definitioner. Till allmän hälso- och sjukvård räknas i denna publikation av det allmänna bedriven eller sanktionerad verksamhet för att förebygga sjukdomar och förbättra medborgarnas hälsotillstånd ävensom förlossningsvård, allt under förutsättning, att verksamheten är tillgänglig för allmänheten. Hit hör sjukdomsdiagnostik, även om den icke åtföljes av terapi (såsom visst laboratoriearbete, rättsmedicin och rättspsykiatri). Som organ för den hälso- och sjukvårdande verksamheten räknas i detta sammanhang icke anstalter med huvudsaklig uppgift att bereda vila eller rekreation. Till följd härav kommer en del konvalescenthem, som drivas i kombination med vilohem, att falla utanför gränsen för sjukvården. Icke heller räknas dit anstalter, som ha huvudkaraktären av skola, såsom institut för blinda och döva. De militära truppförbandssjukhusen såsom uteslutande avsedda för militärpersonal, höra till skillnad mot garnisonssjukhusen icke till den allmänna sjukvården. Som sluten sjukvård räknas vård på sjukvårdsanstalt av inneliggande patienter för sjukdomar av det slag, för vilken anstalten är inrättad. Vård av epidemiska sjukdomar hos interner på sinnesslöanstalt är sålunda icke sluten epidemivård, därför att anstalten icke är inrättad härför. Öppen sjukvård är till skillnad häremot sjukvård i hemmet, på läkares mottagning, polikliniker o. dyl. En mellanform mellan sluten och öppen vård beteckna de avdelningar för akutsjukvård, som inrättats på en del ålderdomshem. Då dessa äro avsedda för fall, som normalt skulle kunnat vårdas i vederbörandes hem, ha de här räknats som tillhörande den öppna sjukvården och redovisas alltså icke bland sjukvårdsanstalterna. Med rikssjukhus eller riksplatser menas sjukhus resp. vårdplatser, på vilka patienterna lämnas vård mot samma avgift, oavsett deras hemort inom landet, och vars huvudman icke är enskilt företag. Dessa sjukhus eller platser ha i tabellavdelningen betecknats med ett kors (f). Rikssjukhus äro enligt denna definition Karolinska sjukhuset, Serafimerlasarettet, pensionsstyrelsens fristående anstalter, vanföreanstalterna, anstalterna för kirurgisk tuberkulos (kustsanatorierna) och jubileumssanatorierna. Alla platser på ett rikssjukhus äro icke med nödvändighet riksplatser, enär genom avtal med annan huvudman (t. ex. landsting) en del platser kunna ha reserverats för dennes räkning.

14 2 Med huvudman förstås i denna publikation den, som i sista hand svarar för verksamhetens driftkostnader, d. v. s. som bär ansvaret för att utgifterna täckas, sedan vårdavgifter och eventuella bidrag från andra intresserade parter dragits från. Huvudmannen äger i allmänhet det kapital, som är nedlagt i rörelsen, men så behöver principiellt icke vara fallet. Ett i praktiken viktigt undantag från regeln är, då förening eller stiftelse äger anstalt men driver denna i samråd med och vanligen också med ekonomiskt stöd av det allmänna (i förteckningen på sidan IX är detta slag av huvudman betecknat F). Hit höra jubileumsfondens sanatorier, vanföreanstalterna m. fl Organisationen. All för allmänheten öppen hälso- och sjukvårdande verksamhet i Sverige är underkastad statlig kontroll. Övervägande delen bedrives av eller understödes av det allmänna (stat eller kommun). Medicinalstyrelsen, som sorterar under inrikesdepartementet, är landets högsta administrativa organ på området. Dess uppgift år främst att övervaka medicinalpersonalens, sjukvårdsorganens och apotekens verksamhet och ha högsta ledningen av de statliga sinnessjukhusen m. fl. institutioner (se nedan). Den är organiserad på nio byråer: Medicinalbyrån, hälsovårdsbyrån, sjukhusbyrån, sinnessjukvårdsbyrån, byrån för social- och rättspsykiatri, tandvårdsbyrån, apoteksbyrån, lag- och utredningsbyrån samt kameralbyrån med särskild avdelning för sinnessjukhusens ekonomiska förvaltning. Vid sin sida har medicinalstyrelsen diverse rådgivande organ och nämnder för speciella frågor. (Se härom den av styrelsen utgivna»förteckning över svenska läkare och tandläkare», t. ex. årg. 1952, s. 420 ff.) Direkt under medicinalstyrelsen sortera: De statliga sinnessjukhusen, statens anstalt för fallandesjuka, barnmorskeläroanstalterna, centralanstalten för specialutbildning av barnsjuksköterskor, statens bakteriologiska laboratorium, statens rättskemiska laboratorium, statens farmaceutiska laboratorium, rättsläkarstationerna, de rättspsykiatriska stationerna vid sinnessjukhusen, medicinalstyrelsens skärmbildscentral och i visst hänseende radiofysiska institutet. Jämsides med medicinalstyrelsen på den allmänna hälso- och sjukvårdens område verka två andra centrala institutioner. Den ena är Statens institut för folkhälsan med huvudsaklig uppgift att utföra vetenskapligt-praktiska undersökningar på den allmänna hygienens, födoämneshygienens och yrkeshygienens områden och att meddela undervisning i dessa och liknande ämnen. Den andra är Centrala sjukvårdsberedningen, som har till uppgift att ge råd vid planläggning av sjukhusbyggnader och deras utrustning samt att verka för standardisering och rationalisering av sjukhusens utensilier och drift. Slutligen må nämnas, att universitetssjukhusen intaga en i förhållande till medicinalstyrelsen relativt självständig ställning.

15 Den lokala organisationen av hälso- och sjukvården ansluter sig till de 24 länen och de 6 städer, som icke tillhöra landsting (Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle). Varje län har en förste provinsialläkare med huvudsaklig uppgift att övervaka hälsovården och den öppna sjukvården och de sex städerna (utom Gävle) en med förste provinsialläkare jämställd förste stadsläkare. Ansvaret för att vård på sjukvårdsanstalt skall kunna beredas den, som är i behov därav, vilar ytterst på landstingen och städerna utom landsting. (Jfr sjukhuslagen och lag om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa.) Landstingsområdena ansluta sig till länen men äro 25 till antalet, då Kalmar län uppdelats i två (Kalmar läns norra och Kalmar läns södra landstingsområde). För den mera kvalificerade sinnessjukvården och vården av svårskötta sinnesslöa svarar dock i allt väsentligt staten, utom vad angår sinnessjukvården i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, som själva handha huvudparten härav mot erhållande av statsbidrag. För den statliga sinnessjukvården ha 18 geografiska regioner inrättats (se kartan i början av boken). Att landstingen och styrelserna i städer utom landsting ålagts huvudmannaskapet för den slutna vården och faktiskt äro huvudmän också för betydande delar av den öppna vården, hindrar icke, att även andra samfälligheter lika väl som enskilda personer svara för viktiga delar av hälso- och sjukvården. Att staten åtagit sig huvudparten av sinnessjukvården har redan nämnts. Huru ansvaret för hälso- och sjukvården i detalj fördelar sig, framgår av följande tablå. Denna har för överskådlighetens skull fått omfatta även verksamhetsgrenar, som icke tillhöra den allmänna hälso- och sjukvården, såsom fängelseläkarväsendet, skolhälsovården, industrihälsovården och den militära sjukvården. I tablån har icke öppen sjukvård utövad av privatpraktiserande läkare särskilt angivits. Att huvudmännen för denna äro privata företagare, säger sig självt. En betydande öppen läkarvård bedrives emellertid också i anslutning till sjukhusen, i de flesta fall i läkarnas egen regi, och huvudmannaskapet torde i dessa fall få anses vara delat mellan sjukhusets huvudman och läkarna. Vid andra sjukhus återigen, särskilt i storstäderna, drives denna öppna vård helt i sjukhusens regi (vid s. k. polikliniker). Som komplettering till uppgiften om huvudmännen må nämnas, att stat, landsting och primärkommuner dessutom understödja vård, för vilken de själva icke äro huvudmän. Statsbidrag till såväl anläggning som drift utgår sålunda på vissa villkor till sjukvårdsanstalter, som bedriva medicinsk barnsjukvård, tuberkulosvård, epidemivård, kronikervård, sinnessjukvård och sinnesslö vård. Landstingsbidrag utgår till primärkommuner och enskilda, som driva kronikervård, förlossningsvård och sinnessjukvård m. m. Även bidrag till allmän kroppssjukvård förekommer, liksom till konvalescentvård. 3

16 » Vem gör vad inom hälso- och sjukvården?» Tablå över hälso- och sjukvårdens huvudmän. 4

17 1 Jfr förteckningen vid kartan i bokens början. 2 I vilkas styrelse det allmänna är representerat. 3 Apotekens ställning som privata företag är starkare reglerad genom bestämmelser av offentligrättslig karaktär än övriga i denna kolumn upptagna organ. 5

18 6 Kap. 2. Översikt av medicinalpersonalen. Ett överslag av den i slutet av åren 1950 och 1951 yrkesverksamma medicinalpersonalen ger följande resultat. 1 Härtill komma 1950 och resp. 257 sjuksköterskor, som samtidigt äro barnmorskor och inräknats bland dessa. 2 Exkl. enskilda vårdhem. 3 Uppgifterna, som äro relativt osäkra uppskattningar, motsvarar det sannolika minimiantalet.

19 Beträffande sjukvårdsanstalternas personal även förvaltnings- och ekonomipersonal hänvisas till kap. 3. Läkarnas antal beräknas sålunda: 7 Hela antalet personer, som verkat som läkare, utgör alltså Räknar man bort de 243, som icke haft full kompetens enligt svenska krav, blir antalet 4834 eller 6,8 på invånare. Lägger man därtill de legitimerade men icke yrkesverksamma, får man talet 5134 (jfr tab. 1), eller 7,2 per invånare. Tandläkarna. Totalantalet enligt tab. 1 är Av dessa äro enligt uppgift 3348 yrkesverksamma. Härtill böra läggas ca 245 utländska tandläkare, som i slutet av 1951 verkade jämlikt tillstånd av Kungl. Maj :t därav 227 inom folktandvården på befattningar, som icke kunnat besättas med svensk innehavare. Detta gör tillhopa 3593 praktiserande tandläkare. Av dessa voro 43 tillika legitimerade läkare. Av de praktiserande tandläkarna voro 779 verksamma inom folktandvården, varav 761 vid distrikts- och 18 vid centraltandpoliklinikerna. Apotekarna och apotekspersonalen. Bland farmacie kandidaterna enl. tab. 1 ingå 51 med utländsk utbildning, vilka av Kungl. Maj:t erhållit tillstånd att tjänstgöra på apotek. De på apotek verksamma apotekarnas antal minskades mellan 1950 och 1951 med 7 personer, medan farmacie kandidaternas antal ökades med 19 och elevernas med 10. Sjuksköterskorna. Antalet i riket yrkesverksamma sjuksköterskor med svensk examen var vid slutet av år Härtill kommer ett okänt antal utländska sjuksköterskor. Om dessa vet man endast, att anställning förmedlats åt 644 de flesta från våra nordiska grannländer. Om hälften av dessa voro i tjänst vid årets slut, skulle hela kåren uppgå till ca personer. Av dessa voro 257 tillika barnmorskor och ha i tablån här ovan räknats som sådana. Kårens nettotillväxt mellan 1950 och 1951 var 837, vad angår sjuksköterskor med svensk examen. Antalet 1951 utexaminerade sjuksköterskor var 960. Antalet sjuksköterskebefattningar redovisas i tab. 3 (jfr härom kap. 3). Barnmorskorna. Totala antalet legitimerade barnmorskor under 66 år var vid slutet av år Av dessa tjänstgjorde 730 som distriktsbarnmorskor. Av hela kåren voro 810 mellan 55 och 66 år, d. v. s. över pensionsåldern enligt före 1950 gällande bestämmelser, varav 120 innehade barnmorsketjänster. De 1 560, som voro under 55 år, fördelade sig sålunda:

20 8 voro distriktsbarnmorskor, 500 tjänstgjorde på anstalter, 165 tjänstgjorde som tillfälliga vikarier på befattningar i allmän tjänst eller som privatpraktiserande, 70 voro i utlandet såsom missionärer eller bedrevo studier, 30 voro heltidsanställda på mödravårdscentraler, 20 kompletterade för sjuksköterskeutbildning, 15 innehade andra tjänster inom sjukvården, och 150 slutligen hade helt upphört med yrket. I Sverige verkade således barnmorskor under 55 år och 120 över, eller tillhopa Alla här lämnade uppgifter äro blott ungefärliga. 257 barnmorskor voro samtidigt sjuksköterskor. Under året utexaminerades 98 barnmorskor. (Beträffande barnmorsketjänster hänvisas till tab. 3 och kap. 3). Sjukgymnasterna. Hela antalet i landet befintliga kvinnliga, legitimerade sjukgymnaster under 65 år vid slutet av år 1951 var 2 209, varav 946 voro yrkesverksamma, vilket framgår av tab. 1. Ökningen mellan 1950 och 1951 uppgår till 33. I det av medicinalstyrelsen förda registret äro 49 manliga legitimerade sjukgymnaster upptagna, men denna siffra är icke fullständig. Vidare funnos åtskilliga officerare med sjukgymnastutbildning, som icke utövade praktik och ofta nog icke sökt legitimation. Material. Medicinalstyrelsens register: Läkare, tandläkare, sjuksköterskor, barnmorskor och sjukgymnaster. Resp. anstalters årsberättelser eller annan årlig redovisning: Apotekare, apotekspersonal, sjukvårdsbiträden och övrig sjukvårdspersonal.

21 9 Kap. 3. Den allmänna hälso- och sjukvårdens organ Organ för enbart öppen hälso- och sjukvård Provinsial- och stadsläkarväsendet. I början av år 1952 funnos 24 förste provinsialläkartjänster och 590 provinsialläkartjänster, inräknat extratjänster samt en biträdande förste provinsialläkartjänst i varje län (jfr tab. 2). Av de sistnämnda innehades 8 av provinsialläkare. Räknar man bort de 24 biträdande förste provinsialläkartjänsterna, som närmast äro att betrakta som bisysslor, kommer man till ett antal tjänster för provinsial- och extra provinsialläkare av 566. Av dessa voro 42 vakanta. Antalet provinsialläkare etc. var alltså 524. Förste provinsialläkaren på Gotland var tillika provinsalläkare i Visby distrikt (och ingår sålunda både i kol. 2 och kol. 3 i tab. 2). Antalet provinsialläkartjänster vilket överensstämmer med antalet distrikt har kraftigt ökats intill år 1949; därefter har tillskottet varit väsentligt svagare. Provinsial- och stadsläkarväsendet. Medical officers' institution.

22 10 Under år 1951 förordnade Kungl. Maj :t om inrättande av 7 ordinarie provinsialläkardistrikt, nämligen : Alla dessa inrättades emellertid icke under år Ännu vid utgången av första kvartalet 1952 hade endast Tvååkers och Gunnarskogs inrättats. Dessa äro medräknade i tab. 2, liksom de tre, som tidigare varit extra distrikt, men icke Färjestadens och Kallinge. Av extra distrikt beslutades och inrättades tre stycken under 1951, nämligen Turebergs, Styrsö och Lesjöfors. Stads- och stadsdistriktsläkartjänsterna voro 218, varav 19 vakanta, och köpings- och municipalläkarna 10, varav 2 vakanta. Kungl. Maj:t har under år 1951 medgivit rätt till tjänstårsberäkning för 11 stads- o. stadsdistriktsläkare Distriktssköterskorna m. fl. Distriktsskötersketjänsternas antal vid slutet av år 1951 var Vakanserna uppgå till icke mindre än 288, vadan antalet tjänstgörande sköterskor var (tab. 3). Distriktssköterskornas huvudsakliga verksamhet omfattar sjukvård i hemmen, spädbarns- och småbarnsvård, skolhygienisk verksamhet, dispensärarbete och bostadstillsyn. Antal av distriktssköterskorna utförda hembesök per år och sköterska. Number of visits to private homes per year and public heath nurse. Vid bruk och fabriker verkade i öppen och sluten vård 124 sjuksköterskor Distriktsbarnmorskorna. Antalet tjänster för distriktsbarnmorskor den 1 januari 1952 var 795 uteslutande barnmorsketjänster, vartill kommo 5 tjänster, som kombinerats med distriktsskötersketjänst (tab. 3). Av dessa voro 65 vakanta och antalet tjänstgörande barnmorskor alltså omkring 735. Antalet hemförlossningar, varvid barnmorska biträtt, utgjorde (tab. 34), hembesök för förvård

23 ca 57000, för eftervård ca 46500, för barnavård ca 8700 och för sjukvård ca Distriktsbarnmorskorna kunna även åläggas tjänstgöring i sluten vård, och i sådan ordning ha ca förlossningar handhafts av dem Den förebyggande mödra- och barnavården. Den förebyggande mödra- och barnavården omspände under år 1951 i organisatoriskt hänseende 99 % av landets befolkning. Uppgifter om antalet mödra- och barnavårdscentraler och -stationer, övervakade mödrar och barn lämnas i tab. 4. Hälsoövervakningen ur kvalitativ synpunkt, bedömd genom medeltalet besök hos läkaren, barnmorskan och sjuksköterskan och medeltalet hembesök hos blivande mödrar och barn i olika åldrar vid olika typ av organ i städer och på landsbygd framgår av tablån här nedan. Att övervakningsprocenten enligt denna tablå icke helt överensstämmer med motsvarande tal i tab. 4, beror på att talen i tablån räknats på mödrar respektive födda i de i organisationen inlemmade delarna av länen, medan talen i tab. 4 räknats på samtliga mödrar respektive barn. Vid jämförelse med förgående år skall man finna, att absoluta antalet övervakade småbarn i åldern 1 2 år nedgått med ca 3 000, sammanhängande med minskade årskullar av dessa barn. Kostnaderna för den förebyggande mödra- och barnavården belöpte sig under 1951 på kr, varav statsbidraget utgjorde 46,1 % och huvudmännens bidrag 53,9 %. Kostnaden per år och övervakad individ uppgick till 18,17kr (1950 till 15,53) Tuberkulosvården. Dispensärerna. Enligt den år 1937 genomförda dispensärorganisationen är landet indelat i distriktsdispensärer, som i regel förestås av tjänsteläkare. I varje län finns dessutom en eller flera centraldispensärer, som förestås av tuberkulosspecialister och äro utrustade med röntgenanläggningar. De största städerna och Älvsborgs län ha en något avvikande organisation med mer centraliserad dispensärverksamhet. Vid universiteten finnas särskilda studentdispensärer.