PSYKOLOG. Kvinnan i skuggan av mannen även i psykologin. Specialistpsykologer tjänar mer. Studenterna saknar genusperspektiv.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PSYKOLOG. Kvinnan i skuggan av mannen även i psykologin. Specialistpsykologer tjänar mer. Studenterna saknar genusperspektiv."

Transkript

1 PSYKOLOG TIDNINGEN 2/06 Specialistpsykologer tjänar mer Studenterna saknar genusperspektiv i utbildningen TEMA GENUSPSYKOLOGI: Kvinnan i skuggan av mannen även i psykologin SISTA SIDAN: FEMINISTISK TERAPI OVANLIG I SVERIGE

2 INNEHÅLL 2/06 PSYKOLOG TIDNINGEN 2/06 30/1 19/2 Årgång 52 Utgiven av Sveriges Psykologförbund LEDARE: Mot full legitimitet 3 Lars Ahlin TEMA GENUSPSYKOLOGI Genusforskare synar könsförståelser i psykologin 4 Eva Magnusson, forskare vid Kvinnovetenskapligt Forum i Umeå, ser med genusglasögon på psykologin. På spaning efter genusperspektiv 8 Vilka könsförståelser förmedlar utbildningen? Genusperspektiv möter ännu motstånd 11 Mona Eliasson, landets enda professor i genuspsykologi har upplevt motståndet på nära håll. Psykologers syn på mäns våld 13 Falsk psykolog dömd 15 Det lönar sig att vara specialistpsykolog 16 AKTUELL FORSKNING Ny modell för behandling av affektfobier 18 Kvinnor utsatta för våld får ny hjälp 21 Förbundsnytt 23 Bok- och filmrecension 25 Feministisk terapi ovanlig i Sverige 44 Eva Magnusson Mona Eliasson Katarina Blume Indra Windh foto: tomas södergren foto: tomas södergren foto: robert berthagen foto: mikael lundgren chefredaktör och ansvarig utgivare: Eva Brita Järnefors, E-post: redaktionssekreterare och stf ansvarig utgivare: Carin Waldenström, E-post: redaktör: Maja Ahlroos, E-post: annonsansvarig: Brittmarie Haake, E-post: Box 3287, Stockholm Fax postgiro: bankgiro: E-post: ISSN prenumerationer och adressändringar: Lagern Akademikerservice Tel Fax E-post: Pris: 490: inkl moms helt kalenderår, 15 nr, : inkl moms halvt kalenderår, 8 nr, Telefonnummer/e-post till serviceområden, kanslipersonal, förbundsstyrelse m fl hittar du på näst sista sidan. psykologtidningen på nätet Varannan måndag kan du läsa ledaren och huvudartikeln i senaste numret på eller Som medlem har du också tillgång till de senaste numren av tidningen som PDF-fil. På webben finns dessutom ett sökarkiv för artiklar publicerade i Psykologtidningen sedan All redaktionell text lagras elektroniskt för att kunna publiceras som PDF-filer på webben. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publicerar vi inte artiklar med sådana förbehåll. Medlem Förening Fackpressupplaga Sveriges Tidskrifter ex 2004 tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund grafisk form: Marianne Tan. E-post: nummer 3/06 4/06 5/06 distributionsdag 20/2 13/3 3/4 manusstopp för plats- och kursannonser 1/2 22/2 15/3 manusstopp för psykolog- och yrkesföreningar 1/2 22/2 15/3 OMSLAG: Personen på bilden har inget med innehållet i artikeln att göra. FOTO: Renato Tan.

3 LEDARE Lars Ahlin Mot full legitimitet En bit in på 2006 önskar jag alla medlemmar och läsare en riktigt god fortsättning. I år är det riksdagsval, närmare bestämt den 17 september, och det känns extra viktigt att synliggöra våra frågor. Särskilt som alla kan vinna på att vi psykologer tar nya steg mot det fulla erkännandet som yrkesgrupp. Formellt sett är psykologyrket erkänt genom vår akademiska utbildning och legitimationen. Informellt har vi dock en bit kvar. Jag syftar på den breda allmänhetens kunskaper om oss legitimerade psykologer. Här inkluderas många arbetsgivare, verksamhetschefer och politiker på olika nivåer. Nystart för Psykologförbundets dialog med Socialstyrelsen inleddes nyligen. Vid vår första överläggning berörde vi främst skyddet för yrkestiteln psykolog samt behovet av bra kompetensbeskrivningar för psykologyrket. Och vi kunde tillsammans med de närvarande tjänstemännen konstatera att psykologkårens femtio år är en kort tid jämfört med de år traditionellt fullt ut legitima yrkesgrupper som läkare, tandläkare och sjuksköterskor har på nacken. När det gäller psykisk ohälsa är psykologen den självklara experten DET ÄR DÄRFÖR LOGISKT att våra frågor rör just skyddet för psykologtiteln, argumenten för en offentlig finansiering av psykologisk behandling och rätt status för psykologers intyg och bedömningar. Det sistnämnda framförde vi också när Psykologförbundet nyligen besöktes av migrationsminister Barbro Holmberg, det vill säga att värderingen av våra utlåtanden i asylärenden i dag är otillfredsställande. Men varje möte, varje tillfälle till dialog är ett litet steg i rätt riktning och jag tror vi kan se vissa tecken på detta. När miljöpartiet skriver partimotioner i riksdagen om behovet av psykologer i primärvården, kan detta delvis tillskrivas Psykologförbundets uppvaktning. Och genom att engagera politiker från såväl regeringspartierna som oppositionen under Almedalsveckorna 2004 och 2005 kunde vi lyfta fram goda exempel på nyttan av psykologer på vårdcentraler, argumenten för offentlig finansiering och den så kallade sjukskrivningsrätten för psykologer. Ett annat gott tecken är när den borgerliga alliansen i ett färskt tiopunktsprogram vill satsa minst fem miljarder kronor för att förstärka psykiatrin under de närmaste tio åren. Låt mig citera ur första punkten:... Primärvården är ofta patientens första kontakt med sjukvården och 30 procent av primärvårdens patienter söker för psykosociala problem. Det måste alltid finnas tillgång till kuratorer och psykologer i primärvården... Denna gång slipper vi alltså se skrivningar om så kallade beteendevetare eller att psykologer och kuratorer är utbytbara mot varandra. Ett litet men dock ett gott tecken. ÄVEN REGERINGEN har, genom Ylva Johansson, visat intresse för kommande förslag till en moderniserad primärvård med bland annat tillgång till psykologer. Förslagen utarbetas av Psykologförbundet, Läkarförbundet, Arbetsterapeuterna, Sjukgymnasterna med flera i samverkan, det så kallade Saco vård. Vi räknar med att kunna presentera ett samlat förslag till politikerna i vår. I år är det som sagt valår. Därför tog förbundsstyrelsen beslut om en verksamhetsplan för 2006 med viss prioritering av opinionsbildning, lobbying och det jag gärna kallar konsumentupplysning. Påverkan och kunskapsspridning är något var och en av oss kan bidra med och centralt kommer förbundet att fortsätta utveckla vår hemsida som redan i dag innehåller väldigt mycket för dig som medlem. Och vi kommer att fortsätta ta fram fler beskrivningar, OH-serier, foldrar och andra verktyg. Detta för att underlätta, sprida och effektivisera opinionsbildningen för våra frågor och därmed bereda vägen för allt bättre löner och villkor. Det är glädjande att alltfler psykologer runt om i landet tar initiativ till egna debattinlägg och att ett ökande antal verksamma psykologer och forskare ofta framträder i medierna. Också att enskilda medlemmar tagit direkta kontakter i syfte att påpeka, upplysa och rätta till brister eller sakfel från mediernas sida. Detta är sammantaget alldeles utmärkt. Uthålligt och konsekvent måste vi fortsätta att driva våra olika frågor med det övergripande kravet på en reformering bort från medikaliseringen av den psykiska ohälsan till en modern svensk psykisk hälsovård. Och när det gäller psykisk ohälsa är psykologen den självklara experten. Så låt oss tillsammans jobba mot full legitimitet och än en gång god fortsättning! LARS AHLIN Förbundsordförande 3

4 Genusforskare sy könsförståe Eva Magnusson vill genom sin forskning bidra till att bryta upp invanda föreställningar om kön i psykologin. Det går inte att i efterhand bara lägga till ett genusperspektiv till den etablerade psykologin. I grunden gäller det att bryta upp traditionella sätt att tänka om kön alltså en ny kunskapssyn. Det säger Eva Magnusson, docent och lektor i psykologi vid Umeå universitet men för närvarande utlånad forskare vid Kvinnovetenskapligt Forum där. EVA MAGNUSSON har arbetat med könsteoretiska frågor inom psykologin i mer än 20 år och hör till de få inom området som också verkat som lärare och forskare vid ett universitet. Dessförinnan arbetade hon som psykolog i omkring tio år och påverkades som många andra kvinnliga forskare av den moderna kvinnorörelsen i slutet av talet. Eva Magnusson var feminist långt innan begreppet genus hade slagit igenom inom forskningen. Vad är det då som gjort att genusperspektivet haft så svårt särskilt svårt, anser 4

5 TEMA: GENUSPSYKOLOGI nar VAD ÄR GENUS? I kapitlet Genusperspektiv på psykologi i boken Vår tids psykologi (Natur och kultur 2005) beskriver Eva Magnusson begreppet genus på följande sätt: Det har hittills varit genomgående i alla samhällen att människors könstillhörighet ges något slags kulturell betydelse, och oftast en ganska stor betydelse. De här skilda kulturella och sociala betydelserna av könstillhörigheten, och konsekvenserna av dem, sammanfattas i dag i begreppet genus.... Ett genomgående resultat i genusforskning är att de kulturella betydelserna av kön hittills nästan alltid har gett kvinnor och män olika värde och tillgång till makt och andra privilegier. Kvinnor och män har dessutom genomgående bedömts enligt skilda kulturella måttstockar. Sådana betydelser av kön på samhällelig nivå får naturligtvis också konsekvenser för individer på den personliga nivån, både fysiskt och psykiskt.... Genusforskare inom psykologin studerar bland annat... hur psykologiska teorier och tillämpningar bidrar till att befästa eller förändra traditionella föreställningar om kvinnor och män. lser i psykologin vissa kritiker att tränga in i psykologin, en vetenskap som bygger på (och skapar) föreställningar om människan, hennes upplevelser och handlande? Det har att göra med hur själva ämnet som kunskapsfält är konstruerat, säger Eva Magnusson. Stora delar av ämnet har en empiristisk, kvantitativ forskningstradition med en inbyggd föreställning om att det går att mäta variabler hos den enskilda individen, egenskaper fristående från såväl den aktuella situationen eller den kultur hon/han är omgiven av. Utgående från sådana mätningar, där individer observerats avskilda från sin omgivning, har man sedan skapat teorier som ansetts gälla människor generellt. Med ett sådant empiristiskt paradigm* 1 kommer könsfrågor att handla om könsskillnader, konstaterar Eva Magnusson. Det är då bara skillnader som går att göra begripliga. Välbekanta mätningar är till exempel könsskillnader i verbal förmåga, i spatial förmåga, i självförtroende och så vidare. Skillnaderna tillskrivs sedan inre egenskaper hos kvinnor och män, inte sällan grundade i personlighet eller biologi. De här föreställningarna förs i dag inte längre fram i sin rena form, menar Eva Magnusson, men de har länge varit förhärskande då man skapat teorier om kön. Genom sin uppbyggnad har psykologiämnet kommit att utesluta könsförståelser som påverkar människor i deras vardag, men som inte fått rum inom ämnets traditionella ramar. OM KUNSKAPER BYGGER på mätande av isolerade variabler, ja, då utesluts viktiga områden som inte lätt låter sig mätas eller som kanske går att utforska bara med kvalitativa metoder, till exempel makt- *1 Paradigm = system av antaganden och tankemönster som är allmänt erkända inom ett vetenskapligt område. 5

6 ill: gunilla kvarnström förhållanden. Och om man inom psykologin bara ser individen och individens inre som kunskapsobjekt, då hamnar maktfrågor samt sociala och kulturella perspektiv utanför det som betraktas som psykologi. Eva Magnusson menar naturligtvis inte att all mätning eller all kvantitativ forskning är fel. Men hon anser att man bör vara medveten om vilket perspektiv man har och hur resultaten ska tolkas och också om vilka begränsningar ett visst paradigm innebär för skapandet av kunskap Det är heller inte så att psykologin som helhet saknat könsteoretiska perspektiv, påpekar hon. Redan i början av 1900-talet påvisade kvinnliga psykologiforskare att en del vanligt förekommande psykologiska teorier genomsyrades av fördomar mot kvinnor. Det man tidigt kritiserade var uteslutningar av kvinnor i forskningen, fördomsfulla tolkningar av kvinnors verklighet, koncentrationen på könsskillnader och brister i metoderna. Tidiga kritiker ifrågasatte till exempel just psykologisk forskning om skillnader mellan kvinnor och män när det gällde olika förmågor och egenskaper. Där metoderna var acceptabla kunde man påvisa betydligt färre tydliga skillnader mellan könen. Tidiga könsteoretiska forskare och kritiker i Norden är Mona Eliasson och Margot Bengtsson i Sverige samt Hanne Haavind och Harriet Holter i Norge. BRISTEN PÅ GENUSPERSPEKTIV har lett till två olika sätt att förstå kön inom psykologin, förklarar Eva Magnusson. I det ena fallet det vanligaste betonar man de psykologiska skillnaderna mellan könen, som uppfattas som radikalt olika, i det andra fallet ser man kön som något ovidkommande. När man inom psykologin fokuserar på könsskillnader mellan kvinnor och män, missar man lätt de ofta större variationerna bland kvinnor och bland män. Fokus på skillnader mellan kvinnor och män gör att man ofta missar variationer inom gruppen kvinnor och inom gruppen män, variationer som ofta är större än genomsnittsskillnaderna mellan könen. Fokus på skillnader gör det också svårt att se orättvisor i bemötandet av kvinnor och män. BRIST PÅ SJÄLVFÖRTROENDE sägs till exempel ofta vara orsaken till att kvinnor inte i samma utsträckning som män hamnar på chefsposter i en organisation. Man ser då bristen hos kvinnan, i hennes personlighet. Det är hon som ska förändras, inte de förhållanden eller hinder för kvinnors avancemang som kanske finns inom organisationen. Bortser man på det sättet från sociala dimensioner och maktförhållanden i jämförelser mellan kvinnor kommer man också att se individuella egenskaper som orsaken till ojämlikhet. I det andra fallet, det vill säga då man inte tillmäter könet någon betydelse i studiet av människan glömmer man att kvinnor och män lever under olika villkor, säger Eva Magnusson. I sådana könsneutrala resonemang ser man inte skillnader i makt och resurser mellan kvinnor och män eller att kvinnors och mäns handlingar uppfattas och värderas olika. När man till exempel talar om könsneutrala löner och könsneutrala lagar utgår man från att livsvillkor och förutsättningar för kvinnor och män är lika. Ytterligare en typ av könsblinda resonemang var när man tidigare undersökte pojkar och män och sedan generaliserade resultaten till att omfatta alla människor, det vill säga också kvinnor och flickor. Men vad innebär då genusperspektiv inom psykologin? GENUSFORSKARE UTGÅR FRÅN att alla samhällen har någon typ av genusordning, det vill säga en kategorisering utifrån kön som påverkar hur människor uppfattar sig själva, hur de ser på och bemöter andra och som innehåller koder som styr vad som anses kvinnligt och manligt. De här genuskonstruktionerna varierar mellan olika samhällen och kulturer, men leder oftast till ojämlikhet mellan könen och ett nedvärderande av det som ses som kvinnligt. Detta i sin tur påverkar både kvinnors och mäns uppfattning om sig själva, det vill säga deras könsidentitet. För genusforskare är det därför samhälleliga tolkningar och följder av att tillhöra ett visst kön, det vill säga vad kön ges för innebörder, som är intressant att utforska inte kvinnors och mäns inre egenskaper. Men den sociala struktureringen i samhället gäller inte bara kön, påpekar Eva Magnusson. Det handlar inte bara om kvinnor och män. Det finns också andra hierarkiskapande uppdelningar av människor, till exempel utifrån etnisk tillhörighet, klasstillhörighet eller sexuell orientering. De här struktureringsprinciperna samspelar med kön. Frågorna kring vilka ytterligare innebörder dessa principer tillför begreppen manligt och kvinnligt har under senare år ägnats allt större intresse inom den psykologisk genusforskningen. Psykologisk forskning utan genusperspektiv har till exempel oftast tagit för givet att sexualitet är det samma som heterosexualitet och därmed uteslutit lesbiska kvinnor och homosexuella män i undersökningar som inte gällt just sexualitet, utan livserfarenheter och utveckling. Och på samma sätt som undersökningar av män generaliserats till att omfatta alla människor, har forskning om vita, västerländska medelklasskvinnor generaliserats till att gälla kvinnor överhuvudtaget, oberoende av klass eller etnicitet. GENUSPSYKOLOGISK FORSKNING har genom åren haft två huvudspår. Dels empirisk forskning, där man lyft fram tidigare osynliga förhållanden i framför allt kvinnors liv, dels alltså en teorikritik som ifrågasätter forskning, där man bortser från sociala dimensioner och maktförhållanden kopplade till kön. Att genusforskning inom psykologin länge varit inriktad på kvinnor har att göra med att bristerna där har ansetts störst. Men redan på 1980-talet började man rikta sökarljuset även mot männen. Så kallade mansforskare (både kvinnor och män) började studera män som män i stället för som norm för människan. Inom den kritiska mansforskningen har man bland annat studerat mäns våld mot kvinnor och andra män, och mäns identiteter som de kommer till uttryck i föräldraskap och känsloliv. Kraven på genusperspektiv i psykologiutbildningen kommer i dag från två håll. I högskoleförordningen står numera att alla utbildningar vid högskolor och universitet bör ha ett genusperspektiv. Men kraven kommer också från studenterna själva. Frågan har lösts på lite olika sätt vid oli- 6

7 TEMA: GENUSPSYKOLOGI ka institutioner i landet. Ibland ingår genusfrågor i psykologiprogrammet, ibland tas de upp på fristående kurs vid sidan om. (Se artikel här intill!) DISKUSSIONEN HANDLAR OM särorganisering eller integrering, konstaterar Eva Magnusson. Att integrera genusperspektiv i all psykologiundervisning kan dock vara svårt, menar hon. Ska man då ta in en expert på genus i samtliga kurser eller ska alla lärare utbildas i genusfrågor? Idealet vore ju läroböcker i psykologi där genusperspektivet fanns inbyggt, tycker hon. I brist på sådana har hon själv skrivit boken Psykologi och kön. Från könsskillnader till genusperspektiv (Natur och kultur, 2003), som kan användas som ett komplement till litteratur som saknar ett kritiskt könsperspektiv. Något direkt motstånd mot att föra in genusfrågor i utbildningen har Eva Magnusson inte mött i Umeå. Hon har till exempel internutbildat lärare vid Institutionen för psykologi och undervisat om genusfrågor på psykologprogrammet. Inom ramen för Kvinnovetenskapligt forum, som bildades 1987 och där Eva Magnusson innehar en forskartjänst, ges grundutbildning i genusvetenskap upp till C-nivån, det vill säga 60 poäng. Kurserna är välfyllda och kursdeltagarna kommer från olika institutioner och ämnesområden. 15 procent av deltagarna är i dag män. Den övergripande uppgiften för kvinnovetenskapligt forum är att främja genusforskning vid Umeå universitet. Enhetens verksamhet omfattar där utöver grundutbildningen också forskarseminarier, föreläsningar och konferenser samt olika forskningsprojekt. Som när det gäller all forskning är naturligtvis inte heller psykolgisk genusforskning ett självändamål. Meningen är att den nya kunskapen ska kunna användas av psykologer i deras arbete med patienter. OCKSÅ INOM TERAPI har man haft teorier som antingen varit könsneutrala som inom kognitiv terapi eller starkt könsdifferentierande som inom psykoanalysen, berättar Eva Magnusson. För ett par år sedan startade hon tillsammans med kolleger inom psykiatrin i Umeå ett samarbete för att på olika sätt undersöka genusfrågor inom kliniska tillämpningar av psykologisk kunskap. I det samarbetet har också ingått kurser och utbildningsdagar för yrkesverksamma psykologer och andra yrkesgrupper. En viktig frågeställning har varit vad för slags könsförståelser vården förutsätter och producerar och hur det påverkar den enskilda patienten/klienten. Många genuspsykologer ser kön som något som produceras i människors vardag, i samspelet med andra människor och den omgivande kulturen. Kön blir då inte en individuell tillhörighet, utan föreställningarna om vem man är som man eller kvinna skapas och bearbetas om och om igen i ett socialt sammanhang. I den meningen är såväl psykologin i sig liksom vården könsproducenter. Eva Magnusson ser mot den bakgrunden bland annat narrativ terapi som en spännande utveckling. I narrativ terapi utgår man från patientens egen berättelse om sig själv och sitt liv. Terapeutens uppgift blir då att hjälpa patienten att se och förstå sitt liv och det som hänt i ett nytt ljus och därmed skapa en annan historia om sig själv än den som tidigare ledde till problem. Terapier, där man arbetar med patienter utgående från en medveten genussyn, är fortfarande ganska sällsynta i Sverige. I könsneutrala resonemang, där man helt bortser från kön, glömmer man att kvinnor och män lever under olika villkor. Ett exempel är det så kallade ASTAteamet, ett litet team inom psykiatrin i Umeå, där man arbetar med medvetna köns- och maktperspektiv i sin behandling av svårt sexuellt traumatiserade personer. Eva Magnusson är just i färd med att utveckla ett forskningssamarbete med dem och har gjort en förberedande kartläggning av teamets verksamhet Jag menar att det här teamet, som består av 6-7 personer varav en psykolog, utför ett pionjärartat arbete, säger hon. De prövar en hel bukett av olika insatser KBT, sjukgymnastik, pedagogiska insatser, traditionell terapi samtliga grundade på ett genusperspektiv. På sidan 44 i det här numret av Psykologtidningen berättar PTP-psykologen Indra Windh om sin examenuppsats, där hon intervjuat 13 psykoterapeuter om hur de ser på sina möjligheter att förena en feministisk grundhållning med sitt behandlingsarbete. DET FINNS I DAG ingen mainstream * 2 inom psykologisk genusforskning, konstaterar Eva Magnusson. Forskningen hämtar inspiration från andra samhällsvetenskaper och vetenskapsteoretiska inriktningar och utbytet av nya frågeställningar mellan länderna är stort. En del feministiska kritiker av psykologi vänder sig mot psykologiämnets själva grundantaganden och nöjer sig inte med att bara förbättra nuvarande teorier, de vill skapa teorier som bygger på helt nya förutsättningar. Gemensamt för genusforskare i psykologi är att vi vill bryta upp självklara paradigm och gängse könsförståelser inom vårt ämne för att på det sättet nå fram till en bättre kunskap och därmed också bättre behandling. ill: gunilla kvarnström MAJA MHLROOS Böckerna Psykologi och kön. Från könsskillnader till genusperspektiv, Natur och kultur, 2003 och Genusforskning inom psykologin, Högskoleverket 2003 är skrivna av Eva Magnusson. *2 Mainstream = (eng. huvudströmning) företeelser inom olika områden som följer de ledande riktningarna. 7

8 Genusperspektiv i psykologutbildningen har efterfrågats av studerande på olika håll i landet och påbjuds numera även av staten. Genomsyras då undervisningen på psykologprogrammen i dag av ett genusperspektiv? Vad tycker institutionernas företrädare och de studerande själva? På spaning efter Under 1990-talet kom ett statligt krav på att genusperspektiv ska integreras i all utbildning och forskning. Hur lever psykologutbildningen upp till det? Ett svar gavs år 2004 i Högskoleverkets utvärdering av psykologprogrammen. Slutomdömet blev att integreringen i regel är svag. Utvärderarna summerade: Det vanligaste sättet på vilket lärosätena presenterar genus är som gruppvariabel, det vill säga med betoning på skillnader och likheter mellan könen. Mer sällan behandlas genus som stimulusvariabel, det vill säga hur respektive kön uppfattas och behandlas. Detta perspektiv borde uppmärksammas. Högskoleverket gav också rekommendationen: Genusperspektiv bör integreras och problematiseras i undervisningen i betydligt större utsträckning. OM NÅGRA ÅR kommer en ny utvärdering från Högskoleverket. Men redan nu gör Psykologtidningen en mer anspråkslös spaning efter genusperspektiv i psykologutbildningen på de sju berörda universitetsorterna, från norr till söder. Är genusperspektivet tillgodosett i kurslitteratur och utbildning? Genomsyras utbildningen av ett genusperspektiv? Start i norr, det betyder Umeå. Där är Åke Granberg studierektor för psykologprogrammet. Anser han att genusperspektivet är tillgodosett i utbildningen? Vi är stolta över att vara på väg och tillräckligt ödmjuka för att inse att det är rätt mycket väg kvar. Det är väl svårt att säga att vi gör tillräckligt när många av oss lärare inte är vana vid detta perspektiv, men vi arbetar sedan flera år med att integrera genusperspektivet i vårt psykologprogram, säger han. I Umeå, liksom på de flesta orter, finns Målet med att utbilda lärare i genusmedveten undervisning är att de ska bli bättre på att upptäcka och hantera ojämlikheter. numera en fråga med i kursutvärderingarna om hur väl den studerande tycker att genus/könsperspektivet har beaktats. Det kommer förstås att ge oss fingervisningar om hur väl vi lyckats, tillägger Åke Granberg. I Uppsala är Bo Andersson ny programansvarig för psykologprogrammet, men han har lång erfarenhet av psykologutbildningen eftersom han har varit studierektor i 30 år. Jag tycker vi har blivit ganska mycket bättre. Vi har nu en särskild 5-poängskurs med genusperspektiv, Kön, genus och etnicitet. Vi stod i valet mellan att göra en egen kurs eller integrera genusperspektivet i strimmor i många olika kurser. Risken med strimmor är att helhetsperspektivet försvinner, risken med en egen kurs är att den blir ett alibi för att inte göra något mer. Vi hade en stor diskussion om detta och valde kurs. Den har inte blivit ett alibi, utan genusperspektivet finns med på många andra moment också. Det finns säkert de som tycker att genusperspektivet ska vara med precis överallt, men det tycker inte lärarkåren och inte jag. Genusperspektivet upplever jag mest som ett påbud från staten, det har in- 8

9 TEMA: GENUSPSYKOLOGI Kursen i genusvetenskap har gett aha-upplevelser som gör att man kanske ser på resten av utbildningen med nya, genuskritiska ögon. genusperspektiv te uppstått ur ett stort intresse från forskare eller lärarkollegiet. Och några starka pådrivande studentreaktioner märker jag inte heller, säger Bo Andersson. VI HASTAR VIDARE till Stockholm. Där ingår numera 4-poängskursen Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor i första året på psykologlinjen. Christina Flordh och Björn Edlund ansvarar för kursen, men är inte helt nöjda med nuvarande situation: Nej, vi kan inte säga att genusperspektivet är väl tillgodosett. Förutom 4- poängskursen är det den enskilde lärarens engagemang i frågan som avgör. Från studenthåll anser man det extremt angeläget att genusperspektivet beaktas i högre utsträckning, svarar de. I Örebro är Anders Agrell studierektor för psykologprogrammet. Han nämner också de studerandes engagemang: Studenterna på programmet bildade för några år sedan gruppen MEGA (Mångfald, etnicitet och genus i arbetet som psykolog), och de har sedan dess tryckt på för att dessa frågor ska lyftas fram. Genusperspektivet genomsyrar inte hela utbildningen men vi har målet att det ska tas upp överallt, säger han. Liksom på nästan alla de andra orterna har man i Örebro ordnat utbildning för psykologiprogrammets lärare om genusperspektiv. Formerna varierar från ort till ort: studiecirkel, lärardagar, föreläsningskvällar, högre seminarium med mera. I Linköping har universitetsledningen beslutat att Linköpings universitet ska vara ett genusmedvetet universitet under Det innebär speciella satsningar med genusdagar, utbildning till studierektorer och programansvariga med mera Studieort Särskild genuskurs i psykologutbildningen som förstås också kommer psykologutbildningen till godo. PSYKOLOGUTBILDNINGEN i Linköping är mycket självständig och vilar helt på problembaserat lärande (PBL). Studenterna arbetar i basgrupper med fallstudier. De får en lång litteraturlista med förslag men kan välja helt annan litteratur om de vill. Karin Zetterqvist Nelson var programan- Genusgrupp på institutionen (jämställdhetsgrupper ej medtagna) Psykologistuderande har egen genusgrupp Umeå nej nej ja Uppsala Kön, genus och nej ja etnicitet (5 poäng) Stockholm Genusvetenskap och nej nej jämställdhetsfrågor (4 p) Örebro nej nej ja, MEGA (Mångfald, etnicitet och genus i arbetet som psykolog) Linköping nej Genusnätverk nej, men är på gång Göteborg nej Genusgrupp ja Lund nej GoS (Genus och sexualitet) Det är bara psykologprogrammet i Uppsala och Stockholm som har en genuskurs. Tabellen visar också om institutionerna har en genusgrupp och om de psykologistuderande har en egen genusgrupp. nej 9

10 svarig för psykologutbildningen i Linköping till sommaren 2005 och har ett stort intresse för genusfrågor. Hon forskar själv om homofamiljer med planerade barn. Genusperspektivet har haft olika genomslagskraft i utbildningen beroende på enskilda lärares intresse och studenternas engagemang, just nu har vi studenter som är väldigt drivande. Glädjande är att fler studerande skriver sin examensuppsats utifrån genusperspektiv. På senare tid har jag till exempel handlett två diskursanalytiska uppsatser, en om flickor som skär sig och en om trafficking, säger hon. Psykologiska institutionen i Göteborg har ju länge uppmärksammats för att man inte har lyckats anställa en enda kvinnlig professor i psykologi (nu lär två vara på gång under 2006). Men det betyder inte att ledningen motarbetat genusperspektiv, säger Kerstin Karlsson, studierektor för all utbildning på institutionen: Jag arbetar själv med genusperspektiv på institutionen och det har hänt mycket. Nu finns en medvetenhet på institutionen om inte på alla håll och ett större intresse från kurslärarna. Men vi är i början; vi har inte satsat på att gå fort fram utan med små steg i taget. Studenterna tycker kanske inte att vi är i framkanten, och det är vi inte heller. Men de har inte framfört sådana synpunkter. Vi är flera på institutionen som pushat studenterna att de ska driva på om mer genusperspektiv, det behövs påtryckningar från studenthåll, säger Kerstin Karlsson. NÄR BRITTA LILJEGREN började som studierektor för psykologprogrammet i Lund i januari 2003 fanns inte mycket av genusperspektiv i utbildningen. Det märktes också i den så kallade Studentbarometern, som kom lite senare det året. Studentbarometern görs av Lunds universitet och är en systematisk utvärdering av studenternas åsikter. Där framgick tydligt att de psykologistuderande saknade genusperspektiv, mångfaldsperspektiv med mera i sin utbildning. Studentbarometern betydde mycket för att få fart på arbetet med att förändra utbildningen. Det är för mycket sagt att genusperspektivet genomsyrar hela utbildningen i dag, men vi arbetar målmedvetet med detta, säger hon. Bland det hon vill lyfta fram är gruppen GoS (Genus och Sexualitet) som bildades 2003 efter önskemål av psykologprogramstudenter. I dag är det en genusgrupp för hela institutionen med målet att förmedla kunskap i frågor som rör genus och sexualitet till lärare och studenter. Från och med våren 2006 ska studenter ur GoS-gruppen hålla seminarier i genusoch sexualitetsfrågor på schemalagd tid för termin ett och två. Som framgått hittills anser många programansvariga på institutionerna att studenternas engagemang är näst intill avgörande för att få in mer av genusperspektiv i utbildningen. PsykologTidningen fortsätter spaningen efter genusperspektiv med några kommentarer från programstuderande. Alla är ledamöter i Psykologförbundets Studeranderåd. Jan Pörtfors, som delar ordförandeskapet i Studeranderådet, avslutar sin nionde termin i Umeå i januari. Han tycker det finns mycket övrigt att önska: Arbetet med att föra in genusperspektivet i utbildningen fortskrider i smärtsamt långsam takt. När jag började utbildningen slogs jag av frånvaron av genusperspektiv, det vill säga lärarna tog upp det, Jan Pörtfors men det togs inget samlat grepp och då går man inte vidare i kunskapsuppbyggnaden. I GRUND OCH BOTTEN är ju genusperspektivet ett kritiskt perspektiv. För vad gör psykologforskarna i dag? De gör sina undersökningar och konstaterar könsskillnader. Men det gäller ju att synliggöra kön och inte nöja sig med att visa att det finns könsskillnader, säger han. Johanna Nordlinder har också just avslutat sin nionde termin, i Linköping. Jag har inte märkt några starka reaktioner om brist på genusperspektiv i utbildningen. Det beror nog på att vi har problembaserad inlärning och väljer litteratur själva. Den som vill kan ju välja den inriktningen, säger hon. Både Jan Pörtfors och Johanna Nordlinder har valt att skriva examensuppsats med genusperspektiv. Tillsammans med en kvinnlig kurskamrat gör Jan en kvalitativ studie av ett antal psykoterapeuter. Johanna skriver om transsexuella personer. Gunnel Edström avslutar nu sin andra termin i Uppsala. Hon ser fram mot kursen Kön, genus och etnicitet på termin tre: Jag har hört att den är jättebra, en ögonöppnare som gör att man blir medveten om när genusperspektivet saknas i andra kurser. För övrigt är mitt intryck att genusengagemanget varierar bland de studerande. Om någon är aktiv så drar det gärna med sig fler. En del går och suckar över att det saknas genusperspektiv men gör inget åt det och då händer inget heller, säger hon. Andreas Wallner i Uppsala avslutar nu termin tre Gunnel Edström och har gått kursen Kön, genus och etnicitet : Kursen var bra ur genussynpunkt, men hade för lite om etnicitet. För mig är etnicitet en minst lika intressant fråga som genus, nästan all psykologisk forskning är ju gjord utifrån västerländska personer, säger han. Linda Stenbom har just gått ut termin två i Stockholm som avslutas med kursen Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor. Hon är nöjd med kursen: JAG ÖNSKAR att man hade kopplat in ett tydligt genusperspektiv även i tidigare kurser, men jag förstår att det är många perspektiv som ska rymmas i utbildningen, inte bara genus. Nu är genus på modet och har egen kurs och det är bra. Men vad får det för konsekvenser för oss blivande psykologer att vi inte har en egen kurs om etnicitet och varför inte om till exempel åldrande? säger hon. Aram Seddigh avslutar termin fem i Göteborg. Termin tre och fyra läste han psykologi i Dublin. På termin ett och två i Göteborg fanns ett genusperspektiv, i vissa moment mycket, i andra inte så mycket, beroende på lärarens intresse. Men i Dublin fanns det litet, jag tycker att jag kom ifrån genustänkesättet där. Genusperspektiv handlar ju också om själva undervisningen. På en kurs här i Göteborg avbröt läraren en diskussion och påpekade att vi fyra killar pratade medan Aram Seddigh de åtta tjejerna inte sade mycket. Vi reflekterade över detta en stund och körde sedan med handuppräckning för att få ordet! Det vore intressant att få veta hur mycket genusperspektiv läkare och sjuksköterskor har i sin utbildning. Det är ju bra om det inte är främmande för dem när vi i framtiden ska jobba nära varandra, säger han. ULLA-BRITT STRÖMBERG Vetenskapsjournalist 10

11 TEMA: GENUSPSYKOLOGI Genusperspektiv möter ännu motstånd Inom psykologin finns fortfarande ett stort motstånd mot att integrera genusperspektiv, säger Mona Eliasson, professor i genuspsykologi. Hon forskar om mäns våld mot kvinnor och menar att inga teorier varit så fruktbara inom denna forskning som de med genusaspekter. foto: robert berthagen Människan är inte bara en man och inte bara en amerikan, vilket man kan tro av den forskning som gjorts. Högskolan i Gävle har inget psykologprogram, men psykologiämnet finns på A-, B-, C- och D-nivå. Och här finns Sveriges enda professor i genuspsykologi. I mars 2004 tillträdde Mona Eliasson den nyinrättade tjänsten. Mona Eliasson har varit forskare och lärare vid Psykologiska institutionen i Uppsala och var i många år föreståndare för Centrum för kvinnoforskning i Uppsala (som nu är ersatt av Centrum för Genusforskning). Hon är ett av de mest etablerade namnen i Sverige inom forskningsområdet mäns våld mot kvinnor, ett område hon arbetat med långt innan det blev en så uppmärksammad fråga som det är i dag. Hur arbetar du som professor i genuspsykologi? Jag handleder, forskar och undervisar som en vanlig professor men med min speciella inriktning, det är det som gör mitt arbete så roligt! Och att få möta studenter, både kvinnor och män, med genusinriktning som söker upp mig för att de vill att jag ska handleda dem. Men att arbeta med genus som utgångspunkt är även speciellt för att det är Mona Eliasson, professor i genuspsykologi, forskar om mäns våld mot kvinnor. 11

12 så omfattande: Både ett kunskapsområde och en granskning av teorier och metoder. Genus är också en mångfaldsfråga liksom etnicitet och sexuell preferens. Det handlar ju om att få en vetenskap som är bättre anpassad till att förstå den brokiga mångfald som mänskligheten faktiskt utgör. Vi är inte stämplade i en form, människan är inte bara en man och inte bara en amerikan, vilket man kan förledas att tro av den forskning som gjorts. Ska psykologiundervisningen i Gävle bli ett föredöme nu, till exempel när det gäller genusperspektiv i kurslitteraturen? Vi har ambitionen att alltid inkludera genusaspekter, men vi kan göra mer än vi gjort hittills. För snart 15 år sedan intervjuade jag dig för Psykologtidningen. Artikeln hade rubriken Stort motstånd mot kvinnoaspekter i psykologin och du sade där att psykologin låg långt efter till exempel sociologi och litteraturvetenskap när det gäller att integrera könsaspekter i teori och praktisk forskning. Men sedan dess har det väl gått framåt? Visst har det blivit bättre, men det tror jag främst beror på trycket från psykologstudenter som vill ha genusperspektiv, och att det har uppmärksammats mer och mer i övriga samhället. Inom psykologin finns fortfarande ett stort motstånd mot att integrera genusperspektiv. Motståndet är intressant. Det måste beröra något som ligger väldigt djupt i personen. Dels beror det nog på att man inte vill ta till sig att den framgångsrika tradition man har arbetat inom är ofullkomlig. Dels sitter man kvar i föreställningen om kön som given kategori och kan bara se att här har vi den ena gruppen som är kvinnor och den andra gruppen som är män, och utgår från att de handlar medvetet och överlagt. När vi genusforskare säger att mycket ligger i strukturer som vi är omedvetna om blir den typiske akademikern mycket uppbragt, eftersom det kanske inte är åtkomligt att mäta enligt den intellektuella, experimentella traditionen utan kräver andra, kvalitativa metoder. Ett exempel är när vi vill diskutera undervisningsstil och hur kvinnor och män behandlas olika i klassrummet eller seminarierummet. Det är ju inget läraren gör med avsikt men den typiske akademikern vill bara diskutera det medvetet överlagda. Men för att bli en genusmedveten person måste du komma åt även det som är omedvetet och reflektera över det, men det vill man inte. Det är just detta medvetandegörande som möter sådant motstånd. Du forskar om mäns våld mot kvinnor. Vad innebar det när man började anlägga genusperspektiv på det här våldet? Det var då det verkliga genombrottet för den här forskningen kom. När det gäller mäns våld mot kvinnor så finns det inga forskningsteorier som har varit så fruktbara som de med genusaspekter. När man söker efter förklaringar till att våldet är så vanligt handlar det ju inte om enskilda individer, inte om den enskilda kvinnan eller mannen i en relation, utan om förståelsen av hur normer och värderingar i samhället påverkar oss. Det finns en lång historisk tradition där mannen hade rätt att aga sin hustru, alltså att använda våld. Vi har ett ojämlikt samhälle där vi till exempel tillåter pornografi, som är en organiserad form av kvinnoförtryck och vi har andra strukturer, som inte är så utpräglat kvinnofientliga, men som leder till att kvinnor får lägre lön för samma jobb och så vidare. Allt detta finns oberoende av individerna. "Inom psykologin finns fortfarande ett stort motstånd mot att integrera genusperspektiv." Men den enskilde individen har väl ansvar för vad han gör? Naturligtvis. Men se på till exempel frågan om alkohol och våld. I vår kultur har vi en tradition där män får dricka sig fulla och sedan får förståelse för att de gör galna saker, även om vi inte förlåter det. Misshandlade kvinnor säger ofta: Om han inte drack skulle vi inte ha detta problem, när han är nykter är han världens sötaste och goaste. Genusperspektivet på detta är att män utnyttjar de här strukturerna för att förklara och rättfärdiga vad de gör: Jag var så full att jag inte visste vad jag gjorde. Även om det inte håller i rätten är det något som omgivningen förstår. Ett annat exempel är många mäns grundmurade känsla av att de har rätt att ha anspråk på kvinnor. En man, som har blivit reformerad och har slutat slå sin partner, kan berätta om hur han ansåg sig ha rätt att bli galen om han kom 15 minuter innan middagstid och maten inte var klar. Och reformerade män som lärt sig ta ansvar för sitt våld kan ändå säga: Jag måste ta ansvar för mitt våld. Jag valde att slå. Men hon måste ju lära sig att inte uppträda så att jag måste slå henne. Var kommer den uppfattningen ifrån att de har rätt att bestraffa kvinnan? Det är ju inte så att en liten grupp män har hittat på det själva. Vi måste se kvinnomisshandel mot bakgrund av ett samhälle, där män tillåts och förväntas dominera över kvinnor. Men det innebär förstås inte att män som misshandlat kan undandra sig sitt ansvar genom att hänvisa till dessa kvinnoförtryckande normer i samhället. Och nu forskar du om kvinnor som måste leva gömda undan våldsamma män. Hur går det till? Jag arbetar med Katarina Weinehall, universitetslektor vid juridiska institutionen vid Umeå universitet, och vi kuskar land och rike runt och intervjuar kvinnorna. Vi träffar dem genom kontakter som lett till kontakter och vi vet inte vad de heter eller var de bor. Vi vill se om skyddet fungerade, och var läckorna finns om det inte fungerat. Vi är även intresserade av hur vardagslivet ser ut. Kan de jobba? Hur organiserar kvinnan sitt liv när hon inte kan ha sitt namn på brevlådan och måste ha spärrmarkerat personnummer? För mig som psykolog är det också intressant att få höra hur de hanterar situationen och hur ser de på mannen. Är de hämndlystna och bara berättar om negativa saker? Nej, de visar snarare sorg och beklagande och säger: Jag kan inte hata honom, han har haft det besvärligt, han hade en tråkig uppväxt. Om de känner ilska mot mannen är de bekymrade över det. Och de kan till exempel säga att om jag aldrig hade träffat honom så hade jag inte haft mina barn. Så det är en dubbelbottnad bild de ger. En mycket viktig fråga, som inte ingår i just det här projektet, är att hitta interventioner för våldsamma män. Inte bara för de män som är dömda för det är ju en liten andel, utan interventioner så att kvinnor och män på ett tidigt stadium blir uppmärksammade. Det är ju inte så att våldet bara plötsligt bryter ut över en natt. Men så länge man tror att det bara rör sig om en liten speciell grupp män - kriminella, utstötta, missbrukare eller män från andra kulturer, är man inne på fel spår. Som psykolog menar jag att samhället måste jobba med prevention, information och utbildning i stor skala och se individen i sitt sammanhang och medvetandegöra normer, förväntningar och föreställningar. Och det är ju inte begränsat till vissa grupper. ULLA-BRITT STRÖMBERG Vetenskapsjournalist 12

13 TEMA: GENUSPSYKOLOGI Katarina Blume, här med två månader gamla dottern Sissela, har studerat texter i Psykologtidningen som en del av sitt avhandlingsarbete. och på sjuksköterskeprogrammet vid högskolan i Gävle. Före psykologistudierna läste Katarina Blume under ett par år olika ämnen som etnologi och familjesociologi. Det slog mig tidigt att man i de här ämnena satte in kunskaper om människan i ett vidare samhällsperspektiv, något som jag saknade i psykologin med dess individinriktning. Jag kände mig ganska ensam om den här kritiken innan jag kom i kontakt med genusforskningen i Umeå. Katarina Blume ägnar sig åt den gren av genusforskningen som studerar psykologin som ämne, det vill säga frågor om hur kön framställs i psykologin och vilka föreställningar om kön som dominerar inom forskningen. Jag är också specifikt intresserad av psykologprofessionen, av hur man som psykolog arbetar utifrån de föreställningar man har om kön. Psykologer ser på mäns våld Hur förklarar psykologer mäns våld mot kvinnor och vilka följder får dessa förklaringar för behandlingen? Det är en frågeställning som intresserar Katarina Blume, doktorand i psykologi, som valt att studera psykologers texter om frågan i Psykologtidningen. Studien av texter i Psykologtidningen mellan åren 1995 och 2004 ingår som en del av en kommande avhandling. Jag vill veta hur diskussionen om mäns våld mot kvinnor ser ut inom psykologprofessionen. Hur framställer psykologerna problemet, vilka subjekt skapar de i sina beskrivningar och vilka lösningar ser de? Katarina Blume är knuten dels till Psykologiska institutionen vid Umeå universitet, dels till Genusforskarskolan som universitetet är värd för samt även till högskolan i Gävle. Mittuniversitetet samt högskolorna i Kalmar och Gävle är så kallade partnerhögskolor till forskarskolan. Inte mindre än 35 doktorander från olika ämnesområden deltar i dag i Genusforskarskolans forskarutbildning. Katarina är för närvarande föräldraledig, men undervisar annars i psykologi på enstaka kurser foto: tomas södergren KONSTRUKTIONER AV GENUS i nutida svensk psykologi lyder arbetsnamnet på den avhandling Katarina Blume arbetar på och utgående från denna övergripande frågeställning gör hon nedslag inom olika problemområden, där genus kan anses spela en stor roll. Ett sådant område är mäns våld mot kvinnor. Jag har valt det området av två skäl, säger hon. Det är högaktuellt i samhället i dag och det innehåller starka könsaspekter. Ett annat nedslag hon planerar är förståelsen av kön inom utvecklingspsykologin ett knappast förvånande intresse hos en doktorand med tre egna barn sex och tre år samt två månader gamla. För att skaffa sig en bild av hur psykologer ser på och framställer problemområdet mäns våld mot kvinnor, beslöt Katarina sig för att granska hur samtalen kring frågan förs i psykologernas texter i Psykologtidningen mellan 1995 och Startåret 1995 valde hon med tanke på att det var då Kvinnofridsutredningen (SOU 1995:60) lades fram. Hon hittade ett 20-tal texter som behandlade mäns våld mot kvinnor. Och även om hon ännu inte är helt klar med analysen av materialet kan hon se vissa tydliga mönster. Hon delar in artiklarna i sådana med ett huvudsakligen individuellt perspektiv och 13

14 TEMA: GENUSPSYKOLOGI sådana med ett strukturperspektiv. I det första fallet ses den våldsutövande mannen som ett offer för en traumatisk uppväxt. Förklaringen till våldet finns i mannens inre. I det andra fallet ses mäns våld som ett uttryck för den ojämlika fördelningen av makt mellan kvinnor och män som råder i samhället det som med ett aktuellt ord kallas könsmaktsordningen. INDIVIDPERSPEKTIVET DOMINERAR bland de undersökta artiklarna. Resonemangen går då ut på att mannen som slår själv varit utsatt för traumatiska händelser i sin barndom. Genom sina våldshandlingar kompenserar han den maktlöshet och vanmakt han upplever och kan på det sättet återta makten. Den här förklaringen ses inte som en ursäkt för mannens beteende, säger Katarina Blume. Men det är underförstått, att den här förståelsen av problemet hos såväl behandlare som klient är nödvändig och man ska kunna hjälpa våldsutövaren att sluta slå. Den teoretiska bakgrunden till resonemanget är psykodynamisk teori, framför allt objektrelations- och anknytningsteori. Kvinnan som partner ses i artiklarna inte som skyldig till mannens våld. Men om man ser våldshandlingarna som grundade i den tidiga mor-barnrelationen kommer kvinnan som mor att indirekt framställas som skyldig till den vuxna mannens handlande. Huvuddelen av artiklarna med ett individperspektiv handlar om psykologers arbete med våldsbrottslingen, få om stöd och hjälp till de kvinnor och barn som drabbas, även om de också finns. Ofta talar man om våldsverkaren på ett könsneutralt sätt, påpekar Katarina Blume. Man talar om våldsverkaren, patienten för att senare i texten plötsligt övergå till ett han. Men man problematiserar inte det faktum att beskrivningarna faktiskt handlar om män. Gäller de också kvinnor och varför reagerar inte flickor på utsatthet i barndomen på samma sätt som män? Könsperspektivet saknas. Svenska mäns våld får oftare en psykologisk förklaring medan utländska mäns våld ges kulturella förklaringar MEN DET FINNS OCKSÅ ett fåtal artiklar om mäns våld mot kvinnor med ett mer uttalat könsperspektiv. Mannen som slår ses då som en del av den samhällsordning, där män har mer makt och privilegier än kvinnor. Mannen har införlivat den omgivande samhällssynen och anser sig ha rätt att utöva makt och kontroll över kvinnan. De här artiklarna handlar i högre grad om både mannen som slår och kvinnan som blir slagen. De berör också de risker för kvinnans psykiska hälsa som våldet innebär. Intressant är att i de artiklar som utgår från ett strukturellt perspektiv tyngdpunkten ofta ligger på kvinnors situation i andra länder eller invandrarkvinnornas situation, berättar Katarina Blume. Även om en koppling också ofta görs till våld utövat av svenska män, finns en tendens till att det strukturella perspektivet främst lyfts fram när det handlar om andra kulturer. Risken blir då att svenska mäns våld får individualpsykologiska förklaringar, medan utländska män och invandrarmän anses styrda av kulturella och sociala faktorer i sitt våldsbeteende. Också psykologens roll skiftar beroende på vilka förklaringar man ger våldsutövandet. Med ett individinriktat perspektiv får psykologen en självklar roll som behandlare och behandlingen är ofta psykoterapi riktad till gärningsmannen. Om våldet ges en mer strukturell förklaring blir psykologens roll mer diffus. Att försöka påverka samhällets syn på det manliga våldet eller att arbeta med mäns attityder till brottet och brottsoffret hamnar i någon mån utanför det som ses som psykologers egentliga arbetsfält. Det väcker frågan om vilken sorts förståelse och vilka förklaringar som ryms inom psykologins nuvarande ramar, funderar Katarina Blume. Gör till exempel problem som anknyter till makt- och kulturbegrepp det? Psykologin har visat sig få en allt starkare röst i samhället. Det blir då än viktigare att psykologin förmår spränga sina gränser när det gäller teoribyggnad och kombinera individperspektivet med ett samhällsperspektiv. MAJA AHLROOS PRESSKLIPP Borgerliga alliansen vill förstärka psykiatrin Den borgerliga alliansen lanserar på DN. Debatt ( ) ett tiopunktsprogram med bland annat vårdgaranti till patienter med psykiska besvär. De fyra undertecknarna av debattartikeln, Maria Larsson (kd), Kristina Axén Olin (m), Erik Ullenhag (fp), och Kenneth Johansson (c), representerar Allians för Sverige. De är överens om att psykiatrin behöver förstärkas under den närmsta tioårsperioden med åtminstone fem miljarder kronor. Det är förmodligen inget annat område inom sjukvården där förnyelse är mer nödvändig än just inom psykiatrin, skriver de och tillägger: Modern psykiatrisk vård bör samordnas av en så kallad Case manager med helhetsansvar för patienten. Några av de åtgärder som de föreslår är: Primärvården måste alltid ha tillgång till kuratorer och psykologer. Den som söker för psykiska besvär måste få en diagnos inom tre månader av kvalificerad läkare. Väntan på utredning av barn vid BUP bör inte överstiga en månad. Patienter med både missbruk och psykisk sjukdom ska inte kunna nekas akut hjälp vid psykiatrisk akutmottagning eller enhet för missbruksvård. De föreslår också att staten ska ta över finansieringen av den rättspsykiatriska vården. Fp önskar psykolog på ungdomsmottagningar Folkpartiets oppositionslandstingsråd Birgitta Rydberg föreslår i en skrivelse till Stockholms läns landsting att ungdomsmottagningarnas uppdrag ska ses över och förtydligas, och att samarbetet med BUP ska fördjupas. Har ungdomsmottagningarna sådan bemanning att de kan vara ett förstahandsalternativ när det gäller öppen psykiatrisk vård? Vi anser att ungdomsmottagningarna bör kunna erbjuda hjälp vid psykisk ohälsa åt ungdomar. Därför behöver det finnas psykolog och/eller kurator på mottagningarna, säger Birgitta Rydberg. (Awiwa Keller, Dagens Nyheter ) 14

15 Falsk psykolog dömd Lunds tingsrätt har dömt en kvinna för obehörigt användande av titeln psykolog. Kvinnan har använt sig av titeln psykolog trots att hon inte haft legitimation. foto: magnus gotander Kvinnan har under åren 2003 och 2004 använt sig av titeln psykolog trots att hon saknade legitimation för yrket. Hon dömdes i december 2005 av Lunds tingsrätt för obehörigt användande av titeln psykolog till dagsböter. Stockholms tingsrätt har även tidigare dömt en person för obehörigt användande av titeln psykolog. Enligt lagen om yrkesutövning på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) får ingen utge sig för att vara psykolog utan att ha legitimation för yrket, eller utan att genomgå den praktiska tjänstgöringen (PTP). Samma regel gäller för titeln psykoterapeut. För legitimerade psykoterapeuter gäller dessutom att de i samband med sin yrkesutövning ska ange sin grundutbildning. Det är inte heller tillåtet att använda en titel som kan förväxlas med en skyddad titel. Den som obehörigen använder sig av titeln psykolog eller psykoterapeut kan enligt lagen dömas till böter. SYFTET MED SKYDDET för yrkestiteln är bland annat att göra det enklare för den enskilde att avgöra vilken yrkesutövare som har erforderlig utbildning och kompetens och som står under samhällets tillsyn. Titelskyddet gäller endast inom hälsooch sjukvårdens område. Om någon i annat sammanhang använder sig av yrkestiteln i missledande syfte, som inte har samband med hälso- och sjukvård, kan det dock vara att bedöma som vilseledande marknadsföring. Skyddet för yrkestiteln innefattar inte någon exklusiv rätt att utöva yrket, utan ger endast en ensamrätt till yrkestiteln. När det gäller behörighetskrav för tillsättning av tjänst som psykolog inom landstingets hälso- och sjukvård gäller dock krav på legitimation eller PTP. Möjligheten för psykologer att få legitimation infördes Ursprungligen fanns inget skydd för yrkestiteln psykolog, utan endast ett skydd för yrkesbeteckningen legitimerad psykolog utökades skyddet till att omfatta även yrkestiteln psykolog, det vill säga det skydd som finns i dag. Samtidigt infördes ett skydd för yrkestiteln psykoterapeut. Motiveringen till införandet av det mer omfattande titelskyddet för psykologer och psykoterapeuter var att legitimationen inte hade lett till någon märkbar begränsning i det allmänna utbudet av psykologisk rådgivning och behandling. Marknadsföringen av samtalsterapi i en mångfald former var fortfarande mycket omfattande från personer vars kompetens för verksamheten var otillräcklig. Titlarna psykolog och psykoterapeut eller liknande titlar användes ofta i marknadsföringen på ett vilseledande sätt som kunde ge intrycket att utövaren hade den legitimerade psykologens kompetens. Trots att man infört ett titelskydd används fortfarande titlarna psykolog och ANNONS Anslag från L.J. Boëthius stiftelse psykoterapeut av icke-legitimerade personer. Det är inte ovanligt att personer utan legitimation i annonser av olika slag använder titlarna. För att skydda patienter mot oseriösa yrkesutövare krävs det att marknaden inom det psykologiska behandlingsområdet saneras. Detta kan ske med ett effektivt utnyttjande av den lagstiftning som finns i dag. I preventivt syfte är det viktigt att samhället reagerar och beivrar brott mot titelskyddet. Psykologförbundet välkomnar därför domen i Lunds tingsrätt som visar att samhället ser allvarligt på denna typ brott. CAMILLA DAMELL Förbundsjurist Styrelsen för Lars Jacob Boëthius stiftelse får härmed meddela att bidrag kan sökas ur stiftelsen. Dennas syfte är att ge nervsjuka stöd och hjälp genom lämplig vård. Enligt testators önskan, som det uttryckts i testamentet den 11 augusti 1930, skall stiftelsens avkastning användas för att hjälpa med nervsjukdom behäftade, mindre bemedlade, dock icke av stat eller kommun avsevärt understödda, svenska medborgare, vilkas fysiska och psykiska lidande kan, om icke fullständigt botas, så åtminstone lindras eller förbättras. Detta syfte skulle enligt testator bäst kunna uppnås genom att inrätta sjukhem för unga människor, varvid unga män skulle ges företräde. Det förutsättes vidare att de hjälpsökande inte är behäftade med missbrukssjukdomar, psykotiska tillstånd eller svårare fysiska handikapp. Med hänsyn till utvecklingen inom psykiatrin under senare decennier har det emellertid visat sig mindre ändamålsenligt att upprätta sjukhem. Även om bidrag till sjukhem alltjämt kan erhållas synes stiftelsens syfte i nuläget bäst kunna tillgodoses genom behandling i öppen vård av enskilda patienter. Kammarkollegiet har medgivit att medel från stiftelsen även får användas för uppbyggnad av lämpliga vårdinsatser för patienter i öppen vård. Sådan vård kan främjas genom utvecklande av olika psykoterapiformer/andra behandlingsformer. Tänkbara målgrupper härvidlag är patienter med affektiva sjukdomar, ångesttillstånd av varierande genes, sociala fobier, självmordsbenägenhet och liknande tillstånd, dock ej patienter med missbrukssjukdomar eller psykos. Företräde ges åt projekt som gäller unga män. Företräde bör vidare ges sökande som är beredda att utveckla strategier och projekt som syftar till en systematisk uppföljning av behandlingsresultaten, varvid såväl effekter som bieffekter registreras. Bidrag kan inte lämnas till enskild för vård och behandling och inte heller till utbildning. Ansökningshandlingar i 7 exemplar insänds till sekreteraren Kerstin Bendz, Trafikskadenämnden, Box 24048, Stockholm, tel: , som även lämnar ytterligare upplysningar. Ansökan skall ha kommit in senast onsdagen den 15 mars (Särskilda ansökningsblanketter finns inte). Ansökan skall innehålla en beskrivning av projektet med en kortfattad (högst en sida) sammanfattning för lekmän, sökandens meritförteckning samt ett budgetförslag. Sökande som tidigare beviljats medel ur stiftelsen skall till ansökan foga en redogörelse över det hittills utförda arbetet. 15

16 Det lönar sig att vara specialistpsykolog! En specialistpsykolog tjänar betydligt mer än sina kolleger, visar ny statistik. Den som är specialist men inte leg psykoterapeut, tjänar kr per månad mer än den som varken är terapeut eller specialist. Är man leg psykoterapeut och specialistbehörig så tjänar man kr mer per månad än den som endast är leg psykoterapeut. Så det tycks vara en bra affär att specialisera sig, skriver Specialistrådets ordförande Håkan Nyman. Under Psykologidagarna och under Psykologförbundets rådskonferens i slutet av oktober presenterade Specialistrådet ny statistik om antalet specialistpsykologer i Sverige, samt utdrag ur befintlig statistik över lönenivåer för specialistpsykologer jämfört med psykologer utan sådan behörighet. Vi hade också anledning att diskutera några idéer om hur man skulle kunna utveckla specialistordningen ytterligare, och hur den ska kunna bli mer attraktiv för våra nyutexaminerade kolleger. Vad är då en specialistpsykolog, kan man fråga sig. Så här föreslår Specialistrådet att vi ska definiera oss: Specialistpsykologen kan utveckla metoder, förklaringsmodeller och andra strukturer inom verksamhetsområdet, fungera som mentor för andra psykologer, upprätthålla ett vetenskapligt förhållningssätt, granska såväl teoretiska som praktiska bidrag inom området, och i övrigt utföra praktiskt psykologarbete på avancerad nivå. Av olika skäl har vår redovisning av andelen specialistpsykologer bland legitimerade psykologer i Sverige, respektive bland Sveriges Psykologförbunds medlemmar, tidigare inte varit optimal. NU HAR VI MED gemensamma krafter skaffat oss en bättre bild av läget. Totalt psykologer innehade specialistbehörighet i december Av dessa har 415 behörighet i mer än en av de tidigare funktionerna eller, i undantagsfall, i mer än ett område. Vid senaste årsskiftet fanns det legitimerade psykologer i landet, vilket innebär att cirka 18 procent av oss innehar specialistbehörighet. I debatten inför införandet av Specialistordningen framfördes åsikten att cirka 25 procent av kåren kanske skulle finna det intressant att vara specialistpsykolog. Ser man på rekryteringen av nya psykologer till specialistutbildningen måste man säga att vi har ett kritiskt läge just nu. Nästan tusen specialister kommer att gå i pension inom tio år, vilket gör att andelen snabbt kommer att bli väsentligt mindre. TABELL 1. Antal legitimerade psykologer med mer än en specialistbehörighet. Antal specialistbehörigheter Antal personer DET ÄR AV NATURLIGA skäl vanligare att psykologer med lång erfarenhet innehar specialistbehörighet, och åldersfördelningen återspeglar detta. Av de legitimerade psykologer som uppnått pensionsåldern är ganska precis 25 procent specialister, medan de flesta specialisterna finns i intervallet år. Den yngste som nu innehar specialistbehörighet är född TABELL 2. Åldersfördelningen bland specialistpsykologerna. Andel specialistpsykologer Åldersintervall 16,4 % > 64 63,6 % ,5 % ,5 % < 46 Fördelningen på de olika specialistområdena är mycket ojämn och avspeglar den dominans som klinisk psykologi har inom yrket. Av de kliniska specialistpsykologerna är den överväldigande andelen förstås legitimerade psykoterapeuter. Men de som innehar mer än ett bevis måste ändå ha presterat ytterligare minst ett vetenskapligt arbete, även om andra meriter kan ha ekvivalerats. Det ska också påpekas att de som genomgått en legitimationsgrundande psykoterapeututbildning kan ha påbörjat den långt innan de varit legitimerade psykologer i fem år, vilket annars krävs för tillträde till specialistutbildningen i sig. Däremot måste de förstås komplettera med professionskurs och presentera ett godkänt vetenskapligt arbete för att deras psykoterapeututbildning ska ekvivaleras som motsvarande specialistnivå. Flera terapeututbildningar erbjuder också speciella lösningar för psykologer som önskar kunna använda utbildningen för specialistbehörighet, till exempel när det gäller specialistkollegium. Endast en mindre andel av de specialistpsykologer vi har i dag har genomgått utbildningsinslagen på det sätt och i den ordning som specialistmodellen anger. TABELL 3. Fördelningen av specialistpsykologer över de fem specialistområdena (dec 2005). Område Antal personer Klinisk psykologi 1173 Pedagogisk psykologi 165 Arbetslivets psykologi 159 Neuropsykologi 107 Handikappsykologi 17 Omkring hundra är specialister på två eller flera områden. FÖR ATT KUNNA svara på frågan om det lönar sig att bli specialistpsykolog har vi gjort utdrag ur den statistik som finns i SACO:s Lönesök, och som baseras på Löneenkäten bland förbundets medlemmar Just nu pågår insamlandet av motsvarande material för Jag vill gärna passa på att uppmana de som ännu inte svarat på den att snarast göra det! Av tabell 4 framgår att alla som skaffat sig specialistbehörighet tycks tjäna mer än de som inte gjort det. Mer fakta: Den som inte är legitimerad psykoterapeut men specialist, tjänar kr per månad mer än den som varken är terapeut eller specialist. Är man legitimerad psykoterapeut och specialistbehörig så tjänar man kr mer per månad än den som endast är legitimerad psykoterapeut. Har man doktorerat och dessutom är specialist så tjänar man kr mer 16

17 TABELL 4: Inkomst per månad för legitimerade psykologer med och utan specialistbehörighet, efter examensår. Utan specialistbehörighet Med specialistbehörighet Examensår, Antal Medel 10:e Median 90:e Antal Medel 10:e Median 90:e Andel spec. 5-årsklasser Perc Perc Perc Perc % % % % % ,6 % ,7 % % Samtliga ,8 % Data ur SACO:s Lönesök, hämtade från löneenkät per månad jämfört med disputerade utan specialistbehörighet. Så hur man än ser på saken så tycks det vara en bra affär att specialisera sig. Det kan naturligtvis hävdas att dessa individer skulle ha tjänat bra ändå de kan ju vara kompetenta och driftiga på olika sätt. Faktum kvarstår att med specialistbehörigheten följer en klart högre lön än annars. Det borde väl kunna vara ännu en drivkraft till att förkovra sig? DU SOM KÄNNER dig kallad av detta, tänk efter hur du vill att din yrkesmässiga framtid ska gestalta sig. Vad är det du är speciellt intresserad av? Det ligger ju i din arbetsgivares intresse att du får en adekvat kompetensutveckling och denne bör därför diskutera en seriös karriärplan med dig. Så varför vänta gå till din chef redan i dag och säg att du vill bli specialist inom ditt område! Om tre år kan du sedan kvittera ut en betydligt högre lön. Vad mera är, då kan du också åta dig mer kvalificerade och intressantare arbetsuppgifter - och dessutom har du fått ett fint diplom att sätta på väggen i ditt nya, stora kontor! Under studietiden har du också knutit väldigt bra kontakter med andra specialister, flera från andra områden än ditt, och bildat ett nätverk för professionellt erfarenhetsutbyte. För det mesta har ni också haft trevligt tillsammans. Ditt vetenskapliga arbete blev så pass bra att det inte bara var publicerbart som anvisningarna säger, utan faktiskt blivit publicerat i en ansedd vetenskaplig tidskrift. Så nu är du redan igång med ett nytt projekt, som din stolta chef skryter med för alla som vill lyssna. Dina klienter/patienter/kunder är också nöjda, för de har ju sett hur ditt arbete utvecklats och effektiviserats. Finns det ingen baksida, undrar du kanske? Nej, faktiskt inte! Alla legitimerade psykologer måste hålla sig ajour med kunskapsutvecklingen på sitt område, och om man gör det på ett systematiskt sätt så leder det till en specialistbehörighet. Sätt igång! HÅKAN NYMAN Ordförande i Specialistrådet foto: renato tan Nöjda psykologpatienter på Mölndals vårdcentral 70 procent av patienterna upplever vid en långtidsuppföljning att de fått ganska stor eller stor hjälp av psykologbehandling på Mölndals och Kållereds vårdcentral. När det gått månader efter psykologbehandling vid Mölndals och Kållereds vårdcentral gjorde Åsa Lindgren, psykologstuderande vid Göteborgs universitet, en långtidsuppföljning. Resultatet, som kan jämföras med att 90 procent av patienterna uppgav samma sak omedelbart efter behandlingen, visar att det goda resultatet håller i sig ganska väl i upp till två års tid efter avslutat behandling. Uppföljningen genomfördes i oktober och november 2005 och av 50 deltagare i undersökningen svarade 41, vilket är en svarsfrekvens på 82 procent. Patienten kommer till psykologen på remiss från distriktsläkaren och erbjuds efter ett bedömningssamtal max tio psykologsamtal samt två uppföljande samtal. Behandlingen består i snitt av 5-6 samtal per patient. Frågorna i undersökningen gäller också på vilket sätt patienterna anser att de blivit hjälpta. Sammanlagd handlar 65 procent av svaren om att patienten upplever sig ha fått en ökad förståelse för problemen och dess orsaker samt en ökad förståelse för hur dessa problem kan lösas. Den näst största kategorin, 23 procent, handlar om att patienten har fått tala av sig, blivit lyssnad på och känt sig förstådd. Kritiken som framkommer i undersökningen gäller till största delen att patienterna önskar fler psykologsamtal och kortare väntetider. 17

18 Toyen, 1976 Integrativ metod förbättrar behandling av affektfobier Psykologerna Peter Lilliengren och Patrik Lindert presenterar en modell för korttidsterapi där både psykodynamiska och beteendeterapeutiska principer använts för att bearbeta inre känslomässiga konflikter, så kallade affektfobier. Metoden har utvecklats av professor Leigh McCullough vid Harvard Medical School i Boston och beskrivs i boken Changing Character (1997) samt manualen Treating Affect Phobia (2003). Utgångspunkten är att olika psykiska symtom och maladaptiva karaktärsdrag bottnar i inre känslomässiga konflikter. McCullough konceptualiserar dock inre konflikter som affektfobier. Med detta begrepp integreras psykodynamisk konfliktteori med Silvan Tomkins affektteori och öppnar för beteendeterapeutiska interventioner. Tomkins utgår från att vi föds med en uppsättning biologiskt grundade basaffekter. Varje affektprogram innehåller en kroppslig upplevelse, en handlingspotential samt yttre kommunikation i form av kroppsspråk och ansiktsuttryck. Affekter kan vara aktiverande till exempel intresse, glädje, sorg och ilska eller hämmande, som skam, skuld, ångest och smärta. De aktiverande affekterna får oss att närma oss det som vår uppmärksamhet är inriktad på, medan de hämmande får oss att dra oss undan. Genom interaktionen med våra primärobjekt lär vi oss att reglera våra affekter och vi skapar en inre värld av associationer mellan behov, affekter och erfarenheter (så kallade "scripts"). Affekter associeras även med varandra och med våra biologiska drifter (hunger, törst, sexualitet och anknytning) vilket kan innebära problem. Om till exempel ilska associeras med skam kan detta resultera i att alla upplevelser av och uttryck för ilska och självhävdelse undviks. På liknande sätt kan andra adaptiva affekter eller behov som sorg, intresse, glädje, känslomässig närhet eller sexualitet komma att associeras med hämmande affekter 18

19 Aktuell forskning som ångest, skuld, skam eller smärta. På detta sätt uppstår olika "rädslor för känslor" eller affektfobier. Undvikande som försvar Utifrån inlärningsteori vidmakthålls fobier av undvikandebeteenden och negativ förstärkning, det vill säga av den lättnad som följer av att något obehagligt minskar i intensitet. Ångesten avtar när en person med klaustrofobi lämnar ett trångt utrymme, dock utan erfarenheten av att situationen är ofarlig. Vid affektfobier undviks en inre situation, det vill säga en affekt med medföljande handlingspotential och associationer till tidigare erfarenheter och fantasier. I psykodynamiska termer sker undvikandet med hjälp av försvar. Begreppet försvar kan definieras brett och innefatta allt som medvetet eller omedvetet görs för att hålla en ångestväckande affekt utanför medvetandet. Försvar kan således vara beteenden (som ageranden, undvikanden), tankar (till exempel rationalisering, intellektualisering, sublimering), men även affekter eller drifter kan fungera som försvar (exempelvis ilska som försvar mot sorg, hunger som försvar mot ångest, etc). Den dokumenterat effektivaste behandlingen av fobier är den beteendeterapeutiska tekniken systematisk desensibilisering. Denna innebär att patienten avstår från undvikandebeteenden och gradvis exponeras för ett fruktat stimulus samtidigt som ångesten regleras. Analogt innebär behandling av affektfobier att olika försvar förhindras och patienten exponeras för adaptiva affekter samtidigt som de hämmande affekterna regleras. Som i all psykodynamisk korttidsterapi inleds behandlingen med att terapeut och patient kommer överens om ett fokus för behandlingen. McCullough utgår från Malans trianglar (se figur 1!) och visar hur dessa kan användas för formulering av patientens affektfobier. Utifrån konflikttriangeln skapas hypoteser om vilka adaptiva affekter patienten undviker, vilken typ av ångest (rädsla, skuld, skam, smärta) som väcks samt vilka huvudsakliga försvar som används. Vidare används persontriangeln för att undersöka hur patientens reaktionsmönster utvecklats, hur de vidmakthålls i nuvarande relationer samt upprepas i terapirelationen. Terapeuten inriktar sig sedan på tre målområden: 1) Omstrukturering av försvar att hjälpa patienten att upptäcka defensiva mönster och överge försvar. 2) Omstrukturering av affekter att hjälpa patienten att uppleva och uttrycka affekter adaptivt. 3) Omstrukturering av inre representationer av själv och annan att hjälpa patienten att förbättra sin självbild och upplevelse av andra. Omstrukturering av försvar McCullough förordar en medkännande hållning i undersökandet av försvaren, till skillnad från exempelvis Habib Davanloos mer ångestprovocerande teknik. Försvaren ses som inlärda strategier för att hantera outhärdliga affekter och det är viktigt att inledningsvis validera patientens försvar. Att hålla ångestskapande affekter omedvetna var en gång den enda möjliga strategin, men hindrar i dag en mer adaptiv lösning. McCullough pekar på iakttagelsen att patienter ibland blir medvetna om sina försvar utan att detta leder till beteendeförändring. Det krävs motivation för att överge försvaren och detta skapas genom att undersöka försvarens negativa konsekvenser och de möjliga positiva konsekvenserna av förändring. Vidare bör terapeuten peka på skillnaden mellan försvarens ursprung och hur mönstret vidmakthålls i dag. Det är viktigt att patienten förstår bakgrunden till försvaren och får möjlighet att sörja anledningen till att de en gång var nödvändiga. Omstrukturering av affekter Denna process kan liknas vid exponering och bygger på att terapeuten genom empatiskt utforskande frågor hjälper patienten att gradvis uppleva mer av de adaptiva affekter som undvikits. Terapeuten kan exempelvis likt en gestaltterapeut rikta patientens uppmärksamhet mot kroppsliga sensationer här och nu och utforska dessa. Med hjälp av imaginativa metoder kan patienten gå igenom, repetera och hålla kvar känslomässiga bilder i fantasin, vilket ökar förmågan att stå ut med affekter och reflektera kring upplevelserna. McCullough varnar för riskerna med en alltför snabb och intensiv affektutlevelse; går processen för fort kan utageranden i värsta fall leda till självskadande handlingar. Affektfobier bearbetas bäst vid svaga till måttliga grader av affekt där reflektion samtidigt är möjlig. När det gäller att hjälpa patienten att uttrycka affekter intar terapeuten en aktiv och stödjande position. Terapeuten och Konflikttriangeln Persontriangeln Försvar: Maladaptivt undvikande tankar, känslor eller beteenden Ångest: Konflikt/hämning p.g.a. rädsla, skuld, skam eller smärta Terapirelationen: Där mönstret kan undersökas och förstås Nuvarande relationer till signifikanta andra: Där mönstret upprepas och vidmakthålls D A T C I/F Adaptiv affekt/impuls: Ilska, sorg, rädsla, glädje, intresse, sexuell lust, närhet, omtanke P Tidigare relationer: Där det maladaptiva konfliktmönstret utvecklades Figur 1. Malans trianglar: den psykodynamiska terapins grundläggande princip 19

20 Aktuell forskning patienten utforskar tillsammans mer adaptiva sätt att reagera på och jobbar sedan mot detta mål. McCullough föreslår användning av imaginativa metoder, rollspel samt tvåstolsteknik för att undersöka och samtidigt träna affektiva uttryck. Det är förstås viktigt att målet är förankrat i patientens behov och att terapeuten är vaksam på sin motöverföring. Omstrukturering av inre representationer Omstrukturering av försvar och affekter kan ses som själva kärnan i behandlingen men för patienter med lägre funktionsnivå (GAF under 50) inriktas behandlingen främst på omstrukturering av inre representationer av själv och annan. Patienter med stora svårigheter är ofta fobiska när det gäller positiva affekter riktade mot självet och behöver initialt hjälp med att bygga upp en omvårdande förmåga. Terapirelationen blir här den väsentliga interventionen. Terapeuten uppmuntrar patienten att undersöka aspekter av deras relation här och nu och arbetar aktivt med att göra patienten uppmärksam på hur olika mönster upprepas. Terapeuten rör sig mellan den verkliga relationen och överföringsrelationen och hjälper patienten att uppleva och uttrycka mer av sina upplevelser i relationer. Ångest och rädslor som associerats med nära relationer kan då regleras och en ökad autenticitet byggs upp. Två studier Två randomiserade och kontrollerade studier har hittills genomförts. I den första studien jämfördes denna modell med en annan psykodynamisk korttidsterapimodell. Båda metoderna gav efter cirka sessioner signifikant symtomlindring samt varaktiga förändringar av maladaptiva relationsmönster för personer med personlighetsstörning (främst kluster C). Resultaten förbättrades något vid uppföljning två år senare (Winston et al, 1991, 1994). Nyligen har ytterligare en randomiserad och kontrollerad studie genomförts vid Trondheims Universitet i Norge. Där jämfördes denna modell med kognitiv terapi och även här fann man att bägge metoderna gav signifikanta resultat. Den psykodynamiska terapin tenderade att ge större symtomlindring, men skillnaden var inte statistiskt signifikant (Svartberg, Stiles & Seltzer 2004). En modell som underlättar dialog McCullough har inspirerats av integrativa författare som Paul Wachtel (1977). Modellen är ett exempel på så kallad assimilativ integration (McCullough & Andrews, 2001) som innebär att tekniker eller teorier som utvecklats inom en skolbildning assimileras med en annan. I McCulloughs modell assimileras beteendeterapeutiska principer in i en psykodynamisk/affektteoretisk referensram. Metoden är också integrativ på ett praktiskt plan eftersom terapeuten använder sig av tekniker hämtade från flera skolbildningar. Teknikerna följer dock varandra på ett naturligt sätt eftersom de utgår från en enhetlig teoretisk referensram. Trots att det går att skönja ett ökat intresse för utbyten mellan olika terapeutiska synsätt försvåras dialoger ofta av att det saknas en gemensam begreppsgrund. Den referensram McCullough utvecklat innebär att beteendeterapeutiska begrepp (som förstärkning, exponering, utsläckning) och psykodynamiska grundbegrepp (som försvar, omedveten konflikt, överföring motöverföring) vävs samman på ett sätt som skapar mening snarare än förvirring. Det är vår övertygelse att modellen har stor potential att underlätta kommunikationen mellan företrädare för olika inriktningar. Forskning har även visat att metoden är ett användbart verktyg för alla terapeuter som vill hjälpa patienter övervinna känslomässiga hinder bakom psykiskt lidande. PETER LILLIENGREN, psykolog Södermalm-Gamla Stans psykiatriska jour- och öppenvårdsmottagning PATRIK LINDERT, psykolog och psykoterapeut Farsta-Skarpnäcks psykiatriska jour- och öppenvårdsmottagning Peter Lilliengren (t v) och Patrik Lindert. REFERENSER: McCullough-Valliant, L (1997). Changing Character: Short-Term Anxiety-Regulating Psychotherapy for Reconstructuring Defenses, Affects and Attachment, New York, Basic Books. McCullough L & Ansrews S (2001). Assimilative Integration: Short-Term Psychodynamic Therapy for Treating Affect Phobias. Clinical Psychology: Science and Practice, vol 8, McCullough L, Kuhn N, Andrews S, Kaplan A, Wolf J & Hurley C L (2003). Treating Affect Phobia: A Manual for Short-Term Dynamic Psychotherapy. New York, Guilford Press. Svartberg M, Stiles T, & Seltzer M H (2004). The effectiveness of short-term dynamic psychotherapy and cognitive therapy for cluster C personality disorders. American Journal of Psychiatry, vol 161, Wachtel P L (1977). Psychoanalysis & Behavior Therapy: Towards an integration. New York, Basic Books. Winston A, McCullough L, Trujillo M, Pollack J, Laikin M, Flegenheimer W, & Kestenbaum R (1991). Brief psychotherapy of personality disorders. Journal of Nervous and Mental Disease, 179 (4), Winston A, Leikin M, Pollak J, Samstag, L, McCullough, L, & Muran, C (1994). Short-term psychoterapy of personality disorders. American Journal of Psychiatry, 151(2), Skicka in ditt Abstract till Psykologtidningen! Vi har en ny avdelning i Psykologtidningen där vi presenterar aktuella avhandlingar i psykologi. Du som snart ska disputera, sänd in ditt abstract eller sammanfattning av avhandlingen till oss, så publiceras den i ett kommande nummer av tidningen. Skicka den svenska versionen. Redaktionens adress: 20

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R)

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Stockholm 2012-06-14 Utbildningsdepartementet Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Sveriges Psykologförbund har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. PSYKOLOGPROGRAMMET, 200 POÄNG Psychologist Program, 200 points

UTBILDNINGSPLAN. PSYKOLOGPROGRAMMET, 200 POÄNG Psychologist Program, 200 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN PSYKOLOGPROGRAMMET, 200 POÄNG Psychologist Program, 200 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2 Studieordning med inriktning mot Personal, PAO T1 Arbete och Organisation (PAO) VT 2013 Delkursansvarig: Margareta Simonsson-Sarnecki OBS! Mindre ändringar i schemat kommer troligen att göras. Dessa meddelas

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Beteendeanalys. Verksam Psykologi

Beteendeanalys. Verksam Psykologi Verksam Psykologi Patientnummer/namn Ålder Kön Datum Terapeut 1. Diagnos (Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos gör det här) 2. Testresultat: (Poängen på BDI-II, BAI, och eventuellt andra relevanta test.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande. Stockholm 2011-02-28 Socialdepartementet Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande. Sammanfattning Psykologförbundet anser

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Frågor och svar om steg 1 Conscientia grundutbildning V 2.4. Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna och svaren gällande vår utbildning.

Frågor och svar om steg 1 Conscientia grundutbildning V 2.4. Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna och svaren gällande vår utbildning. Frågor och svar om steg 1 Conscientia grundutbildning V 2.4 Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna och svaren gällande vår utbildning. 1. Vad är Conscientiametoden? Det är en ny form av terapi

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Genus och migrations-och etnicitets perspektiven i tandläkarutbildningen

Genus och migrations-och etnicitets perspektiven i tandläkarutbildningen Genus och migrations-och etnicitets perspektiven i tandläkarutbildningen Cecilia Franzén 1 och Christina Lindh 2 Doktorand 1 respektive lektor 2 vid Odontologiska fakulteten cecilia.franzén@od.mah.se christina.lindh@od.mah.se

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 15 oktober 2014 20 maj 2015 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Mål för kongressperioden 2014 2016

Mål för kongressperioden 2014 2016 MÅL för kongressperioden 2014 2016 Mål för kongressperioden 2014 2016 Fastställda av kongressen i oktober 2013 Vision 1 Psykologförbundet är ett förbund för alla psykologer i Sverige Psykologerna arbetar

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kvalitetssystem, Institutionen för psykologi 2009

Kvalitetssystem, Institutionen för psykologi 2009 Sid 1 (6), Institutionen för psykologi 2009 1. Målsättningen med kvalitetsutvecklingsarbetet Eftersom de resurser som ställs till institutionens förfogande är begränsade innebär detta arbete att prioriteringar

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 16 september 2015 20 maj 2016 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Beredningsgruppen för kursplaner och litteraturlistor

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Psykologprogrammet. Information till dig som påbörjar dina studier vid Linnéuniversitetet, HT-11.

Psykologprogrammet. Information till dig som påbörjar dina studier vid Linnéuniversitetet, HT-11. Psykologprogrammet Information till dig som påbörjar dina studier vid Linnéuniversitetet, HT-11. 1 Innehåll 3 Välkommen som student på psykologprogrammet 4 Terminsöversikt 6 Mentorskap och askultering

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm Samtal med barn och ungdomar, 7,5 högskolepoäng Inledning Vad är

Läs mer

PSYKOLOG. Korttidsterapi mot tinnitus Propositioner och motioner till förbundskongressen. Birgitta Lindgren Bergh: Skolfobi beror sällan på skolan

PSYKOLOG. Korttidsterapi mot tinnitus Propositioner och motioner till förbundskongressen. Birgitta Lindgren Bergh: Skolfobi beror sällan på skolan PSYKOLOG 6/04 TIDNINGEN Korttidsterapi mot tinnitus Propositioner och motioner till förbundskongressen Birgitta Lindgren Bergh: Skolfobi beror sällan på skolan SISTA SIDAN: FÖRETAGEN BETALAR PSYKOLOGSAMTAL

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Välkommen till seminarier på temat Marginaliserade grupper, våld av närstående och utanförskap ur ett socialt perspektiv

Välkommen till seminarier på temat Marginaliserade grupper, våld av närstående och utanförskap ur ett socialt perspektiv Välkommen till seminarier på temat Marginaliserade grupper, våld av närstående och utanförskap ur ett socialt perspektiv Kompetensutvecklingsseminarier med möjlighet till examination (7,5 hp på grundnivå).

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer