9:e nationella kvalitetsdagen 27 november Utan spaning Ingen aning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "9:e nationella kvalitetsdagen 27 november 2012. Utan spaning Ingen aning"

Transkript

1 9:e nationella kvalitetsdagen 27 november Utan spaning Ingen aning 1. Rutin för beroendeframkallande läkemedel Daniel Andersson Mora Vårdcentral 2. MaPSaF -Ett system för att skapa en mera patientsäker vårdcentral. 3. Demens ABC plus -Webbutbildning i demens för primärvården Mikael Christiansson Hälsocentralen Färjestad Wilhelmina Hoffman Svenskt demenscentrum 4. Utbildningsvårdcentral LiV Marie-Louise Mauritzon, Margareta Junghage Primärvårdens FoU-enhet, Landstinget i Värmland 5. PRIS-Primärvårdens Infektionsdatabasi Sverige 6. Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Mora Vårdcentral Sven Engström Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Anna Jurland Ståby Mora vårdcentral 7. Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär Vårdcentralen Mantorp 8. Varför hinner vi med färre patienter än förr? 9. Patientnära INR-kontroller hos äldre med kronisk Waranbehandling Anders Ivarsson Westerberg Södertörns Högskola Stockholm Ann Lindelöf Vårdcentralen Vikbolandet 10. Satsa hundra, nå tio? Annika Braman Eriksson, Vansbro vårdcentral 11. Mänskliga möten Olle Hellström Vårdcentralen Jakobsgårdarna 12. Mindfulness i primärvård -uppföljning av behandlingseffekter 13. Akutteam i primärvården -Mönsteråsmodellen 14. Att skapa effektiva team på VC -en kvalitativ utvärdering 15. Samtal om alkohol och klinikbaserade evidens 16. Höjdpunkter & bottennapp: Hur styr landstingen livsstilsarbetet med registrering och incitament? 17. Praktisk Uppföljning av levnadsvanearbetet Karin Hulting Rörelse & Hälsa, Linköping Maria A Hilberth Mönsterås Hälsocentral Andy Maun,, Anna Frantz, Miriam Engström, Elisabeth Björk Brämberg, Jörgen Thorn Biskopsgårdens Vårdcentral Göteborg Jonas Sjögreen Prima Familjeläkarmottagning, Västerås Sven Wåhlin Primärvårdens personalpool, Landstinget i Uppsala län Lars Jerdén Jakobsgårdarnas vårdcentral Falun

2 1. Rutin för beroendeframkallande läkemedel Ökade patientsäkerhet och förbättrad arbetssituation kring narkotikaklassade läkemedel. Daniel Andersson Mora Vårdcentral Bakgrund På grund av bevisade brister i patientsäkerhet med bland annat överdoser och en upplevd stor osäkerhet på arbetsplatsen, behövdes ett förändrat arbetssätt och en ny rutin skapas för beroendeframkallande läkemedel (BFL). Mora Vårdcentral har drygt listade patienter och. redan före projektet, en lägre än genomsnittlig förskrivning av BFL per listad jämfört med andra vårdcentraler i Dalarna och riket. Syfte Det primära syftet var ökad patientsäkerhet med minskad risk förr dubbelförskrivning och risk för farliga kombinationer av BFL. En förhoppning var också att ett ändrat arbetssätt skulle påverka arbetssituationen positivt. Metod Förändringen består framför allt i ändrad rutin vid receptbeställningar av BFL, med inhämtande av läkemedelsförteckning från apoteksservice (uthämtade recept under de senaste 15 mån) samt journalföring under ett nytt sökord "läkemedelsplan". En revision gjordes vidare angående generella rekommendationen vid BFL. En analys av förskrivningsstatistik och en medarbetarenkät gjorden innan rutinerna ändrades, och sedan har förskrivning och medarbetarenkät följts upp under dryg ett år. Avvikelserapporteringen har viidare följts upp med fokus på BFL Resultat Inget allvarligt tillbud angående BFL har skett under försöksåret. Förskrivningsstatistiken visar en minskad förskrivning av BFL med ca -20 % (bensodiazepinderivat -25%, opioider -22% sömn+lugnade -12%). Beträffande arbetsmiljö förändrades medelvärdet för den självuppskattade situationen i arbetet med dessa läkemedel från 2 till 4 på en skala från 1 till 5 (1= mkt dålig, 5= mkt bra) Slutsatser & Konsekvenser Ändrade rutiner, ökade kontroll av uthämtade recept, förbättrad journalföring samt ökat medvetenhet kring BFL har på Mora Vårdcentral medfört en minskad förskrivning av BFL. Inga allvarliga tillbud har noterats under försöksåret. Mätningen visar på en förbättrad arbetssituation i arbetet med BFL. Patientsäkerheten har ökat genom att de nya rutinerna ger en mera fullständig information inför beslut om förskrivning av BFL. Externa Finansiärer. Nej Publicerat: Nej

3 2. MaPSaF -Ett system för att skapa en mera patientsäker vårdcentral. Mikael Christiansson, Hälsocentralen Färjestaden Bakgrund: Vårt projekt är inte slutfört men är, enligt vår mening, starkt kvalitetshöjande och bidrar till att ställa om verksamheten för ökad patientsäkerhet. Det har hög allmängiltighet och erbjuder ett för primärvården hanterbart verktyg använts sedan 10 år i engelsk primärvård. Därför vill vi delge detta. På fjolårets kvalitetsdag föreläste professor Aneez Esmail om Manchester Patient Safety Framework, MaPSaF. Vi tyckte detta lät mycket bra och möjligt att genomföra. Samtidigt hade vårt landsting, Kalmar, tidigare på året genomfört en personalenkät kring patientsäkerhet. Ett externt bolag, Institutet för kvalitetsindikatorer AB, anlitades för det. I den framkom både styrkor och brister men inga tips om hur man skulle angripa problemen. Samma mätning ska göras om MaPSaF är gjort för att hjälpa verksamheten förstå hur komplext och multidimensionell patientsäkerhet är. Det ska underlätta reflexion kring patientsäkerhetskulturen samt stimulera diskussion kring styrkor och svagheter på arbetsplatsen. MaPSaF ska visa skillnader mellan olika personalgruppers syn på patientsäkerhet. Det ska hjälpa till att visa hur en organisation med väl utvecklad patientsäkerhetskultur kan se ut och hur man når dit. Ett instrument för nivåanalys används som startpunkt sedan görs uppföljning efter 2 år. Fortlöpande aktiviteter i det dagliga arbetet systematiseras genom att patientsäkerhetsansvarig utses, patientsäkerhetsaudit görs, avvikelsehantering, händelse- och riskanalys utförs. Dokumentation poängteras med syfte att bygga upp en händelsebank. MaPSaF är gjort för att angripa problemet på golvet. Primärvårdsledningen var intresserad och beslut togs att testa användbarheten av MaPSaF. Metod: Delar av MaPSaF översätts till svenska. Pilotprojekt där instrument för nivåanalys testas. Om det faller väl ut görs breddinförande i förvaltningen och patientsäkerhetsansvariga utses. Enkel verktygslåda med material delas ut. Förvaltningsledningen har kontinuerligt uppföljning. Utvärdering sker Resultat: Pilotprojekt är genomfört och utföll väl varför breddinförande nu pågår. Resultat av hittills genomförda nivåanalyser visar på en bra patientsäkerhetskultur men med stor spridning mellan nivån dålig och utmärkt. I arbetsbeskrivningen för medicinskt ansvariga läkare har skrivits in att de är patientsäkerhetsansvariga. Audit har börjat genomföras. Slutsatser: På kort tid har MaPSaF kunnat införas och börja användas. Det har tagits emot på ett bra sätt och nivåanalys genomförs under hösten i förvaltningens basenheter. Stort intresse har visats på politisk nivå. Redan befintliga system för avvikelsehantering och händelseanalys byggs in i konceptet och patientsäkerhetsarbetet blir synligare och får en helhet. Behovet av diskussion och reflexion kring patientsäkerhet är stor för att nå bättre samsyn och MaPSaF passar bra som instrument för detta. Lars Mattson Lillemor Broling Mikael Christiansson Primärvårdsdirektör Verksamhetschef Medicinskt ansvarig läkare Externa Finansiärer Nej Publicerat Nej

4 3. Demens ABC plus Webbutbildning i demens för primärvården Wilhelmina Hoffman Svenskt demenscentrum Bakgrund Socialdepartementet har beviljat Svenskt demenscentrum fem miljoner för att utveckla utbildningspaket för olika målgrupper inom demensområdet. Under hösten 2012 presenteras den första webbutbildningen som vänder sig till yrkesverksamma inom primärvården. Utbildningarna är avgiftsfria och tas fram vid Svenskt demenscentrum. De baseras på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Svenskt demenscentrums tidigare webbutbildning, Demens ABC har hittills genomförts av drygt personer (mars 2012). Den utbildningen ger basala kunskaper om demens och vården och omsorgen av personer med demenssjukdom och riktas främst till omsorgspersonal i hemtjänst och på äldreboenden. Syfte Det nya uppdraget från Socialdepartementet ingår i en större satsning från regeringen för att få vården och omsorgens aktörer att samverka bättre kring de mest sjuka äldre i form av hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och sjukhusvård. Det specifika uppdraget till Svenskt demenscentrum är att sprida kunskap och erfarenheter om hur man genom att åstadkomma god vård och omsorg kan minimera användningen av sömnmedel, lugnande medel och tvingande skyddsåtgärder inom demensvården. Metod För att ta fram det nya utbildningspaketet genomförs följande åtgärder: Utöver erfarenheterna från Demens ABC används referensgrupper och expertgrupper med representanter från olika yrkeskategorier och från hela landet. Genom grupperna erhålls information om det aktuella kunskapsläget och vad som saknas i verksamheterna. Nyckelpersoner intervjuas och studiebesök görs till verksamheter som ses som goda exempel. Det insamlade materialet används sedan av fotograf och mediapedagoger på Svensk demenscentrum som tar fram de interaktiva utbildningarna och lanserar dem på webben. Som komplement till de webbaserade utbildningarna tas även kunskapshäften fram med fördjupat innehåll. Resultat Primärvårdsutbildningen lanseras under september 2012 och vänder sig till samtliga yrkesgrupper på vårdcentraler, husläkarmottagningar och andra primärvårdsinrättningar. Utbildningen innehåller särskilda fördjupningar för läkare, arbetsterapeuter och sjuksköterskor. Slutsatser & Konsekvenser Primärvården har en nyckelroll i vårdkedjan. En tidig demensdiagnos ökar patientens möjligheter att få en effektiv behandling och god vård och omsorg. Det är också en förutsättning för att de anhöriga ska få stöd i tid. Med det starkt uppdrivna arbetstempot i dagens sjukvård behövs kunskap men också användbara redskap för att upptäcka och utreda demens och följa upp behandlingen. Externa Finansiärer Socialdepartementet Publicerat Nej

5 4. Utbildningsvårdcentral LiV Förbättrad introduktion / utbildning av utlandsutbildade läkare med ringa klinisk erfarenhet. Margareta Junghage Primärvårdens FoU-enhet, Landstinget i Värmland Bakgrund Obligatorisk AT saknas i de flesta EU-länder, vilket innebär att nyligen legitimerade läkare ofta saknar klinisk erfarenhet av att självständigt handlägga patienter. Många EU-utbildade läkare bedöms inte klara kompetenskraven för att starta ST allmänmedicin utan någon form av introduktion. Med Skäggetorps vårdcentral i Linköping som förebild har vi byggt upp en liknande verksamhet på landsbygden i Värmland. Syfte Att förbättra introduktion och utbildning av legitimerade läkare med ringa klinisk erfarenhet av svensk sjukvård, så att de blir anställningsbara som ST-läkare. Att utöka rekryteringsunderlaget för ST-tjänster i Värmland Att minska kostnaderna för hyrläkare. Metod Distriktsläkare med hög handledningskompetens är anställda som lärare vid utbildningsvårdcentralen i Munkfors. Tre utlandsutbildade läkare rekryteras varje halvår. Utbildningsläkarna tar själva emot patienter. I början sitter läraren med vid besöket, senare finns läraren tillgänglig i lokalerna för sambedömning. Varje vecka arrangeras också seminarier med olika teman. Målgrupp: inom EU utbildade läkare med svensk läkarlegitimation men med ringa klinisk erfarenhet. Språkkrav: svenska motsvarande minst nivå B2 i Europarådets språkskala. Resultat Projektet startade hösten 2010 och tre halvårsperioder har avslutats, totalt 9 utlandsutbildade läkare har avslutat sin tid i Munkfors. Av dessa finns nu 8 på andra tjänster i Värmland, inom allmänmedicin, kirurgi, radiologi och ortopedi. Vårdcentralen i Munkfors, som enbart haft hyrläkare under fyra år före projektstart är nu bemannad med distriktsläkare, ST-och AT-läkare utöver de tre utbildningsläkarna. Arbetsmiljön på vårdcentralen har förbättrats. Klimatet är öppet, problem identifieras och lösningar arbetas fram. Vårdcentralens resultat i patientenkäten har förbättrats avsevärt. Slutsatser & Konsekvenser Efter drygt halvtid i projektet är vi mycket nöjda med resultaten. I början fanns en uppdelning mellan VC och UVC, men numera ser vi det som en helhet, där all personal utifrån sina funktioner fungerar som coacher för utbildningsläkarna. Externa Finansiärer Projektet är landstingsövergripande, med Hälso-och sjukvårdschefen som projektägare. Primärvårdens FoU-enhet står för kostnader för projektledare och processutvärdering via en forskare från Karlstads universitet. En privat aktör inom Hälsoval Värmland, Legevisitten, är partner i projektet och bidrar med lärarkapacitet. Publicerat Läkartidningen nr volym 109

6 5. PRIS -Primärvårdens Infektionsdatabas i Sverige Sven Engström Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Bakgrund Antibiotikaresistens och sambandet med hur antibiotika används har gjort det angeläget att följa upp hur infektioner handläggs i svensk primärvård. Efter att Diagnos Recept undersökningarna avslutades har det saknats en sådan löpande uppföljning. Syfte Skapa möjligheter att följa upp hur infektioner handläggs i svensk primärvård och ge medverkande vårdcentraler en återkoppling som kan stödja det egna förbättringsarbetet. Metod. Sökmotorn och återkopplingsverktyget RAVE som finns installerat på flera hundra vårdcentraler kompletterades med en Stramamodul som hämtar data från alla kontakter med någon infektionsdiagnos och samlar dessa data i en Excelfil med envägskrypterade personidentiteter. De data som hämtas är Ålder, kön, unikt id-nummer (ej födelsedata) Strep-A (pos/neg), CRP (värde), odling (ja/nej), antibiotika (ATC-kod). Excelfilerna sänds till FoU-enheten där de efter en ganska omfattande bearbetning lagts in i databasen. Sammanställningar har sänts till SMI och varje vårdcentral har fått en omfattande återkoppling på sin egen handläggning Resultat Data har samlats sedan 2007 och sammanlagt finns nu data från cirka 1,2 miljoner kontakter från drygt 60 vårdcentraler spridda från olika delar av landet. Infektionsbesöken utgjorde år % av totala antalet läkarbesök.16% var luftvägsinfektioner, 3 % vardera var urinvägsinfektioner eller hudinfektioner medan specifika infektioner utgjorde < 1%. 10 diagnoser stod för 90 % av antibiotikaförskrivningen. Cystit för 22 %, Tonsillit 17 % och Akut mediaotit för 12%. Över åren ses en klar trend till ökad följsamhet till riktlinjer t.ex. har andelen tonsilliter där antibiotikaförskrivning föregåtts av en positiv Strepä-A ökat från ca 30 % år 2008 till 54 % år 2011 Slutsatser & Konsekvenser. Datauttag via RAVE har fungerat som en bra metod att följa Infektionshandläggning i svensk primärvård. Databasen ingår även i det europeiska samarbetet för uppföljning av antibiotikaanvändning. Externa Finansiärer Strama har anslagit medel för uppbyggnad och drift av databasen. Vi har även fått medel från EU. Publicerat Nej

7 6. Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Mora Vårdcentral Anna Jurland Ståby Mora VC Bakgrund Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården. En patient med nytillkommen hosta, med eller utan slembildning, som led i en luftvägsinfektion och utan annan bakomliggande lungsjukdom har troligtvis akut bronkit. Pneumoni, akut exacerbation av KOL eller oklar nedre luftvägsinfektion bör övervägas om mer påverkad patient alt mindre tydlig klinisk bild. I majoriteten av fallen med akut bronkit är infektionen virusorsakad. Hos i övrigt friska patienter har antibiotika tveksam effekt oavsett genes. Syfte Att studera hur antibiotikaförskrivningen vid okomplicerad akut bronkit såg ut på Mora Vårdcentral 2010 samt att se om förskrivningen skilde sig åt mellan olika läkarkategorier. Metod En retrospektiv studie gjordes av alla besök på Mora VC 2010 där diagnosen akut bronkit, J22P, satts. Urval gjordes för att endast studera patienter med misstänkt okomplicerad akut bronkit. Den slutliga studiegruppen utgjordes av 240 patienter som stod för 255 besök. Förutom patientfakta, symtom och undersökningsfynd noterades även vem patienten träffat samt om antibiotika förskrivits. Resultat Vid 74 besök fick patienten antibiotika förskrivet. Varken symtom, CRP, kön, ålder eller rökvanor ger tydlig förklaring till antibiotikaförskrivning. De patienter som träffat stafettläkare fick antibiotika i 73% av fallen. Detta kan jämföras med AT-läkare 2,5%, ST-läkare 8,5%, specialist 18% och jourläkare 33%. Slutsatser & Konsekvenser Det finns en association mellan vilken läkarkategori patienten träffar och antibiotikaförskrivning och det är signifikant vanligare att få antibiotika utskrivet om man träffar en stafettläkare jämfört med andra läkarkategorier. Underbemanning med stafettläkare som ersättare spelar tydlig roll för mängden antibiotika som förskrevs på Mora Vårdcentral Om målen med minskad förskrivning skall nås behöver förändring ske. Fortsatt förbättringsarbete pågår med syfte att samtliga kollegor skall vara uppdaterade kring aktuella rekommendationer. Externa Finansiärer Nej Publicerat Nej

8 7. Vad gör vi på jobbet? En deskriptiv studie om arbetstidens innehåll på en vårdcentral Eva Anskär Vårdcentralen Mantorp Bakgrund I hälso-och sjukvården tar administrativt arbete en allt större del av arbetstiden i anspråk och medarbetarna uttrycker en stor frustration över detta. Exempel på administrativa arbetsuppgifter är möten, handledning, schemaläggning, kompetensutveckling och e-posthantering. Ett problem som påtalas är att medarbetarnas kompetens inte tillvaratas optimalt. Även internationellt visar undersökningar på samma förhållanden. Syfte Att kartlägga hur mycket tid olika yrkesgrupper på en vårdcentral i Östergötland lägger på olika arbetsuppgifter samt hur mycket tid de själva uppskattar att arbetsuppgifterna tar. Metod Studien genomfördes i två steg. Först fick medarbetarna vid vårdcentralen, i en enkät, uppskatta hur mycket tid de trodde att olika arbetsuppgifter tog. Därefter fick de, i ett tidsregistreringsformulär, bokföra hur mycket tid som ägnades åt de olika arbetsuppgifterna under två arbetsveckor. Resultat Resultatet visade att personalen ägnade knappt en fjärdedel av sin tid åt direkt patientarbete. Det indirekta patientarbetet upptog drygt 35 procent av arbetstiden. När det gällde självskattningen uppskattade alla medarbetare den direkta patienttiden till större andel än den i själva verket var. Mängden övrigt arbete såsom administration, möten, kompetensutveckling, hantering av utrustning och lokaler och schemaläggning uppgick till drygt 40 procent. Detta underskattades kraftigt av medarbetarna. En förhoppning är att resultatet från studien ska fungera som en utgångspunkt för ett fortsatt lean-arbete vid den berörda vårdcentralen. Slutsatser & Konsekvenser Studien har visat att det finns en stor diskrepans mellan hur mycket tid medarbetare upplever att de lägger på olika arbetsuppgifter och hur det faktiskt förhåller sig. Den andel av den totala arbetstiden som personalen ägnade åt direkt patientarbete måste anses vara låg. För att kunna generalisera resultatet krävs dock ytterligare mätningar på ett utvidgat antal vårdcentraler. Studien som har genomförts bör betraktas som en pilotstudie. Externa Finansiärer Nej Publicerat Rapport-FoUrnalen 2012:1 (Forsknings-och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland, Landstinget i Östergötland)

9 8. Varför hinner vi med färre patienter än förr? Anders Ivarsson Westerberg Södertörns Högskola Stockholm Bakgrund: Inom allt fler sektorer i det svenska samhället hörs klagomål och kommentarer om en ökande administrativ börda. Som aldrig förr planeras, redovisas, revideras, sammanträds och styrs det i organisationer, offentliga som privata. Samtidigt sker allt detta i det mest vällovliga syfte att spara pengar och effektivisera för att få ut så mycket som möjligt av resurserna. Men utvecklingen tycks tvärtom gå åt motsatt håll. Produktiviteten går ned. Inom sjukvården blir antalet vårdtimmar färre, polisen klarar upp allt färre brott och lärotimmarna går ned för att ta några exempel. På samma gång arbetas det övertid och personalen känner sig överhopad av allt arbete som inte hinns med. Under senare år har det kommit åtskilliga rapporter om en ökad administrativ arbetsbörda från olika delar av den offentliga förvaltningen, bl a från domstolarna, från högskolor och universitet, från polisen, från sjukvården och från skolan. Även formerna för det administrativa arbetet tycks vara stadda i förändring. Samtidigt tycks behoven av direkta mellanmänskliga kontakter vara fortsatt stora: möten, sammanträden, konferenser, har knappast blivit sällsyntare. Administrativt arbete trycks nedåt och utåt i de organisatoriska hierarkierna och drar på så sätt in alltfler i det administrativa arbetet. I stället för administrativa specialister som sekreterare och kontorspersonal av olika slag, verkar det nu som om det administrativa arbetet alltmer görs av amatörer, dvs alla vi andra: sjuksköterskor, lärare, domare, forskare, poliser, läkare osv. Syfte: Syftet med projektet är att studera tre tendenser: 1) En ökad administrativ arbetsbörda i allmänhet 2) Förändrade former för det administrativa arbetet, där användningen av data-och informationsteknologi är ett exempel, samt 3) En ändrad fördelning av det administrativa arbetet, som innebär att detta trycks nedåt och utåt i de organisationerna. Syftet är också att försöka förklara dessa förändringar. Metod: Studien har genomförts med olika metoder. Arbetet vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning har studerats genom att registrera arbetsuppgifter och tiden som går åt till respektive arbetsuppgift. Ett antal liknande studier inom sjukvården, skolan och polisen har gåtts igenom. Dessutom har ett antal intervjuer genomförts med administratörer och professionella inom respektive områden. Resultat: Vi kan konstatera att det inte finns någon enhetlig definition av administrationsbegreppet, men alla tillgängliga studier pekar på att det administrativa arbetet har ökat inom de kategorier vi studerat. En uppskattning är att den fördelningen av arbetstid mellan kärnverksamhet och administration är 50/50, dvs en timmes direkt patienttid genererar en timmes administration. Slutsatser & Konsekvenser: Förklaringarna till den ökande och förändrade administrationen kan vara konsekvenser av de stora besparingarna och de stora organisatoriska förändringarna under de senaste två decennierna i den offentliga sektorn samt en allmän övertro på organisering, styrning och granskning. Konsekvenser av den ökade administrationen är ineffektivitet, stress och avprofessionalisering.

10 9. Patientnära INR-kontroller hos äldre med kronisk Waranbehandling Ann Lindelöf Vårdcentralen Vikbolandet Bakgrund I Sverige behandlas nära patienter med blodproppsförebyggande läkemedel av typen vitamin K-antagonister (AVK-läkemedel).. Det mest använda AVK-läkemedlet i Sverige är warfarin. Den största patientgruppen utgörs av patienter med förmaksflimmer, men även ventrombos och mekaniska hjärtklaffar utgör viktiga behandlingsindikationer. Allt fler äldre i kommunal omsorg ställs på livslång AVK-terapi med Waran. Det kräver regelbundna kontroller av INR-värdet och innebär ofta stor tidsåtgång med resor för sjuksköterskor som tar proverna i hemmen. Syfte Att genomföra en randomiserad hälsoekonomisk studie av införande av INR-analyser hos äldre med kronisk Waranbehandling på platsen för deras boende. Att jämföra utfallet av gängse INR-kontroller med en kapillär provtagningsstrategi. Metod Patienter över 70 år med kronisk Waranbehandling anslutna till kommunalt bistånd randomiserades till att fortsätta med gängse venös provtagning och läkarordination efter analys på laboratorium (kontrollgrupp) eller till en patientnära strategi med kapillär provtagning i hemmet med analysintrumentet CoaguChek XS Plus (Roche Diagnostics) under 12 månader och ordination via AVK-mottagning på sjukhus. En loggbok förd av 65 sköterskor tjänade som underlag för hälsoekonomiska jämförelser mellan interventionen och gängse rutiner. Åtta patienter och sex distriktssköterskor/sjuksköterskor intervjuades utifrån en kvalitativ ansats kring deras upplevelser av kapillär provtagning i hemmet. Resultat Studien omfattade103 personer (medelålder 86 år (spridning år, 61 % kvinnor, i medeltal behandlats med Waran i 9 år) boende i 7 kommuner i Sydöstra Sverige. Patienter (n=55) som randomiserades till kapillär provtagning låg inom referensintervall 75,9 % ett år före studiestarten, och under studien låg dessa patienter inom referensintervall 72,6 %. Patienter (n=48) som randomiserades till att fortsätta med den venösa provtagningen låg inom referensintervall 75,2 % ett år före studiestarten och under studien 72,9 %. Den kapillära provtagningsstrategin visade på besparingar på SEK 644 per patient och år, samt att patienterna upplevde minskad smärta i samband med kapillär provtagning jämfört med venös provtagning. Inga skillnader i hälsostatus kunde ses mellan patienterna i kapillär provtagningsstrategi och fortsatt venös provtagning. Patienterna som intervjuades i studien upplevde att det kändes mindre med kapillärt prov än venöst prov; det är klart att det känns mer i armen än i fingret Om patienterna själva får välja så önskar alla intervjuade (8 patienter) att fortsätta med den kapillära provtagningen. Även intervjuade personal (6 st) upplever det som positivt med kapillär provtagning. För patienterna är det enklare, många av de äldre patienterna är många gånger svårstuckna venöst. En fördel var även att sitta hemma hos patienten och få INR direkt, eftersom distriktssköterskan/sjuksköterskan kunde fråga patienten om det hänt något speciellt då INR låg utanför referensintervallet. Även hanteringen av provrören vid de venösa proverna upplevdes som tidsödande, vilket helt undviks vid kapillär provtagning. " Slutsatser & Konsekvenser Den patientnära Waran-strategin med kapillär provtagning i hemmen rönte uppskattning av alla berörda och innebar minst lika god kontroll av AVK-terapin som gängse rutiner. På t.ex. Vårdcentralen Vikbolandet använder distriktssköterskorna numera enbart Coaguchek för provtagning av INR i hemmet. Detta arbetssätt har inneburit en tidsvinst, då DSK på samma hembesök får INR-värdet och även får aktuell ordination på Waran från AK-mottagningen på Vrinnevisjukhuset Patienterna har även upplevt det som positivt att INR-värdet tas kapillärt, patienterna har uttryckt att det gör mindre ont, att det är smidigare och går fortare samt att det är intressant att få veta sitt INR-värde direkt. Eftersom provtagningen upplevs som enklare med kapillär provtagning, har det även lett till att distriktssköterskorna enkelt kan ta ett extra INR-värde om patienten t.ex. blivit försämrad i sitt allmäntillstånd. Genom att extra INR-prover även tas utifrån patientens aktuella status, har även patientsäkerheten ökat. Externa Finansiärer FORSS (Forskningsrådet i Sydöstra Sverige) och Roche Diagnostics. Publicerat Nej

11 10. Satsa hundra, nå tio? Kvalitetssäkring av äldres olämpliga läkemedelsbehandling. Annika Braman Eriksson, Vansbro Bakgrund Under fyra månader 2012 gjorde samtliga läkare och sjuksköterskor vid VC Vansbro och Vansbro kommuns äldreboenden en koncentrerad satsning med målet att förbättra de mest sjuka äldres läkemedelsanvändning. Upprinnelsen var siffror från Öppna Jämförelser 2010 och intern granskning av vårdcentralens förskrivning som indikerat en hög användning av bensodiazepiner bland äldre kvinnor samt en hög andel patienter med tre eller fler psykofarmaka. Vi ville undersöka om förhållandena var de samma 2012 och, om så var fallet, åtgärda den förskrivning som kunde betraktas som olämplig. Under 2011 hade vi arbetat systematiskt med läkemedelsgenomgångar på äldreboendena i samband med årskontroll och vi hoppades att det arbetet lett till att situationen förbättrats. Vintern 2012 inleddes Socialstyrelsens äldresatsning och eftersom den i grunden syftade åt samma håll som vårt planerade projekt sammanflätades frågeställningarna och målområdena utökades till att innefatta även de nya målen att reducera olämpliga läkemedel för alla över 75 år med 10 %. Syfte Att kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen för de mest sjuka äldre i enlighet med Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsanvändning och att särskilt försöka åtgärda behandling med de läkemedel som i regeringens äldresatsning betecknats som olämpliga. Vi ville också undersöka om vårt arbetssätt skulle kunna ge oss del av de stimulansmedel som kopplats till äldresatsningen. Metod Arbetet bedrevs som ett förbättringsarbete utan extra resurser. Efter en inledande utbildning i grupp av distriktssköterskor och sjuksköterskor i kommunal äldrevård kartlades aktuell läkemedelsbehandling enligt mall, för alla personer som under perioden fanns på kommunens äldreboenden samt alla patienter med ApoDos inom hemsjukvården, totalt 187 stycken. Mallen bestod av kriteriefrågor och en lista på vilka läkemedel som klassades som riskläkemedel/olämpliga. Kartläggningen visade att 109 personer var i behov av läkemedelsgenomgång. Kriterierna för genomgång var förekomst av 10 eller fler läkemedel (risk för D-interaktioner), förekomst av ett eller fler riskläkemedel. Patienter med förekomst av ett kriterium genomgick enkel läkemedelsgenomgång med läkare och sjuksköterska. Vid två eller tre ja-svar för kriterierna genomfördes fördjupad läkemedelsgenomgång med farmaceut, läkare och sjuksköterska. Inför läkemedelsgenomgång gjordes symtomskattning enligt Phase-20 samt interaktionskontroll enligt SFINX-interaktionsdatabas och provtagning av njurfunktion. Den totala arbetstiden uppskattades till 2 tim/ pat. Resultat Läkemedelslistor kvalitetssäkrades för 187 patienter och läkemedelsgenomgångar gjordes hos 97 patienter där läkemedelsproblem uppdagats. Medelåldern för den gruppen var 85 år. För de patienter som kunde följas hela vägen minskades i genomsnitt antalet läkemedel från 11,0 läkemedel/patient före läkemedelsgenomgången till 9,3 läkemedel/patient efter läkemedelsgenomgång. Andelen patienter som behandlades med riskläkemedel reducerades från 49% till 18%. Antalet riskläkemedel minskades från 54 till 23st. Vi fann en (1) D-interaktion och den kunde åtgärdas. Användning av Propavan minskades från 6 till 2 personer och Tramadol från 3 till 0 personer. Totalt utsattes 165 läkemedel och 18 nya ordinationer gjordes. Dosändring genomfördes i 40 fall. Slutsatser & Konsekvenser Ett tidskrävande arbetssätt som gett påtagliga effekter för behandlingen av patienterna i målgruppen men som är otillräckligt för att få del av de statliga stimulansmedlen. Arbetet har även lett till andra kvalitetsförbättringar. Patienter med behov av annan specialiserad vård har fått remiss, t.ex. till psykiatrin. Omfördelning av tid mellan boendeenheter har visat sig nödvändig för att upprätthålla en jämn kvalitet. Utvärdering av behandling har kommit till stånd i högre grad än tidigare och rutiner kopplade till läkemedelshantering har förbättrats. Externa Finansiärer Inga Publicerat Nej

12 11. Mänskliga möten Olle Hellström Vårdcentralen Jakobsgårdarna Bakgrund Det ligger i människans natur att undvika situationer som erfarenhetsmässigt får henne att känna sig förvirrad. Detta grundläggande, specifikt mänskliga drag gäller både patienter och läkare, män och kvinnor, barn och vuxna. Vi läkare ser bäst de drag hos våra patienter som vi har redskap för att förstå och behandla. Patienter kan omedvetet låta oönskade, svårfångade föreställningar ta sig uttryck i till exempel sjukdomsupplevelser. Omedvetet omformar vi kanske svårdiagnostiserade patientupplevelser till skolmedicinskt kända tillstånd. Men vi kan skaffa oss lämpligare redskap än till exempel recept, remisser, blodprover i de fall vår patient presenterar missförhållanden som vi inte är beredda att se och som han/hon ofta förväntar sig få värderade. Patienter kan mötas av oss som något utöver objekt för vår medicinskt vetenskapliga kunskapsutövning. Att se mänskligt specifika drag i patienters kroppsuttryck kan i praktiken betyda mycket för deras hälsa och för vår tillfredsställelse i arbetet som allmänläkare. Syfte Studien avser belysa förståelsen av hur allmänläkare resonerar i möten med en patient som redan fått sina existentiella svårigheter vetenskapligt etiketterade. Metod och material Tolv allmänläkare, läkare under utbildning, stafettläkare, svensk-och utlandsfödda, intervjuades med öppna frågor efter att först ha tagit del av en patientberättelse: Tänk dig att du sitter med Britta, 55-årig, ensamstående, arbetslös undersköterska med vuxna barn. Ni har inte träffats tidigare. Hon söker för smärta i ryggen. Hennes journal innehåller 120 sidor anamnes, status med mängder av läkarkontakter, remisser, svar på röntgenundersökningar, laboratorievärden och specialistbedömningar, alla utan positiva fynd. Inga upptänkbara slag av antiinflammatoriska och smärtstillande medel har utelämnats, alla med enbart biverkningar som resultat. Många diagnosförslag finns dokumenterade. Nu orkar jag inte längre, säger hon efter att länge och utförligt ha berättat om sin outhärdliga smärtupplevelse. Kollegorna informerades om syftet med undersökningen. De ombads berätta om hur de brukar känna sig när de ser Britta, hur de börjar och avslutar mötet. Anteckningar under samtalen bandades, skrevs ut och analyserades med modifierad psykologisk, fenomenologisk metod. Resultat. Mest betydande teman i texterna var läkarnas otillfredsställelse med deras enda typ av medicinsk kunskap. De kände sig otillräckliga, hopp-och hjälplösa, vanmäktiga, uppgivna, frustrerade. Hur ska jag stå ut i 30 minuter? De undvek att närma sig alternativa, möjliga, teorier. Någon tänkte i psykologiska, psykiatriska, psykosociala banor. Mötets upplösning beskrevs med lika obekväm känsla som inledningen. Allt är ju redan gjort. Finns mer labb att ta? Återbesök? Många gav uttryck för känslan att personer likt Britta gör vårt arbete betungande. Jag vill byta jobb. Diskussion Studien belyser bland annat värdet av att vi lär oss urskilja när patientens outtalade avsikt är att få hjälp att bli frisk och när hans/hennes likartade symtom står för flykt från eget ansvar att själv omforma sitt liv. Risk finns att vi allmänläkare under arbetstid i möjligaste mån undviker kontakt med patienter. Vi vet ju aldrig om vi kommer att möta en patient med föreställningar som gör oss förvirrade och får oss att känna oss obekväma, okunniga och hjälplösa. Det finns mer att se i möten med människor än det som vår biomedicinska utbildning sätter gränser för Svårigheter och lösningar kan underlättas om vi på allvar lyssnar på vad exempelvis läkare, sköterskor och sjukgymnaster med filosofisk skolning har att lära oss. Externa Finansiärer Nej Publicerat Nej

13 12. Mindfulness i primärvård -uppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting Rörelse & Hälsa, Linköping Bakgrund Mindfulness i gruppform introducerades som en ny behandling för patienter med psykisk ohälsa inom närsjukvården i centrala länsdelen i Östergötland under Mindfulness är en form av uppmärksamhetsträning för att öva förmågan att vara närvarande i nuet och hitta ett accepterande, icke värderande förhållningssätt gentemot sig själv, sin kropp, sina tankar och känslor. Studier av effekterna av den kliniska tillämpningen av mindfulness visar på positiva effekter vid många olika sjukdomstillstånd som exempelvis ångest, stress, depression och sömnsvårigheter. Syftet Syftet med studien var att över tid följa en grupp patienter med psykisk ohälsa som deltog i mindfulnessbehandling med fokus på symtomlindring och förbättrad hälsorelaterad livskvalitet. Metod.Inklusionskriterier för deltagande var patienter med depressionstillstånd, ångestproblematik, stressrelaterade problem, smärtproblematik och utmattningssyndrom. Patienterna remitterades av kuratorer, läkare och sjukgymnaster inom närsjukvården i centrala Östergötland till Rörelse & Hälsa. Mindfulness behandlingen genomfördes enligt programmet mindfulnessbaserad kognitiv terapi med dagliga mindfulnessövningar som genomfördes på egen hand och gruppträffar varje vecka under en åtta veckors period. Patienternas psykiska ohälsa inklusive sömnbesvär skattades med The Comprehensive Psychopathological Rating Scale-Self Assessment, den hälsorelaterade livskvaliteten med EuroQol 5D och graden av mindfulness med Kentucky Inventory of Mindfulness Skills. Utvärderingsinstrumenten fylldes i vid start och avslut av behandlingen. Resultat Nittiofem patienter inkluderades i studien fördelat på elva behandlingsgrupper. Andelen patienter som skattade måttlig eller svår depression minskade från 39 till 13 procent och medianvärdet för depression minskade från 16 till 10 (p<0,001). Andelen patienter som skattade sömnbesvär minskade från 25 till 15 procent (p=0,02). Den hälsorelaterade livskvaliteten (EurQol 5D index) förbättrades från 0,64 till 0,73 (p<0,001). Patienterna förbättrade sin förmåga att observera, att agera med medvetenhet och att acceptera utan att döma (p<0,001). Slutsatser & Konsekvenser Studien visade att mindfulness som behandling av patienter med stress-, ångest och depressionsproblematik kan bidra till att patienterna får bättre förståelse för sina problem och redskap att kunna hantera sina besvär. Behandlingen bör ses som ett komplement till individuell samtalsbehandling och/eller läkemedelbehandling. Externa Finansiärer. FoU-medel beviljades av FoU-rådet för närsjukvården i centrala länsdelen i Östergötland för genomförande av detta projekt Publicerat FoU-rapport vid Forsknings-och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland, Rapport-FoUrnalen 2011:3

14 13. Akutteam i primärvården -Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Mönsterås Hälsocentral Bakgrund Mönsterås Hälsocentral genomförde förändringar i samband med omfattande utvecklingsarbeten som ledde till många tydliga förbättringar. Dock kvarstod ändå svårigheten att hantera vardagens efterfrågan på akuta läkarbesök eftersom vi tyvärr hade vakans i verksamheten, trots ihärdigt rekryteringsarbete. Högt tryck och kraftig anstormning av patienter i telefonen och till mottagningen, där vi kände inte att vi kunde göra ett tillräckligt bra omhändertagande, föranledde att arbetsmiljön i verksamheten var ansträngd. Syfte Syftet var att få förbättrad handläggning av våra akuta patienter och i förlängningen en bättre tillgänglighet för våra övriga patienter samt förbättrad arbetsmiljö för alla yrkeskategorier. Metod En idé om att förändra handläggningen med att tillsätta ett akutteam med akutsköterska (sjuksköterska/distriktssköterska), läkare, undersköterska och läkarsekreterare arbetades fram. Genom detta arbetssätt triagerades patienterna och förbereddes till läkarbesöken av akutsköterskan, vilket lossgjorde tid för dagen akutläkare att ta emot/bedöma/behandla fler patienter. Dessutom kunde läkaren konsulteras i fler fall och många gånger kunde patienten fortsätta att handläggas av annan vårdgivare. Det är en tidsbokad mottagning och ska inte förväxlas med drop-in mottagning. Läkarna hade varsin dag i veckan som akutläkare då de fokuserade på korta insatser och högt tempo. Övriga mottagningsdagar blev då betydligt lugnare med endast planerad verksamhet. Sjuksköterskekompetensen kunde nyttjas på ett effektivt sätt genom triageringen. Undersköterskan kunde snabbt se till att prover och EKG togs efter bedömning. Läkarsekreteraren handlade akuta insatser i dokumentation för ex akuta remisser. Arbetet i akutteam mättes under åtta månader i ett förbättringsprogram i Landstinget i Kalmar län och vi gjorde en egen uppföljning efter ett års arbete. Resultat Sammanfattningsvis var patienterna mycket nöjda. Tillgängligheten förbättrades både för akuta och icke akuta patienter. Inom befintlig ram ökade vi tillgängligheten för akuta patienter till läkare med 15 % och vi ökade också tillgängligheten för våra patienter att besöka sin patientansvariga läkare för sina kroniska problem. Arbetsmiljön förbättrades avsevärt för hela hälsocentralen. Slutsatser & Konsekvenser Vi uppnådde vårt syfte och våra mål. Eftersom det var ett helt nytt sätt för oss att arbeta utvecklar vi akutteamet hela tiden. Det vi lärde oss mest var att våga lita på varandras kompetens och våga tänka helt nytt när våra gamla ideal inte längre fungerade att hålla oss till. Externa Finansiärer kronor som projektstöd i Förbättringsprogram 7 inom Landstinget i Kalmar läns satsning på "Varje dag lite bättre". Publicerat Nominerat bidrag till Dagens Medicins Guldskalpellen 2012 och presenterat i denna tidning i mars 2012.

15 14. Att skapa effektiva team på VC -en kvalitativ utvärdering. Andy Maun,, Anna Frantz, Miriam Engström, Elisabeth Björk Brämberg, Jörgen Thorn Biskopsgårdens Vårdcentral Göteborg Bakgrund: För att förbättra omhändertagandet av patienterna behövs effektiva team och en kultur av ständiga förbättringar något enbart en minoritet av hälso-och sjukvårdsorganisationer uppnår. Genom skapande av ett strukturerat patientsorteringssystem (Primärvårdstriage) har Vårdcentralen Biskopsgården ökat sin tillgänglighet och produktivitet. Samtidigt har resultat i medarbetar- och patientenkäter förbättrats efter införandet. Detta indikerar en högre effektivitet och en förbättring i värdeskapande processer för patienten Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för teamutveckling och patientfokuserad arbetskultur, genom att utforska och analysera personalens erfarenheter av införandet av ett strukturerat patientsorteringssystem på Vårdcentralen Biskopsgården. Metod: Studien utforskar medarbetarens upplevelser och erfarenheter genom en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt 16 intervjuer genomfördes med 10 medarbetare på vårdcentralen, tillhörande olika yrkeskategorier. Fem deltagare intervjuades både i 2010 och i 2011 för att se om deras uppfattningar hade ändrats över tid. Intervjuerna analyserades av en grupp av fyra forskare som tillhör olika professioner inom vården. En av forskarna har arbetat på vårdcentralen. Resultat: Sex huvudkategorier kunde identifieras: 1) Ökat klarhet genom skapande av ett strukturerad patientsorterings system. Sjuksköterskor upplevde förbättrat patientsäkerhet genom en nedskriven manual med riktlinjer för sorteringen. Sorteringssystemet bidrog till förbättrade processer och därmed till mindre frustration hos medarbetare och patienter. Delaktighet i skapande av manualen upplevdes som viktig och positivt. 2) Utveckling av en gemensam team-identitet. Kunskapen om varandra och varandras kompetenser hade ökat. Den interprofessionella kommunikationen och samarbetet kring patientfall hade ökat. 3) Konflikthanteringen. Latenta konflikter blev synliga genom att ett forum hade skapats för att kommunicera kring kontroversiella frågor. 4) Förändringsprocess = selektionsprocess? Ett aktivt deltagande i förändringsprocessen upplevdes som stimulerande. Däremot uppfattades att medarbetare som inte gillade förändringsprocessen valde att sluta på arbetsplatsen. 5) Professionell identitet. Mer ansvar upplevdes som en positiv utmaning. 6) Arbetsklimat och ledarskap. Arbetsklimatet under förändringen beskrevs som positiv öppen och kommunikativ. Ledarskapsstilen beskrevs som inkluderande, lyhörd och konsekvent. Två teman kunde identifieras: Organisations-och teamutvecklingen uppfattades som en kontinuerlig process som kräver aktivt deltagande. Värdeskapande för patienten ansågs inte enbart som en individuell uppgift, men också som en uppgift för hela teamet. Slutsatser & Konsekvenser: Långt ifrån alla förändringsprojekt lyckas att leda till hållbara förbättringar. Studiens resultat visar att skapandet av ett strukturerat patientsorteringssystem på Vårdcentralen Biskopsgården karakteriserades av en kontinuerlig förändringsprocess som krävde aktivt deltagande från medarbetare och chefer. Aktiv konflikthantering och risken att förlora medarbetare i förändringen var del av processen. Detta står i motsats till projekt som präglas av tidsbegränsade förändringsprocesser med låg delaktighet hos medarbetarna. Kunskapen kan förhoppningsvis bidra till fler projekt under framtiden som leder till hållbara förbättringar. Externa Finansiärer Projeket finansierades av FoU primärvård, Västra Götalandsregionen, Göteborg och Södra Bohuslän

16 15. Samtal om alkohol och klinikbaserade evidens Sjögreen Prima Familjeläkarmottagning, Västerås Jonas Bakgrund Levnadsvanornas betydelse har lyfts fram av uppdragsgivarna under de senaste åren. Socialstyrelsen har kommit ut med riktlinjer och förordat användandet av evidensbaserade metoder. Riktlinjerna är främst ägnade att ge stöd till landstingens styrning och ledning av verksamheten. En ambition är också att få fram metoder för att mäta hur framgångsrika verksamheterna är i arbetet med levnadsvanor. Syfte Att undersöka validiteten i svaren när patienter tillfrågas med fasta frågor om veckokonsumtion uttryckt i standardglas alkohol. Metod Patientenkät utformad av landstingets folkhälsoenhet. med fasta frågor om veckokonsumtion av standardglas alkohol.. Screeningförfarande. Resultat Frågan om veckokonsumtion besvarades av 358 patienter. Av dessa uppgav 24 % konsumtion av 0 standardglas/vecka. Ingen kvinna uppgav konsumtion över 9 standardglas. Av männen fann man 4 st som uppgav en konsumtion strax över gränsen 14 standardglas per vecka. Totalt hittades 2 "nya riskbrukare enligt Socialstyrelsens/FHI:s defintion på riskbruk. Falskt negativa svar utgjorde 90-95%. Vid genomgång av tidigare enkäter var utfallet i stort sett likadant. Slutsatser & Konsekvenser I diskussionen berörs frågor om skillnad mellan vetenskaplig evidens i kontrollerade undersökningar och klinikbaserade evidens särskilt inom ett komplext område som syftar till beteendeförändringar. En gemensam definition av begreppet riskbruk grundläggande för forskning, utvärdering och praktik. Alternativa förslag till mått på kvalitet inom området riskbruk av alkohol kommer också att presenteras. Externa Finansiärer Nej Publicerat Nej Referenser 1. Sjögreen J. Alkohol i standardglas stör patientmötet. Läkartidningen nr Sjögreen J. Riktlinjer om levnadsvanor står i strid med beprövad erfarenhet. Läkartidningen. 2010;107:

17 16. Höjdpunkter & bottennapp: Hur styr landstingen livsstilsarbetet med registrering och incitament? Sven Wåhlin Primärvårdens personalpool, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Regering och landsting/regioner strävar efter en mer hälsofrämjande hälso-och sjukvård, bland annat genom ökad uppmärksamhet på levnadsvanornas betydelse. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är ett kraftfullt verktyg i detta arbete. Styrning av hälso-och sjukvården med ekonomiska incitament baserade på registerutfall är för närvarande under stark utveckling både i Sverige och internationellt. Det finns dock ingen stark kunskapsbas för hur sådan styrning ska utformas för att åstadkomma maximala utfall med minimum av bieffekter. Syfte SFAM ser det som angeläget att Socialstyrelsens riktlinjer för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder implementeras på optimalt sätt. Genom vår kunskap om vårdens arbetsmetoder och förhållningssätt vill vi verka för att framhålla styrningsmodeller och strategier som är verksamhetsmässigt och medicinskt mest effektiva och samtidigt har förutsättningar att vara till nytta i vårdarbetet och finna god acceptans i vården. Metod I debatter har det framkommit farhågor i stora allmänläkarkretsar för en omfattande och obligatorisk journalregistrering av levnadsvanor, oavsett medicinsk relevans och patientens behov, samt för sidoeffekter av ekonomisk styrning utifrån sådana journaldata. SFAM har sammanställt ett urval av professionens erfarenheter av styrningsmodeller genom att delta och följa debatter, samt genom enkät. Resultat Vi har försökt inventera såväl konstaterade fördelar som nackdelar samt farhågor som framkommit för olika styrningsmodeller. Dessa bedömer vi som viktiga att förhålla sig till vid implementering. Slutsatser & Konsekvenser Vi har exempel av styrning och ekonomiska modeller som torde ha goda förutsättningar för implementering. Sammanställningen är underlag för en diskussion och för att göra professionen konstruktivt delaktig i implementering. " Externa Finansiärer Nej Publicerat Som företrädare för SFAMs råd för levnadsvanor presenterades detta på Folkhälsostämman april 2012

18 17. Praktisk uppföljning av levnadsvanearbetet Jerdén Jakobsgårdarnas vårdcentral Falun Lars Bakgrund Allmänläkare har alltid tagit upp levnadsvanor vid konsultationerna. Nationell patientenkät visar att allmänläkare årligen diskuterar motion, kost, tobak eller alkohol vid över fyra miljoner patientsamtal. Socialstyrelsens fastställde för ett år sedan nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, där rådgivande samtal kring rökning, riskbruk av alkohol och bristande fysisk aktivitet lyfts fram, liksom kvalificerade rådgivande samtal kring ohälsosamma matvanor. Regioner/landsting har sedan flera år följt upp delar av levnadsvanearbetet, ofta på ett problematiskt sätt. Ibland har man ålagt allmänläkare att fråga alla patienter om alla levnadsvanor, även om vanan inte haft samband med de symtom eller sjukdomar som patienten beställt tid för. Rådet för levnadsvanefrågor inom SFAM har diskuterat hur en bättre uppföljning kan se ut. Strukturmått är viktiga, exempelvis kontinuitet, vårdcentralsbaserade planer för levnadsvanearbetet, och adekvat utbildning och fortbildning i exempelvis samtalsmetodik. Processmått för de åtgärder som rekommenderas i riktlinjerna, exempelvis rådgivande samtal vid riskbruk, är också viktiga, och kan registreras via patientenkäter, eller via åtgärdskoder (Klassifikation av vårdåtgärder -KVÅ). Resultatmått som mäter om patienten ändrat en ohälsosam levnadsvana, är svårare att samla in och att bedöma, och har en mindre roll i dagens läge. Syfte Att diskutera hur allmänläkare ska agera så att den praktiska uppföljningen av levnadsvanearbetet förbättras. Metod Svenska Läkaresällskapet samarbetar med Socialstyrelsen kring projektet Läkares samtal om levnadsvanor I projektet deltar tretton sektioner, varav SFAM är en. Projektet har nära kontakt med de personer i regioner/landsting som är ansvariga för implementeringen av de nationella riktlinjerna. Den dialogen är ett forum för att föra fram allmänmedicinska synpunkter på uppföljningen. För att vi ska få genomslag krävs att allmänläkare i varje region/landsting för en dialog med dem som ansvarar för uppföljningen i landstinget. Resultat Regioner/landsting känner mycket väl till och har tagit intryck av de kritiska synpunkter som kommit från allmänläkare, exempelvis via Norrbottensuppropet hösten En bra dialog finns idag mellan allmänläkare och flera landsting. Utvecklingen är dock väldigt ojämn över landet, och uppföljningssystemen skiljer sig kraftigt mellan olika landsting. Slutsats och konsekvenser Genom en dialog med Socialstyrelsen och regioner/landsting på central nivå, och med landstingen på lokal nivå finns förutsättningar för en positiv utveckling av uppföljningen. Det mesta arbetet återstår dock att göra. Externa Finansiärer Nej Publicerat Nej

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27. PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin

Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27. PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27 PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin Patientsäkerhetslagen 2010:659 Vårdgivarens skyldighet att bedriva

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås Hälsocentral 121127 Mönsterås Hälsocentral Ca 8 600 listade patienter Storlek 6 av 27 offentliga HC Ca 40 medarbetare

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Primärvård i omvandling

Primärvård i omvandling Primärvård i omvandling En kvalita2v studie om hur chefer vid offentligt drivna vårdcentraler hanterar vårdvalsreformen och dess konsekvenser Andy Maun Distriktsläkare, doktorand Närhälsan Biskopsgården,

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Scandinavian Health Solutions AB 2012. Livakten - Förebyggande hälsovård för alla

Scandinavian Health Solutions AB 2012. Livakten - Förebyggande hälsovård för alla Livakten - Förebyggande hälsovård för alla 1 Agenda Om oss Bakgrunden till Livakten programmet Vad är Livakten? Innehåll Exempel Referenser Livakten för vårdgivare? Varför? Hur? Fler erbjudanden från SHS

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer