Lukas. Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lukas. Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också www.sanktlukas.se"

Transkript

1 Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också Lukas psykoterapi, existentiella samtal och utbildning... i hela Sverige Höst 2012 Sankt Robin Olausson Ulldallen Uddevalla Psykoterapi X5 (Intag gärna kaffe och wienerbröd eller något annat njutbart i pausen) X X 90 3 Vinn en bok för höstläsning! Familjeläkarenheten Lingonbenet Uddevalla Uddevalla Från nu! Din Husläkare Kultur som terapi Tack S:t Lukas för 100 berikande samtal Allt ljus på kulturen i höstmörkret Kultur på recept 2.0 Skånemodellen Terapirummets dörr på glänt Unga vuxna ställs inför (alltför) många val Psykosociala kontrakt på jobbet flexibelt 1 eller osäkert Umeåbjörken JA eller NEJ till AB Naturlig hälsa

2 Direktorn har ordet Kultur som terapi?! På en teaterscen visas ett drama. Jag hamnar mitt i mina egna existentiella frågeställningar och kanske hittar jag ett svar på hur jag ska gå vidare. Orkestern ger en konsert och i ett kort ögonblick kan jag ana att tonerna tar sig in i ett dolt rum hos mig som vidgas och jag erfar en euforisk känsla. Bandyspelarna på planen åker runt och passar bollen mellan varandra. Några av dem åker runt i cirklar och väntar på den perfekta passningen. Så kommer den och jag ser skönheten i spelet. Det är märkligt och fantastiskt hur kultur av olika slag kan vara som en slags terapi, där vi kan ana större djup, en harmoni mitt i allt brus eller en insikt om hur vi ska gå vidare i livet. Olika former av kultur kan bli som ledsagare och stöd för växt i livet, för att hitta riktningen inför framtiden. Tomas Tranströmer skriver i dikten Schubertiana: I kvällsmörkret på en plats utanför New York, en utsiktspunkt där man i en enda blick kan omfatta åtta miljoner människors hem. Jättestaden där borta, är en lång flimrande driva, en spiralgalax från sidan / / jag vet också utan all statistik att just nu spelas Schubert i något rum där borta och att för någon är de tonerna verkligare än allt det andra / / handen följer den blinda ledstången som hittar i mörkret / / det envisa gnolandet som följer oss just nu uppför djupet. I detta nummer av tidningen kan ni läsa ett antal artiklar om kultur som terapi på olika sätt. Vi lyfter även fram en diktbok skriven av Lillemor Högerås, leg psykoterapeut vid S:t Lukas i Kalmar Direktor Anders Persson Medlemstidning för förbundet S:t Lukas ISSN Ansvarig utgivare: Anders Persson, direktor e-post: Redaktör & skribent: Lena Bergquist, S:t Lukas e-post: Grafisk form: Åke Paulsson & Lena Bergquist Montage förstasidan: Lena Bergquist, Åke Paulsson Tryck: åtta45 Papper: Multi Offset Distribution: Posten som Posttidning B Upplaga: 5500ex Kontakt: Förbundet S:t Lukas, Box 17240, Stockholm Tel Fax e-post: 2

3 Tack S:t Lukas för 100 berikande samtal! Text: Johanna Nilsson Johanna Nilsson beskrev för ett år sedan hur det var att gå i psykoterapi på en S:t Lukas mottagning. Ett år efter avslutad terapi tycker hon fortfarande att hon lär sig något nytt om sig själv varje dag. J ag minns det så tydligt. Det var en solig sommardag för precis ett år sedan som jag med fjärilar i magen klev in genom dörren till S:t Lukas i Stockholm. Det var dags för den allra sista avslutande träffen med min terapeut. Några dagar innan hade jag avlivat mina två underbara Birmakatter och tidigare samma dag hade min älskade farfar gått bort. Trots sorgen kändes det ok att säga tack till terapin. Jag var verkligen redo. Det blev över 100 berikande samtal med två terapeuter. Det har varit fantastiskt men också oerhört jobbigt. Jag har stått på kanten av ett mäktigt vattenfall. Efter långt övervägande vågat ta steget över kanten och hoppa. Från rädslor och otrygghet mot mod och ärlighet. Från terapin som livboj Jag har stått på kanten av ett mäktigt vattenfall. Efter långt övervägande vågat ta steget över kanten och hoppa. till att lära mig flyta, simma och ta mig i land på egen hand. När jag tänker tillbaka märker jag hur mycket den där livbojen betytt för mig. Jag har blivit mer självständig. Jordad och trygg. Säger ifrån oftare. Ber om ursäkt. Lägger märke till osunda beteenden hos mig själv. Sover på saken innan Foto: Walpaper4Me jag agerar kring jobbiga känslor. Och väljer ibland att inte ens agera. Vågar ifrågasätta mina val inför både mig själv och andra. Ombestämmer mig gärna och ofta. Jag har saktat ned och stannar upp. Vågar vara i min kärleksrelation, även när jag är skör. Märker att livet ibland är grått, och att det känns ok att det är så. Njuter av att det är jag själv som styr över mitt liv. Jag är också snällare med mig själv. Mer förlåtande inför mina svagheter och ödmjuk inför mina utmaningar och rädslor. Har äntligen tagit mig i kragen och slutat på mitt jobb för att satsa på det jag verkligen brinner för, att arbeta med människor och deras utveckling. Och har investerat i en utbildning som kommer att hjälpa mig mot mina visioner och mål. Tack S:t Lukas för att ni funnits vid min sida och agerat livboj när jag behövt. Det var ni som fick mig att hoppa och komma vidare 3

4 Allt ljus på kulturen i höstmörkret körsångare kan inte ha fel vi mår helt enkelt bra av att sjunga i kör, det vet de flesta som har provat. För dig som är svårövertygad finns forskningsresultat som säger att våra kroppar och själar slappnar av och glömmer bort att vara stressade när vi koncentrerar oss på att sjunga och lyssna till vacker musik; helt enkelt när vi är i nuet, njuter och har roligt tillsammans. Den positiva effekten får vi del av även om vi inte agerar själva, utan bara är engagerade åskådare. Vill du veta mer om hur musiken påverkar vår stresskänslighet kan du läsa boken Noter om musik och hälsa av musikern, stressforskaren och professorn Töres Theorell. Händer i kroppen Vad händer med oss när vi deltar i kulturevenemang som vi tycker om eller själva är kreativa: blodtrycket sänks nivåerna av stresshormonet kortisol sänks vårt må-bra hormon oxytocin ökar De senaste åren har flera forskningsrapporter beskrivit kulturens positiva effekter på vår psykiska, fysiska och existentiella hälsa. Lite otippat är kanske att vi sover bättre efter en uppskattad kulturupplevelse, mera självklart är att vi mår bra av att få ett bredare socialt nätverk av likasinnade. På kommande sidor tittar vi närmare på Region Skånes uppdatering av pilotprojektet från 2010 Kultur på recept som i höst blir Kultur på recept 2.0 Skånemodellen. Vi får också möta leg psykolog och leg psykoterapeut Claes Törnqvist som tillsammans med kollegan Lennart Viberg skrev manuset till Psykoterapi X5; en föreställning som gick för utsålda hus på Månteatern i Lund fram till i somras. Psykoanalytikern, författaren och dramatikern Ann-Sofie Bárány arbetar under hösten på teater Unga Klara i Stockholm och på Månteatern i Lund. Hon vet av lång erfarenhet att en teaterföreställning kan förändra dig och ditt sätt att se på livet om du bara vågar säga ja. Hösten är helt rätt årstid att besöka konserthus, teatrar och biosalonger. Men vill du ta det säkra före det osäkra bör du kanske ändå vara lite aktiv själv och sjunga i kör eller delta i amatörteater, då är du i det närmaste garanterad spralliga livsandar, trots att höstmörkret sänker sig utanför våra fönster 4

5 Kultur på recept 2.0 Skånemodellen Region Skåne fortsätter att erbjuda Kultur på recept. Psykoterapi X5. Foto: Athina Brunner Kultur på recept har inneburit att fokus varit vänt från sjukdomen. I sjukvården är det tvärtom sjukdomen som är i fokus. Detta har inneburit att deltagarna kunnat fokusera på de regenererande hälso- och välbefinnanderesurserna. I projektet har hela människan och det friska varit i fokus. Vi kan kalla det för att bygga vidare på friskresurserna. (Sören Augustinsson, fil dr i arbetsvetenskap, ur pilotstudiens slutsatser) Önskar du mer information om Kultur på recept 2.0 går det bra att mejla processledare Christina Gedeborg-Nilsson som ansvarar för projektet Pilotprojektet Kultur på recept ägde rum i Helsingborg 2010 på initiativ av regeringen. Målet var att ta fram en Foto: S:t Lukas modell för Kultur på recept och alltså inte patientens behandlingsresultat i första hand. Utvärderingen av projektet visade att modellen fungerade väl och i år startas därför ett nytt och utvidgat treårigt projekt, Kultur på recept 2.0 Skånemodellen. Det ska omfatta 200 patienter från primärvården och allmänpsykiatrin. Projektet syftar till att undersöka hur kulturaktiviteter, eget skapande och kulturupplevelser kan vara en del i en rehabiliteringsprocess. Målgruppen är patienter med pågående eller hotande sjukskrivning, patienter med risk för social isolering samt patienter med psykisk ohälsa och/eller utbredd smärta. Projektet är förlagt till Helsingborg och är ett samarbete mellan Region Skåne, FINSAM Helsingborg och Helsingborgs stad. Utvärderingen av Kultur på recept 2.0 kommer att ingå i ett större forskningsprojekt i samarbete med Socialdepartementet. Utvärderingen kommer även att omfatta rehabiliteringsgarantin och naturunderstödd rehabilitering. Arbetet leds av Epicentrum Skåne. Dessutom kommer en utomstående forskare att utvärdera själva processen Om pilotprojektet Pilotprojektets mål var att pröva en modell för kultur på recept i ett pilotprojekt med deltagare vid en primärvårdsenhet i Helsingborg. Hela rapporten från pilotprojektet Kultur på recept finns att läsa på hemsidan. Där finns även mer information om det nu pågående projektet. 5

6 Terapirummets dörr på glänt Text: Lena Bergquist Parallellt med sitt arbete som lektor på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet har Claes Törnqvist arbetat som klinisk psykolog och privatpraktiserande leg psykoterapeut i 35 år. Det är terapirummets erfarenheter han har tagit med sig in i manusskrivandet tillsammans med kollegan Lennart Viberg. Deras mål var att manuset skulle ta upp sådana livsfrågor som Månteaterns publik möter i sitt vardagliga liv. Genom att ta del av föreställningarna skulle publiken få ny kunskap om vad psykoterapi är och få veta mer om hur vanliga livskriser kan bli lättare att bära och reda ut om man samtalar om dem. Vi ville skildra vanliga människor som går i terapi, inte patologisera livet. Teaterformen gav oss möjlighet att berätta för en ny målgrupp hur ett psykoterapeutiskt samtal går till. Vi ville också, med våra fiktiva klientgestaltningar, lyfta fram och samtala om vanliga livsteman. Till exempel hur man ska hantera alla val, vad man ska göra med sitt liv, hur kropp och psyke hänger ihop och tankar om livets möjligheter när man är i 50-årsåldern. Psykoterapi x5. Foto: Athina Brunner De här frågorna har alltid varit aktuella, men Claes Törnqvist hävdar att vår tid är speciell: tempot och kraven att skapa sig själv är högt uppskruvade, alla valmöjligheter vi ställs inför ökar dramatiskt samtidigt som vi sällan har utrymme att i grunden bearbeta avgörande livsfrågor. Psykoterapeutiska stödjande samtal svarar därför mot ett stort behov, klienten får hjälp att strukturera sitt liv, möta sig själv och tar sedan förhoppningsvis bättre och mer genomtänkta beslut. Vi erbjöd publiksamtal vid första och sista föreställningen för varje pjäs. De livsfrågor vi valt att dramatisera visade sig vara viktiga även för publiken, en del svarade att de fått ökade insikter av att lyssna till de fiktiva terapisamtalen. De menade också att den dramatiska Var Euripides först? Teater som terapeutisk form, har en lång historia före amerikanska serien In Treatment och Psykoterapi X5. Euripides (cirka 480 f kr) var en grekisk tragediförfattare som analyserade moraliska problem som även skulle kunna vara aktuella i dagens dramatiseringar. Hans sätt att skriva inledde, menar många, den psykologiserade dramatiken. Euripides använde sig av den klassiska dramaturgiska modellen som också kan appliceras på våra livsberättelser och kanske även på psykoterapins form: rummets, tidens och handlingens enhet 6

7 formen väckte nyfikenhet, att få vara med på riktigt och smyglyssna och kika in i ett vanligtvis stängt terapirum. När publiken svarade på frågan om hur många som hade samtalet som profession, visade det sig att nästan hälften av de som satt i bänkraderna var psykologer, psykoterapeuter och socionomer, vilket förvånade oss något, berättar Claes Törnqvist. De professionella åskådarna var intresserade av hur arbetet som psykoterapeut presenterades på scen och hur Claes Törnqvist och Lennart Viberg arbetade med sina patienter. Teatern som kommunikationsform, för att beskriva processen, väckte också stort intresse. Att möta så många kollegor på teatern gav mig en helt ny känsla av att vara en del i en större gemenskap, det ligger annars i sakens natur att man som psykoterapeut är rätt så ensam med klienternas berättelser. Under publiksamtalen delade vi erfarenheter som man normalt bara pratar om vid grupphandledning. Vi kunde också vara mycket öppnare och friare i och med att vi befann oss utanför vårt vanliga sammanhang, berättar Claes Törnqvist. Han menar att manuset Psykoterapi X5 ligger helt rätt i tiden; att exponera sig själv är en drivkraft för många i vår tid samtidigt som den yttringen besvaras av en nyfikenhet att se mer av andra människors privata liv. Claes Törnqvist kan så här i efterhand se att hans eget och kollegan Lennart Psykoterapi X5 Manus: Claes Törnqvist och Lennart Viberg Regi: Olle Törnqvist Kostym & scenografi: Leif Persson Musik: Anders Ortman Skådespelare: Mats Granath, Lillemor Hjelm, Magnus Nylander och Ellen Siöö De fem pjäserna är: Rickard, familjen Jimenez, Morris, Linda och Gun Claes Törnqvist arbetar som lektor på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet och undervisar i psykodynamisk psykoterapi samtidigt som han arbetar som privatpraktiserande psykoterapeut. Han bedriver forskning om vanliga människors livsfrågor och normala kriser och har bland annat gjort en studie på 20-åringar som i mitten av 1980-talet intervjuades om sina livssammanhang. Samma grupp intervjuades igen för några år sedan, då var de i 40-årsådlern. Vibergs gluttande på terapirummets stängda dörr väckte ett liknande intresse. Psykoterapi X5 öppnade dörren till terapirummet för att visa det ständiga identitetsarbete som både klienter och psykoterapeuter arbetar med för att utvecklas och passa in i dagens samhälle. Vi hade också en dramaturgisk ambition och en vilja att berätta vår historia på ett nytt sätt för nya målgrupper. Jag är övertygad om att teater som terapeutisk metod är något vi kommer att se mer av i framtiden. Formen skulle kunna utvecklas med metoder som symboldrama och gestaltterapi, avslutar Claes Törnqvist In Treatment på svenska Psykoterapi X5 Psykoterapi som tevedrama har vi sett i populära serien In Treatment. Psykologerna Claes Törnqvist och Lennart Viberg, lektorer vid Lunds universitet, tänkte att kan man göra drama av psykoterapi i USA så kan man säkert göra det i Sverige också. Sagt och gjort, de samtalade med skådespelarna på Månteatern i Lund och skrev därefter ett manus som blev till fem teaterföreställningar med psykoterapeutiska samtal och handledningstillfällen. Man erbjöd även publiksamtal efter vissa föreställningar, ledda av psykoterapeuter, samt öppna föreläsningar som prolog och epilog till serien av föreställningar. Månteaterns skådespelare spelade Psykoterapi X5 för fulla salonger fram till och med i maj i år och har nu planer på att åka på turné och göra en tv-inspelning. Publikens positiva uttryck överträffade författarnas förväntningar, de är numera övertygade om att teater kan vara en bra form för att skapa ett terapeutiskt möte Foto: Charlotta Wendick 7

8 Lövet Foto: Athina Brunner För att förstå en annan människa krävs fantasi, ofta långt utöver vad man själv har. Då kan konsten i alla dess former kallas in som medhjälpare. Teatern har hjälpt mig att förstå de mest oväntade och ibland förbjudna saker om mig själv och andra. Ann-Sofie Bárány (citat ur boken Babydrama) Text: Lena Bergquist Teaterupplevelsen är något som står för sig själv och ska inte jämföras med eller ersätta till exempel psykoterapi. Det finns dock likheter i processerna; teater är precis som psykoterapi en lek med yttre och inre liv. En engagerad publik befinner sig i ett inre mellanområde, lekområde, där fantasin får fritt spelrum och där inre objekt stimuleras, säger Ann-Sofie Bárány. Hon menar att teater i första hand är en sinnlig upplevelse. Forskning visar att publiken inte uppfattar mer än en tiondel av vad skådespelarna säger, vilket hon (med ett skratt) hävdar är en vetskap som inte är så kul att leva med för en dramatiker som väger alla ord på guldvåg. Den text som publiken uppfattar och upplever har dock en kraftfull effekt, den kan resultera i en form av katharsis, ett inre reningsbad. Jag har suttit i publiken och hållit ungdomar i handen som har gråtit över det som sagts på scen och det som de upplevt i sitt inre. Efteråt har de berättat att det kändes tryggt att uppleva känslostormarna i en kontrollerad teatermiljö och att upplevelsen resulterade i en njutningsfull känsla av befrielse. Foto: Jonas Jörneberg Ann-Sofie Bárány är psykoanalytiker och författare med stort intresse för barn och ungas situation. Hon debuterade som dramatiker 2006 med Babydrama i ett samarbete med dramatikern och regissören Suzanne Osten på teater Unga Klara i Stockholm. Tillsammans med Unga Klara har hon även skapat den prisbelönta pjäsen Tröstar jag dig nu?, som spelades i både Frankrike och England. Konsultationen, som handlar om en ung psykiatriker, har sänts i SVT. Under hösten fortsätter Ann-Sofie Bárány samarbetet med uppsättningen Flygräddare. Pjäsen vänder sig till alla åldrar och handlar om hur vi använder den frihet livet kan erbjuda. Bárány är också aktuell som dramatiker med uppsättningen Lövet på Månteatern i Lund. 8

9 Ann-Sofie Báránys erfarenhet är att teater inte berör alla, det finns alltid några i varje grupp som hellre fokuserar på sin iphone än koncentrerar sig på teatern. Men för de åskådare som tar in estetiken och upplever sinnligheten så är den oemotståndlig och svår att värja sig emot. Publiken tycks uppfatta teatern som ett positivt sammanhang som de kan dela med andra. De upplever en förhöjd livskänsla och tycker att det är meningsfullt och utvecklande att se teater. Teater är väldigt fysisk, åskådaren blir på ett sätt beskriven och gestaltad av skådespelarna. Det som uttrycks på scenen handlar också om dig och blir till en dialog mellan dig och skådespelarna, vilket gör att du börjar reflektera över det egna självet. Beskrivningen skulle kunna likna ett moment i en bra psykoterapi, kanske en gestaltterapi försöker jag övertyga Ann-Sofie Bárány om. Men hon värjer sig från alla former av jämförelser. Psykoanalys och psykoterapi är en professionell relation som pågår under Suzanne Osten, pjäsen Konsultationen,Unga Klara. Foto: Petter Persson Foto: Linn Sandholm Unga Klara längre tid. Den bygger på en överenskommelse som är möjlig tack vare stort förtroende mellan terapeut och patient, alliansen kan leda till djupgående och stadigvarande förändringar i det inre och yttre livet. Teaterns allians handlar mer om att leka och fantisera tillsammans just nu. Den tar inte ansvar för framtiden och finns inte där under tiden du löser dina problem. Teatern har andra kvalitéer; den har en unik förmåga att beröra sin publik i stunden, väcka alla sinnen och därmed livslusten, vilket är nödvändigt för att må bra och absolut värt ett eget recept! Kultur på recept kan vara givande, men vi får inte vara naiva vad gäller människors problem och behov, anser psykoanalytikern, författaren och dramatikern Ann-Sofie Bárány. Hon menar att riktigt bra teater ger åskådarna möjlighet att dela upplevelser med varandra, reflektera över sig själva och samtidigt genomgå känslomässiga reningsbad som både kan vara smärtsamma och förlösande njutningsfulla. Men samtidigt uttrycker hon bestämt att kultur på recept inte kan ersätta den djupgående relation och den livsviktiga förändring som sker under psykoanalys och psykodynamisk psykoterapi Unga Klara i Stockholm är en världsledande undersökande teater med barnperspektiv. Teatern startades av Suzanne Osten 1975 och var från början en del av Stockholms stadsteater. Sedan 2010 får Unga Klara inte längre stadsbidrag, utan är en fri teatergrupp som finansieras av projektmedel och privata bidrag Babydrama Pjäsen Babydrama var världens första textbaserade pjäs för spädbarn och föräldrar. Läs mer om spädbarns möjligheter att uppleva ett tillstånd av njutningsfull belåtenhet som publik på teater. Författare: Ann-Sofie Bárány, Titel: Babydrama, Förlag: Kabusa böcker, 2008 Antik katharsis med hjälp av teater Under antiken la man in sig vid teatern för att utvecklas, förstå och på ett bättre sätt kunna hantera sina livsbekymmer. Aristoteles beskrev begreppet katharsis som en mild och kraftfull, njutbar emotionell upplevelse av att bli djupt renad i kontakt med ett meningsfullt teaterstycke 9

10 Som psykoterapeut är det fantastiskt att uppleva de förändringar som sker hos var och en av deltagarna under gruppterapin. Att så mycket kan förändras under kort tid. Unga vuxna ställs inför (alltför) många val Fokuserad korttidsterapi i grupp ger ett bra stöd Text: Ulrika Melander, leg psykoterapeut, S:t Lukas Stockholm Foto: wallpapers-free.co.uk Steget ut i vuxenlivet efter gymnasiet kan vara härligt och förfärligt. Många njuter av friheten, andra upplever pressen som hård, att välja rätt väg i livet; det kan handla om arbete, utbildning och partner. Att lyckas och vara lycklig ses av många som en norm och motsatsen upplevs som en förlamande kalldusch. Unga vuxna står på tröskeln till vuxenlivet och man tänker sig att de ska vara nyfikna på livet och fulla av livskraft. Istället beskriver många i åldersgruppen år att de är osäkra, känner sig gamla och oroas över sin framtid. Det talas alltmer om kvartslivskris det vill säga livskris i denna åldersgrupp. Det gemensamma för livskriser är att man söker identitet och mening med livet. Det som skiljer livskris i unga år från exempelvis medelålderskrisen är att unga oroar sig för framtiden och allt som kan gå fel. Etableringen i vuxenlivet har försenats och försvårats av olika skäl. Allt fler studerar på universitet/högskola och studietiden blir allt längre. Arbetslös- 10

11 heten är hög och många får svårt att etablera sig på arbetsmarknaden trots universitetsexamen. Unga bor kvar längre hos sina föräldrar, dels på grund av bostadsbristen och dels på grund av arbetslöshet. De flyttar hemifrån allt senare och det försvårar vuxenblivandet och den naturliga separationen från föräldrarna. Budskapet från vuxenvärlden är att allt är möjligt bara man vill. Unga beskriver svårigheter att göra val och många lägger skulden på sig själva om det går fel. Samtidigt söker de det perfekta, livet ska vara fullkomligt. Höga ambitioner i kombination med känslor av otillräcklighet det finns alltid någon som kan mer och som lyckas bättre. Att jämföra sig med andra kan leda till handlingsförlamning och passivitet. Många känner sig ensamma i sin oro, att vara öppen och sårbar i en tävlingsinriktad miljö är svårt. Unga människor har det tuffare idag än för 20 år sedan. Flera undersökningar bekräftar att den psykiska hälsan hos unga har försämrats. Svenska ungdomar skattar sin egen psykiska hälsa lägre än många jämnåriga européer. Sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet beskrivs som vanliga symtom. S:t Lukas i Stockholm uppmärksammade tidigt behovet av samtal med unga, sedan 1999 erbjuds unga vuxna i åldersgruppen år upp till fyra samtal. För att nå gruppen unga vuxna ska möjligheten till samtal vara lättillgänglig och det ska inte vara någon väntetid. På mottagningen i Stockholm ringer man till receptionen och bokar tid till psykoterapeut. Kostnaden för samtalen subventioneras via bidrag från stiftelser och fonder, avgiften är kraftigt reducerad. Utvärdering skedde 2004 i samarbete med Folkhälsoinstitutet och visade på goda resultat. Upp till fyra samtal är inte istället för eller i Ulrika Melander, leg psykoterapeut, S:t Lukas Stockholm anser att det vore bra om fler mottagningar samarbetade kring arbetet med ung vuxna väntan på psykoterapi, samtalen bygger på en metod som passar i omorienterings och utvecklingsfasen när de gamla bemästringssätten inte räcker till att hantera nya problem. Metoden är särskilt lämpad för unga vuxna. Syftet med samtalen är att i dialog med en psykoterapeut utveckla förmågan att förstå och komma vidare. Att öka förståelsen för egna hinder och våga lita till sina egna möjligheter och resurser. Sedan några år tillbaka erbjuder mottagningen även fokuserad korttidsterapi i grupp (Fgt) för unga mellan år. Unga undrar ofta om andra har liknande problem och hur de löser dessa. Att anförtro sina svårigheter till vänner är inte alltid så enkelt. Korttidsterapi i grupp fyller många funktioner, dels att träffa andra och dela erfarenheter, dels att arbeta med sina svårigheter tillsammans med de andra i gruppen. Som psykoterapeut är det fantastiskt att uppleva de förändringar som sker hos var och en av deltagarna under gruppterapin, att så mycket kan förändras under kort tid Rädsla och god berättarteknik hjälper vid SOS-larm Är SOS-alarm till för alla på samma villkor? Enligt reglerna ska det vara så, men forskningen säger något annat. Larmoperatörens förmåga att uppfatta oro i rösten, ditt sätt att uttrycka din rädsla och hur bra du är på att berätta om ditt tillstånd, avgör hur fort du får vård. Det är resultatet av forskaren och doktoranden Martin Svenssons studier och besök på SOS-centraler i Sverige. Han har lyssnat på inkommande samtal tillsammans med olika larmoperatörer och intervjuat personalen under sex år. Avhandlingen lades fram i juni i år. Martin Svensson forskar vid Blekinge Tekniska högskola. Läs mer: Testosteron skapar tunnelseende Forskaren John Coates har i boken The Hour Between Dog and Wolf förklarat varför finansvärlden ibland kör projekten i botten innan de lämnar sina sjunkande skutor till allmänhetens förvåning och bestörtning. Han menar att det är ren och skär biologi: höga bonusar är testosteronhöjande, mer för unga män än för äldre män och kvinnor. Höga hormonhalter leder till tunnelseende och en känsla av att vara ofelbar, många är beredda att ta stora risker för att behålla det egna biologiska belöningssystemet på högsta nivå. Coates råd till chefer är att anställa en blandad yrkeskår när det gäller ålder och kön. Råd som har decennier på nacken i Sverige, men negligeras. Kvinnorna blir allt färre i börsbolagens styrelser, vilket antagligen beror på en del chefers tunnelseende och känsla av att vara ofelbara. Coates är forskare i neurovetenskap på Cambridge University. Läs mer: www. neuroscience.cam.ac.uk/direc tory/profile.php?jmc98 11

12 Psykosociala kontrakt på jobbet flexibelt eller osäkert? Text: Anders Jägeberg, frilansjournalist Kerstin Isaksson är professor i psykologi och en av sex författare till Arbets- och organisationspsykologi, en nyutkommen bok som behandlar arbetslivets psykologi. Kerstin Isaksson tycker det är viktigt med en svensk bok som behandlar ämnet, kulturskillnaderna på arbetsmarknaden mellan till exempel USA och Sverige är stora. Kerstin Isaksson är professor i psykologi vid Mälardalens högskola sedan Hon är legitimerad psykolog och arbetade som sådan i några år på 1980-talet innan intresset för forskning tog över. Bland de forskningsområden hon sysslat med kan nämnas arbetets betydelse, både i samband med arbetslöshet och pensionering, men också i förening med osäkra eller tillfälliga anställningar. Just nu är hon engagerad i forskningsprojekt som rör så kallade psykologiska kontrakt, yrkesstolthet, ledarskap och hälsa. Arbets- och organisationspsykologi som forskningsområde tilltalar henne på grund av dess rikedom och bredd. Det är ett stort område där man tilllämpar olika teorier från psykologisk forskning. Och det finns en hel del: social, kognitiv, biologisk psykologi, personlighetspsykologi och motivationspsykologi är några. Arbets- och organisationspsykologi är ett rikt område, och praktiskt tillämpbart. Alla berörs av det på något sätt, och det går att tala om ämnet med alla människor. På vilket sätt är boken Arbets- och organisationspsykologi relevant för företag och företagande? Det finns jättemycket, tycker jag. Första kapitlet till exempel handlar om organisationspsykologi hur man arbetar i multinationella företag med kulturell mångfald i en globaliserad värld, arbetsgrupper, organisationsförändringar, ledarskap, rekrytering och urval. Och så motivationen; hur man får medarbetarna att inte bara gå till jobbet och gå hem när de är trötta, utan att utföra arbetet på ett bra sätt. Så stora delar av boken är relevanta för företag. Vi har försökt att skriva lättläst, den är ju tänkt som lärobok för studenter på grundnivå. På vilket sätt använder företag och organisationer psykologiska kunskaper i Sverige idag? Ganska mycket, tror jag. Det finns många områden där det finns otroligt mycket skrivet. Om ledarskap finns ju till exempel management-böcker av typen så här blir du en bra chef som dock inte alltid är baserade på forskning. Dessa finns det anledning att förhålla sig kritisk till. Det vi skriver är evidensbaserat, om det inte finns någon evidens så säger vi det. Böcker om exempelvis Ingvar Kamprad eller Steve Jobs är egentligen mer ett slags underhållningslitteratur. Är svenska chefer i allmänhet intresserade av psykologi? Ja, jag tror det. Jag kan tänka mig att de inte alltid är så kunniga i psykologi utan har andra kompetenser, och då tror jag den här boken kan vara ett viktigt komplement. Här på Mälardalens högskola är företagsekonomerna självklart intresserade. Det har inte på länge funnits någon bok på svenska om arbets- och organisationspsykologi. De läroböcker som finns är ofta amerikanska och skrivna på engelska. Men det finns skillnader mellan Amerika och Europa, bland annat fackets roll. Arbetssätt, organisationsformer och ledarskap är också lite olika. Här är det mer fokus på inflytande och delaktighet; att anställda ska vara med i processen. I Amerika är det mer toppstyrt. De nordiska länderna, och några länder på kontinenten som exempelvis Holland, är ganska lika även om det finns vissa skillnader. Vilken betydelse har organisationsformen aktiebolag kontra ideell förening eller offentlig verksamhet? Det där är egentligen inte mitt specialområde, men jag tror att skillnaderna i hur personalen trivs är ganska små mindre än man skulle kunna tro. Det är viktigare hur man arbetar i övrigt, vilka styrformer man har. Ägarformen har mindre betydelse. 12

13 Du har forskat om psykologiska kontrakt. Vad är det? Det handlar om vad som ingår i jobbet, rättigheter och skyldigheter som är outtalade till skillnad från det formella anställningsavtalet. Tidigare var stora delar av arbetslivet reglerade; det fanns lönestegar och regler av olika slag som exempelvis arbetstider och semester. Det där har gradvis försvunnit och individen har fått större ansvar. Man ska löneförhandla själv, man har utvecklingssamtal och man ska kunna tala om vad man kan prestera, bidra med till organisationen. Så utrymmet för personliga tolkningar har blivit mycket större. Om det är bra eller dåligt? Det går inte att säga; det har blivit mer flexibelt till exempel vad gäller arbetstid och utvecklingsmöjligheter. Baksidan är risken för osäkerhet, stress och att man jobbar för mycket. Man måste lära sig att själv sätta gränsen. Du forskar också kring yrkesstolthet och organisationsidentitet... Ja, det finns olika grader av engagemang i arbetsplatsen. Ytterligheten är när jobbet är en del av mig och jag en del av jobbet. Ikea är ett exempel på företag där de anställda ofta identifierar sig starkt med sin organisation. Men det finns alla möjliga grader av detta, en del människor arbetar bara för lönen. Jag tror inte riktigt det går att säga vilket som är bäst, det varierar säkert över livstiden också. Jag tror det finns ganska många organisationer där de anställda identifierar sig starkt med företaget. Och visst ska man vara lojal och ställa upp, men det är också bra med en viss distans. Ekonomer pratar mycket om varumärken och att de förknippas med värderingar. Det finns också modeller inom ledarskap som går ut på att styra genom värderingar. För de flesta människor är dock lönen fortfarande det viktigaste med arbetet. Men den är inte tillräcklig för att man ska vara engagerad och motiverad. Det finns inte forskningsstöd för påståendet att man arbetar bättre när man får högre lön. Upp till en viss nivå är det så, men effekten planar ut. Ideella organisationer är värdestyrande på ett annat sätt. Utifrån ett psykologiskt perspektiv tror jag ändå inte det är så annorlunda. Men en organisation har naturligtvis ett mål, ett syfte som medarbetarna förutsätts dela. Då kan det bli så att man underskattar betydelsen av den psykosociala arbetsmiljön, av bra relationer på arbetsplatsen. Ledarna har kanske inte alltid tillräckliga kvalifikationer för att leda personal, det är ett intryck som man kan få. Har arbetslivet allmänt blivit bättre de senaste 30 åren? Fysiskt ja, men psykosocialt vet jag inte. Om man ser till sjukligheten så kanske det blivit något bättre, men det finns fortfarande otroligt mycket kvar att göra. De fysiska problemen har man ganska bra kontroll över, men om situationer som medför stress vet man inte lika mycket. Stressbesvär har idag passerat ryggbesvär som vanligaste sjukskrivningsorsak. Just nu är hälsofrämjande ledarskap väldigt aktuellt inom forskningen, att undersöka om interventioner är bra. Det finns en stor osäkerhet om man ska gripa in, intervenera, eller inte. Att skicka personalen till gymmet vad är det värt? Eller ge dem en fruktkorg? Det finns evidens för att det inte hjälper att till exempel sända personalen på en stresshanteringskurs. Men vad ska man göra i stället? Det är sådana frågor vi försöker besvara i ett pågående forskningsprojekt där vi samarbetar med kommunerna Västerås och Eskilstuna 13

14 Umeåbjörken De nationella riktlinjerna angående medlemsvård ska bli till lokala strategier, det kräver att styrelser och frivilliga formulerar riktlinjer för lokal verksamhet. I Umeå har man kommit en bra bit på väg. Man beskriver medlemsvården som ett träd, en typisk umebjörk, vars frön sprids i vinden när idéerna mognat, slår rot och skapar en spirande mänsklig tillväxt. Plan för god medlemsvård Följande är viktigt för den lokala föreningen att utveckla enligt S:t Lukas nationella plan. Värna och levandegör S:t Lukas idé Planera och genomföra programverksamheter Dialog med medlemmarna Utforska framtidsfrågor och aktuell forskning inom existentiell hälsa Medverka från ett S:t Lukas perspektiv i den lokala offentliga debatten och opinionsarbetet Tips! Programverksamhet på hemsidan. Om du inte hittar din förenings höstprogram, kontakta dem för att få programmet i pappersform och påminn dem samtidigt om att lägga ut det på hemsidan! Samarbeta med externa partners och bidragsgivare Minimum antalet medlemmar i en förening är femtio med årlig tio procent ökning Väl rotad medlemsbjörk Medlemsbjörken är väl rotad i Umeå. Medlemmarna har de senaste åren ändrat fokus från att utveckla mottagningsverksamheten till att hitta former för föreningsaktiviteter och idéutveckling. Flera medlemmar är nu aktiva i det som känns viktigt och inspirerande. Antalet aktiva och verksamheten växlar från termin till termin. Nästan hälften av medlemmarna är engagerade i Svenska kyrkan, frikyrkorna eller övriga civila samhället, men vi har också medlemmar från landsting och kommun. Saven är styrelsen och programgruppen tillsammans med alla samarbetspartners och positiv media Gunnel Lagerkvist, S:t Lukas Umeå. 14

15 De små grenarna Tjugo medlemmar har kontinuerliga kontakter med invandrare, riskoch missbrukare, minoriteter (tex samer), fängelsedömda och familjer i sorg barn, unga och föräldrar. Dessa relationer ger också möjlighet att berätta om S:t Lukas verksamhet. Tolv medlemmar har ett speciellt ansvar för att marknadsföra verksamheten, föreningen och mottagningen, (styrelse, valberedning, verksamhetschef och psykoterapeuter). Två medlemmar har utvecklat Möten med Umebor i samverkan med Svenska kyrkan, studieförbunden och SPIRA (kyrkotidning som delas ut till alla hushåll i Umeå). Femton medlemmar arbetar med kompetensutveckling av ny verksamhet. Man stödjer framför allt initiativ från enskilda medlemmar och samarbetspartners (bokhandeln Din Bok, Bilda, Tre medlemmar är engagerade i filmkvällen Synpunkten. Sensus, Svenska kyrkan och frikyrkorna, Luleå stift och En gång i månaden visas en kvalitetsfilm om olika livsfrågor. Efter S:t Lukas själavårdsinstitut). filmen ges möjlighet att samtala enligt modellen: Tala film tala liv. Tre aktiva medlemmar arbetar med gåvor, kollekter, bidrag och insamlingsverksamhet. De stora grenarna Yttra sig i aktuella samhällsfrågor, bidra i debatt, opinion. Öka antalet aktiva medlemmar och uppmuntra till delaktighet. Planera, genomföra och utvärdera programverksamheter. Utforska framtidsfrågor och forskning inom den existentiella dimensionen av hälsa. Samarbeta med externa partners och bidragsgivare, som insamlingsstiftelsen Samtal för livet. Saven Saven är styrelsen och programgruppen tillsammans med alla samarbetspartners och positiv media. Jorden S:t Lukas värdegrund, stadgar och riktlinjer genomförda lokalt. 15

16 Landet Runt S:t Lukas 33 föreningar och 40 mottagningar erbjuder program med bland annat föredrag, biokvällar och samtal. Gå gärna in på vår hemsida och leta efter just din S:t Lukas mottagning och förening under menyn Välj din närmaste mottagning. Här nedan kan du se några exempel på vad som erbjuds landet runt. Kontakta gärna din lokala mottagning och förening, eller läs igenom det lokala programbladet, ändringar i programmet kan ske. S:t Lukas i Västerås och Eskilstuna Att arbeta med traumatiserade människor Medverkande: Anna Gerge, leg psykoterapeut, utbildad i EMDR och hypnos. Dag och tid: 25 oktober kl Kostnad: 500 kr (+moms). Plats: Kyrkbacksgården i Västerås. S:t Lukas i Östergötland Lydhia Lithell-afton Medverkande: Stig Jirenius, Sten Bäckman och Gunilla Frödén. Dag och tid: 18 september kl 19. Plats: S:t Lars kyrka i Linköping. S:t Lukas i Bohuslän Mindfulness Medverkande: Brita Magnryd, Mindfulnessledare, leg psykolog, leg psykoterapeut. Dag och tid: Fem kvällar med start tisdag 18 september kl Kostnad: 1250 kr/person. Plats: Kålgårdsbergsgatan 2, Uddevalla. S:t Lukas i Nordvästra Skåne Leva i föränderligheten - pilgrimstankar Medverkande: Martin Lind, biskop em. Dag och tid: 8 november kl. 19. Plats: Rebbelberga Församlingshem, Ängelholm. 16

17 S:t Lukas i Umeå Tolv steg för hopplösa Medverkande: Författaren Olle Carlsson berättar om sin bok: Tolv steg för hopplösa! Dag och tid: 16 oktober kl 19. Plats: Vasakyrkan i Umeå. S:t Lukas i Järfälla Vad är ångest? Medverkande: Beat Forsman Kunskap om hur ångest fungerar är ett första steg till att hantera ångestproblematik. Föreläsningen är öppen för alla, för dig som besväras av ångest eller är allmänt intresserad. Dag och tid: 11 oktober kl Plats: Hyllan på biblioteket i Jakobsberg. S:t Lukas Mälaröarna Västerort Krångel i familjen Medverkande: Eva Strömbäck, KBT terapeut med ansvar för familjeverksamheten inom Hela Människan i Botkyrka. Dag och tid: 16 okt kl Plats: Mälarökyrkan. S:t Lukas i Helsingborg Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz Medverkande: Göran Rosenberg, journalist och författare. Dag och tid: 22 oktober kl. 18. Kostnad: 100 kr. (Fr.o.m. 1 oktober förköp på biblioteket) Plats: Biblioteket S:t Lukas själavårdsinstitut S:t Lukas erbjuder fortbildning och fördjupningskurser i själavård för dig med själavårdsuppdrag inom kyrka eller samfund. Fortbildning i enskild själavård startar januari 2013 För mer information om kurser och utbildningar kontakta ansvarig för S:t Lukas själavårdsinstitut Anne Magnusson, verksamhetschef, S:t Lukas i Järfälla, tel , st-lukas-sjalavardsinstitut 17

18 Ny möjlighet till terapi för intagna kvinnor Nu går det att söka terapi för kvinnliga klienter i slutet av påföljden. Stiftelsen Drottning Sophias Skyddshem har ett nytt samarbete om psykoterapi för kvinnor med Förbundet S:t Lukas. Vi har valt en satsning på kvinnorna för att vi uppfattar att många av dem kommer till kriminalvården i ett senare skede av missbruk och kriminalitet än männen. Flertalet har ett behov av psykoterapeutisk hjälp för att bearbeta trauman, övergrepp och svek, säger Marianne Lindell, legitimerad psykoterapeut och verksamhetschef vid S:t Lukas. Målgrupp för satsningen är intagna på väg ut från anstalterna Färingsö, Sagsjön eller Ringsjön, kvinnor som ska vidare till frivården. Cirka fem till tio kvinnor kommer varje år att erbjudas behandling. Ansvarig klienthandläggare eller frivårdsinspektör kan, efter överenskommelse med kvinnan, skicka in en ansökan till Förbundet S:t Lukas. Detta gäller vid ansökan till S:t Lukas ansökan ska vara från den anstalt där sökande befinner sig. ansökningar ska göras av personalen tillsammans med kvinnan. ansökan ska innehålla en motivering. behovet ska normalt inte kunna tillgodoses genom bidrag från det allmänna. ansökan ska innehålla en bedömning av behov och prognos från anstalten. Vid frågor kontakta: Marianne Lindell-Fjaestad, S:t Lukas i Stockholm tel e-post: En verklighet som finns där bortom Bokanmälan av Maria Götesson Wiell Blickar Poesi av Lillemor Högerås, Leg psykoterapeut S:t Lukas Kalmar Lillemor Högerås är psykoterapeut och möts dagligen av ord och blickar. Det är bakgrunden till de dikter som Lillemor nu har gett ut i sin debut som poet i boken Blickar. Allt det där som inte har rymts i journaler, allt det där som jag har sett och hört men inte kunnat skriva, utom här, i dikterna. Så förklarar Lillemor sitt förstlingsverk. Och mot den bakgrunden blir det ett påtagligt djup i raderna. Att blicka ut över livet, att blicka in i det och låta de olika blickarna mötas till ett möjligt samtal om det handlar den här boken, skriver poeten Lennart Sjögren i sin baksidestext. Alltså möttes Lillemor och Lennart till ett samtal, där jag fick vara med. Det blev inte någon analys av de 39 dikterna. Tvärtom några ord om någon om dem, men desto mer samtal om varför och hur dikter formas och blir till. Det som finns i mina tankar när jag skriver kan bli något helt annat i läsarens tankar och känslor. Det är vi alla tre överens om. Varken blickar eller ord kan begränsas när de väl har lämnats över. Då måste mottagaren vara fri att tolka och låta orden och blickarna brytas mot det egna. Det finns stunder då jag inte läser orden, säger Lennart. Jag ser orden framför mig, och bara vilar i dem, utan att läsa. De omgärdar mig, men förnuftet lämnas på något sätt därhän. Blickar av, i, genom, till och ur. Det är de olika delarna av Lillemors förstlingsverk. Eller värk. En ordlek som även finns i några av texterna. Kanske är de båda orden beroende av varandra Vinn Blickar Skicka ett vykort till Förbundet S:t Lukas före den 23 oktober så drar direktor Anders Persson tre vinnare i brevskörden. Namnet på vinnarna publiceras på vår hemsida under v 41. Boken kommer med posten Vinn en bok för höstläsning! 18

19 eller till AB? S:t Lukas AB-process fortsätter Vid fullmäktige i april beslutades - Att förbundsstyrelsen får i uppgift att utse en arbetsgrupp som förbereder bildandet av aktiebolaget - Att förbundsstyrelsen får i uppgift att utse en valberedning som tar fram förslag till ledamöter i AB:s interimsstyrelse Förbundsstyrelsen kallade till ett möte den 19 juni där företrädare för tolv S:t Lukas föreningar mötte styrelsen för att fortsätta processen. Fyra arbetsgrupper bildades; idéutveckling, verksamhet, organisation och ekonomi. Dessa har under sommaren arbetat med sina respektive frågeställningar och kommer under hösten att fortsätta processen. Ett första avstämningsmöte är bokat till 12 september. Vid verksamhetschefs- och ordförandemöten i höst, samt på fullmäktige kommer löpande information ges kring hur arbetet fortskrider Anders Persson, direktor Hur ser vägen framåt ut för S:t Lukas Foto: Photodisc I sommarnumret av Sankt Lukas redogjorde vi för S:t Lukas styrelses arbete med att ta fram en ny associationsform för S:t Lukas. Tanken är att de föreningar som önskar ska kunna överlämna sin mottagning till ett gemensamt aktiebolag. Inom S:t Lukas finns både mottagningar och föreningar som ser fram mot ett aktiebolag och de som vill vidareutveckla S:t Lukas i sin nuvarande form som en idéburen och ideell organisation. S:t Lukas i Göteborg säger ja till att gå in i ett aktiebolag och S:t Lukas i Gävle-Sandviken säger nej. Tidningen Sankt Lukas ställde några frågor till Örjan Ohlström, ordf i S:t Lukas Gävle-Sandviken och verksamhetschef Birgitta Lönnebo, S:t Lukas i Göteborg. Läs mer om hur Birgitta Lönnebo och Örjan Ohlström ser på AB-frågan 19

20 Birgitta Lönnebo, leg psykoterapeut och verksamhetschef i S:t Lukas Göteborg, ser fram mot ett gemensamt styrt S:t Lukas med hög delegation. Birgitta Lönnebo, leg psykoterapeut och verksamhetschef på S:t Lukas i Göteborg. 1. Vilka problem löser bolagiseringen för er i Göteborg? Göteborg är en tillräckligt stor mottagning för att inte lida av litenhetens sårbarhet. I den meningen behöver vi inte den gemensamma organisationen för vår överlevnad. Men med en bolagisering får S:t Lukas Göteborg möjlighet att ta del av stora nationella avtal med organisationer som endast skriver avtal med landsomfattande företag. Vi erbjuds redan i dag nationella avtal, men risken är att vi inte får behålla dem på grund av att våra mottagningar inte finns i ett gemensamt aktiebolag. Jag ser också en möjlighet att få hjälp med kringresurser som vi idag saknar, till exempel marknadsföring och HR-stöd. 2. Vilka vinster hoppas du kommer er till del efter bolagiseringen? Organisatoriskt S:t Lukas blir stadigare med en tydligare styrning när mottagningarna har en gemensam styrelse, en direktor med vanligt chefsmandat samt verksamhetschefer som drar åt samma håll genom att vi ingår i en ledningsgrupp som träffas regelbundet. Vi kommer att eftersträva gemensamma rutiner och förhållningssätt, vilket underlättar vårt arbete. Men liksom andra organisationer behöver en kreativ organisation kombinera gemensamma ramar med en hög delegation lokalt. Det är där relationer, avtal och varumärket formas. Verksamhetscheferna måste även fortsättningsvis ha en tydlig chefsroll med fullt budgetoch personalansvar för att kunna hantera vardagen. Vi som verksamhetschefer behöver allt stöd vi kan få från de lokala föreningsstyrelserna för att med gemensamma krafter kunna sätta S:t Lukas på kartan och dessutom utgöra en kraftfull röst i det offentliga samtalet om människors villkor och rätt till psykoterapi. Ekonomiskt Som verksamhetschef är det nödvändigt att ha ett bra ekonomistöd. Hur skall vi annars kunna ta ansvar för en verksamhet som inte är världsbäst på att tjäna pengar? I Göteborg har vi råd med en ekonom vilket är ovärderligt för mig som chef. Med en gemensam organisation som har samma ekonomisystem får vi hjälp centralt med de stora analyserna medan vi lokalt kan dela på ekonomerna och få hjälp att räkna på avtal, priser och personalkostnader. Lagstiftningen runt AB ställer stora krav på ordning och reda kring exempelvis likviditet, det kommer att ge oss större ekonomiska marginaler så att vi inte lever för nära de farliga ekonomiska gränserna. Personalmässigt Det blir tryggare att vara anställd inom en större enhet då mottagningarna blir skyldiga att ta ansvar för varandras anställda vid svårigheter. Små mottagningar kan dela verksamhetschef vilket skulle vara bättre för både rollen och ekonomin, att vara chef på mindre än femtio procent är svårt när man också skall hinna med upphandlingar och externa nätverk. I ett AB blir det också självklart med gemensamma utbildningssatsningar för personalen. Vi får större underlag att upphandla utbildningar centralt, vilket ger oss bättre kompetensutveckling. 3. Finns det något som är speciellt viktigt att tänka på inför bolagiseringen, så att resultatet blir bra för er i Göteborg? I Göteborg satsar vi långsiktigt på att även erbjuda tjänster inom området organisation och ledarskap. I Göteborg har vi, förutom 16 psykoterapeuter, också två organisationskonsulter. Vi har satsat på en handledarutbildning och en ledarskapsutbildning som är ett tillägg till de chefshandledningar vi arbetar med. För oss är det viktigt att det nya bolaget har samma inriktning. 4. Hur ser du på föreningens roll gentemot mottagningen efter ingåendet i ett aktiebolag, vad blir förlusten, vinsten? De lokala föreningarna blir ett viktigt stöd för verksamhetscheferna. De kommer att arbeta med marknadsföring, programverksamhet och sökande efter gåvomedel. Allt för att bidra till bättre möjligheter att få psykoterapi till ett rimligt pris och helst som en rättighet för alla. Men även uppdraget är viktigt att som en fri röst i samhället uppmärksamma människors villkor och hälsa 20

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar.

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar. Källa till webbadress: http://www.riksteatern.se/content/forelasningatt-oppna-nya-varldar-0 Om att gå på teater med barn i förskola och skola Att gå på teater kan vara en fantastisk upplevelse och bli

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Låt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt:

Låt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt: 1 Tal av Ragnwi Marcelind vid konferensen "Kulturen har en plats i vård och behandling på Smålands musik och teater i Jönköping den 13 oktober 2009. Tack Tack för att jag blivit inbjuden att tala vid den

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

När det värsta händer

När det värsta händer När det värsta händer Fem sätt att agera när en medarbetare blir svårt sjuk, drabbas av psykisk ohälsa eller dör. 2015 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Fem sätt att agera när en medarbetare blir

Läs mer

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN http://www.onlineterapi.nu BAKGRUND En av våra största utmaningar i samhället är att ge råd och stöd till personer som mår dåligt och lider av olika typer av psykologisk problematik.

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Ulrika Rosengren, rektor på Einar Hansengymnasiet Natur och Estet Ulrika Lena Fredrik Ulrika Mark Erik Stefan Den lilla skolan med de stora möjligheterna Mitt

Läs mer

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp?

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Undvik att bli missförstådd: Utveckla ditt kroppsspråk så det stämmer med budskapet Det som mest påverkar beslutsfattande sitter mellan halsen och buken

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM -vad skall egentligen höra till psykiatrin och vad är vardagsproblem? Kersti Jormfeldt 11 maj 2011 www.psykologkersti.se kersti.jormfeldt@telia.com Tre problemområden

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Riksorganisationen Reacta Reacta är en ideell riksorganisation bestående av nästan 20 lokalföreningar, med totalt 2500 unga medlemmar. Reacta står upp för att varje barn och ung

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Kort sagt det handlar om livet.

Kort sagt det handlar om livet. Sånt är livet! Teater Trots Sånt är Ett tragikomiskt drama, som handlar om glädje och sorg, om kärlek och vänskap, om otrohet och skilsmässor, om mobbing och svek, om våldtäkt och alkoholism, om gräl och

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! 10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! Kenth Åkerman Det är värt vilket pris som helst att få se en slocknad blick lysa upp på nytt, få se ett leende tändas hos den som tycktes ha glömt att

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer