TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2010"

Transkript

1 TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2010 Dalarna, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Uppsala, Värmland, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland Råd och rekommendationer för läkemedelsanvändning inom tandvården Redaktörer: Lena Rignell och Susanne Mirshahi ISBN: :e upplagan 1

2 Tryck: Halmstad tryckeri Upplaga: 9500 ex ISBN Förfrågningar ang. boken kan göras på e-post: Det går bra att citera oss, glöm bara inte att ange källan 2

3 INNEHÅLL Förord Informationskällor om läkemedel Terapirekommendationer 1. Antibiotika, behandling Antibiotika, profylax Blödningskomplikationer Inflammatoriska reaktioner samt postop. besvär Karies och kariesprofylax Lokalbedövning Muntorrhet Parodontit, gingivit, mucosit, periimplantit Sedering Smärta Svamp Virus Akutläkemedel Receptsamling Allmänna kapitel 15. Barn och läkemedel Biverkningar Biverkningar rapportering Graviditet och amning Interaktioner Miljöaspekter på läkemedel Äldre och läkemedel Regler författningar 22. Ansvar Recept- och rekvisitionsregler Ordination av läkemedel Särskilda läkemedel Teknisk eller denaturerad sprit Licenspreparat Ex tempore-läkemedel 3

4 Dosexpedierade läkemedel Receptblanketter E-recept Telefonrecept, Faxrecept 24. Läkemedelsförmåner, utbybara läkemedel Generisk substitution Parallellimporterade läkemedel Högkostnadsskydd Ej rabatterade läkemedel 25. Förvaring och hållbarhet Kemikalier inom tandvården Kvalitetsgranskning. 165 Bilagor Bilaga 1. Tandläkares förskrivningsrätt Bilaga 2. Tandhygienisters förskrivningsrätt Bilaga 3. Särskilda läkemedel som tandläkare får förskriva på recept Bilaga 4. Hållbarhet hos brutna läkemedelsförpackningar Bilaga 5. Författningar och andra officiella anvisningar som reglerar läkemedelsförsörjningen inom tandvården Alfabetiskt register

5 Förord Tandvårdens läkemedel :e reviderade upplagan Du håller i din hand ett exemplar av Tandvårdens läkemedel, en rekommendationsbok avseende läkemedel inom tandvården framtagen av tandläkare m fl, vilka representerar de olika läkemedelskommittéerna i Dalarna, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Uppsala, Värmland, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland, samt personer från Klinisk Farmakologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. I de flesta landsting som deltagit i revideringen distribueras boken kostnadsfritt till alla tandläkare och tandhygienister (privat och offentligt anställda) som är verksamma inom området. Denna bok har till syfte att fungera som stöd och hjälp i behandlingssituationer. Det som skrivs är inte heltäckande inom alla områden utan önskar man djupare information får man gå vidare till andra källor. Vi ger i boken förslag på ytterligare informationskanaler. Läkemedelskommittéernas uppgift är bl.a. att utarbeta råd och rekommendationer för läkemedelsanvändning. Läkemedelssortimentet kan därmed reduceras, vilket leder till bättre överskådlighet i klinikernas läkemedelsförråd, större säkerhet vid hanteringen, mindre läkemedelsbyten för patienterna och på sikt bättre ekonomi för sjukvårdshuvudmannen. Dessutom skapas förutsättningar för att all tandvårdspersonal blir väl förtrogen med olika preparats egenskaper. Disposition Första delen av boken innehåller rekommendationer avseende behandlingsalternativ och läkemedelsval. Därefter kommer en uppslagsdel med mera övergripande frågor av allmänt intresse. Sist i boken finns ett avsnitt med gällande författningar och förordningar. Nytt för denna 16:e upplaga är att vi efter varje kapitel anger litteratur som belyser det som tagits upp. Dessutom har ett nytt område lagts till, under rubriken Barn och läkemedel. 5

6 Val av läkemedel Vid val av läkemedel har vi i första hand tagit hänsyn till läkemedlens terapeutiska värde och biverkningsprofil. Olika personer har vid revideringen haft huvudansvar för olika avsnitt i boken men samtliga deltagare i revideringsarbetet står bakom de åsikter som framförs i boken som helhet. Doseringsrekommendationer Det är viktigt att komma ihåg att de flesta doseringar på vuxna patienter utgår från en vuxen man på 70 kilo. Vid väsentliga avsteg från denna norm bör dosjustering vanligtvis göras. Dosjustering kan också vara aktuell vid vissa sjukdomstillstånd, t.ex. njursjukdom, etc. För att rekommendationssamlingen skall fylla sitt ändamål är det nödvändigt att flertalet tandläkare kan acceptera läkemedelsvalet. Det är därför angeläget att synpunkter och förslag kommer läkemedelskommittéerna tillhanda. Läsaren är varmt välkommen att höra av sig med synpunkter till bokens författare, allt för att kommande upplagor av denna bok ska kunna tillfredställa så många som möjligt. Vi hoppas att det även fortsättningsvis ska vara möjligt för oss att med regelbundna intervall kunna återkomma med denna handbok. Lena Rignell och Susanne Mirshahi 6

7 Arbetet med att ta fram denna bok har samordnats av: Apotekare Susanne Mirshahi Sjukhustandläkare Lena Rignell Sekreterare i revideringsgruppen Ordförande i revideringsgruppen Sekt för Klinisk farmakologi Avd Pedodonti o Sjukhustandvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Mölndal Synpunkter på innehåll samt frågor kring boken görs företrädesvis via e-post till kontaktperson i respektive landsting (se nästa sida) eller till 7

8 Deltagare i revideringsarbetet och kontaktpersoner i sina resp.landsting: Nils Annerud, Sjukhustandläkare VGR, Lena Augustsson, Sjukhustandläkare VGR, Gunilla Bergbom, Övertandläkare VGR, Johan Blomgren, Övertandläkare VGR, Harald Broberg, Övertandläkare Dalarna, Per Ekman, Övertandläkare Jämtland, Håkan Enochsson, Övertandläkare Jönköping, Gunilla Ermedahl, Sjukhustandläkare Örebro, Lennart Hedström, Tandläkare Halland, Gunnar Henning, Övertandläkare VGR, Gunnel Håkansson, Tandvårdsstrateg Kronoberg Dan Lennartsson, Privattandläkare, Västernorrland, Ingemar Lönnberg, Sjukhustandläkare Kalmar, Eva Lövsund, Övertandläkare VGR, Anders Olsson, Övertandläkare Norrbotten, Bo Pettersson, Sjukhustandläkare Östergötland, Per Rabe, Övertandläkare Halland, Kerstin Sjöqvist, Sjukhustandläkare Västmanland, Peter Stenberg, Privattandläkare Halland, Peter Söderberg Privattandläkare VGR, Mats Wallström, Övertandläkare VGR, Björn Ytterberg, Tandläkare Värmland, Ytterligare kontaktpersoner: Ebba Kjellström, Sjukhustandläkare Uppsala, Ulf Lindahl, Västernorrland, Övriga personer som varit delaktiga i revideringsarbetet: Reza Asadian, Apotekare, Klinisk Farmakologi, SU, Göteborg Sofia Blom, Apotekare, Klinisk Farmakologi, SU, Göteborg Maria Johansson, Apotekare, Jämtland Theres Olsen, Projektledare, Miljö och Kemienheten, Uppsala Ellinor Ottosson, Apotekare, Klinisk Farmakologi, SU, Göteborg Christina Sjöberg, Specialistläkare, Geriatrik SU/Mölndal Anna Stoopendahl, Apotekare, Klinisk Farmakologi, SU, Göteborg Carina Tukukino, Barnmorska, Klinisk Farmakologi, SU, Göteborg Dessutom tackar revideringsgruppen ett stort antal personer i övrigt, vilka ständigt har visat ett fantastiskt intresse för vårt arbete och aldrig tröttnat på våra enträgna frågor. 8

9 Informationskällor om läkemedel FASS Läkemedelsverket Information om godkända läkemedel i Sverige. Internet: (även produktresuméer, bipacksedlar och prisinformation för läkemedel inom förmånen) Omfattande läkemedelsinformation. Tel Ger ut tidskriften Information från Läkemedelsverket. Den kan rekv. gratis på adress: Läkemedelsverket Informationsskrifen, Box 26, Uppsala Internet: Läkemedelsupplysningen Allmänhetens läkemedelsupplysning. Tel (Läkemedelsverkets regi) APL Munhåla-Tand Läkemedelsboken (LB) Tillverkade specialläkemedel inom munhåla och tand. Häftet kan laddas ner från APL:s hemsida Frågetelefon APL: eller e-post: Ger aktuell information om behandlingsstrategier inom olika terapiområden samt allmän information om läkemedel och läkemedelsförskrivning. Internet: Rekommendations- Lista från lokal läkemedelskommitté. lista Giftinformationscentralen - GIC Vid misstänkta förgiftningsfall eller andra frågeställningar kan Giftinformationscentralen kontaktas. Tel alternativt 112 vid akuta förgiftningar. Internet: Janusinfo Läkemedelsinformation från Stockholms läns Landsting (Icke producentbunden) Internet: 9

10 Exempel på innehåll: Interaktioner från databasen Sfinx Information kring graviditet och amning TLV SBU Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Information om läkemedels förmånsberättigande. Statens beredning för utvärdering av medicinska metoder Läkemedelskommitté De lokala läkemedelskommittéerna kan nås via internet: Regionala LäkemedelsInformationsCentraler Är till för Dig som arbetar i sjukvården och har läkemedelsrelaterade frågor Läkemedelsinformationscentralerna (LIC) tillhandahåller producentobunden och evidensbaserad information om läkemedel. Inom LIC samarbetar apotekare, sjuksköterskor och läkare för att svara på läkemedelsrelaterade frågor från sjukvården. Frågorna kan vara patientspecifika eller av allmän karaktär. För mer information se hemsidan Ställ frågor till din regionala LIC via telefon, brev eller e-post. ELINOR ELIS Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Telefon: E-post: Universitetssjukhuset, Lund Telefon: E-post: 10

11 KAROLIC Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm (medicinska frågor) Telefon: E-post: KAROLINE Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm (farmaceutiska frågor) Telefon: E-post: LILI Universitetssjukhuset, Linköping Telefon: E-post: LUPP Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Telefon: E-post: ULIC Akademiska sjukhuset, Uppsala Telefon: E-post: 11

12 Teckenförklaringar Preparatet är narkotikum enligt förteckningarna II eller III i Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar ("Tung narkotika ). Preparatet är narkotikum enligt förteckningarna IV eller V i Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar ("Lätt narkotika ). ( ) Preparatet är receptbelagt. Preparatet är receptfritt men större förpackningar och / eller högre styrkor är receptbelagda. I denna rekommendationsbok har vi i texterna genomgående försökt att använda generiska namn. (ibland med handelsnamnet inom parentes) Om ett läkemedel står kursiverat i preparatförteckningen innebär det att generiska produkter av flera fabrikat finns att tillgå. 12

13 1. ANTIBIOTIKA Behandling Den utbredda antibiotikaanvändningen i dagens moderna samhälle är ett stort problem då den bidrar till utveckling av antibiotikaresistens. Tandvårdens andel av den totala antibiotikaförskrivningen har ökat under senare år och är nu 7% av all förskrivning (23% av all PcV). I Sverige har STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) ett ansvar att samordna åtgärder mot antibiotikaresistens, bl.a. genom att verka för att riktlinjer för rationell antibiotikaanvändning arbetas fram. Här har den ökade förskrivningen hos tandläkare uppmärksammats. För att undvika problem med resistensutveckling och biverkningar är det viktigt att antibiotikaanvändning sker på strikta indikationer, och att bredspektrumantibiotika inte används i restriktivt. Vid symtomgivande bakteriella infektionstillstånd kan antibiotika vara indicerat. Det är vanligtvis lätt att avgöra om en patient har en infektion eller inte. Ibland förekommer det dock situationer där patienten kanske uppvisar några, men inte alla infektionstecken. Istället rör det sig då vanligen om en icke-infektiös inflammation, t ex en pulpit. Andra situationer där diagnostiska svårigheter kan uppstå är tilltagande post-operativa besvär efter andra eller tredje dagen, då det normalt ofta kan förekomma svullnad och smärta, som en del av en inflammatorisk reaktion. Vid behandling av infektioner är det en väletablerad princip att åstadkomma kirurgiskt dränage för att tömma pus, minska vävnadstrycket och förhindra att pus ansamlas i spatierna. Vid odontogena infektioner kan dränage ofta åstadkommas via pulpan, genom incision av abscess eller genom extraktion. När det gäller extraktion måste man dock noga väga möjligheten att skapa dränage mot riskerna med att genom ingreppet orsaka infektionsspridning. Antibiotika kan vara en hjälp i situationer där bakterieangreppet är kraftigt, virulensen hos patogenen hög, eller när försvaret är nedsatt. Infektionen hävs genom eliminering av infektionsfokus, inte av antibiotika! De antibiotika vi använder inom tandvården dämpar bakteriernas tillväxt och minskar risken för spridning och komplikationer. 13

14 De flesta orala infektioner förorsakas av bakterier som är penicillinkänsliga och därför skall som förstahandspreparat fenoximetylpenicillin (PcV) väljas. Sedan flera år rekommenderas en dosering som skiljer sig mot tidigare riktlinjer. Pga extremt kort halveringstid för penicillin har antalet doseringar en större betydelse för behandlingseffekten än mängden penicillin givet vid varje doseringstillfälle. Det är den tid som antibiotikakoncentrationen i infektionshärden överstiger bakteriens s.k. MIC-värde som är av betydelse för behandlingens effekt. Tre doser förlänger denna tid jämfört med två doser. Av denna anledning rekommenderas sedan flera år att PcV vid odontogena infektioner normalt ska doseras 1 g 3. Inom tandvården finns en väl beprövad erfarenhet av att vid terapisvikt komplettera antibiotikabehandlingen med metronidazol. Detta gäller speciellt vid parodontala infektionstillstånd. Se vidare kapitel 8 (Behandling av parodontit). För patienter med konstaterad penicillinöverkänslighet rekommenderas klindamycin. Risk för Clostridium difficile enterit (i sin allvarligaste form pseudomenbranös colit) förekommer vid all antibiotikabehandling. Den är c:a 30 gånger högre vid behandling med klindamycin än med PcV. Patienten bör därför instrueras att avbryta medicineringen och kontakta läkare vid all svår diarré som uppstår under antibiotikabehandling. Behandlingstiden bör vara minst 7 dygn. Det är viktigt att patienten upplyses om nödvändigheten av att fortsätta behandlingen även när de subjektiva symtomen avklingat. Antibiotikabehandling i samband med MRSA MRSA, Meticillin Resistenta Staphylococcus Aureus, är resistenta mot alla penicilliner och cefalosporiner. Dessa bakterier förekommer främst i sjukhusmiljö utanför Norden, men ibland även på svenska sjukhus. En ökad spridning av MRSA sker i samhället. MRSA är inte farligare än andra stafylokocker, men infektioner orsakade av MRSA kan ibland vara svårbehandlade pga resistens även mot andra antibiotikagrupper. Det är därför viktigt att begränsa spridningen av dessa bakterier i vårdmiljön. Inom tandvården har vi normalt sett goda hygienrutiner, men det förekommer brister när vi utför vård i hemlika miljöer, t ex inom uppsökande verksamhet. Patienterna med MRSA ska inte betraktas som farligare att behandla än andra patienter och de har rätt till samma omhändertagande som andra patienter inom tandvården. För den som är osäker vad gäller omhändertagande av dessa patienter hänvisas till rutiner hos respektive smittskyddsläkare. 14

15 En patient som någon gång varit odlingspositiv för MRSA kan fortfarande vara koloniserad, även om bakterierna inte kan påvisas vid odling. Vid förnyad antibiotikabehandling finns risk att bakterierna åter selekteras fram. Patienter som är eller har varit bärare av MRSA förses därför med ett speciellt informationskort att visa upp vid behandling hos läkare och tandläkare. Lokal antibiotikabehandling Lokalbehandling med antibiotika skall så långt som möjligt undvikas. Bättre resultat uppnås vanligtvis med systemisk behandling. Vid lokalbehandling föreligger en ökad risk för sensibilisering. Se vidare kapitel 11 (Behandling av munvinkelragader), kapitel 4 (Alveolit) och kapitel 8 (Behandling av parodontit). Litteratur: - Odenholt I, Cars O, Östlund A, Erntell M. Penicillin V bör doseras tre gånger dagligen. Läkartidningen 2004;101: RAF - STRAMA - Lövtrup M. Tolv döda i danskt utbrott av Clostridium difficile. Läkartidningen 2009;106:

16 Rekommenderade prep. Dosering/kommentarer För systemisk terapeutisk behandling: fenoximetylpenicillin (PcV) J01C E02 Kontraindikationer: Överkänslighet mot penicillin. Biverkningar: Vanligast är besvär från magen lös avföring. Klåda och utslag kan förekomma. Interaktioner: Metotrexat, probenecid. Minskad effekt av p-piller finns beskrivet. Graviditet och amning: Inga kända risker vid användning under graviditet. Passerar över i modersmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik vid terapeutiska doser. Tablett 1 g, 800 mg, 500 mg, Dosering: 250 mg, 125 mg Vuxna och barn över 12 år: Oral susp 50 mg/ml, 100 mg/ml 1 g 3 i 7-10 dagar. Dospåse 250 mg Barn: 25 mg/kg kroppsvikt 3 i 7-10 dagar. Preparat: Kåvepenin, Kåvepenin Frukt, Peceve, och Tikacillin För systemisk terapeutisk behandling i komb med PcV: metronidazol P01A B01 För preparatbeskrivning och ordination se sid 66 Preparat: Flagyl och metronidazol 16

17 För systemisk terapeutisk behandling vid överkänslighet mot penicillin klindamycin J01F F01 Kapsel 150 mg, 300 mg Oral susp 15 mg/ml Preparat: Dalacin Kontraindikationer: Överkänslighet mot linkomycin och/eller klindamycin. Biverkningar: Mag/tarmbesvär uppträder hos ca 8% av patienterna, främst i form av diarré. Om mag/tarmsjukdom finns i anamnesen bör försiktighet iakttagas. Äldre och patienter med nedsatt infektionsförsvar är en riskgrupp för Clostridium difficile diarré. Utslag kan förekomma. Interaktioner: Minskad effekt av p-piller finns beskrivet. Graviditet och amning: Kan ges under hela graviditeten. Passerar över i modersmjölk i sådana mängder att risk för påverkan på barnet föreligger även vid terapeutiska doser. Se kapitel Graviditet och Amning. Dosering: Se Fass Vuxna: 150 mg 3 i 7-10 dagar. Barn: 5 mg/kg x 3 i 7-10 dagar. Kapslarna ska intas hela med minst ½ glas vätska, och med patienten i upprätt läge. Detta för att minska risken för esofagusskador. OBS: Finns också i beredningsform för injektion och infusion. 17

18 18

19 2. ANTIBIOTIKA Profylax För vissa medicinska riskpatienter diskuteras nödvändigheten av att inför blodiga tandbehandlingar, t ex depuration och extraktion, ge antibiotikaprofylax för att förebygga infektioner. Det finns dock ytterst lite vetenskapliga belägg för att förebyggande behandling med antibiotika har någon effekt över huvud taget. Riskpatienterna kan delas in i två huvudgrupper. Dels har vi patienter med någon form av lokalt nedsatt infektionsförsvar (t ex hjärtklaffsprotes, etc), dvs det vi i dagligt tal kallar för locus minoris resistentiae, och dels har vi patienter med ett generellt nedsatt infektionsförsvar. Man kan också diskutera antibiotikaprofylax utifrån begreppen endosprofylax och flerdosprofylax där det första innebär en engångsdos av antibiotika för att förhindra infektion orsakad av den direkta bakteriemin i samband med behandlingen. Det handlar här om en tidsperiod på timmar. Med flerdosprofylax vill vi skydda en patient med uttalad immundefekt även under upprepade postoperativa bakteriemier, vilka kan ge upphov till sepsis, och lokala sårinfektioner. Här handlar det snarare om behandling med antibiotika under flera dygn, men kortast möjliga behandlingstid eftersträvas alltid. Behandling med antibiotika innebär alltid risker för biverkningar. Den där den allvarligaste biverkningen är en svår allergisk reaktion anafylaktisk chock vilken kan vara dödlig. Risken för detta är dock inte speciellt stor. Möjligheten av resistensutveckling och selektion av resistenta bakterier och jästsvamp i normalfloran bör beaktas. Det är därför viktigt att antibiotikaprofylax ges på rimliga indikationer och inte för säkerhets skull. Det händer inte så sällan att patienter dyker upp med informationskort från behandlande läkare, där varierande former av antibiotikaprofylax föreslås, inte så sällan rekommendationer som är motsatta de vi har inom tandvården. Kan man inte komma överens med behandlande läkare om hur situationen ska lösas, gäller läkarens rekommendation. Då kan det också vara lämpligt att läkaren förser patienten med lämpligt antibiotikum. Det är alltid den som ordinerar patienten ett läkemedel som är ansvarig för eventuella allergiska reaktioner eller biverkningar. Nedsatt infektionsförsvar Antibiotikaprofylax övervägs vanligtvis till patienter med nedsatt infektionsförsvar, eftersom dessa patienter har en ökad risk för både 19

20 systemiska och lokala postoperativa infektioner. Ibland har dessa patienter också förlångsammad sårläkning. För de flesta patientgrupper, speciellt inom allmäntandvården, med immunbristtillstånd, cytostatikabehandling och annan immunosupprimerande behandling är antibiotikaprofylax inte nödvändig. Neutropeni Graden av påverkan på de neutrofila granulocyterna avgör nödvändigheten av antibiotikaprofylax. När neutrofilerna understiger 1,0 x 10 9 /l, ökar infektionsrisken och vid nivåer under 0,5 ökar den påtagligt. De flesta patienter inom allmäntandvården har aldrig så låga värden. Diskussionen kring antibiotikaprofylax skall i förekommande fall föras med ansvarig läkare. Vid ett neutrofiltal under 1,0 x 10 9 /l rekommenderas antibiotikaprofylax, vanligtvis i flerdos. Avsaknad av mjälte Hos en patient som fått mjälten avlägsnad föreligger ett nedsatt infektionsförsvar, dock inte mot munhålans bakterier. Antibiotikaprofylax är därför inte nödvändig vid ingrepp i munhålan. Cystisk fibros Patienter med cystisk fibros löper ökad risk för lunginflammation som emellertid inte orsakas av munhålans bakterier. Antibiotikaprofylax är därför inte nödvändig vid tandbehandling. Diabetes Dåligt inställda insulinbehandlade diabetespatienter med komplikationer i form av gangrän, dåligt fungerande njurar mm, har en försämrad sårläkningsförmåga, och därmed möjligen en ökad risk för postoperativa infektioner. Det vetenskapliga underlaget är bristfälligt, varför det är oklart om dessa patienter har någon nytta av antibiotikaprofylax inför ingrepp i munhålan. En diskussion får föras med behandlande läkare i varje enskilt fall. Dialys I fallrapporter och i läroböcker finner man ofta stöd för att dialyserade patienter behöver antibiotikaprofylax vid ingrepp i munhålan. Ibland ser man risken för shuntinfektioner eller för peritonit som indikation för antibiotikaprofylax. Den vanligaste typen av mikroorganism i dessa infektioner är stafylokocker, en mikroorganism som vanligtvis inte finns i 20

21 munhålan. Det vetenskapliga stödet för profylax till dessa patienter är bristfälligt. Downs syndrom Downs syndrom innebär en ökad risk för hjärtmissbildningar och det har tidigare ansetts vara en anledning till att ge dessa patienter antibiotikaprofylax. Nu rekommenderas endast endokarditprofylax på strikta indikationer och inte pga diagnosen Downs syndrom. Dessa patienter har ökad infektionsbenägenhet, men inte i så hög grad att detta motiverar antibiotikaprofylax. Reumatiska och andra autoimmuna sjukdomar Vid behandling av reumatiska sjukdomar och många andra autoimmuna sjukdomstillstånd används läkemedel som sätter ned infektionsförsvaret. Det är dock inte vanligt med så pass kraftig påverkan på de neutrofila granulocyterna att antibiotikaprofylax rekommenderas. Sänkt infektionsförsvar har främst patienter som behandlas med immundämpande läkemedel, som högdos kortison (mer än 20mg prednisolon per dag), azathioprin, TNF-hämmare etc. Organtransplanterade patienter Organtransplanterade patienter behöver rutinmässigt inte antibiotikaprofylax. Hjärttransplanterade patienter löper ingen ökad risk för endokardit. Amoxicillin rekommenderas som förstahandspreparat pga av bättre resorption från tarmen och därmed högre vävnadskoncentrationer än PcV. Klindamycin föreslås vid vid penicillinöverkänslighet. Den viktigaste infektionsprofylaxen för dessa patienter är sannolikt en god munhälsa (jfr endokardit). Antibiotika ges en timme före ingreppet och bör sedan pågå tills primär sårläkning har skett. Ingreppets art och patientens allmänmedicinska status avgör behandlingstidens längd. Sköljning med klorhexidin före kirurgisk behandling minskar totalantalet mikroorganismer i munhålan, och minskar sannolikt graden av bakteriemi. Normalt infektionsförsvar med förekomst av ett locus minoris resistentiae Den vanligaste anledningen till antibiotikaprofylax som engångsdos är att skydda patienter som har ett s.k. locus minoris resistentiae. Exempel härpå är skadad hjärtklaff eller endokardium, eller inopererad hjärtklaff (klaffprotes, biologisk eller mekanisk). Förutom ett locus minoris resistentiae, 21

22 krävs också en bakteriemi, dvs spridning av bakterier till blodet, för att en infektion ska kunna etableras. Syftet med antibiotikaprofylax är att förhindra adhesion av mikroorganismer till området med nedsatt infektionsförsvar. Det är väsentligt att antibiotikakoncentrationen i serum vid tidpunkten för själva ingreppet är tillräcklig hög för att eliminera bakterierna i blodbanan. Endokarditrisk Idag är endokardit orsakad av α-streptokocker en sjukdom med låg mortalitet, 2-5%. De flesta dödsfall av endokardit orsakas av bakterier som inte förekommer i munhålan. Publicerade systematiska kunskapsöversikter saknas dock. De epidemiologiska studier som finns har inte kunnat visa på nyttan av antibiotikaprofylax, sannolikt pga att de flesta endokarditepisoder uppkommer utan tidssamband med tandingrepp av något slag. Detta är logiskt eftersom bakteriemi förutom vid tandbehandling med blödning, även uppstår efter munhygien (tandborstning, tandtråd), efter måltid och vid bristfällig protesfunktion. Bakteriemin är kortvarig och har vanligtvis eliminerats av vårt infektionsförsvar min efter ingreppet. Det är denna kortvariga bakteriemi som är indikationen för den antibiotikaprofylax vi ger. Ungefär 30% av alla endokarditer orsakas av munhålestreptokocker och 40% av patienter som insjuknar i endokardit har inga tidigare kända riskfaktorer. Socialstyrelsen publicerade sommaren 2004 riktlinjer för endokarditprofylax. Dessa reviderades Antibiotikaprofylax bör övervägas efter individuell bedömning i varje enskilt fall. De patienter som anses behöva endokarditprofylax enligt ovan är: - Patienter med hjärtklaffsprotes - Patienter med tidigare endokardit - Patienter med svår (vanligtvis medfödd) cyanotisk hjärtklaffssjukdom Den viktigaste profylaxen är god munhälsa. I samband med blodiga ingrepp kompletteras denna grundprofylax med antibiotika, se nedan. Dessa rekommendationer är samstämmiga med rekommendationerna i The Cochrane Database of Systemic Reviews, och som tillämpas av många andra länder, t ex USA. Förutom för patienter med riskfaktorer för endokardit saknas idag vetenskapligt stöd för att inom tandvården ge antibiotikaprofylax till andra patienter med s.k. locus minoris resistentiae. 22

23 Inopererad ledprotes Det finns ingen vetenskaplig evidens för att dessa patienter riskerar att ledprotesen blir infekterad i anslutning till tandbehandling. Det finns endast enstaka fallrapporter med ledprotesinfektioner orsakade av munhålebakterier, vilket inte kan utgöra en grund för att denna enormt stora patientgrupp ska erhålla antibiotikaprofylax. I djurförsök har man inte kunnat visa att tandbehandling leder till ledprotesinfektioner. Det är framför allt stafylokocker som orsakar dessa infektioner. Antibiotikaprofylax rekommenderas därför inte till patienter med ledprotes. Stentar, shuntar, pace-maker, CVK, ortopediska skruvar, spikar och plattor, andra implantat. Samma resonemang gäller för dessa patienter som för dem med ledprotes. Även här är stafylokocker den vanligaste orsaken och det finns ingen evidens för att dessa patientgrupper behöver antibiotikaprofylax i samband med ingrepp i munhålan. Andra tillstånd där antibiotikaprofylax diskuteras Bisfosfonatbehandlade patienter Vid långvarig behandling med eller vid höga doser av bisfosfonater finns en risk för uppkomst av osteonekroser i käkben. På dessa patienter ska benskadande ingrepp undvikas, men samtidigt är det viktigt att alla infektionstillstånd åtgärdas. Det finns inte någon vetenskap bakom påståendet att antibiotikaprofylax skyddar mot osteonekroser i dessa fall. Detta gäller oavsett administrationssätt av bisfosfonater. Sannolikt är den kirurgiska tekniken av större betydelse för risken att det ska utvecklas osteonekroser, än ev. antibiotikaprofylax. Det kan därför vara lämpligt att alla patienter efter långvarig (eller intravenös) behandling med bisfosfonater remitteras till specialist. I nekroserna finns ofta en annan mikroflora än i andra orala infektioner varför behandling med antibiotika bör ske först efter odling. För ytterligare information kring bisfosfonater och samband med osteonekros i käkbenet, se avsnittet om Biverkningar. Hjärtsjukdomar Diagnoser som septumdefekter, blåsljud, kranskärlssjukdom, by pass operation, genomgången hjärtinfarkt, flimmer och andra hjärtrytmrubbningar, innebär inte någon ökad infektionsrisk. Det är därför inte indicerat med antibiotikaprofylax till dessa patientgrupper. 23

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Antibiotika i tandvården

Antibiotika i tandvården Antibiotika i tandvården SFVH Studiedagar 2010 Docent Mikael Zimmerman Johan Blomgren, Gunnar Dahlén, Ulrica Dohnhammar, Anders Heimdahl, Johan Struwe, Ylva-Britt Wahlin, Mikael Zimmerman Tandläkartidningen

Läs mer

TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL

TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2012 Redaktörer: Lena Rignell och Susanne Mirshahi TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2012 Blekinge, Dalarna, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Sörmland, Uppsala, Värmland,

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2014-2015. Redaktörer: Lena Rignell och Susanne Mirshahi

TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2014-2015. Redaktörer: Lena Rignell och Susanne Mirshahi TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2014-2015 Redaktörer: Lena Rignell och Susanne Mirshahi TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2014-2015 Blekinge, Dalarna, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Sörmland,

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Antibiotikaprofylax ur ett Strama perspektiv

Antibiotikaprofylax ur ett Strama perspektiv Antibiotikaprofylax ur ett Strama perspektiv Eskilstuna 2010-11-04 Johan Blomgren Övertandläkare Vad styr förskrivaren? Kunskap antibiotika allmänmedicin riktlinjer biverkningar interaktioner Erfarenheter

Läs mer

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Bodil Lund, docent, specialist i käkkirurgi Käkkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Enheten för käkkirurgi Karolinska Institutet

Läs mer

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD.

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Klinisk farmakologi 20101004 Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Faktorer som påverkar hälsa Dahlgren och Whitehead, 1991 Lokalbedövning med adrenalin- relativa kontraindikationer Hyperkänslighet

Läs mer

Dags att strama upp! Svensk Förening för VårdHygien 14 april 2008 Docent Mikael Zimmerman

Dags att strama upp! Svensk Förening för VårdHygien 14 april 2008 Docent Mikael Zimmerman Antibiotikaanvändning ndning i tandvården. Dags att strama upp! Svensk Förening för VårdHygien 14 april 2008 Docent Mikael Zimmerman Svensk tandvård har kommit mycket långt l när n r det gäller g bra hygien

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer 2012

SGF Nationella Riktlinjer 2012 SGF Nationella Riktlinjer 2012 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Antibiotikaprofylax inför gastrointestinal endoskopi Kontakperson: Per-Ove Stotzer, Medicinkliniken, Sahlgrenska

Läs mer

Oral kirurgi av patienter med ökad blödningsrisk

Oral kirurgi av patienter med ökad blödningsrisk TEMA: PATIENTER MED NEDSATT HÄLSA Oral kirurgi av patienter med ökad blödningsrisk Mats Wallström ötdl, Specialistkliniken för käkkirurgi, Folktandvården i Västra Götaland E-post: mats. wallstrom@vgregion.se

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

Gröna häftet, uppdaterats. Det

Gröna häftet, uppdaterats. Det LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING NR 193 SEPTEMBER 2014 Text: Sara Fors, Enheten för läkemedelsfrågor, ÖLL Gröna häftet är uppdaterat släng de tidigare versionerna Nu har Örebro läns landstings

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Antibiotika i käkkirurgisk verksamhet

Antibiotika i käkkirurgisk verksamhet Anders Heimdahl Anders Heimdahl, professor, odont dr. Avdelningen för käkkirurgi, Odontologiska institutionen, Karolinska institutet, Huddinge, Sverige. Antibiotika i käkkirurgisk verksamhet Indikationerna

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Smittskyddsinstitutet ett expertmöte om indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Läs mer

DEL ETT AV TRE TEMANUMMER Antibiotikaprofylax i tandvården

DEL ETT AV TRE TEMANUMMER Antibiotikaprofylax i tandvården TEMA: ANTIBIOTIKAPROFYLAX I TANDVÅRDEN DEL ETT AV TRE TEMANUMMER Antibiotikaprofylax i tandvården T andläkartidningen publicerar i detta nummer nya rekommendationer för antibiotikaprofylax i tandvården.

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Smittskyddsinstitutet ett expertmöte om indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården

Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården Akuta munhålebesvär Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården Maria Pettersson Cheftandläkare Akuta munhålebesvär Tandskador Akuta munhåleinfektioner Tandvärk Blödning efter tanduttagning Tandskador barn/ungdomar

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR Mun_o_tand_original.indd 1 06-09-26

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Minskade kostnader med Descutan 4% 1

Minskade kostnader med Descutan 4% 1 ATC-kod D08AC02 Rx EF Minskade kostnader med Descutan 4% 1 Descutan svamp för preoperativ helkroppstvätt Preoperativ tvätt Bakterieflora och vanlig tvål På huden finns en bakterieflora som växer i form

Läs mer

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län 1 (7) Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län Innehåll: Riktlinjer för användning av Midazolam 3 mg/ml rektalgel ATL-K

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Munsjukdomar/tandvård

Munsjukdomar/tandvård Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(13) Munsjukdomar/tandvård Antibiotikaprofylax amoxicillin* vuxna/barn > 12 år: 2 g 1tim före planerat ingrepp barn < 12 år: 50 mg/kg kroppsvikt 1tim före planerat

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Alvedon Novum 500 mg filmdragerade tabletter Paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar

Läs mer

Infektionsverktyget - användarhandledning

Infektionsverktyget - användarhandledning Infektionsverktyget - användarhandledning Registrering av orsak till antibiotikaordination Syfte: Att minska antalet vårdrelaterade infektioner och följa upp antibiotikaanvändning. Följ: Rekommendationer

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Delredovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer.

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temozolomid Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temomedac används för behandling särskilda former av

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER

Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER Inbjudan till konferens i Stockholm den 5-6 september 2011 TALARE Pristagare av IADR:s stora internationella kariespris 2007 Dowen Birkhed Sahlgrenska akademin Ann-Marie

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Gunnar Alvan Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:10) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling)

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) 1 INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) Munhåla och mag/tarmkanal 1. Hur bedömer du att en person har onormalt låg salivproduktion? 2.

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg Tannhelse hos barn på sykehus Eva Edblad Tønsberg 13.11.2009 Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989 Alla barn har samma rättigheter Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Alla barn har rätt till

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) Läs bipacksedeln innan du använder FOSRENOL oralt pulver eller FOSRENOL tuggtabletter. Du har fått den här broschyren för att informera dig om varför du har fått

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Angående förebyggande tandvård för barn med hjärtfel

Angående förebyggande tandvård för barn med hjärtfel 99-10-29 Till samtliga medlemmar i Svensk Barnkardiologisk Förening Angående förebyggande tandvård för barn med hjärtfel Vi barnkardiologer har på senare tid uppmärksammats på att tandhälsan hos barn med

Läs mer

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk.

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk. Metotab metotrexat Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika inflammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism och psoriasis. Samlade erfarenheter under mer än 30 år

Läs mer

Doseringsanvisningar för Fragmin

Doseringsanvisningar för Fragmin Doseringsanvisningar för Fragmin Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin. Under varje flik/uppslag anges doseringsanvisningar för

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme Mun- och tandvård VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR 4 6 8 12 Bakgrund och komplikationer Symptom från

Läs mer

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Praktiska aspekter av antikoagulantia Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer