Projektredovisning av projekt Grindstugan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektredovisning av projekt Grindstugan"

Transkript

1 Projektredovisning av projekt Grindstugan Projektledare: Eleonor Aity Persson, socionom Projekttid: 2 januari -22 december 2008

2 Innehållsförteckning Innehåll sidnummer 1. Sammanfattning 4 2. Inledning Projektets ursprung Projektidé och syfte 5 3. Frågeställningar Teoretisk referensram 6 5. Metod Inventera aktuell forskning Intervjua personal och remittenter Intervjua familjer Scott Miller-undersökningar Undersöka andra spädbarnsverksamheter Tabell 1a. Antal invånare, spädbarn och barn 1-4 år i kommunerna 9 Tabell 1b. Personalstyrka i spädbarnsverksamheterna 9 6. Resultat Grindstugan idag Grindstugepersonalens beskrivning Familjernas beskrivning Grindstugan genom åren Sammanställning av dokument Intervju med Grindstugemamma Intervjuer med Grindstugepersonal Intervjuer med remittenter Fokus för behandlingen på Grindstugan: den trygga anknytningens betydelse Grindstugans målgrupp Arbetsmetoder Behandlingsmodeller utifrån forskningen Sammanfattning av intervjuer Erfarenheter från andra spädbarnsverksamheter Den yngre förskoleåldern Forskningen kring barn i förskoleåldern Sammanfattning av intervjuer Erfarenheter från andra spädbarnsverksamheter Pappornas delaktighet Forskningen

3 Sammanfattning av intervjuer Erfarenheter från andra spädbarnsverksamheter Övriga utvecklingsbehov Utökning av verksamheten gentemot gravida Olika stödformer Samarbete Utvärderingar Analys och slutsatser Metoder De yngsta förskolebarnen Papporna Övriga utvecklings- och förbättringsbehov Diskussion Referenslista Bilagor Scott Miller-mätningar Statistik Statistik från remittenter Tabell Antal mottagna familjer per år i åldersgruppen samt antal remitterade till Grindstugan Statistik från Grindstugan Tabell a. Uppgift om remittent, ålder på barnet och behandlingstid för respektive familj i gruppverksamhet 49 Tabell b. Uppgift om remittent, ålder på barnet och behandlingstid för respektive familj i enskilt familjestöd 49 Tabell c. Uppgift om remittent, graviditetsvecka och behandlingstid för respektive familj avseende gravida Skattning från remittenter Tabell Skattning av behov av insatser i Oskarshamn 50 Tabell a. Skattning av behov av insatser i kringkommuner 50 Tabell b. Skattning av behov av insatser i kringkommuner 51 Tabell Skattning av behov av insatser bland vuxenpsykiatrins patienter 51 Tabell 2.3. Skattning av behov av insatser för barn 1-4 år Den framväxande pappaidentiteten och papparollens betydelse

4 1. Sammanfattning Under 2007 sökte socialförvaltningen i Oskarshamn statsbidrag för projektet Grindstugan, ett projekt som har löpt från januari till december Undertecknad, socionom, anställdes i januari 2008 för att halvtid arbeta med projektet och halvtid jobba i spädbarnsverksamheten Grindstugan, som är en gruppverksamhet för mödrar och barn som träffas två gånger i veckan. Projektet ligger i linje med barnombudsmannens förslag till regeringen( från 2007) att stimulera landsting och kommuner att skapa resurser och incitament till att i allt större utsträckning tillgodose behovet av särskilda insatser för spädbarnsfamiljer med psykisk och psykosocial problematik. Syftet med projektet har varit att dokumentera och att hitta en bra grund för att utveckla och förbättra spädbarnsverksamheten Grindstugan. Önskemålet var att inventera och utveckla nya evidensbaserade arbetsmetoder, att utöka verksamheten mot de yngsta förskolebarnen samt att utveckla arbetet gentemot papporna och deras barn. Undertecknad har gått igenom aktuell forskning på området, intervjuat personal som har arbetat och arbetar i verksamheten, intervjuat remittenter och föräldrar, gjort mätningar, genomfört skattningar samt hämtat information från och besökt andra spädbarnsverksamheter. Undersökningen visar på att det är viktigt att bedriva behandling för de riktigt små barnen och att det är önskvärt att satsa behandlingsresurser på gravida, spädbarn och barn i yngre förskoleåldern. För att kunna göra denna förändring av verksamheten krävs utökningar av tjänster. Det finns många behandlingsmetoder att tillgå och flera man kan hämta inspiration ifrån. Undersökningen visar på att det är en fördel att komplettera den nuvarande verksamheten med ytterligare någon behandlingsmetod, som finns beskriven i rapporten. Det finns ett stort behov av verksamhet för de yngre förskolebarnen, både för de som behöver fortsatt stöd efter Grindstugan eller andra familjer med barn i dessa åldrar och att man kan tänka både grupp och enskilt för denna grupp. Undersökningen visar vidare att det finns starka skäl till att involvera papporna mer och möjliga vägar att göra detta på är många, utökad omfattning föräldrasamtal, enskild kontakt för pappan, pappagrupp och föräldra-barngrupp samt enskild familjebehandling. Vid utvecklingen av Grindstugan behöver man tänka flexibla lösningar: olika åldersgrupper, enskilt och gruppverksamhet, familjebehandling på Grindstugan eller på hemmaplan. Ytterligare förbättringar som kan göras inom verksamheten har med information, samarbete och struktur att göra. Grindstugan behöver bli mer synlig för både remittenter och föräldrar. Det behöver undersökas hur vi kan tillgodose enskilda remittenters behov av samarbete och information. Kontinuerliga utvärderingar behöver göras av verksamheten. De mätningar Grindstugan har påbörjat behöver fortsätta och man behöver fortsätta att fundera över lämplig utvärderingsmetod framåt. 4

5 2. Inledning Under 2007 sökte socialförvaltningen i Oskarshamn statsbidrag för projektet Grindstugan, ett projekt som har löpt från januari till december Undertecknad, socionom, anställdes i januari 2008 för att halvtid arbeta med projektet och halvtid jobba i spädbarnsverksamheten Grindstugan, som är en gruppverksamhet för mödrar och barn som träffas två gånger i veckan. Anne Borgernäs, enhetschef på socialtjänsten under denna tid, utarbetade en projektplan över utvärdering och utveckling av spädbarnsverksamheten Grindstugan, som redogör för projektidén och syftet med projektet. Utöver detta dokument har jag som projektledare haft regelbundet stöd av en styrgrupp bestående av IFO-chef, BUP-chef och enhetschef på socialtjänsten och en referensgrupp bestående av representanter från socialtjänsten, vuxenpsykiatrin, BUP, barnmorskemottagningen och BVC i Oskarshamn samt arbetskollegorna Marianne Holm Djurfeldt och Sven Hultman. Styrgruppen har haft träffar cirka två gånger per termin och referensgruppen var sjätte vecka. 2.1 Projektets ursprung I ansökan till länsstyrelsen framförs att behov finns att undersöka hur man kan utveckla verksamheten på Grindstugan, då verksamhetens innehåll i stort varit oförändrad sedan start. Ansökan går i linje med Barnombudsmannens förslag till regeringen ( från 2007) att stimulera landsting och kommuner att skapa resurser och incitament till att i allt större utsträckning tillgodose behovet av särskilda insatser för spädbarnsfamiljer med psykisk och psykosocial problematik. Marianne Holm Djurfeldt och Astrid Svantesson, som har varit de som arbetat i verksamheten det senaste ett och halvt året, har uttryckt att det är viktigt att samla erfarenheter efter de år Grindstugan har varit igång. Vad visar forskningen om resultatet av många års erfarenhet från spädbarnsverksamheter? Marianne och Astrid framhåller att det önskas möjligheter att kunna ha fler grupper, exempelvis grupp med gravida för anknytningsarbete innan förlossning, pappagrupp med spädbarn, familjegruppsarbete med mamma, pappa, spädbarn tillsammans, möjlighet att ha ett mobilt spädbarnsteam för hembesök och akuta insatser. 2.2 Projektidé och syfte Syftet med projektet är att hitta en bra grund för att utveckla och förbättra spädbarnsverksamheten Grindstugan. * Det finns behov av att inventera och utveckla nya evidensbaserade arbetsmetoder. * Det finns en önskan om att utöka verksamheten mot de yngsta förskolebarnen. * Det finns även ett behov av att utveckla arbetet gentemot papporna och deras barn. 3. Frågeställningar Jag har utifrån projektplanen formulerat följande frågeställningar som jag kommer att försöka besvara i min analys. 5

6 Metoder *Är det verkningsfullt att bedriva behandling för spädbarn och deras föräldrar? *Vilka behandlingsmetoder används i spädbarnsverksamheter och vad är verksamt? De yngsta förskolebarnen *Finns det behov av verksamhet för de yngre förskolebarnen och hur ser gruppens behov ut? Papporna * Hur ser pappornas deltagande ut idag och är det motiverat att ta in papporna mer i verksamheten? * Hur ser pappornas och barnens behov av stöd ut? Övriga utvecklings- och förbättringsbehov *På vilka områden och hur behöver Grindstugeverksamheten utvecklas och förbättras? 4. Teoretisk referensram Spädbarnsforskningen har sitt ursprung i USA och Frankrike, men har sedan spridits till andra länder (Gyllklint 2007). Under de senaste 30 åren har spädbarnsforskning alltmer uppmärksammats och kunskapen om det späda barnets kompetens har ökat. Synen på spädbarnet har förändrats från en passiv person till en kompetent individ med förmåga att från första stund ingå i samspel med andra individer (Berg Brodén, 1997). Synen på mammors och pappors roll i föräldraskapet har också förändrats mycket. Trots att kunskap funnits under lång tid så är det först på 1980-talet som det etablerades metoder för behandling av tidiga störningar hos spädbarn (Gyllklint 2007). Flera spädbarnsverksamheter startades på 80- och 90-talet. I projektet har mina utgångspunkter varit i anknytningsteori och jag har studerat John Bowlbys, Daniel Sterns, Mary Ainsworths och Winnicotts verk. På senare tid har ny forskning lanserats som knyter ihop denna forskning med forskning kring spädbarnets hjärna och dess uppkopplingar, via bland andra Sue Gerhardt. Jag har även studerat angränsande områden: litteratur om depression hos föräldrar, litteratur kring pappornas roll och utvecklingspsykologisk litteratur. Mitt projekt baseras också på material hämtat från Margareta Berg Brodén och Monica Hedenbro, förgrundsgestalter inom behandling mor-spädbarn. 5. Metod 5.1 Inventera aktuell forskning Vid informationsinsamlandet har jag använt mig av att söka på Internet, på google, på orden spädbarn, spädbarnsverksamhet, spädbarnsgrupp, anknytning, samspel, stöd till föräldrar. Jag har även gjort sökningar på depression, förskolebarn, pappor och på olika behandlingsmetoders namn. Jag har gjort en översikt av de större bibliotekens material samt sökt via den gemensamma bibliotekskatalogen libris. Därutöver har jag under vårterminen och höstterminen 2008 gått utbildning i spädbarnspsykologi på Högskolan i Kalmar och samlat forskningsmaterial utifrån den litteratur som använts på kursen. 6

7 5.2 Intervjua personal och remittenter Jag har genomfört kvalitativa djupintervjuer med sex Grindstugepersonal som arbetat under åren Av de intervjuade var fyra MVC/BVC-psykologer anställda av BUP, en socionom anställd av socialtjänsten och en socionom anställd av BUP. Intervjuerna har ägt rum på Grindstugan. Jag har intervjuat följande remittenter: * två personal från barnmorskemottagningarna i Oskarshamn och Högsby *sex personal från BVC-mottagningarna i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås *elva personal från socialtjänsten i samma orter *en personal från Öppna förskolan i Oskarshamn *en personal från vuxenpsykiatrin *en personal från barnpsykiatrin *en personal från barnmottagningen på sjukhuset i Oskarshamn Barnmorskemottagningen i Mönsterås har blivit tillfrågade skriftligen, då kontakt ej kunnat nås med dem personligen, men undertecknad har inte kunnat få svar från dem. Utifrån att materialet inte skulle bli för omfattande, har frågorna till remittenter i kringkommunerna varit något mer begränsade i sin omfattning. Mödravården, BVC och socialtjänst i alla kommuner har fått göra en skattning av behovet hos blivande föräldrar, späd- och småbarnsfamiljer som de har träffat. Jag har inte fått in svar från socialtjänsten i Högsby. Remittenterna har intervjuats på respektive arbetsplats eller på Grindstugan. 5.3 Intervjua familjer Jag har genomfört 10 intervjuer med mammor och pappor som har avslutat sin behandling på Grindstugan. Behandlingen har bestått i gruppverksamheten för mammorna och barnen, föräldrasamtal för föräldrarna och enskilda samtal med mammorna. Jag har gjort etiska överväganden avseende föräldraintervjuerna, då intervjuer kan vara känsligt för många familjer. Antalet intervjupersoner har även begränsats av projekttidens längd och övrigt materials omfattning. De familjer som har gått på Grindstugan då undertecknad har arbetat där och som har hunnit avsluta sin behandling har fått förfrågan om deltagande. Fem mammor och fyra pappor har sagt ja, en pappa har avböjt intervju. Jag har även varit intresserad av att intervjua någon som har gått på Grindstugan i dess begynnelse, på den tid då Birgitta Sandgren och Eva Bäcklund jobbade på Grindstugan. Jag har fått ett namn, en ensamstående mamma, från socialtjänsten. Personen har tackat ja till att bli intervjuad. Intervjupersonerna har informerats om att deltagande är frivilligt och att det de framför kommer att avidentifieras så att det inte går att utläsa vem som har intervjuats. Jag har intervjuat fyra mammor och tre pappor i lokalerna på Grindstugan, resterande intervjuer med två mammor och en pappa har skett per telefon. 5.4 Scott Miller-undersökningar Landstinget har deltagit i ett projekt som går under namnet Varje dag lite bättre. Undertecknad har inbjudits att delta. Vi har genom projektet påbörjat ett arbete med en ny utvärderingsmetod, ett mätinstrument som Scott Miller, forskare och psykoterapeut i Chicago, har utarbetat. Mödrarna i gruppen har, vid varje 7

8 grupptillfälle, fått skatta på en linje hur de mår avseende allmänt mående, personligt mående, relationer i familjen (de får även skatta enskilt för barnet) och relationer till arbete/skola/vänner/ fritid. De får även skatta hur de uppfattar att grupptillfället har varit och hur behandlarna har mött dem samt hur barnet har haft det under grupptillfället. Vi har hittills haft tre mammor som har deltagit i dessa undersökningar. 5.5 Undersöka andra spädbarnsverksamheter I landet finns det många spädbarnsverksamheter och det är en omöjlighet att besöka alla. Det är svårt att få en bild av exakt hur många verksamheter som finns, då det inte finns någon aktuell förteckning på alla dessa. Regionala förteckningar förekommer i vissa regioner. Under projekttidens gång har jag använt mig av en förteckning som finns på Örebro läns landstings hemsida, som i mångt och mycket är inaktuell. Jag har kontaktat de spädbarnsverksamheter som varit intressanta via mail eller brev. Vissa har jag fått svar ifrån, andra inte och jag har inte kunnat veta om det beror på att de är nedlagda eller inte haft möjlighet att svara. Jag har gjort studiebesök på fyra spädbarns- och småbarnsverksamheter samt inhämtat beskrivningar och verksamhetsberättelser från 12 spädbarns- och småbarnsverksamheter samt fem rapporter innehållande sammanställningar från flera verksamheter. Två verksamheter, Eslöv och Ystad, har jag genomfört telefonintervjuer med. Urvalet av de jag har valt att studera närmare har gjorts utifrån följande: verksamheter som har behandling av späd- och småbarn i möjligaste mån verksamheter som har gruppverksamhet (undantag Ystad) fyra verksamheter som är i kommuner som är i jämbördig storlek med Oskarshamns kommun ( inom marginalen 5000 invånare mer eller mindre i kommunen) två verksamheter som är ursprungsverksamheter, som funnits med sedan spädbarnsverksamheternas start tre verksamheter med mycken forskning och utveckling tre verksamheter som arbetar med barn i förskoleåldern flera verksamheter som arbetar med triaden och pappornas involvering i behandlingsarbetet några verksamheter som tar emot gravida Jag har valt ut följande spädbarnsverksamheter: Grindstugan i Oskarshamn, Gryningen i Karlskoga, Lindan i Lindesberg, Västanvinden i Eslöv, Spädbarnsverksamheten i Ystad, Hagadal i Linköping och Viktoriagården i Malmö. Nedan redovisar jag jämförelse i invånarantal i kommunen, antalet spädbarn i kommunen och antalet barn 1-4 år i kommunen. 8

9 5.6 Tabell 1a Antal invånare, spädbarn och barn 1-4 år i kommunerna Kommun Invånare Spädbarn Barn 1-4 år Oskarshamn Lindesberg Ystad Karlskoga Eslöv Linköping Malmö *Uppgifter enligt SCB, befolkningsstatistik per kommun år 2007 Tabell 1 b Personalstyrka i spädbarnsverksamheterna Kommun Personalstyrka Oskarshamn Två halvtider Lindesberg Tre heltider Ystad Två heltider + 25 % psykolog Karlskoga Sex heltider Eslöv Två 62 % tjänster + en psykolog på 60% Linköping Sju heltider Malmö 11,75 tjänster *Uppgifter enligt studiebesök på verksamheterna eller telefonintervju Jag har utifrån dessa olika källor till information undersökt de frågeställningar kring arbetsmetoder, de yngsta förskolebarnen, papporna och utvecklings- och förbättringsbehov som är fokus för projektet. Det är ett omfattande material som jag har fått fram, vilket gör att jag bara kan redovisa sammanfattande delar av det. Alla intervjuer och forskningsmaterialet finns att tillgå separat, för den som är ytterligare intresserad. Redovisningen av resultatet börjar med en redovisning av vad Grindstugan är idag och hur man uppfattar Grindstugans verksamhet. Därefter följer genomgång av aktuell forskning kring anknytning. Sedan redovisar jag det material jag har fått fram utifrån de fyra undersökningsområden jag har haft. 6. Resultat 6.1 Grindstugan idag Grindstugepersonalens beskrivning Informationen i detta avsnitt har hämtats från mina kontakter med Astrid Svantesson som arbetade inom verksamheten under 2007 och Marianne Holm Djurfeldt, som fortsatt arbetar på Grindstugan. Grindstugan, som den har beskrivits för mig då jag började arbeta här och under projekttiden, är en spädbarnsverksamhet för föräldrar och barn som vid inskrivningen är under året gamla. Det är ett samarbete mellan 9

10 BUP och socialtjänst. Från det att Grindstugans verksamhet började i Grindstugans lokaler 1991 fram till år 2000 fanns en 12 timmars psykologtjänst och en halvtids tjänst från familjecenter ( socialtjänsten) på Grindstugan. Därefter inrättades en halvtid från vardera. Idag innehar Marianne Holm Djurfeldt ( psykolog) och undertecknad ( socionom) dessa halvtidstjänster. Under hösten 2008 fick Grindstugan ytterligare ett tillskott av tjänster. I och med att spädbarnsverksamheten i Västervik lades på is under hösten, såg BUP möjligheten att Sven Hultman, som jobbade där, skulle kunna ha en halvtid i Oskarshamn. Han är socionom och anställd av BUP på Grindstugan sedan augusti BUP står ekonomiskt för kostnader för lokalen och de som är anställda av BUP, socialtjänsten står för maten som serveras och socialtjänstens halvtid. Grindstugan tar emot familjer från Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner. Enligt SCB bodde det i dessa kommuner den 31/ invånare, varav 421 var spädbarn 0-1 år. Grindstugan har utrymme för fyra mammor med barn i morbarngruppen, fördelningen två för Oskarshamn och en vardera för Högsby och Mönsterås. Är gruppen inte fulltalig kan undantag göras för ytterligare person från kringkommunerna eller intag från andra kommuner i närheten som saknar spädbarnsverksamhet. Intag sker genom remiss från exempelvis vuxenpsykiatrin, BVC, barnmorskemottagningen eller socialtjänst. Övervägande delen mammor kommer utifrån att de är deprimerade (postpartumdepression ofta, se vidare under avsnittet målgrupp deprimerade), har haft svårigheter kring graviditet och förlossning, ofta har egna negativa upplevelser från sin egen uppväxt och ofta har bristande stöd i det sociala nätverket. Många söker hjälp kring barnet, exempelvis att de har svårt att förstå sitt barns signaler eller har kluvna känslor inför sitt barn, bekymmer kring mat och sömn kan också förekomma. Familjerna som kommer är såväl föräldrar som lever ihop och mammor som har blivit ensamstående. Det behandlingsarbete som Grindstugan bedriver är kvalificerat behandlingsarbete med familjer som har ett stort hjälpbehov. I verksamheten ingår mor-barngrupp två gånger i veckan där fokus är på samspelet mor-barn, enskilda samtal med mammorna och föräldrasamtal med båda föräldrarna. Verksamheten har också utöver detta i mån av utrymme kunnat erbjuda enskild familjebehandling och enskilda samtal med gravida för ett begränsat antal familjer. Under hösten 2008 har två familjer med barn 2-3 års åldern kunnat erbjudas Marte meo-filmning. Behandlingstiderna och uppföljningarna har varierat utifrån familjens behov. Verksamheten klassas i dagsläget av socialtjänsten som en råd- och stödverksamhet, där det inte föreligger dokumentation från socialtjänstens sida. BUP för journaler utifrån barnet. Grindstugans personal har regelbundna samverkansmöten med MVC/BVCpsykologerna och läkare på vuxenpsykiatrin en gång i månaden, där planeringen kring gemensamma mammor görs och det tas upp kring aktuella inkommande mammor Familjernas beskrivning Jag har här sammanfattat materialet från intervjuer med både mammor och pappor som har avslutat sin behandling på Grindstugan under januari -december Jag har valt att redovisa materialet i form av citat. 10

11 När mammorna sökte ville de ha hjälp med: Jag visste inte om jag gjorde rätt med barnet. Allt var jobbigt då. Jag kom hit för att jag mådde dåligt och för att jag ibland kände att jag inte ville ha barnet och tyckte att det var jobbigt med att ha de känslorna, så skulle man ju inte känna. Jag kände mig ensam hemma och behövde stöd och hjälp. Det att komma till en mindre grupp och att man kunde komma som man var kändes tryggt. Mitt mål var att bli frisk och att barnet skulle få ut så mycket som möjligt av sin mamma. Vuxenpsykiatrin sade att det kunde vara bra för mig att komma till Grindstugan. Jag mådde dåligt och behövde stöd i att våga vara någon annanstans än hemma. Jag tyckte inte att det var jättepositivt från början. Kände att jag var till besvär. Sedan har Grindstugan gett mig mycket. Mammorna tycker att de har fått hjälp med följande: Stöd i mammarollen och att vi som familj har fått stöd. Det har varit bra att jag fått vara med barnet på Grindstugan och fått hjälp kring det. Nu kan jag njuta av att jag är mamma. Här har man kunnat prata om det som varit viktigt. Det har varit skönt att känna att man inte är ensam, att andra känner likadant. Det har varit skönt att höra från behandlare att man har förändrats till det bättre. Under tiden jag gick på Grindstugan hände det mycket mellan mig och barnet, det har behandlare sagt till mig. På Grindstugan kände jag att jag kunde få hjälp kring barnet, ifall jag inte orkade. Det var en trygghet, det kändes skönt. Hemma var jag själv och det var psykiskt värst, jag tvivlade mycket på mig själv. Aktiviteter utanför hemmet, som Grindstugan och Öppna förskolan var bra för mig. Tiden här har gett mig tid till barnet. Tid att tänka om och inte fastna i allt som är dåligt och hur dåligt man mår. Jag har insett att det finns fler som haft samma svårigheter. Det var bra att bara vara med barnet och få prata om det som var jobbigt just då, utan att behöva känna sig konstig. Jag har fått stöd i att få barnet att äta matportioner. Det har varit en lugnare miljö och jag har inte haft omgivningens höga förväntningar. En mamma som avslutade sin behandling tidigare än tänkt: Jag tycker att jag har fått hjälp, men att jag själv inte var mogen för det. Jag tycker att det har varit viktigt att få komma iväg hemifrån. Att få komma till en liten grupp, det känns tryggt. Det är bra att komma till Grindstugan när man inte mår bra, för det att man äter tillsammans, gör att man kan ta tag i matrutinerna hemma mer. Man kände sig alltid välkommen. Det har betytt mycket att ha någon att prata med och att träffa andra. Mammorna tycker att de även har fått hjälp med andra saker än vad de sökte för. Jag har fått hjälp med det sociala, att ta kontakt med andra, då jag hade mycket svårt för det innan. Jag har stärkts i min självkänsla. Man har känt sig godkänd som förälder, att det har varit bra det man har gjort. Jag har sett att barnets pappa behöver stöd, men att han inte vill ha stöd. Jag har försökt att få honom att ta hjälp, men det har inte gått. Föräldrasamtalen har varit lika viktiga för honom som för mig. Saker som vi inte säger till varandra hemma kan komma upp. Jag tror att barnets pappa kände sig hjälplös i att han inte kunde hantera det som hände kring mig och det var bra att han fick stöd. Att se det speciella med det barnet gör, att se att det fungerar kring barnet. Att vara nöjd med det man kan som mamma. Papporna tycker att de som familj har fått hjälp med: 11

12 Barnets mamma mår mycket bättre nu. Grindstugan har varit en trygghet, en regelbundenhet för henne. Det har varit bra med uppföljning även för mig, att jag vet vad som händer. När barnets mamma mådde sämre träffade vi inte andra barnfamiljer, det har hon gjort nu under tiden på Grindstugan. Hon har även umgåtts oftare och längre stunder med släktingar som har barn. Barnets mamma har fått hjälp kring sitt mående. Hon är piggare nu, hon mådde dåligt innan hon började Grindstugan. Jag har inte haft behov av hjälp. Mamman har fått någon att prata med, att lita på. Innan trodde hon att det bara var hon som mådde dåligt. Barnet mår bra av att få leka. Det har varit positivt för barnet med gruppen barn, det blir förmodligen enklare att skola in på dagis sedan. Grindstugan har varit bra för familjen. Hon har alltid varit glad och uppåt när hon kommit från Grindstugan. När hon mådde dåligt, blev jag att må dåligt av att se henne så. Jag har dock inte behövt någon att prata med, är inte den som pratar med andra om sådant. Mamman har pratat med mig om det behandlarna och mamman pratat om på Grindstugan, exempelvis förhållningssätt till barnet, det har varit bra för mig. Barnets mamma fick hjälp kring sitt mående på Grindstugan och vuxenpsykiatrin, men det har krävts mycket egenvård av oss hemma också. Jag försökte att vara med så mycket jag kunde i samtalen med psykologen på vuxenpsykiatrin. De mötena var bra. Papporna tycker att tiden på Grindstugan även gett hjälp med: Grindstugan har gett väldigt mycket för vår familj. Allt fungerar nu till det normala. Vi alla mådde dåligt när hon mådde dåligt. Hon har fått mycket inspiration från Grindstugan i förhållande till sig själv, sitt barn och sin familj. Mamman har fått avlastning med barnet då hon varit på Grindstugan. Hon har kunnat koppla av och det har även märkts att hon varit avslappnad när hon kommit hem. Scott Miller-mätningar Tre mammor har fått fylla i skattningar avseende sitt mående, relationen till barnet och hur de uppfattat behandlingen vid varje grupptillfälle. Resultaten visar mycket positiva förändringar i mammornas mående och i deras relation till barnet samt positiva upplevelser av behandlingen. Se bilaga Grindstugan genom åren Sammanställning av dokument från en av verksamhetens grundare Eva Bäcklund, förskollärare på Grindstugan, har skrivit en skrivelse (odaterad) där hon beskriver behandlingsmodellen. Hela miljön på Grindstugan är uppbyggd för att skapa tillfällen för möten mellan mamma och barn och att ge personalen möjlighet att intervenera i naturliga samspelssituationer. /.../Att komma två gånger i veckan till en verksamhet ger struktur åt mor/barn-tillvaron. Dagsprogrammet anpassas efter varje mor/barn-pars speciella behov men följer ändå en fast rutin. Möjlighet till enskilda samtal med kontaktpersonerna ges och samvaro mamma-mamma med det naturliga kvinnliga stödet uppmuntras. Soppstunden att äta tillsammans- utgör en viktig del. Det är inte fråga om att lära ut matlagning utan soppan den varma, lena födan är ett sätt att mamma mamman. Att stanna upp, att se barnet under en sång eller en ramsa skapar goda möjligheter till kontakt. Utifrån dessa minisekvenser i Grindstugeverksamheten upplever vi tillsammans med mamman det specifika barnet och dess möjligheter att relatera. Avslutningen på eftermiddagen är lika viktig som 12

13 inledningen. Att gå hem lättad, med upplevelser av stunder av närhet till barnet och andra vuxna inger hopp och tillförsikt. Förhållningssättet behandlaren har präglas av djup respekt, empati och ödmjukhet och förmågan att på ett lustfyllt sätt locka fram den glädje och sensualitet som samvaron med ett spädbarn kan ge. Utgångspunkten är det kompetenta spädbarnet med förmåga att relatera. I alla vardagliga situationer finns behandlaren nära mor och barn och pendlar mellan dem i uppmärksamhet, försöker se, förstå och bekräfta mamman i hennes försök att nå barnet. Vi tydliggör barnet genom att se, höra, lyfta fram barnets uttryck och signaler. Minsta lilla positiva sekvens poängteras och förstärks. Mamman ges tillfälle att lägga över egen oro på oss och kan tillsammans med oss söka svar på sina frågor och kommer därigenom att befinna sig i ett mer avslappnat tillstånd. Att regelbundet vara omhändertagen i den hållande miljö som Grindstugan utgör lugnar mamman. Visor, rim och ramsor har varit ett viktigt inslag i Grindstugans vardag. (Eva Bäcklund, odaterad) Intervju med en Grindstugemamma Intervjupersonen gick på Grindstugan på 1990-talet, då Birgitta och Eva arbetade på Grindstugan. Remittent var mödravården. Hon och barnet var på Grindstugan cirka ett år. Hon slutade när barnet började dagis och hon började jobba. Behandlarna tyckte att vi var klara. Jag hade kunnat gå dit en stund till, det kändes bra att vara på Grindstugan. Under några år efter Grindstugan hade intervjupersonen ingen stödkontakt kring sig och barnet, nu har hon tagit kontakt igen för stöd. Intervjupersonen tycker att hon fick mycket hjälp på Grindstugan och det var roligt att vara någon annanstans. Det var bra att vi åt soppa ihop och att det spelades och sjöng. Hon och barnet var ofta själva i gruppen på Grindstugan, just då var det inte så många mammor. Vi tränade och tränade och jag fick honom att börja äta mat Jag var oroad och undrade över mycket kring mitt barns beteende och det var bra att få veta vad det var. Jag tycker att man fick mer hjälp när man var ensam, än när det var flera mammor där. När andra var där pratade man lite med dem Intervjuer med Grindstugepersonal Grindstugepersonalen lyfter fram det oerhört viktiga arbete som görs på Grindstugan och betydelsen av den utveckling som händer med mor och barn i gruppen. En intervjuperson uttrycker att behandlingsarbetet innebär: att skapa en ny anknytning mellan mammor och barn, att skapa trygghet och bra upplevelser och hjälpa att ta in barnet i samspelet. En annan intervjuperson menar att styrkan hos behandlarna är deras förmåga att växla fokus mellan fokus på barnet, föräldrafokus och grupprocessfokus. Behandlingen beskrivs av personalen på olika sätt. De beskriver en del som består av gruppdynamiken och en del som består av det behandlingsarbete som görs av behandlarna. Det händer hela tiden saker kring barnet som man försöker fånga upp eller också skapa tillfällen så något kan hända. Man plockar fram barnets avsikter. Grindstugan är en trygg och trevlig plats att bedriva behandling. Behandlarna stärker det positiva, mammorna får känna att det finns människor som bryr sig. Fokus på bäbisen. Bäbisarna har nytta av varandra, de tittar och härmar varandra. Hållande, omhändertagande, spädbarnet i centrum, mammorna får hjälp med att se barnet. 13

14 Behandlarnas jobb innebär att jobba med relationer, anknytning, att prata, visa, umgås, vara modell för mammorna. Att prata om föräldraskapet och visa olika sätt, få dem att tänka kring barnet och ha kul med barnet. Peka på framsteg hos barnet. Arbetet har varit spontant, vi har tagit det som har skett i ögonblicket. Förutom samspelsbehandling som metod har verksamheten i perioder präglats av Marte Meo. Två personal genom åren har varit utbildade Marte Meo-terapeuter och filmat familjer som gick på Grindstugan. Marte Meo beskrivs som en bra metod för att se mikrosamspelet, föräldern ser helt nya saker, barnets blick och barnets känslor. Verksamhetens grundstruktur har bibehållits genom åren. Behandling i grupp har erbjudits till fyra mammor med spädbarn med omfattning två gånger i veckan. Mammorna har ätit sopplunch, det har varit samspelsstund med barnen i vardagsrummet och fika med vuxenprat. Till viss del har verksamhetens innehåll skiftat utifrån vilka behandlare som arbetat där. Eva präglade under sin tid verksamheten genom att införa inslag från förskoleverksamheten: sånger, ramsor och pyssel. De perioder verksamheten har varit med två behandlare från barnpsykiatrin har verksamheten haft starka inslag av djupa behandlingsprocesser. Mammorna har utöver gruppen haft enskilda samtal och föräldrarna har haft föräldrasamtal. I perioder har det funnits mindre utrymme att kalla pappor till samtal och papporna har inte varit i fokus för behandlingen. Under vissa perioder har utrymme funnits för hembesök hos familjerna och för familjebehandling i några familjer utöver de familjer som varit i grupp. Vid något tillfälle har man haft grupp med två hela familjer. Behandlingstiden har varierat, utifrån familjens behov. Uppföljningssamtalens frekvens har också varierat med familjens behov och tidsmässiga möjligheter. Under Evas tid hade Eva utrymme för uppföljningssamtal på sin andra halvtidstjänst på familjecenter. Från 1994 till 2000 kunde man erbjuda fortsatt stödgrupp för mammor i form av Emmaverksamheten. I övrigt har man hänvisat familjer till MVC/BVCpsykolog, vuxenpsykiatrin och i enstaka fall socialtjänsten. I projekt Tusenskönan som startades 1997, som en barnmorska och förskollärare Eva höll, kunde gravida kvinnor erbjudas gruppverksamhet. Många av de intervjuade berättar om en verksamhet som har fungerat bra, trots provisoriska lösningar, tidsbrist och periodvis brist på struktur och ramar Intervjuer med remittenter Vad är Grindstugan? Remittenterna beskriver att Grindstugan är till för de mammor som mår psykiskt dåligt och som har problem kring anknytningen med sina barn. Det handlar om samspelsbehandling för familjer med speciella behov. Grindstugan är till för mammor som har svårt att knyta an till sina barn, svårt att läsa sina barn. Det kan vara lättare eller svårare problematik hos mammorna. Det är mammor som har ett begränsat nätverk och ofta en trasslig bakgrund. Det är deprimerade mammor (och pappor). Mammor med postpartumdepressioner. Mammorna är öppna, angelägna och motiverade vid barnets födelse, det finns stora möjligheter att hjälpa till. Det måste finnas tillräckligt mycket tid. Grindstugan står för kvalitet och snabba insatser. Barnmorskemottagningens beskrivning skiljer sig något från de övriga: Grindstugan är för unga och ensamma mammor, förlösta mammor. Mammor som har dålig 14

15 anknytning med sitt barn eller ingen anknytning alls. Syftet är att stärka föräldraskapet, att förstärka anknytningen. Mammor som saknar goda förebilder. Flera av remittenterna anser att det är grundarna som har satt sin prägel på Grindstugan. Grindstugan har genom åren varit en bra, fungerande verksamhet som har ett bra rykte. Några remittenter saknar kopplingen till papporna, var tar papporna vägen?, frågar sig en remittent. Grindstugans styrkor och svagheter Remittenterna tar upp olika aspekter av behandlingen som styrkor och svagheter. Styrkorna ses utifrån miljön, behandlingens fokus på spädbarn och anknytning, kompetensen hos personalen, gruppdynamiken, längden på behandlingen och behandlingsmetoderna. Styrkorna är den långa behandlingsperioden, välutbildad personal och Marte Meo. Miljön, att det är som ett hem. Som behandlare kommer man nära vid sopplunchen. Grindstugan har en varm, mottagande, tillåtande miljö. Grindstugan jobbar med det viktigaste, det handlar ju om anknytningen. Att man får tillgång till en bra kontakt med sitt barn. Man jobbar i den tidiga relationen. Grindstugemammorna har barnet i huvudet hela dagen den dagen det är grupp. Styrkan i gruppen, tillhörigheten, att man inte är ensam. Mammagruppen utgör ett vidgat nätverk för mammorna, som är bra. Att mammorna är på samma villkor på Grindstugan. Det är viktigt att Grindstugan är en plats där man som förälder kan få känna att man kan vara misslyckad ibland, att det är tillåtet, att allt inte är perfekt. Att man arbetar i gruppen, men att man ser varje mor-barnpar. Det är inte så stor grupp. Det är en medveten verksamhet, man tänker på sammansättningen i gruppen. Att papporna är med vid inskrivningsintervjun och att samtal sedan förs med papporna under tiden. Att mammor även går på individuella samtal. Det som är bra är behandling i den lilla gruppen, kontinuiteten, att det är ständigt återkommande Grindstugan är en jätteviktig verksamhet. Det är bra att den ligger nära till hands och att man kan få individuellt stöd eller gruppverksamhet eller både och utifrån behovet. Grindstugan är en flexibel verksamhet som kan erbjuda stöd även under graviditeten om behov finns. Att det är en fristående lokal, det är bra med ett eget hus, det blir mindre hotfullt. På Grindstugan ges möjlighet att lyfta det som är positivt, det är fritt från socialtjänstens granskande. Barnmorskemottagningen uttrycker att de inte känner till hur det fungerar på Grindstugan, de kan inte uttala sig om positivt resp. negativt. Remittenterna tar upp svagheter som kan finnas med verksamheten. Svagheterna kan handla om svårigheter till helhetssyn av familjens situation, brister i att involvera papporna i behandlingsarbetet och svårigheter ge tillräcklig uppföljning. Svårigheter har även varit organisatoriska och personalmässiga, att hävda verksamhetens vikt i förhållande till de egna leden och utåt samt att det har varit många vikarier. Nackdel är att man inte ser hur det är hemma. Man blir ompysslad på Grindstugan, men hur är det hemma? Är sex timmar tillräckligt? Hur ser stödet ut efter Grindstugetiden? Det inte finns någon fortsättningsgrupp om behov av stöd finns även efter utskrivning. Det är risk att man missar att jobba med papporna, det haltar när man bara jobbar med mamman. Det händer mycket i relationen och både mamma och pappa behöver få hjälp i relationen. I de fall då mamman mår psykiskt dåligt kanske man ska jobba mer med pappan som primär anknytningsperson. "Det som är mindre bra är att Grindstugan har fått kämpa för sin existens, att det har varit oklart kring de olika kommunernas deltagande och betalning. Att förankringen i de egna leden och 15

16 utåt periodvis har varit svår. Personalen som jobbar sätter sin prägel på jobbet. När det blir för mycket att personalen hoppar in och ut, blir det inte bra. Föräldrarnas syn på Grindstugan Flera av remittenterna har bara hört att föräldrarna säger bra saker, inget negativt. Mödrarna har berättat om trivsel och trygghet i gruppen, miljön, att bli ompysslad, att få hjälp. Mödrarna säger att de trivs i gruppen. De har sagt att det har varit bra där, det har varit en avkopplande miljö, man äter tillsammans och det är bra service. De mammor som socialtjänsten har haft har inte gått på Öppna förskolan, inte känt sig bekväma i den gruppen. Mammorna säger att det är mysigt att komma till Grindstugan och att det ger dem avlastning. Flera har uttryckt kring att det är bra att bli ompysslad, uppassad, få koppla av, få hjälp. Någon har sagt att det är fantastiskt att få soppa. Mammorna har pratat om sin kontakt med Grindstugepersonalen och kontakten med de andra föräldrarna, grupptillhörigheten. En mamma har beskrivit att hon är lycklig över att komma till Grindstugan. Många beskriver att de är glada när de ska dit, att det innebär en trygghet. Tröskeln till att ta steget dit är ofta stor, man är rädd för det främmande. Mammorna beskriver att de har fått hjälp, att de har svårt att veta vad det är de har fått hjälp med, men att det har varit bra. Någon har berättat om anledningen till att de var där, han kunde inte sova, då gick vi där på Grindstugan. Det är bra att man har känslan när man kommer från Grindstugan att man själv har gjort jobbet. Några få remittenter har haft möjlighet att prata med papporna om deras upplevelser. En pappa har uttryckt att det var jätteskönt att hans partner fick hjälp kring sitt mående. En pappa har uttryckt att han varit jättenöjd med teamarbetet kring familjen, att familjen fått hjälp på alla sätt och vis, att de fått bra hjälp snabbt. För några av remittenternas mammor har Grindstugan inte varit så positiv. Barnmorskemottagningen i Oskarshamn har haft familjer som avbryter stödet. De vet inte vad föräldrarna tycker, har ingen erfarenhet. En mamma tyckte inte att det gav så mycket. Bland övriga remittenter berättar man att en mamma avslutat pga. att hon kände att de psykologiserade för mycket. Övriga synpunkter: En mamma har efterfrågat, varför finns det inte något för pappor? En remittent har utifrån föräldrarnas beskrivningar undrat om familjen har förstått vad tiden på Grindstugan ska handla om, vilken problematik de ska jobba med. Samarbetet med Grindstugepersonalen Remittenterna uppfattar att samarbetet fungerar på olika sätt. Nedan redovisas remittenternas svar var för sig. Vuxenpsykiatrin uppfattar att samarbetet fungerar bra. Det enda som kan vara negativt är att det är svårt att få tag i den psykolog som jobbar i verksamheten. Återkoppling sker genom planerade möten, i något fall bestämde man exempelvis att det skulle ske varannan månad. I övrigt ringer de om det är något speciellt, eller tar upp det i teamet med läkaren så att de bestämmer vem som gör vad. Öppna förskolan och socialtjänsten i Oskarshamn uppfattar att Grindstugan har varit en hemlig verksamhet, som man inte vet så mycket om. Socialtjänsten beskriver att det finns goda och dåliga exempel på samarbetet. Socialtjänsten uppfattar att samverkan i det senaste ärendet har fungerat mycket bra. Då har återkoppling av det viktiga skett vid gemensamt möte med klient, via telefon från psykolog i akutskede 16

17 samt då undertecknad har varit på familjecenter. En annan representant från socialtjänsten uppfattar att BUP och socialtjänst har haft svårt att mötas. Man måste komma ihop sig, lära känna varandra mer, skapa tillit till varandra. Socialtjänsten behöver beskriva vad våra behandlare gör och vilka insatser vi har. Det är bra med ett nära samarbete, det är viktigt. Återkoppling behöver sker via gemensamma möten med familjen eller gemensamma möten i det professionella nätverket. BVC i Oskarshamn beskriver samarbetet utifrån att BVC ringer till Grindstugan om de har en familj som behöver hjälp. BVC följer med vid första besöket på Grindstugan. Generellt tycker BVC att det fungerar bra. Återkopplingsbiten har fungerat olika under olika tidsperioder beroende på vem som har jobbat och vilken förankring de har haft med familjecenter. När anknytning till familjecenter har saknats har Grindstugan varit en sluten verksamhet och BVC har inte vetat något. Barnmorskorna i Oskarshamn upplever att de inte har haft något samarbete med Grindstugan och att de inte har fått återkoppling. De refererar till tidigare år då viss personal inte hört av sig till barnmorskorna trots att de mailat och ringt. Barnmorskemottagningen uppfattar att Grindstugan har blivit mer anonymt, att det inte sker någon feedback. MVC och BVC i Högsby tycker att samarbetet fungerar bra men önskar mer återkoppling, att man exempelvis kan få tips om hur man från MVC/BVC kan stödja mamman och stötta upp, så att BVC och Grindstugan ger lika budskap till mamman. Socialtjänsten Högsby tycker att samverkan i de ärenden de har haft har fungerat bra. BVC i Mönsterås uttrycker att det har fungerat bra i samarbetet, att BVC-psykolog varit länken till Grindstugan, men de efterfrågar att de informeras vid avslut kring hur uppföljning kommer att ske. Socialtjänsten och BVC är positiva till att det nu skrivits avtal igen mellan socialtjänsten i Mönsterås och Grindstugan, då detta inte har funnits på några år. Socialtjänsten har haft tidigare positiva erfarenheter av samarbete i ärenden Fokus för behandlingen på Grindstugan: Den trygga anknytningens betydelse Behandlingsarbetet på Grindstugan utgår från anknytningsteorin, vilken jag vill göra en kort sammanfattning av. Med anknytning menar vi det psykologiska band som skapas mellan barnet och dess närmaste vårdare. Anknytning, menar forskarna, innebär en varaktig inre representation av relationen till föräldern vilken inbegriper en stark tendens att söka dennes närhet vid stress. Om individen får trygghet och beskydd när den söker den andres närhet kallas anknytningen trygg, medan den kallas otrygg om närhetssökandet inte leder till ökad känsla av trygghet och beskydd. I och med att anknytningen präntas in i barnets hjärna blir den också en viktig beståndsdel i personlighetsutvecklingen och får betydelse för människan under hela hennes levnad. Tidigare forskning ansåg att barnet bara kunde ha en anknytningsperson. Numera anser forskarna att barn utvecklar inte bara en anknytningsrelation utan flera parallellt under de första levnadsåren, på basis av varje relations specifika förutsättningar (Broberg 2006). 17

18 Bowlby menar att en känslig och kärleksfull omsorg gör att barnet utvecklar tillit till att andra hjälper om man ber om det, barnet blir allt självständigare och djärvare i sitt utforskande av världen, blir samarbetsvilligt, deltagande och hjälpsamt mot andra som har det svårt. Barnets trygga bindning till föräldern främjas av att föräldern är lättillgänglig, lyhörd för barnets signaler och kärleksfullt deltagande när barnet söker skydd och tröst (Bowlby 1994). Mot slutet av det första levnadsåret fungerar normalt sett barnets anknytningsperson som en trygg bas, utifrån vilken barnet kan utforska världen och en säker hamn till vilken barnet kan återvända när fara hotar. De barn som inte kan använda sin förälder som trygg bas tvingas utveckla alternativa strategier för att få ett så bra beskydd som möjligt av föräldern. Otrygg anknytning är mindre optimal än trygg, eftersom den stör balansen mellan trygghetssökande och utforskande. Bland de otryggt anknutna barnen finns tre olika anknytningsmönster: Ambivalent anknytning: barnet signalerar, som reaktion på tidigare erfarenhet av bristande pålitlighet från förälderns sida, tidigt och starkt att de behöver förälderns beskyddande närvaro. Den låga tröskeln minskar dock barnets möjligheter att utforska världen. Undvikande anknytning: Barnet har erfarenhet av att föräldern avvisat eller i värsta fall även förlöjligat barnets anknytningssignaler. Det lär sig att minimera signalerna till föräldern, att undvika kontakt. Problemet med strategin är att den lämnar barnet att hantera situationer som det ännu inte är moget att klara av (Broberg 2006). Ett barn som har fångats in av någon av dessa anknytningsmönster kommer att ha en svagare självkänsla än ett barn med en trygg anknytning, eftersom barnet inte kommer att få bästa möjliga feedback. Barnet kan istället försöka skydda sin bräckliga självkänsla genom att dra sig undan från andra när han känner sig otrygg eller att klamra sig fast vid andra för att få mer feedback. Därutöver finns den desorganiserade anknytningen, där så mycket har gått fel, så att det inte finns någon sammanhängande försvarshållning hos barnet (Gerhardt 2007). Samspelet mellan barn och förälder bygger här i stor utsträckning på rädsla (Broberg 2006). Vilka svårigheter kan då uppstå om barnet inte bemöts på ett adekvat sätt? De senaste longitudinella studierna på Minnesota universitet har funnit att en trygg anknytning utgör en skyddsfaktor för barn vars familjer har upplevt höga nivåer av stressande livshändelser. Bevisen ökar för att en osäker anknytning under spädbarnstiden, i synnerhet en som är desorganiserad, utgör en viktig del av de kumulativa riskfaktorerna som kan utveckla ogynnsamt beteende hos barnet. Barnet kan få svårigheter beträffande social kompetens i förhållande till kompisar och lärare, impulskontroll, beteendestörningar, ångest, depression, dissociativa störningar och andra psykiatriska problem och brottsligt beteende (www.circleofsecurity.org). Gerhardt menar att en person som under spädbarnstiden lär sig att hantera känslor genom att ignorera dem kan senare då det kastas in i kriser med krävande känslomässiga upplevelser reglera känslor genom beroenden. Eftersom de är handikappade av otrygga relationsmönster, som hindrar dem att få lindring av andra, eller lösa problem med andra, vänder sig många till alternativa källor, alkohol, självmedicinering, överdrivet ätande av choklad etc. för att må bättre (Gerhardt 2007). 18

19 Gerhardt menar även att om barnet lever med en mamma som inte är känslomässigt tillgänglig får det konsekvenser för spädbarnets hjärna, hjärnan utvecklas inte lika bra. I synnerhet medför det en minskad täthet av nervceller i främre hjärnbarken som används till att verbalisera känslor. Utan en kraftigt utvecklad främre hjärnbark förblir flera mekanismer omogna och outvecklade: förmågan till självkontroll, förmågan att trösta sig själv och förmågan att känna att man står i kontakt med andra (Gerhardt 2007) Grindstugans målgrupp Forskningen kring spädbarn På Grindstugan ges stödet till spädbarn och deras familjer. Att denna grupp är viktig att ge stöd till finns belägg för inom forskningen. Forskningen beskriver vikten av att börja stödja tidigt i graviditeten och under spädbarnsåret. Winnicott menar att det är under dessa tidiga stadier av kommunikation mellan spädbarn och mor som modern lägger grunden till barnets framtida psykiska hälsa (Winnicott 1991). Eftersom spädbarn är så anpassningsbara och befinner sig i ett stadium av accelererad mental tillväxt, kan de återhämta sig och skapa nya känslomässiga vanor mycket snabbare än vuxna. Den avgörande faktorn, den mystiska medicinen som gör det möjligt för spädbarn att blomstra så snart de får den är gensvaret. Spädbarn behöver inte för mycket och inte för litet av detta, utan den typ av avslappnad lyhördhet som trygga och säkra föräldrar brukar ha. Varje barn behöver ett skräddarsytt gensvar, anpassat till barnet och situationen (Gerhardt 2007). Bowlby menar att bindningsmönstret under första året har en tendens att kvarstå. Den arbetsmodell ett barn skapar av sin mor och hennes sätt att kommunicera och bete sig och faderns jämte kompletterande modeller av barnet självt i interaktion med var och en av dem tillkommer under första levnadsåret och blir, antas det, snart etablerade som inflytelserika kognitiva strukturer. (Bowlby 1994). Till Grindstugans mor-barngrupp kan man söka utifrån olika svårigheter. Mammorna kan söka hjälp för att de har svårt att förstå och bemöta barnets signaler, att de behöver hjälp att hantera de kluvna känslor de känner inför sitt barn och/eller att det finns svårigheter kring omsorgen om barnet avseende exempelvis mat och sömn. Många mammor har svår problematik. Det kan bestå i depression, svår bakgrund och bristande socialt nätverk. Forskningen kring svårigheter i relationen till barnet Det kan finnas många olika skäl till att en mamma (och/eller pappa) upplever svårigheter att möta upp sitt barn. Exempelvis kan ett barns temperament påverka relationen till föräldrarna, ju mer avvikande temperament, desto större är sannolikt effekten. Temperament handlar om barnets grad av aktivitetsnivå eller intensitet, men också hur barnet möter oväntade förändringar. Barnets individuella temperament, omvårdnaden och barnets anknytningserfarenheter samspelar för att bygga barnets unika personlighet. Om barnet uppfattas som irritabelt kan det leda till minskad lyhördhet hos en förälder, därför att mötet med barnet väcker förälderns egen aggressivitet eller brist på ork, men temperamentsmässigt besvärliga barn kan också påverka föräldern positivt så att denne tränar upp sin lyhördhet. Det kan vara svårare att möta sitt barn om barnet har ett annat temperament än en själv. Barn kan 19

20 vara olika tydliga i sina signaler till omgivningen och föräldern ha olika förmåga att tolka barnets signaler (Broberg 2006 och Berg Brodén 1991). Anknytningsrelationen har visat sig vara en faktor som påverkar problem kring mat, medan temperamentsfaktorer spelar mindre roll. I en studie som rapporterat om matvägrande småbarn utan medicinska problem visade det sig råda ett starkt samband med att mammorna varit otrygga med sina egna föräldrar och dessutom fått lite stöd i sin föräldraroll (Broberg 2006). Forskningen kring deprimerade mammor ( och pappor ) En svårare form av depression efter förlossningen, sk. Postpartumdepression, uppträder hos omkring % av nyförlösta kvinnor. Postpartumpsykos uppträder hos cirka 0,1 % av kvinnorna (Wasserman 2000) procent av alla depressioner postpartum anses starta redan under graviditeten. Orsaksfaktorerna till depression postpartum finns inom det psykologiska och det sociala området. Kvinnor, som av biologiska, psykologiska och/eller sociala skäl är särskilt sårbara, och som utsätts för traumatiska livshändelser eller långvarig vardagsstress i samband med barnafödande, löper en ökad risk för att reagera med en depressionsperiod. Särskilt utsatta är de kvinnor som saknar stöd i den egna familjen. En depression postpartum påverkar inte bara kvinnan, med ökad risk för återkommande depressionsepisoder, utan även förhållandet till mannen och barnet. Depression hos en förälder har visat sig öka stressen hos den andra föräldern, vilket kan få till följd att föräldraförmågan försämras för båda föräldrarna. Även nyblivna fäder kan drabbas av depression. (Hwang och Wickberg 2001, Föräldrastöd och barns psykiska hälsa samt Bagatellisera inte nyblivna kvinnors depressionstecken). Hur påverkar det då barnet att ha en mamma och/ eller pappa som är deprimerad? En deprimerad mamma har svårt att orka med sitt barn, känsligheten för barnets signaler och behov kan minska, något som i sin tur påverkar den tidiga morbarnrelationen (Hwang och Wickberg 2001 Bagatellisera inte nyblivna mammors depressionstecken). Barn till allvarligt deprimerade mammor har visat sig ha jämförelsevis högre frekvens av nedsättningar i kognitiva, sociala och emotionella funktioner och i anknytningsmönster från första levnadsåret ända upp i skolåldern. De får i större utsträckning problem med kamratkontakter, har sämre impulskontroll, förmåga till uppmärksamhet, koncentration och inlärning och större risk för senare känslomässiga störningar. De allvarligaste följderna har visats hos barn vars mödrar hade uttalade depressioner under barnets första levnadsår (Kihlbom 2003). Wasserman beskriver liknande fynd. Barn till mödrar som haft depression löper risk för att själva drabbas av depression och psykiska störningar och att de senare i livet har svårare att etablera relationer med skolkompisar och med det motsatta könet. Barn till deprimerade mödrar presterar även sämre i skolan (Wasserman 2000). Psykologisk behandling har visat positiv effekt inte bara på mammans depression, utan också på kvalitén i mor-barnrelationen. En longitudinell studie visar att med en snabb förbättring av mammans depression, var det färre barn som hade en osäker anknytning vid 18 månaders ålder (Hwang och Wickberg 2001, Föräldrastöd och barns psykiska hälsa). 20

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Välkommen till BUP Kärnan

Välkommen till BUP Kärnan Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende ( På Qulan byggs liv Qvinnoqulan började som en liten, ideell mötesplats för kvinnor med beroendebakgrund på Söder i Stockholm. Besökarna började

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Barn som anhöriga NAK nationell konferens Uppsala 2013 10 15 Birthe Hagström

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

bedriva arbetet på ett sådant sätt att barnet får möjlighet till en god psykosocial utveckling.

bedriva arbetet på ett sådant sätt att barnet får möjlighet till en god psykosocial utveckling. NORMA Verksamhetsbeskrivning Norma startades hösten 1990 i Helsingborg. Vi är en öppenvårdsverksamhet, som riktar sig till familjer med ett eget boende.. Vi kan betraktas som ett alternativ till de institutioner

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer